I det samarbete som nu allt mer växer fram i Europa intar regionbegreppet en central roll. Man talar inte bara om ett samarbete mellan nationer utan också mellan regionerna i Europa. Det finns klara historiska traditioner bakom detta synsätt. I flera delar av Europa är det mer naturligt att tänka i regioner än att tänka i nationalstater. Det är troligt att detta synsätt också i allt högre utsträckning kommer att avsätta sina spår i det framtida Europasamarbetet.
Vi kommer därför med all sannolikhet att se två utvecklingslinjer. Den ena går utifrån en ökad integrering totalt i Europa. Den andra linjen går utifrån att olika regioner i olika stater samverkar direkt över nationsgränserna mellan varandra. Detta ger intressanta utvecklingsmöjligheter för flera regioner i Sverige. Det finns anledning att tro att inte minst Sydsverige kommer att gynnas av en sådan utveckling. Närheten till kontinenten, vilken förstärks av framtida fasta förbindelser över Öresund och på sikt även mellan danska öarna och kontinenten, kommer att förstärka detta. Det är inte osannolikt att Stockholm--Mälardalens mycket kraftiga dominans i Sverige, något kommer att reduceras till förmån för en kraftigare utveckling i Sydsverige då med Örestadsregionen som ett givet centrum.
För sydöstra Sverige innebär denna utveckling både hot och framtidsmöjligheter. Vi vet av erfarenhet att ett antal faktorer har avgörande betydelse för en regions utvecklingskraft. Även i framtiden kommer riksdag och regering att fatta ett antal politiska beslut inom flera politiska områden som kommer att få konsekvenser för den regionala utvecklingen i olika delar av landet. Det är då viktigt att beakta hur dessa beslut var för sig och i samverkan påverkar den regionala utvecklingen i olika delar av landet.
Några faktorer är som sagts centrala för en regions utveckling. Bland dessa kan nämnas närhet och tillgänglighet d.v.s. tillgång till goda kommunikationer.
En regions allmänna kunskaps- och kompetensnivå är en annan strategisk faktor för den framtida utvecklingen. Ett väl utvecklat utbildningssystem är därför av central betydelse.
Ett allmänt gott relativt kostnadsläge innebär givna fördelar, liksom en attraktiv boende- och livsmiljö. Mångfald, öppenhet och kreativitet ger sammantaget en region påtagliga fördelar i samspelet med andra regioner.
I det framtida Europa med regioner i samarbete är det viktigt att varje region utvecklar sin särart, kompetens och profil. Med denna som bas kan man sedan bilda nätverk med andra regioner ute i Europa över nationsgränserna.
Det är ett nationellt intresse att många regioner i Sverige har en grundläggande struktur som möjliggör denna typ av mellanregionalt samarbete ute i Europa. Genom interregionala kontaktnät skapas sedan en allt fastare struktur i morgondagens Europa till gagn för fredlig utveckling, samförstånd och förståelse för olika kulturers särart men också gemensamma referenspunkter. Här finns alltså ett fruktbart spänningsfält mellan, å ena sidan regionens krav på den nationella nivån, å andra sidan regionens intresse av självständighet och frihet för att utveckla sin särart och sina nätverk gentemot andra regioner i andra stater.
Utvecklingen i Sydostsverige har under ett antal årtionden präglats av viss stagnation. Riksdagen har bl.a. när den har behandlat regionalpolitikens riktlinjer och framtida inriktning vid ett par tillfällen just pekat på detta och behovet av insatser i sydöstra Sverige. Glädjande nog tycks en vändning kommit till stånd. Flera initiativ har nu tagits för att samarbeta över länsgränserna för att på så sätt uppnå ökad slagkraft och på så sätt ge bättre förutsättningar för en framtida positiv utveckling. Arbetet är nu inriktat på att utveckla just de faktorer som är centrala för den regionala utvecklingen vilka vi har pekat på ovan.
Det är angeläget att kommunikationerna förbättras såväl inom regionen som utåt mot andra regioner. Vägarna E4, E66, R23 och R25 är viktiga kommunikationslänkar i dessa sammanhang. Stambanan och kust-till-kust-banan är delar i det nationella järnvägsstambanenätet. I den kraftfulla satsning på infrastruktur som nu behövs under 1990-talet måste det finnas utrymme för kraftfulla satsningar på detta vägnät. Det förslag som Moderata Samlingspartiet lägger i en partimotion till årets riksmöte om kraftigt höjda anslag till att bygga en förbättrad infrastruktur skapar bättre förutsättningar för detta.
Den högre utbildningen måste successivt byggas ut inom regionen. I ett sådant utbyggnadsarbete bör kvalitet, mångfald och internationalisering vara centrala vägledande begrepp. Ett nätverksuniversitet sydost bör under 1990- talet kunna förverkligas.
Ett dynamiskt, mångskiftande och ekonomiskt starkt näringsliv utgör basen för ekonomiskt välstånd i varje region. I sydostregionen är småföretagsamheten sällsynt väl utvecklad. Det är en första rangens uppgift för den nationella politiken att ge detta näringsliv goda utvecklingsbetingelser genom en framsynt och långsiktig ekonomisk politik och en internationellt anpassad skattepolitik. Sänkta arbetsgivaravgifter, borttagande av förmögenhetsskatt på arbetande kapital i företag är exempel i denna riktning. Avregleringar av de offentliga vård- och servicemonopolen skulle dessutom ge ytterligare intressanta marknader för en livaktig småföretagsamhet där inte minst kvinnor kunde få utveckla sin kompetens inom olika yrkesområden.
För denna sydsvenska region utgör skogen och skogsnäringen en utomordentlig central näringsgren. Den ger förutsättning för ett spritt befolkningsmönster och en levande landsbygd. Skogsnäringen ger vidare sysselsättning och stora exportintäkter. Skogsnäringen bör också i framtiden kunna ge allt större tillskott i form av energiråvaror s.k. biobränslen, till gagn för den nationella energihushållningen. Ett borttagande av skogsvårdsavgiften och slopande av träfiberlagen skulle skapa bättre förutsättningar för skogsnäringens utveckling. Med Moderata Samlingspartiets förslag om koldioxidbaserad energiråvarubeskattning skulle biobränslena få utomordentligt goda betingelser. Allt detta skulle sammantaget på ett kraftfullt sätt gynna den regionala utvecklingen i sydost.
Om mångfald, kvalitet och internationalisering kunde stå som vägledande begrepp när det gäller den högre utbildningen så gäller det i lika hög grad kulturlivet. Betydelsen av det kreativa klimatet och det rika kulturlivet kan icke nog understrykas. De nationella budgetmedel som tilldelas olika kulturinstitutioner utanför storstadsregionerna är anmärkningsvärt snålt tilltagna. Det måste vara ett nationellt intresse att nationella budgetmedel sprids över hela Sverige och ger förutsättningar för ett rikt kulturliv i hela landet. Detta står inte i något som helst motsatsförhållande till att regionerna sedan själva utvecklar sin regionala och kulturella särart. Snarare skapar en sådan tilldelning av medel bättre förutsättningar att ge mångfald och variation åt hela Sveriges kulturliv.
Sydostregionen har många andra kvaliteter som framgångsrikt går att utveckla i ett framtida samarbete i regionernas Europa. Ett sådant är exempelvis den växande turismen. Med vår rika natur, långa kustområden och närhet till kontinenten och dess stora befolkningskoncentrationer finns här en given marknad för en expanderande turistnäring. Detta under förutsättning att vi kan hålla ett rimligt kostnadsläge som den internationella turismen kan acceptera samt plan- och byggregler som ej försvårar denna utveckling.
Det ökade Europasamarbetet borde kunna ge Sydsverige goda utvecklingsbetingelser. Det är angeläget att man genom nationella beslut i riksdag och regering på allt sätt understödjer denna tillväxtkraft genom väl avvägda beslut och maximalt drar nytta av de möjligheter som ett samarbete i regionernas Europa kan ge.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av nationella satsningar i syfte att utveckla Sydostsverige i enlighet med de riktlinjer för regionalpolitiken riksdagen uttalat sig för.
Stockholm den 24 januari 1991 Anders G Högmark (m) Bertil Danielsson (m) Karl-Gösta Svenson (m)