I ett internationellt perspektiv är trafiksäkerheten i Sverige relativt god. De trafikolyckor som trots allt inträffar medför dock stora kostnader för samhället; för individen, både kostnader och lidanden. 1988 var ca 25 000 motorfordon inblandade i polisrapporterade olyckor med personskador. 813 människor dödades och 22 838 skadades. I olyckorna var lastbilarna överrepresenterade: 9 av 1 000 registrerade lastbilar mot 6 av 1 000 registrerade personbilar.
Transportrådet räknar med att lastbilarnas andel av godstransportarbetet kommer att öka från 27 % 1987 till 34 % år 2000. Huvuddelen av alla lastbilar, ca 230 000, används för lokal och regional transport, främst varudistribution. 50--60 % av samtliga trafikolyckor med personskador inträffar inom tättbebyggt område där trafikmiljön är mer komplicerad än på landsbygden.
Föraregenskaperna och trafikanternas beteende är en av de viktigaste faktorerna både vad gäller orsaker till och möjligheterna att motverka trafikolyckor. Lastbilsförare är de som sämst följer hastighetsreglerna. En starkt bidragande orsak till detta kan vara att en stor del av förarna som arbetar inom varudistributionen har ackord som löneform.
Arbetsmiljökommissionen anser att de viktigaste förutsättningarna för ett bra arbetsliv är ett rikt arbetsinnehåll och att den enskilde har möjlighet att själv påverka sin arbetssituation. Yrkeschaufförerna, som ständigt har att anpassa sig till kundens önskemål om ''just- in-time'' i kombination med trafikens egen rytm, har små möjligheter att undvika negativ stress.
Enligt en undersökning av arbetsskador 1984 konstaterades att sjukskrivningstiden för lastbilsförare var mer än dubbelt så lång som för övriga arbetsskadefall.
De fackliga organisationernas val av löneform kan ge allvarliga negativa konsekvenser på olika samhällsområden. Ackordslönesystemet inom varudistributionen stämmer inte med samhällets generella syn på trafiksäkerhetsarbetet.
Trafiksäkerhetsverket, som samordnar trafiksäkerhetsarbetet, utarbetar treåriga trafiksäkerhetsprogram. Programmen innehåller både konkreta fysiska åtgärder och åtgärder som syftar till att förändra trafikanternas beteende. För att nå upp till de fastställda målen i trafiksäkerhetsarbetet -- dvs. att komma ner till högst 600 dödade och 40 000 skadade i trafiken år 2000 -- krävs mycket nytänkande och mer samordning av ytterligare samhällsområden. Yrkesförarnas arbetsmiljösituation och löneform är därvid ett område som närmare bör analyseras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ackordslönesystemets negativa inverkan på trafiksäkerhetsarbetet.
Stockholm den 25 januari 1991 Eivor Husing (s)