I denna motion föreslår vi att riksdagen avvisar
regeringens fientliga linje mot Kalmar län. Vi föreslår en
rad åtgärder för att vända utvecklingen, stärka
sysselsättning och service, behålla ungdomen och öka
inflyttningen i Kalmar län.
Vi föreslår att riksdagens tidigare beslut om att slopa
stödområde C rivs upp. Stödområdesbegrepp C bör
behållas men ges benämningen resursområde.
Kommunerna Högsby, Torsås, Hultsfred, Mönsterås,
Emmaboda, Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby,
Borgholm och Mörbylånga med undantag av
församlingarna Glömminge, Algutsrum och Torslunda i
Kalmar län föreslår vi skall införas i resursområde C.
Vi föreslår att det framtida regionalpolitiska stödet görs
mer individriktat för att utjämna inkomststrukturen i landet
och höja den nuvarande låga inkomstnivån för Kalmar läns
invånare.
Vi föreslår en lokalisering till länet av
kollektivforskningsinstitut inom sektorerna trä, turism och
vattenbruk.
50 miljoner kr föreslås avsättas till
vuxenutbildningsinsatser och till studieförbundens
utbildningsverksamhet i bl.a. Kalmar län.
Särskilda resurser föreslår vi skall särskilt avdelas till
länet för att bygga upp mottagnings- och utvecklingsenheter
för att stödja och utveckla kvinnligt företagande i länet.
Befolkningsutveckling
Kalmar län är ett avflyttningslän. Det är främst de unga
som flyttar. Situationen i länet under 80-talet har
skrämmande likheter med befolkningsomflyttningen under
60-talet. Avfolkningen av vissa delar av landet som medfört
stora trängselproblem för storstädernas människor, med
bostadsbrist, vårdkris och försämrad stadsmiljö, har i
mycket hög grad gått ut över Kalmar län.
I ett längre perspektiv ser befolkningssituationen än
dystrare ut. Under de senaste hundra åren har befolkningen
varit konstant i Kalmar län, samtidigt som rikets befolkning
nästan fördubblats. Kalmar län har således inte fått del av
denna folkökning. Resultatet har blivit att regionens andel
av rikets befolkning har minskat från 12 procent till i
överkant av 6 procent. Inget annat län kan uppvisa en
liknande utveckling. Norrlands andel av rikets
befolkning har exempelvis endast minskat med 0,5
procentenheter under samma hundraårsperiod.
I likhet med de flesta län i landet har även Kalmar län
kunnat uppvisa en befolkningsökning de senaste två åren.
Men en närmare analys visar att länet fortfarande skiljer sig
från de flesta andra län. Ökningen var procentuellt mindre
än ökningen i de flesta andra län. Utflyttningen till övriga
län är fortfarande mycket hög. På inrikesflyttningar
uppvisar t.ex. Kalmar län ett minus på 1 452 personer för
1988.
Det är invandrare och framför allt flyktingar som räddar
länet från befolkningsminskning. Detta är i och för sig
glädjande. Utan invandringen skulle länet haft en
befolkningsminskning för t.ex 1988 på 227 personer.
Även om avflyttningen från länet avklingat under 1988
och 1989 kan de aldrig tas som intäkt för att 80-talets svåra
avfolkningstrend är slut. I ännu mindre grad ger den belägg
för att en mer än hundraårig period av
befolkningsstagnation i länet nu skulle vara bruten. Med en
fortsatt svag regionalpolitisk satsning finns uppenbar risk
att länet har att vänta en ny kraftig utflyttningsvåg både till
storstäderna och till invandrarnas ursprungliga hemländer.
Utflyttningen från länet har gjort åldersstrukturen
alltmer snedvriden. Det är ungdomarna som flyttar från
länet i brist på högre utbildning. Efter avslutade högre
studier stannar ungdomen kvar i de expansiva
universitetsorterna. De äldre bor kvar och blir
proportionellt allt fler. Tabellen nedan visar antalet
utflyttade ungdomar, 16--24 år, från 1982 till 1987.
nTabell 1. Antalet ungdomar som flyttat från länet under
1982 -- 1988.
Drygt 11 000 ungdomar har flyttat från Kalmar län på 7
år. Det är 4,6 procent av länets befolkning.
Samtidigt blir andelen äldre allt större. En jämförelse
med rikets åldersfördelning visar att länet är klart
underrepresenterat i åldersgrupperna 16--24 år och 25--44
år men däremot överrepresenterat i åldersgrupper över 45
år och särskilt över 65 år. Den kraftigaste ökningen av äldre
har länet i åldersgruppen över 80 år. 1988 var 11 756 av
länets invånare 80 år eller äldre. Detta är mer än 400 fler än
vid föregående årsskifte. Länet har flest antal äldre per
tusen invånare i landet näst Jämtland. Andelen äldre i
länets kommuner och genomsnittet för riket framgår av
följande tabell.
Tabell 2. Andelen äldre i länets kommuner 1988 i
procent av hela befolkningen.
Som framgår av tabellen är andelen äldre extremt hög i
Högsby kommun, men också Torsås och Borgholm har
andelar som klart överstiger länsgenomsnittet. Alla länets
kommuner överskrider klart rikets genomsnittsandel, såväl
vad avser åldersgruppen över 65 år totalt som gruppen 80 år
och äldre.
Inomregional obalans
Bland förändringarna i befolkningen märks vidare en
kraftig avfolkning på landsbygden och stora skillnader
mellan olika kommuner. Den regionala obalansen har ökat.
Medan norra länsdelens sex kommuner har svarat för hela
befolkningsminskningen de senaste fem åren är det främst
Kalmar kommun som ökat sin befolkning.
Kalmar län rymmer en regionalpolitisk problematik som
påminner om landets. I vissa delar främst i norra länet finns
Norrlandsproblem medan situationen i andra delar är
ljusare.
Sysselsättningen
Avflyttningen från länet har inte enbart medfört att
andelen äldre ökat. Den har också medfört att
könsfördelningen blivit ensidigare. Därmed försvåras
möjligheterna att upprätthålla en allsidig
näringslivsstruktur. Ensidigare näringslivsstruktur och
därmed svårare för kvinnorna att få arbete innebär att länet
går in i en ond cirkel där allt fler kvinnor tvingas söka sig till
mer expansiva regioner både för att få utbildning och
arbete. Detta leder till en bristfällig social miljö som i sin tur
leder till att dynamiken i länets utflyttningsområden
minskar. De sociala problemen riskerar därmed att öka och
utarmningen av de svaga områdena i länet blir än mer svår
att stoppa.
Detta är nu synligt i de antal varsel som sker. Totalt
omfattas 2 384
personer av varsel. Av dessa är 1 290
berörda av uppsägning och 1 094
av permittering/korttidsvecka. Arbetslösa i länet var
den 9 januari 1991 3 931
personer. Det är en ökning med 1 583
sedan samma tid i fjol. Detta motsvarar 2,7 %
av befolkningen i åldrarna 16--64 år.
Kalmar län är ett typiskt småföretagarlän. Länet har
därigenom missgynnats av 80-talets regeringspolitik som i
huvudsak gynnat storföretagen på småföretagens
bekostnad. Den ensidiga satsningen som skett på de stora
exportföretagen och på ökad koncentration inom
näringslivet har lett till att många små företag i länet köpts
upp eller hotas av uppköp från stora företag utanför länet.
Det har inneburit att länet har en situation på
näringslivssidan där huvuddelen av näringslivet dirigeras
från huvudkontor utanför länet. Den lokala förankringen
avtar och känslan för sysselsättningsansvaret minskar.
Uppköp och sammanslagningar leder oftast till
nedläggningar av mindre enheter i periferien. Länets
arbetsmarknad är därmed mycket sårbar vid den nedgång i
konjunkturen som nu sker.
Löne- och inkomstförhållanden
Den kraftiga löneglidningen som skett på grund av den
ökade koncentrationen till de expansiva områdena har lett
till ökade löner i koncentrationsområdena medan en lägre
inkomstutveckling kan förmärkas för de förvärvsarbetande
i Kalmar län. Löneklyftorna regionalt har därigenom ökat
på Kalmar läns bekostnad. Detta framgår mycket tydligt av
följande inkomststatistik.
n
Tabell 4. Taxerad och beskattningsbar medelinkomst län
för län och i riket 1987.
Pla-
Län
Taxerad me-
Beskattningsbar
cering delinkomst
medelinkomst 1
Stockholm
99
600
95 300
2
Göteborgs och Bohus
87 100
82 100
3
Uppsala
84 900
80 400
Hur antalet inkomsttagare fördelar sig på olika
inkomstgrupper framgår av följande tabell.
Tabell 5. Antalet inkomsttagare fördelade på olika
inkomstgrupper i Kalmar län samt andelen i varje grupp i
Kalmar län, Stockholm och riket -- taxerad inkomst 1987.
193 934
100,0
100,0
100,0 1987
fanns det i Kalmar län 193 934 inkomsttagare. Av
dessa redovisade 156 374 eller 81 procent en taxerad
inkomst som understeg 120 000 kronor. För hela riket är den
siffran 75 procent medan endast 65 procent av Stockholms
inkomsttagare ligger under denna nivå. I tabellen anges
denna magiska skärningspunkt för länet med den streckade
linjen. Hur fördelningen förhåller sig mellan olika
åldersgrupper framgår av nästa tabell.
Tabell 6. Antalet inkomsttagare fördelade på olika
åldersgrupper i Kalmar län samt andelen i varje grupp i
Kalmar län, Stockholm och riket.
Män och kvinnor
Åldersgrupp (år)
Kalmar län antal
%-andel
Stockholm
%-andel
Riket
%-andel
Analysen av inkomststrukturen visar hur Kalmar läns
inkomsttagare har förlorat på den omfördelning av resurser
som den socialdemokratiska tredje vägens politik under 80-
talet har åstadkommit. Kalmar län har blivit ett typiskt
låginkomstlän. Länet ligger trea från slutet när det gäller
medelinkomstfördelning i landet. Huvuddelen av länets
inkomsttagare redovisar en taxerad inkomst understigande
120 000 kr. Länet är dåligt företrätt bland inkomsttagare i
de produktivaste åldrarna och medelinkomsten understiger
klart riksgenomsnittet i samtliga åldersgrupper. Inte i någon
åldersgrupp uppgår medelinkomsten till 100 000 kr.
Inte enbart de regionala obalanserna i sig har ökat. Även
i inkomst- och förmögenhetshänseende har en
omfördelning skett som varit till stor nackdel för regionala
problemområden som Kalmar län.
Några övriga probleminslag
Den statliga verksamheten finns lite företrädd i Kalmar
län. Länet har näst lägst andel statliga arbetstillfällen per
1000 invånare av alla län.
Regeringens försämrade låneregler till
ombyggnadsverksamheten hotar nu att bromsa
byggsysselsättningen i länet.
Skatteutjämningsbidragen till länets kommuner och
landsting har skurits ner flera gånger under 80-talet. 1984
minskade skatteutjämningen med ca 70 miljoner kronor för
länet. För 1989 blir minskningen 30 miljoner kronor.
Neddragningen av resurserna på skolans område som
riksdagsmajoriteten beslutat om har medfört att många av
länets små landsbygdsskolor hotas av nedläggning.
De statliga investeringarna har varit få i Kalmar län.
Väganslagen har halverats under den närmaste 10-
årsperioden.
Den nya jordförvärvslagens tillämpning och försämrade
villkor för länets jord- och skogsbruksnäring har varit till
stort men för utvecklingen i länet. Jord- och skogsbruk är en
viktig basnäring för Kalmar län. Genomförs LAG-förslaget
hotas familjelantbruket som i dag bär upp landsbygden och
utgör basen för mer än en fjärdedel av länets sysselsättning.
Det är viktigt att riksdagsbeslutet från i juni 1990 ligger
fast. Den sänkning av gränsskyddet som aviserades i
samband med budgetpropositionen äventyrar hela den
jordbrukspolitiska uppgörelsen. Lägger regeringen ett
förslag om sänkt gränsskydd utan att uppgörelse är träffad
med Gatt får socialdemokraterna ta skulden för vad som
sker.
Stor andel råvarubaserad och arbetskraftsintensiv
verksamhet inom industrin, små lokala arbetsmarknader
med bristfälliga möjligheter till specialisering och klart
otillräckliga resurser från staten för bl.a. kommunikationer
och utbildning är andra faktorer som utgör hinder för
utvecklingen i Kalmar län.
Om inte den nuvarande utvecklingen mot ökad
koncentration bryts genom en kraftfull politik för regional
balans kommer hela tiden den regionala problembilden i
Kalmar län att förvärras och ojämlikheten för länets
invånare att öka.
Nytänkande krävs
Kalmar län har mycket goda naturliga förutsättningar för
att kunna utvecklas. Bl.a. har länet en utmärkt naturmiljö.
Småföretagandet och småföretagarandan är väl förankrade
i länet. Länet har en finmaskig infrastruktur med ett av
landets tätaste landsvägsnät. Länet har 13 avgångar tur och
retur från 3 flygplatser till Stockholm och förbindelser med
många andra viktiga centra.
Bostadssituationen är jämförelsevis bra och kan erbjuda
de boende ett marknära boende genom att
egnahemsboendet är väl frekventerat. Vad som krävs är en
politik som tar hänsyn till dessa förutsättningar.
Skall Kalmar län kunna utvecklas krävs det ett
decentralistiskt synsätt med nytänkande och mer rättvis
fördelningssyn i de politiska beslut som fattas. Ett sådant
synsätt från statsmakterna skulle öka optimismen och
framtidstron i länet och vara en utomordentlig hjälp till
självhjälp.
Politik för regional balans
En samlad helhetssyn med regional rättvisa som grund
måste prägla det politiska handlandet och alla beslut som
fattas. Regionalpolitiken och de regionalpolitiska besluten
kan aldrig bli annat än komplement som finjusterar en
sammanhållen politik för rättvis regional balans. Om den
allmänna inriktningen av generella beslut verkligen ges en
decentralistisk och pluralistisk inriktning blir det också
möjligt att nå bättre effekt med de speciella
regionalpolitiska insatserna. Exempel på åtgärder i en
sådan framtidsinriktad och offensiv politik för en utveckling
av alla delar av landet och som skulle förändra situationen
och ge rättvisa åt Kalmar län är bl.a. följande krav om:
att de statliga investeringarna fördelas rättvist,att
skatteutjämningen förstärks och blir mer rättvis,att ny-
och småföretagande främjas genom att ensamföretagens
egenavgifter sänks,att beskattningen för i företag
arbetande kapital slopas,att löntagarfonderna avskaffas
och fonderade pengar används för satsningar för att
utjämna skillnaderna mellan regionerna och skapa regional
balans,att sänka momsen på maten och införa ett
beskattat vårdnadsbidrag, lika till alla barn,att resurser
omfördelas till förmån för förnyelsebara energikällor och
effektivare energianvändning,att jord- och
skogsbruksnäringen främjas,att ett internationellt
miljöarbete startas som bl.a. inriktas mot att Östersjöns
miljö förbättras och att yrkesfisket främjas,att ett
stimulansbidrag på 50 000 kr per lägenhet införs till
byggande av smålägenheter och hyresalternativ på
landsbygden och i småorterna,att ingen offentlig service
på landsbygden får dras in utan att alternativ noga
prövas,att besluten om försämringarna av ersättningen
för resor i tjänsten med egen bil och reseavdragen
omgående rivs uppatt turistmomsen slopas ochatt en
konsekvensanalys av skatteomläggningens effekter för
glesbygdsboende och för utsatta regioner genomförs.
Tidigare motionsförslag för rättvisa åt Kalmar län
Insatser av regionalpolitisk karaktär på en rad områden
är därutöver nödvändiga för att ge länet förutsättningar att
på lika villkor med andra områden kunna utvecklas. Finns
en politik med rättvis fördelning i botten och med regional
balans som mål finns också förutsättningarna för Kalmar
län. I en rad andra motioner har vi fört fram förslag som
skulle främja utvecklingen av Kalmar län. Det gäller bl.a.
förslag om:extra väganslag till länet om 100 miljoner
kr,insatser för ett tioårigt program för beläggning av
grusvägarna inom länsvägnätet i länet,utveckling av
Dackeleden som genomfartsled i norra länsdelen,
insatser för utveckling av länsjärnvägarna och kust till
kustbanan,statligt stöd till Hultsfreds flygplats och
Gotlandsflyget från Kalmar flygplatsomprövning av
bensinskattehöjningen och de försämrade reseavdragen och
reseersättningarna för egen bil i tjänsten,åtgärder som
tryggar produktionen vid sockerbruket i Mörbylånga,
ökade forskningsanslag till högskolan i Kalmar och
satsningar på ett triangeluniversitet i sydöstra Sverige,
avskaffande av skogsvårdsavgiften,åtgärder mot
försurningen i skogen,åtgärder för en levande
skärgård,åtgärder för en bättre läkarförsörjning i Kalmar
län,återupprättande av färjeförbindelser mellan Gotland
och Västervik och Gotland och Öland samtåtgärder för
att främja jordbruket i länet och för att upprätta ett särskilt
landsbygdsprogram.
Kalmar län -- ett resursområde
Såväl den problembild som tecknats i motionen för
Kalmar län som REK 87:s analys av den regionalpolitiska
problembilden talar entydigt för att särskilda
regionalpolitiska insatser för Kalmar län är väl motiverade.
Föredragandens förslag till slopande av
stödområdesindelningen saknar därför helt bärande motiv.
Med hänvisning till utredningens
problemområdesbeskrivning och till motiven i
reservationen från centerrepresentanten i utredningen om
att behålla stödområdesindelningen föreslår vi att
propositionens förslag till stödområdesindelning avslås.
Namnet stödområde bör enligt vad som framförs i
centerns partimotion bytas mot resursområde. Den
nuvarande resursområdesindelningen i ett A-, ett B- och ett
C-område föreslår vi skall bibehållas. Resursområde C bör
utökas.
I konsekvens med vad som ovan anförs föreslår vi vidare
att följande kommuner i Kalmar län skall ingå i
resursområde C nämligen:
Högsby, Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda,
Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Borgholm och
Mörbylånga med undantag av brofästesförsamlingarna
Glömminge, Algutsrum och Torslunda som tillhör Kalmars
pendlingsområde.
Länsanslagen
Länsanslaget till regionalpolitiska insatser som
länsstyrelserna administrerar och flexibelt disponerar för att
främja utvecklingen i de svårast drabbade områdena har
visat sig vara mycket ändamålsenligt. Det är genom sin
konstruktion en effektiv anslagsform som kan möta olika
behov och som når ut till de orter och områden som har
speciellt svårt att hävda sin sysselsättning. Arbetstillfällen
som skapas genom glesbygdsstöd, som är en del av
länsanslaget, ger bättre trygghet och varaktighet i
sysselsättningshänseende för den enskilde, och kan skapas
till väsentligt lägre kostnad än t.ex. beredskapsarbeten. Inte
minst har så varit fallet beträffande anslagets effekt för
Kalmar län.
För Kalmar län har länsanslaget varit viktigt bl.a. för att
kunna vidmakthålla och utveckla en levande skärgård.
Turismen spelar en betydande roll i Kalmar län och stora
satsningar har gjorts de senaste åren både vad gäller
utredningsarbete och för uppbyggnad av
serviceanläggningar för turister. En levande skärgård med
bofast befolkning är en förutsättning för turistnäringens
utveckling i Kalmar läns skärgårdsområden. De hårt
exploaterade turistområdena i landet kan knappast ta emot
den väntade ökningen av ''Sverigeturism'' under 1980- och
1990-talen. Nya områden måste till. Då är det naturligt att
områden i Kalmar läns skärgårdsområden prioriteras.
Länsstyrelsen bedömer att behovet av medel för
budgetåret 91/92 uppgår till 20 miljoner kronor. Det
innebär en ökning med 3 miljoner kronor. Ökningen är väl
underbyggd. Anslag i enlighet med vad länsstyrelsen äskar
bör därför lämnas länet. Detta bör ges regeringen till
känna.
Statliga investeringar
De statliga investeringarna är extremt låga i Kalmar län.
Uträknat per invånare för de senaste fem budgetåren är
detta ett belysande exempel på hur lite statlig verksamhet
som finns företrädd i Kalmar län. I nedanstående tabell
finns en sammanställning på skillnaden i statliga
investeringar, mellan Stockholms län och Kalmar län under
de senaste budgetåren i några av de vanligast
förekommande statliga sektorerna.
Tabell 8. Statliga investeringar i Kalmar län och
Stockholm budgetåren 1983/84-- 1987/88. (Kronor per
invånare)
För
att få en rättvisare fördelning av den statliga
verksamheten och investeringarna föreslår vi att riksdagen
hemställer hos regeringen om åtgärder för ett statligt
investeringsprogram i Kalmar län för den närmaste
femårsperioden på 1,2 miljarder kronor. Det motsvarar en
investering som per år är hälften av den investering per
invånare som staten gjort i Stockholm de senaste fem åren.
Lokalisering av statlig verksamhet
Lokalisering av statlig verksamhet berörs i propositionen
med en mening i kapitel 12.6. Den innehåller information
om att föredraganden i ett tidigare kapitel föreslagit att den
föreslagna myndigheten för glesbygdsfrågor skall
lokaliseras till Östersund. Någon strategi för en
decentralisering av den statliga verksamheten tecknas inte.
Det är symptomatiskt för förslagsknappheten i
decentralistisk riktning i propositionen.
Vi har i en annan avlämnad motion betonat
nödvändigheten av att en decentralisering av statlig
verksamhet kommer till stånd. I nämnda motion föreslår vi
att en plan upprättas för en decentralisering motsvarande
minst 1 000 statliga arbetstillfällen till Kalmar län i en nära
framtid.
I de av riksdagen fattade regionalpolitiska besluten
under senare år har varje gång upprepats en
prioritetsordning efter vilken en utlokalisering och
decentralisering av statliga arbetstillfällen skall ske. Den
har tagit fasta på hur arbetstillfällena i dag är fördelade över
landet och vilka områden som är underförsörjda. Till de
underförsörjda områdena hör som tidigare nämnts Kalmar
län. Enligt denna prioriteringsordning skall i första hand
Norrlands inland, sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden
komma i fråga. Ordknappheten i detta avsnitt i
propositionen får inte tolkas så att denna prioritetsordning
nu skall frångås.
Ett arbete med att decentralisera statliga arbetstillfällen,
och statliga funktioner eller statliga verk bör nu inledas.
Därvid bör den tidigare prioritetsordningen gälla. Detta bör
ges regeringen till känna.
Vi föreslår vidare att ett kollektivforskningsinstitut inom
trä, speciellt trämöbler, lokaliseras till länet.
Kollektivforskningsinstitut också inom sektorerna turism
och vattenbruk föreslås lokaliseras till Kalmar län.
Vuxenutbildningsinsatser
Den regionalpolitiska kommittén föreslog att 50 miljoner
kr skulle avsättas till de prioriterade områdena, däribland
Kalmar län för vuxenutbildningsinsatser och som stöd till
studieförbunden för utbildningsinsatser för vuxna. Dessa
förslag har avvisats i propositionen. Vi finner förslagen väl
motiverade och föreslår att nämnda medel avsätts för av
utredningen angivet ändamål.
Åtgärder för breddat arbetskraftsutbud.
Inför 90-talet kommer kvinnorna att utgöra en viktig
resurs i Kalmar län. Genom den höga utflyttningen har
länet i dag brist på arbetskraft. Kvinnornas roll när det
gäller att bredda arbetskraftsutbudet är därför särskilt
viktig. Det gäller t.ex. i rollen som egna företagare. Kan fler
kvinnor stimuleras till att starta egna företag motverkas
ensidigheten i näringslivsstrukturen, liksom den ensidighet
i könsrollsmönstret som uppstår genom utflyttning.
Regionalpolitiken måste förses med kvinnliga förtecken
om de unga kvinnornas flykt från glesbygden ska hejdas.
Kvinnor måste få rätt till utbildning och arbete i nära
anslutning till hemorten.
Vi föreslår att särskilda resurser avsätts till länet för att
bygga upp särskilda mottagnings- och utvecklingsenheter,
dels inom länsstyrelsens regionalekonomiska enhet och dels
inom utvecklingsfonden i länet, som stöd och service åt
kvinnor som är beredda att starta eget eller som redan har
startat.
Kompletterande förslag
Datatekniken med alla dess möjligheter kan
åstadkomma ett trendbrott i samhällsutvecklingen. Den nya
tekniken är som gjord för ett decentraliserat samhälle, där
vi lokalt kan ta tillvara människors kreativitet och
kunnande. Det krävs då att det finns fullgod tillgång till
datans resurser. Goda telekommunikationer är en
förutsättning. Många delar av vårt län måste få bättre
kapacitet för datatrafik. Detta måste ges regeringen till
känna.
Det regionalpolitiska stödets inriktning i framtiden
För att det regionalpolitiska stödet skall hinna få avsedd
effekt bör indelningen i resursområden vara långsiktig.
Samtidigt är det viktigt att områdesindelningen är flexibel
så att lokala områden tillfälligt kan tas in respektive tas bort
om utvecklingen snabbt skulle förändras.
Men även stödformerna och inriktningen av stödet bör
noga övervägas för framtiden. Hittills har stödet
huvudsakligen varit inriktat mot företagssektorn och mot
regioner och områden som helhet. Med hänvisning till den
beskrivning av inkomst- och löneutvecklingen som
inledningsvis har gjorts ganska ingående bör övervägas om
inte stödet för framtiden bör ges en mera individriktad
karaktär inom respektive resursområden.
Det finns flera skäl som talar för att stödet då kunde bli
mera verkningsfullt och effektivt. Det skulle t.ex. stimulera
till att människorna i större utsträckning försöker finna
alternativ sysselsättning i den region där de bor i stället för
att som förstahandsåtgärd gripa till flyttning. Stödet skulle
på det sättet stimulera till att utveckla den egna bygden i
större utsträckning än att ropa på statliga insatser av annan
karaktär.
Ett mera individriktat stöd skulle motverka kortsiktiga
investeringar som ibland görs av lycksökare som vill komma
åt stöd. Det skulle också ge näringslivet på orten en
stabilare arbetsmarknad och också säkrare arbetskraft att
tillgå för nyetableringar. Det skulle på så sätt också minska
samhällets kostnader för flyttning och arbetslöshet och
minska den byråkrati som måste finnas för att administrera
dagens stödsystem.
Hemställan
Med hänvisning till det som anförts hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om nödvändigheten av en
politik för regional balans och regionalpolitiska insatser i
Kalmar län för att vända utvecklingen, stärka sysselsättning
och service, behålla ungdomen och öka inflyttningen i
Kalmar län,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av den ekonomiska
politiken för att utjämna de regionala skillnaderna i löne-
och inkomstutveckling i landet,1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett decentraliserat
synsätt och mer rättvis fördelning i de politiska beslut som
fattas för att öka optimismen och framtidstron i Kalmar län,
3. att riksdagen beslutar behålla nuvarande princip för
indelning av landet i tre stödområden,
4. att riksdagen beslutar att benämningen ''stödområde''
utgår och ersätts med ''resursområde'',
5. att riksdagen beslutar att kommunerna Högsby,
Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro,
Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Borgholm och
Mörbylånga med undantag av församlingarna Glömminge,
Algutsrum och Torslunda tillförs resursområde C,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av ökat länsanslag för
regionala utvecklingsinsatser i Kalmar län,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett 5-
årigt investeringsprogram för statliga investeringar i Kalmar
län,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjer för lokalisering av
statlig verksamhet,
[att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för
lokalisering av kollektivforskningsinstitut inom sektorerna
trä, turism och vattenbruk till Kalmar län,2]
9. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så
att 50 milj. kr. avsätts till bl.a. Kalmar län för
vuxenutbildningsinsatser,
[att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så
att särskilda resurser avsätts till Kalmar län för särskilda
mottagnings- och utvecklingsenheter för att stimulera och
stödja kvinnor som planerar starta egna företag i
länet,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vikten av goda telekommunikationer i Kalmar län,3]
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det regionalpolitiska stödets
inriktning i framtiden.
Stockholm den 25 januari 1991
Agne Hansson (c)
Marianne Jönsson (c)