Motion till riksdagen
1990/91:A406
av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp)

Utvecklingsinsatser i Arjeplogs kommun


Arjeplogs kommun, som till ytan är större än Skåne och
Blekinge tillsammans, är befolkningsmässigt en av Sveriges
minsta kommuner.
Näringslivet i kommunen domineras av gruvbrytning,
skogsbruk, turism och serviceföretag. Gruvföretaget
Boliden AB som bedriver gruvbrytning i Laisvall är det
största företaget. Småföretagsamheten är en viktig del av
näringslivet i kommunen. En förhållandevis stor andel av
befolkningen är sysselsatt inom åkerinäringen, vilket beror
på att gruvnäringen och skogsbruket behöver transporter.
Sedan början av 1980-talet har biltestverksamheten
kommit att betyda allt mer för sysselsättningen inom
kommunen. Biltestverksamheten som bedrivs av ett 15-tal
av de största europeiska bil- och bilkomponentföretagen
har skapat ett betydande antal arbetstillfällen. Flera
familjeföretag inom kommunen är inriktade på service till
dessa bilföretag.
Negativ befolkningsutveckling
Under en lång följd av år har Arjeplogs kommun fått
vidkännas en kraftig befolkningsminskning. Det beror dels
på ett negativt födelsenetto, dels på utflyttning. Det är
främst ungdomar som efter avslutad utbildning tvingats
flytta på grund av svårighet att erhålla arbete inom
kommunen.
Vid årsskiftet 1990/91 uppgick kommunens
befolkningstal till enbart drygt 3 700 
personer, vilket motsvarar 1,4 % 
av länets befolkning. Jämfört med 1960 då
befolkningen uppgick till 5 559 
personer är det en minskning med drygt 1 800 
personer eller 32,5 %.
Av 
nedanstående tabell framgår folkmängdens
förändring i kommunen sedan 1970.

År
Flyttningsnetto
Förändring
Folkmängd 1970
-- 
159
-- 133
4 435
1975
--  17
--  29
4 192
1980
+  19
+   7
4 041
1981
--  24
--  41
4 000
1982
--  20
--  20
3 980
1983
--   5
--  20
3 960
1984
--  18
--  43
3 917
1985
--   3
+  10
3 927
1986
-- 100
--  96
3 831
1987
--  21
--  13
3 818
1988
+   2
--   4
3 814
1989
+  15
+   9
3 823
1990
--  76
--  64
3 751
Kommunens självständighet hotas
Befolkningsminskningen innebär att underlaget för
offentlig och kommersiell service blir allt sämre. En fortsatt
snabb avfolkning kan på sikt hota hela kommunens
självständighet och tvinga fram en sammanläggning med
intilliggande kommun. Detta vore i så fall allvarligt ur
demokratisk synpunkt. Det innebär att människorna i den
redan mycket ytstora kommunen skulle få ännu längre till
kommunledning och kommuncentra. Därför är det viktigt
att åtgärder sätts in som kan vända den negativa
utvecklingen.
Gruvnäringen
Gruvnäringen är en dominerande del inom näringslivet
och utgör 80 -- 90 % 
av all industrisysselsättning inom kommunen. Den
har emellertid begränsade utvecklingsmöjligheter.
Enligt samstämmiga bedömningar finns det inte
förutsättningar för mer än knappt 10 års gruvdrift vid den
nuvarande gruvan i Laisvall, som drivs av Boliden AB.
Gruvdriften bedöms dock kunna förlängas med ytterligare
några år om en torrläggning av Laisälven genom
överledning till Skellefteälven genomförs. Ärendet är
föremål för regeringens prövning.
Detta projekt innebär en mycket kraftig miljöpåverkan
och står dessutom i strid med gällande naturresurslag.
Därför finns det enligt vår uppfattning inte förutsättningar
att genomföra projektet. Vinsterna av projektet uppväger
inte den allvarliga miljöpåverkan som skulle bli följden.
En kraftig neddragning av gruvverksamheten i Laisvall
och på sikt även nedläggningen kan således bli ett faktum
inom en mycket nära framtid.
Tillsätt en särskild Arjeplogsdelegation
Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att redan nu
vidta åtgärder för att skapa alternativ till gruvverksamheten
i Arjeplogs kommun. Statsmakterna har en skyldighet att
medverka till att det även i Arjeplog skapas nya
arbetstillfällen när gruvverksamheten minskar. Om inte
kraftfulla åtgärder vidtas står kommunen inför en katastrof
i slutet på 1990-talet.
På andra orter i landet där gruvnäringen dominerat
näringslivet och där gruvdriften minskat har regering och
riksdag beslutat om särskilda åtgärder. Detsamma har gällt
på de s.k. varvsorterna. Ofta har detta skett i ett mycket
sent skede, vilket medfört att berörda orter under tiden
avfolkats kraftigt. När det gäller Arjeplogs kommun är det
nu fråga om att i god tid skapa alternativa arbetstillfällen.
Därigenom finns det goda möjligheter att skapa en smidig
övergång till en ny och mer differentierad arbetsmarknad.
Riksdagen beslutade våren 1988 om särskilda insatser
för Norrbottens län (prop 1987/88:86, AU 1987/88:19). I
detta sammanhang anslogs särskilda resurser till
utvecklingsinsatser i Arjeplog. Detta var dock otillräckligt
för att kunna bromsa den negativa utvecklingen inom
kommunen.
Riksdagen bör nu ge regeringen i uppdrag att tillsätta en
särskild delegation för Arjeplog. Delegationen skall ha till
uppgift att utarbeta konkreta åtgärdsförslag för att skapa en
positiv utveckling i Arjeplog. Målsättningen bör vara att
skapa minst så många arbetstillfällen som motsvarar
bortfallet inom gruvnäringen.
Småföretag
Det behövs en ökad satsning på småföretagsamhet,
turism och servicesektorn. Genom den biltestverksamhet
som redan finns inom kommunen finns det förutsättningar
att utveckla olika former av serviceföretag med anknytning
till bilindustrin.
Regeringen och den särskilda delegationen för
Arjeplog, som vi föreslår, bör få till uppgift att förhandla
med ett antal större svenska industriföretag om lokalisering
av nya arbetstillfällen till Arjeplog.
Särskilda åtgärder behöver också vidtas för att stimulera
nyetablering och utveckling av befintliga småföretag.
Administrativ verksamhet
För att behålla ungdomarna kvar inom kommunen
behövs det ett mer differentierat näringsliv och med inslag
av verksamheter inom t.ex. data- och elektronikteknik.
Genom utveckling av datakommunikationerna kan också
statliga administrativa arbetsuppgifter med fördel
lokaliseras till Arjeplog.
Som ett led i arbetet att differentiera arbetsmarknaden i
Kiruna beslutade riksdagen för några år sedan att lokalisera
ett särskilt företag till Kiruna för behandlingen av TV-
licenserna. Det sker nu genom Radiotjänst i Kiruna AB och
har bidragit till att nya värdefulla administrativa tjänster
skapats.
Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda
förutsättningarna för att utlokalisera administrativa tjänster
inom olika statliga verk och myndigheter t.ex. Vattenfall,
riksförsäkringsverket, postverket m fl till Arjeplog. Det kan
också gälla verksamheter inom olika regionala
myndigheter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av
sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog som alternativ
till gruvnäringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild
delegation tillsätts med uppgift att framlägga förslag till
sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förhandlingar med större
svenska industriföretag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av statliga
administrativa tjänster till Arjeplog.

Stockholm den 15 januari 1991

Per-Ola Eriksson (c)

Britta Bjelle (fp)