I denna motion behandlas en del frågor kring riksdagens
styrning av arbetsmarknadsverkets verksamhet och
medelstilldelning. Våra övergripande synpunkter och
förslag beträffande arbetsmarknadspolitiken återfinns i vår
kommittémotion om arbetsmarknadspolitik
(1990/91:A266).
B2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Regeringen har samlat de arbetsmarknadspolitiska
anslagen under detta samlingsanslag.
Medel till regeringens disposition
Regeringen skriver att den avser att disponera 50
miljoner kronor för insatser på krisorter o.
dyl. Erfarenheterna från denna typ av
medelsanvändning är dessväre dåliga. Regeringen har
tenderat att använda denna typ av medel för ''paket'', mer
avsedda att tillfredsställa en opinion, än att ge
förutsättningar för en god utveckling på arbetsmarknaden.
Vi anser inte att regeringen bör disponera denna typ av
medel. Den nya flexibla anslagsformen för
arbetsmarknadsverket bör möjliggöra insatser för
arbetslösa i hela landet.
Vi beräknar således 50 miljoner kronor mindre för detta
ändamål.
Flyttningsbidrag m.m.
En av stödformerna är hemresebidrag för kulturarbetare
som arbetar på annan ort. Vi har ofta framhållit att det inte
bör skapas särregler för olika grupper på arbetsmarknaden.
Vi finner ingen anledning för att arbetsmarknadsbudgeten
skall finansiera ett särskilt hemresebidrag till
kulturarbetare. Medelsberäkningen bör som en konsekvens
av detta ställningstagande reduceras med 2,5 miljoner
kronor.
Merkostnadsbidrag utgår i vissa fall till arbetslös som fått
arbete på annan ort efter minst två månaders arbetslöshet.
Det är inte möjligt att få stöd för att flytta till Stockholms
län, Göteborgs eller Malmö kommuner.
AMS har begärt att reglerna kring detta skall ändras så
att stöd med benämningen ''starthjälp'' kan utgå till
personer som är arbetslösa eller riskerar arbetslöshet
oavsett till vilken ort de flyttar.
Vi kan för vår del inte biträda AMS förslag vad avser att
personer som riskerar arbetslöshet skall bli berättigade till
starthjälp. I övrigt biträder vi AMS förslag. Det är viktigt
med en geografiskt rörlig arbetsmarknad. I vissa fall kan det
behövas en mindre kontanthjälp för att en person skall
kunna flytta till en ny ort. Det bör dock ankomma på AMS
att utarbeta sådana riktlinjer för vilka personer som kan
komma i åtnjutande av starthjälp att bidraget inte får en
alltför stor omfattning. Vi beräknar ett förhöjt
medelsbehov med 30 miljoner kronor.
Arbetsmarknadsutbildning
Som redovisats i ovannämnda motion är
arbetsmarknadsutbildningen ett viktigt inslag i
arbetsmarknadspolitiken.
Regeringen har föreslagit en kraftig ökning av den
upphandlade arbetsmarknadsutbildningen. Med tanke på
möjligheterna att utan avkall på kvaliteten finna
utbildningskapacitet föreslår vi att uppbyggnadstakten blir
något långsammare under hösten 1991. Under våren, då
behovet kommer att vara större, bör den upphandlade
arbetsmarknadsutbildningen ha minst samma omfattning
som regeringen föreslagit. Vi beräknar den minskade
kostnaden till 196,5 miljoner kronor.
Med hänvisning till vad som anförts i ovannämnda
motion föreslår vi ett oförändrat anslag till utbildning i
företag, vilket i förhållande till regeringens förslag medför
ett minskat medelsbehov på 270 miljoner kronor.
Det finns ingen anledning att ett särskilt bidrag utgår till
utbildning av nyanställda i teko-industrin. Detta är en
kvarleva från den tid då teko-industrin skyddades mot
utländsk konkurrens genom diverse subventioner och
gränshinder. Vår syn på frihandel redovisas i motionen om
frihandel (1990/91:N253) av Per Westerberg m. fl. (m).
Inget särskilt bidrag bör därför utgå till teko-industrin.
Vi beräknar därför 15,0 miljoner kronor lägre medelsbehov
än regeringen.
Vi anser inte heller att ett särskilt bidrag bör utgå till
insatser i Blekinge. Det bör kunna täckas inom ramen för
ordinarie anslag. Vi beräknar därför 10,0 miljoner kronor
mindre än regeringen.
Utbildningsbidrag
De ovan redovisade förändringarna medför att beräknat
medelsbehov är 240,5 miljoner kronor lägre än regeringens
förslag.
Regeringens förslag innebär att finansieringen av
utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktad
rehabilitering som uppfyller medlems- och arbetsvillkoren i
arbetslöshetsförsäkringen skall ske från
arbetsmarknadsavgiften. Budgettekniskt sker det genom
att motsvarande medel förs från influtna
arbetsmarknadsavgifter till statskassan.
Vi anser inte att det finns någon anledning att göra
skillnad mellan dem som uppfyller kraven för
arbetslöshetsförsäkringen och dem som ej gör så.
Regeringens förslag framstår som ologiskt eftersom den
samtidigt föreslår att kontant arbetsmarknadsstöd (KAS)
skall finansieras från arbetsmarknadsavgiften. KAS utgår
till dem som ej uppfyller medlems- och
arbetsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.
Det finns inget skäl till dessa märkliga gränsdragningar.
Arbetsmarknadsavgiften uttas från all lön -- oavsett om en
person är medlem i arbetslöshetskassa eller ej. Vi har i den
ovannämnda motionen om arbetsmarknadspolitik
redovisat vårt förslag till en allmän obligatorisk
arbetslöshetsföräkring. I samband därmed bör även
villkoren för utbildningsbidrag regleras.
I väntan på en sådan reform bör dock
arbetsmarknadsavgiften finansiera alla utbildningsbidrag
oavsett om mottagaren uppfyller
arbetslöshetsförsäkringens krav eller ej. Det bör noteras att
regeringen föreslår att så skall ske under nästkommande
budgetår vad avser utbildningsbidrag till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning.
Regeringens förslag till lag om tillfällig avvikelse från
lagen (1981:691) om socialavgifter behöver därvidlag
förändras. Överföringens storlek, av regeringen föreslagen
till 2,34 miljarder kronor, bör reduceras med ett belopp som
motsvarar kostnaderna för deltagare i
arbetsmarknadsutbildning som inte uppfyller medlems- och
arbetsvillkoren i § 6 lagen om arbetslöshetsförsäkring,
eftersom finansieringen i stället sker på permanent basis
genom den av oss föreslagna förändrade lydelsen av
regeringens förslag till ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter vad avser § 7.
Otraditionella insatser
RRV:s granskning av de otraditionella insatserna inom
AMS ger vid handen att anslaget inte använts på ett
tillfredsställande sätt. Det finns anledning att kraftsamla
insatserna. Vi beräknar därför 30,0 miljoner kronor.
Starta eget
Starta-eget-bidraget bör utformas så att alla arbetslösa,
oavsett fackföreningstillhörighet, kan ansöka om bidrag. Vi
beräknar ett ökat medelsbehov med 8,0 miljoner kronor.
C2--3 Arbetsmiljöinstitutet
I vår kommittémotion ''Bra arbetsmiljö'' (1990/91:A265)
föreslår vi att arbetsmiljöinstitutet skall finansieras av
arbetsmiljöfonden fr. o. m. nästa budgetår. Något
budgetanslag är således ej erforderligt.
C4 Yrkesinriktad rehabilitering
I enlighet med vad som anförts ovan under
utbildningsbidrag bör finansieringen av utbildningsbidrag
till deltagare i yrkesinriktad rehabilitering som ej uppfyller
medlems- och arbetsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen
ske från arbetsmarknadsavgiften.
C7 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade
Lönebidrag för förtidspensionärer
I vår kommittémotion 1989/90:Sf18 med anledning av
proposition 1989/90:62 avvisade vi den av regeringen
föreslagna finansieringen för lönebidrag till
förtidspensionärer. Flexibla lönebidrag bör kunna utgå till
förtidspensionärer enligt samma regler som gäller för andra
personer som har sådan arbetsnedsättning att de är
berättigade till lönebidrag. Kostnaderna för lönebidragen
till förtidspensionerade bör dock belasta
socialförsäkringssektorn. Varje förtidspensionerad som
med hjälp av ett flexibelt lönebidrag kan placeras i arbete
bör normalt utgöra en utgiftsminskning för
socialförsäkringssektorn eftersom pensionen under
förvärvsarbetsperioden bör förklaras vilande.
Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare
Detta anslag finansierar statsbidrag till kommuner för de
arbeten som ersatt de tidigare av AMS ordnade s.k. T1-
arbetena. Eftersom insatserna till stor del är inriktade på att
bereda sysselsättning åt personer med missbruksproblem,
är det positivt att kommunerna har det organisatoriska
ansvaret för verksamheten.
Vi anser emellertid att socialförvaltningen bör ha det
övergripande ansvaret för människor med besvärliga sociala
problem. Arbete och annan social
rehabiliteringsverksamhet måste utformas på ett ömsesidigt
stödjande sätt. Detta innebär bl.a. att man vid bestämning
av lönerutiner och arbetsregler tar hänsyn till de placerades
missbruksproblem.
Statsmakternas ansvar för social rehabilitering vilar
primärt på kommunerna. Dessa bör också bära en större
andel av kostnaderna för verksamheten. Statsbidraget bör
sänkas till maximalt 50 procent.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemresebidrag för
kulturarbetare,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om starthjälp för arbetslösa,
3. att riksdagen till B
2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag av 10
642
187
000 kr.,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskild
arbetsmarknadsutbildning inom tekoföretag,
5. att riksdagen bifaller regeringens förslag till lag om
tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter,
dock med ändringar i enlighet med vad i motionen anförts
om utbildningsbidrag,
6. att riksdagen bifaller regeringens förslag till lag om
ändring i 4 kap. 8
§ lagen (1981:691) om socialavgifter, med ändringen att
femte stycket skall lyda:
4. utbildningsbidrag till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning enligt förordningen (1987:406)
om arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad
rehabilitering enligt förordningen (1987:405) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag att till
Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1991/92 anvisa ett
förslagsanslag av 94
192
000 kr.,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till
Arbetsmiljöinstitutet: anskaffning av vetenskaplig
apparatur för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag av 4
637
000 kr.,
9. att riksdagen till Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag av 4
943
489
000 kr.,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till skyddat arbete
hos offentliga arbetsgivare,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till Stiftelsen
Samhall.
Stockholm den 25 januari 1991
Sonja Rembo (m)
Anders G Högmark (m)
Mona Saint Cyr (m)
Erik Holmkvist (m)
Ulf Melin (m)
Charlotte Cederschiöld (m)
Lars Ahlström (m)