Människor med arbetshandikapp skall kunna verka i
samhället som aktiva medborgare. Handikappade har ofta
svårare att kunna välja arbete efter egna önskemål. Det är
enligt centerns uppfattning viktigt att vidta åtgärder som
utjämnar dessa klyftor. I en särskild motion om
handikappfrågor presenterar vi förslag till insatser för att
stärka de handikappades situation i samhället. I denna
motion behandlar vi de handikappades situation i
arbetslivet.
Enligt vår mening är det en självklarhet att
arbetshandikappade kan göra väsentliga insatser för vårt
samhälles utveckling genom plats på den reguljära
arbetsmarknaden eller i annat arbete.
Situationen på arbetsmarknaden
Den begynnande lågkonjunkturen och den därmed
allmänt försämrade situationen på den svenska
arbetsmarknaden slår hårt mot dem som har en svag
förankring i arbetslivet. Detta gäller bl.a. de
arbetshandikappade. I grupperna med svårare
funktionshinder finns också många som även i en situation
med hög efterfrågan på arbetskraft har svårt att göra sin röst
hörd på arbetsmarknaden. Dessa grupper riskerar nu att
komma mycket långt bak i arbetslöshetskön i den mån deras
behov av arbete överhuvudtaget uppmärksammas.
I budgetpropositionen pekar regeringen på farorna med
en ökad långtidsarbetslöshet, som innebär att stora grupper
slås ut och får mycket svårt att komma tillbaka i arbete.
Detta skapar mänskliga tragedier. Samtidigt är
långtidsarbetslösheten inget bra medel i
inflationsbekämpningen, då denna inte i någon hög grad
påverkar lönebildningen och den ekonomiska utvecklingen
i samhället. För många svårt handikappade är en sådan
situation sedan länge en realitet och dagens
arbetsmarknadsutveckling gör den inte lättare. Enligt
centerns uppfattning måste aktiva insatser sättas in för att
bereda de arbetshandikappade arbete. Det är förvånande
att regeringen inte vill utnyttja de möjligheter som nu finns
för att bereda jobb för arbetshandikappade.
Samhällsekonomisk studie
Det är en mänsklig tragedi att vilja arbeta men inte
kunna erhålla anställning. Även samhällsekonomiskt är det
bäst att arbetshandikappade ges möjlighet att arbeta. Om
arbetshandikappade inte erhåller arbete kommer stora
kostnader på ett flertal olika konton i statsbudgeten.
Kostnader som inte analyseras och debatteras och som inte
är utsatta för hårdhänta budgetmanglingar. Som exempel
kan nämnas att inom sjukförsäkringen är kostnaden nära
nog densamma som lönekostnaden och inom
pensionssystemet är den 65 % av lönekostnaden.
Mot denna bakgrund har centern tidigare i riksdagen
fört fram kravet om en samhällsekonomisk studie i syfte att
analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna av om
alla arbetshandikappade som vill ha arbete också skall
erhålla arbete på den öppna marknaden eller inom den
skyddade sektorn. Vår uppfattning är att de
samhällsekonomiska vinsterna i form av minskat behov av
pensionering och minskad belastning på
sjukförsäkringssystemet är stora. Framför allt är det
emellertid av hänsyn till den enskilde och inte till systemen
som centern nu kräver en parlamentarisk översyn. Mycket
material finns redan som underlag till den av oss begärda
översynen. Det är emellertid viktigt att parlamentariskt
förankra behovet av offensiva åtgärder.
Samhall
Ett arbete inom Samhall är för många människor enda
alternativet till förtidspension. Ett arbete är också att
föredra ur mänskligt perspektiv. Det är också angeläget att
den resurs som Samhallsgruppen utgör tas tillvara på ett
sådant sätt att företagsgruppens kompetens främst kommer
de mest utsatta arbetshandikappade till del.
Vi presenterar i en särskild motion vår syn på Samhalls
verksamhet. I den anslår vi 100 milj kr utöver regeringen till
Samhalls verksamhet. Detta ger möjlighet för 1 800
arbetshandikappade att erhålla jobb genom
Samhalls försorg. Detta är speciellt viktigt i den
lågkonjunktur som Sverige är på väg in i.
Anställning med introduktionsbidrag
De s.k. introduktionsbidragen är en möjlighet för staten
att ge förutsättningar som stimulerar till att anställa
arbetshandikappade. Det lämnas med 90 % utav
lönekostnaden under sex månader. Detta är att se som en
ömsesidig prövning för den sökande och arbetsgivaren.
Introduktionsbidrag är en god hjälp för
arbetshandikappade att erhålla jobb.
Introduktionsbidragen innebär ekonomiskt stöd för att
kompensera handikapp som i ett inledningsskede kan göra
att arbetsinsatsen inte blir fullgod.
Antalet introduktionsbidragsplatser är enligt nuvarande
regler kvoterade till länen och svårigheter finns att få
pengarna att räcka till för att tillgodose behovet. Vi anser
att de begränsningar som nu finns av antalet
introduktionsbidrag för anställning inom affärsverk,
kommunala arbetsgivare, organisationer och näringsliv
måste upphöra. Detta bör ges regeringen till känna.
Lönebidrag
Lönebidrag utgår idag med 50 % för år 1 och 2 för att
sedan trappas ned till 25 % för år 3 och 4. Därefter prövas
bidraget årligen. Det finns flera fördelar att införa ett mer
flexibelt system, vilket centern föreslagit tidigare år. Bl.a.
skulle den anställdes önskemål lättare tillgodoses och totalt
sett kan fler personer på lång sikt erbjudas anställning med
denna bidragsform.
Enligt centerns uppfattning finns dock ett par problem
med att införa ett flexiblare system. Skattereformen
innebär mycket negativa ekonomiska konsekvenser för
ideella organisationer. Organisationerna har inte erhållit
kompensation för sina merkostnader. Denna omständighet
kommer att leda till att många organisationer kommer att
tvingas skära ned sin verksamhet eller göra
personalnedskärningar. Det finns risk för att ett flexibelt
system med lönebidrag gör att de som uppbär dessa är de
som får ta konsekvenserna av kombinationen flexibla
lönebidrag och skattereformens finansiering. De mister sina
arbeten.
De lönebidragsanställda svarar för en rad viktiga
grundfunktioner inom kultursektorn bl.a. inom museerna.
Det handlar bl.a. om reception och öppethållande,
telefonväxel, driften av museernas arkiv, bibliotek och
fastigheter samt för skötseln av samlingarna. Vid många av
länsmuseerna svarar lönebidragsanställda också för viktiga
specialistfunktioner, hos flertalet t.ex. den fotografiska
verksamheten.
Gemensamt för kulturinstitutionerna är att de inte har
någon möjlighet att öka intäkterna och på så vis täcka
mellanskillnaden som uppstår. Istället hänvisas AMS till att
söka platser för lönebidragsanställda hos andra arbetsgivare
med en mera flexibel ekonomi, enskilda företag samt
kommuner och landsting.
Mot denna bakgrund anser centern att kultursektorns
och de ideella organisationernas situation och beroende av
lönebidragsanställningar måste utredas innan reglerna
ändras. Vi föreslår därför att riksdagen hos regeringen skall
begära en sådan utredning.
Det bör dock finnas utrymme för att införa ett flexibelt
system för den privata sektorn och för statliga myndigheter,
exklusive kultursektorn. Detta bör ges regeringen till
känna.
För att möta arbetshandikappades ökade problem på
arbetsmarknaden föreslår centern att ytterligare 100 milj kr
anslås till anslaget Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en
samhällsekonomisk studie kring effekterna av en
arbetsgaranti för arbetshandikappade i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändrade regler för
introduktionsbidrag,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av
vilka effekter större flexibilitet i lönebidragssystemet för
arbetshandikappade får för kultursektorn och de ideella
organisationerna,
4. att riksdagen till C 7. Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade för budgetåret 1991/91 anvisar 100
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 5
516 489 000 kr.
Stockholm den 25 januari 1991
Börje Hörnlund (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Roland Larsson (c)
Kersti Johansson (c)
Ivar Franzén (c)
Göran Engström (c)
Kjell Eriksson (c)
Sven-Olof Petersson (c)
Jan Hyttring (c)
Håkan Hansson (c)
Gunhild Bolander (c)
Marianne Andersson (c)
i Vårgårda