Motion till riksdagen
1990/91:A45
av Inger Schörling och Anna Horn af Rantzien (mp)

med anledning av prop. 1990/91:140 Arbetsmiljö och rehabilitering


Inledning
Vi lever i en snabbt föränderlig värld, där just
snabbheten gör att vi får allt svårare att hinna med att se
de direkta effekterna och -- i ännu större utsträckning -- de
samlade effekterna på kort och lång sikt av de många
förändringarna.
Därför är det naturligtvis synnerligen viktigt att se över
arbetsmiljölagarna i takt med ny, förändrande kunskapens
och erfarenhetens inträde. Det visar sig dock, gång på gång,
att ny kunskap förtigs eller sägs vara betydelselös enbart för
att de gamla teorierna inte ryms eller att de störs av de nya.
Det är ett av skälen till att det behövs översyn, skärpning
och modernisering av tidigare arbetsmiljölagar.
Ett annat skäl är att vi själva är mer eller mindre
fastvuxna i traditioner, fördomar och vanor, som inte alltid
ger oss en altruistisk eller vidvinklad syn på andra
människor och deras problem. Ett bra exempel på detta är
den ännu hos så många människor förlegade synen på
jämställdhet -- nog så viktig för arbetsmiljön.
Jämställdhetsfrågorna har redan tagits upp till mer
ingående behandling i förslaget till den nya jämställdhetslag
som nu är uppe till behandling, och behöver inte behandlas
mer ingående än vad som görs här i propositionen
Arbetsmiljö och rehabilitering.
Miljöpartiet de gröna anser att denna proposition i
huvudsak är bra, men den behöver kompletteras på några
punkter. Under punkt 3.2 ges en god översikt av det goda
arbetet; dock kan det goda arbetet bli ännu bättre om vår
syn på arbetsstid och lönearbete genomförs. Jag hänvisar till
motionen A211 Grön syn på arbete och arbetsmiljö och
A736 Kortare arbetstid.
1. Arbetsmiljön och EG
Statsrådets beskrivning av den goda arbetsmiljön bör
hållas i minnet och fungera som rättesnöre vid
överläggningarna om EG-harmonisering. Som ett exempel
på förändringar som i dag ses som oundvikliga men ej
överensstämmande med den i propositionen beskrivna goda
arbetsmiljön, vill jag nämna transportarbetarnas arbetstid
och arbetsmiljö i EG. Deras arbetstid skulle i framtiden
räknas enbart efter körtid, medan den i dag också omfattar
lastning och lossning, service m.m. En sådan försämring av
människors arbetsmiljö kan ej godtas.
2. Nya hälsoproblem kräver kartläggning
Med de högteknologiska hjälpmedel som införts på
många arbetsplatser har vi -- förutom lättnader i arbetet --
också fått nya, synergistiska (synergistisk effekt: två ämnen
ger en effekt som är starkare än de två ämnenas var för sig)
hälsoproblem, som måste uppmärksammas mer än vad
fallet är i dag. Jag tänker närmast på elallergier, ev orsakade
av strålning från datorerna, kanske i samverkan med andra
faktorer. Jag tänker också på ökande amalgamkänslighet
och andra metallsyndrom (syndrom: sjukdom med många
symptom) som ev beror på att man kommer i närkontakt
med flera metaller än tidigare. Symptomen är besvärliga
och diffusa; deras källor är komplicerade och ofta helt eller
delvis okända.
I dessa sammanhang visar det sig att det är omöjligt att
sätta en fast gräns mellan arbetsmiljö i snäv mening och den
yttre miljön. Detta berörs ej i propositionen. I områden
med stark försurning borde således dricksvattnet analyseras
på fler föroreningar än som görs i konventionella analyser
och moderna filteranläggningar installeras. På motsvarande
sätt borde reningsapparatur för friskluft användas mer i de
arbetsmiljöer, där utomhusluften redan är svårt
kontaminerad; detta för att minska antalet samverkande
luft-, vatten- och processföroreningar. För detta behövs till
att börja med att de mest utsatta arbetsmiljöerna i de mest
utsatta yttre miljöerna kartläggs.
Detta kan komma att påskynda kunskapens framväxt
om de komplicerade synergistiska effekternas källor och
samverkan.
3. Mannen som norm. Men kvinnan då?
Under punkt 3.3. i propositionen föreslås en ny
bestämmelse, varigenom arbetsgivaren får större ansvar för
miljöarbetet. Det överensstämmer helt med vår
uppfattning. Med detta förslag kommer förebyggande
åtgärder att bli ''lönsamma''. -- Vi vill också gärna ge vår
erkänsla till det goda förslaget från arbetarskyddsstyrelsen
att ändra uttrycket ''människans förutsättningar'' till
''människors olika förutsättningar'' -- en förändring vari
erkänns att människor har olika förutsättningar, som man
måste ta hänsyn till i utformningen av arbetsmiljön. När
detta godtagits blir det självklart att kvinnor ofta behöver --
och har rätt till -- en något annorlunda arbetsmiljö än
männen, som ju hittills som regel varit norm. På kvinnors
arbetsplatser bör kvinnan gälla som norm.
4. Produktsäkerhet och produktkontroll.
Vad gäller miljöpartiets syn på produktsäkerhet och
produktkontroll vid överläggningarna inför EG-
harmonisering hänvisar vi till miljöpartiets motion
1988/89:U575, EG-anpassning och produktkontroll.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att statsrådets beskrivning av den goda arbetsmiljön skall
fungera som rättesnöre vid överläggningarna om EG-
harmoniering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att nya hälsoproblem kräver kartläggning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att kvinnan i stället för mannen skall gälla som norm på
kvinnors arbetsplatser.

Stockholm den 16 april 1991

Inger Schörling (mp)

Anna Horn af Rantzien (mp)