Före 1990 års regionalpolitiska beslut tillhörde Gotland
stödområde C. Då stödområdena kraftigt minskades
upphörde denna generella möjlighet till bland annat
lokaliseringsstöd. Genom att man vid reduceringen av
utvecklingsfondernas finansieringskapital följt riksdagens
indelning i stödområden har de medel utvecklingsfonden på
Gotland disponerar till sådana ändamål väsentligt minskat.
Den särskilda och problematiska näringslivsstrukturen
kvarstår dock med stor andel arbetande inom den
krympande jord- och skogsbrukssektorn och liten andel
inom tillverkningsindustrin. Den offentliga verksamheten
som i dag är föremål för besparingar och indragna
arbetstillfällen är också ovanligt stor i länet.
Efter en tid av relativ stabilitet har en väsentlig
försämring av den gotländska arbetsmarknaden inträtt
sedan slutet av förra året. Arbetslösheten som för
närvarande är mellan tre och fyra procent stiger och 170
varsel är lagda fram till och med första halvan av januari.
Närheten till den stora arbetsmarknaden i och kring
Stockholm är på grund av transportsituationen svår att
utnyttja. Då flyget är det enda transportmedel som står till
buds är dagpendling utesluten för de allra flesta.
Stora statliga ansträngningar har gjorts för att skapa en
bärkraftig infrastruktur i länet. Vi kan nämna hamn- och
flygplatsinvesteringar, högskoleutbildning, m.m. För att
dessa investeringar skall kunna utnyttjas även i
fortsättningen krävs bättre möjligheter till regionalpolitiskt
stöd än som för närvarande föreligger.
Gotland är ett av Sveriges viktigaste turistlän. Förutom
de ca 2 000
arbetstillfällen turismen skapar bildar den underlag
för service som också kommer de åretruntboende till del
och därmed bidrar till att hålla landsbygden levande.
Sistlidna sommar minskade turismen i hela landet men
minskningen var större på Gotland. Antalet övernattningar
som i riket minskade med 5 % under sommarmånaderna
1990 minskade på Gotland med 16 %. Inför kommande
säsong ser antalet ut att ytterligare gå ner. I mitten av
januari uppvisade antalet inbokningar hos öns största
bokningsföretag en 20-procentig minskning jämfört med
samma tid föregående år. En del av minskningen kan antas
bero på osäkerhet om skattereformens effekter och komma
att kompenseras senare. Beredskap måste dock finnas för
att förändringen kvarstår samt för att möta den minskning
som redan skett.
Turismen på Gotland kännetecknas av en kort säsong
och stort beroende av begränsade transportalternativ.
Kostnaderna i gotlandstrafiken ökade i och med årsskiftet
kraftigt. För den gotlandssemestrande tvåbarnsfamiljen
som med bil reser till Gotland under högtrafik ökar priset
i sommar med 37 % jämfört med förra sommaren. Redan
tidigare var kostnadsläget i gotlandstrafiken för högt. En
tidigare ökning av antalet resande bröts 1990. Hela den
svenska turismen har i jämförelse med utlandsturismen fått
en sämre konkurrenssituation genom att moms utgår endast
på resor inom landet.
Gotlands gamla huvudnäring, jordbruket, sysselsätter
fortfarande nära 15 % av de förvärvsarbetande och
överstiger därmed knappt andelen industrisysselsatta.
Detta förhållande är unikt i landet. Omställningen inom
jordbruket får därför en mycket större direkt effekt på
Gotland än i andra län samtidigt som industrisektorn är
liten och dessutom till ungefär en tredjedel beroende av
jordbruksprodukter.
En del av det gotländska jordbruket och den gotländska
livsmedelsindustrin som hitills skyddats av regionalpolitiska
skäl är sockerframställningen. Detta skydd föreslås nu
upphöra och Gotland kommer därmed att inom ett antal år,
beroende på omställningstidens längd, ställas inför en
ytterligare påfrestning. Den gotländska arbetsmarknaden i
övrigt kan inte fånga upp en stor grupp friställda
lantbrukare och livsmedelsarbetare.
I andra delar av landet har vid många tillfällen särskilda
stödinsatser gjorts då arbetsmarknaden kraftigt påverkats
av olika skäl. Gotland står nu inför en liknande situation
genom omställningen av jordbruket.
Genom att dessa svårigheter kommer för både turismen
och jord- och skogsbruket samtidigt blir påfrestningarna på
den gotländska arbetsmarknaden stora. Förutom de
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som måste tillgripas i ett
akut skede framstår behovet av långsiktiga strategiska
insatser som allt tydligare. För att möta detta behov krävs
regionalpolitiska insatser. En sådan insats kan vara
inplacering i stödområde två, åtminstone under den tid som
behövs för att komma tillrätta med de
omstruktureringsproblem vi nu möter. Generella eller
specialriktade stöd särskilt anpassade efter Gotlands
specifika svårigheter kan också vara en möjlighet.
Arbetsmarknadsutskottet bör, med hänsyn till den
utveckling man kan iaktta framöver, pröva vilka vägar som
kan vara lämpliga för regionalpolitiska insatser inom
Gotlands län.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska
åtgärder för Gotland.
Stockholm den 25 januari 1991
Ulla Pettersson (s)
Bengt Kronblad (s)