Förslaget till budget 1991/92 innebär att folkrörelsernas arbete förändras. Det gäller de nya ''flexibla'' reglerna för s k lönebidragsanställda, som föreslås av arbetsmarknadsdepartementet.
Bidraget har utgått efter den grunden att staten genom AMS som regel svarat för 90 % av lönen. Det har sedan inte varit ovanligt att kommuner och i vissa fall landstingen fyllt upp med resterande 10 %. Föreningarna och institutionerna har svarat för arbetslednings- och övriga kostnader på arbetsplatsen. Även om dessa personer till följd av nedsatt arbetsförmåga inte kunnat arbeta med samma kraft som före sin arbetsskada, så har de betytt mycket för sin nya arbetsgivare. Det har också varit samhällsekonomiskt lönsamt.
Bidragen har vidare haft en avsevärd regional betydelse. Under omställningen av arbetskraft i det s k Uddevallapaketet fick drygt 100 personer plats i föreningar, på länsmuseet och andra institutioner.
Många föreningar har en enda anställd, en lönebidragsanställd. Med denne kan verksamheten stå och falla. Det finns gott om exempel på hur lönebidragsanställda gör ovärderliga insatser i barn- och ungdomsarbete.
Det framgår inte av propositionen när förändringarna ska ske. Det kan tolkas som om nuvarande bidrag inte ska förändras. De flesta lönebidrag omprövas årligen och detta kommer att innebära att förutsättningarna ganska snabbt kan ändras särskilt som det beräknas få plats med flera lönebidrag innom samma budget.
De nya skattereglernas effekter på de ideella organisationerna har ännu inte visat sig. Att nu ändra förutsättningarna för lönebidragen kan få negativa effekter både för folkrörelserna och de människor som erhåller lönebidrag.
Det beklagliga är att den utvärdering som regeringen beställt av AMS och statskontoret inte har inväntats eller i vart fall utsatts för remissbehandling. Det är ett uppdrag som givits av arbetsmarknadsutskottet och regeringen.
I det allt mer ansträngda arbetsmarknadsläget är det viktigt med en ordentlig genomgång av konsekvenserna av en sådan här förändring. Erfarenhetsmässigt vet vi att det är de svagaste grupperna som får det svårast vid en lågkonjunktur. Lönebidragsformen har bidragit till att många människor fått meningsfulla arbeten.
Med anledning av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den hos AMS beställda utvärderingen bör slutföras och remissbehandlas innan riksdagen föreläggs förslag till beslut avseende lönebidrag.
Stockholm den 25 januari 1991 Marianne Samuelsson (mp)