med anledning av prop. 1990/91:162 Vissa fredspliktsregler
Regeringen föreslår att svenska fackliga organisationer
skall få möjlighet att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare
som är bundna av kollektivavtal, men som inte omfattas av
MBL.
I dagsläget har inte fackföreningar rätt att vidta
stridsåtgärder, t.ex blockad, mot arbetsgivare som är
bundna av kollektivavtal, vare sig de är svenska eller
utländska. Det är ett rättsläge som harmonierar väl med
EG-rättens krav på likabehandling.
Folkpartiet liberalerna och centerpartiet anser att det är
felaktigt att inför en ansökan om medlemskap i EG vidta
åtgärder som skiljer ut Sverige från övriga Europa. Ett
omfattande anpassningsarbete pågår och steg bör ej tas i
motsatt riktning. Vi anser att man bör ägna sig åt att
harmonisera våra lagar till EG-rätten och inte skapa nya
lagar som står i strid med denna.
Medbestämmandelagens regler, om t.ex. fredsplikt, ska
enligt regeringens förslag inte gälla för utländska
arbetsgivare som verkar kortare tid i Sverige. Det handlar i
praktiken främst om sjöfart och entreprenadverksamhet.
De svenska fackföreningarna ska få rätt att sätta ett
fartyg i blockad för att få arbetsgivaren att frångå sitt eget
kollektivavtal och istället tillämpa sådana löner och andra
villkor som är brukliga i Sverige. Några skäl skall facket inte
behöva redovisa i anslutning till blockadbeslutet, i enlighet
med de regler som redan finns för arbetsplatser som inte har
kollektivavtal.
Detta innebär att svenska fackföreningar skall få avgöra
om t.ex. en portugisisk fackförening förhandlat sig till en
tillräckligt hög lön. Farhågor finns om att den av regeringen
föreslagna regeln kan missbrukas så att i stort sett alla
utländska fartyg med icke-svenska kollektivavtal blir
möjliga att blockera av fackföreningarna.
Regeringen har hävdat att lagändringen är i linje med en
dom i EG-domstolen, det s.k. Rush Portuguesamålet. Vi är
inte övertygade om att regeringens slutsatser är korrekta.
Rush-målet och de bestämmelser som regeringen hänvisar
till bland EG-länderna gäller uteslutande lagar eller
kollektivavtal som upphöjts till allmängiltiga, dvs upphöjts
till lag. En stat kan kräva att utländska företagare följer
landets egna lagar. Det är helt i enlighet med EG-rätten.
Regeringens förslag däremot bygger på att
fackföreningarna efter eget godtycke ska vidta
stridsåtgärder mot berörda arbetsgivare, som redan är
bundna av kollektivavtal. Att detta skulle godtas av EG-
domstolen är mycket svårt att tro.
Regeringens förslag är också diskutabelt utifrån
ståndpunkten att länder bör respektera varandras
lagstiftning och civilrättsliga avtal.
Förslaget kommer vidare att få orimliga konsekvenser
för de berörda arbetsgivarna. Ett fartyg som är registrerat i
Portugal och vars enda bindning till Sverige är att man lastat
av i Göteborg kan bli påtvingat ett svenskt kollektivavtal
som sedan gäller tills vidare. Att det portugisiska facket
eller besättningen redan förhandlat fram ett avtal spelar
ingen roll -- det svenska avtalet gäller.
Folkpartiet liberalerna och centern har vid ett flertal
tillfällen, senast i 1990/91:AU6, reserverat sig för att en
arbetsrättslig utredning genomförs. Lagstiftningen är
stelbent och leder i vissa fall till byråkrati och
centralstyrning. Den nu gällande lagstiftningen härstammar
från 1970-talet. Sedan dess har mycket skett på området,
vilket gör att behovet av en total översyn är stort. De frågor
som nu tas upp i propositionen gör att kravet på en total
översyn stärks. Bl.a. den osäkerhet som råder om svensk
arbetsrätt kontra EG:s lagstiftning föranleder att vi föreslår
att en utredning om dessa frågor tillsätts snarast.
Regeringen skriver i sin proposition att förslaget är ett
led i kampen för internationell solidaritet. Vi anser att
regeringen har en egenartad syn på internationell
solidaritet. Det kan inte vara ett led i internationell
solidaritet att göra besättningar från utvecklingsländer som
t.ex. Filippinerna arbetslösa. Lika lite kan en lag som
innebär att man kränker andras kollektivavtal bidra till en
positiv utveckling i dessa länder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om
ändring i i lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en arbetsrättsutredning.
Stockholm den 16 april 1991
Elver Jonsson (fp)
Börje Hörnlund (c)