Låt kunskapen leva vidare
För att bygga upp glesbygdens infrastruktur och återinföra kunskaper i både hantverk och ekologiskt liv i samklang med naturen behöver vi nyttja pensionärernas gedigna kunnande.
De äldres kunskaper är också ovärderliga ur sårbarhetens och beredskapens synvinkel. Med dem försvinner många gamla hantverk och andra viktiga insikter och erfarenheter av socialt nätverk. När vi skall organisera vårt civila försvar kan vi hämta erfarenhet från de äldre och låta dem ta initiativet till arbetet -- på ideell bas eller som deltidsanställda. Den kontakt mellan generationerna som naturligt följer av gemensamma satsningar i bygden skulle ytterligare öka värdet av insatserna.
Då det gäller invandrare från landsbygd i andra kulturer skulle även deras erfarenheter och hantverksskicklighet i yrken som hos oss är på stark tillbakagång eller utdöda, kunna tas tillvara. De flesta gamla hantverk är nödvändiga i ett resurssnålt samhälle.
Tillsammans skulle dessa åtgärder öka möjligheten för att ''Hela Sverige skall leva'', ge landsbygden fler människor och därmed underlag för bättre samhällsservice.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ta vara på äldres och invandrares kunskap och erfarenhet.
Stockholm den 17 januari 1991 Ragnhild Pohanka (mp) Anna Horn af Rantzien (mp) Kaj Nilsson (mp) Kent Lundgren (mp)