Investeringsbidrag från anslaget för regionala utvecklingsinsatser m.m.
Bakgrund
Sedan budgetåret 1982/83 och fram till den 1 juli 1990 har
det varit möjligt för länsstyrelserna utanför allmänt
stödområde att använda anslaget för regionala
utvecklingsinsatser m.m. för tre ändamål, nämligen
projektstöd, glesbygdsstöd och investeringsbidrag. Till
följd av riksdagens regionalpolitiska beslut 1990 försvann
möjligheten för länsstyrelserna att i det näringspolitiska
arbetet använda sig av investeringsbidrag.
Erfarenheter av investeringsbidragen
I en region som Kalmar län, med en accelererande
strukturomvandling inom industrin och ett stort behov att
bygga upp nya eller utveckla existerande företag mot en
högre teknisk och allmän kompetensnivå, har möjligheten
att stödja denna utveckling med investeringsbidrag varit en
bidragande orsak till att en rad investeringar i mindre och
medelstora företag kommit till stånd. Sammanlagt har ca.
11 milj.kr. beviljats i Kalmar län som investeringsbidrag.
Eftersom bidragsdelen varit maximalt 15 % av det
godkända investeringsunderlaget kan den samlade
investeringsvolymen uppskattas motsvara mellan 80 och 100
milj.kr. Bidragsbeloppet per nytt sysselsättningstillfälle har
under de senaste åren under 1980-talet legat strax under
30 000 kr. Den regionalpolitiska effekten av insatta resurser
får därför anses vara mycket god.
Behov av stöd till industriell utveckling i sydost
Sydöstra Sverige har haft en stagnerande utveckling
under 1980-talet. Inslaget av tillverkande företag med
mogna produkter eller låg teknologisk nivå är betydande.
Den analys, som Expertgruppen för forskning om Regional
Utveckling (ERU) presenterade som underlag för 1987 års
regionalpolitiska kommittés överväganden, visade att en
kraftig strukturomvandling av industrin i sydöstra Sverige
är att vänta under 1990-talet. Kommittén föreslog mot denna
bakgrund att företagsstöd skulle kunna utgå i sydöstra
Sverige till investeringar i samband med nyetableringar och
till förnyelse av marknader, processer och
produktutveckling inom befintliga företag. En sådan
inriktning av företagsstödet hade varit möjlig utan att den
totala ramen för länsanslaget hade behövt höjas mer än vad
riksdagen beslutade.
I den decentraliseringsprocess som pågår har bl.a.
länsstyrelserna fått ett större ansvar för resursfördelningen
inom länen. Det borde därför vara självklart att anslaget för
regionala utvecklingsinsatser m.m. får användas så att bästa
möjliga resultat nås. Erfarenheten från Kalmar län av att
använda investeringsbidrag för att driva fram angelägna
teknikinvesteringar, som underlättar en smärtsam
strukturomvandling, är mycket positiva. Länsstyrelserna
bör därför ges rätt att utanför allmänt stödområde och
enligt i förordning fastlagda regler besluta om
investeringsbidrag till företag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om länsstyrelsernas möjligheter att
inom ramen för anslaget till regionala utvecklingsinsatser
besluta om investeringsbidrag till företag inom den privata
sektorn.
Stockholm den 24 januari 1991
Stig Alemyr (s)
Birger Rosqvist (s)
Lena Öhrsvik (s)
Arne Andersson (s)
Bengt Kronblad (s)
i Gamleby