Under en stor del av 1980-talet har Södermanland framstått som något av ett krislän. Fram till 1987 minskade befolkningen i antal och det är först under det senaste året vi kunnat notera en tydlig ökning av invånarantalet. Fortfarande är dock förändringarna i befolkningssammansättningen ogynnsamma i så måtto att det är ungdomar i åldern 16 till 24 år som i hög grad flyttar från länet.
Fram till den senaste högkonjunkturen var också arbetslöshetstalen exceptionellt höga om man tar i beaktande länets fördelaktiga geografiska läge. Det var endast några av skogslänen som redovisade högre arbetslöshet. Under ett par års tid har nu sysselsättningsläget varit gott och efterfrågan på arbetskraft har varit större än utbudet men denna situation synes nu raskt vara på väg att förändras. Länsarbetsnämnden har tvingats notera att antalet varsel om uppsägning har ökat dramatiskt under det senaste halvåret men detta beror inte i första hand på att konjunkturen har vänt utan har sin grund i struktuella förändringar i näringslivet. Mot den bakgrunden finns det anledning att med en viss oro se på det framtida sysselsättningsläget.
Samordnad länsförvaltning
Riksdagen beslutade 1989-12-14 om en ny regional förvaltning som innebär en samordning av en rad olika länsmyndigheter till en länsförvaltning. ''Genom reformen markeras att länsstyrelsen som centrala uppgifter har att verka som drivande kraft i den regionala utvecklingen samt ta ett regionalt ansvar för den fysiska planeringen'' (utdrag ur prop. 1988/89:154).
För att detta skall vara möjligt krävs att länsstyrelsen har tillräckliga resurser till sitt förfogande. Det länsanslag -- för regionala utvecklingsinsatser -- som länsstyrelsen i Södermanlands län förfogar över är helt otillräckligt. Visserligen har länsstyrelsen i huvudsak inga genomförandeuppgifter utan dessa åvilar i huvudsak andra, kommuner, landsting, högskola, näringsliv etc, men länsstyrelsen har -- som framgått här ovan -- att verka som drivande kraft i den regionala utvecklingen. Detta i sin tur ställer krav på resurser.
I det följande ges några exempel på angelägna utvecklingsområden där länsstyrelsen måste spela en pådrivande roll om länet skall utvecklas till ett bra län att bo och verka i.
Kommunikationer
Goda kommunikationer inom länet är en första förutsättning som måste till för att ge goda förutsättningar för arbetsresor, utbildning, vård och kultur för att nämna några behov som ger upphov till resor. Men många sörmlänningar pendlar också över länsgränserna. Enbart mot Stockholmsområdet arbetspendlar ca 9 000 personer och även mot övriga angränsande län förekommer många arbetsresor. Inom länet är det naturligtvis ännu många fler som reser mellan sin bostadsort och arbetsplatsen. Ca 75 % av alla dessa arbetsresor sker med bil vilket ställer stora krav på länets vägnät men förhållandet manar också till åtgärder för att öka det kollektiva resandet.
För Södermanlands län är det av största vikt att ett antal av de grundläggande investeringarna i infrastrukturen kommer till stånd så snart som möjligt. Dit hör utbyggnaden av Svealandsbanan, den resterande delen motorväg på väg E 4 och ombyggnaden till motorvägsstandard av väg E 3. Samtliga dessa investeringar är av riksintresse och bör primärt inte belasta de anslag som gäller den inomregionala infrastrukturen. Centerpartiet har i en partimotion om framtidsinvesteringar för regional utveckling anvisat vägar för finansiering av detta.
Med en utbyggd Svealandsbana blir det möjligt att tillskapa ett nät av regional tågtrafik som med stor turtäthet och korta restider skulle ge goda förbindelser från Storstockholmsområdet till Strängnäs/Eskilstuna, Flen/Katrineholm/Vingåker och Vagnhärad/Nyköping. Ett sådant regionalt nät för spårbunden trafik bör vidare kompletteras med persontrafik på TGOJ-banan från Eskilstuna via Flen/ Nyköping till Oxelösund. Ett sådant trafiksystem -- kompletterat med busstrafik och samordnat med fjärrtågen -- skulle ge länet en högklassig kollektivtrafik förutsatt att de administrativa gränserna och särintressena underordnas kraven på trafikteknisk effektivitet och optimalt resursutnyttjande.
Även länsvägarna behöver en kraftfull upprustning. Södermanlands län har en mycket stor andel av landets grusvägar vilket minskar framkomligheten och ställer stora krav på resurser för det löpande underhållet. De senaste årens otillräckliga anslag har medfört ett eftersatt underhåll.
Till det sörmländska kommunikationssystemet hör också hamnen i Oxelösund. Redan idag har man en viss färjetrafik till andra Östersjöländer -- en trafik som går att utveckla till en betydligt större omfattning. Till hamnens förtjänster hör det goda läget med motorvägsanslutning och anknytning till järnvägsnätet.
Oxelösund har också goda förutsättningar att bli en avlastningshamn för den ständigt ökande transittrafiken till och från Finland som idag går via Stockholm. Flera tusen lastbilar tvingas dagligen passera Stockholms centrala delar på väg till eller från orter i södra eller västra Sverige. Ur miljösynpunkt är detta mycket olämpligt och därför skulle Oxelösund kunna spela en viktig roll som alternativ hamn genom sitt utmärkta läge, ca 10 mil söder om Stockholm. Anknytningen till järnvägsnätet ger också förutsättningar för s k kombitrafik där långtradarna forslas vidare ombord på godståg.
Utbildning
Inom utbildningsområdet kommer den nya länsförvaltningen främst att ha uppgifter som regional samordnare av utbildningsinsatser på alla nivåer. Det kommer att gälla gymnasieutbudet med samordning mellan primärkommunernas utbildningar och landstingets. Det gäller även samverkan mellan gymnasieskolan/kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildningarna (AMU) och i viss mån även högskoleutbildningar.
Hela vuxenutbildningsområdet kommer att kräva stora insatser under de kommande åren. Ett allt mer kunskapsintensivt och högteknologiskt arbetsliv ställer höga krav på välutbildad arbetskraft. Samtidigt blir kunskaperna snabbt föråldrade och vi måste ständigt vara beredda att möta förändringar, nya arbetsorganisationer och nya tekniker. Allt detta ställer höga krav både på företagens egen personalutveckling och samhällets vuxenutbildning. Även om utbildningsnivån ständigt blir högre så finns det fortfarande många som har en utbildning på folkskole- eller grundskolenivå. Nya utbildningsklyftor uppstår också, dels därför att den allmänna utbildningsnivån är högre hos den yngre generationen, dels därför att nya kunskapsområden tillkommer. Ett sådant exempel är datatekniken.
En väl utbyggd högskola är en annan viktig förutsättning för en positiv utveckling i länet. Södermanlands län är missgynnat i detta avseende. Alla andra län har sin ''egen'' högskola medan vår delas mellan två län och är splittrad på två orter, Eskilstuna och Västerås. Därtill kommer att de samlade resurserna som denna högskola förfogar över är förhållandevis små, i all synnerhet om man relaterar till befolkningsunderlaget. Länet behöver ett kraftigt ökat utbud av utbildningsplatser inom den reguljära grundutbildningen men också betydligt större anslag för utbildningar på lokala linjer och fristående kurser. Det senaste är inte minst viktigt för att högskolan skall kunna erbjuda ett decentraliserat utbud även på andra orter i länet.
Ett sätt att nå detta är att dela den nuvarande högskolan Eskilstuna/ Västerås i två separata högskolor. En egen högskola för Södermanlands län skulle få en helt annan förankring i hela länet och det skulle vara lättare att samla näringslivet och den offentliga sektorns resurser bakom högskolan. En utvidgad samverkan mellan vårdhögskolan -- som har landstinget som huvudman -- och den statliga högskolan skulle verka åt samma håll. En sådan utveckling har nu inletts i Eskilstuna där man nu flyttat in i gemensamma lokaler.
Ett förslag om att dela högskolan i Eskilstuna/Västerås kommer att framläggas i en separat motion och ingår dessutom som en del i centerpartiets högskolemotion.
Miljöfrågor
Inom miljöområdet finns ett mycket stort antal frågor där länsstyrelsen har ett övergripande ansvar, både som tillsynsmyndighet och som initiativtagare/samordnare. Under föregående år redovisades en omfattande miljöanalys som dels belyste ett antal problemområden, dels innehöll en omfattande åtgärdskatalog. Detta arbete måste ständigt hållas aktuellt.
Nu har också ett arbete inletts på ett program för att vårda och bevara det sörmländska kulturlandskapet. I en tid av stora omställningar inom jordbruket kommer det att krävas aktiva insatser för att slå vakt om det öppna odlingslandskapet och bevara den ''sörmländska lustgården''. Alla möjligheter till fortsatt odling måste då tas tillvara och den senaste tidens nya signaler på energiområdet öppnar stora möjligheter härvidlag. Länets kommuner har nu ett stort ansvar när det gäller att skapa en lokal energimarknad så att en långsiktig avsättning kan garanteras för olika energigrödor.
I sammanhanget bör påminnas om den stora resurs som Studsvik Energiteknik utgör. Den överenskommelse som nyligen träffats om den framtida energipolitiken skapar nya möjligheter när det gäller att utveckla småskaliga energisystem och tekniker.
Övergödning av sjöar och vattendrag liksom de koncentrerade utsläppen från de kommunala avloppsreningsverken hör också till de problem som måste åtgärdas. En intressant företeelse i detta sammanhang är det nya vattenbruket vid Stensunds folkhögskola där man angriper problemen på ett annat, mer naturligt sätt. Vattenbruket har fått mycket stor uppmärksamhet, såväl inom som utom landet.
Förslag
I denna motion har endast redovisats en del av de mångskiftande uppgifter som åvilar den statliga myndigheten på den regionala nivån. Som påvisats i inledningen till denna motion har regering och riksdag -- med beslutet om samordnad länsförvaltning -- än tydligare markerat den vikt man lägger vid länsstyrelsens roll i samhällsplaneringen. För att dessa vidgade uppgifter skall kunna utföras på ett framgångsrikt sätt är det nödvändigt att länsstyrelsen förfogar över tillräckliga anslag för de regionalpolitiska insatserna. Jag föreslår därför att länsstyrelsen i Södermanlands län tilldelas ett anslag om 15 milj kr för dessa uppgifter.
Med stöd av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för regionalpolitiska insatser i Södermanlands län.
Stockholm den 22 januari 1991 Larz Johansson (c)