Sjuhäradsbygden är den södra delen av Älvsborgs län,
benämningen Sjuhäradsbygden kommer från att området
omfattar
sju härad och har blivit ett enhetligt begrepp framförallt i
samband med svensk teko.
Tekoindustrin växte fram i Sjuhäradsbygden och hade
sin
storhetstid på 1950--1960-talet. Förr i tiden satt man i
stugorna och spann och vävde eller stickade. De tillverkade
produkterna, sedan gick knallarna runt i Sverige och sålde.
Tekoindustrin utvecklades undan för undan, från knallar till
förläggargårdar då tillverkningen skedde i hemmen. Så
småningom växte stora och små industrier upp och tog över
tillverkningen. Sjuhäradsbygden blev på det sättet en
centralpunkt för den svenska tekoindustrin. Tekoindustrin
var
då spridd till flera områden i Sverige. Idag är merparten av
den svenska tillverkningen av tekovaror koncentrerad till
de
fem kommunerna Borås, Mark, Tranemo, Svenljunga och
Ulricehamn, som utgör Sjuhäradsbygden. I Marks kommun
arbetar
mer än två tredjedelar av alla industrisysselsatta inom teko.
Som en vidareutveckling av knallen och förläggargårdarna
har
postorderföretagen vuxit upp, i stor utsträckning
koncentrerade till Borås och Sjuhäradsbygden.
Sjuhäradsbygden är en utpräglad jordbruksbygd men
med ett
stort inslag av småindustrier, främst inom teko och
träindustri. Tack vare jordbruket och de små och
medelstora
företagen som finns ute i byarna är Sjuhäradsbygden en
levande bygd. I Sverige har vi haft en statlig kampanj om att
hela Sverige skall leva och jag tycker att det då borde vara
naturligt för alla att hjälpa till så att vi kan få behålla
en levande Sjuhäradsbygd.
Men nu är det problem
Tekoindustrin i Sverige är i en allvarlig kris,
konkurrenskraften mot importerade varor har försämrats
och nu
duggar varslen tätt i Sjuhäradsbygden. Sedan den
socialdemokratiska regeringen kom till makten har
förutsättningarna för den svenska tekoindustrin allt mer
försvårats. De importregler som funnits har man beslutat att
upphäva, det ekonomiska stöd som staten gett har man
dragit
ner och den offentliga upphandling av tekovaror som staten
regelbundet gör är negativ för de svenska tekoföretagen.
Alltmer av det som köpts tillverkas utanför landets gränser.
När nu den ekonomiska politik som socialdemokraterna
bedrivit
gått i spillror, har inte tekoföretagen några reserver att ta
av utan då blir det nedläggning eller så flyttas
tillverkningen utomlands.
Länsarbetsnämnden i Älvsborgs län tvingas nu
konstatera att
varslen om uppsägning ökar, att arbetslösheten därmed
också
ökar mer än någon annanstans i vårt land. På samma sätt är
det med långtidsarbetslösheten. Situationen försvåras
ytterligare av att antalet lediga platser sjunker drastiskt.
Av Sjuhäradsbygdens 11 000 tekoanställda var i
december 1
600 varslade om uppsägning. Prognosen från
länsarbetsnämnden
är att fler än vanligt, av de varslade, också kommer att
mista sina jobb. Arbetslösheten ökar nu mycket snabbt. I
juni
1990 var 5 500 arbetslösa i länet, nu i december hade antalet
arbetslösa ökat till 7 200. Från januari till november ökade
arbetslösheten med 56,4% -- motsvarande ökning var för
hela
landet 29,1%. Situationen förvärras nu mycket snabbt och
på
länsarbetsnämnden räknar man med att antalet arbetslösa
om
7--8 månader är uppe i 9--10 000. Denna utveckling leder
också till att långtidsarbetslösheten nu ökar mycket snabbt
i
Sjuhäradsbygden. Ökning av långtidsarbetslösheten
jämfört med
föregående år för Älvsborgs län är 30%. Det är den
snabbaste
ökningen i landet och det kan förmodas att ökningen i
Sjuhäradsbygden är ännu större eftersom försämringen går
snabbare där än i länet i övrigt. Svårigheten att få ett nytt
jobb ökas genom att de nyanmälda lediga platserna i länet
minskar drastiskt. I år har nyanmälda platser minskat med
26,5%, det är minskning som är mer än dubbelt så stor som
i
landet i sin helhet.
Situationen för jordbruket är osäker, neddragningen av
livsmedelsproduktionen leder till att det blir färre jobb
inom jordbruk och livsmedelsindustri. Lantbruksnämndens
prognoser tyder på det.
Den offentliga sektorn, då främst sjukvården, kan idag
inte
suga upp den arbetskraft som friställs, såsom det varit
tidigare. Då har inte färre arbetstillfällen inom tekos och
jordbruket fått så drastiska konsekvenser som det kommer
att
få nu. Som det nu ser ut kommer även sjukvården att
friställa
folk.
Bild 1, skall in här
Bild 2, skall in här
behov av ett sjuhäradspaket
Det finns nu ett stort behov av att regeringen samlar sig
till ett åtgärdspaket som kan rädda tekoindustrin, öka
sysselsättningen inom andra branscher och förbättra
förutsättningarna för företag att etablera sig i
Sjuhäradsbygden. Kommunerna i Sjuhäradsbygden har
gemensamt
arbetat fram förslag och länsstyrelsen har skrivit till
regeringen och presenterat ett åtgärdspaket.
Jag kommer i denna motion och i andra motioner att
lägga
förslag om åtgärder som skulle ge bättre förutsättningar för
tekoindustrin, bättre utnyttjande av jord- och skogsbrukets
möjligheter, satsningar på att förbättra kommunikationerna
och bättre utnyttja högskola och andra
utbildningsmöjligheter
samt att lokalisera statlig verksamhet till Borås och
Sjuhäradsbygden.
Jag föreslår att
regeringen lägger förslag om ett åtgärdspaket för
Sjuhäradsbygden.
I Sjuhäradsbygden finns möjligheter
Som jag redan beskrivit så finns det många företagare i
Sjuhäradsbygden, det är kunniga och flitiga människor som
om
de får chansen åstadkommer något. Genom att ge små och
medelstora företag bättre arbetsmöjligheter kunde många
arbetstillfällen räddas och nya jobb skapas inom teko,
jordbruk, skogsbruk och även andra branscher.
Teko
Tekoindustrin rymmer i sig en mycket stor kunskap både
hos
alla dem som arbetar med teko och de som utvecklar
produkterna. Här finns stora möjligheter om de rätta
förutsättningarna ges.
De statliga satsningarna på att förbättra företagens
konkurrenskraft måste förändras så att det i större
utsträckning kommer alla företag till del, även de små.
Detta
är mycket viktigt därför att det är i de små företagen som de
nya jobben kommer. Centerpartiet har under flera år krävt
en
sådan förändring, men en riksdagsmajoritet har avslagit
våra
förslag och i stället minskat bidragen från staten. De
statliga satsningarna skall enligt min mening användas till
effektivisering av företagen och förnyelse av
produktionsapparaten.
Exempel på aktiviteter som det är angeläget att
stimulera:
investeringar i teknik för att bli effektivare
investeringar i data
grundtextil verksamhet, för att garantera småföretagen
leveranser av material
löntillskärning och andra servicefunktioner till
tekoindustrin
samägande av specialmaskiner
kvalificerad utbildning
utveckling och design
Centerpartiet har föreslagit utvecklingslån till företag
som gör investeringar, utbildningsinsatser eller andra
åtgärder för att förbättra företagets konkurrenskraft.
Kravet
för ett statligt stöd skall vara att företaget gör en
investering som är den dubbla i förhållande till den statliga
delen.
Upphandlingen av tekoprodukter måste ändras så att
fördelarna med att ha kvar produktion och kunskap i
Sverige,
på ett helt annat sätt än idag, vägs in när statliga uppköp
görs. Ett exempel på hur det sker idag är försvarets köp av
nya uniformer. Större delen av tyget har köpts utomlands
och
konfektioneringen sker helt i utlandet. Detta trots att
skillnaden i pris inte var allt för stor. Svenska företag har
gjort betydande insatser för att utveckla tyget åt försvaret,
men fick ändå inte ordern. I dag vet vi dessutom att de
företag som fått ordern om tyget haft och har problem med
tillverkningen. Tillförlitligheten i leveranserna kan antas
vara osäkra. Jag tycker att den fortsatta upphandlingen
skall
ske efter andra grunder än som hittills skett. Offentlig
upphandling över huvud taget bör i större utsträckning ske
i
Sverige, det skulle vara en god hjälp i en besvärlig
situation och ett erkännande av svensk företagsamhet. Det
samma gäller för kommunernas och landstingens köp av
tekoprodukter.
Den förändring av bestämmelserna för import av
tekoprodukter från lågprisländerna som riksdagen på
regeringens förslag beslutat om bör ändras så att Sverige på
denna punkt får samma regler som man har i EG. De
begränsningar som Sverige har haft och som EG fortfarande
har
är föremål för förhandlingar inom den s.k GATT-rundan,
men
Sverige har här gjort en egen eftergift. Att Sverige gjort
denna förändring innebär svårigheter för svensk handel
med
tekoprodukter till EG. EG måste nu ha en kontroll på att
låprisimport till EG inte sker via Sverige. Jag anser att det
är ett rimligt krav att Sverige i fråga om import av
tekoprodukter från lågprisländer har samma regler som
EG. Att
Sverige därmed ändrar beslutet om att säga upp
multifiberavtalet.
Om Sverige har samma regler som EG, förbättras de
svenska tekoföretagens förutsättningar att konkurera både
här
hemma och på EG-marknaden.
I många av de länder som producerar tekoprodukter till
mycket låga priser sker tillverkning i former som är helt
främmande för oss i Sverige. Barnarbete är utbrett,
arbetsmiljön helt oacceptabel och arbetstiden ofta 12 till 15
timmar om dagen. Till mycket låga löner. Man tar inte
heller
något ansvar för miljön. För färgning av garn och tyger
används ofta färger som innehåller kemikalier vilka är
förbjudna i Sverige, beroende av arbetsmiljö eller därför att
de är allergiframkallande. För den som bär dessa kläder kan
problem uppstå. Sverige borde ha en socialklausul som
ställer
minimikrav på de leverantörer som skall sälja varor till
Sverige.
Jag föreslår en
ändring av beslutet att upphäva multifiberavtalet, så
att Sverige får ett skydd för svensk teko likt det som EG har
utvecklingslån som ger tekoföretag stöd till
effektivisering
ett nytt utvecklingsprogram för svensk teko när
nuvarande
program löper ut nästa år
ändrade upphandlingsregler så att stat, kommun och
landsting köper mer svenska tekoprodukter
en svensk socialklausul
Jordbruket
Det svenska jordbruket har stora möjligheter att
producera
inte bara livsmedel utan också många andra nyttigheter.
Genom
att ta tillvara den biologiska produktion som jordbruket kan
ge skulle många fördelar erhållas. Det alla skulle kunna se
direkt, om jordbruket fick producera bioenergi och
biomassa
är att det öppna och vackra jordbrukslandskap som finns i
Sjuhäradsbygden kunde bevaras.
En energiproduktion på jordbruksmark, som kan vara
spannmål
för etanol, eller gräs för att bränna eller att jäsa till gas
skulle ge stora miljövinster. Utsläppen av försurande ämnen
liksom andra föroreningar skulle minska. Utsläppen av
koldioxid skulle inte som nu öka utan minska. Bioenergi
kan
ersätta både kärnkraft och fossila bränslen.
Jordbruksgrödor kan också användas till mycket annan
produktion som skulle vara bra både för oss människor och
för
miljön. Några exempel på det är smörjolja från oljeväxter
till maskiner som körs i naturen, fibrer från lin till textil
och en mängd andra tillverkningar liksom fibrer från olika
gräs till speciella papperssorter. Skall det bli möjligt att
komma framåt på detta området krävs satsningar från
statliga
organ som fördelar utvecklingspengar och att de
miljöfördelar
som biologisk produktion medför ges ett värde.
En satsning på bioenergi skulle trygga många
arbetstillfällen i Sjuhäradsbygden. Jordbrukarna skulle
kunna
använda sin åker fullt ut, någon igenväxning skulle då inte
ske. Även för skogsbruket skulle en satsning på bioenergi
ge
nya arbetstillfällen. För Sjuhäradsbygden skulle bioenergin
innebära att många arbetstillfällen kunde tryggas och nya
skapas. Dessa frågor utvecklar jag mer i annan
centermotion
om jordbruk.
Jag föreslår:
en kraftig satsning på biobränslen
åkerjorden utnyttjas för produktion av jordbruksgrödor
djurhållningen hålls på en oförändrad nivå i
Sjuhäradsbygden
Småföretagen
Teko och jordbruksföretag dominerar i
Sjuhäradsbygden. De
flesta av dessa företag är små eller medelstora. Den levande
bygd som Sjuhäradsbygden är, kan förbli det med hjälp av
alla
dessa företag. Det är därför nödvändigt att
företagspolitiken
förändras så att de små och medelstora företagen inte
missgynnas. Det gör de idag. Centerpartiet har under
många år
krävt förändringar i skatte- och avgiftsreglerna så att de
mindre företagen blev rättvist behandlade.
Sjukskrivningsfrekvensen och frånvaron är väsentligt lägre
i
små företag och förorsakar på det sättet
försäkringssystemet
mindre kostnader och skall därför också ha lägre avgifter.
Skattereglerna skall ändras så att mindre företag och
egenföretagare behandlas likvärdigt gentemot stora
företag.
Heltäckande förslag om de mindre företagens situation
finns i
andra centermotioner.
Jag föreslår sänkta
arbetsgivaravgifter för mindre företag
ändrade skatteregler, som ger rättvisa åt små företag
Högskolan
Högskolan i Borås är viktig för Sjuhäradsbygdens
utveckling, ja, egentligen för en ännu större region. Att
högskolan byggs ut och ges större resurser är en viktig del i
de regionala satsningarna som måste till för att ''Hela
Sverige skall leva''. Högskolan får nu möjlighet att även
bedriva forskning -- detta anser jag mycket viktigt och för
framtiden måste forskningsresurserna ökas.
Det finns enligt min mening behov av att bygga ut och
förstärka utbildningen vid högskolan i Borås. Genom
envetna
initiativ från centerpartiet har nu förskollärarutbildningen
kommit tillbaka till Borås. Men det finns behov att utöka
denna utbildning med en barnskötarlinje. Kommunerna i
Sjuhäradsbygden har skrivit till UHÄ och begärt att en
sådan
här linje skall förläggas till Borås. Man har föreslagit en
50-poängs utbildning med 30 platser. Det finns idag ett stort
behov inom barnomsorgen för just denna utbildning, då
främst
för småbarnsgrupperna. Från elevhåll har det också visats
ett
stort intresse för en sådan utbildning. I
budgetpropositionen
finns förslag om 120 utbildningsplatser som skall fördelas
till olika utbildningsorter. Jag anser att, eftersom det
finns ett dokumenterat behov av denna utbildning i
Sjuhäradsbygden, skall riksdagen besluta om 30
utbildningsplatser som skall förläggas till Borås.
För några år sedan fanns det en utbildning till
fritidspedagoger i Borås, vilken lades ner efter en ganska
kort tid. Nu har det visat sig att det finns ett behov av
fritidspedagoger som är större än vad man trodde när
nedläggningsbeslutet togs. Riksdagens beslut att 6-åringar
skall få börja skolan gör att behovet av fritidspedagoger i
skolans undervisning ökar. Alltså är det viktigt att nu
besluta om en utökad utbildning av fritidspedagoger, och
jag
föreslår att en utbildningslinje på 30 platser inrättas i
Borås så snart detta är praktiskt möjligt.
Proteko är viktig för tekoindustrin och därmed
även för
Sjuhäradsbygden. Den satsning som stat, kommun och
företag
gjort här är bra, men det behövs en fortsatt utveckling. Vid
en tekodag i Borås sa industriminister Rune Molin att
Proteko
skall få fortsätta också efter 1991. Alla andra tankar hade
varit absurda. Jag tycker inte att det räcker med att bara ha
kvar Proteko, utan vi måste se framåt och bygga vidare. Det
gäller att få en internationellt konkurrenskraftig
utbildningsanstalt med resurser för forskning och
utvecklingsinsatser. För den skull anser jag att det till
Proteko och högskolan i Borås knyts en professur inom
teko, i
samarbete med universitetet i Göteborg. I ett läge där
tekoindustrin har bekymmer och då det krävs insatser för
att
förbättra och effektivisera produktionen är det nödvändigt
med en hårdare satsning på utbildning på alla nivåer.
Vid Tekocenter i Borås finns alla utbildningar inom
teko,
det är viktigt att bevara dem och att utveckla de delar där
det behövs ytterligare kunskaper. Vissa tekolinjer bör
utökas
till en treårig linje. I samarbete med ingenjörsutbildningen
bör det startas en utbildning i textilkemi.
Textilforskningsinstituten -- Tefo -- finns redan vid
Tekocenter i Borås men jag anser att hela Tefos verksamhet
borde flyttas till Borås. Vissa delar finns idag i Göteborg,
men det skulle vara ett rationellare sätt att arbeta om hela
verksamheten fanns i Borås. Det skulle dessutom ge
Tekocenter
och teko ett ännu bättre stöd.
I dag hanteras det statliga stödet till tekoindustrin av
Statens Industriverk (SIND), som är förlagt till Stockholm.
Jag föreslår att fördelningen och administrationen av
branschprogrammet Teko i fortsättningen sköts av Proteko.
Vid
Proteko i Borås finns kunskapen och närheten till
tekoindustrin; en sådan förändring tror jag skulle medföra
en
bättre användning av det statliga stödet.
Jag föreslår
Inrättandet av en 50-poängs barnskötarkurs vid
högskolan i
Borås
Inrättandet av en fritidspedagoglinje vid högskolan i
Borås
Inrättandet av en professur inom teko vid högskolan i
Borås
Utveckling av tekoutbildningen
Tefo i sin helhet flyttas till Borås
Administration och fördelning av det statliga stödet till
tekoindustrin flyttas från SIND till Proteko
Sifu
I Borås finns Statens Institut för Företagsutveckling,
SIFU. SIFU har en viktig roll för att ge utbildning till
företag och då speciellt till småföretag. I den omvandling
som nu pågår och ligger framför oss har SIFU en viktig roll.
För utbildning inom övriga områden, utom teko (där
Proteko
sköter utbildningen), har SIFU ett brett program. När den
Europeiska marknaden närmar sig är det nödvändigt för
alla
företag att öka sina kunskaper på detta område. För
Sjuhäradsbygden finns det ett behov att först och främst
vara
rädd om de företag som finns i bygden och dessutom skapa
förutsättningar för nya att starta.
Den statliga satsningen på att utveckla småföretag bör
även
i fortsättningen innebära att budgetmedel tillskjuts för att
kunna erbjuda de mindre företagen utbildning för sina
anställda.
Jag föreslår att
SIFU:s förutsättningar att erbjuda mindre och
medelstora företag utbildning av sin personal förstärks
Ett BB för nyföretagande i Sjuhäradsbygden
Utbyggnaden av högskolan, Proteko och SIFU samt
förekomsten
av ett företagarintresse och kompetens vid Statens
Provningsanstalt, skapar en atmosfär där nya idéer kan gro.
Men vägen från idé till företag och produktion kan många
gånger vara både knagglig och lång. För många så lång och
besvärlig att det aldrig blir något av det. Jag tycker att
det borde vara viktigt för alla inte minst för samhället att
de idéer som finns kan förverkligas. Det behöver skapas
ekonomiska och andra förutsättningar så att den som har en
idé men inte pengar och alla kunskaper om att starta företag
kan få hjälp med att komma igång.
Vad jag vill ha till stånd är ett BB där nya företag kan
födas och växa till. En stiftelse, som äger lokaler och
servicefunktioner, borde skapas. Här kunde den som har en
företagsidé börja sin verksamhet med stöd och hjälp från
''företagshuset''. När verksamhet sedan börjar fungera kan
företaget flytta ut i den normala företagsmiljön.
Utvecklingsfonden borde få i uppdrag att ta initiativ till
en sådan satsning, där banker, finansbolag och
privatpersoner
kan skapa den ekonomiska grunden för stiftelsen.
Jag föreslår att
utvecklingsfonden ges i uppdrag att ta initiativ till
en stiftelse som skall ha till uppgift att hjälpa till med
att starta företag och hyra ut lokaler och ge service på
rimliga villkor.
Statlig utlokalisering
Borås och Sjuhäradsbygden har en liten andel statlig
verksamhet. För att hjälpa till att förstärka regionen med
arbetstillfällen och även ge ett mera differentierat utbud på
arbetsmarknaden är statlig verksamhet ett bra alternativ.
Vid
utlokalisering av statlig verksamhet bör Sjuhäradsbygden
komma i åtanke. Jag anser bl.a. att delar av Postgirot skall
lokaliseras till Borås.
Jag föreslår utlokalisering
av statlig verksamhet till Sjuhäradsbygden
en del av postgirot skall lokaliseras till Borås
AMS
I den arbetsmarknadssituation som jag beskrivit tidigare
får länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingarna en viktig
roll. Vid besöket i Sjuhäradsbygden gav industriminister
Rune
Molin löften om mer resurser till länet för utbildning av
arbetslösa. Reglerna för att kunna ge utbildning till den som
är arbetslös måste som jag ser det bli generösare. De
uttalanden som gjorts från olika håll tyder på att det finns
en förståelse för en sådan förändring. De regler som finns
skall vara sådana att vidareutbildning i en
arbetslöshetssituation blir möjlig. Det kan idag vara svårt
för den arbetssökande som redan har en ganska bra
utbildning
att få arbetsmarknadsutbildning. Det borde vara möjligt för
den som är intresserad att under sin arbetslöshet förbättra
sin utbildning och därmed möjligheterna att få ett nytt
arbete. De krav som ställs av arbetsmarknaden idag gör
vidareutbildningen viktig, och ofta nödvändig. Därför anser
jag att reglerna bör ändras så att även utbildning på
gymnasie- och högskolenivåûû skall kunna ske i AMS-
regi.
Även om utbildning är viktig tror jag att det också måste
finnas pengar till att ordna beredskapsarbete. I det följande
kommer jag att föreslå investeringar i järnvägsbyggande
och
vägbyggande -- detta ger arbetstillfällen, men skall inte
betecknas som beredskapsarbeten utan vara långsiktiga
investeringar för att förbättra förutsättningar för
Sjuhäradsbygden. Men det kommer att behövas resurser
även för
beredskapsarbeten.
Jag föreslår en
kraftigare satsning på utbildning av arbetslösa
ändrade regler så att även den som har en utbildning kan
få
komplettera sin utbildning med AMS-hjälp
pengar till beredskapsarbete
Järnvägar
För Sjuhäradsbygden är järnvägen mycket viktig. De
järnvägar som finns behöver ges en mer omfattande trafik
för
att minska på vägtrafiken. Försurningen och skogsskadorna
är
ett betydande problem och där är biltrafiken en stor orsak
till de skadliga luftföroreningarna. Tåget erbjuder då ett
bra alternativ, men det blir aldrig något riktigt alternativ
förrän turtätheten blir sådan att resenärerna upplever
väntetiden rimlig.
Regeringens förslag till investeringar på järnvägsnätet är
för dåligt för att kunna tillfredsställa de behov som finns.
Det behövs investeringar både i byggande av nya banor och
reparation av gamla banor samt stora investeringar i nya
tåg.
Centerpartiet har föreslagit investeringar på 40 miljarder
under 10 år.
För Sjuhäradsbygden handlar det om att få en
fungerande
pendeltrafik mellan Borås och Göteborg. Enligt
förslag
från utredningen om trafiken runt Göteborg så kan det bli
en
verklighet ganska snart, men då måste de pengar som anslås
till trafikåtgärder i storstadsområdena i tillräckligt stor
del gå till järnvägstrafiken. Herrljungabanan som
förbinder Borås med residensstaden Vänersborg är
dessutom
tills vidare den väg som resenären från Sjuhäradsbygden får
ta till Stockholm. Denna bana måste få en upprustning och
trafikeras med nya tåg. Viskadalsbanan har nu
övertagits
av länstrafikbolaget -- jag vill i det sammanhanget påpeka
att statsbidraget till lokaltrafiken skall vara sådant att
det möjliggör en tätare trafik på denna bana.
Kust-till-kust-banan mellan Borås och Karlskrona
eller
Kalmar bör också trafikeras tätare.
Götalandsbanan är den nya järnväg, som mycket
kraftigt
skall förkorta restiden till Göteborg, Stockholm och
Jönköping för människor i Sjuhäradsbygden. Drömmen om
denna
nya järnväg är nu mera verklig än tidigare, SJ har på ett
positivt sätt beskrivit möjligheterna att förverkliga banan.
Och den arbetsgrupp som utarbetat ett förslag har visat att
den tanke som kom fram i Sjuhäradsbygden för ett antal år
sedan är riktig. Att det är ett realistiskt projekt. Som jag
tidigare påpekat är järnvägen viktig för att kunna få ett
trafiksystem som inte förstör miljön. Både person- och
godstransporter skall enligt min åsikt i större utsträckning
ske på järnväg. Men då måste järnvägen finnas inom
räckhåll,
det måste gå tåg där och dessa tåg måste stanna för på- och
avstigning. Nu när det är ont om arbete och arbetslösheten
ökar tycker jag att det är riktigt att staten tidigare än man
tänkt startar investeringar som ger utveckling. Att starta
bygget av Götalandsbanan ger bättre och snabbare resor
och
transporter för Sjuhäradsbygden, den ger en bättre miljö,
mindre trafikskador och ger företag i Sjuhäradsbygden
bättre
konkurrenskraft. Starta byggandet så snart projektering
och
andra detaljer är klara.
Jag föreslår kraftigare
satsningar på järnvägsutbyggnad
starta byggandet av Götalandsbanan
se till att pendeltrafiken på järnväg mellan Borås och
Göteborg blir förverkligad snabbt
öka turtätheten på övriga banor
statsbidraget till länstrafiken blir sådant att satsning på
tågtrafik främjas
Vägar
Vägarna har stor betydelse för en bygd, inte minst då de
mindre vägarna som förbinder de många små orter som
finns i
Sjuhäradsbygden. Genom att ha vägar som är bra, det
behöver
inte vara några stora vägar, med de skall vara ''farbara'' ges
företag och boende bättre förutsättningar. Många gånger är
vägunderhållet eftersatt och viktiga förbättringar kommer
inte till stånd, därför att väganslagen minskats och dessutom
i större utsträckning använts i storstadsområdena.
Sjuhäradsbygden har många mindre grusvägar, som
behöver
förbättras, rättas och beläggas. Centerpartiet har lagt
förslag om att speciella pengar skall avsättas för att kunna
göra sådana här förbättringar, detta är mycket viktigt för
Sjuhäradsbygden.
Byggandet av R41 har gjort halt i Kinna, för hur
länge
vet ingen. Väntan på fortsättningen från Kinna till Berghem
har redan varit för lång. Det är misshushållning med
resurser
att, som skett med R41, göra ett halvt jobb. De fördelar som
en ny väg innebär för trafik och inte minst för miljön
uteblir så länge bygget inte är färdigt. Återstående del
skall enligt min åsikt byggas omedelbart med byggstart
under
innevarande budgetår. Riksdagen bör ge regeringen i
uppdrag
att tillskjuta de pengar som behövs. Det är också ur
arbetsmarknadssynpunkt viktigt att nu starta
vägbyggandet.
Jag föreslår en
förbättring och beläggning av det mindre vägnätet i
Sjuhäradsbygden
återstående del av R41 Kinna--Berghem byggs nu
omedelbart
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett åtgärdspaket för
Sjuhäradsbygden,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om ändring av riksdagens tidigare beslut
att säga upp multifiberavtalet,1]
att riksdagen begär förslag från regeringen om
importregler
för tekoprodukter som är harmoniserade med EG,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om utvecklingslån och att ett nytt
branschprogram utvecklas för teko,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
vad i motionen anförts om offentlig upphandling av
tekovaror,2]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om införandet av en
socialklausul,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om jordbruket och produktion av
bioenergi,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om arbetsgivaravgifter och skatteregler
för små och medelstora företag,1]
[att riksdagen beslutar att vid högskolan i Borås inrätta
en linje för barnskötare i enlighet med vad som föreslagits i
motionen,3]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om fritidspedagogutbildning vid
högskolan
i Borås,3]
[att riksdagen beslutar att vid högskolan i Borås inrätta
en professur inom teko,3]
[att riksdagen beslutar att till Borås lokalisera hela
verksamheten inom Tefo,1]
[att riksdagen beslutar att administration och ledning för
Branschprogram TEKO flyttas från SIND till Proteko i
Borås,1]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om utvecklingscenter för nya företag
(BB
för nyföretagande),1]
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlokalisering av statlig
verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmarknadsutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beredskapsarbeten,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om byggstart och byggande av
Götalandsbanan,4]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om järnvägsbanorna Borås--Göteborg,
Borås--Herrljunga, kust-till-kust-banan och
Viskadalsbanan,4]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om statsbidrag till länstrafiken,4]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om underhåll, förbättringar och
beläggning
av mindre vägar,4]
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad
i motionen anförts om färdigbyggande av R 41, sträckan
Kinn4]
Stockholm den 22 januari 1991
Lennart Brunander (c)
1 1990/91:N235
2 1990/91:Fi505
3 1990/91:Ub554
4 1990/91:T213