med anledning av prop. 1990/91:124 Privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, m.m.
Inledning
Vänsterpartiet motsätter sig de föreslagna reglerna om
uthyrning av arbetskraft.
Enligt förslaget skall AMS utöva tillsyn över uthyrning
av arbetskraft. AMS har inte klarat att bevaka denna
företeelse när den varit kriminaliserad. Det är självfallet
uteslutet att AMS kan övervaka verksamheten om den blir
helt oreglerad bortsett från en luddig tidsgräns och en regel
att uthyrning bara skall få ske för tillfälliga
arbetskraftsbehov.
De fackliga organisationerna kommer inte heller att ha
möjligheter att kontrollera att verksamheten bedrivs i
socialt och arbetsrättligt acceptabla former. Den föreslagna
utvidgningen av arbetsgivarens förhandlings- och
informationsskyldighet enligt § 38 medbestämmandelagen
kan endast ytterst marginellt motverka dessa förhållanden.
Försvagning av medinflytandet på arbetsplatsen
En grundprincip för medinflytandet på arbetsplatsen har
varit att det arbetsrättsliga ansvaret har legat på den plats
där arbetet utförts. Nu flyttas det till det uthyrande
företaget, som kan vara ett managementföretag i en annan
del av landet. Den fackliga organisationen på den plats där
arbetet utförs saknar rätt att företräda den inhyrda
arbetskraften gentemot det inhyrande företaget. Inhyraren
kan förändra arbetsuppgifter och villkor för inhyrd personal
utan att behöva förhandla med sin fackliga motpart, vilket
varit nödvändigt om det gällt egen anställd personal.
Den svenska arbetsrättsliga modellen för medinflytande
kommer att successivt bli kraftigt uppluckrad allteftersom
uthyrning av arbetskraft blir vanligen förekommande på
arbetsmarknaden om den i propositionen föreslagna
regleringen genomförs.
Även anställningsskyddet kommer att undermineras
genom att arbetsgivarna får möjlighet att hyra ut arbetskraft
till varandra. En arbetstagare måste i fortsättningen räkna
med att kunna bli uthyrd till andra arbetsgivare än sin egen.
Tryggheten som det innebär att ha vetskap om att bara
den egna arbetsgivaren kan göra anspråk på ens arbetskraft
försvinner. De förhållanden som i dag råder hos
kontorsserviceföretag och skrivbyråer kommer sannolikt
att vinna insteg på stora sektorer av arbetsmarknaden.
Arbetskraften reduceras till en insatsvara som köps vid
behov och som man sedan gör sig av med.
Stor risk för ökning av den ekonomiska brottsligheten
En legalisering av uthyrningsverksamheten kommer
sannolikt att leda till att det bildas en mängd oseriösa
uthyrningsföretag. Välrenommerade storföretag kommer
att anlita oseriösa uthyrningsföretag som tillhandahåller
arbetskraft för vilken vare sig skatt eller sociala avgifter
betalas. Exempel på denna företeelse finns redan inom
byggsektorn.
Risk för dumpning av löner och anställningsvillkor
Det finns en uppenbar risk att uthyrningsföretagen
kommer att orsaka dumpning av löner och
anställningsvillkor. I synnerhet om/när ett EES-avtal/ EG-
medlemskap blir aktuellt kommer detta att bli ett mycket
stort problem.
Vänsterpartiets alternativ
De motiv som åberopas i propositionen för
avkriminalisering av uthyrningsverksamhet beträffande
arbetskraft saknar egentlig bärkraft. Dessutom är som
påpekas i propositionen frågan om den föreslagna
lagstiftningens förenlighet med ILO:s konvention nr 96
kontroversiell och svårbedömd. Det är olämpligt med tanke
på Sveriges anseende som en stat som värnar den
internationella rätten att dess riksdag antar en lag som
bedöms kunna strida mot ett åtagande som gjorts i en
internationell konvention.
Med stöd av de skäl som åberopas i motionen bör
propositionen avslås.
En alternativ lösning vore att uthyrning av arbetskraft
även i fortsättningen skall vara förbjuden. Inhyrning skall
dock få ske till företag vars fackliga motpart med stöd av
centrala kollektivavtal ger sitt samtycke.
Regeringen har invänt mot det förslaget att detta är en §
32-fråga där arbetsgivarens beslutsrätt är suverän.
Invändningen är delvis felaktig i sak. Vänsterpartiet anser
dessutom att de befogenheter som Svenska
Arbetsgivareföreningen tidigare gjort anspråk på i
stadgarnas § 32 ej är given för evig tid. De kan och bör
återvinnas genom kamp av arbetstagare och fackliga
organisationer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:124 om privat
arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, m.m.,
2. att riksdagen -- om yrkande 1 avslås -- hos regeringen
begär förslag om regler som förbjuder uthyrning av
arbetskraft men ger möjlighet för den fackliga
organisationen hos inhyraren att tillåta inhyrning genom att
lämna samtycke med stöd av centrala kollektivavtal.
Stockholm den 3 april 1991
Lars Werner (v)
Berith Eriksson (v)
Lars-Ove Hagberg (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Bertil Måbrink (v)
Jan-Olof Ragnarsson (v)
Annika Åhnberg (v)
Karl-Erik Persson (v)