Motion till riksdagen
1990/91:A37
av Margitta Edgren och Kjell-Arne Welin (fp)

med anledning av prop. 1990/91:124 Privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, m.m.


Arbetsförmedling har till dags dato omgetts av en
lagstiftning från 1935. Lagen stiftades i ett helt annat
samhällsklimat än det vi har i dag, vilket kan förklara den
restriktiva hållningen i lagen. Nu har regeringen utarbetat
ett nytt lagförslag och säger sig lätta på restriktionerna. Vi
anser inte att det nya förslaget är tillfyllest och uppfyller de
krav och behov som finns på arbetsmarknaden i dag. Vi
ansluter oss till den motion av Sonja Rembo (m) m.fl. som
uttrycker vårt partis ståndpunkter vad gäller den aktuella
propositionen.
Vi vill i vår motion beskriva hur den nuvarande lagen
sätter käppar i hjulet för småföretagare och att dessa käppar
är kvar med det nya lagförslaget.
Fosie industriby och arbetsförmedling
I Malmö finns en industriby i Fosie, de flesta företagen i
byn är små eller medelstora. De flesta är också startade av
en idérik person och har så småningom vuxit. Gemensamt
för de flesta av företagen är att de inte har möjlighet att
hålla egen personalavdelning eller eget personalkunnande.
Inte heller företagarna anser sig ha råd eller kunskaper nog
för att hålla på med personalfrågor. De lägger sina krafter
på det som företaget producerar och säljer. Samtidigt har
företagen olika behov t.ex. av ny personal, omflyttning av
personal, sociala problem bland personalen eller
fortbildning.
I detta läge startar fyra personer en personalservice i
Fosie industriby. Företagsidén är att vara
''personalavdelning att hyra'' för småföretagarna i
industribyn, dvs. de företräder arbetsgivaren.
Verksamheten drivs som handelsbolag och alla fyra har
akademisk examen inom personalområdet och lång
erfarenhet av socialt arbete och arbetsförmedling.
Cirka 15 av industribyns företagare använder dem som
personalavdelning att hyra för att arbeta med olika
personalfrågor t.ex.:psyko-sociala problem, missbruk,
samarbetssvårigheterkort- och långtidssjukskrivna,
rehabiliteringfortbildningrekrytering (obs. de anmäler
alltid behov av folk till arbetsförmedlingen i Malmö men de
t.ex. utformar annonser, intervjuar sökande, gör urval åt
blivande arbetsgivare, visar arbetsplatsen, hjälper med
bostad, skattsedel, förklarar regler m.m.)
De har flera lyckade exempel på att flyktingar och
invandrare fått jobb, mycket beroende på att de ger hjälp
med detaljer som företagen inte hinner eller inte kan.
De får inte föra register över sökande som blivit ''över''
vid en rekrytering och kan alltså inte medverka till
omplaceringar mellan småföretagen i industribyn, vilket de
skulle vilja kunna göra.
De motarbetas av länsarbetsnämndens tjänstemän som
säger att deras verksamhet är olaglig och inkräktar på
arbetsförmedlingsmonopolet.
Det finns ett grannland som avskaffat monopolet på
arbetsförmedling
Danmark har sedan 1990 inget monopol på
arbetsförmedling. Det upphävdes som ett inslag i en
avbyråkratisering av arbetsmarknaden. De större privata
arbetsförmedlingarna har utarbetat etiska regler för sin
verksamhet som t.ex. säger att ingen tar betalt av den som
söker arbete. Det är alltid den blivande arbetsgivaren som
betalar för att få hjälp att söka arbetskraft.
Danska LO arbetar inte för att riva upp beslutet om att
avskaffa monopolet, däremot vill man ha
sanktionsmöjligheter och auktorisation för dem som vill
starta verksamhet som arbetsförmedlare. Danska
arbetsgivareföreningen menar att kvaliteten även på de
statliga arbetsförmedlingarnas arbete har höjts sedan
monopolet avskaffades.
Slutsatser:
För det första, det måste finnas utrymme även i Sverige
för denna typ av verksamhet eftersom den ger stöd till
småföretagare som inte kan ha egna personalavdelningar
och stöd till arbetstagare som behöver mycket handledning
och information.
För det andra, denna typ av
personalservice/arbetsförmedling kommer inte heller i det
nya lagförslaget att vara tillåten. Har vi råd med det?
För det tredje, vi borde studera danska erfarenheter på
ett positivt sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen framförts om privat arbetsförmedling.

Stockholm den 8 april 1991

Margitta Edgren (fp)

Kjell-Arne Welin (fp)