Motion till riksdagen
1990/91:A43
av Stina Gustavsson och Marianne Andersson i Vårgårda (c)

med anledning av prop. 1990/91:140 Arbetsmiljö och rehabilitering


I anslutning till propositionen tar vi upp ett område som
vi anser vara mycket angeläget att åtgärda.
Elöverkänslighet
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla vara
tillförsäkrade ett skyddsnät. Tyvärr hamnar många
människor utanför detta skyddsnät eftersom
sjukdomssymptomem inte tas på allvar. Ett sådant symptom
är överkänslighet mot el. Det är inte ovanligt att
elöverkänsliga istället för att betraktas som sjuka får
diagnosen psykiska besvär. Eftersom elöverkänslighet inte
existerar officiellt blir handläggningen godtycklig, såväl från
läkares som försäkringskassornas sida.
Det kan enligt vår uppfattning inte vara tillfälligheter
som gör att det finns tusentals bildskärmsskadade i landet.
Inte sällan leder skadorna till elöverkänslighet varför
vistelse i rum med lysrör, glödlampor, elektriska apparater,
TV osv utgör en ytterligare påfrestning. Det är för många
omöjligt att besöka affären, apoteket och till och med
sjukhuset. Många tål ej heller att åka bil.
Att skydda människor mot skador orsakade av
arbetsmiljön är en av samhällets grundläggande uppgifter,
menar vi. Riksdagen måste nu ge regeringen i uppdrag att
intensifiera forskningen inom området.
Vidare bör regeringen uppdra åt lämplig instans att
utfärda föreskrifter eller allmänna råd om elöverkänslighet
i likhet med vad som finns inom ett flertal andra områden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning inom området
elöverkänslighet,
2. att riksdagen hos regeringen begär att lämplig instans
får i uppdrag att utfärda föreskrifter eller allmänna råd om
elöverkänslighet.

Stockholm den 16 april 1991

Stina Gustavsson (c)

Marianne Andersson (c)
i Vårgårda