Den regionalekonomiska utredningen (SOU 1989:55) ingav stora förhoppningar att regeringens regionalpolitik skulle innebära satsningar på sydöstra Sverige. Särskilt de norra och inre delarna av Kalmar län hade hoppats på stimulansåtgärder men när den regionalpolitiska propositionen lades fram våren 1990 var såväl dessa delar som övriga sydöstra Sverige, med undantag av Blekinge, bortfört från åtgärdslistan.
Hela Kalmar län behöver ett mer differentierat näringsliv med en blandning av industri, lantbruk, servicenäringar, statlig och kommunal verksamhet.
Särskilt inom den norra delen, som till största delen utgörs av Västerviks kommun, saknas statliga arbetstillfällen.
När den statliga administrationen nu skall skäras ned kan det verka vara ett olämpligt tillfälle att försöka få ny statlig verksamhet till en kommun som Västervik. Men den statliga organisationen är fortfarande mycket stor. De förslag som jag även tidigare framfört är små i relation till totalen men skulle betyda mycket för en ort som nästan helt saknar statliga arbetstillfällen.
Västerviks kommun har 40.000 invånare. Landsvägarna är bra, speciellt E66:an norrut. Flyg finns på en timmes bilavstånd i Norrköping och Hultsfred. Järnvägen (rälsbuss) till Linköping måste förbättras och en statlig lokalisering skulle utgöra en god grund för såväl denna som de övriga kommunikationsinvesteringarna, vilka är nödvändiga för områdets framtid. Västervik har vidare en utmärkt hamn och kan bli en kundpunkt för den handel och de kontakter man hoppas skall komma till stånd över Östersjön.
Jag vill därför åter ta fram några möjligheter till fler statliga arbetstillfällen i Västervik.
a) För enhet inom naturvårdsverket bör finnas lämplig arbetsmiljö inom kommunen, bl.a. som referensinstrument.
b) Arbetsmiljökommissionen säger i sitt betänkande (SOU 1990:19) att det krävs åtgärder för att sprida information om goda arbetsmiljöer, förebyggande arbete, rehabilitering, arbetsorganisation m m.
Kommissionen föreslår därför utveckling av lokala kunskapscentra.
Ett sådant kan förslagsvis förläggas till Västervik. Idag finns inget sådant centrum utanför storstadsområdena.
c) Utbyggnad av kriminalvården i anslutning till nuvarande lokalanstalt.
Behovet av antalet fängelseplatser fluktuerar. En viss nedläggning föreslås i årets budgetproposition. Det kan då synas omotiverat att föreslå utbyggnad.
Det finns emellertid en typ av fängelser som blir alltmer välbehövligt -- fängelse där man kan ta hand om människor med psykiska störningar. Om dessa störningar är tillräckligt allvarliga är det mentalvårdens ansvar. Men för dem som ändå kommer till fängelserna finns sällan ett adekvat omhändertagande om en störning uppträder t.ex. genom narkotikamissbruk.
En utökning i Västervik med inriktning mot den här angivna typen av kriminalvård borde ligga väl i linje med kriminalvårdsverkets inriktning på lokala handlingsprogram. Därtill finns i Västervik en långvarig yrkestradition inom området mentalvård--kriminalvård genom den fasta paviljongen vid Norra Sjukhuset och även från tidigare verksamhet vid sjukhuset.
En satsning som den här skisserade bör kunna utgöra ett tillskott till kriminalvården i Västervik på 20--30 arbetstillfällen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av statliga arbetstillfällen till Västerviks kommun.
Stockholm den 23 januari 1991 Ingrid Hasselström Nyvall (fp)