Av tillgängliga fakta framgår att industrikonjunkturen
snabbt försämras och att den nu omfattar nästan alla
branscher. Av konjunkturinstitutets decemberrapport
framgår sålunda att läget i fråga om resursutnyttjandet
snabbt närmar sig det läge som rådde under
lågkonjunkturen 1980--82. Orderingången och produktion
utvecklas väsentligt sämre än företagen tänkt sig.
Företagens planer pekar mot en fortsatt kraftig
neddragning av produktionsvolym och sysselsättning enligt
konjunkturinstitutet.
I andra sammanhang har vidare konstaterats att varslade
neddragningar av sysselsättningen ökar kraftigt och är på
väg att uppnå rekordsiffror. Svårigheterna drabbar särskilt
hårt verkstadsindustrin.
Blekinge drabbas erfarenhetsmässigt särskilt hårt vid
vikande industrikonjunkturer. Detta sammanhänger med
att en betydande del av industrisysselsättningen återfinns
inom s.k. mogna industrigrenar och att Blekinge har störst
andel sysselsatta inom filialföretag och ofta utgör
underleverantörer till företag med utveckling och
administration på andra håll. Svårigheterna inom
verkstadsindustrin i allmänhet medför också speciella
konsekvenser för ett län med så stor andel anställda inom
denna industrigren.
Inom länet har sedan länge arbetats intensivt för en
ändring av den nuvarande sysselsättningsstrukturen. Detta
arbete som fått starkt stöd av regering och myndigheter har
varit framgångsrikt. Men så omfattande och djupgående
förändringar tar tid och kan inte lösa de akuta problem som
länet nu står inför.
Blekinge har redan nu högre arbetslöshet än riket i
genomsnitt. Antalet varsel har under senaste tiden ökat
kraftigt. Här skall bara som exempel på detta anges att
varsel just skett för 350 arbetstillfällen vid Volvo i
Olofström och att Kockums Gjuteri AB varslat om
uppsägning av samtliga arbetstillfällen, ca 270. Det finns
därför berättigade farhågor för att arbetslösheten i slutet av
detta år kan komma att uppgå till 5--6 % i vart fall i vissa av
länets kommuner.
Regeringen har i samband med årets budgetproposition
konstaterat att målet om full sysselsättning ligger fast och
erforderliga insatser härför skall ske. För insatser under
våren har anvisats 600 milj.kr. till AMS och ytterligare
resurser aviseras i budgetpropositionen för att i stor
omfattning angripa problemen. Anslaget för
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde ökar
med 4.511 milj.kr.
För ett län med så stora sysselsättningsproblem som
Blekinge hälsas detta resurstillskott med stor
tillfredsställelse. Regeringen aviserar i sin
budgetproposition en tydlig övergång till den s.k.
arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken.
Konjunkturavmattningen skall användas för
kompetenshöjande åtgärder och anpassningen på
arbetsmarknaden effektiviseras.
Vi delar uppfattningen att detta är en riktig inriktning av
arbetsmarknadspolitiken som på sikt kommer att vara av
stor betydelse när efterfrågan på arbetskraft ökar igen.
Men i ett län med särskilt stora sysselsättningsproblem
som Blekinge krävs därtill kortsiktiga åtgärder av mer
traditionellt slag. Det kan inte uteslutas att
beredskapsarbeten under en kortare tid kan behöva
komplettera de av regeringen avsedda åtgärderna. Det
finns resursmässiga gränser för omfattningen av t.ex.
utbildningsåtgärderna och andra hinder för att
utbildningsinsatserna skall kunna omfatta så stora grupper
som det kan bli fråga om i vissa län.
Detta också mot bakgrund av att den nuvarande
konjunkturavmattningen beräknas bli kortvarig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder
i Blekinge.
Stockholm den 25 januari 1991
Hans Gustafsson (s)
Christer Skoog (s)
Yvonne Sandberg-Fries (s)
Jan Björkman (s)