Inledning
Vi lever i en snabbt föränderlig värld, där just snabbheten gör att vi får allt svårare att hinna med att se de direkta effekterna och -- i ännu större utsträckning -- de samlade effekterna på kort och lång sikt av de många förändringarna.
Därför är det naturligtvis synnerligen viktigt att se över arbetsmiljölagarna i takt med ny, förändrande kunskapens och erfarenhetens inträde. Det visar sig dock, gång på gång, att ny kunskap förtigs eller sägs vara betydelselös enbart för att de gamla teorierna inte ryms eller att de störs av de nya. Det är ett av skälen till att det behövs översyn, skärpning och modernisering av tidigare arbetsmiljölagar.
Ett annat skäl är att vi själva är mer eller mindre fastvuxna i traditioner, fördomar och vanor, som inte alltid ger oss en altruistisk eller vidvinklad syn på andra människor och deras problem. Ett bra exempel på detta är den ännu hos så många människor förlegade synen på jämställdhet -- nog så viktig för arbetsmiljön. Jämställdhetsfrågorna har redan tagits upp till mer ingående behandling i förslaget till den nya jämställdhetslag som nu är uppe till behandling, och behöver inte behandlas mer ingående än vad som görs här i propositionen Arbetsmiljö och rehabilitering.
Miljöpartiet de gröna anser att denna proposition i huvudsak är bra, men den behöver kompletteras på några punkter. Under punkt 3.2 ges en god översikt av det goda arbetet; dock kan det goda arbetet bli ännu bättre om vår syn på arbetsstid och lönearbete genomförs. Jag hänvisar till motionen A211 Grön syn på arbete och arbetsmiljö och A736 Kortare arbetstid.
1. Arbetsmiljön och EG
Statsrådets beskrivning av den goda arbetsmiljön bör hållas i minnet och fungera som rättesnöre vid överläggningarna om EG-harmonisering. Som ett exempel på förändringar som i dag ses som oundvikliga men ej överensstämmande med den i propositionen beskrivna goda arbetsmiljön, vill jag nämna transportarbetarnas arbetstid och arbetsmiljö i EG. Deras arbetstid skulle i framtiden räknas enbart efter körtid, medan den i dag också omfattar lastning och lossning, service m.m. En sådan försämring av människors arbetsmiljö kan ej godtas.
2. Nya hälsoproblem kräver kartläggning
Med de högteknologiska hjälpmedel som införts på många arbetsplatser har vi -- förutom lättnader i arbetet -- också fått nya, synergistiska (synergistisk effekt: två ämnen ger en effekt som är starkare än de två ämnenas var för sig) hälsoproblem, som måste uppmärksammas mer än vad fallet är i dag. Jag tänker närmast på elallergier, ev orsakade av strålning från datorerna, kanske i samverkan med andra faktorer. Jag tänker också på ökande amalgamkänslighet och andra metallsyndrom (syndrom: sjukdom med många symptom) som ev beror på att man kommer i närkontakt med flera metaller än tidigare. Symptomen är besvärliga och diffusa; deras källor är komplicerade och ofta helt eller delvis okända.
I dessa sammanhang visar det sig att det är omöjligt att sätta en fast gräns mellan arbetsmiljö i snäv mening och den yttre miljön. Detta berörs ej i propositionen. I områden med stark försurning borde således dricksvattnet analyseras på fler föroreningar än som görs i konventionella analyser och moderna filteranläggningar installeras. På motsvarande sätt borde reningsapparatur för friskluft användas mer i de arbetsmiljöer, där utomhusluften redan är svårt kontaminerad; detta för att minska antalet samverkande luft-, vatten- och processföroreningar. För detta behövs till att börja med att de mest utsatta arbetsmiljöerna i de mest utsatta yttre miljöerna kartläggs.
Detta kan komma att påskynda kunskapens framväxt om de komplicerade synergistiska effekternas källor och samverkan.
3. Mannen som norm. Men kvinnan då?
Under punkt 3.3. i propositionen föreslås en ny bestämmelse, varigenom arbetsgivaren får större ansvar för miljöarbetet. Det överensstämmer helt med vår uppfattning. Med detta förslag kommer förebyggande åtgärder att bli ''lönsamma''. -- Vi vill också gärna ge vår erkänsla till det goda förslaget från arbetarskyddsstyrelsen att ändra uttrycket ''människans förutsättningar'' till ''människors olika förutsättningar'' -- en förändring vari erkänns att människor har olika förutsättningar, som man måste ta hänsyn till i utformningen av arbetsmiljön. När detta godtagits blir det självklart att kvinnor ofta behöver -- och har rätt till -- en något annorlunda arbetsmiljö än männen, som ju hittills som regel varit norm. På kvinnors arbetsplatser bör kvinnan gälla som norm.
4. Produktsäkerhet och produktkontroll.
Vad gäller miljöpartiets syn på produktsäkerhet och produktkontroll vid överläggningarna inför EG- harmonisering hänvisar vi till miljöpartiets motion 1988/89:U575, EG-anpassning och produktkontroll.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsrådets beskrivning av den goda arbetsmiljön skall fungera som rättesnöre vid överläggningarna om EG- harmoniering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nya hälsoproblem kräver kartläggning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kvinnan i stället för mannen skall gälla som norm på kvinnors arbetsplatser.
Stockholm den 16 april 1991 Inger Schörling (mp) Anna Horn af Rantzien (mp)