Inledning
Människor med arbetshandikapp skall kunna verka i samhället som aktiva medborgare. Handikappade har ofta svårare att kunna välja arbete efter egna önskemål. Det är enligt centerns uppfattning viktigt att vidta åtgärder som utjämnar dessa klyftor. I en särskild motion om handikappfrågor presenterar vi förslag till insatser för att stärka de handikappades situation i samhället. I denna motion behandlar vi de handikappades situation i arbetslivet.
Enligt vår mening är det en självklarhet att arbetshandikappade kan göra väsentliga insatser för vårt samhälles utveckling genom plats på den reguljära arbetsmarknaden eller i annat arbete.
Situationen på arbetsmarknaden
Den begynnande lågkonjunkturen och den därmed allmänt försämrade situationen på den svenska arbetsmarknaden slår hårt mot dem som har en svag förankring i arbetslivet. Detta gäller bl.a. de arbetshandikappade. I grupperna med svårare funktionshinder finns också många som även i en situation med hög efterfrågan på arbetskraft har svårt att göra sin röst hörd på arbetsmarknaden. Dessa grupper riskerar nu att komma mycket långt bak i arbetslöshetskön i den mån deras behov av arbete överhuvudtaget uppmärksammas.
I budgetpropositionen pekar regeringen på farorna med en ökad långtidsarbetslöshet, som innebär att stora grupper slås ut och får mycket svårt att komma tillbaka i arbete. Detta skapar mänskliga tragedier. Samtidigt är långtidsarbetslösheten inget bra medel i inflationsbekämpningen, då denna inte i någon hög grad påverkar lönebildningen och den ekonomiska utvecklingen i samhället. För många svårt handikappade är en sådan situation sedan länge en realitet och dagens arbetsmarknadsutveckling gör den inte lättare. Enligt centerns uppfattning måste aktiva insatser sättas in för att bereda de arbetshandikappade arbete. Det är förvånande att regeringen inte vill utnyttja de möjligheter som nu finns för att bereda jobb för arbetshandikappade.
Samhällsekonomisk studie
Det är en mänsklig tragedi att vilja arbeta men inte kunna erhålla anställning. Även samhällsekonomiskt är det bäst att arbetshandikappade ges möjlighet att arbeta. Om arbetshandikappade inte erhåller arbete kommer stora kostnader på ett flertal olika konton i statsbudgeten. Kostnader som inte analyseras och debatteras och som inte är utsatta för hårdhänta budgetmanglingar. Som exempel kan nämnas att inom sjukförsäkringen är kostnaden nära nog densamma som lönekostnaden och inom pensionssystemet är den 65 % av lönekostnaden.
Mot denna bakgrund har centern tidigare i riksdagen fört fram kravet om en samhällsekonomisk studie i syfte att analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna av om alla arbetshandikappade som vill ha arbete också skall erhålla arbete på den öppna marknaden eller inom den skyddade sektorn. Vår uppfattning är att de samhällsekonomiska vinsterna i form av minskat behov av pensionering och minskad belastning på sjukförsäkringssystemet är stora. Framför allt är det emellertid av hänsyn till den enskilde och inte till systemen som centern nu kräver en parlamentarisk översyn. Mycket material finns redan som underlag till den av oss begärda översynen. Det är emellertid viktigt att parlamentariskt förankra behovet av offensiva åtgärder.
Samhall
Ett arbete inom Samhall är för många människor enda alternativet till förtidspension. Ett arbete är också att föredra ur mänskligt perspektiv. Det är också angeläget att den resurs som Samhallsgruppen utgör tas tillvara på ett sådant sätt att företagsgruppens kompetens främst kommer de mest utsatta arbetshandikappade till del.
Vi presenterar i en särskild motion vår syn på Samhalls verksamhet. I den anslår vi 100 milj kr utöver regeringen till Samhalls verksamhet. Detta ger möjlighet för 1 800 arbetshandikappade att erhålla jobb genom Samhalls försorg. Detta är speciellt viktigt i den lågkonjunktur som Sverige är på väg in i.
Anställning med introduktionsbidrag
De s.k. introduktionsbidragen är en möjlighet för staten att ge förutsättningar som stimulerar till att anställa arbetshandikappade. Det lämnas med 90 % utav lönekostnaden under sex månader. Detta är att se som en ömsesidig prövning för den sökande och arbetsgivaren. Introduktionsbidrag är en god hjälp för arbetshandikappade att erhålla jobb.
Introduktionsbidragen innebär ekonomiskt stöd för att kompensera handikapp som i ett inledningsskede kan göra att arbetsinsatsen inte blir fullgod.
Antalet introduktionsbidragsplatser är enligt nuvarande regler kvoterade till länen och svårigheter finns att få pengarna att räcka till för att tillgodose behovet. Vi anser att de begränsningar som nu finns av antalet introduktionsbidrag för anställning inom affärsverk, kommunala arbetsgivare, organisationer och näringsliv måste upphöra. Detta bör ges regeringen till känna.
Lönebidrag
Lönebidrag utgår idag med 50 % för år 1 och 2 för att sedan trappas ned till 25 % för år 3 och 4. Därefter prövas bidraget årligen. Det finns flera fördelar att införa ett mer flexibelt system, vilket centern föreslagit tidigare år. Bl.a. skulle den anställdes önskemål lättare tillgodoses och totalt sett kan fler personer på lång sikt erbjudas anställning med denna bidragsform.
Enligt centerns uppfattning finns dock ett par problem med att införa ett flexiblare system. Skattereformen innebär mycket negativa ekonomiska konsekvenser för ideella organisationer. Organisationerna har inte erhållit kompensation för sina merkostnader. Denna omständighet kommer att leda till att många organisationer kommer att tvingas skära ned sin verksamhet eller göra personalnedskärningar. Det finns risk för att ett flexibelt system med lönebidrag gör att de som uppbär dessa är de som får ta konsekvenserna av kombinationen flexibla lönebidrag och skattereformens finansiering. De mister sina arbeten.
De lönebidragsanställda svarar för en rad viktiga grundfunktioner inom kultursektorn bl.a. inom museerna. Det handlar bl.a. om reception och öppethållande, telefonväxel, driften av museernas arkiv, bibliotek och fastigheter samt för skötseln av samlingarna. Vid många av länsmuseerna svarar lönebidragsanställda också för viktiga specialistfunktioner, hos flertalet t.ex. den fotografiska verksamheten.
Gemensamt för kulturinstitutionerna är att de inte har någon möjlighet att öka intäkterna och på så vis täcka mellanskillnaden som uppstår. Istället hänvisas AMS till att söka platser för lönebidragsanställda hos andra arbetsgivare med en mera flexibel ekonomi, enskilda företag samt kommuner och landsting.
Mot denna bakgrund anser centern att kultursektorns och de ideella organisationernas situation och beroende av lönebidragsanställningar måste utredas innan reglerna ändras. Vi föreslår därför att riksdagen hos regeringen skall begära en sådan utredning.
Det bör dock finnas utrymme för att införa ett flexibelt system för den privata sektorn och för statliga myndigheter, exklusive kultursektorn. Detta bör ges regeringen till känna.
För att möta arbetshandikappades ökade problem på arbetsmarknaden föreslår centern att ytterligare 100 milj kr anslås till anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en samhällsekonomisk studie kring effekterna av en arbetsgaranti för arbetshandikappade i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade regler för introduktionsbidrag,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av vilka effekter större flexibilitet i lönebidragssystemet för arbetshandikappade får för kultursektorn och de ideella organisationerna,
4. att riksdagen till C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1991/91 anvisar 100
000
000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 5 516 489 000 kr.
Stockholm den 25 januari 1991 Börje Hörnlund (c) Per-Ola Eriksson (c) Roland Larsson (c) Kersti Johansson (c) Ivar Franzén (c) Göran Engström (c) Kjell Eriksson (c) Sven-Olof Petersson (c) Jan Hyttring (c) Håkan Hansson (c) Gunhild Bolander (c) Marianne Andersson (c) i Vårgårda