En stark decentralisering av besluten till regional nivå och en förenkling och schablonisering av de regionalpolitiska stödformerna är en bra garanti för en effektiv regionalpolitik.
De förväntade sämre ekonomiska förutsättningarna förstärker behoven att samverka inbördes mellan kommuner och länsmyndigheter, mellan kommuner och näringsliv, inbördes mellan olika samhällssektorer, mellan den offentliga sektorn och näringslivet och mellan näraliggande län.
Samverkan mellan Kronoberg-Kalmar och Blekinge län är till fördel för alla tre länen och bör förstärkas. För att sydostlandet ska kunna hävda sig i det ökade samspelet med öststaterna och EG är det viktigt att hela landsdelen är offensiv. Sydöstra Sverige har många positiva egenskaper men har också vissa brister i helhetsfunktionen. Näringslivet är alltför ensidigt, det finns brister i infrastrukturen, det finns färre årsstudieplatser per 1 000 invånare inom högre utbildning än riksgenomsnittet och landsdelens ''utkantsläge'' är naturligtvis inte det bästa. Målsättningen bör vara att utveckla sydostlandet till en samverkande knutpunkt.
Utvecklingen i Kronobergs län har under de senaste åren varit positiv. Man har lyckats behålla en förhållandevis god sysselsättning med en näringslivsstruktur med stor andel jord och skogsbruksbaserad sysselsättning. Trots detta finns det anledning till viss oro för den framtida utvecklingen av länet. Detta främst pga prognoser om befolkningensutvecklingen, låg utbildningsnivå, ogynnsam ålderssammansättning och till vissa delar svag infrastruktur.
Näringslivet
Länet är ett småföretagarlän där de små och medelstora företagen har stor betydelse för att skapa en stabil livskraft i bygden. Småföretagen har ett utsatt läge när marknaden sviker och deras kapitalkänslighet ökar sårbarheten. Många människor arbetar också i företag som är underleverantörer till de stora företagen. För länets utveckling är det alltså av avgörande betydelse att en näringsvänlig politik förs. Viktiga inslag i en sådan politik är bl.a. att arbetsgivaravgifterna kan sänkas, avskaffande av löntagarfonderna och av förmögenhetsskatten på arbetande kapital, uppmuntra företagen att satsa på andel i vinstsystem och att tillåta och satsa på enskilda alternativ inom vård omsorg och utbildning. Det senare är särskilt väsentligt för möjligheterna för kvinnor att få förvärvsarbete.
För länets utveckling skulle det betyda mycket om något statligt verk eller myndighet lokaliserades till länet. Jag motionerade t.ex. 1990 om en förstärkt delegation för icke militärt motstånd. Andra förslag som jag tidigare framfört är räddningstjänstutbildningen, SCB, regionalt kontor och skolverkets regionkontor. Ytterligare förslag som är värda att överväga är en regionalisering av SIND/STU/SEV, Svetstec och/eller en omlokalisering av Södra skogsinstitutet. Regeringen bör i positiv anda pröva dessa förslag och återkomma till riksdagen.
Kultur
En liberal kulturpolitik måste sträva efter att så många som möjligt blir delaktiga i kultur i olika former. Det får inte vara så att människor i stora delar av landet enbart blir hänvisade till massmarknadens produkter. I årets budgetproposition saknas den sista tredjedelen av (s) utlovade kultursatsning. För t.ex. Riksteatern är detta katastrofalt. En minskad turnéverksamhet bl.a. till Kronobergs län och en arbetslöshet bland dem som arbetar skulle bli följden om regeringens förslag går igenom.
Det är också angeläget att de s.k. grundbidragen till regionala teater-, dans- och musikgrupper höjs utöver regeringens nivå som inte ens fullföljer det löfte som ställdes ut förra året. En höjning skulle göra det möjligt att bl.a. Kronobergsteatern och Musica vitae skulle kunna tilldelas ökade resurser. Jag väcker en särskild motion om kammarmusikensemblen Musica vitae.
Också de regionala museerna hotas av regeringens besparingar vilket är särskilt allvarligt eftersom det knappast i dagens ekonomiska läge går att få kompensation för detta från kommun eller landsting. Ytterligare pengar bör alltså anslås till de regionala museerna och detta bör då också komma Smålands Museum till del. Det är nu också hög tid att Växjö får sitt sedan länge efterlängtade glasmuseum. Jag väcker en särskild motion om Landsarkivet förläggning till Växjö. Dessa förslag ligger inom den kostnadsförstärkning som folkpartiet liberalerna föreslår på 61,7 milj.kr. utöver regeringens förslag till kulturen.
Utbildning och forskning
En fortsatt satsning på Växjö som skol- och utbildningsort är i hela regionens intresse. Särskilt angeläget är att nätverksuniversitetet i sydost snarast blir verklighet. Det är den för länen viktigaste frågan. Man kan konstatera att sydostlandet är i stort behov av ökad kompetensförsörjning för att klara erforderlig framförhållning och förväntade strukturomvandlingar av näringslivet.
Jag avstår i år från att lägga särskild motion om nätverksuniversitet eftersom glädjande nog alla riksdagsledamöterna från Kronoberg, Kalmar och Blekinge enats om en gemensam motion. Särskilda motioner om skogsforskningen och lärarutbildning med inriktning mot åk 4--9 till Växjö har jag däremot väckt. Det är också angeläget att utöka nuvarande förskolelärarutbildning i Växjö till 120- 140 högskolepoäng.
Uppfinnarna
Under många år har jag motionerat om statligt stöd till uppfinnarutbildningen vid Grimslövs folkhögskola som jag vill se som ett första steg mot en nordisk folkhögskola i förnyelseteknik. Glädjande nog har utbildningen nu beviljats 3,5 milj.kr. vilket säkrar utbildningen i tre år. Efter denna försöksverksamhet borde uppfinnarskolan kunna permanentas.
Infrastruktur
Folkpartiet liberalerna förordar en kraftig satsning på de delar av infrastrukturen som blivit eftersatta under 1970- och 80-talen, dvs. järnvägar, vägar, högskoleutbildning och ledningsnät för vatten och avlopp.
När det gäller satsningen på järnvägen motiveras den av att det är ett förhållandevis billigt, trafiksäkert och miljöanpassat transportsätt. För Kronobergs län är det ytterst angeläget att banverket kan slutföra de planerade projekten om standardhöjning på kust-till-kust-järnvägen Göteborg--Kalmar--Karlskrona samt snabbtåget Stockholm--Malmö med upphåll i Alvesta. Avgörande skäl talar också för att godstrafiken i högre utsträckning skulle gå på järnväg. Men för att detta ska bli möjligt fordras ett utrymme för kreativa terminallösningar som skulle göra att järnvägen skulle kunna vinna tillbaka en del av styckegodstrafiken från lastbilarna. Blir nätverksuniversitetet en realitet fordras också smidiga interregionala transporter vilket också näringslivet kräver.
Folkpartiet liberalerna förespråkar en investeringsram på 100 miljarder kr. för vägväsendet under 1990-talet. Detta är nödvändigt då stora försämringar drabbat både tättrafikerade landsvägar och många glesbygdsvägar. En del av den vidgade finansieringsramen kommer att göra det möjligt att få ett bättre underhåll på våra befintliga vägar även om huvuddelen bör gå till investeringar.
Inom det nationella transportsystemet är det E4 som i länet bör byggas om till motorväg. För övrigt är de mest angelägna behoven upprustning av riksväg 23 och 25.
Tyvärr har också många mindre vägar i Kronoberg låg bärighet på grund av svaga broar eller att vägarna går över mossmarker. Länet måste därför också tilldelas medel för förbättring av dessa vägar för bl.a. de viktiga skogstransporterna.
Vägverkets planer på att öka centraliseringen och placera sätet för sydöstra regionen i Jönköping verkar föga genomtänkt. Planen strider bl.a. mot den av riksdagen beslutade samordnade länsförvaltningen och jag ifrågasätter om verkligen några besparingar görs. Växjö är den naturliga regionsorten för vägverket sydost.
Regionalpolitiska stödet
Återkommande rapporter visar hur länsstyrelsen tillsammans med kommuner och länsorgan har kunnat få igång en lovande verksamhet på grund av anslaget till regionala utvecklingsinsatser, det s.k. länsanslaget. Med folkpartiet liberalernas medverkan har detta anslag höjts under senare år. För Kronobergs del fick det en kraftig höjning förra året på grund av arbetsmarknadsutskottets uttryckliga mening att de utökade medlen skulle användas för en ökad medelstilldelning till länen i sydöstra Sverige och andra län som påverkats genom de övriga förändringarna av stödområdena. Jag förutsätter att samma fördelningsgrund skall gälla i år, vilket bör ge utrymme för ett stärkt länsanslag.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen Kronoberg, Kalmar och Karlskrona,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt verk eller myndighet till Kronoberg,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad kulturell verksamhet i Kronoberg,1]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i Växjö,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i Kronoberg,2]
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det s.k. länsanslaget till Kronoberg.
Stockholm den 25 januari 1991 Charlotte Branting (fp)
1 1990/91:Kr329 2 1990/91:T371