I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1990/91:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt
B.Det offentliga skolväsendet punkt B8. Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet jämte motioner.
Propositionen
Regeringen har under punkt B8 (s. 73--83) föreslagit
11. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om uppbyggnaden av
ett särskilt skolindex,
12. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en engångsvis
kompensation för en del av slutregleringen av bidrag till driften av
grundskolan enligt det hittillsvarande systemet,
13. att riksdagen godkänner förslaget att avveckla den statliga regleringen
av tjänster som elevhemsföreståndare och biträdande elevhemsföreståndare i
grundskolan,
14. att riksdagen beslutar att intagning får ske budgetåret 1991/92 till
linjerna inom försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar,
15. att riksdagen godkänner förslaget till övergångsregler för resurserna
för kommunal utbildning för vuxna exkl. särvux,
16. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
30276451000 kr.
Motionerna
1990/91:Ub203 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöken med
treårig yrkesinriktad utbildning bör avbrytas i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten att välja skola,
8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att bidragen skall följa eleven,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolor med egen profil,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åldersblandade klasser.
1990/91:Ub243 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring av
grundskoleförordningen så att hemspråksundervisning också kan erbjudas på
lördagar.
1990/91:Ub245 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en demokratisk
skola.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar (300 milj.kr.)
inom hemspråksundervisningen,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag om att spara 55 milj.kr. på
grundvuxutbildningen,
13. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 8. Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet 355 milj.kr. utöver regeringens förslag,
eller totalt 30631451000 kr.
1990/91:Ub273 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den slutliga
avräkningen av statsbidragen för verksamheten 1990/91 i landstingens
gymnasieskolor.
1990/91:Ub291 av Pär Granstedt m.fl. (c, fp, v) vari yrkas att riksdagen
anvisar medel till extra statsbidrag till kommuner med särskilda behov i fråga
om hemspråksundervisning.
1990/91:Ub293 av Jerry Martinger och Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarelevernas behov av att utveckla färdigheterna i svenska
språket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avsikten med vistelsen i Sverige skall vägas in vid val av
undervisningsspråk.
1990/91:Ub299 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
hemspråksundervisning.
1990/91:Ub301 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
avsevärt bättre, obligatorisk, trygghetsförsäkring för landets alla skolelever.
1990/91:Ub308 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätt till
hemspråk medges om eleven dagligen talar ett annat språk än svenska i hemmet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inga
hemspråksgrupper bör bestå av mindre än fem elever,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behoven av en översyn av hemspråkslärarnas situation.
1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråksundervisningen,
6. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet, B 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 300000000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit till hemspråksundervisning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevinflytande i undervisningen,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skollagen
att elevernas rätt till inflytande klart framgår,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillföra statsbidraget till skolan ytterligare medel för att ge
kommunerna ett finansiellt stöd för att genomföra en minskning av
klasstorlekarna,
13. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet, B 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 250000000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit till finansiellt stöd för att möjliggöra mindre
klasser i grundskolan,
14. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet, B 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 55000000 kr. utöver vad
regeringen har föreslagit till kommunal vuxenutbildning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräkningen av sektorsbidraget och kostnadsrelationerna mellan
staten och kommunerna.
1990/91:Ub326 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att 4 kap. 9 § grundskoleförordningen får sådan lydelse att
hemspråksundervisning på lördagar möjliggörs.
1990/91:Ub329 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
hemspråksundervisningens höga kvalitet och stora omfattning och om dess
integrering i grundskolans schemalagda ordinarie undervisning.
1990/91:Ub560 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att stimulera skickliga lärare att bli kvar i yrket.
1990/91:Ub804 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barnens rätt
till omsorg på skolans område vad gäller skolmåltider, lokaler, arbetsmiljö och
arbetsmaterial tillgodoses enligt vad i motionen anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en självstyrande, demokratisk lokal styrelse på skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nytt statsbidragssystem som skall börja gälla senast den 1 juli
1993,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrarundervisningen -- svenska som andra språk,
studiehandledning, hemspråksundervisning och hemspråkslärare,
16. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk utbildning, lärarutbildning och
fortbildningen,
26. att riksdagen till Hemspråksundervisning, B 8. Bidrag till driften av
det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar 150
milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.
1990/91:Ub816 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om självstyrande skolor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrars och elevers utökade rätt att välja skola inom det
allmänna skolväsendet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter för skolor inom det allmänna skolväsendet att
skapa en särskild ämnesprofil,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolmyndighetens skyldighet att informera om rätten att välja skola,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om karriärtjänster,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om besvärsrätt vid lärartillsättningar.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråk som tillval,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidraget till gymnasiestudier i utlandet.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
13. att riksdagen beslutar att till anslaget B 8. Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet från anslaget B 4. överföra 78487000 kr.
i enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att till anslaget B 8. Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet från anslaget B 6. överföra 50 milj.kr. i
enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att reducera anslaget B 8. Bidrag till driften av
det kommunala offentliga skolväsendet i den del som avser vuxenutbildning med
50 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen beslutar att reducera anslaget B 8. Bidrag till driften av
det kommunala offentliga skolväsendet med 13500000 kr. i enlighet med vad
som anförts i motionen,
17. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till anslaget B 8. Bidrag till
driften av det kommunala offentliga skolväsendet anvisar ett förslagsanslag av
30341438000 kr.
1990/91:Ub826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A504.
Utskottet
Från förevarande anslag, som är nytt, utgår fr.o.m. den 1 juli 1991
statsbidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet (grundskola,
gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna exkl. vuxenutbildningen för
psykiskt utvecklingsstörda, särvux). Till detta anslag har förts följande
anslag och anslagsposter enligt nuvarande anslagsindelning: B 3. Stöd för
utveckling av skolväsendet, medlen för bidrag till kommunernas lokala
skolutveckling, B 10. Särskilda insatser inom skolområdet (75 % av anslaget), B
11. Bidrag till driften av grundskolan m.m., medlen för bas- och
förstärkningsresurser m.m., bidrag till lokal skolutveckling, bidrag till
kostnader för vissa sociala avgifter, lönekostnadspålägg, extra bidrag till syo
och prao i glesbygd, kompletteringsfortbildning (utom medlen till Sveriges
radio), B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor, B 19. Bidrag till åtgärder
inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m., C 1. Bidrag
till kommunal utbildning för vuxna (utom medlen för särvux) samt F 3.
Studiehjälp m.m., medel för vissa elevresor avseende gymnasieskolan.
Statsbidraget utbetalas till kommunerna som ett samlat finansiellt stöd till
driften av det kommunala offentliga skolväsendet -- ett sektorsbidrag.
Från anslaget utgår vidare särskilda bidrag för gymnasial utbildning för döva
och hörselskadade samt svårt rörelsehindrade elever, ett särskilt
verksamhetsstöd till vissa gymnasiala utbildningar och vuxenutbildningar,
bidrag till vissa gymnasiala utbildningar som skall överföras till annan
utbildningsform, bidrag till vissa kostnader i samband med försök med treåriga
yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan samt ett bidrag av engångskaraktär
till driften av grundskolan.
1. Hemspråksundervisningen
I propositionen (prop. 1990/91:100, bil. 10 s. 46--48) redovisas de
övergripande principerna för undervisningen i hemspråk och nu gällande
bestämmelser för kommunernas skyldighet att anordna undervisning i hemspråk.
Regeringen konstaterar att antalet deltagare i hemspråksundervisningen har ökat
starkt under årens lopp. Under perioden 1986/87--1989/90 ökade antalet
deltagande elever i hemspråksundervisning i grundskolan med 6751 elever till
sammanlagt 63499 elever, dvs. en ökning med ca 12%.
Enligt nu gällande statsbidragsbestämmelser (Förordning om statsbidrag till
driftkostnader för grundskolan, m.m. SFS 1978:345, senaste ändring 1990:874)
utgår statsbidrag till kostnader för bl.a. viss stödundervisning (30 § 1.
Stödundervisning i svenska som anordnas för elever som har ett annat språk än
svenska som hemspråk) och undervisning i hemspråk samt studiehandledning på
hemspråk (32--34 §§). Bidrag till stödundervisning i svenska, dvs. svenska som
andraspråk lämnas för högst fyra veckotimmar för varje grupp av elever. Bidrag
lämnas för 1,1 veckotimmar för varje elev som deltar i hemspråksundervisning
under läsåret. Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden besluta att
ytterligare bidrag skall lämnas för högst 0,3 veckotimmar för varje deltagande
elev i hemspråksundervisning. Enligt vad utskottet erfarit från
utbildningsdepartementet kan bidraget till svenska som andraspråk i 1990/91 års
priser beräknas uppgå till 738,8 milj.kr. och bidraget till
hemspråksundervisning inkl. studiehandledning på hemspråket till 435,5
milj.kr., dvs. totalt 1174,3 milj.kr. Därtill kommer sociala avgifter med
totalt 265,4 milj.kr. Bidraget till hemspråksundervisningen utslaget per
deltagande elev motsvarar ca 1,3 lärarveckotimmar.
Enligt regeringen skall de principer för elevers rätt till
hemspråksundervisning som riksdagen tidigare beslutat om ligga fast (prop.
1984/85:100, bet. UbU12, rskr. 149). Det ankommer på kommunen att pröva om
angivna villkor för rätt till hemspråksundervisning föreligger.
Föredragande statsrådet framhåller att kommunerna i större utsträckning måste
eftersträva en kvalitativt god och rationell undervisning i hemspråk. En rimlig
minsta gruppstorlek i ett hemspråk är enligt statsrådets mening fem elever. I
fortsättningen bör svårigheter att anordna undervisning i ett hemspråk med
minst fem deltagare -- förutom bristande tillgång på lärare på hemspråk (jfr. 5
kap. 11 § grundskoleförordningen) -- kunna utgöra skäl för en kommun att inte
anordna undervisning. Föredragande statsrådet utgår emellertid från att
kommunerna tillsammans med berörda elever, vårdnadshavare och lärare gör allt
för att skapa sådana lösningar att så många elever som möjligt får den
undervisning de behöver.
Med de föreslagna förändringarna i vad gäller hemspråksundervisningen görs i
budgetpropositionen den bedömningen att staten kan minska sektorsbidraget till
kommunerna med 300 milj.kr. Föredragande statsrådet avser att senare återkomma
till regeringen med förslag som anpassar föreskrifterna för
hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan till i propositionen
framförda förslag.
I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 1 delvis framhålls att det nya
statsbidragssystemet är utformat som ett sektorsbidrag, dvs. ett generellt,
finansiellt stöd till kommunernas skolväsende. Därav följer att kommunerna
själva förfogar över samtliga de resurser som skall användas för verksamheten
-- såväl statliga som kommunala. Kommunerna skall, framhåller motionärerna,
själva fatta besluten om hur verksamheten skall vara organiserad och om
erforderliga prioriteringar. Mot denna bakgrund anser motionärerna det vara
principiellt felaktigt att fatta beslut om en öronmärkt besparing, som i detta
fall skulle drabba hemspråksundervisningen. Slutligen vill motionärerna betona
att det självklart finns möjligheter att göra effektivitetsvinster även inom
hemspråksundervisningen. Men det bör ske inom ramen för det kommunala ansvaret
för undervisningsväsendet och det finansiella stöd som statsmakterna ställer
till förfogande för hela skolsektorn.
Även i motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 5 framhålls att ett av de
grundläggande syftena med det nya statsbidragssystemet för grundskolan är att
beslut om resursernas fördelning skall ske närmare den dagliga verksamheten i
skolorna och inte styras centralt av detaljerade bidragsregler. Enligt
motionärerna kommer de kommuner som har högst andel hemspråkselever att drabbas
hårdast av regeringens förslag till besparing. I dessa kommuner är
undervisningsgrupperna ofta större än fem elever redan i dag, anför
motionärerna, varför några stora effektivitetsvinster inte kan påräknas. Dessa
invandrartäta kommuner har i dag en väl fungerande organisation för
hemspråksundervisningen, framhåller motionärerna. Mot denna bakgrund bör
riksdagen avvisa regeringens förslag till besparing inom
hemspråksundervisningen.
Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 6 bör lärarna i hemspråk betraktas
som en resurs för alla elever i skolan. Det är därför viktigt att de ges
vidareutbildning i ytterligare ämnen. Enligt motionärerna bör ett samlat grepp
tas över all invandrarundervisning, dvs. svenska som andraspråk,
hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk, för att utnyttja
resurserna bättre.
I motionerna 1990/91:Ub299 (s) och 1990/91:Ub329 (s) understryks vikten av
fortsatt hög kvalitet inom hemspråksundervisningen. Enligt den förstnämnda
motionen bör det nya skolverket ges i uppgift att bistå kommunerna med råd för
att effektivisera hemspråksundervisningen efter kommunernas behov och
förutsättningar. Enligt den sistnämnda motionen är det angeläget att
undervisningen i hemspråk organiseras utifrån den enskilda elevens behov och
att hemspråksundervisningen integreras i skolarbetet.
I motion 1990/91:Ub291 (c, fp, v) föreslås att kommuner med många
invandrarelever bör ges extra statsbidrag för att kunna genomföra en bra
hemspråksundervisning. Med beräkningsexempel från Södertälje kommun visar
motionärerna hur regeringens sparbeting drabbar en invandrartät kommun. Enligt
motion 1990/91:Ub308 (fp) yrkande 2 bör rätt till hemspråksundervisning medges
elev, som dagligen talar ett annat språk än svenska i hemmet. I samma motion
föreslås att inga hemspråksgrupper skall bestå av mindre än fem elever (yrkande
3).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt riksdagens beslut om ett nytt statsbidragssystem för skolväsendet
(prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall ett samlat finansiellt stöd i
form av ett sektorsbidrag utgå till samtliga kommuner. Sektorsbidraget skall
således omfatta det totala statliga finansiella stödet till skolsektorn, dvs.
grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna. I
beräkningsmodellen för bidraget tas hänsyn till bl.a. de kommuner som har ett
relativt sett större behov av stöd till invandrarelever (specialresurs 2).
Föredragande statsrådet framhöll (prop. s. 58) att ett generellt bidrag till
skolsektorn ger de bästa möjligheterna för huvudmännen att planera verksamheten
och organisatoriskt utforma skolan med beaktande av lokala förutsättningar och
behov. Ett sådant bidrag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort
utrymme för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, eleverna
och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar. Det
samhällsekonomiska läget, fortsatte föredragande statsrådet, gör det nödvändigt
att skapa förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av de samlade statliga
och kommunala resurserna för skolan. Riksdagen ställde sig bakom principerna om
ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn i kommunerna.
Det nya statsbidragssystemet innebär vidare att det direkta sambandet mellan
statsbidraget till en viss verksamhet och verksamhetens volym försvinner.
Motivet för en förändring av statsbidragssystemen har varit bl.a. att de
nuvarande statsbidragen med sin kostnadsrelatering och nära koppling till
befintlig skolorganisation styr verksamheten på ett sådant sätt att det inte
går att förena med ett decentraliserat verksamhetsansvar. De nuvarande
statsbidragens funktion som statligt styrmedel är således inte i samklang med
en mål- och resultatorienterad styrning av skolan.
Utskottet konstaterar att kostnaderna för undervisningen i svenska som
andraspråk och i hemspråk är betydande för staten. Enligt utskottets
uppfattning har det nuvarande statsbidragssystemet inte främjat en till fullo
ändamålsenlig användning av resurserna. Riksrevisionsverket (RRV) har i sin
rapport Invandrarundervisningen i grundskolan (dnr 23/90/0609) konstaterat att
detta bl.a. lett till ineffektivitet i undervisningen på grund av bristande
incitament till en rationell organisation. Den lokala resursfördelningen har
snarare skett med utgångspunkt i praxis, grundad på bidragsreglernas
utformning, än efter elevernas behov.
Som bl.a. RRV funnit bör hemspråksundervisningen i grundskolan kunna bedrivas
på ett mera rationellt sätt än hittills. Det nya statsbidragssystemet
innefattar för kommunernas del ett totalansvar för resursfördelningen inom
skolsektorn. Detta bör enligt utskottets uppfattning ge kommunerna större
frihet i genomförandet av bl.a. hemspråksundervisningen. Samtidigt bör kraven
på bättre planering och ledningsorganisation för denna undervisning komma i
förgrunden i samband med den lokala resursfördelningen. Frågor om gruppstorlek
för hemspråksundervisning m.m. tas upp i proposition 1990/91:115 om vissa
skollagsfrågor m.m., vilken riksdagen kommer att behandla inom kort.
Mot denna bakgrund finner utskottet att det finns motiv för att statsbidraget
skall minskas i den omfattning som regeringen föreslår. Utskottet anser dock
att metoden för att reducera statsbidraget bör vara generell. Minskningen bör
således fördelas proportionellt på samtliga kommuners samlade
sektorsbidrag. Enligt utskottets uppfattning överensstämmer ett sådant
förfaringssätt mer med priniperna för det nya statsbidragssystemet för skolan
enligt riksdagens tidigare beslut (prop. 1990/91:18, bet. UbU:4, rskr. 76).
Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis
och 1990/91:Ub313 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub291,
1990/91:Ub299, 1990/91:Ub308 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub329 och 1990/91:Ub813
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att invandrareleverna ges
en kvalitativt god hemspråksundervisning. Som utskottet tidigare anfört i
betänkande 1987/88:14 (s. 8) är det en tillgång för vårt land om många av
landets invånare har en naturlig tvåspråkighet. Detta kommer enligt utskottets
uppfattning att få allt större betydelse i framtiden i och med ett ökat
internationellt samarbete inom olika samhällsområden. Avslutningsvis vill
utskottet stryka under att hemspråksundervisningen självfallet bör ha samma
ställning som undervisningen i andra ämnen i skolan och därvid ges likvärdiga
arbetsmöjligheter.
Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 9 bör det vara möjligt för elever på
grundskolans högstadium att som tillval kunna läsa ett språk som förekommer
vid skolan som hemspråk.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80) skall som tillval på högstadiet
anordnas treåriga kurser i B-språk (franska och tyska). Därutöver anordnas
andra tillvalskurser enligt skolstyrelsens beslut. Undervisning i hemspråk som
ämne skall erbjudas de elever som har minoritetsspråk som hemspråk och som
uppfyller kraven enligt 5 kap. 4--5 §§ grundskoleförordningen. På högstadiet
kan dessa elever välja hemspråk som tillval. Tillvalskursen skall då i första
hand behandlas som varje annat valalternativ som skolan erbjuder eleverna.
Med det anförda anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub823 yrkande 9
är tillgodosett, varför motionsyrkandet avstyrks.
I motionerna 1990/91:Ub243 (s) och 1990/91:Ub326 (m) begärs att
grundskoleförordningen ändras så att hemspråksundervisning kan erbjudas
på lördagar. Motionärerna pekar på problemet att schematekniskt lösa
hemspråksundervisningen inom skoldagens längd. Motionärerna hänvisar till
tidigare försök i Stockholms kommun att förlägga viss hemspråksundervisning
till lördagar.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Vissa aktiviteter i skolans verksamhet som hemspråksundervisning och andra
former av särskilt stöd till elever är reglerade i läroplanen i vad gäller
innehåll men inte tidsmässigt. I stället relateras sådana verksamheter till
elevens behov. För den enskilda eleven schemaläggs självfallet även sådana
aktiviteter. Enligt läroplanens bestämmelser kan undervisning i hemspråk,
studiehandledning på hemspråk och undervisning i svenska som andraspråk ersätta
undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera ämnen.
Utskottet anser det viktigt att ansvariga rektorer i kommunernas skolväsende
finner lösningar på problemet hur invandrarundervisningen tidsmässigt skall
förläggas inom ramen för skoldagen. Enligt utskottets uppfattning bör det vara
möjligt att med bättre planering och ledning än hittills kunna undanröja de
olägenheter som uppstår för såväl den enskilda eleven som hela klassen då
invandrareleven måste lämna klassundervisningen för undervisning i svenska som
andraspråk eller hemspråk.
I propositionen om vissa skollagsfrågor m.m. (prop. 1990/91:115), som
riksdagen inom kort kommer att behandla, föreslås en ändring i skollagen som
gör det möjligt att förlägga undervisning i hemspråk och andra icke
obligatoriska inslag i utbildningen till lördagar utan att dessa räknas in i de
dagar som skolplikten gäller.
Med hänvisning härtill anser utskottet att syftet med motionerna
1990/91:Ub243 och 1990/91:Ub326 är tillgodosett, varför de avstyrks.
I motion 1990/91:Ub308 (fp) yrkande 5 uppmärksammas hemspråkslärarnas
situation. Enligt motionären riskerar hemspråksläraren att hamna utanför det
övriga lärarkollegiet till följd av en splittrad tjänstgöring. Mot denna
bakgrund bör en översyn göras av hemspråkslärarnas situation.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I RRVs granskningsrapport om invandrarundervisning i grundskolan har även
förutsättningarna för hemspråkslärarnas undervisning behandlats. RRV
konstaterar (s. 20) att hemspråksläraren ofta arbetar deltid eller har
timanställning. I de mindre språkgrupperna med enstaka elever är det ofta fråga
om ambulerande tjänstgöring med några timmars undervisning per vecka på varje
skola. Detta kan bl.a. medföra långa restider samt svårigheter att samarbeta
med övriga lärarkategorier om bedömningar av elevens undervisningsbehov,
schemaläggning m.m. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom skolöverstyrelsen
en utvärdering av hemspråksundervisningen inom ramen för den nationella
utvärderingen. Därmed anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub308
yrkande 5 i stort är tillgodosett, varför det avstyrks.
I motion 1990/91:Ub293 (m) understryks vikten av att invandrareleverna ges
möjlighet att utveckla sina färdigheter i svenska språket (yrkande 1). Enligt
motionärerna bör avsikten med vistelsen i Sverige vägas in i valet av
undervisningsspråk i skolan (yrkande 2).
Utskottet hänvisar till bestämmelserna om undervisning i svenska som
andraspråk enligt 5 kap. 13 § grundskoleförordningen. Utskottet vill erinra
om att undervisning i svenska som andraspråk är obligatorisk för elever som
behöver undervisningen (5 kap. 13 § grundskoleförordningen). I avsnittet om
hemspråksundervisningen i årets budgetproposition (s. 47) framhåller
föredragande statsrådet att det är angeläget både ur den enskildes och
samhällets synvinkel att elev med annat hemspråk än svenska så snabbt som
möjligt tillägnar sig sådana kunskaper i svenska att eleven kan följa
undervisning i alla ämnen och får med andra elever likvärdiga möjligheter till
framgång i skolarbetet. Utskottet delar denna uppfattning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub293.
2. Val av skola, m.m.
I motionerna 1990/91:Ub241 (m) yrkande 7 delvis och 1990/91:Ub821 (fp)
yrkande 8 betonas rätten och möjligheten för elever och föräldrar att
välja skola. Detta är enligt motionärerna ett viktigt instrument för att
vitalisera skolan. I den senare motionen ges exempel på hur ett antal kommuner
i landet lyckats utöka möjligheterna för föräldrar och elever att välja skola.
I samma motion (yrkande 10) föreslås att riksdagen gör ett nytt
tillkännagivande till regeringen när det gäller rätten att välja skola.
"Närhetsprincipen" är visserligen viktig, framhåller motionärerna, men de
förordar en mer generell utformning av en lagbestämmelse. Om kommunen ges en
skyldighet att i största möjliga utsträckning tillgodose föräldrars och elevers
önskemål, inkluderar det även en skyldighet att tillfredsställa dem som
föredrar den närmaste skolan.
Riksdagen har tidigare behandlat frågan om elevers och föräldrars önskemål om
val av skola (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). Med anledning av
propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76)
gjorde riksdagen på utskottets förslag ett tillkännagivande beträffande
generella regler om vid vilken grundskola i hemkommunen en elev skall få
fullgöra sin skolplikt. Enligt utskottet skall utgångspunkten vara elevens
närhet till skolan. Kommunen skall emellertid så långt det är praktiskt och
ekonomiskt möjligt tillgodose elevers och föräldrars önskan om placering vid
viss skola. Utskottet utgick från att regeringen skall förelägga riksdagen ett
förslag till lagtext med den innebörd som utskottet angivit.
I proposition 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor m.m., som riksdagen inom
kort kommer att behandla, föreslås en ändring i skollagen i enlighet med
riksdagens tidigare uttalande.
Utskottet finner inte anledning att riksdagen ändrar sitt tidigare
ställningstagande i fråga om elevers och föräldrars val av skola, varför
motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis samt 1990/91:Ub821 yrkandena 8 och 10
avstyrks.
Rätten att välja skola bör enligt motion 1990/91:Ub241 (m) yrkande 9 följas
av rätten och möjligheten för alla skolor att skapa en egen profil. Enligt
motionärerna kommer en skola med speciell inriktning att locka både elever och
personal med ett gemensamt intresse. Ett sådant intresse verkar sammanhållande
och medverkar till en god anda i skolan, vilket i sin tur leder till engagemang
och goda prestationer, framhåller motionärerna. Liknande tankegångar framförs i
motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 9. Profilskolor främjar den pedagogiska
utvecklingen i hela skolsystemet och ökar möjligheterna att tillgodose
individuella önskemål från eleverna.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Vid riksdagens behandling av skolans utveckling och styrning vid riksmötet
1988/89 (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) behandlades bl.a. frågan om
skolors profilering. Utskottet ställde sig bakom den uppfattning som framfördes
i propositionen i denna del.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär att ett nytt
statsbidragssystem införs från budgetåret 1991/92. Som föredragande statsrådet
framhöll i propositionen ger ett generellt bidrag till skolsektorn de bästa
möjligheterna för huvudmännan att planera verksamheten och organisatoriskt
utforma skolan med beaktande av lokala förutsättningar och behov. Ett sådant
bidrag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för
decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, eleverna och
föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar. Utskottet ställde
sig bakom regeringens förslag även i denna del.
Det finns vissa möjligheter för skolenheter inom grundskolan att inom ramen
för den nu gällande läroplanen och bestämmelser i övrigt att skapa sin egen
profil, vilket även har verifierats i motionerna. En sådan speciell inriktning
av verksamheten bör självfallet vara förankrad i den enskilda skolans
arbetsplan. Enligt utskottets mening kommer det nya statsbidragssystemet att
öka förutsättningarna för enskilda skolors ambitioner i detta avseende.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och 1990/91:Ub821 yrkande 9.
I två motioner tas frågan upp om självstyrande skolor. Enligt motion
1990/91:Ub821 (fp) yrkande 7 bör bl.a. rätten för en skola att pröva egna
pedagogiska metoder utan politikeringripande och rätten till elev- och
föräldrainflytande i skolan betraktas som viktiga medborgerliga rättigheter,
vilka bör lagfästas. På ett flertal verksamhetsområden bör beslutanderätten
överlåtas till varje skola. I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 1 föreslås att
varje skolenhet skall ha en egen styrelse med eget budgetansvar och inflytande
över skolans innehåll.
Utskottet behandlade likartade yrkanden så sent som under hösten 1990 med
anledning av propositionen om ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4). Mot
denna bakgrund finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något
särskilt uttalande, varför motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821
yrkande 7 avstyrks.
I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkandena 7 och 8 anses det självklart att
elevernas inflytande över undervisningen måste förbättras och att de skall
ta ett större ansvar för den egna skolan. Enligt motionärerna bör de nya
läroplanerna för såväl gymnasieskolan som grundskolan tydligt ange att det är
eleverna som tillsammans med lärarna skall planera, genomföra och utvärdera
undervisningen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om hur
elevinflytandet skall öka samt om sådan ändring i skollagen att elevernas rätt
till inflytande garanteras. Slutligen understryks i motion 1990/91:Ub245 (s)
vikten av att ytterligare intensifiera utvecklingen av demokratiska
arbetsmetoder i skolan och därmed också stärka skolans roll i arbetet med att
fostra eleverna till demokratiska medborgare.
Utskottet hänvisar till att riksdagen nyligen antagit ett nytt första kapitel
i skollagen (prop. 1990/91:18, bet. UbU:4, rskr. 76). I 1 kap. 2§ fastslås
bl.a.: "Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar." I proposition 1990/91:115 om vissa
skollagsfrågor m.m. föreslås när det gäller grundskolan att elevernas rätt till
inflytande markeras i lag. Motsvarande föreslås gälla för elever i
gymnasieskolan och kommunala utbildningen för vuxna enligt proposition
1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Riksdagen kommer under innevarande riksmöte att ta ställning till bl.a. dessa
förslag. Utskottet hänvisar vidare till direktiven (dir. 1991:9) för den
nyligen tillsatta läroplanskommittén, där det bl.a. anförs följande:
"Förutsättningen för en god inlärning ökar när eleverna får möjlighet till att
utöva inflytande och ta ansvar för sin egen utbildning. Kravet på att
utbildningen skall byggas upp med utgångspunkt i ett reellt elevinflytande är
också betingat av de krav på kompetens vad gäller medinflytande och
ansvarstagande som ställs i samhälls- och arbetslivet. Därmed kan utbildningen
förstärka den demokratiseringsprocess som pågår i samhället. I översynsarbetet
skall dessa förhållanden beaktas."
Utskottet finner att syftet med motionerna 1990/91:Ub245 och 1990/91:Ub313
yrkandena 7 och 8 är tillgodosett, varför de avstyrks.
3. Vissa gymnasieskolfrågor
Med tanke på den långa planeringstid som är nödvändig för en förändring av
gymnasieskolan kan, enligt vad föredragande statsrådet anför i
budgetpropositionen (s. 78), en ny linjestruktur m.m. börja införas först
fr.o.m. läsåret 1992/93. Mot denna bakgrund föreslår regeringen när det gäller
pågående försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar att
riksdagen beslutar att intagningen till årskurs 1 läsåret 1991/92 bör få
ske i nuvarande omfattning i de kommuner som i dag har försökslinjerna.
I motion 1990/91:Ub203 (m) yrkande 12 föreslås att försöksverksamheten med
den treåriga yrkesinriktade utbildningen skall avbrytas. Inga nya
intagningsplatser för försöksverksamheten bör ställas till förfogande och nu
pågående utbildningar bör avbrytas i och med att eleverna fullföljt sin
utbildning. Enligt motionärerna har erfarenheterna av den hittills bedrivna
försöksverksamheten visat att den inte utan omfattande förändringar kan vara
utgångspunkt för gymnasieskolans yrkesutbildning. Motionärerna finner det inte
försvarbart att i dagens samhällsekonomiska läge göra omfattande fortsatta
investeringar i en utbildningsform som måste förändras på ett genomgripande
sätt.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan har
pågått sedan läsåret 1988/89. Den första kullen elever i försöksverksamheten
slutför således sin utbildning i och med utgången av innevarande läsår. Under
dessa tre år har antalet intagningsplatser inom försöksverksamheten utökats och
omfattar 12000 platser budgetåret 1990/91.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att intagning till
försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar får ske även
budgetåret 1991/92. Riksdagen bör såleds med avslag på motion 1990/91:Ub203
yrkande 12 besluta i enlighet med regeringens förslag i proposition
1990/91:100. Riksdagen kommer inom kort att ta ställning till propositionen om
bl.a. en ny gymnasieskola (prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om
gymnasieskolan och vuxenutbildningen).
I motion 1990/91:Ub816 (m) yrkande 11 tas frågan upp om huvudmannaskapet
för den gymnasiala vårdutbildningen. Enligt motionärerna har erfarenheterna
visat att landstingen som huvudmän för vårdutbildningen inte skapar de bästa
förutsättningar för denna utbildning. Utbildningsmässiga och kvalitetsmässiga
hänsyn trängs undan av landstingens ambitioner att främst ge utbildning för
egna behov. Motionärerna anser därför att kommunen bör vara huvudman för all
offentlig gymnasial utbildning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
I samband med riksdagens behandling av ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76 s. 30 f.) tog utskottet ställning till landstingens
fortsatta huvudmannaskap för vissa utbildningar i gymnasieskolan. Utskottet
finner ingen anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande när det gäller
huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen, varför utskottet föreslår
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub816 yrkande 11.
I motion 1990/91:Ub826 (fp) om utbildningen i Stockholms län hävdas att den
gymnasiala utbildningen har en alltför kraftig inriktning mot de yrkesinriktade
studievägarna, i synnerhet i den södra länsdelen. Behovet av ökad teoretisk
gymnasial utbildning i Stockholms län bör därför tillgodoses i större
utsträckning än vad som hittills skett (yrkande 1).
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att de kommuner som
anordnar gymnasial utbildning skall ansvara för planeringen när det gäller
vilka studievägar som skall finnas och antalet platser på dem. Därmed har det
statliga planeringssystemet för gymnasieskolan upphört.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1990/91:Ub826 yrkande 1.
4. Vissa tjänstefrågor
I motionerna 1990/91:Ub560 (m) yrkande 8 och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 16
tas frågan upp om karriärmöjligheter för lärare. Enligt motionärerna är det
viktigt att skolan kan värdesätta goda pedagoger så att de stannar kvar i
läraryrket. Tjänsterna som huvudlärare och institutionsföreståndare bör därför
återinföras. Vidare bör antalet lektorat kunna ökas och större ansträngningar
bör göras för att tillsätta de lektorat som redan är inrättade i
gymnasieskolan.
Utskottet tog ställning till likartade yrkanden i samband med riksdagens
behandling av ansvaret för skolan tidigare under detta riksmöte. Utskottet
utgick från att åtgärder av ifrågavarande slag prövas av skolhuvudmännen.
När det gäller lektorstjänster m.m. gjorde riksdagen ett särskilt uttalande i
denna fråga (jfr betänkande 1990/91:UbU4 s. 23--25).
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och
1990/91:Ub821 yrkande 16.
I motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 18 föreslås att den besvärsrätt som
hittills funnits vid lärartillsättningar skall bibehållas.
Riksdagen avslog motioner med likartade yrkanden under innevarande riksmöte i
samband med behandlingen av ansvaret för skolan. Utskottet har inte funnit att
något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt
ställningstagande vad gäller besvärsrätt vid lärartillsättning. Efter
riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet
(prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) har regeringen den 13 december 1990
utfärdat förordning om meritvärdering vid anställning av lärare (SFS
1990:1476). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1990/91:Ub821 yrkande 18.
Med hänvisning till riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare
m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) föreslår
regeringen att den statliga regleringen skall upphöra även för tjänster
som föreståndare och biträdande föreståndare vid elevhem för vilka
sektorsavtalet för civila statsförvaltningen (SA-C) gäller. Den statliga
regleringen bör upphöra för dessa tjänster med tillämpning fr.o.m. den 1 juli
1991.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att avveckla
den statliga regleringen av tjänster som elevhemsföreståndare och biträdande
elevhemsföreståndare i grundskolan.
5. Vissa statsbidragsfrågor
Med hänvisning till riksrevisionsverkets förvaltningsrevision av den
kommunala grundutbildningen för vuxna (Grundvux -- styrning och
resursutnyttjande, diarienr 23-90-07-48) är det regeringens uppfattning att en
mindre besparing genom effektivitetsvinster kan göras inom grundvux.
Mot denna bakgrund har sektorsbidraget i vad avser den del som gäller
vuxenutbildningen minskats med 55 milj.kr.
I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 12 delvis avvisas regeringens
besparingsförslag. Enligt motionärerna är sektorsbidraget till kommunerna
utformat som ett generellt finansiellt stöd till kommunernas hela
undervisningsväsende och det måste få ankomma på kommunerna själva att göra
erforderliga prioriteringar. Även i motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 14 delvis
framhålls att regeringens förslag till besparing inom grundvux inte är
förenligt med principerna för det nya statsbidragssystemet. Motionärerna anser
att frågan om en besparing inom grundvux inte bör avgöras nu med hänsyn till
att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till proposition 1990/91:85 om
bl.a. vuxenutbildningen.
Utskottet konstaterar att grundvux liksom invandrarundervisningen i
grundskolan är en relativt resurskrävande utbildning. Som framkommit av RRVs
granskning av grundvux arbetar lärarna med mycket små undervisningsgrupper.
Till följd av bristande resurser för skolledning m.m. får lärarna inom grundvux
ta på sig ett "totalansvar" för verksamheten, vilket drabbar den professionella
lärarrollen. Enligt RRV kan vissa förhållanden som ökar resursutnyttjandet inom
grundvux hänföras till bristande organisation och styrning.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till kommunernas ökade ansvar för
resursanvändningen inom skolsektorn till följd av det nya statsbidragssystemet
räknar utskottet med att grundvux bör kunna bedrivas mera rationellt än vad som
hittills skett. I konsekvens med utskottets tidigare ställningstagande till
besparing när det gäller hemspråksundervisningen bör även den av regeringen
föreslagna besparingen inom grundvux med 55 milj.kr. fördelas generellt, dvs.
en proportionell minskning av samtliga kommuners samlade sektorsbidrag. Detta
bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 12 delvis och
1990/91:Ub313 yrkande 14 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
I budgetpropositionen (s. 76 f.) redovisas utformningen av ett särskilt
skolindex som bör tillämpas första gången vid regeringens beslut om
sektorsbidraget till kommuner för budgetåret 1992/93.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100
anförts om uppbyggnaden av ett särskilt skolindex.
Övergången till ett nytt statsbidragssystem den 1 juli 1991 innebär bl.a. att
någon slutreglering inte kommer att göras av statsbidragen för
redovisningsåret 1990/91. Enligt regeringen bör dock en engångsvis
kompensation ske budgetåret 1991/92 för en del av slutregleringen som
kan framräknas enligt nuvarande regler för statsbidrag till grundskolan. Denna
del motsvarar en lönedel i slutregleringen, som enligt nuvarande regler skulle
ha utgått till kommunerna under 1991/92. Regeringen beräknar ett medelsbehov av
594,2 milj.kr. för denna kompensation.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition
1990/91:100 om en engångsvis kompensation för en del av slutregleringen av
bidrag till driften av grundskolan enligt det hittillsvarande systemet.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag till
övergångsregler för resurserna för kommunal utbildning för vuxna exkl.
särvux (jfr bet. 1990/91:UbU4 s. 42).
När det gäller övergången den 1 juli 1991 från de nuvarande
statsbidragssystemen till ett finansiellt stöd i form av ett
sektorsbidrag till kommunernas skolväsende skall i princip bidragsnivån i det
nya bidragssystemet stämma överens med bidragsnivån framräknad enligt de
nuvarande bidragssystemens regler. I budgetpropositionen (s. 74) redovisas de
allmänna utgångspunkterna för beräkningarna av sektorsbidraget för budgetåret
1991/92.
I beräkningsunderlaget har bl.a. hänsyn tagits till att kostnaderna för vissa
tjänstledigheter och andra förmåner enligt kommunala avtal är annorlunda än
enligt statliga. Bakgrunden till detta är att det senaste avtalet om löner för
skolans personal (december 1989) innehöll en lönemässig kompensation för de
förändrade allmänna anställningsvillkor som lärarna får på grund av att de går
över till kommunala avtal. Dessa allmänna anställningsvillkor, t.ex. bättre
sjukförmåner och bättre förmåner vid ledighet, har tidigare betalats av
kommunerna. Dessa kostnader har bortfallit från den 1 januari 1991 i samband
med kommunaliseringen av lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/91:41, bet.
UbU9, rskr. 58). Minskningen av bidraget för att rättställa
kostnadsrelationerna mellan stat och kommun beräknas av regeringen till 500
milj.kr.
I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 15 ifrågasätts minskningen av
statsbidraget med 500 milj.kr. för kommunerna vid beräkningen av
kostnadsrelationerna mellan staten och kommunerna. Enligt motionärerna bör
regeringen snarast återkomma till riksdagen med en redovisning av de
beräkningar och antaganden som ligger till grund för minskningen av
sektorsbidraget till skolan.
Utskottet har erfarit att statsbidragstäckningen för kommunernas kostnader
för lärarpersonalen har förbättras sedan den 1 januari 1991, eftersom
kommunerna dels får full kostnadstäckning för löneökningarna, dels har blivit
av med vissa kostnader som de tidigare har haft. Detta skulle alltså medföra en
högre bidragsnivå än tidigare. Utskottet har således inget att erinra mot
regeringens beräkning av statsbidraget för att rättställa kostnadsrelationerna
mellan stat och kommun, varför motion 1990/91:Ub313 yrkande 15 avstyrks.
I motion 1990/91:Ub273 (s) påpekas att den slutliga avräkningen av
statsbidraget för verksamheter under budgetåret 1990/91 i landstingens
gymnasieskolor ingår i beräkningsunderlaget för gymnasieskolans del av
sektorsbidraget till kommunerna. Det belopp som innehålls för landstingen
beräknas till ca 200 milj.kr. Enligt motionärerna kan det vara svårt för
landstingen att avkräva kommunerna motsvarande belopp under nästa budgetår.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret för skolan
innebär att sektorsbidraget kommer att utbetalas direkt till samtliga kommuner.
Landstingskommunernas nuvarande bidrag kommer således att fördelas på samtliga
kommuner enligt beräkningsmodellerna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen
och inget statsbidrag kommer att utbetalas direkt till landstingskommunerna.
Dessa blir i framtiden hänvisade till överenskommelser med kommunerna för att
finansiera de utbildningar för vilka de är huvudmän. Då det nya statsbidraget
till kommunernas skolväsende utbetalas utan förskotts- och
slutregleringsförfarande betyder detta att landstingskommunerna inte heller får
motsvarigheten till slutregleringen av staten för 1990/91.
Enligt föredragande statsrådet (prop. s. 82) kan statsbidragsbeloppet för
slutregleringen 1990/91 för redan genomförd verksamhet i
landstingskommunernas regi vägas in i de avtal som kommer att träffas mellan
hemkommuner och utbildningsanordnare. Utskottet utgår från att landstingen
genom avtal med kommunerna kommer att reglera de kostnader för elevers
utbildningar i landstingens regi läsåret 1990/91 som motsvarar det statliga
slutregleringsbeloppet för budgetåret 1990/91. Utskottet förutsätter att
landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet kommer att bistå sina resp.
medlemmar i syfte att minimera de omfördelningseffekter som övergången till det
nya statsbidragssystemet ofrånkomligen medför.
Med hänvisning till det anförda föreslår riksdagen att utskottet avslår
motion 1990/91:Ub273.
I motion 1990/91:Ub241 (m) yrkande 10 anförs att många skolproblem grundläggs
redan i lågstadieåldern. En orsak är att en del elever aldrig hinner befästa
sina kunskaper i ett moment innan ett nytt måste påbörjas. Enligt motionärerna
bör skolan ha en organisation som ger möjlighet till en individuellt avpassad
studietakt. På lågstadiet bör undervisningen med fördel bedrivas i s.k.
åldersblandade klasser.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Det finns inget i gällande bestämmelser om klasser m.m. i
grundskoleförordningen som hindrar klassanordningar med åldersblandade klasser.
Utskottet har erfarit att sådana anordningar förekommer i ett antal kommuner i
dag. Enligt utskottets uppfattning kommer det reformerade statsbidragssystemet
för det offentliga kommunala skolväsendet att öka möjligheterna för kommunerna
att organisera sina skolenheter och klasser på ett friare sätt än vad som
hittills skett. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub241
yrkande 10.
I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 2 föreslås att de nuvarande olika
statsbidragen till kommunerna, skatteutjämningssystemet och Robin Hood-skatten,
bör göras om till ett nytt statsbidragssystem som består av tre delar. För
det första bör ett generellt statsbidrag utgå till kommunens hela verksamhet i
form av ett utjämningsbidrag som beror på kommunens skattekraft och struktur.
För det andra skall statsbidraget för skolan utgå i form av en elevpeng, lika
stor för hela landet och som betalas ut till den skola där eleven är inskriven.
För det tredje skall statsbidrag utgå till kommunens barnomsorg. Enligt
motionärerna bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett
förslag till ett nytt statsbidragssystem enligt dessa principer av vilka de två
förstnämnda delarna har relevans för skolans verksamhet.
Med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan har riksdagen
under innevarande riksmöte fattat beslut om ett nytt statsbidragssystem för
grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (bet. UbU4,
rskr. 76). Riksdagen avslog då en motion med likartat yrkande. Utskottet har
inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen
att ändra sitt ställningstagande i vad gäller ett nytt statsbidragssystem för
skolsektorn. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub813
yrkande 2.
Enligt motion 1990/91:Ub241 (m) yrkande 8 delvis bör statsbidragssystemet för
grundskolan konstrueras så att bidraget följer eleven till den skola som eleven
väljer att fullgöra sin skolplikt vid. Ett sådant elevrelaterat statsbidrag
bör vara lika stort oavsett om eleven går i en fristående skola eller en
kommunal.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Det nya statsbidragssystemet som träder i kraft den 1 juli 1991 innebär att
staten ger ett finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag till skolsektorn i
samtliga kommuner. Utskottet har i betänkande 1990/91:UbU4 (s. 30--33)
redovisat fördelarna med ett sådant generellt statsbidragssystem. I
beräkningsunderlaget för den del av det nya sektorsbidraget som avser
grundskolan ingår endast grundskoleelever. Från det totala antalet
7--15-åringar i resp. kommun har avräknats elever i särskola, sameskolor,
specialskolor och fristående skolor. För dessa skolformer finns på riksstaten
särskilda anslag i form av s.k. verksamhetsbidrag.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis.
I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 17 framförs förslag om statsbidrag till
gymnasiestudier i utlandet. Enligt motionärerna bör statsbidraget generellt
knytas till varje elev, och det bör följa den elev i gymnasieskolan som t.ex.
under ett år studerar vid en internationell skola.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Beräkningsmodellen för det nya statsbidragssystemet när det gäller
gymnasieskolan baseras på grundprincipen att statsbidraget är ett finansiellt
stöd som skall möjliggöra för kommunerna att fullgöra en skyldighet att erbjuda
alla 16--19-åringar gymnasieutbildning. Den del av sektorsbidraget som avser
gymnasieskolan baseras på det årliga beräkningsunderlaget utifrån statistiska
uppgifter beträffande elevantalsförändringar m.m. i kommunerna per den 31
december för gymnasieskolan. Elever som gör studieuppehåll för t.ex. ett års
studier i utlandet ingår inte i beräkningsunderlaget för gymnasieskolans del
och tillför således inte hemkommunen några resurser.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1990/91:Ub823 yrkande 17.
I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 16 delvis framförs förslag om
återkommande fortbildning för lärare. En termins studier/yrkespraktik minst
vart sjunde år anser motionärerna vara ett rimligt mål.
Med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18)
behandlades ett liknande yrkande om fortbildning för skolväsendets personal.
Utskottet anförde då (bet. UbU4 s. 56) att fortbildningen för skolans personal
utgör en viktig del i en mål- och resultatorienterad styrning av skolan med
utgångspunkt i lokala behov. Det är därför inte motiverat att centralt göra
prioriteringar av fortbildningens inriktning för viss skolpersonal och
precisera fortbildningens omfattning. Med samma motivering avstyrker utskottet
även motion 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis. Utskottet vill till detta lägga
att kommunerna från den 1 januari 1991 har det fulla ansvaret för skolans
personal.
I motion 1990/91:Ub804 (mp) om barnens rätt uppmärksammas vissa
besparingar inom skolans område som gäller bl.a. skolmåltider och
måltidslokaler, läromedel och skolans arbetsmiljö. Enligt motionärerna skall
eleverna stå i skolans centrum och respekteras som de individer de är. Arbetet
i skolan skall, framhåller motionärerna, präglas av demokrati, solidaritet,
jämställdhet, positiv konfliktlösning och personligt ansvar (yrkande 3).
Utskottet finner att de värderingar som enligt motionärerna skall prägla
arbetet i skolan i stort överensstämmer med skolans mål och riktlinjer enligt
läroplanen för grundskolan (Lgr 80). När det gäller sådana frågor som
standarden på skolmåltider och läromedel samt arbetsmiljön i skolan är det
angelägenheter som kommunerna själva fattar beslut om. Något uttalande av
riksdagen i enlighet med motion 1990/91:Ub804 yrkande 3 anser utskottet inte
vara påkallat, varför det avstyrks. Frågan om stimulansbidrag till
förbättringar av den fysiska miljön i skolan behandlar utskottet i betänkande
1990/91:UbU10.
Enligt motion 1990/91:Ub301 (s) ger de skolungdomsförsäkringar för
grundskole- och gymnasieelever som tecknas av kommunerna mycket varierande
engångsbelopp vid invaliditet. Det är enligt motionärerna otillfredsställande
att skolelever inte har ett tillräckligt ekonomiskt skydd. Det finns därför
behov av en avsevärt bättre, obligatorisk, trygghetsförsäkring för landets
alla skolelever.
Som huvudman för skolan har kommunen ansvar för skador som kan drabba
eleverna genom vållande i skolverksamheten. Ansvaret kan täckas genom
ansvarsförsäkring för kommunen. Olycksfallsförsäkringar är ett frivilligt
åtagande från kommunernas sida. Enligt vad utskottet erfarit har alla kommuner
i landet tecknat försäkring för sina elever, men villkoren varierar. Utskottet
anser att försäkringsfrågorna för skolans elever även i fortsättningen bör vara
en kommunal angelägenhet. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1990/91:Ub301.
6. Anslagsbeloppet
Regeringen beräknar det samlade anslagsbeloppet till Bidrag till driften av
det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 till
30276451000 kr.
Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) bör till förevarande anslag överföras
78487000 kr. från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet
(yrkande 13) med hänvisning till motionärernas uppfattning om särskilda
stimulansbidrag i skolan. Vidare bör till detta anslag överföras 50 milj.kr.
från anslaget B 6. Fortbildning m.m. (yrkande 14) med hänvisning till att en
del av resurserna för fortbildning bör disponeras av kommunerna. Enligt
motionärerna bör en ytterligare minskning med 50 milj.kr. utöver regeringens
förslag kunna göras av anslaget i den del som avser vuxenutbildningen (yrkande
15). Effektivitetsvinster bör kunna göras genom viss samordning av utbildningar
inom komvux, i gymnasieskolan och inom arbetsmarknadsutbildningen. I konsekvens
med tidigare yrkande om avveckling av försöksverksamheten med treårig
yrkesinriktad utbildning anser motionärerna att anslaget bör reduceras med
beräknade medel för detta ändamål, dvs. 13,5 milj.kr. (yrkande 16).
Sammanfattningsvis föreslår motionärerna (yrkande 17) att riksdagen anvisar ett
förslagsanslag på 30341438000 kr. (+ 64987000 kr.) för budgetåret
1991/92.
I motion 1990/91:Ub259 (c) avvisas regeringens förslag om besparingar inom
hemspråksundervisningen och grundvuxutbildningen (yrkandena 1 delvis, 12 delvis
och 13).
I motion 1990/91:Ub313 (v) avvisas regeringens förslag om besparingar med
sammanlagt 355 milj.kr. inom hemspråksundervisningen resp. grundvux (yrkandena
6 resp. 14 delvis). Enligt motionärerna innebär mindre klasser i skolan en
kvalitetshöjning, varför statsbidraget till skolan bör tillföras ytterligare
medel i storleksordningen 700--800 milj.kr. under en treårsperiod för att
genomföra en minskning av de klasser som i dag är större än 25 elever (yrkande
12). För budgetåret 1991/92 bör riksdagen anvisa 250 milj.kr. utöver vad
regeringen har föreslagit under detta anslag till stöd för att möjliggöra
mindre klasser i grundskolan (yrkande 13). Riksdagen bör således till
förevarande anslag anvisa totalt 30881451000 kr. (+ 605000000 kr.)
för budgetåret 1991/92.
Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 26 är det inte möjligt att skära ned
hemspråksundervisningen i enlighet med regeringens förslag. Därför bör
riksdagen till förevarande anslag anvisa 150 milj.kr. utöver regeringens
beräkning av medlen, dvs. totalt 30426451000 kr. för budgetåret 1991/92.
Utskottet avstyrker i konsekvens med tidigare ställningstaganden dels motion
1990/91:Ub824 yrkandena 13 och 14 beträffande föreslagna överföringar av medel
från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet och anslaget B 6.
Fortbildning m.m. (jfr bet. UbU6), dels motion 1990/91:Ub824 yrkande 16 när det
gäller en reducering av anslaget med anledning av förslaget att avveckla
försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning, dels ock motionerna
1990/91:Ub259 yrkandena 1 och 12, båda delvis, 1990/91:Ub313 yrkandena 6 och 14
delvis samt 1990/91:Ub813 yrkande 26 beträffande medel utöver regeringens
förslag till dels hemspråksundervisningen, dels grundvux.
När det gäller förslaget i motion 1990/91:Ub824 yrkande 15 om en ytterligare
besparing med 50 milj.kr. i den del som avser vuxenutbildningen inom
sektorsbidraget vill utskottet hänvisa till att riksdagen inom kort kommer att
behandla bl.a. samverkan mellan olika utbildningsanordnare i proposition
1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Någon besparing på detta
område är enligt utskottets uppfattning inte motiverad.
De i motion 1990/91:Ub313 (yrkandena 12 och 13) framförda förslagen om
medelsökning i syfte att göra klasserna mindre i grundskolan avstyrks med
hänvisning till dels utskottets tidigare uttalande om ett riktmärke för
klasstorlek som knyts till läroplanen, dels vad som i övrigt gäller om
kommunernas frihet att organisera klasser och skolenheter i enlighet med det
nya statsbidragssystemet.
Utskottet hemställer således att riksdagen med bifall till proposition
1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 delvis, 12
delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, 1990/91:Ub813
yrkande 26 samt 1990/91:Ub824 yrkanden 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till
driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 30276451000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande princip för besparing under anslaget Bidrag till driften av
det kommunala offentliga skolväsendet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och
1990/91:Ub313 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub291,
1990/91:Ub299, 1990/91:Ub308 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub329 och 1990/91:Ub813
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande hemspråk som tillval
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 9,
3. beträffande möjlighet till hemspråksundervisning på lördagar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub243 och 1990/91:Ub326,
4. beträffande översyn av hemspråkslärarnas situation
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub308 yrkande 5,
5. beträffande svenska som andraspråk
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub293,
6. beträffande rätten att välja skola
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis och
1990/91:Ub821 yrkandena 8 samt 10,
res. 1 (m, fp, mp)
7. beträffande möjlighet för skolor att skapa en särskild profil
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och 1990/91:Ub821
yrkande 9,
res. 2 (m, fp)
8. beträffande självstyrande skolor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821
yrkande 7,
res. 3 (fp, mp)
9. beträffande elevinflytande i undervisningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub245 och 1990/91:Ub313 yrkandena 7
och 8,
10. beträffande intagning budgetåret 1991/92 till linjerna inom
försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 beslutar i
enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
res. 4 (m)
11. beträffande huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub816 yrkande 11,
res. 5 (m)
12. beträffande ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub826 yrkande 1,
13. beträffande karriärmöjligheter för lärare
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och 1990/91:Ub821
yrkande 16,
res. 6 (m, fp)
14. beträffande besvärsrätt vid lärartillsättning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 18,
res. 7 (m, fp)
15. beträffande avveckling av statlig reglering av vissa tjänster
att riksdagen godkänner förslaget att avveckla den statliga regleringen av
tjänster som elevhemsföreståndare och biträdande elevhemsföreståndare i
grundskolan i enlighet med proposition 1990/91:100,
16. beträffande besparing inom grundvux
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 12 och
1990/91:Ub313 yrkande 14 båda delvis som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
17. beträffande ett särskilt skolindex
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100 anförts om
uppbyggnaden av ett särskilt skolindex,
18. beträffande en engångsvis kompensation till kommunerna
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100 anförts om en
engångsvis kompensation för en del av slutregleringen av bidrag till driften av
grundskolan till kommunerna,
19. beträffande övergångsregler för resurser för kommunal utbildning för
vuxna
att riksdagen godkänner förslaget om övergångsregler för resurser för
kommunal utbildning för vuxna i enlighet med proposition 1990/91:100,
20. beträffande beräkning av kostnadsrelationerna mellan staten och
kommunerna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub313 yrkande 15,
21. beträffande slutreglering av statsbidraget för verksamheten i
landstingens gymnasieskolor läsåret 1990/91
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub273,
25. beträffande statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 17,
res. 10 (m, fp, mp)
26. beträffande återkommande fortbildning för lärare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis,
27. beträffande barnens rätt till omsorg på skolans område
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub804 yrkande 3,
28. beträffande trygghetsförsäkring för landets skolelever
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub301,
29. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på
motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis, 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313
yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, 1990/91:Ub813 yrkande 26 och 1990/91:Ub824
yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
30276451000 kr.
res. 11 (m)
res. 12 (v)
res. 13 (mp)
Stockholm den 9 april 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta
Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp), Ewa
Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Ylva
Johansson (v).
Reservationer
1. Rätten att välja skola (mom. 6)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Riksdagen har" och på s. 12 slutar med "och 10 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att föräldrar och elever måste ges
ökad rätt att välja skola inom det allmänna skolväsendet. Rätten och
möjligheten att välja skola skapar i sig ett engagemang hos såväl elever,
föräldrar som personal. I ett antal kommuner har olika intagningssystem med en
större valfrihet för elever och föräldrar prövats med goda resultat.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning göra ett nytt uttalande när det
gäller placering av elever vid skola inom kommunen. Enligt utskottets mening
bör skolmyndigheterna vara skyldiga att informera om rätten att välja skola
samt i största möjliga utsträckning söka tillgodose elevernas och föräldrarnas
val av skola. Detta bör slås fast i lag. En sådan utformning av en
lagbestämmelse inkluderar självfallet en skyldighet för kommunerna att också
söka tillfredsställa dem som föredrar den närmaste skolan.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis
samt 1990/91:Ub821 yrkandena 8 och 10 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande rätten att välja skola
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis samt
1990/91:Ub821 yrkandena 8 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Möjlighet för skolor att skapa en särskild profil (mom. 7)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan
Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att rätten att välja skola får sin särskilda mening när inte
alla skolor är lika. Givetvis skall alla skolor svara för att ge samtliga
elever en gemensam kärna av kunskaper och färdigheter, men därutöver bör alla
skolor ha rätten och möjligheten att skapa en egen pedagogisk, organisatorisk
eller verksamhetsmässig profil. Det främjar den pedagogiska utvecklingen i hela
skolsystemet att olika metoder accepteras och får existera sida vid sida. Så
länge skolorna har någorlunda lika ekonomiska förutsättningar och så länge de
följer samma läroplan ter sig risken liten för att de negativa konsekvenserna
av en ökad profilering skall överväga.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och
1990/91:Ub821 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
7. beträffande möjlighet för skolor att skapa en särskild profil
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och
1990/91:Ub821 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Självstyrande skolor (mom. 8)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 7 avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Utskottet menar att skollagen bör ges en sådan utformning att inflytande för
skolpersonal, föräldrar och elever garanteras. En sådan lagstiftning skall
innebära att de verksamma vid en skolenhet har rätt att överta vissa
beslutsbefogenheter från skolstyrelsen, t.ex. budgetprioriteringar inom givna
ramar, ämnesprofil och särskild tillvalsprofil, skoldagens förläggning,
klasstorlekar, vissa personalfrågor m.m. Utskottet vill därmed främja en
utveckling mot det som i debatten kallats "självstyrande skolor". En sådan
organisatorisk lösning bör komma till stånd när flertalet av de vid en
skolenhet verksamma så önskar.
Utskottet finner alltså att det vid sidan av de fristående skolorna också bör
kunna utvecklas kommunala skolor med ett långtgående självstyre.
Utskottet anser att det bör kunna inrättas en styrelse på den kommunala
skolan bestående av personal, föräldrar och elever med beslutsrätt i bl.a. de
frågor som nyss exemplifierats. Detta är inte möjligt enligt den nuvarande
kommunallagen därför att delegation inte är tillåten till organ där brukare
ingår. Regeringen bör därför återkomma med förslag till ändring i aktuell
lagstiftning där delegation är möjlig till styrelse där brukare ingår.
En annan juridisk form av självstyre som diskuteras i vissa kommuner är att
kommunen överlämnar en del av grundskolans drift till annan, dvs. att ett
entreprenadförhållande skapas mellan kommunen och en annan juridisk person,
t.ex. styrelsen på en skola. De juridiska förutsättningarna för detta är inte
fullt utredda. Enligt utskottet är det av värde att en kommande lagstiftning
klargör rättsläget också i detta alternativ.
Vad utskottet här anfört om självstyrande skolor bör riksdagen med bifall
till motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande självstyrande skolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och
1990/91:Ub821 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Intagning budgetåret 1991/92 till linjerna inom försöksverksamheten med
treåriga yrkesinriktade studievägar (mom. 10)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "och vuxenutbildningen)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att försöksverksamheten med treårig
yrkesinriktad utbildning bör avbrytas.
De hittills gjorda erfarenheterna av försöksverksamheten visar bl.a. att
kostnaderna för utbildningen för både kommuner och arbetsgivare blir långt
högre än man räknat med, att det i den arbetsplatsförlagda utbildningen varit
svårt att anskaffa handledare, att antalet utbildningsplatser i arbetslivet
inte varit tillräckligt och att den direkta kopplingen mellan utbildningen i
skolan och den arbetsplatsförlagda utbildningen varit svår att uppnå.
Mot denna bakgrund bör riksdagen besluta att nu pågående försök avbryts i och
med att nuvarande elever i försöksverksamheten fullföljt sin utbildning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 och med
avslag på proposition 1990/91:100 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande intagning budgetåret 1991/92 till linjerna inom
försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 och med avslag
på proposition 1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen (mom.11)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att huvudmannaskapet för den
gymnasiala vårdutbildningen bör överföras från landstingen till kommunerna.
Enligt vad utskottet erfarit finns det risk att landstingens ambitioner att
främst ge utbildning för egna behov blir styrande på utbildningens inriktning
och innehåll. Utskottet vill understryka värdet av en bred utbildning i alla
ämnen inom gymnasieskolans ram. Ett kommunalt huvudmannaskap kan bättre
tillgodose elevernas behov bl.a. av god lärarkompetens i allmänna ämnen. Enligt
utskottets mening bör därför kommunerna ansvara för all offentlig gymnasial
utbildning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub816 yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub816 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Karriärmöjligheter för lärare (mom. 13)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan
Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med
"Utskottet tog" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolan har svårt att finna
former för att premiera särskilt goda arbetsinsatser. Detta leder till att
bl.a. skickliga lärare övergår till annan verksamhet än undervisning. Enligt
utskottets uppfattning skall i det pågående läroplansarbetet övervägas om
tjänsterna som huvudlärare och institutionsföreståndare bör återinföras. Vidare
bör antalet lektorat ökas och större ansträngningar göras för att tillsätta de
lektorat som redan är inrättade i gymnasieskolan. Beträffande de senare
tjänsterna erinrar utskottet om riksdagens beslut med anledning av proposition
1990/91:18 om ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76).
Vad utskottet anfört om karriärmöjligheter för lärare bör riksdagen med
bifall till motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och 1990/91:Ub821 yrkande 16 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
13. beträffande karriärmöjligheter för lärare
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och
1990/91:Ub821 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
7. Besvärsrätt vid lärartillsättningar (mom. 14)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan
Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med
"Riksdagen avslog" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:
När det gäller statligt reglerade lärartjänster har det hittills funnits ett
besvärsinstitut. Behovet av ett sådant är från rättssäkerhetssynpunkt lika
stort efter kommunaliseringen av tjänsterna. En besvärsrätt bör därför skrivas
in i förordningen om meritvärdering vid anställning av lärare.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 18 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
14. beträffande besvärsrätt vid lärartillsättningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Ett nytt statsbidragssystem (mom. 23)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Med
anledning" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Statens bidrag till kommunerna bör innehålla tre komponenter, nämligen dels
ett bidrag till kommunens hela verksamhet i form av ett utjämningsbidrag, dels
ett bidrag till skolan, dels ett bidrag till barnomsorgen. När det gäller
grundskolan, gymnasieskolan och kommunal utbildning för vuxna bör bidraget
bygga på principen att bidraget skall utgå till den skola där eleven är
inskriven, oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om ett nytt statsbidragssystem.
Vad utskottet anfört om ett nytt statsbidragssystem bör riksdagen med bifall
till motion 1990/91:Ub813 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande ett nytt statsbidragssystem
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Elevrelaterat statsbidragssystem (mom. 24)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 8 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att för att friheten att välja skola skall bli reell krävs
att statsbidraget konstrueras så att samma genomsnittliga elevbidrag skall utgå
till såväl skolorna i det offentliga skolväsendet som de fristående skolorna.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
24. beträffande elevrelaterat statsbidragssystem
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet (mom.25)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan
Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att statsbidraget till den del som
avser gymnasieskolan skall knytas till varje ungdom som är kyrkobokförd i
kommunen. I de fall elev gör studieuppehåll för att bedriva studier vid en
skola på motsvarande nivå i utlandet, bör eleven ingå i beräkningsunderlaget
för kommunen i vad avser gymnasieskolan så att statsbidraget till ifrågavarande
elevplats kan bestrida vissa kostnader för denna utbildning i utlandet.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 17 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 17 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Anslagsbeloppet (mom. 29)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "på 30276451000 kr." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att till förevarande anslag bör riksdagen överföra dels
78487000 kr. från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet med
hänsyn till att kommunerna själva bör förfoga över de särskilda
stimulansbidragen, dels 50 milj.kr. från anslaget B 6. Fortbildning m.m. med
hänsyn till kommunernas ökade ansvar för personalens fortbildning.
I propositionen föreslår regeringen en minskning med 55 milj.kr. av anslaget
i den del som avser vuxenutbildningen. Reduktionen motiveras av vissa
samordningsvinster. Utskottet anser att regeringen inte tagit hänsyn till de
ytterligare vinster som kan uppstå genom att vuxenutbildningen också samordnas
med gymnasieutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att förevarande anslag minskas med 50 milj.kr. utöver
regeringens förslag. Vidare bör riksdagen avvisa regeringens förslag om
fortsatt intagning till linjerna inom försöksverksamheten med treåriga
yrkesinriktade studievägar. Förevarande anslag kan därför reduceras med
ytterligare 13,5 milj.kr., dvs. med sammanlagt 63,5 milj.kr.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824
yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17, med anledning av proposition 1990/91:100 och
med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 delvis, 12 delvis och 13,
1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub813 yrkande 26
till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30341438000 kr.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16
och 17, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna
1990/91:Ub259 yrkandena 1 delvis, 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 6,
12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub813 yrkande 26 till Bidrag till driften
av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 30341438000 kr.,
12. Anslagsbeloppet (mom. 29)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "på 30276451000 kr." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det nya schabloniserade statsbidragssystemet har många
fördelar. Det bör därför inte användas för att t.ex. ange rimliga gränser för
klasstorlekarna. Riksdagen har emellertid uttalat att "den allmänna
inriktningen i kommunernas planering för grundskolan bör vara att klasserna
inte görs för stora. Utskottet utgår vidare från att den nya läroplanen för
grundskolan kommer att innehålla ett riktmärke för klasstorlek på högst ca 25
elever utan att därmed skapa ett delningstal" (betänkande 1990/91:UbU4). Denna
modell är enligt vår mening ett bra sätt att ange kvalitetskrav för
klasstorleken i grundskolan.
På sikt bör statsbidraget till skolan tillföras ytterligare medel, i
storleksordningen 700--800 milj.kr., för att ge kommunerna ett finansiellt stöd
för att genomföra en minskning av de klasser som i dag är större än 25 elever.
Dessa medel bör tillföras de kommuner som i dag har de i genomsnitt största
klasserna och räknas ihop med det statsbidrag som dessa kommuner tar med sig in
i det nya systemet. För budgetåret 1991/92 föreslår utskottet att riksdagen för
detta ändamål anvisar 250 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet anser vidare att riksdagen bör avslå regeringens förslag till
besparingar inom skolsektorn. Förevarande anslag bör därför ökas med sammanlagt
355 milj.kr. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 och 12, båda delvis, samt 1990/91:Ub313
yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och
med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 13, 1990/91:Ub813 yrkande 26 och
1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 30881451000 kr.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 och 12,
båda delvis, samt 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, med
anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259
yrkande 13, 1990/91:Ub813 yrkande 26 och 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16
och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30881451000 kr.,
13. Anslagsbeloppet (mom. 29)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med
"Utskottet avstyrker" och slutar med "på 30276451000 kr." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är omöjligt att genomföra regeringens förslag till
besparing med 300 milj.kr. inom skolsektorn. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub313
yrkande 6, med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub813
yrkande 26 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 12 delvis och
13, 1990/91:Ub313 yrkandena 12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub824 yrkandena
13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar 300 milj.kr. utöver regeringens
förslag, dvs 30576451000 kr.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
29. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och
1990/91:Ub313 yrkande 6, med anledning av proposition 1990/91:100 och motion
1990/91:Ub813 yrkande 26 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena
12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 12, 13 och 14 delvis samt
1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 30576451000 kr.
Särskilda yttranden
1. Princip för besparing under anslaget Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet (mom.1)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ylva
Johansson (v) anför:
I våra resp. motioner har vi yrkat avslag på regeringens förslag om en
besparing med 300 milj.kr. avseende hemspråksundervisningen i grundskolan.
Under utskottsbehandlingen har det dock framgått att det finns en majoritet i
utskottet som är beredd att biträda en besparing.
I det sålunda uppkomna läget har vi valt att medverka till en lösning som
innebär en generell besparing på det totala sektorsbidraget i stället för en
besparing riktad enbart mot hemspråksundervisningen. Därigenom bevaras också
statsbidragssystemets generella karaktär och kommunernas rätt att göra egna
prioriteringar.
2. Självstyrande skolor (mom.8)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
De stora dynamiska effekterna i skolans förändringsarbete nås när föräldrar
och elever själva kan välja skola. Därvid uppstår ett äkta engagemang i den
valda skolans liv och undervisning. Föräldrar, lärare och elever får ökade
möjligheter att forma arbetet i skolan så att målen för skolan nås.
I det fall en skola drivs i enskild regi eller i form av kooperativ kommer
detta att återspeglas i styrelsens sammansättning. När det gäller offentligt
drivna skolor anser vi att elev- och föräldrainflytandet skall öka och att
dessa skolor i så stor utsträckning som möjligt bör vara självstyrande. Detta
bör dock inte lagfästas utan avgöras och utformas lokalt.
3. Besparing inom grundvux (mom. 16)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Ylva Johansson (v)
anför:
Vår principiella inställning till den föreslagna besparingen inom grundvux är
densamma som den vi tidigare redovisat beträffande besparingar inom
hemspråksundervisningen.
4. Återkommande fortbildning för lärare (mom. 26)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi har i reservation 33 till 1990/91:UbU4 framhållit att lärarna måste ha
aktuella kunskaper i de ämnen som de undervisar i. Den ämnesmässiga
fortbildningen bör därför prioriteras. Alla lärare bör erhålla ett erbjudande
om att genomgå en ämnesinriktad fortbildning om 20 poäng minst vart tionde år.
Slutförd fortbildning bör också få genomslag vid lönesättningen.