Motion till riksdagen
1990/91:A475
av Charlotte Branting (fp)

Utvecklingen av Kronobergs län


En stark decentralisering av besluten till regional nivå
och en förenkling och schablonisering av de
regionalpolitiska stödformerna är en bra garanti för en
effektiv regionalpolitik.
De förväntade sämre ekonomiska förutsättningarna
förstärker behoven att samverka inbördes mellan
kommuner och länsmyndigheter, mellan kommuner och
näringsliv, inbördes mellan olika samhällssektorer, mellan
den offentliga sektorn och näringslivet och mellan
näraliggande län.
Samverkan mellan Kronoberg-Kalmar och Blekinge län
är till fördel för alla tre länen och bör förstärkas. För att
sydostlandet ska kunna hävda sig i det ökade samspelet med
öststaterna och EG är det viktigt att hela landsdelen är
offensiv. Sydöstra Sverige har många positiva egenskaper
men har också vissa brister i helhetsfunktionen.
Näringslivet är alltför ensidigt, det finns brister i
infrastrukturen, det finns färre årsstudieplatser per 1 000
invånare inom högre utbildning än riksgenomsnittet och
landsdelens ''utkantsläge'' är naturligtvis inte det bästa.
Målsättningen bör vara att utveckla sydostlandet till en
samverkande knutpunkt.
Utvecklingen i Kronobergs län har under de senaste åren
varit positiv. Man har lyckats behålla en förhållandevis god
sysselsättning med en näringslivsstruktur med stor andel
jord och skogsbruksbaserad sysselsättning. Trots detta finns
det anledning till viss oro för den framtida utvecklingen av
länet. Detta främst pga prognoser om
befolkningensutvecklingen, låg utbildningsnivå, ogynnsam
ålderssammansättning och till vissa delar svag infrastruktur.
Näringslivet
Länet är ett småföretagarlän där de små och medelstora
företagen har stor betydelse för att skapa en stabil livskraft
i bygden. Småföretagen har ett utsatt läge när marknaden
sviker och deras kapitalkänslighet ökar sårbarheten. Många
människor arbetar också i företag som är underleverantörer
till de stora företagen. För länets utveckling är det alltså av
avgörande betydelse att en näringsvänlig politik förs.
Viktiga inslag i en sådan politik är bl.a. att
arbetsgivaravgifterna kan sänkas, avskaffande av
löntagarfonderna och av förmögenhetsskatten på arbetande
kapital, uppmuntra företagen att satsa på andel i
vinstsystem och att tillåta och satsa på enskilda alternativ
inom vård omsorg och utbildning. Det senare är särskilt
väsentligt för möjligheterna för kvinnor att få
förvärvsarbete.
För länets utveckling skulle det betyda mycket om något
statligt verk eller myndighet lokaliserades till länet. Jag
motionerade t.ex. 1990 om en förstärkt delegation för icke
militärt motstånd. Andra förslag som jag tidigare framfört
är räddningstjänstutbildningen, SCB, regionalt kontor och
skolverkets regionkontor. Ytterligare förslag som är värda
att överväga är en regionalisering av SIND/STU/SEV,
Svetstec och/eller en omlokalisering av Södra
skogsinstitutet. Regeringen bör i positiv anda pröva dessa
förslag och återkomma till riksdagen.
Kultur
En liberal kulturpolitik måste sträva efter att så många
som möjligt blir delaktiga i kultur i olika former. Det får inte
vara så att människor i stora delar av landet enbart blir
hänvisade till massmarknadens produkter. I årets
budgetproposition saknas den sista tredjedelen av (s)
utlovade kultursatsning. För t.ex. Riksteatern är detta
katastrofalt. En minskad turnéverksamhet bl.a. till
Kronobergs län och en arbetslöshet bland dem som arbetar
skulle bli följden om regeringens förslag går igenom.
Det är också angeläget att de s.k. grundbidragen till
regionala teater-, dans- och musikgrupper höjs utöver
regeringens nivå som inte ens fullföljer det löfte som
ställdes ut förra året. En höjning skulle göra det möjligt att
bl.a. Kronobergsteatern och Musica vitae skulle kunna
tilldelas ökade resurser. Jag väcker en särskild motion om
kammarmusikensemblen Musica vitae.
Också de regionala museerna hotas av regeringens
besparingar vilket är särskilt allvarligt eftersom det
knappast i dagens ekonomiska läge går att få kompensation
för detta från kommun eller landsting. Ytterligare pengar
bör alltså anslås till de regionala museerna och detta bör då
också komma Smålands Museum till del. Det är nu också
hög tid att Växjö får sitt sedan länge efterlängtade
glasmuseum. Jag väcker en särskild motion om
Landsarkivet förläggning till Växjö. Dessa förslag ligger
inom den kostnadsförstärkning som folkpartiet liberalerna
föreslår på 61,7 milj.kr. utöver regeringens förslag till
kulturen.
Utbildning och forskning
En fortsatt satsning på Växjö som skol- och
utbildningsort är i hela regionens intresse. Särskilt
angeläget är att nätverksuniversitetet i sydost snarast blir
verklighet. Det är den för länen viktigaste frågan. Man kan
konstatera att sydostlandet är i stort behov av ökad
kompetensförsörjning för att klara erforderlig
framförhållning och förväntade strukturomvandlingar av
näringslivet.
Jag avstår i år från att lägga särskild motion om
nätverksuniversitet eftersom glädjande nog alla
riksdagsledamöterna från Kronoberg, Kalmar och Blekinge
enats om en gemensam motion. Särskilda motioner om
skogsforskningen och lärarutbildning med inriktning mot åk
4--9 till Växjö har jag däremot väckt. Det är också angeläget
att utöka nuvarande förskolelärarutbildning i Växjö till 120-
140 högskolepoäng.
Uppfinnarna
Under många år har jag motionerat om statligt stöd till
uppfinnarutbildningen vid Grimslövs folkhögskola som jag
vill se som ett första steg mot en nordisk folkhögskola i
förnyelseteknik. Glädjande nog har utbildningen nu
beviljats 3,5 milj.kr. vilket säkrar utbildningen i tre år. Efter
denna försöksverksamhet borde uppfinnarskolan kunna
permanentas.
Infrastruktur
Folkpartiet liberalerna förordar en kraftig satsning på de
delar av infrastrukturen som blivit eftersatta under 1970-
och 80-talen, dvs. järnvägar, vägar, högskoleutbildning och
ledningsnät för vatten och avlopp.
När det gäller satsningen på järnvägen motiveras den av
att det är ett förhållandevis billigt, trafiksäkert och
miljöanpassat transportsätt. För Kronobergs län är det
ytterst angeläget att banverket kan slutföra de planerade
projekten om standardhöjning på kust-till-kust-järnvägen
Göteborg--Kalmar--Karlskrona samt snabbtåget
Stockholm--Malmö med upphåll i Alvesta. Avgörande skäl
talar också för att godstrafiken i högre utsträckning skulle
gå på järnväg. Men för att detta ska bli möjligt fordras ett
utrymme för kreativa terminallösningar som skulle göra att
järnvägen skulle kunna vinna tillbaka en del av
styckegodstrafiken från lastbilarna. Blir
nätverksuniversitetet en realitet fordras också smidiga
interregionala transporter vilket också näringslivet kräver.
Folkpartiet liberalerna förespråkar en investeringsram
på 100 miljarder kr. för vägväsendet under 1990-talet. Detta
är nödvändigt då stora försämringar drabbat både
tättrafikerade landsvägar och många glesbygdsvägar. En del
av den vidgade finansieringsramen kommer att göra det
möjligt att få ett bättre underhåll på våra befintliga vägar
även om huvuddelen bör gå till investeringar.
Inom det nationella transportsystemet är det E4 som i
länet bör byggas om till motorväg. För övrigt är de mest
angelägna behoven upprustning av riksväg 23 och 25.
Tyvärr har också många mindre vägar i Kronoberg låg
bärighet på grund av svaga broar eller att vägarna går över
mossmarker. Länet måste därför också tilldelas medel för
förbättring av dessa vägar för bl.a. de viktiga
skogstransporterna.
Vägverkets planer på att öka centraliseringen och
placera sätet för sydöstra regionen i Jönköping verkar föga
genomtänkt. Planen strider bl.a. mot den av riksdagen
beslutade samordnade länsförvaltningen och jag
ifrågasätter om verkligen några besparingar görs. Växjö är
den naturliga regionsorten för vägverket sydost.
Regionalpolitiska stödet
Återkommande rapporter visar hur länsstyrelsen
tillsammans med kommuner och länsorgan har kunnat få
igång en lovande verksamhet på grund av anslaget till
regionala utvecklingsinsatser, det s.k. länsanslaget. Med
folkpartiet liberalernas medverkan har detta anslag höjts
under senare år. För Kronobergs del fick det en kraftig
höjning förra året på grund av arbetsmarknadsutskottets
uttryckliga mening att de utökade medlen skulle användas
för en ökad medelstilldelning till länen i sydöstra Sverige
och andra län som påverkats genom de övriga
förändringarna av stödområdena. Jag förutsätter att samma
fördelningsgrund skall gälla i år, vilket bör ge utrymme för
ett stärkt länsanslag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen
Kronoberg, Kalmar och Karlskrona,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt
verk eller myndighet till Kronoberg,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidgad kulturell verksamhet i
Kronoberg,1]
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i
Växjö,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i
Kronoberg,2]
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det s.k. länsanslaget till
Kronoberg.

Stockholm den 25 januari 1991

Charlotte Branting (fp)

1 1990/91:Kr329

2 1990/91:T371