Den moderna yrkesutbildningen för byggnadsarbetare inom gymnasieskolans ram är väl avpassad att ge ungdomarna en god yrkeskunskap. Men för att bli en skicklig hantverkare räcker det dock inte med enbart denna utbildning utan det krävs i första hand omfattande praktisk erfarenhet. Trots stor praktisk erfarenhet kan det många gånger föreligga ett behov hos byggnadsarbetare att vidareutbilda sig för att bli en skicklig hantverkare.
Byggnadsbranschen är vanligen mycket utsatt för konjunkturväxlingar och en betydande arbetslöshet kan stundom förekomma där. Denna arbetslöshetsperiod bör hos den enskilde kunna utnyttjas för vidareutbildning. Vi finner det därför mycket angeläget att sysselsättningsstödet för arbetslösa byggnadsarbetare i första hand avser vidareutbildning till skickliga hantverkare.
Ett högst lämpligt område för sådan vidareutbildning utgör de kulturella byggnaderna. Tillgången på medel för att hålla kulturminnesmärkta byggnader är mycket begränsad. Underhåll av sådana byggnader är till sin typ rent hantverksmässigt och de utgör därför goda utbildningsobjekt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel och åtgärder för vidareutbildning av arbetslösa byggnadsarbetare till skickliga hantverkare.
Stockholm den 23 januari 1991 Kaj Larsson (s) Börje Nilsson (s) Maja Bäckström (s) Ingegerd Wärnersson (s) Hans Gustafsson (s)