Arbetsmiljökommissionen har i sin kartläggning och
granskning av arbetsmiljön funnit att den förändrade och
utvidgade lagstiftning som kom till i mitten av 1970-talet
inte medförde en minskning av antalet olycksfall och andra
skador i arbetslivet.
Sjuktalen ökar liksom arbetsskadorna och
förtidspensioneringarna. Kostnaderna för dessa uppskattas,
förutom produktionsbortfallet, till drygt 60 miljarder
kronor per år. Därutöver betalar samhället 3 miljarder per
år till förbättringar av arbetsmiljön.
Andelen förtidspensionärer har ökat under hela 1980-
talet och utgör idag ca 350 000 människor. Drygt 50 000
förtidspensioneras årligen. Ca 180 000 arbetsskador anmäls
varje år.
Därtill kommer de mänskliga kostnaderna som inte kan
beräknas men som är oerhört stora.
Dödligheten bland människor som slagits ut ur
arbetslivet är 3--4 gånger högre än i andra motsvarande
grupper.
Största delen av de sjukdomar och skador som
förorsakar sjukskrivningar kan hänföras till arbetsmiljön.
Hälsan är en klassfråga. LO-grupperna får i större
utsträckning arbetssjukdomar än andra, de vårdas längre på
sjukhus och de förtidspensioneras mest.
Nya skador ökar mest
Gårdagens arbetsmiljörisker i form av bristande
skyddsanordningar med risk för fysiska skador i jobbet finns
delvis kvar men har kompletterats med andra och nya
risker.
Stress, belastningsskador och psykosociala faktorer blir
allt påtagligare sjukdomsorsaker. En kraftig ökning av
antalet anmälda arbetsskador av psykosocial typ har
uppstått under 1980-talet.
Stressframkallade sjukdomar, exempelvis i form av
hjärt-kärlsjukdomar, är långt vanligare inom arbetarklassen
än bland tjänstemän och företagare. Dessa klassbundna
skillnader i hälsotillstånd har ökat under 1970- och 1980-
talet.
Nya typer av miljörisker drabbar stora grupper. Dålig
inomhusventilation i många moderna kontors- och
industribyggnader medför att bakterier, mögel och
allergiframkallande ämnen sprids i lokalerna. Detta är
sannolikt en viktig orsak till ökningen av astmatiska och
allergiska sjukdomar. Överhuvudtaget är Sverige ett u-land
när det gäller väl fungerande ventilationsanläggningar. Det
finns stora brister när det gäller den regelbundna kontrollen
och servicen av dessa. Detta gäller både på arbetsplatser, i
hemmet och övriga lokaler.
Det växande antalet nya kemikalier och den ökande
tiden framför bildskärmar är andra nya
arbetsmiljöproblem.
Oregelbundna arbetstider och skiftarbete sliter hårdare
på människor än arbete under dagtid. Av hälsoskäl skulle
därför en daglig arbetstidsförkortning vara det bästa
verktyget mot utslitning av arbetskraften.
Målet under 90-talet bör vara att 6-timmarsdagen
uppnås.
Kvinnors arbetsmiljö
Antalet anmälda skadefall har ökat inom traditionella
kvinnoyrken som sjukvård och barn- och äldreomsorg.
Speciellt högt och ökande är antalet anmälningar som
kommer från anställda inom hemtjänsten. Det handlar om
både belastningsskador och psykosociala problem.
Kvinnor drabbas i högre grad av belastnings- och
förslitningsskador än män. Hos kvinnor är 80 % sådana
skador. Det beror på att deras arbeten oftare är monotona
och enformiga samt att de idag gör mer av hemarbetet.
Genom att kvinnor gör mer av hemarbetet blir den totala
mängden arbete större och därmed minskar möjligheten till
vila och återhämtning.
Riskyrken
Extremt hög är arbetsskaderisken för kvinnliga
montörer inom elektronikindustrin, som i stor utsträckning
idag drabbas av nackskador. Andra branscher som har hög
andel förslitningsskador är bland kvinnliga
verkstadsmekaniker som svarvare och borrare, svetsare,
slakt- och charkuteriarbetare, målare och gjuteriarbetare i
nämnd ordning.
När det gäller förslitningsskador och
belastningssjukdomar som härrör från arbetet är det bland
männen högst risker i följande yrken: slakt- och
charkuteriarbetare, flyttkarlar, garvare, tapetserare,
murare, skogsarbetare, gjutare, betongarbetare och
verkstadsmekaniker i nämnd ordning.
Ser man till rena olyckshändelser av typen akuta
arbetsolycksfall är antalet störst bland slakt- och
charkuteriarbetare, gjuteri- samt gruvarbetare i nämnd
ordning (ovanstående siffror hämtade ur
Arbetarskyddsstyrelsens informationssystem om
arbetsskador, ISA).
Förtidspensioneringarna
Förtidspension har ofta en koppling till
arbetsmiljöfrågorna. Yrken med en hög andel
förtidspensionärer kan därför ge en indikation på brister i
arbetsmiljön.
Högst andel förtidspensionärer i förhållande till
yrkesverksamma finns inom följande områden: lokalvård,
textil, sömnad, järnbruk, metall- och smidesindustri,
gjuteri- och verkstadsindustri, byggnadsarbete samt övrig
industri.
Kopplingen långtidssjukskrivning -- brister i
arbetsmiljön är tydlig. De långa sjukskrivningarna har ökat
kraftigt för kvinnorna och har ett högre tal än för män.
När det slutligen gäller dödsolyckor som följd av
arbetsplatsolycksfall (exkl resa till/från arbete) har den
årliga siffran varit relativt konstant runt 100 personer.
De aktuella dödstalen i arbetsskadestatistiken visar
högst dödstal för följande yrken: egenföretagare (främst
jord/skogsbrukare), industriarbetare och chaufförer.
Sammanfattningsvis är bilden entydig: antalet
arbetsskador ökarkvinnors andel bland de arbetsskadade
växerförslitningsskadorna i nacke, axlar, rygg och armar
är fortfarande en betydande del av arbetsskadorna
kvinnor utsätts för de största riskerna inom yrkena städare,
montörer inom elektronikindustrin, verkstadsmekaniker
samt vård och omsorg (främst hemsjukvården)för män är
risken störst bland slakt- och charkuteriarbetare,
flyttkarlar, jordbrukare och gjuteriarbetare samt byggnads-
och industriarbetarede psykosociala problemen på
arbetsplatserna ökar
Det finns för närvarande omkring 150 myndigheter och
organisationer som arbetar med olika former av utåtriktad
arbetsmiljöverksamhet. Det finns oerhörda
kunskapsbanker i Sverige om arbetsmiljöfrågorna. Det
finns ca 120 000 aktiva skyddsombud. Inom lagstiftningen är
den bärande tanken samverkan och samarbete mellan
arbetstagare och arbetsgivare för en bättre arbetsmiljö.
Det är inte kunskap och information som saknas.
Det är makten att använda kunskapen som saknas.
Nu måste lagarna stärkas
Sjukstatistiken ovan talar sitt tydliga språk.
Arbetsmiljön har totalt sett blivit sämre i Sverige under
senare år.
Förhoppningen om att arbetsgivaren genom samarbete
med facket skulle inse vikten av en god arbetsmiljö var
visserligen en vacker tanke men visade sig vara naiv.
Den feltanken får nu betalas av de cirka 600 000
människor som i denna stund är långtidssjukskrivna eller
förtidspensionerade!
Den slutsats man måste dra av den växande förslitningen
av arbetskraften är att makten över arbetsmiljön måste
förskjutas från arbetsgivaren till de anställda och
fackföreningarna. Det är den garantin som behövs för att
arbetsmiljön radikalt ska kunna förändras och den
uppåtriktade kurvan i arbetsskadestatistiken vändas neråt.
Detta måste tydliggöras genom en reformerad
lagstiftning och genom en förnyad och moderniserad,
effektiviserad, tuffare och mer sanktionsbenägen
tillsynsverksamhet från statens sida.
Men arbetsmiljökommissionen väljer i många fall att
fortsätta på den frivilliga samarbetslinjen med vädjanden
till arbetsgivaren. Man vill inte ta ett rejält kliv framåt på
bekostnad av ett minskat inflytande för arbetsgivaren.
Detta syns på de många gånger försiktiga skrivningarna i
kommissionen: ''Det bör vara möjligt att ge
arbetsmarknadens parter ökat stöd att via avtal utveckla
och förändra arbetsorganisationen.'' ''Det bör vara
möjligt att bryta ner monotona repetitiva arbetsuppgifter''
''Yrkesinspektionen bör i framtiden mer mejsla ut sin roll
som tillsynsmyndighet'' ''Alla anställda bör ha rätt till
kompetensutveckling i arbetet'' ''Kommissionen är inte
främmande för utvidgade sanktioner, men anser att
sanktionsfrågorna behöver ses över ytterligare''
''Möjligheten att döma ut företagsbot bör kunna tillgripas i
fler fall än idag''
Med luddiga och försiktiga formuleringar och förslag
förändras inte världen och inte heller arbetsmiljön.
Positiva förslag finns
Men bland kommissionens förslag finns också positiva
delar. Så föreslås t.ex. att kostnaderna för dålig arbetsmiljö
i form av frånvaro, skador och förtidspensionering skall
lyftas fram i företagens och förvaltningarnas redovisningar
i form av en obligatorisk personalekonomisk redovisning.
Aktieägare och inte minst politikerna i kommuner och
landsting kommer naturligt att kräva och besluta om
förändringar när de ser kostnaden för t.ex.
personalomsättning och arbetsskador.
Vi anser också att principen att premiera bra
arbetsmiljöer och straffa dåliga sådana genom
differentierade arbetsgivaravgifter är riktig.
Differentieringen ska vara så stor att den blir kännbar. I den
presentation som förslaget fått förefaller det dock att handla
om väl små skillnader mellan högsta och lägsta avgift.
Tanken att försäkringskassan skall avgöra vilken
arbetsgivaravgift som varje enskilt företag ska betala är
också diskutabel. Den bantade personalstyrkan på
försäkringskassorna runt om i landet är redan med
nuvarande arbetsuppgifter hårt ansträngda.
Positivt är också de relativt stora resurser som nu finns
framtagna i Arbetslivsfonden till arbetsmiljöförbättringar
ute på arbetsplatserna.
Det finns också mycket faktamaterial och resonemang
om arbetsmiljön i kommissionens betänkande och
rapporter som är värdefulla.
Enligt vänsterpartiets uppfattning bör ytterligare
förstärkningar göras för att komma till rätta med
arbetsmiljöproblemen. Omfattande förändringar av
arbetsmiljölagen och medbestämmandelagen för
förstärkningar av fackföreningarnas och de anställdas makt
och inflytande avseende arbetsorganisation, arbetstider,
arbetstempo, personalstorlek, ventilation, ljudnivå,
temperatur samt anpassning av arbetsplatsen i övrigt efter
den anställdes förutsättningar. I lagstiftningen måste ske ett
närmande av skyddsarbetet och det övriga fackliga arbetet.
Skyddsombuden har en nyckelroll på vägen mot en
förnyad arbetsmiljö. Vänsterpartiet föreslår därför: Utökad
stoppningsrätt för skyddsombuden vad avser långsiktig risk
för ohälsa och arbetsskador beroende på arbetets
uppläggning och organisation. Utökad stoppningsrätt för
skyddsombud när det föreligger risk för hot från företaget
mot den yttre miljön. En helhetssyn på miljön är nödvändig
liksom en helhetssyn på människors livsförhållanden. Ett
klart och entydigt förbud mot individuellt ackord bör
införas lagstiftningsvägen. Förbudet måste också innebära
att förbudet ej får kringgås genom ändrade arbetsmetoder
och ändrad arbetsorganisation så att samma arbetssituation
och tempo behålls. Arbetsskade- och
sjukfrånvarostatistiken visar entydigt att löneformen är
direkt farlig för arbetskraften.
ISA-systemet
En central kunskapsuppbyggnad avseende arbetsskador
och dåliga arbetsmiljöer måste ske i syfte att stärka
arbetsmiljöarbetet. ISA-systemet inom
Arbetarskyddsstyrelsens ram finns redan men behöver
utvecklas ytterligare för uppbyggnaden av en samordnad
arbetsskadestatistik.
Det måste göras möjligt att enkelt följa vilka
arbetsplatser och yrken som har en förhöjd sjukfrånvaro
eller skadefrekvens.
För att utveckla ISA-systemet, anskaffa ADB-
utrustning, datorisera diariesystemet, införa ett nytt
ekonomi-administrativt system och utveckla det
personaladministrativa systemet med därtill hörande
inrättande av ytterligare tjänster krävs ytterligare medel
utöver regeringens förslag. Vänsterpartiet föreslår att
ytterligare 3 miljoner anslås för nya tjänster och
utvecklande av ISA-systemet.
Arbetsmiljöinstitutet
Arbetsmiljöinstitutet samordnar idag bl.a. den statliga
forskningen på arbetsmiljöområdet. Institutet ansvarar
dessutom för företagshälsovårdsområdet. I takt med de
ökande arbetsskadorna växer vikten av en fungerande
företagshälsovård. Institutet vidareutbildar företagsläkare,
skyddsingenjörer m fl och ger en kvalificerad
introduktionsutbildning inom företagshälsovårdssektorn.
Men de föreslagna anslagen i årets budget räcker inte för att
klara behoven.
Institutet informerar vidare om sina forskningsresultat,
vilket är nödvändigt om forskningen också skall komma till
praktisk användning ute på arbetsplatserna. Sedan
tidningen Arbetarskydd lagts ned ökar behovet av
ytterligare resurser till information.
Hybrid-DNA-delegationens verksamhet går över
institutets budget. För dess ändamål krävs en utökning av
anslaget i budget.
Vänsterpartiet förespråkar vidare en utökning av den
kvalificerade skyddsombudsutbildning som för närvarande
bedrivs i en ganska liten skala. Vänsterpartiet föreslår
dessutom att institutet tilldelas extra resurser för att kunna
anordna särskilda kurser i ergonomi.
För dessa ändamål föreslår Vänsterpartiet att
Arbetsmiljöinstitutet tillförs ytterligare 4 miljoner kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts vad gäller en förändrad lagstiftning
på arbetsmiljöns och arbetsrättens område,
[att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
differentierad arbetsgivaravgift i enlighet med vad som i
motionen anförts,1]
2. att riksdagen till Arbetarskyddsstyrelsen för
budgetåret 1991/92 anslår 3 milj.kr. utöver regeringens
förslag för inrättande av nya tjänster och utvecklandet av
ISA-systemet,
3. att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet för
budgetåret 1991/92 anslår 4 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit till de ändamål som anges i motionen.
Stockholm den 16 januari 1991
Lars Werner (v)
Berith Eriksson (v)
Lars-Ove Hagberg (v)
Bo Hammar (v)
Margó Ingvardsson (v)
Ylva Johansson (v)
Bertil Måbrink (v)
Karl-Erik Persson (v)
Jan-Olof Ragnarsson (v)
Maggi Mikaelsson (v)