Motion till riksdagen
1990/91:A458
av Isa Halvarsson (fp)

Regionalpolitik för Värmland


Värmland befinner sig i dag i en situation som måste
betecknas som alarmerande. Värmländsk liksom svensk
industri i övrigt har tappat i konkurrenskraft beroende bl.a.
på ett för högt kostnadsläge. Anställningsstopp, varsel om
både nedläggningar och neddragningar utgör en mörk
hotbild. De flesta av Värmlands kommuner liksom
landstinget har stora underskott i sina budgetar, samtidigt
som kommunal- och landstingsskatterna redan är mycket
höga.
Bilindustrins kris har drabbat många företag med
tillverkning i bilindustrin. Saab har lagt ned sin verksamhet i
Kristinehamn, TVAB som är underleverantör till Volvo har
varslat om nedläggning i Säffle och Koppom samt
neddragning i Töcksfors.
Den svenska näringsstrukturen och etableringsmönstren
inom näringslivet har lett till att många orter i Värmland
domineras av ett eller ett fåtal företag. Detta medför en
sårbarhet, där orters hela existens hotas vid snabba
förändringar på de marknader det på orten dominerande
företaget är beroende av. I sådana situationer måste staten
vara beredd att ingripa snabbt -- bl.a. med ''paket'' av skilda
slag.
Regionalpolitiken måste i högre grad än tidigare rikta sig
mot mindre företag. Det är i mindre företag -- oavsett om
de är nyetablerade eller ''avknoppade'' från större enheter --
som en stor del av de för regionalpolitiken viktiga initiativen
kommer att tas. Ett mångsidigt näringsliv medför minskad
känslighet för konjunktursvängningar och större
möjligheter att lösa ''medföljandeproblematiken''.
Många av de åtgärder som är nödvändiga för att
stimulera tillkomsten av kreativa miljöer är också viktiga
för att motverka arbetslöshet. Närheten till kunskapscentra
är nödvändig för att företagsamheten skall kunna rekrytera
personal, vidareutbilda den och följa den tekniska
utvecklingen. Det är viktigt att färre ungdomar tvingas
flytta för att få utbildning, därför är högskolan i Karlstad
synnerligen viktig för Värmland.
Det är avgörande för Värmlands framtid att vi får till en
ordentlig satsning på infrastrukturen, framför allt vägnätet.
Målet för regionalpolitiken måste vara att skapa miljöer
som kan stimulera kreativiteten, enskilda initiativ och lokal
mobilisering av resurser. Ett gott kulturutbud både
stimulerar skaparandan på orten och gör denna mer
attraktiv att bo i.
Småföretag i Värmland
Näringslivets förnyelse måste ske genom att tillväxten av
nya småföretag stimuleras. I Värmland har vi drygt 17 500
småföretag som sysselsätter närmare 50 000 människor. En
dynamisk småföretagssektor är viktig för sysselsättningen
och den har en avgörande betydelse för möjligheterna att
bredda näringslivsstrukturerna i utsatta regioner. På många
mindre orter har småföretagen stor betydelse för att skapa
stabil arbetsmarknad och livskraft i bygden.
Hittills har inte politiken för småföretagsverksamheten
tagit tillräcklig hänsyn till vad som kännetecknar
småföretagen. Mängder av lagar och förordningar bygger i
stället på de stora företagens villkor och de är svårare att
överblicka för de mindre företagen.
Plötsliga ändringar i spelreglerna skapar oro och
osäkerhet hos alla företag men mest bland småföretagen
som har sin egen ekonomi och familjens trygghet tätt
kopplad till det egna företaget. Lagstiftning och föreskrifter
när det gäller arbetsrättsliga frågor är också ofta anpassade
till de större företagens förhållanden.
Det är viktigt att stimulera tillväxten av nya småföretag.
Det är i småföretagen som mycket av det nytänkande sker
vilket sedan leder till utveckling av produktion och
tjänster -- en förutsättning för hela näringslivets framgång.
De mindre företagen utgör en god miljö för nya idéer.
Inom EG finns ett särskilt aktionsprogram för
småföretagen. Syftet med detta program är att minska
problemen för de mindre och medelstora företagen och att
öka intresset för att starta företag. En del av
aktionsprogrammet gäller förenkling av det administrativa
systemet. Bakgrunden är att små företag belastas relativt
sett hårdare av samhällets regelsystem än de stora
företagen. EG-kommissionen har beslutat att alla lagförslag
som den lämnar till ministerrådet skall åtföljas av en
värdering av konsekvenserna för småföretagen.
Medlemsländerna har också tagit initiativ till att förenkla
lagar och regler för småföretagen. Vi skulle behöva ett
liknande aktionsprogram i Sverige.
Avskaffa arbetsförmedlingsmonopolet
Det är oerhört viktigt för tjänstesektorns utveckling i
Värmland att arbetsförmedlingslagen reformeras så att
fristående serviceföretag får sälja sina tjänster utan att det
skall betraktas som något hot mot de arbetslösa.
Skrivbyråer, konsultfirmor, förmedlingar av
sjukvårdspersonal och arbetsledarentreprenader säljer sina
egna tjänster, det handlar inte alls om arbetsförmedling.
Avskaffa bilprovningsmonopolet
Obligatorisk kontrollbesiktning av bilar har funnits i
Sverige i 25 år. Det finns anledning att ifrågasätta om
monopolformen för Svensk Bilprovnings verksamhet är den
mest ändamålsenliga och det mest praktiska för bilägarna.
Folkpartiet liberalerna föreslår i stället att privata
verkstäder av ett statligt organ ges auktorisation till att
utföra kontrollbesiktningen. Detta skulle för Värmlands del
möjliggöra att bilägare i Årjäng och Torsby skulle kunna få
kontrollbesiktningen gjord på hemmaplan.
Hantverkets betydelse
Hantverk, yrkesskicklighet, utbildning och
kvalitetsmedvetande är oerhört viktiga för en god
standardutveckling i vårt land. Hantverket har betydelse för
både sysselsättning och regionalpolitik. Troligen skulle
många fler personer kunna få sin utkomst av hantverket om
bara olika myndigheter vore beredda att satsa mera på det
området.
Den landsomfattande kampanjen ''Hela Sverige skall
leva'' borde vara ett uttryck för regionalpolitiska strävanden
där hantverket passar in. Många landsbygdsbor, särskilt i
glesbygden, är förtrogna med hantverkstekniker vilket är av
stort värde för servicen för bofasta och fritidsboende. I
själva verket är hantverkskunnande ofta en förutsättning
för en väl fungerande försörjning i glesbygden. En
expansion av hantverket skulle alltså kunna ge ett värdefullt
inslag för en god regional utveckling.
Att det levande hantverket är av stort allmänintresse
framgår av den stora uppslutningen vid visningar och
demonstrationer av hantverk i Värmland på t.ex. Kärnåsen
och Gammelvala.
Kultur
Det är viktigt att de regionalpolitiska medlen får
användas för kulturella insatser. Möjligheter till det kan
rymmas inom länsanslagets post för projektverksamhet.
Det är bra att regeringen nu -- i enlighet med tidigare krav
från folkpartiet liberalerna -- föreslagit att begränsningen av
hur stor del av anslaget som får användas för regional
projektverksamhet slopas.
Vissa flyttningsstudier visar att kulturutbudet inte är en
oväsentlig faktor när man skall förklara varför många
personer frivilligt lämnar hembygden för att bosätta sig i
storstäderna.
Det finns ett behov av kraftfulla insatser för hotade
kulturmiljöer i Värmland. Med den omställning av
livsmedelsproduktionen som nu förestår kan vi emotse ett
ökande intresse hos allmänheten för ett bevarande av
odlingslandskapets viktigaste kulturvärden.
Länsstyrelsen i Värmlands län har sedan flera år i sin
anslagsframställning äskat medel för en biträdande
länsantikvarie. Enhetens arbetssituation med
länsantikvarien som enda tjänsteman framstår som orimlig.
En nödvändig förstärkning måste ske för att ge trovärdighet
åt regeringens och riksdagens beslut om ansvar och insatser
inom kulturmiljöområdet. Jag har i en särskild motion krävt
inrättande av en biträdande länsantikvarie i Värmland.
Utbildning
Det etablerings- och expansionsmönster vi idag kan se
tendenser till i Sverige antyder att närhet till högre
utbildning blivit en allt viktigare etableringsfaktor.
Nyskapande inom olika områden förutsätter i ökad
utsträckning tillgång till särskild kompetens.
Genomförandet av nya idéer, själva produktionen, blir i allt
större utsträckning beroende av tillgång till välutbildad
arbetskraft. Bägge faktorerna skapar ett tryck på de orter
där högre utbildning, främst med naturvetenskaplig och
ekonomisk inriktning, finns att tillgå.
Högskolan i Karlstad fungerar som ett
kunskapscentrum, där företag och myndigheter får tillgång
till tillämpad forskning, utvecklingsarbete,
utredningsverksamhet och utbildning.
Högskolans FoU-verksamhet har till stor del vuxit med
hjälp av externa medel. Därmed har tillämpad forskning,
utvecklingsarbete och utredningsverksamhet fått en
inriktning mot områden, där den regionala högskolans
lokala kontakter och nätverk utnyttjas. Det är positivt med
den samverkan som vuxit fram, men högskolan kan också
bli för beroende av regionens näringsliv och myndigheter. I
den mån Värmland drabbas av ekonomiska och andra
problem kan det medföra att även högskolan försvagas.
Högskolan måste ha sådan egen kraft och stabilitet att
den kan medverka till att stimulera nyskapande och
förändringar i regionen.
Högskolan i Karlstad med traditioner från utbyggnaden
av universitetsfilial och med sitt breda utbud av linjer och
kurser bör ges prioritet framför de senare tillkomna
högskolorna.
Inom Karlstadsmodellen garanteras kvaliteten inom
forskningen genom de vetenskapliga ledare som engageras
och vilka har anknytning till universitet. De kan också svara
för den forskarutbildning som bedrivs i Karlstad. Genom att
bygga vidare på denna organisation kan högskolans
forskningsorganisation byggas upp.
Forskarutbildning ställer särskilda krav på
forskningsmiljön och det är viktigt att bygga vidare på den
miljö, kompetens och kultur som utvecklas vid högskolan i
Karlstad, för att göra det möjligt att skapa en enhet som
skulle ge nya kvalitetsaspekter till Sveriges
universitetsstruktur. Jag har i en särskild motion utvecklat
idén om universitetet i Karlstad.
En utbyggd distansundervisning är ett viktigt instrument
för att under 90-talet förbättra tillgängligheten i
högskoleutbildningen. Den snabba förändringen i
arbetslivet ökar behovet av fort- och vidareutbildning.
Genom en sådan kan också på ett bättre sätt
konjunktursvackor överbryggas. Högskoleutbildning kan
genom distansutbildning snabbt arrangeras på aktuella
orter i tider av ökande arbetslöshet och vikande
konjunkturer.
De regionalpolitiska argumenten för en utveckling av
högskoleutbildningen på regional nivå äger till stora delar
tillämplighet också inom gymnasieskolan. Tillgång till
gymnasieutbildning är dessutom en viktig faktor när
enskilda väljer bostadsort.
Jag vill framhålla att i Värmland finns unika resurser i
Rikssågverkskolan i Hammarö, Gammelkroppa
Skogsskola och Bergsskolan i Filipstad. Den senare med
utbildning formellt på gymnasienivå men i praktiken högre
utbildning inom sektorer som järn, stål och bergshantering.
De här tre skolorna betyder mycket för den lokala
utvecklingen i sina områden och de måste tillåtas utveckla
sig till viktiga kunskapscentra för respektive branscher.
Infrastruktur
Goda kommunikationer är en förutsättning för en
positiv utveckling av länets näringsliv. De borgerliga
riksdagsledamöterna från Värmland har i en särskild
motion behandlat behovet av goda kommunikationer för
Värmland. Vi har poängterat att Värmland bör tilldelas ett
större anslag för väginvesteringar och dessutom pekat på
järnvägstrafikens betydelse. Dessutom måste
flygplatsfrågan i Värmland få sin lösning.
Den miljard som riksdagens majoritet förra året
beslutade dra in från utvecklingsfonderna till statskassan
bör i stället användas för investeringar i infrastrukturen i det
egna länet. Folkpartiet liberalerna anser att detta är länens
pengar och genom att man använde dem i Värmland skulle
t.ex. förbättringar av vägstandarden på de mindre vägarna
kunna komma till stånd.
Turism
Turismen har stor betydelse i Värmland och genom
näringens expansion har exempelvis arbetstillfällen skapats
på orter, ofta i glesbygd, där de utgör en förutsättning för
bevarande och utveckling av samhällets infrastruktur.
Vi har i Värmland ett särpräglat kulturlandskap,
författartraditioner, konstnärer och intressanta miljöer att
bjuda för det som kallas kulturturism.
Regeringen har utan riksdagens hörande beslutat att
statens köp av persontrafik på Inlandsbanan skall upphöra.
Det är ett mycket olyckligt beslut för turistnäringen i östra
Värmland. Kommunerna längs banan har uttryckt
önskemål om att ta över persontrafiken mot viss ersättning
från staten. Det är angeläget att detta alternativ prövas.
Folkpartiet liberalerna föreslår i en kommittémotion att SJ
skall driva trafiken på banan under ytterligare ett år för att
inlandskommunerna senare skall ges möjlighet att ta över
driften under 1992.
Projektet Laxfond Vänern skall göra Vänern till ett
sportfiskets eldorado. Vänern skall bli Europas största
laxoch sportfiskesjö. Folkpartiriksdagsledamöterna runt
Vänern har i en särskild motion ytterligare utvecklat
förutsättningarna för detta.
Glesbygden
Glesbygd finns över hela landet men i Värmland finns
det stora sammanhängande områden. En förutsättning för
glesbygdens fortlevnad är att kommunikationer och service
kan upprätthållas.
Folkpartiet liberalerna anser att ytterligare
ansträngningar måste göras för att hitta nya serviceformer
för glesbygden. Statliga myndigheter skall pröva
möjligheterna att köpa tjänster hos befintliga privata
aktörer innan den statliga verksamheten läggs ner.
Landsbygdskampanjen har samordnat
bygdekommittéer, byalag, intresseföreningar m.fl. som med
stora ideella insatser arbetar för bygdens utveckling och
framtid. Den kreativitet och det nyskapande som dessa
grupper åstadkommer måste stöttas inom ramen för
länsstyrelsernas glesbygdsstöd.
Enligt budgetpropositionen fanns det vid det senaste
budgetårsskiftet ca 100 milj kvar som inte hade tagits i
anspråk genom beslut. Regeringen bör få i uppdrag att till
berörda länsstyrelser fördela dessa resurser att användas för
ökade insatser i glesbygden. Det är på den regionala nivån --
inte i kanslihuset -- som kunskapen om vad som behöver
göras finns.
Jordbruk
Ett väl fungerande jordbruk är en förutsättning för en
framgångsrik regionalpolitik i Värmland. Jordbruket har i
dag i glesbygd en nyckelroll som bas för
kombinationsverksamhet, utan kombinationsjordbruk så
faller även annan verksamhet med ytterligare avfolkning av
landsbygden som följd.
Folkpartiet liberalerna anser att en generell
arealersättning bör införas. Det ger stora regionalpolitiska
fördelar. Lars Jonasson vid SLU har i en rapport påvisat att
utan arealersättning så kommer mjölkproduktionen på sikt
att upphöra i skogs- och mellanbygd och ''vandra ut på
slätterna''. Med en arealersättning bevaras enligt denna
rapport mjölkproduktionen i glesbygden. Detta skulle vara
positivt inte minst för Värmland där nu antalet
mjölkproducenter stadigt minskar.
Riksdagsbeslut om energipolitiken våren -91 förväntas
omfatta statsbidrag för energianläggningar -- främst
kraftvärmeverk -- som kan använda energiråvara från
åkermark.
Skogen
Skogsnäringen har stor regionalpolitisk betydelse. Den
ger både sysselsättning och möjligheter till försörjning i
bygder som annars brottas med stora avfolkningsproblem.
Både skogsbruk och sågverk har en avsevärd betydelse för
våra glesbygders framtid.
Folkpartiet liberalerna har länge förespråkat en rad
åtgärder för att främja svenskt skogsbruk, bl.a. en
förändring av skogsvårdslagen i syfte att minska
regelsystemet. Vidare föreslår vi en halvering av
skogsvårdsavgiften till 0,4 procent och markerar kraftigt att
den nya fastighetstaxeringen inte skall få tillåtas slå igenom
i form av ett ökat uttag av avgiftsmedel från skogsägarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samlade insatser för en positiv
utveckling i Värmland.

Stockholm den 25 januari 1991

Isa Halvarsson (fp)