Efter ett antal år med positiv utveckling av
sysselsättningen i Värmlands län blev 1990 ett sämre år.
Varslen ökade och omfattade för hela året ca 1 000
personer.
Arbetslösheten för länet i dess helhet uppgick i
december 1990 till 2,5 %.
Kommuner som Hagfors och Munkfors har
arbetslöshetstal som tillhör de allra högsta i landet. Särskilt
för kvinnor och ungdomar kan arbetsmarknadssituationen
nu komma att bli mycket besvärlig.
Svag befolkningsutveckling
Konjunkturnedgången avspeglas i
befolkningsutvecklingen under år 1990.
Befolkningsökningen har halverats sett i relation till
utvecklingen under år 1989. Nettoinflyttningen är mindre
än hälften av förra årets. Det är nettoinflyttningen från
utlandet som svarar för ökningen. Så har det varit under
hela 1980-talet. Värmlands län har netto förlorat ca 2 000
personer till övriga landet under det gångna
decenniet. Bland länets kommuner är det främst
Bergslagskommunerna som drabbas.
Industrin minskar
När det gäller sysselsättningen i länet kan vi konstatera
att industrins betydelse minskar. År 1988 svarade
industrisysselsättningen för endast ca 25 %
av den totala sysselsättningen. Nära 35 %
av de sysselsatta i länet fanns inom den offentliga
sektorn. En stor del av sysselsättningen i länet bestäms
således av de politiska beslut som fattas av riksdag och
regering och inom kommuner och landsting.
Den fortsatta nedgången i sysselsättningen inom
industrin kan komma att medföra svårigheter i länet.
Svårigheterna kommer sannolikt att öka för de
Bergslagskommuner som redan i dag har de största
problemen. Till detta kommer att omstruktureringen bland
underleverantörerna till bilindustrin skapar svåra
sysselsättningsproblem inom kommunerna i framför allt
västra delen av länet.
Fjärrstyrning
En särskild svårighet är den ökade fjärrstyrningen av
industrin i länet. Till bilden hör att flera av de större
företagen i länet numera är i utländsk ägo. Detta
förhållande innebär en extra osäkerhet vid förändringar
som tvingas fram av strukturproblem inom näringslivet.
Fjärrstyrningen försvårar möjligheterna till kontakter
mellan å ena sidan företagens ägare och å andra sidan
kommuner, länsmyndigheter och fackliga organisationer.
Det finns i det här sammanhanget anledning att ställa
krav på att de statliga myndigheterna inte förändrar sin
organisation så att även det leder till beslutsfattande på
orter utanför länen. Vi motsätter oss av detta skäl
vägverkets förslag till ändrad distriktsindelning för den
statliga väghållningen. Det är nödvändigt för
sektorssamordningen att distrikten överensstämmer med
länen. Vi oroar oss också för de förändringar som sker inom
skolverket och tullverket.
Starka och svaga orter
Länet har en välutvecklad centralort i Karlstad. Det är
allvarligt att sysselsättningen i Karlstadsregionen emellertid
inte har kunnat växa och breddas i en sådan omfattning att
det kunnat kompensera nedgången i övriga delar av länet.
Flera av de orter i länet som är utsatta när det gäller
sysselsättningen ligger på ett sådant avstånd från mer
expansiva områden att daglig arbetspendling inte är möjlig.
Arbetsmarknadens begränsade differentiering i dessa orter
gör det särskilt svårt att där rekrytera arbetskraft med
särskilda kunskaper och erfarenheter.
Det öppna landskapet
Den varierade landskapsbilden i länet med öppna
dalgångar och skogklädda höjder är en förutsättning för
turismen men också för glesbygdsboendet och
verksamheten på landsbygden över huvud taget. De
förändrade villkoren för jordbruket gör det efter hand
svårare att slå vakt om det öppna landskapet. Detta
problem måste uppmärksammas i högre grad än hittills.
Alternativa odlingsformer och grödor bör stödjas och
teknikutveckling för mer småskaliga verksamheter bör
intensifieras.
Energi och miljö
För att klara en omställning inom energisektorn och
inom jordbruket finns det ett starkt intresse att utveckla ett
energisystem byggt på biobränslen. Värmlands län är
genom sin tradition och kunskap inom näringslivet väl
lämpat för ett sådant utvecklingsarbete. Ett ambitiöst
forsknings- och utvecklingsarbete har redan börjat ta form
i länet.
En övergång till ett energisystem baserat på biobränslen
skulle ge flera positiva effekter i länet. De skulle kunna
underlätta strukturomställningen inom jordbruket.
Verkstadsindustrin och servicenäringarna skulle få
möjligheter att bygga upp en kompetens som skulle kunna
ge tillskott av arbetstillfällen.
Omställningen till biobränslen kommer att ställa krav på
en väl fungerande infrastruktur. Ett ökat transportarbete
mellan energiproducenter och energikonsumenter kan
förväntas. Det är viktigt att finna former för transporter av
bränslet som tar hänsyn till belastningen på miljön.
Järnvägen kommer här att kunna spela en viktig roll för
transportarbetet.
Resurser till det regionala utvecklingsarbetet
Lågkonjunkturen kan komma att medföra stora problem
i länet. För att utveckla en motståndskraftig
näringslivsstruktur måste länets problem ges
uppmärksamhet i regeringens och de centrala
myndigheternas regionalpolitiska överväganden. Resurser
måste tillföras så att utvecklingsarbetet i länet kan bedrivas
med oförminskad kraft.
Vi anser det nödvändigt att reformarbetet inom den
statliga sektorn planeras och utformas på ett sådant sätt att
det inte får negativa konsekvenser för sysselsättningen i
länet. Vi motsätter oss som redan framgått det förslag till
ändrad distriktsindelning som vägverket har lagt fram. Det
finns tvärtom anledning att pröva hur det i den kommande
strukturförändringen av den statliga administrationen går
att överföra arbetstillfällen till centrala och regionala
myndigheter i Karlstad och till lokala myndigheter i hela
länet.
Invandringen
Som framgår av den tidigare redovisningen har
invandringen till länet varit avsevärd under 1980-talet -- ca
6 000
personer. Dessa människor är ofta välutbildade och
vill arbeta i sitt nya hemland. Det är därför angeläget att
resurser ges till länet så att invandrarna snabbt kan komma
in på arbetsmarknaden.
Lokaliseringsstödet
Lokaliseringsstödet har mycket stor betydelse för
förnyelsen och utvecklingen av näringslivet i länet. Den
ökade decentraliseringen till länsstyrelserna av
beslutanderätten har effektiviserat verksamheten.
Samtidigt har emellertid villkoren försämrats genom att
stödandelen minskat och lånemöjligheten tagits bort.
Förändringarna gjordes bl.a. mot bakgrund av en lång
högkonjunktur med god lönsamhet och stora investeringar.
Bankerna var också mycket expansiva och beredda att ta
relativt stora risker.
Företagen -- särskilt de mindre -- upplever nu en annan
inställning hos bankerna till finansiering av drift och
investeringar. Till detta kommer utvecklingsfondernas
minskade möjligheter att lämna krediter. Samtidigt
försämras lönsamhet och självfinansiering i företagen på
grund av bl.a. lägre efterfrågan på produkterna.
Försämringen av finansieringsmöjligheterna innebär därför
ett hinder för satsningar på förnyelse och utveckling. Dessa
frågor måste därför noga följas så att en förbättring av
villkoren för lokaliseringsstödet i tid kan genomföras.
Person- och godstransporter
För att näringslivet i länet skall kunna utvecklas krävs väl
fungerande person- och godstransporter. Det värmländska
näringslivet är i hög grad exportinriktat och behovet av
internationella kontakter ökar fortlöpande.
Det är därför av största vikt att de värmländska
företagen snabbt kan nå centra i Europa och de större
städerna i Sverige med dagsbesök. Detta kräver goda
flygförbindelser. Särskilt viktiga är de i dag fungerande
förbindelserna från Karlstad till Stockholm och
Köpenhamn. Det är också angeläget med direktlinjer till
Göteborg och Oslo.
En utveckling av flyget till och från Värmland kräver en
ny länsflygplats. Nyligen har en ansökan om tillstånd för en
flygplats vid Mellerudstorp inlämnats till
koncessionsnämnden för miljöskydd.
För de interregionala kontakterna spelar också
järnvägsförbindelserna en stor roll. Därför måste trafiken
till och från Värmlands län anslutas till snabbtåglinjen
Stockholm--Göteborg. Vidare bör förbindelserna mot
Göteborg och Oslo förbättras. För att detta skall bli möjligt
är det angeläget att Banverket tilldelas de medel som gör
det möjligt att åstadkomma ett järnvägsnät som svarar mot
dagens och morgondagens behov.
Ökade järnvägsinvesteringar kommer knappast att
kunna finansieras via statsbudgeten. Det är därför
nödvändigt att överväga andra finansieringsmöjligheter och
att förslaget om en infrastrukturfond förverkligas. Vi
förutsätter att även vårt län får sin beskärda del av medel ur
nämnda infrastrukturfond.
Ett bra vägnät är en viktig förutsättning för de
värmländska företagens konkurrenskraft. Anslagen för
vägbyggande i Värmland innebär att många angelägna
projekt inte kommer att kunna genomföras inom
överskådlig tid. Detta leder till att vägstandarden successivt
kommer att försämras.
Den tekniska utvecklingen på teleområdet går mycket
snabbt. Det är nödvändigt att televerket vid utbyggnaden
av telenätet också ges ett regionalpolitiskt ansvar i enlighet
med de förslag som post- och teleutredningen lämnat.
Allmänt om högskoleutbildningen
Högskoleutbildning och forskning lämnar viktiga bidrag
till en god utveckling av näringsliv och samhälle. Genom
högskoleutbildning kan bl.a. stöd erhållas för
arbetskraftens kompetensutveckling.
Särskilt i tider av vikande konjunkturer är det viktigt att
förstärka utvecklingspotentialen genom att ge möjlighet till
utbildning inom bl.a. högskolan. Fort- och vidareutbildning
genom fristående kurser blir det medel som i första hand
blir aktuellt. Numera finns det väl utvecklade metoder för
olika former av distansutbildning. Det gör det möjligt att
snabbt ordna högskoleutbildning på orter där det behövs på
grund av arbetslöshet och vikande konjunkturer.
Värmland med sin höga arbetslöshet är ett län där en
systematiskt genomförd verksamhet med fort- och
vidareutbildning lokalt skulle kunna få en tydlig positiv
effekt både på kort och lång sikt. En sådan verksamhet bör
sättas igång omedelbart.
Det är viktigt att Högskolan i Karlstad ges resurser så att
den kan utvecklas till ett kraftcentrum i länet för utbildning
och forskning.
Annan utbildning
Gymnasieskolorna är mycket viktiga för möjligheterna
att utveckla länets olika delar. Det är nödvändigt att
eleverna kan erbjudas attraktiva utbildningslinjer. Detta
kommer att kräva en förbättrad samverkan mellan
gymnasieskolorna. Ett intensivare samarbete håller också
på att utvecklas med skolor i angränsande län.
Bergsskolan i Filipstad, Rikssågverksskolan i Skoghall
och Gammelkroppa skogsskola är viktiga utvecklingscentra
inom sina branscher. Även dessa skolor måste få fortsatt
stöd så att de kan utvecklas och ligga väl framme i
teknikutvecklingen. I detta sammanhang bör också
framhållas att fortsatt uppmärksamhet måste ägnas de s.k.
teknikcentra som har växt upp i länet.
Laxfond Vänern
Sedan några år pågår i Vänerlänen ett arbete -- Laxfond
Vänern -- för att bevara och utveckla bestånden av Vänerns
unika stammar av lax och öring. Förutsättningar för en
betydande utveckling av sportfisket och förbättrade villkor
för yrkesfisket kommer därigenom att skapas. För att en
sådan utveckling skall bli möjlig krävs att
fiskebestämmelserna anpassas så att de inte motverkar
ambitionerna att utveckla Vänernfisket. Från
fiskevårdssynpunkt är det viktigt att bevarandefrågorna
beaktas så att de ursprungliga fiskstammarna ges möjlighet
att överleva. En annan viktig fråga för att laxfonden
långsiktigt skall tryggas är finansieringen. En framtida stabil
ekonomi kräver ett statligt engagemang. I detta
sammanhang bör även utredas om en särskild laxfiskeavgift
för Vänern skall införas.
Kulturen
Kulturen har i riksdagens beslut om regionalpolitiken för
1990-talet uppmärksammats som ett viktigt inslag i det
lokala och regionala utvecklingsarbetet. Med sin kulturella
tradition bör enligt vår uppfattning Värmland vara idealiskt
att göra till ett experimentområde där man studerar hur en
satsning på kulturen påverkar regionens utveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska
insatser i Värmlands län.
Stockholm den 24 januari 1991
Magnus Persson (s)
Kristina Svensson (s)
Jarl Lander (s)
Lisbeth Staaf-Igelström (s)