I Kalmar län genomgår industrin en accelererande
strukturomvandling. Där finns ett stort behov av att bygga
upp nya eller utveckla redan existerande företag mot en
högre teknisk och allmän kompetensnivå. Möjligheter att
stödja denna utveckling genom investeringsbidrag har
under ett antal år funnits, men upphörde genom det
regionalpolitiska beslutet 1990.
Investeringsbidraget har haft god effekt, och varit en
bidragande orsak till att en rad investeringar i mindre och
medelstora företag kommit till stånd. Sammanlagt har
sedan 1982 ca 11 miljoner kronor beviljats som
investeringsbidrag i Kalmar län. Den samlade
investeringsvolymen kan uppskattas till mellan 80 och 100
miljoner kronor. Bidragsandelen har varit maximerad till 15 %
av det godkända investeringsunderlaget.
Bidragsbeloppet per nytt sysselsättningstillfälle har under
de senaste åren legat strax under 30 000 kronor. Den
regionalpolitiska effekten av insatta resurser får därför
anses vara mycket god.
För länsstyrelsen i Kalmar län finns nu två ändamål för
vilket stöd kan utgå, nämligen projektstöd och
glesbygdsstöd. Dessa möjligheter är värdefulla, men
stödmöjligheterna kringskäres genom att
investeringsbidrag inte längre får användas som stödform.
Denna inskränkning är olycklig och hämmar länsstyrelsens
möjligheter att på effektivaste sätt stimulera
företagsamheten i länet.
Behovet av ändamålsenliga insatser är stort i Kalmar
län. Andelen av tillverkande företag med mogna produkter
eller med låg teknisk nivå är betydande. Den analys som
Expertgruppen för forskning om Regional Utveckling
(ERU) presenterade som underlag för 1987 års
regionalpolitiska kommittés överväganden visade att en
kraftig strukturomvandling av industrin i sydöstra Sverige
är att vänta under 1990-talet.
Kommittén förslog mot denna bakgrund att företagsstöd
skulle kunna utgå i sydöstra Sverige till investeringar i
samband med nyetableringar och till förnyelse av
marknader, processer och produktutveckling inom
befintliga företag. En sådan inriktning av företagsstödet
hade varit möjlig utan att den totala ramen för
företagsstödet hade behövt höjas mer än vad riksdagen
beslutade.
Inom ramen för en samordnad länsförvaltning har
länsstyrelsen fått ett ökat ansvar för samordning av länens
resurser. Ett av inslagen i dessa strävanden är att
decentralisera beslut från central nivå ner till länsnivå. Mot
denna bakgrund borde det vara naturligt och självklart att
anslaget för regionala utvecklingsinsatser m.m. får
användas så att bästa resultat uppnås.
Länsstyrelserna bör därför ges rätt att utanför allmänt
stödområde och enligt fastlagda regler besluta om
investeringsbidrag till företag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att länsstyrelserna inom ramen för anslaget för Regionala
utvecklingsinsatser m.m. medges rätt att besluta om
investeringsbidrag till företag inom den privata sektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att regler för investeringsbidragets användning bör
fastläggas i särskild förordning.
Stockholm den 22 januari 1991
Bertil Danielsson (m)