Den regionalekonomiska utredningen (SOU 1989:55)
ingav stora förhoppningar att regeringens regionalpolitik
skulle innebära satsningar på sydöstra Sverige. Särskilt de
norra och inre delarna av Kalmar län hade hoppats på
stimulansåtgärder men när den regionalpolitiska
propositionen lades fram våren 1990 var såväl dessa delar
som övriga sydöstra Sverige, med undantag av Blekinge,
bortfört från åtgärdslistan.
Hela Kalmar län behöver ett mer differentierat
näringsliv med en blandning av industri, lantbruk,
servicenäringar, statlig och kommunal verksamhet.
Särskilt inom den norra delen, som till största delen
utgörs av Västerviks kommun, saknas statliga
arbetstillfällen.
När den statliga administrationen nu skall skäras ned
kan det verka vara ett olämpligt tillfälle att försöka få ny
statlig verksamhet till en kommun som Västervik. Men den
statliga organisationen är fortfarande mycket stor. De
förslag som jag även tidigare framfört är små i relation till
totalen men skulle betyda mycket för en ort som nästan helt
saknar statliga arbetstillfällen.
Västerviks kommun har 40.000 invånare. Landsvägarna
är bra, speciellt E66:an norrut. Flyg finns på en timmes
bilavstånd i Norrköping och Hultsfred. Järnvägen (rälsbuss)
till Linköping måste förbättras och en statlig lokalisering
skulle utgöra en god grund för såväl denna som de övriga
kommunikationsinvesteringarna, vilka är nödvändiga för
områdets framtid. Västervik har vidare en utmärkt hamn
och kan bli en kundpunkt för den handel och de kontakter
man hoppas skall komma till stånd över Östersjön.
Jag vill därför åter ta fram några möjligheter till fler
statliga arbetstillfällen i Västervik.
a) För enhet inom naturvårdsverket bör finnas lämplig
arbetsmiljö inom kommunen, bl.a. som
referensinstrument.
b) Arbetsmiljökommissionen säger i sitt betänkande
(SOU 1990:19) att det krävs åtgärder för att sprida
information om goda arbetsmiljöer, förebyggande arbete,
rehabilitering, arbetsorganisation m m.
Kommissionen
föreslår därför utveckling av lokala
kunskapscentra.
Ett sådant kan förslagsvis förläggas till Västervik. Idag
finns inget sådant centrum utanför storstadsområdena.
c) Utbyggnad av kriminalvården i anslutning till
nuvarande lokalanstalt.
Behovet av antalet fängelseplatser fluktuerar. En viss
nedläggning föreslås i årets budgetproposition. Det kan då
synas omotiverat att föreslå utbyggnad.
Det finns emellertid en typ av fängelser som blir alltmer
välbehövligt -- fängelse där man kan ta hand om människor
med psykiska störningar. Om dessa störningar är tillräckligt
allvarliga är det mentalvårdens ansvar. Men för dem som
ändå kommer till fängelserna finns sällan ett adekvat
omhändertagande om en störning uppträder t.ex. genom
narkotikamissbruk.
En utökning i Västervik med inriktning mot den här
angivna typen av kriminalvård borde ligga väl i linje med
kriminalvårdsverkets inriktning på lokala
handlingsprogram. Därtill finns i Västervik en långvarig
yrkestradition inom området mentalvård--kriminalvård
genom den fasta paviljongen vid Norra Sjukhuset och även
från tidigare verksamhet vid sjukhuset.
En satsning som den här skisserade bör kunna utgöra ett
tillskott till kriminalvården i Västervik på 20--30
arbetstillfällen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av statliga
arbetstillfällen till Västerviks kommun.
Stockholm den 23 januari 1991
Ingrid Hasselström Nyvall (fp)