Utvecklingsstrategi för Älvsborgs län under 90-talet
Utvecklingen i Älvsborgs län anses under de senaste
åren ha varit förhållandevis gynnsam. Den av en
internationell högkonjunktur ledda uppgången i
industrisysselsättningen har kommit att leda till en tillfällig
överhettning på arbetsmarknaden i Älvsborgs län. Den
tredje vägens ekonomiska regeringspolitik har misslyckats
och lett till kostnadskris, inflation och stagnation och har
inte kunnat hålla den svenska ekonomin i stånd vid
ingången till en internationell lågkonjunktur. Den felaktiga
ekonomiska politiken har slagit särskilt hårt mot just
Älvsborgs län med sin koncentration till få och stora tunga
industrier som är mycket beroende av en fortgående
ekonomisk tillväxt. Länets framtid är alltså riskfylld,
samtidigt som det finns en stor potential till ekonomisk
tillväxt och god miljö. Därför anser vi det nödvändigt att
uppmärksamma flera för Älvsborgs län under 1990-talet
viktiga frågor och här föreslå åtgärder som främjar länets
utveckling.
Älvsborgs län består geografiskt av Dalsland och stora
delar av Västergötland. Länet karakteriseras förutom av sin
storlek också av sina starkt varierade bygder från Dalslands
gränstrakter mot Norge, Vänerns stränder och vatten, Göta
älvdalen ner mot Göteborg, den bördiga mittendelen längs
västra stambanan och E3:an till Sjuhäradsbygdens
Knalleland och Tygrike. I dessa bygder finns goda
möjligheter till utveckling. Förutsättningen är att
infrastrukturen ges en kraftfull utbyggnad och att olika
insatser för länet samordnas.
Långsiktiga regionalpolitiska svårigheter förorsakar
framförallt Dalsland en svag befolkningsutveckling.
Tillfälligt har uppgångar skett beroende på en aktiv
mottagning av flyktingar, vars slutliga bosättning kan
komma att bli utanför länet.
Basen för länets näringsliv är en mycket stor
industrisektor. Andelen sysselsatta inom industrin är drygt
10 procentenheter högre än för riket som helhet. Länets
utveckling är alltså mycket starkt beroende av
konjunktursvängningar i ekonomin och av att industrins
konkurrensförmåga utvecklas gynnsamt. De branscher som
dominerar i länet är verkstadsindustrin, särskilt bilindustrin
med dess underleverantörer, samt tekoindustrin.
Vidare finns betydande skogsbaserad produktion.
Industrin är därför i hög grad exportberoende eller utsatt
för kraftig importkonkurrens. Det senare gäller i särskilt
hög grad för tekoindustrin. För länets utveckling är
riksdagens beslut i december 1990 om ansökan om
medlemskap i EG bakom vilket de fyra partierna folkpartiet
liberalerna, socialdemokraterna, moderata samlingspartiet
och centerpartiet står, av mycket stor betydelse. Länet är
också beroende av vilka resultat regeringen kan uppnå i de
pågående EES-förhandlingarna.
Älvsborgs län har som konsekvens av bl.a.
naturgeografiska förhållanden och sin omfattande industri
haft betydande miljöproblem. Vissa av dem, t.ex. utsläppen
i Vänerns vatten och industrins stora stoftutsläpp i luften,
har kunnat reduceras så kraftigt att naturmiljön har återgått
till normala förhållanden. I andra fall kvarstår betydande
problem att lösa. Det gäller främst den kraftiga
försurningen och kväveutsläppen som indirekt drabbar
Västerhavet.
Ett sammanhållet län
Älvsborgs län ställer på grund av sin storlek och sin
''timglas''-form särskilda krav på den regionala strukturen.
För att inte länets utveckling skall missgynnas måste
Älvsborgs läns särskilda förhållanden beaktas. Det innebär
bl.a. att det vid fördelningen av resurser tas nödvändiga
hänsyn till att länet har två regionala centra.
För den södra delen utgör Borås den naturliga
centralorten. I de norra delarna av länet liksom för en stor
del av norra Bohuslän utgörs motsvarande funktion av
Trestadsregionen, dvs. kommunerna Trollhättan och
Vänersborg i Älvsborgs län samt Uddevalla i Göteborgs och
Bohus län. Båda dessa centra utgör komplement till och
samverkar med Göteborg. För utvecklingen i länet är det
därför viktigt att infrastrukturen byggs upp parallellt i Borås
och i Trestadsområdet och mellan var och en av dem och
Göteborg, samt att kommunikationerna fungerar som en
sammanhållande länk för hela länet.
Näringsliv och arbetsmarknad
Näringsstrukturen i länet leder till att
konjunkturuppgångar för med sig en snabbare ökning av
arbetskraftsefterfrågan än genomsnittet i landet.
Konjunkturnedgångar leder på motsvarande sätt till
snabbare ökning av varsel och arbetslöshet än genomsnittet
i landet. Denna utsatta situation för länet har också visat sig
så att befolkningsutvecklingen i länet under 1980-talet har
varit en tredjedel av den under 1960-talet.
Tidvis mycket omfattande omstrukturering av
tekoindustrin liksom den nu aktuella dramatiska
utvecklingen kring personbilstillverkningen vid Saab
Automobile pekar på de betydande svårigheter som finns i
länet på grund av koncentrationer till några få dominerande
branscher och företag. Även geografiskt förekommer
starka koncentrationer i länet, Stallbacka industriområde i
Trollhättan t.ex. rymmer på några kvadratkilometer inte
mindre än 25 procent av länets alla industriarbeten.
Vår region är Sveriges tunga verkstad. Praktiskt taget
hela landets bilindustri, en stor del av dess
underleverantörer, betydande delar av motor- och
flygdelsindustrin samt legeringsverk och massatillverkning
finns här. Betydande omstruktureringar av hela det svenska
näringslivet pågår, och än kraftigare åtgärder är att vänta,
för att effektivt kunna möta en internationell konkurrens
med våra komparativa nackdelar, såsom sämre
infrastruktur än i Västeuropa, längre avstånd till de stora
marknaderna och en högkostnadsexplosion. Därför är det
anledning att varna för ensidigt beroende och de obalanser
som finns mellan offentliganställda och industrisysselsatta
mellan länets olika delar.
En mer varierad industristruktur bör lockas till
långsiktig etablering. Det kan enbart ske genom en med
framförhållning genomförd utbyggnad av infrastrukturen.
Fram till sekelskiftet kommer arbetskraften att öka men
det sker en markant förskjutning av dess åldersfördelning.
Skattereformen är positiv för länet och kan väntas leda till
såväl intresse för extra arbetsinsatser som övergång från
deltids- till heltidsarbete, vilket i sin tur innebär utjämnad
förvärvsintensitet mellan könen.
Andelen unga högutbildade som tillförs
arbetsmarknaden kommer emellertid att minska. Ökade
krav på kunskap och kompetens i arbetslivet samt en
fortgående strukturomvandling medför därför att stora
behov uppstår av fort- och vidareutbildning för många äldre
i arbetskraften. Vad som här framförts om näringsliv och
arbetsmarknad i Älvsborgs län bör ges regeringen tillkänna.
Utbildning
Yrkesutbildningen i länet behöver bättre och snabbare
anpassas till arbetsmarknadens behov. Samtidigt är det
angeläget att den generella utbildningsnivån stärks för att
öka flexibiliteten inför förändrade behov.
De båda högskolorna i Älvsborgs län behöver ges ökad
bredd. För att kunna attrahera i första hand lärare men
också elever behöver undervisningen kompletteras med
tillämpad forskning och utveckling. Vidare behöver
sambanden stärkas med de omgivande regionernas
näringsliv och förvaltning.
Högskolan i Borås är viktig för den södra länsdelen.
Tillsammans med PROTEKO -- produktionstekniskt
centrum för tekoindustrin -- och övrig yrkesinriktad
tekoutbildning bör den utvecklas till ett nationellt centrum
inom textil och konfektion. Högskolans resurser inom
kultur- och informationssektorn bör breddas utöver
biblioteksområdet.
Den nya högskolan Trollhättan/Uddevalla inklusive
Vänersborg, dvs. Trestad tillkom genom beslut i riksdagen
som gick emot regeringens förslag i budgetpropositionen
för föregående budgetår. När högskolan nu också invigts
måste den konsolideras och ges goda
utvecklingsmöjligheter. Med sin närhet till glesbygden i
Dalsland och norra Bohuslän ges här möjlighet för elever
att vara kvar i sin annars befolkningssvaga hembygd och
ändå få tillgång till högskoleutbildning. De administrativa
resurserna är för närvarande små och kommunerna i
regionen tvingas bära jämfört med andra högskoleorter
oproportionerligt höga kostnader. Det speciella
förhållandet att detta centrum är flerkärnigt och spänner
över en länsgräns, får inte begränsa möjligheterna till
utbyggnad alltefter behovet. Vad som här har framförts om
högskoleutbildningens betydelse för en framtidsstrategi för
Älvsborgs län bör ges regeringen tillkänna.
Kommunikationer
För att utveckla näringslivets konkurrenskraft och stärka
hela Älvsborgs län som bostads- och lokaliseringsregion
behövs lättillgängliga, säkra och effektiva
kommunikationer. Länets utsatta miljöläge är ett starkt
motiv för att främja kollektiva transporter. En så bred
valfrihet som möjligt för individen att välja mellan olika
transportalternativ och servicenivåer skall eftersträvas.
Kostnader för miljöpåverkan skall belasta priset för
transporterna.
Ansvaret för samhällets infrastruktur bör åvila staten.
Samtliga transportsätt är förenade med stora investeringar i
infrastrukturen. En större flexibilitet ifråga om finansiering
är nödvändig. Det är inte alltid möjligt eller ens önskvärt att
via skatteintäkter finansiera i och för sig nödvändiga
investeringar i infrastrukturen. Den enda realistiska
lösningen vi kan se för att åstadkomma resurstillskott i den
storleksordning som är önskvärd är att ändra
sammansättningen av statens balansräkning, alltså att byta
ut ''socialistiskt realkapital'' (statliga tillgångar i form av
företag, mark och fastigheter) mot ''infrastrukturellt
realkapital'' (vägar, broar, järnvägar etc). Folkpartiet
liberalerna har i en motion tillsammans med de övriga
borgerliga partierna förordat en utförsäljning av statliga
företag och andra tillgångar. Det kan frigöra kapital som,
tillsammans med skattemedel och privat finansiering, bör
räcka till de investeringar vi förordar. I trepartimotionen
uppskattas den möjliga försäljningsvolymen till tio
miljarder kronor om året i åtskilliga år framåt. En del av de
pengarna bör alltså användas till investeringar.
Olika alternativa former bör kunna prövas, t.ex. att
företag och konsortier för att finansiera och bygga tidigare
än planerat skall kunna leasa projekt under ett antal år.
Även i fråga om drift och underhåll bör nya lösningar
prövas. Staten skall kunna bidra till konkurrens och ökad
effektivitet genom att i än större utsträckning använda
entreprenadupphandlingar. För att få kunskap om
produktionskostnader motsätter vi oss inte en viss del av
egenregiverksamhet.
Vi anser att även det nyligen presenterade förslaget till
privat finansiering av en nödvändig utbyggnad av R40 till
motorvägsstandard är ett bra exempel på de nya
finansieringsformer vi förespråkar. Det bör prövas positivt.
Betydelsen för Älvsborgs län av allsidigt utvecklade
kommunikationer och de finansieringsmöjligheter som
redovisats för att uppnå detta bör ges regeringen tillkänna.
Vägar
Älvsborgs län har en mycket hög andel grusvägar som
skapar avsevärda problem för såväl person- som
godstrafiken, särskilt i tjällossningstider. Bland icke
Norrlandslän ligger Älvsborg främst när det gäller längden
på grusvägarna. En stor del av virkesuttaget i glesbygden
med välbehövliga arbetstillfällen ligger nere under långa
tider på året på grund av tjällossning och undermåliga
vägar. Det är en mycket dålig resursanvändning. Detta
tillsammans med hög olycksbelastning och eftersatt
underhåll motiverar att väganslagen till Älvsborgs län för
upprustning och underhåll av grusvägar räknas upp mer än
på andra håll.
Flera mycket angelägna vägbyggnadsobjekt i Älvsborgs
län utgör förutsättning för en omstrukturering av
näringslivet, och är samtidigt en del av det riksövergripande
vägsystem med väglänkar för de tungt belastade lederna
som vägverket redovisat. Vi vill peka på nybyggnad av
återstående delar av R41 Borås--Varberg, R45 genom
Dalsland, samt upprustning av den för länets
sammanbindning så viktiga R42 mellan
Trollhättan/Vänersborg och Borås som särskilt
betydelsefulla. R45 genom Göta Älvdalen --
Götaälvdalsleden -- har nått kapacitetstaket,och även med
en betydande överföring av pendeltrafiken till järnväg
behövs en snabb ny- eller ombyggnad. Dessutom bör R45
samordnas i projekt E45/E88. För såväl investeringar som
det nödvändigaste underhållet anvisar folkpartiet
liberalerna finansieringsmöjligheterna i partimotionen om
infrastruktur.
Järnvägar
Järnvägen skall användas som ett offensivt miljöpolitiskt
instrument. Skall tåget bli ett slagkraftigt alternativ måste
det få en chans att utvecklas där de stora trafikmängderna
finns att hämta. Om fler skall förmås att välja tåget
förutsätter det att tåget kan ta emot såväl ett ökat antal
resande som en större godsmängd utan att kvaliteten
eftersätts. Såväl Västra stambanan, Västkustbanan,
Vänerlänken som Norgelänken är de mycket viktiga
järnvägssträckor som kan bedömas ge den hävstångseffekt
för den ekonomiska tillväxten att satsningar kan bedömas
som samhällsekonomiskt motiverade och som dessutom
kan komma att användas av transportköparna i den
utsträckning att järnvägsföretag kan operera linjer lönsamt.
Inriktningen måste med hänsyn till den överenskommelse
mellan folkpartiet liberalerna och socialdemokraterna som
riksdagen ställde sig bakom leda till att den beslutade
höjningen av nuvarande investeringsram sker, och på sätt
som visas i folkpartiet liberalernas motion om infrastruktur
under den kommande tioårsperioden flerdubblas.
Med hänsyn till vad vi här framhållit är det angeläget att
Trestad och Borås ges möjligheter till snabbare och tätare
tågförbindelser med Stockholm, Göteborg, Malmö,
Karlstad och Oslo. Förutsättningarna bör vara goda.
Regeringen bör få i uppdrag att till riksdagen också lägga
förslag till alternativa och kompletterande
finansieringsformer.
Norge/Vänerlänken
Enligt vår bestämda uppfattning är det alternativ
banverket och norska järnvägsmyndigheterna presenterat
för en konkurrenskraftig järnvägsförbindelse mellan
Göteborg och Oslo till stor fördel ur såväl regionalpolitisk
som transportekonomisk synpunkt. Det innebär att den
nuvarande linjen från Göteborg upp till Trollhättan, som
har god standard men är enkelspårig, byggs ut till
dubbelspår på i första hand sträckan upp till Dalsland.
Därefter sker en kraftig standardhöjning och ombyggnad,
som medger snabbtågskoncept också genom Dalsland och
tunga expressgodståg. Genom att välja detta alternativ för
utbyggnad till Norge kan investeringen merutnyttjas för
Vänerlänken med fortsättningen upp mot Karlstad, som
samtidigt är en alternativ sträckning mot Stockholm och
dessutom ingår i SJ:s planerade godstågsflöde från norra
Sverige till Göteborg. Denna sträckning är av väsentlig
betydelse för Tvåstad och dess möjligheter att erbjuda
pendeltåg genom Göta älvdalen. På sträckan Trollhättan--
Göteborg är det väsentligt att den nya pendeltågsstationen
Älvängen i den expansiva Göta Älvdalen öppnas.
Västra stambanan
Den pågående upprustningen av den dubbelspåriga
Västra stambanan gör att storskaliga tåglösningar och
snabbtåget blir ett alternativ också för Älvsborg och ger en
ökad konkurrenskraft för järnvägen. Vikten av att Västra
stambanan fortlöpande ges högsta standard bör ges
regeringen tillkänna.
Linjen ger matartrafik från båda håll till Herrljunga,
knutpunkt och järnvägscentrum på västra stambanan.
Linjen är också järnvägen mellan västra och sydöstra delen
av länet. Standarden är undermålig. Upprustning av
bangården och spår är nödvändig. Genom att låta
Herrljunga vara centrum för ett regionalt pendeltågssystem
skapas ett mycket stort marknadsunderlag om c:a 300 000
resenärer årligen för fjärrtrafik till Stockholm och övriga
destinationer norrut.
Kust-till-Kust-banan
Går från Göteborg genom Älvsborg via Borås till
Kalmar. De investeringar som nu sker på delen mellan
Göteborg och Borås bidrar positivt till att öka
möjligheterna till tågpendling på sträckan och ökar
konkurrenskraften för tågtrafik mot östra Sverige.
Västkustbanan
Kapacitet och standard genom Halland är idag inte
konkurrenskraftig. Det påverkar transportvalet för
älvsborgare till Malmö och kontinentdestinationer. Den
påbörjade utbyggnaden av dubbelspår måste fullföljas.
Folkpartiet liberalerna prioriterar i motionen om
infrastruktur denna järnvägslänk och anvisar
finansieringsmöjligheterna.
Vänersjöfart
Goda transportlösningar för bulkgods kan åstadkommas
genom sjötrafiken i Trollhätte kanal och på Vänern.
Säkerhets- och miljömässigt ger det betydande fördelar att
sådana transporter avlastas landtrafiken. Staten bör visa
vägen med fartygstransporter även för egna verksamheter
i Vänerområdet. Betydelsen av Vänersjöfarten och statens
eget ansvar att föregå med gott exempel bör ges regeringen
till känna.
Flyg
Flyget har stor betydelse för näringslivets utveckling och
särskilt för utvecklingen av kunskapssektorn inom såväl
privat som offentlig verksamhet. Snabba in- och utrikes
persontransporter blir allt viktigare förutsättningar vid
lokalisering av nya verksamheter.
För den södra och sydöstra delen av Älvsborgs län
medger Landvetter och Axamo goda inrikes och utrikes
förbindelser.
Norra Älvsborg är beläget mer i ''skuggan'' av
storskaliga och kapacitetsstarka kommunikationsleder mot
nordost och österut i landet. Dalsland är beläget i
''skuggan'' av Vänern. Flygtrafiken sker idag på flygplatsen
Malöga. Därmed knyts även glesbygden i Dalsland och
norra Bohuslän till acceptabla förbindelser med resten av
landet. Snabba och effektiva transporter är en
grundläggande förutsättning för regional tillväxt.
Spridningseffekten för flyget är god till Dalsland och norra
Bohuslän.
Den snabba trafiktillväxten visar på flygplatsens
betydelse för regionen. Tillväxten har varit bland de
kraftigaste bland landets samtliga flygplatser. Långsiktigt
talar mycket för att en expansiv utveckling kommer att
fortsätta med hänsyn till konjunkturella förändringar och
möjligheten för regionen att behålla en stor industristruktur
och dra till sig nya och kunskapsintensiva företag och
offentliga organ. Prognoser pekar på att vid kommande
decennieskifte kan passagerarefterfrågan ligga på i
storleksordningen 400 000. Hittills har flygfrakt spelat en
undanskymd roll för regionen, men betydelsen kan förutses
komma att öka.
Vikten av ett kapacitetsstarkt flygsystem för
Fyrstadsregionen bör ges regeringen tillkänna.
Energi
En stor del av industrin i Älvsborg är energiintensiv. Det
gäller för skogsindustrin i Dalsland och Göta älvdalen, för
kemisk och metallurgisk industri och för tung
verkstadsindustri i Göta älvdalsbäckenet från
Trollhättan/Vänersborg mot Göteborg, samt för glasbruk
och färgerier i Sjuhäradsbygden. Särskilt i den elintensiva
industrin som av historiska skäl, dvs. den tidiga
vattenkraftutbyggnaden, är starkt koncentrerad till Göta
älvdalen har regeringens tidigare förda energipolitik skapat
stor oro när det gäller möjligheterna att i framtiden
bibehålla företagens konkurrensförmåga och lösa
energiförsörjningen. Betydande investeringar i dessa
företag har skjutits på framtiden, medan andra lokaliserats
utomlands.
Vi har med all kraft motsatt oss den oansvariga politik
som förts sedan 1988 års energibeslut i riksdagen med en
förtida oansvarig avveckling av kärnkraften med uppenbara
risker för energibrist och smutsig ersättningsenergi till
mycket stora investeringskostnader. Om inte klarhet i
energipolitiken skapas sätts över 7 000 arbetstillfällen på
spel inom energiintensiv industri i Älvsborg. Detta har inte
kunnat accepteras. Energipolitiken måste föras så att den
elintensiva industrins framtid i Älvsborgs län kan säkras.
Därför hälsas överenskommelsen mellan folkpartiet
liberalerna och socialdemokraterna och centerpartiet med
tillfredsställelse.
Miljö
Miljöhänsyn måste tas i alla verksamheter. Den rika
naturmiljön i Älvsborg är en stor tillgång som måste
skyddas och förvaltas.
Bland de allvarligaste miljöproblemen i Älvsborg är den
luftburna intransporten av föroreningar från utländska
källor. Detta leder tillsammans med inhemska källor till
försurning av mark och vatten i kalkfattiga delar av länet.
Skogsskador och utarmning av fiskbestånden blir resultatet.
Hittills insatta kalkningsåtgärder är otillräckliga.
Kraftfulla åtgärder på såväl miljöområdet som i
naturvården måste vidtas. Vi lämnar här två förslag som
regeringen bör få i uppdrag att snarast förverkliga.
A. Ett miljöskyddsområde bör inrättas.
Miljöskyddsområdet skall avse Göta älvdalsbäckenet och
angränsande områden i Göteborgs och Bohus län. Särskilda
restriktioner för att minska miljöpåverkan bör införas för
ett sådant miljöskyddsområde.
B. Nationalpark Tresticklan i Dalsland bör bildas.
Tresticklan utgörs av en sjö och ett stort ödemarksområde --
den största väglösa och obebyggda vildmarken i södra
Sverige och är 30 kvadratkilometer stort. Regeringen bör få
i uppdrag att forcera arbetet med att inrätta nationalparken
Tresticklan och ge naturvården ett fullgott skydd i
Älvsborg.
Kultur
Kulturminnesvården har fått ökad betydelse
allteftersom intresset för historiska miljöer och byggnader
ökat. Detta har också ökat betydelsen för turism och
rekreation. När regeringen inte längre vill tillåta att
arbetsmarknadspolitiska medel vid
sysselsättningssvårigheter skall få användas till
upprustnings- och bevarandeinsatser hindras en aktiv
kulturminnesvård. Goda exempel finns på
samfinansieringslösningar mellan staten och andra
intressenter, varför detta inte borde vara främmande för
staten att pröva också framgent. Vi vill peka på exemplet
Dalslands Kanal som särskilt väl lämpar sig och planerats
för sådant samarbete.
Laxfond Vänern
För att främja näringsliv,sysselsättning och
rekreationsliv i Vänerlänen pågår sedan några år ett
omfattande arbete för att bevara och utveckla bestånden av
Vänerns unika stammar av lax och öring. Genom stiftelsen
Laxfond Vänern har förutsättningar skapats för en
betydande utveckling. Staten har ett betydande ansvar för
fiskevården i allmänt vatten.
Riksdagen beslöt 1990 att uppdra till regeringen att
lämna förslag till åtgärder för att genomföra Laxfond
Vänern. Regeringen har uppdragit åt fiskeristyrelsen att
lämna sådana förslag.
Laxfondens tillkomst har medfört att bevarandefrågorna
satts i fokus. Det är synnerligen viktigt att säkerställa ett ur
genetisk synpunkt så brett material som möjligt för
avelsändamål och att förbättra förutsättningarna för den
naturliga reproduktionen.
En översyn av fiskebestämmelserna är avgörande för om
bevarandefrågan skall kunna lösas. Allt tyder för
närvarande på att fisketrycket är för hårt, då den mesta
laxen verkar fiskas upp innan könsmognaden inträtt. Detta
är naturligtvis ett allvarligt hot mot de naturligt
reproducerade Vänerlaxarna. Vikten av åtgärder för att
säkerställa fiskevårdande åtgärder och Laxfond Vänern bör
ges regeringen tillkänna. I en särskild motion av Isa
Halvarsson m.fl. (fp) utvecklas de närmare
förutsättningarna och möjligheterna för Laxfond Vänern.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av
ansökan om medlemskap i EG och de pågående EES-
förhandlingarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i
Älvsborgs län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse
för framtidsstrategin för Älvsborgs län,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av
allsidigt utvecklade kommunikationer och de redovisade
finansieringsmöjligheterna för att uppnå det,1]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om
alternativa och kompletterande finansieringsformer för
järnvägsbanor av betydelse för Älvsborgs län i enlighet med
vad i motionen anförts,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av
Vänersjöfarten och statens eget ansvar att föregå med gott
exempel för egna transporter,1]
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av ett
kapacitetsstarkt flygsystem för fyrstadsregionen,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande
av miljöskyddsområde för Göta älvdalsbäckenet,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att forcera arbetet med bildandet
av Nationalpark Tresticklan i Dalsland,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av åtgärder för att
säkerställa fiskevårdande åtgärder och Laxfond
Vänern.2]
Stockholm den 25 januari 1991
Anders Castberger (fp)
Elver Jonsson (fp)