Under en stor del av 1980-talet har Södermanland
framstått som något av ett krislän. Fram till 1987 minskade
befolkningen i antal och det är först under det senaste året
vi kunnat notera en tydlig ökning av invånarantalet.
Fortfarande är dock förändringarna i
befolkningssammansättningen ogynnsamma i så måtto att
det är ungdomar i åldern 16 till 24 år som i hög grad flyttar
från länet.
Fram till den senaste högkonjunkturen var också
arbetslöshetstalen exceptionellt höga om man tar i
beaktande länets fördelaktiga geografiska läge. Det var
endast några av skogslänen som redovisade högre
arbetslöshet. Under ett par års tid har nu
sysselsättningsläget varit gott och efterfrågan på arbetskraft
har varit större än utbudet men denna situation synes nu
raskt vara på väg att förändras. Länsarbetsnämnden har
tvingats notera att antalet varsel om uppsägning har ökat
dramatiskt under det senaste halvåret men detta beror inte
i första hand på att konjunkturen har vänt utan har sin
grund i struktuella förändringar i näringslivet. Mot den
bakgrunden finns det anledning att med en viss oro se på det
framtida sysselsättningsläget.
Samordnad länsförvaltning
Riksdagen beslutade 1989-12-14 om en ny regional
förvaltning som innebär en samordning av en rad olika
länsmyndigheter till en länsförvaltning. ''Genom reformen
markeras att länsstyrelsen som centrala uppgifter har att
verka som drivande kraft i den regionala utvecklingen samt
ta ett regionalt ansvar för den fysiska planeringen'' (utdrag
ur prop. 1988/89:154).
För att detta skall vara möjligt krävs att länsstyrelsen har
tillräckliga resurser till sitt förfogande. Det länsanslag -- för
regionala utvecklingsinsatser -- som länsstyrelsen i
Södermanlands län förfogar över är helt otillräckligt.
Visserligen har länsstyrelsen i huvudsak inga
genomförandeuppgifter utan dessa åvilar i huvudsak andra,
kommuner, landsting, högskola, näringsliv etc, men
länsstyrelsen har -- som framgått här ovan -- att verka som
drivande kraft i den regionala utvecklingen. Detta i sin tur
ställer krav på resurser.
I det följande ges några exempel på angelägna
utvecklingsområden där länsstyrelsen måste spela en
pådrivande roll om länet skall utvecklas till ett bra län att bo
och verka i.
Kommunikationer
Goda kommunikationer inom länet är en första
förutsättning som måste till för att ge goda förutsättningar
för arbetsresor, utbildning, vård och kultur för att nämna
några behov som ger upphov till resor. Men många
sörmlänningar pendlar också över länsgränserna. Enbart
mot Stockholmsområdet arbetspendlar ca 9 000 personer
och även mot övriga angränsande län förekommer många
arbetsresor. Inom länet är det naturligtvis ännu många fler
som reser mellan sin bostadsort och arbetsplatsen. Ca 75 %
av alla dessa arbetsresor sker med bil vilket ställer stora
krav på länets vägnät men förhållandet manar också till
åtgärder för att öka det kollektiva resandet.
För Södermanlands län är det av största vikt att ett antal
av de grundläggande investeringarna i infrastrukturen
kommer till stånd så snart som möjligt. Dit hör
utbyggnaden av Svealandsbanan, den resterande delen
motorväg på väg E 4
och ombyggnaden till motorvägsstandard av väg E 3.
Samtliga dessa investeringar är av riksintresse och bör
primärt inte belasta de anslag som gäller den inomregionala
infrastrukturen. Centerpartiet har i en partimotion om
framtidsinvesteringar för regional utveckling anvisat vägar
för finansiering av detta.
Med en utbyggd Svealandsbana blir det möjligt att
tillskapa ett nät av regional tågtrafik som med stor turtäthet
och korta restider skulle ge goda förbindelser från
Storstockholmsområdet till Strängnäs/Eskilstuna,
Flen/Katrineholm/Vingåker och Vagnhärad/Nyköping. Ett
sådant regionalt nät för spårbunden trafik bör vidare
kompletteras med persontrafik på TGOJ-banan från
Eskilstuna via Flen/ Nyköping till Oxelösund. Ett sådant
trafiksystem -- kompletterat med busstrafik och samordnat
med fjärrtågen -- skulle ge länet en högklassig
kollektivtrafik förutsatt att de administrativa gränserna och
särintressena underordnas kraven på trafikteknisk
effektivitet och optimalt resursutnyttjande.
Även länsvägarna behöver en kraftfull upprustning.
Södermanlands län har en mycket stor andel av landets
grusvägar vilket minskar framkomligheten och ställer stora
krav på resurser för det löpande underhållet. De senaste
årens otillräckliga anslag har medfört ett eftersatt
underhåll.
Till det sörmländska kommunikationssystemet hör
också hamnen i Oxelösund. Redan idag har man en viss
färjetrafik till andra Östersjöländer -- en trafik som går att
utveckla till en betydligt större omfattning. Till hamnens
förtjänster hör det goda läget med motorvägsanslutning och
anknytning till järnvägsnätet.
Oxelösund har också goda förutsättningar att bli en
avlastningshamn för den ständigt ökande transittrafiken till
och från Finland som idag går via Stockholm. Flera tusen
lastbilar tvingas dagligen passera Stockholms centrala delar
på väg till eller från orter i södra eller västra Sverige. Ur
miljösynpunkt är detta mycket olämpligt och därför skulle
Oxelösund kunna spela en viktig roll som alternativ hamn
genom sitt utmärkta läge, ca 10 mil söder om Stockholm.
Anknytningen till järnvägsnätet ger också förutsättningar
för s k kombitrafik där långtradarna forslas vidare ombord
på godståg.
Utbildning
Inom utbildningsområdet kommer den nya
länsförvaltningen främst att ha uppgifter som regional
samordnare av utbildningsinsatser på alla nivåer. Det
kommer att gälla gymnasieutbudet med samordning mellan
primärkommunernas utbildningar och landstingets. Det
gäller även samverkan mellan gymnasieskolan/kommunal
vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildningarna
(AMU) och i viss mån även högskoleutbildningar.
Hela vuxenutbildningsområdet kommer att kräva stora
insatser under de kommande åren. Ett allt mer
kunskapsintensivt och högteknologiskt arbetsliv ställer
höga krav på välutbildad arbetskraft. Samtidigt blir
kunskaperna snabbt föråldrade och vi måste ständigt vara
beredda att möta förändringar, nya arbetsorganisationer
och nya tekniker. Allt detta ställer höga krav både på
företagens egen personalutveckling och samhällets
vuxenutbildning. Även om utbildningsnivån ständigt blir
högre så finns det fortfarande många som har en utbildning
på folkskole- eller grundskolenivå. Nya utbildningsklyftor
uppstår också, dels därför att den allmänna
utbildningsnivån är högre hos den yngre generationen, dels
därför att nya kunskapsområden tillkommer. Ett sådant
exempel är datatekniken.
En väl utbyggd högskola är en annan viktig förutsättning
för en positiv utveckling i länet. Södermanlands län är
missgynnat i detta avseende. Alla andra län har sin ''egen''
högskola medan vår delas mellan två län och är splittrad på
två orter, Eskilstuna och Västerås. Därtill kommer att de
samlade resurserna som denna högskola förfogar över är
förhållandevis små, i all synnerhet om man relaterar till
befolkningsunderlaget. Länet behöver ett kraftigt ökat
utbud av utbildningsplatser inom den reguljära
grundutbildningen men också betydligt större anslag för
utbildningar på lokala linjer och fristående kurser. Det
senaste är inte minst viktigt för att högskolan skall kunna
erbjuda ett decentraliserat utbud även på andra orter i
länet.
Ett sätt att nå detta är att dela den nuvarande högskolan
Eskilstuna/ Västerås i två separata högskolor. En egen
högskola för Södermanlands län skulle få en helt annan
förankring i hela länet och det skulle vara lättare att samla
näringslivet och den offentliga sektorns resurser bakom
högskolan. En utvidgad samverkan mellan vårdhögskolan --
som har landstinget som huvudman -- och den statliga
högskolan skulle verka åt samma håll. En sådan utveckling
har nu inletts i Eskilstuna där man nu flyttat in i
gemensamma lokaler.
Ett förslag om att dela högskolan i Eskilstuna/Västerås
kommer att framläggas i en separat motion och ingår
dessutom som en del i centerpartiets högskolemotion.
Miljöfrågor
Inom miljöområdet finns ett mycket stort antal frågor
där länsstyrelsen har ett övergripande ansvar, både som
tillsynsmyndighet och som initiativtagare/samordnare.
Under föregående år redovisades en omfattande
miljöanalys som dels belyste ett antal problemområden,
dels innehöll en omfattande åtgärdskatalog. Detta arbete
måste ständigt hållas aktuellt.
Nu har också ett arbete inletts på ett program för att
vårda och bevara det sörmländska kulturlandskapet. I en tid
av stora omställningar inom jordbruket kommer det att
krävas aktiva insatser för att slå vakt om det öppna
odlingslandskapet och bevara den ''sörmländska
lustgården''. Alla möjligheter till fortsatt odling måste då
tas tillvara och den senaste tidens nya signaler på
energiområdet öppnar stora möjligheter härvidlag. Länets
kommuner har nu ett stort ansvar när det gäller att skapa
en lokal energimarknad så att en långsiktig avsättning kan
garanteras för olika energigrödor.
I sammanhanget bör påminnas om den stora resurs som
Studsvik Energiteknik utgör. Den överenskommelse som
nyligen träffats om den framtida energipolitiken skapar nya
möjligheter när det gäller att utveckla småskaliga
energisystem och tekniker.
Övergödning av sjöar och vattendrag liksom de
koncentrerade utsläppen från de kommunala
avloppsreningsverken hör också till de problem som måste
åtgärdas. En intressant företeelse i detta sammanhang är
det nya vattenbruket vid Stensunds folkhögskola där man
angriper problemen på ett annat, mer naturligt sätt.
Vattenbruket har fått mycket stor uppmärksamhet, såväl
inom som utom landet.
Förslag
I denna motion har endast redovisats en del av de
mångskiftande uppgifter som åvilar den statliga
myndigheten på den regionala nivån. Som påvisats i
inledningen till denna motion har regering och riksdag --
med beslutet om samordnad länsförvaltning -- än tydligare
markerat den vikt man lägger vid länsstyrelsens roll i
samhällsplaneringen. För att dessa vidgade uppgifter skall
kunna utföras på ett framgångsrikt sätt är det nödvändigt att
länsstyrelsen förfogar över tillräckliga anslag för de
regionalpolitiska insatserna. Jag föreslår därför att
länsstyrelsen i Södermanlands län tilldelas ett anslag om 15
milj kr för dessa uppgifter.
Hemställan
Med stöd av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av resurser för
regionalpolitiska insatser i Södermanlands län.