Försöksverksamhet med flexibla lönebidrag har pågått i
några län sedan ett par år tillbaka. I sin anslagsframställning
inför förra årets budgetproposition hade AMS föreslagit att
försöksverksamheten skulle praktiseras i hela landet fr.o.m
1 juli 1990. Regeringen ansåg emellertid att den begränsade
försöksverksamheten borde få pågå ytterligare ett år innan
man övergick till ett nytt system.
AMS skulle dessutom belysa konsekvenserna av en
bidragsomläggning för de mest berörda verksamheterna.
Att det finns ett medvetande om att en omläggning av
lönebidragen skulle komma att vålla svårigheter för vissa
arbetsgivare framgår klart t.ex. av det förhållandet att AMS
som ett alternativ pekat på möjligheten att kompensera
kulturinstitutioner som är beroende av 100-procentiga
lönebidrag över anslag.
Riksdagen, som delade regeringens uppfattning att
genomförandet skulle skjutas upp ett år, påpekade också att
de största problemen skulle drabba de arbetsgivare som i
dag sysselsätter merparten av de lönebidragsanställda, dvs.
vissa myndigheter, institutioner och ideella organisationer.
I årets budgetproposition föreslår regeringen att flexibla
lönebidrag skall införas från 1 juli i år.
Viktiga delar av våra kulturinstitutioner,
studieförbunden, idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen och
andra ideella organisationer är på gott och ont helt
beroende av de statliga lönebidragen för många av sina
anställda. Å andra sidan har de statliga lönebidragen
medverkat till att dessa arbetsgivare kunnat ta emot en
mängd människor som eljest endera skulle ha förblivit
arbetslösa eller blivit förtidspensionerade och givit dem
viktiga och meningsfulla arbetsuppgifter.
Att problemen nu riskerar att bli mycket stora -- även
om förändringen av lönebidragen bara skall gälla för
nyanställda från 1 juli -- framgår av att t.ex.
Riksidrottsförbundet har totalt ca 3 500
personer anställda med lönebidrag, studieförbunden
uppbär lönebidrag för ca 25 % av sin personal.
På länsmuseerna är de lönebidragsanställda i snitt drygt
en tredjedel av personalen, på landsarkiven nästan hälften.
Men också på de stora museerna spelar de en viktig roll. Så
har t.ex. Nordiska museet 104 lönebidragsanställda.
Avgången bland de lönebidragsanställda på museerna är i
genomsnitt 15--20 % på ett år.
Principiellt finns det egentligen ingen anledning att vara
motståndare till en övergång till flexibla lönebidag. Men
förändringen måste ske med den största varsamhet och man
måste i förändringsarbetet ha hela verklighetsbilden klar för
sig. Annars kan man riskera att förstöra samtidigt som man
förändrar.
Det är således mycket viktigt att den tidigare planerade
analysen görs av vilka konsekvenserna kan komma att bli
för myndigheter, institutioner och ideella organisationer
med stor andel lönebidragsanställda.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsekvenserna för vissa
arbetsgivare vid en övergång till flexibla lönebidrag.
Stockholm den 25 januari 1991
Sylvia Pettersson (s)
Anders Nilsson (s)
Göran Magnusson (s)
Ulla Pettersson (s)
Gunnar Thollander (s)