Den sammansättning av näringslivet som finns i
Sjuhäradsbygden gör att där får konjunkturförändringar
snabbare genomslag än på de flesta andra ställen i vårt land.
När man för 18 månader sedan träffade företrädare för
arbetsgivare och fackliga organisationer inom tekoområdet
var den stående frågan: Var skall vi få tag i arbetskraft, helst
utbildad sådan? Nu är det helt överskuggande problemet de
närmast dramatiskt ökande varslen och arbetslöshetstalen.
I Älvsborgs län, då huvudsakligen i Sjuhäradsbygden,
arbetar omkring 11.000 personer inom teko. Hittills har mer
än 1.200 personer varslats om uppsägning. Branschen
räknar med att sysselsättningen till utgången av 1991 skall
minska med kanske 4.000 personer. Lite slarvigt uttryckt
kan man säga att riskerna nu är uppenbara för att
''bottenproppen'' skall gå ur hela branschen. Detta innebär,
som alla förstår, att snabba och i vissa avseenden riktade
åtgärder nu är nödvändiga. Näringslivsstrukturen i
Sjuhäradsbygden är sådan att alla är medvetna om att
strukturomvandling är nödvändig. Detta får dock inte
innebära att teko helt slås ut. Det får heller inte innebära att
den nödvändiga omvandlingen sker i ett sådant tempo att
näringsliv, arbetsmarknad, och viktigast av allt
människorna, inte hinner med.
De av regeringen redan vidtagna eller föreslagna
åtgärderna, t.ex. frisläppande av investeringsfonderna,
men framför allt strävan att dämpa kostnadsutvecklingen,
betyder oerhört mycket för våra bygder. För några år sedan,
1987, bestod 42 procent av sysselsättningen i
Sjuhäradsbygdens näringsliv av ''kostnadskänslig
verksamhet''. Motsvarande tal för några andra delar av
landet, exempelvis Bergslagen eller sydöstra Sverige,
översteg inte 24 procent. (Källa Regionalpolitiska
utredningen.)
För att näringslivets konkurrenskraft i Sjuhäradsbygden
långsiktigt skall förbättras behövs en mängd offensiva och
målmedvetna satsningar som här något kommer att
beröras.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Den nedåtgående konjunkturen och stundande
strukturförändringar i Sjuhäradsbygdens näringsliv ställer
höga krav på tillgång till varierande
arbetsmarknadspolitiska instrument och kombinationer av
dessa. Den lokala anpassningen måste utvecklas ytterligare
och länsarbetsnämndens ansträngningar vid planeringen av
lämpliga åtgärder för de varslade och friställda får inte
fördröjas eller spolieras av brist på arbetsmarknadspolitiska
medel.
Den stora varseltillströmningen i länet och i
Sjuhäradsbygden möts i dag med olika former av
arbetsmarknadsutbildning. Inte minst är det angeläget att
höja grundutbildningsnivån hos varslad och friställd
personal för att underlätta omställningen till nya
yrkesområden.
Den pågående utbildningssatsningen är viktig men den
kan dock bara till relativt liten del neutralisera den mycket
ogynnsamma arbetslöshetsutvecklingen som är på gång.
Mot denna bakgrund är det angeläget att länets
länsarbetsnämnd i den löpande tilldelningen av
arbetsmarknadspolitiska medel och resurser för
arbetsmarknadsutbildningen ges hög prioritet.
Regionalpolitiskt företagsstöd
Sjuhäradsbygdens näringsliv och arbetsmarknad har
under en lång rad av år präglats av tekoindustrin med några
stora företag och ett stort antal småföretag varav många har
fungerat som underleverantörer till de stora. Hemsömnad,
hemslöjd, små jord- och skogsbruk i kombination med
diverse servicearbeten och handelstradition som i vår bygd
har urgamla traditioner har i tidigare
strukturomvandlingsperioder visat sig bära ett embryo till
förnyat företagande och nya arbetstillfällen.
I den nu aktuella, snabba bantningen av tidigare
sysselsättningstillfällen menar vi att det är riktigt att
aktualisera frågan om att temporärt kunna bevilja
regionalpolitiskt företagsstöd i form av lokaliserings- och
utvecklingsbidrag för nyetableringar. Sådant stöd skulle rätt
använt kunna bidra till en strukturförändring i socialt
acceptabla former och underlätta de friställdas vägval när
de arbetar med höjning eller breddning av sin
yrkeskompetens.
Forskning, utveckling och teknikspridning
I Borås finns högskolan, statens provningsanstalt, SIFU
och Proteko. Dessa institutioner bör få möjligheter att
aktivt samarbeta för att underlätta den nödvändiga
omstruktureringen. Några exempel på lämpliga åtgärder
kan vara:Högskolan i Borås bör få ekonomiska och
andra möjligheter att i samarbete med SP och kommunerna
i bygden satsa på forskning och utveckling av exempelvis
miljö och energi.Utbildning av teknikkonsulter för
Sjuhäradsbygdens behov bör snarast sättas igång.
Högskolan, utvecklingsfonden, SP, Proteko och SIFU bör
ges möjligheter att arbeta med i första hand
kompetensutveckling i små och medelstora företag.
Insatser för tekoindustrin
Denna fråga är tidigare berörd kortfattat i denna motion
och i andra sammanhang. Vi vill här peka på ytterligare
några få punkter:Branschstödet måste i ökad
utsträckning användas offensivt.Protekos möjligheter att
specialrikta offensiva åtgärder till utvecklingsbara
tekoföretag bör förstärkas.
Medel för regionala utvecklingsinsatser (länsanslag)
Detta regionalpolitiska medel har under årens lopp
väckt växande engagemang hos näringsliv, länsmyndigheter
och lokala samt regionala politiker. Detta är helt i linje med
den decentralisering av ansvar och beslutsfunktioner som
råder. De lokala politikerna, länsmyndigheter och
befintliga samt presumtiva företag ska var och en göra sitt
bästa i skapandet av ett förnyat och vitalt näringsliv och
arbetstillfällen för bygdens invånare. Länsanslaget fungerar
som smörjmedel i denna process. Det är regeringen som
fördelar detta anslag till länen. Vi förutsätter att den
aktuella sysselsättningsoch näringspolitiska situationen i
länet är ett viktigt kriterium.
Utlokalisering av delar av postgirot
En utlokalisering av delar av postgirot till
Sjuhäradsbygden skulle ligga väl i linje med riksdagens
regionalpolitiska beslut som anger Sjuhäradsbygden som ett
av de områden som bör komma ifråga vid utlokalisering av
statlig verksamhet. Borås kommun har i en tidigare
framställning till regeringen utvecklat kommunens
möjligheter att medverka vid en sådan åtgärd. Som ägare
bör staten begära att posten nu lägger fram konkreta förslag
i denna fråga.
Infrastrukturella åtgärder
För att näringslivets slagkraft skall öka är det nödvändigt
att infrastrukturella åtgärder inom trafikområdet kommer
till stånd. Utbyggnaden av riksväg 41 måste fullföljas med
förbifarten Kinna--Berghem. Denna etapp av riksvägens
utbyggnad har uppskjutits vid flera tillfällen. Den
uppkomna arbetsmarknadssituationen gör det nu angeläget
att påskynda projektets genomförande. Vägverket bör
därför tidigarelägga projektet och därmed ge näringslivet
ett länge efterfrågat stöd. Ytterligare ett angeläget
vägprojekt är en förbättrad anslutning till Borås av riksväg
27, Aplared--Kråkered.
Tågtrafiken måste av samma skäl som vägtrafiken
erbjudas bättre förutsättningar. Speciellt angeläget är, att
genom en utbyggd pendeltrafik bl.a. på sträckan Borås--
Göteborg skapa en mer effektivt fungerande
arbetsmarknadsregion. Konceptet Västtåg, som
storstadsförhandlaren tagit fram för Göteborgsområdet,
bör förverkligas.
Det är vidare angeläget att Herrljunga station byggs ut
till en Älvsborgsterminal, där även de nya snabbtågen
stannar. Det ger regionen effektiva förbindelser med
Stockholm. Dessa kan på sikt ytterligare utvecklas genom
utbyggnad av Götalandsbanan, som binder samman en av
landets mest tätbefolkade regioner öster om Vättern med
såväl Göteborg som Stockholm. Här öppnas en helt ny
arbetsmarknadsregion genom ny bana Borås--Jönköping--
Tranås. Götalandsbanan ansluts lämpligen också till
flygplatsen Landvetter, som därmed får ett utökat
upptagningsområde. Flygplatsen bör i enlighet med
storstadsutredningen snarast utvecklas till ett till Arlanda
kompletterande nav med utbyggd utrikes- och inrikestrafik.
Nämnda infrastrukturella åtgärder fordrar statliga
medel, men ger å andra sidan avkastning i form av ett stärkt
näringsliv och en mer robust arbetsmarknadsregion.
Räddningstjänstutbildning
I Sjuhäradsbygden, kanske framför allt i Borås, finns en
stor kompetens på detta område. Förutom SP bör nämnas
att Borås kommun under senare år anlagt en mycket
förnämlig övningsplats för denna typ av utbildning. En
övningsplats som rönt mycket stort intresse både nationellt
och internationellt. Statens räddningsverk bedriver
utbildning av personalen inom räddningstjänsten vid
verkets fyra skolor i landet. På grund av att kapaciteten vid
dessa är för liten har utlokalisering av vissa kurser skett,
bland annat till Borås. Med hänsyn till det utbildningsbehov
som föreligger i Älvsborgs län och i södra Mellansverige bör
utbildningen av förslagsvis deltidsbrandmän varaktigt
förläggas till Borås. Vi vill i detta sammanhang ännu en
gång peka på de stora möjligheter till ytterligare utveckling
av verksamhet av denna typ som SP kan medverka till.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för Sjuhäradsbygden
och dess utveckling.
Stockholm den 25 januari 1991
Arne Kjörnsberg (s)
Berndt Ekholm (s)