Under 1980-talet, och kanske främst då dess senare del,
har det skett en positiv utveckling i Värmland. Detta efter
en besvärlig period med bl.a strukturförändringar i
basnäringarna. En av de främsta orsakerna till denna
positiva utveckling var den långvariga högkonjunktur som
vi haft i vårt land. De flesta företagen gick bra eller i varje
fall hyfsat.
När ''hjulen rullade för fullt'' doldes den sårbarhet som
fanns på flera håll inom näringslivet. När nu
högkonjunkturen har övergått i lågkonjunktur har denna
sårbarhet snabbt kommit i dagen. Detta har då lett till både
varsel och företagsnedläggelser.
För att råda bot på en nedåtgående trend är det nu
väsentligt med framtidsinriktade satsningar som ger vårt
näringsliv framtidstro. Det finns många olika åtgärder, både
generella och selektiva, som kan vidtas. Det gäller skatter
och avgifter, men det gäller också speciella satsningar inom
vårt län.
Öka tillgången på riskkapital
En fråga som måste få sin lösning inom en snar framtid
är försörjningen av riskvilligt kapital. Här har det skett en
dramatisk förändring under det senaste året. Under
högkonjunkturen var bankerna mycket benägna att låna ut
medel till företagen. Nu har det dock skett en kraftig
åtstramning, vilket har gjort det mycket svårt att få någon
att ta den sista riskfyllda delen i en investering. Det har även
hänt att banker sagt upp krediter när ett företag har
befunnit sig i en arbetsam situation. Tidigare var det mycket
lätt att låna i bank. Nu är det mycket svårt. Det gör att den
investering och satsning på framtiden som är nödvändig
försvåras. Därtill kommer det mycket höga ränteläge som
vi har i vårt land.
Fram till 30 juni 1990 fanns t.ex. möjligheter till
lokaliseringslån i samband med företagsetableringar eller
när ett företag skulle bygga ut. Detta skedde då i samband
med att företaget även fick någon form av
investeringsbidrag. I och med den nya regionalpolitiken
försvann möjligheten till lokaliseringslån.
Företagen kan nu få investeringsbidrag och
sysselsättningsbidrag vid investeringar inom stödområdet.
Detta är dock inte tillräckligt, utan det måste till någon form
av statliga kreditgarantier så att olika företag -- inte minst
småföretagen -- kan få erforderliga krediter vid
investeringar.
Även utvecklingsfondens medel har beskurits genom
beslutet att de regionala utvecklingsfonderna skall inbetala,
dels till regionala riskkapitalbolag, dels till staten. För
utvecklingsfondens i Värmland del är det 51,2 miljoner som
skall inbetalas. Jag anser detta vara helt felaktigt. Att i
nuvarande situation, när behovet av riskvilligt kapital till
småföretagen är mycket stort, dra in denna summa från
utvecklingsfonden är en felaktig åtgärd. Regeringen borde
därför i den aktuella situationen skjuta upp beslutet om
inbetalningar från utvecklingsfonderna. Om så skedde
skulle utvecklingsfonden i Värmland årligen kunna låna ut
ca 50 miljoner till småföretagen.
I övrigt när det gäller riskkapital vill jag hänvisa till en
annan centermotion som behandlar stimulans och
främjande av tillgången på riskvilligt kapital för
näringslivet.
Övriga satsningar på Värmland
Vid tidigare perioder av arbetslöshet har det skett
omfattande insatser med beredskapsarbeten. Regeringen
har nu meddelat att det under denna lågkonjunktur inte
kommer att ske samma satsning på direkta
beredskapsarbeten utan insatserna ska ske i form av
utbildning och genom att ge medel direkt till ordinarie
verksamhet.
Det är då synnerligen väsentligt att t.ex. vägverket får en
ordentligt utökad ram så att olika vägprojekt kan startas.
Detta eftersom ordinarie anslag bara räcker till en liten del
av prioriterade projekt. Angelägna projekt finns över hela
Värmland både vad det gäller riksvägar, länsvägar och även
grusvägarna. Likså finns det stora behov av upprustning av
järnvägsnätet. Sådana investeringar är samtidigt mycket
framtidsinriktade och är till stor nytta både för näringslivet
och den enskilde.
Det är även väsentligt att det nu sker ordentliga
satsningar på forskning och utbildning. Forskningen t.ex.
när det gäller träteknik är klart eftersatt och skulle väl
kunna förläggas till högskolan i Karlstad. Utbildningen i
övrigt är också väsentlig. För dem som har blivit arbetslösa
eller hotas av arbetslöshet måste det kunna erbjudas
möjligheter att genom utbildning höja kompetensen för att
vara väl rustade när det arbete erbjuds igen.
I övrigt vill jag hänvisa till flerpartimotioner (c, m, fp)
när det gäller infrastruktursatsningar i Värmland och i
övrigt till de centermotioner som berör detta område.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att öka tillgången på
riskkapital,1]
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av övriga satsningar i
Värmland.
Stockholm den 25 januari 1991
Kjell Ericsson (c)
1 1990/91:N353