Regionalpolitiken har påtagligt påverkat möjligheterna
till arbete och boende i de sju skogslänen. Det är därför
viktigt att regeringen successivt flyttar fram positionerna i
regionalpolitiken.
Politik och demokrati tar sikte på att förändra
människornas villkor. I skogslänen gäller detta särskilt
rätten till arbete i den egna orten eller regionen. Vi pläderar
inte för ett statiskt samhälle där alla människor alltid kan
eller vill bo och arbeta på samma ort livet ut. Men vi hävdar
att alla kommuner i skogslänen har utvecklingsmöjligheter.
Demokratin och politiken är de instrument som kan ge de
nödvändiga förutsättningarna. Det gäller i
kommunikationer, utbildning, teknikutveckling, kultur
m.m.
Kopplingen mellan demokratin och regionalpolitiken
blir särskilt tydlig i skogslänen. Förmår inte regering och
riksdag att styra de viktiga förutsättningarna för arbete och
boende -- förlorar demokratin i tilltro hos människorna.
Varken storstad eller skogslän skulle tjäna på en våg av
stora avflyttningar och koncentration. Överhettningen i
Stockholmsregionen har indikerat hur kostnaderna stiger i
hela ekonomin och folkhushållet.
Det är därför viktigt att regionalpolitikens huvudmål --
regional balans -- lyfts fram i inrikespolitiken under 1990-
talet. Europasamarbetet och närmandet till EG får heller
inte innebära att Sverige släpper sina regionalpolitiska
ambitioner. Europasamarbete måste innebära att de
förutsättningar som finns i skogslänen bättre tillvaratas och
utvecklas.
Bättre statistik och resultatuppföljning
I tidigare motioner har vi påvisat behovet av bättre
beslutsunderlag och resultatuppföljning i regionalpolitiken.
Detta behov kravstår.
För att åstadkomma likvärdiga förutsättningar i
infrastrukturen behövs fakta om hur dagssituationen ser ut
i tillgången på kommunikationer m.m.
Fakta skulle också behövas om storstadstillväxtens för-
och nackdelar.
Statistiska centralbyrån, SCB, påpekar också att det inte
finns några särskilda anslag för området regionalpolitik.
På grund av den stora vikt som läggs vid mätbara fakta,
är det av stor vikt att relevant statistik utvecklas, som grund
för regionalpolitiken.
Satsningar på infrastrukturen
De senaste årens erfarenheter säger oss att satsningar i
infrastrukturen får allt större betydelse för regional
utveckling.
Det är oroande att se planer och krav på en
koncentration av investeringar till vissa områden, bl.a.
Stockholmsregionen. Skogslänens situation måste lyftas
fram. En rättvis fördelning av investeringar på det här
området är nödvändigt för att uppnå målet regional balans.
Utlokalisering av tjänsteföretag
De senaste åren har visat att ny teknik gör det möjligt att
utlokalisera tjänsteföretag till skogslänen. Företagens
erfarenheter är också genomgående positiva.
Personalomsättningen hålls nere, lokalkostnaderna m.m. är
konkurrenskraftiga.
Försäkringsbolagen har en väl utbyggd datorverksamhet
i sina företag. Man kan skilja mellan drift och utveckling av
dataverksamheten. Det borde inte finnas några hinder för
försäkringsbolagen att utlokalisera driften av sin
dataverksamhet till skogslänen. Därför bör regeringen i sin
regionalpolitik ta upp frågan med försäkringsbolagen.
Utlokalisering av statlig verksamhet
Både den statliga verksamheten och den regionala
utvecklingen gynnades av de statliga utlokaliseringarna på
1970-talet.
Nu finns därtill en utvecklad teknik i data- och
telekommunikationerna. Högskoleutbildningen byggs nu
också ut. Detta talar för att en politik för utlokalisering av
statlig verksamhet nu bör kunna förverkligas.
Regeringen signalerar rationaliseringar och bantningar
inom den statliga förvaltningen -- omfattande omkring 10
%.
Det borde vara möjligt att bättre klara bantningarna i
statsförvaltningen med hjälp av decentraliseringar och
utlokaliseringar. Målet för den statliga verksamheten
domineras av välfärdsinsatser som förverkligas ute i
kommuner och landsting.
Mål, utvärderingar och strategiska beslut behöver fattas
centralt. Däremot inte löpande verksamhet i
förvaltningsmyndigheterna eller i affärsverken. Med
strategin centrala myndigheter för mål och
resultatuppföljning och regionalt utlokaliserad drift skulle
positivt vitalisera statsförvaltningen.
Det är också möjligt att ringa in större orter i skogslänen
som har en omgivning och struktur som skulle passa en
utlokalisering av ett antal statliga myndigheter.
Samordnad offentlig service
I tidigare riksdagsmotioner har vi påvisat behovet av
samordnad offentlig service. Glesbygdsdelegationen har
stött flera projekt och redovisar positiva erfarenheter. Mot
den bakgrunden borde nu en generell politik formas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändringar av
regionalpolitiken i skogslänen.
Stockholm den 24 januari 1991
Bo Holmberg (s)
Ove Karlsson (s)
Inger Hestvik (s)
Axel Andersson (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Roland Brännström (s)
Britta Sundin (s)
Sten-Ove Sundström (s)
Magnus Persson (s)