Den allmänt försämrade situationen på den svenska
arbetsmarknaden slår nu hårt mot dem som har en dålig
förankring i arbetslivet. Detta gäller i hög grad de
arbetshandikappade. I grupperna med svårare
funktionshinder finns också många som även i en situation
med hög efterfrågan på arbetskraft har mycket svårt att
göra sin röst hörd på arbetsmarknaden. Dessa grupper
riskerar nu att hamna mycket långt bak i arbetslöshetskön i
den mån deras behov av arbete överhuvudtaget
uppmärksammas.
I budgetpropositionen pekar regeringen på farorna med
en ökad långtidsarbetslöshet, som innebär att stora grupper
slås ut och får mycket svårt att komma tillbaka i arbete.
Detta skapar mänskliga tragedier. Samtidigt är
långtidsarbetslösheten i sig inget effektivt medel i
inflationsbekämpningen, då dessa grupper inte på något
aktivt sätt påverkar lönebildningen och den ekonomiska
utvecklingen i samhället. För många svårt handikappade är
en sådan situation sedan länge en realitet och dagens
arbetsmarknadsutveckling gör den inte lättare. Det är
därför förvånande att regeringen inte vill utnyttja de
möjligheter som nu finns för att bereda jobb för
arbetshandikappade.
I första hand skall insatserna för arbetshandikappade
riktas mot det reguljära arbetslivet med eller utan stöd av
lönebidragsmöjligheter. Men vi måste också utnyttja
Samhalls kapacitet att erbjuda arbetstillfällen särskilt för de
svårt handikappade. Nu föreslår regeringen att ett flexibelt
lönebidragssystem skall genomföras fullt ut över hela
landet. Det kan vara en bra utveckling av lönebidragen och
kommer på sikt förhoppningsvis att bidra till att fler
handikappade än hittills kan beredas arbete på den
reguljära arbetsmarknaden. Men detta räcker inte för att
skapa fler arbetstillfällen för svårt handikappade. Detta
gäller i särskild hög grad med den nuvarande utvecklingen
på arbetsmarknaden, där en kraftig minskning av
efterfrågan på arbetskraft också påtagligt försämrar
möjligheterna till lönebidragsanställningar. I en sådan
situation har Samhall en mycket viktig roll när det gäller att
erbjuda arbetstillfällen som alternativ till förtidspension.
Samhalls verksamhet har ur flera aspekter utvecklats
mycket positivt. Företagsgruppen kan idag erbjuda
meningsfulla och utvecklande arbetstillfällen över hela
landet och inom ett flertal olika branschområden. För
många handikappade kan en tids arbete inom Samhall vara
en väg tillbaka till ett arbete på den reguljära
arbetsmarknaden. För en del kan Samhall vara en första
chans att få ett fotfäste i arbetslivet. För andra kan ett
arbete inom Samhall vara ett mera långsiktigt alternativ till
förtidspension och sysslolöshet. Mot denna bakgrund är det
mycket olyckligt att Samhall i nuvarande situation på
arbetsmarknaden drastiskt måste minska antalet
arbetstillfällen. En positiv utveckling av närvaron bland de
Samhall-anställda, en viss minskning av antalet övergångar
till arbeten hos andra arbetsgivare och en fortsatt hög
efterfrågan på arbetstillfällen under 1989/90 innebar att
Samhall då hade fler anställda än vad den ram som reglerar
antalet arbetstillfällen inom Samhall tillåter. Detta
överskridande har sedan betydligt begränsat Samhalls
utrymme att anställa arbetshandikappade under
innevarande år och anställningsstopp råder vid flertalet av
Samhalls företag. Regeringen har angivit att man inte är
beredd att kompensera företagsgruppen med en utvidgning
av sysselsättningsramen för innevarande år. Vi anser det
felaktigt att Samhall på detta sätt bestraffas för att man
lyckats öka närvaron bland de anställda. Det är också
särskilt olyckligt att Samhall nu tvingas införa
anställningsstopp i en situation då behovet av jobb för
arbetshandikappade drastiskt ökar.
Under 1980-talet har Samhall uppvisat en kraftig
förbättring av det ekonomiska resultatet. Detta har
inneburit att behovet av statlig ersättning per arbetstillfälle
kunnat minskas betydligt. Nu arbetar Samhall för att
fortsätta denna positiva utveckling under 1990-talet. Som
ett led i den fortsatta effektiviseringen har Samhall
föreslagit att företagsformen för Samhallkoncernens
företag ändras från stiftelse till aktiebolag. Det främsta
skälet för detta är att Samhall med stiftelseformen
diskrimineras såväl affärsmässigt som skattemässigt i
förhållande till andra företag. Vad vi förstått har
stiftelseformen egentligen aldrig varit avsedd eller anpassad
för att användas för rörelsedrivande företag på detta sätt.
En övergång till aktiebolagsformen skulle på intet sätt
behöva förändra Samhalls verksamhetsidé och
statsmakternas inflytande över Samhall.
Regeringen har nu valt att hänskjuta frågan om Samhalls
företagsform till en särskild utredare, vilken förväntas vara
klar med sitt arbete först under hösten. Enligt vår mening
borde dock regeringen redan nu under våren, utan
ytterligare utredning, kunna presentera riksdagen ett
förslag i frågan. En övergång till aktiebolagsformen för
Samhall ligger också väl i linje med vad regeringen nu
uttalar om utvecklingen av den offentliga verksamheten.
Samhall är den typen av konkurrensutsatt verksamhet som
definitivt bör bedrivas i bolagsform. Riksrevisionsverket
har också nyligen i en rapport om statliga stiftelser klart
uttalat sig för att Samhall ombildas till aktiebolag.
En annan fråga som regeringen nu hänskjutit till den
särskilde utredaren av Samhall är ett förslag från AMS om
att AMS skulle ta över det statliga anslag som utgår till
Samhall. AMS skulle därmed övergå till att köpa
arbetstillfällen för arbetshandikappade från Samhall. Enligt
vår mening är det uppenbart att ett genomförande av AMS
förslag skulle försämra möjligheterna till arbete för
arbetshandikappade och då särskilt för grupperna svårt
handikappade. Arbetstillfällena inom Samhall måste enligt
vår mening förbehållas de svårt handikappade och inte föras
samman med resurserna för flexibla lönebidrag m.fl.
åtgärder i enlighet med AMS förslag. Ett genomförande av
AMS förslag skulle också på ett påtagligt sätt försämra
Samhalls möjligheter att fungera som företag. Samhall
skulle tvingas bli mer av en myndighet. Vi skulle återgå till
den situation som rådde på 1970-talet och som låg till grund
för besluten om Samhalls bildande. Detta skulle leda till att
Samhall inte kan bereda arbetshandikappade meningsfulla
arbetsuppgifter i den utsträckning som är nödvändig
samtidigt som statens kostnader per arbetstillfälle helt klart
skulle öka. Dessutom skulle detta innebära en oacceptabel
centralisering av resurser till AMS. AMS förslag riskerar nu
skapa en onödig oro bland Samhall-anställda och stoppa
upp företagets positiva utveckling. Mot denna bakgrund
anser vi att AMS förslag om ett övertagande av Samhalls
anslag bör avvisas utan ytterligare utredande.
I anslagsframställningen för 1991/92 har Samhall
redovisat att man har kapacitet och kommersiella
förutsättningar att erbjuda ytterligare 800 arbetstillfällen
för arbetshandikappade. Marginalkostnaden för dessa
arbetstillfällen beräknas till 90 % av lönekostnaderna för de
arbetshandikappade anställda och totalt uppgå till 100
milj.kr. I budgetpropositionen har regeringen föreslagit att
antalet arbetstillfällen inom Samhall bör behållas
oförändrat under 1991/92. Enligt vår mening är det mycket
angeläget att ytterligare utnyttja Samhalls kapacitet och vi
är därför beredda att ge fler arbetshandikappade möjlighet
till arbete. En utökning med ca 400 arbetstillfällen bör
därför ske till en kostnad av ca 50 milj.kr.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
förändrad företagsform för Samhall från stiftelse till
aktiebolag i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande AMS förslag om ett
övertagande av Samhalls anslag,
3. att riksdagen beslutar att verksamheten inom Samhall
skall utökas med 400 arbetstillfällen för
arbetshandikappade utöver regeringens förslag för 1991/92
och för detta ändamål anslår 50 000 000 kr.
Stockholm den 24 januari 1991
Kenth Skårvik (fp)
Lars Leijonborg (fp)