I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga
skolväsendet punkterna B 3. Utveckling och produktion av
läromedel, B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, B 5.
Forskning inom skolväsendet, B 6. Fortbildning m.m. och B 7.
Särskilda insatser på skolområdet jämte motioner.
Propositionen
1. Utveckling och produktion av läromedel
Regeringen har under punkt B 3 (s. 59--60) föreslagit
3. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag
till stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med
vad som förordats i propositionen,
4. att riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
16084000 kr.
2. Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under punkt B 4 (s. 60--64) föreslagit
5. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
90487000 kr.
3. Forskning inom skolväsendet
Regeringen har under punkt B 5 (s. 64--65) föreslagit
6. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
27221000 kr.
4. Fortbildning m.m.
Regeringen har under punkt B 6 (s. 65--70) föreslagit
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för
att förbättra tillgången på lärare i enlighet med vad som
redovisats under inledningen (avsnitt 5),
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att utfärda
föreskrifter vad gäller handläggningen av stipendieverksamhet,
9. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 178896000 kr.
5. Särskilda insatser på skolområdet
Regeringen har under punkt B 7 (s. 70--72) föreslagit
10. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet
anvisar ett anslag på 100 298 000 kr.
Motionerna
Motion från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen
får i uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal
kommuner till försöksverksamhet med en förstärkt språklig
utbildning på treåriga linjer i form av integration mellan
främmande språk och icke-språkliga ämnen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub254 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statliga anslag för att garantera en
kontinuerlig grundorganisation för kunskapscentret vid Folke
Bernadottehemmet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildningsanordningar som
kunskapscenter.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser för produktion av
utbildningsprogram,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behoven av fortbildning för lärare
som undervisar i ämnet religionskunskap.
1990/91:Ub287 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att inte anslå några medel till
samlad skoldag och därmed under anslaget B 4 anslår 9000000
kr. mindre än vad regeringen föreslagit.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf514.
1990/91:Ub294 av Sonja Rembo och Hugo Hegeland (m) vari yrkas
2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär sådana
åtgärder att grundutbildning och fortbildning av lärare ger
lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap
möjligheter att skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom.
1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fortbildning för förskollärare
och grundskolelärare/lågstadielärare,
4. att riksdagen till Fortbildning m.m., B 6, för budgetåret
1991/92 anvisar 20000000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit.
1990/91:Ub314 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 1000000 kr. för
utarbetande av språklexikon på punktskrift.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So310.
1990/91:Ub316 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användningen av de kulturmedel som ställs
till skolans förfogande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturdagar i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr333.
1990/91:Ub337 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas
3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om
sådan utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap
att de goda förutsättningarna i Lgr80 kan uppnås.
1990/91:Ub560 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskilda åtgärder för att häva
lärarbristen.
1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
10. (delvis) att riksdagen beslutar att ansvaret för
forskning inom skolans område skall åvila högskolan.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
24. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till forskning
inom undervisningsyrkena.
1990/91:Ub815 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet religionskunskap i
grundutbildning och fortbildning av grundskollärare.
1990/91:Ub822 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ytterligare medel för videohjälpmedel vid
utbildning i teckenspråk,
2. att riksdagen anslår ytterligare 2 milj.kr. för
framställning av videohjälpmedel,
3. att riksdagen anslår ytterligare 1 milj.kr. för
personalförstärkning vid videoframställning,
4. att riksdagen hos regeringen begär en kostnadsberäkning på
det grundläggande behovet av läromedel.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om undervisning på främmande språk i
icke-språkliga ämnen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stipendier för lärare,
13. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar 5000000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 183896000 kr.,
18. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar anslå
480000 kr. till svenska nationalkommittén för UWC i enlighet
med vad i motionen anförts.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om särskilda stimulansbidrag,
6. att riksdagen beslutar att överföra 78487000 kr. från
anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet till anslaget
B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet,
7. att riksdagen beslutar att till Stöd för utveckling av
skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag av 12000000 kr.,
8. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 från
anslaget B 5. Forskning inom skolväsendet till E 4.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. överföra 20 milj.kr.,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av lärarnas fortbildning,
10. att riksdagen beslutar att från anslaget Fortbildning
m.m. till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser överföra 90 milj.kr. i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att från anslaget Fortbildning
m.m. till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet överföra 50 milj.kr. i enlighet med vad
som anförts i motionen,
12. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Fortbildning
m.m. anvisar ett reservationsanslag av 38 896 000 kr.
Utskottet
1. Utveckling och produktion av läromedel
Till detta nya anslag förs de nuvarande anslagen B 5.
Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd för
produktion av läromedel. Från detta anslag betalas kostnader
för utveckling och produktion av samt information om läromedel
för elever med handikapp samt för minoritets- och
invandrarundervisningen. Från anslaget finansieras även
kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och
annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet. Vidare
utgår ur anslaget bidrag för produktion av läromedel i ämnen
där det är brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår för
produktion av läromedel som är avsedda att användas vid
hemspråksträning i förskolan, inom undervisning som står under
tillsyn av det nya skolverket, arbetsmarknadsutbildning som
anordnas av AMU-gruppen samt till tolkordlistor.
Föredragande statsrådet förordar att de medel som anvisas
under detta anslag får disponeras av både skolverket och
skolhandikappinstitutet efter de närmare bestämmelser som
regeringen meddelar.
I motion 1990/91:Ub822 (mp) yrkande 4 begärs en analys av det
grundläggande behovet av läromedel för undervisning i
teckenspråk och en beräkning av medel för att täcka de mest
angelägna behoven.
Utskottet vill erinra om att riksdagens beslut om ansvaret
för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebar
bl.a. att statens institut för läromedel (SIL) avvecklas och
att en ny myndighet, ett institut för handikappfrågor inom
skolväsendet, skall inrättas. Regeringen har den 20 december
1990 beslutat tillkalla en särskild utredare (dir. 1990:83) för
att dels lägga fram förslag till organisation av en ny
myndighet för det statliga stödet för handikappade elevers
skolgång m.m., dels förbereda inrättandet av denna myndighet.
Den nya myndigheten skall ansvara för samordningen av insatser
för elever med handikapp och den pedagogiska stödorganisationen
härför. Vidare skall myndigheten svara för utveckling och
produktion av läromedel m.m. för olika handikappgrupper samt
utgöra förvaltningsmyndighet för specialskolorna.
Utskottet utgår från att den nya myndigheten för
handikappfrågor kommer att analysera behovet av läromedel i
teckenspråk för döva och gravt hörselskadade elever samt göra
en bedömning av medelsbehovet för utveckling och produktion av
sådana läromedel, vilket i vanlig ordning skall bilda underlag
för myndighetens anslagsframställning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub822 yrkande 4.
I motion 1990/91:Ub314 (v) föreslås när det gäller
anslagsbeloppet att riksdagen anvisar 1milj.kr. utöver
regeringens förslag för utarbetande av språklexikon på
punktskrift. I motion 1990/91:Ub822 (mp) yrkandena 1, 2 och 3
begärs ytterligare medel för produktion av videohjälpmedel vid
utbildning i teckenspråk. Enligt motionärerna bör 2milj.kr.
anvisas för grundutrustning för produktion av läromedel inom
videoområdet och 1milj.kr. för personalförstärkning för sådan
produktion.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
I SILs anslagsframställning för budgetåret 1991/92 redovisas
bl.a. pågående och planerade läromedelsprojekt inom olika
områden. Under innevarande budgetår anvisas totalt 3,3 milj.kr.
för läromedelsprojekt inom enheten för synskadade. När det
gäller läromedel för döva och gravt hörselskadade elever
konstaterar SIL att teckenspråket inte kan förmedlas via tryckt
material utan att det bästa läromedlet för denna elevgrupp är
videogram eller avancerad datateknik. Av det skälet kommer
enligt SIL den framtida omfattningen av läromedel för döva och
hörselskadade i form av video- och datateknik att bli mycket
stor.
Utskottet anser att de motionsledes framförda förslagen bör
vara en prioriteringsfråga för den berörda myndigheten inom
ramen för anslagsbeloppet. Utskottet, som inte har något att
erinra mot medelsberäkningen under förevarande anslag, föreslår
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub314 och 1990/91:Ub822 yrkandena
1, 2 och 3 till Utveckling och produktion av läromedel för
budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på
16084000 kr.
Under nuvarande anslaget B 6. Stöd för produktion av
läromedel finns ett system där förhandsbesked kan ges om
produktionsstöd i form av ett garantibelopp inom vissa
fastställda ekonomiska planeringsramar, vilka årligen
revideras. Enligt föredragande statsrådet bör detta system
finnas även i det nya anslaget.
Utskottet föreslår att riksdagen medger att förhandsbesked
om statsbidrag till stöd för produktion av läromedel får
lämnas i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen,
nämligen 3milj.kr. för budgetåret 1992/93, 2milj.kr. för
budgetåret 1993/94, 2milj.kr. för budgetåret 1994/95 och 1,5
milj.kr. för budgetåret 1995/96.
2. Stöd för utveckling av skolväsendet
Under detta anslag beräknas medel inom skolväsendet för olika
utvecklingsinsatser enligt de prioriteringar som statsmakterna
gör. Regeringen förordar att de medel som nu utgår från olika
anslag för utvecklingsinsatser av skilda slag fr.o.m. nästa
budgetår förs samman under ett anslag för stöd för utveckling
av skolväsendet. Till detta anslag har således förts medel för
särskilda utvecklingsinsatser, för utveckling av skolans
dataundervisning och för bidrag till kommuner och
organisationer för vissa verksamheter, vilka innevarande
budgetår anvisas under anslaget B 11. Bidrag till driften av
grundskolor m.m. Vidare beräknas under detta anslag medel för
genomförandet av centrala aktiviteter i samband med
150-årsjubileet av 1842 års folkskolestadga och medel för
samverkansåtgärder mellan olika skolformer.
I budgetpropositionen (s. 60 f.) redovisas de försök som för
närvarande förekommer på ett antal platser i landet med
undervisning på ett främmande språk, främst engelska, i
andra ämnen än språk. I sin anslagsframställning för budgetåret
1991/92 föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) en särskild satsning
för att öka intresset att använda ett främmande språk som
undervisningsspråk.
Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 7 är erfarenheterna
av pågående försök när det gäller undervisning på främmande
språk i icke-språkliga ämnen goda. Riksdagen bör därför genom
ett uttalande markera att insatser för att främja användningen
av språk i andra ämnen bör ges hög prioritet i det pågående
förändringsarbetet i gymnasieskolan. Även i motion
1989/90:Ub818 (m, fp, c, mp) yrkande 2 begärs att SÖ skall få i
uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal kommuner
till försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning på
treåriga linjer i form av integration mellan främmande språk
och icke-språkliga ämnen.
Utskottet finner det nödvändigt att språkundervisningen i
gymnasieskolan utvecklas i takt med ökad internationalisering
inom näringsliv och offentlig sektor. Med hänsyn till att en
stor del av kurslitteraturen i tekniska, ekonomiska och
naturvetenskapliga utbildningar inom högskolan är
engelskspråkig är det enligt utskottets mening angeläget att
eleverna redan i gymnasieskolan får tillfälle att tillgodogöra
sig såväl muntlig som skriftlig information på engelska även i
icke-språkliga ämnen.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning (prop.
s. 64) att förslaget om en särskild satsning för att öka
intresset att använda engelska som undervisningsspråk bör vara
en prioriteringsfråga för det nya skolverket inom ramen för
anslagsbeloppet. Utskottet finner det med hänvisning till det
anförda inte påkallat att riksdagen gör något särskilt
uttalande med anledning av motionerna 1989/90:Ub818 yrkande 2
och 1990/91:Ub823 yrkande 7, varför de avstyrks.
Utskottet vill till detta lägga följande. Regeringen har den
14 februari 1991 beslutat tillkalla en kommitté, som skall
lämna förslag till riktlinjer för barnomsorgen samt det
offentliga skolväsendet. Kommittén skall också lämna förslag
till riktlinjer och modeller för kursplaner. Utskottet utgår
från att undervisning på främmande språk i icke-språkliga ämnen
i gymnasieskolan kommer att behandlas i detta läroplansarbete.
Frågan om kultur i skolan tas upp i motion 1990/91:Ub316 (c).
Motionärerna anser det angeläget att en utvärdering görs av
användningen av de medel som under årens lopp ställts till
förfogande för projektet kultur i skolan (yrkande 1). Med
hänvisning till att vissa kommuner på försök ordnat kulturdagar
i skolan på motsvarande sätt som friluftsdagar föreslår
motionärerna att i princip minst en kulturdag per läsår bör
anordnas på alla stadier (yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Utvecklingsarbetet med kultur i skolan har pågått med stöd av
särskilda stimulansmedel sedan budgetåret 1984/85. Syftet har
varit att dels öka och fördjupa kulturinslagen i skolans
verksamhet, dels etablera och förstärka kontakterna mellan
skolan och kulturlivet utanför skolan. Riksdagen ställde sig
bakom regeringens förslag till fortsatt utvecklingsarbete
enligt propositionen om skolans utveckling och styrning (prop.
1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). SÖ har haft i uppdrag att
årligen tillsammans med länsskolnämnderna utvärdera och
redovisa erfarenheterna av utvecklingsarbetet kultur i skolan.
Det har inte framkommit att särskilda medel gått till
administration för detta utvecklingsarbete (jfr även SÖs
rapport Kultur i skolan, R90:27). Utskottet vill även erinra om
vad som framfördes i 1990 års budgetproposition (prop.
1989/90:100, bil. 10 s. 133), nämligen att strävan bör vara att
inlemma kulturinsatserna i skolans reguljära verksamhet och att
det efter hand skall bli naturligt att de enskilda skolorna tar
ansvar för sin egen kulturverksamhet.
När det gäller frågan om att anordna en kulturdag i skolan
hänvisar utskottet till dels 4 kap. 13 §
grundskoleförordningen, dels 2 kap. 13 § gymnasieförordningen
beträffande utbyte av en friluftsdag mot en dag för
kulturaktiviteter.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub316.
I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 18 delvis uppmärksammas
Sveriges deltagande i det internationella utbildningsprojektet
United World Colleges (UWC). Enligt motionärerna har Sverige
under de senaste åren tilldelats 12--15 platser på den tvååriga
utbildningen vid denna skola. Kostnaden för varje elev uppgår
till ca 160000 kr. Motionärerna anser att riksdagen bör
anvisa ytterligare medel för stöd till UWC och dess svenska
nationalkommitté.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
För budgetåret 1990/91 har under anslaget B 3. Stöd för
utveckling av skolväsendet, anslagspost 3 Insatser inom
undervisning för internationell förståelse m.m., anvisats
160000 kr. för stipendier till svenska elever för studier vid
United World College of the Atlantic. Dessutom utgår bidrag
till kostnader för modersmålsundervisning vid denna skola.
Utskottet anser att förslaget om ytterligare stöd till
nationalkommittén för UWC bör vara en prioriteringsfråga för
det nya skolverket inom ramen för det totala anslagsbeloppet.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub823
yrkande 18 delvis.
Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 5 bör de särskilda
stimulansbidragen för olika ändamål i skolan avskaffas.
Utskottet behandlade frågan om särskilda stimulansbidrag i
anslutning till propositionen om ansvaret för skolan (prop.
1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Utskottet delade då
regeringens uppfattning att det för vissa ändamål kan vara
befogat att ha riktade statsbidrag vid sidan av
sektorsbidraget. Sådana bidrag bör dock alltid vara
tidsbegränsade. I övrigt ansåg utskottet att stor
restriktivitet bör iakttas när det gäller stimulansbidrag. Som
redovisas i budgetpropositionen (s. 61 f.) utgör nu pågående
s.k. särskilda satsningar enbart medel för särskilda
utvecklingsinsatser och för utveckling av skolans
dataundervisning. Fastställda planer vid införandet av dessa
bidrag omfattar i något fall tiden t.o.m. budgetåret 1992/93.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att medel
för dessa ändamål bör anvisas för nästa budgetår.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avstyrker motion 1990/91:Ub824 yrkande 5.
Det samlade medelsbehovet för anslaget beräknas av regeringen
för budgetåret till 90487000 kr.
När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion
1990/91:Ub824 (m) yrkande 6 att 78487000 kr. överförs från
detta anslag till anslaget B 8. Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet. Riksdagen bör således enligt
motionärerna anvisa ett reservationsanslag på 12000 000 kr.
till Stöd för utveckling av skolväsendet (yrkande 7).
Enligt motion 1990/91:Ub287 (fp) yrkande 2 bör bidrag till
den samlade skoldagen avskaffas. Riksdagen bör anvisa 9
milj.kr. mindre än vad regeringen har föreslagit till
förevarande anslag. I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 18
delvis föreslås att riksdagen anvisar 480000 kr. till svenska
nationalkommittén för United World Colleges, vilket innebär
320000 kr. utöver vad regeringen har beräknat för detta
ändamål. Riksdagen bör således enligt ifrågavarande motionärer
anvisa totalt 81807000 kr. till Stöd för utveckling av
skolväsendet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
När det gäller statliga bidrag till kommun för samlad skoldag
vill utskottet erinra om att inga statliga medel anvisas för
detta ändamål sedan den 1 juli 1990. Då utskottet inte har
något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
och med avslag på motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2,
1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis och 1990/91:Ub824 yrkandena 6
och 7 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 90487000 kr.
3. Forskning inom skolväsendet
I propositionen (s. 65) anför föredragande statsrådet att
skolan som helhet behöver studeras på ett systematiskt sätt för
att skolverksamheten successivt skall kunna omprövas. Han anser
vidare att detta anslag för sektorsforskning är ett nödvändigt
verktyg i den framtida utformningen av skolan. Det nya
skolverket bör förfoga över sektorsanslaget för forskning.
I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 10 delvis framhålls att
lärarutbildningarna har behov av en forskningsanknytning som
möjliggör att grundutbildningen bedrivs nära aktuell och
relevant forskning samt präglas av ett vetenskapligt
förhållningssätt. Lärarutbildningarnas forsknings- och
utvecklingsarbete kan förväntas ha betydelse för skolans
utveckling, anser motionärerna. Mot denna bakgrund bör
ansvaret för viss forskning inom skolans område överföras
från skolöverstyrelsen till universitets- och högskoleämbetet.
Även i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 24 delvis understryks
vikten av forskningsanknytning inom sektorn för
undervisningsyrken.
Utskottet vill hänvisa till riksdagens behandling av
forskningspropositionen vid föregående riksmöte (prop.
1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) när det gäller forskning
inom skolväsendet. Utskottet anförde bl.a. att ett särskilt
utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, vilket naturligt
anknyter till grundutbildningens inriktning och innehåll, är
betydelsefullt för utvecklingen av lärarprofessionen. Detta
bör, ansåg utskottet, beaktas vid fördelningen av de resurser
som står till förfogande för verksamhet inom sektorn för
undervisningsyrken och för forskningsanknytning. Vidare utgick
utskottet från att behovet av resurser för detta
utvecklingsarbete kommer att beaktas när resurstillskott i
nästa forskningsproposition fördelas på olika ändamål.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 och
1990/91:Ub813 yrkande 24 båda delvis.
Beträffande anslagsbeloppet beräknas det samlade
medelsbehovet under detta anslag till 27221000 kr.
Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 8 bör i största
möjliga utsträckning stödet till forskning inom skolväsendet
vara fritt från statlig styrning. Enligt motionärerna skall
universiteten utan påverkan kunna fullgöra sin kritiska
funktion. Mot denna bakgrund bör 20 milj.kr. överföras från
förevarande anslag till anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m. Riksdagen bör således till Forskning inom
skolväsendet under budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 7221000 kr.
Riksdagen avslog under föregående riksmöte en motion med
likartat yrkande vid behandlingen av forskningspropositionen
för treårsperioden 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:90, bet.
UbU25, rskr. 328). Utskottet har inte funnit att något nytt har
framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt
tidigare ställningstagande. Riksdagen bör således med bifall
till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion
1990/91:Ub824 yrkande 8 till Forskning inom skolväsendet för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
27221000 kr.
4. Fortbildning m.m.
I inledningen till budgetpropositionen (avsnitt 5, s. 52 f.)
redovisar regeringen vilka åtgärder som bör vidtas för att
förbättra tillgången på lärare. Föredragande statsrådet
redovisar även på vilket sätt de särskilda medel -- 35 milj.kr.
-- som har avsatts innevarande budgetår för att förbättra
lärarsituationen har använts. Enligt föredragande statsrådet är
det väsentligt att även nästa budgetår utnyttja alla
möjligheter till flexibla lösningar i syfte att förbättra
tillgången på lärare i grundskolan. De särskilda insatserna för
att förbättra tillgången på behöriga lärare -- bl.a. ökad
dimensionering av grundskollärarlinjen och utbildning av
obehöriga lärare som har tjänstgjort en längre tid inom
skolväsendet -- bör fortsätta och utökas nästa budgetår. Vidare
anses det angeläget att vidareutbildning av förskollärare och
fritidspedagoger kommer till stånd. Under innevarande budgetår
har särskilda medel utgått till några högskoleenheter för bl.a.
planering av vidareutbildning av förskollärare och
fritidspedagoger till lärare i grundskolan. Under förevarande
anslag föreslås att 55 milj.kr. avsätts för åtgärder för att
förbättra tillgången på lärare.
Enligt motion 1990/91:Ub560 (m) yrkande 7 måste extraordinära
åtgärder vidtas för att förse skolan med utbildad personal.
Bl.a. bör sådana utbildningar organiseras som fångar upp
personer som verkar inom skolan utan formell behörighet. Denna
utbildning får emellertid inte ges av endast formella skäl.
Kvalitetskraven måste enligt motionärernas mening även här
sättas högt.
Utskottet vill erinra om riksdagens beslut vid föregående
riksmöte (prop. 1989/90:100 bil. 10, bet. UbU12 och bet. UbU22,
rskr. 235 och rskr. 233) om åtgärder för att förbättra
tillgången på lärare. Enligt vad utskottet erfarit har de
särskilda medel -- 35 milj.kr. -- som avsatts för att förbättra
lärarsituationen under innevarande budgetår funnit en
ändamålsenlig användning. Utskottet delar föredragande
statsrådets och motionärernas uppfattning att särskilda
åtgärder bör vidtas även under nästa budgetår för att på kort
sikt tillgodose behovet av behöriga lärare i ungdomsskolan.
Utskottet utgår från att kvalitetskraven även vid dessa
utbildningar ställs högt. På denna grund föreslår utskottet att
riksdagen bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för att
förbättra tillgången på lärare i enlighet med vad som
redovisats i budgetpropositionens bilaga 10 inledningsvis
(avsnitt 5, s. 52--53) och avslår motion 1990/91:Ub560 yrkande
7.
Vad gäller frågan om dimensioneringen av grundutbildningen
för lärare i ungdomsskolan hänvisar utskottet till betänkande
1990/91:UbU12.
I ett antal motioner behandlas fortbildningens
inriktning.
I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 9 framhålls att såväl
lärarutbildning som fortbildning i ökad omfattning måste
inriktas på att ge lärarna goda ämneskunskaper. Enligt motion
1990/91:Ub259 (c) yrkande 11 finns det behov av kraftfulla
insatser när det gäller fortbildning inom ämnet
religionskunskap. Enligt motionärerna har den nationella
utvärderingen av undervisningen i grundskolan visat att
undervisningen i ämnet religionskunskap på många håll är
eftersatt, främst på grund av bristande kunskaper hos lärarna.
I motionerna 1990/91:Ub294 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub337 (m)
yrkande 3 och 1990/91:Ub815 (m) samtliga delvis begärs åtgärder
för att lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap
genom fortbildning skall skaffa sig erforderliga kunskaper i
kristendom, så att intentionerna enligt läroplanen för
grundskolan (Lgr 80) kan uppnås i detta ämne.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
I propositionen (s. 66 f.) anför föredragande statsrådet att
fortbildningens syfte är att öka måluppfyllelsen och utveckla
verksamheten i skolan. Han erinrar om att kommunerna fr.o.m.
den 1 januari 1991 har det fulla ansvaret för lärare och övrig
personal, vilket bl.a. innebär ett mer entydigt ansvar för
kommunerna att prioritera fortbildningsinsatserna. Föredragande
statsrådet understryker dock att detta inte innebär att staten
avstår från att styra fortbildningens inriktning. Staten har
fortfarande ett intresse av att utöva ett inflytande på
fortbildningen. Detta behov snarare ökar med övergången till en
mål- och resultatorienterad styrning av hela skolväsendet. De
nya principerna för skolans styrning innebär att skolverket får
ett tydligare ansvar och större befogenheter att direkt leda
den statligt finansierade fortbildningsverksamheten och att
också ange dess konkreta innehåll utifrån de mål riksdagen och
regeringen ställer upp för fortbildningen eller för skolan som
sådan. Sammanfattningsvis anser föredragande statsrådet att de
signaler som skall styra skolverkets prioriteringar inom
fortbildningsområdet skall vara av tre slag:
riksdagens och regeringens målformuleringar för
fortbildningen som sådan
målen för skolans verksamhet
resultaten av utvärderingen av skolan.
Slutligen erinrar föredragande statsrådet om att
fortbildningsnämnderna enligt riksdagens beslut (prop.
1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) kommer att avvecklas den 1
juli 1991. De uppgifter som i fortsättningen skall åvila staten
inom fortbildningsområdet kommer att fullgöras av skolverket,
som således får ansvara för samordning av fortbildningsbehov
och för att goda kontaktvägar skapas mellan avnämare och
utbildningsanordnare.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning om
fortbildningens funktion i en mål- och resultatorienterad
styrning av skolverksamheten. När det gäller den statligt
finansierade fortbildningen utgår utskottet från att t.ex.
resultat av den nationella utvärderingen av undervisning i
skolan läggs till grund för skolverkets beslut om såväl
fortbildningens allmänna inriktning som prioriteringen av
ämnesvisa fortbildningsinsatser. Som föredragande statsrådet
understrukit kommer högskolan med sin kompetens att kunna spela
en viktig roll som anordnare av fortbildning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 11,
1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3 delvis,
1990/91:Ub815 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 9.
Till detta vill utskottet lägga följande. Den s.k.
skolverksutredningen (U 1990:5) med direktiven (dir. 1990:60)
att lägga fram förslag om och förbereda genomförandet av en ny
organisation för den statliga skoladministrationen har den 6
februari 1991 överlämnat ett principförslag till organisation
av statens skolverk. Även fortbildningens organisation har
behandlats i detta sammanhang. Regeringen avser återkomma till
riksdagen med förslag rörande resurs- och budgetfrågor för
skolmyndigheten i 1991 års kompletteringsproposition.
Av de medel som innevarande budgetår anvisats under anslaget
B 11. Bidrag till driften av grundskolan m.m. för
kompletteringsfortbildning avser ett visst belopp produktion
av utbildningsprogram för etersändning. Dessa medel (2,9
milj.kr.) har förts över till förevarande ansvar (jfr prop. s.
69).
Enligt motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 9 bör riksdagen ge
regeringen till känna att ifrågavarande resurser, som kommer
att ställas till skolverkets förfogande, kommer att användas
för produktion av utbildningsprogram för etersändning inom
kompletteringsfortbildningen även under nästa år.
Utskottet utgår från att de medel som under innevarande
budgetår anvisats för produktion av utbildningsprogram för
etersändning och som nu genom en annan anslagsindelning i årets
budgetproposition förts över till förevarande anslag inte
kommer att användas för annat ändamål än vad de ursprungligen
har anvisats för. Med det anförda anser utskottet att syftet
med motion 1990/91:Ub259 yrkande 9 är tillgodosett, varför
motionsyrkandet avstyrks.
När det gäller anslagsbeloppet under anslaget beräknar
regeringen det samlade medelsbehovet till 178896000 kr.
I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 10 föreslås att 90
milj.kr. överförs från detta anslag till anslaget D 10. Lokala
och individuella linjer samt fristående kurser i syfte att öka
lärarnas möjligheter till ämnesinriktad fortbildning. Vidare
föreslås (yrkande 11) att 50 milj.kr. överförs från detta
anslag till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet för att ge kommunerna bättre
möjligheter att genomföra fortbildning för lärare. Riksdagen
bör således för budgetåret 1991/92 till Fortbildning m.m.
anvisa ett reservationsanslag på 38896000 kr. (yrkande 12).
Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 13 bör riksdagen
anvisa 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, dvs.
183896000 kr. Medelsökningen avser fortbildningsstipendier
för verksamma lärare (yrkande 12).
I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 4 föreslås att riksdagen
anslår 20 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit under
förevarande anslag, dvs. 198896000 kr. Medelsökningen avser
fortbildning för förskollärare och grundskollärare när det
gäller integreringen av barnomsorg och skola (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens
förslag till åtgärder för att förbättra tillgången på lärare i
grundskolan. Utskottet delar vidare regeringens uppfattning när
det gäller fortbildningens syfte i en mål- och
resultatorienterad styrning av skolverksamheten och när det
gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på
fortbildningens område. Utskottets ställningstagande i dessa
avseenden har som konsekvens att medel av viss omfattning bör
anvisas under anslaget.
I budgetpropositionen (s. 68) föreslår regeringen att 5
milj.kr. anvisas för ett särskilt stipendiesystem för den
individuellt motiverade fortbildningen för lärare. Varje
stipendium skall uppgå till högst 25000 kr., vilket innebär
att minst 200 lärare kan erhålla stipendium. Enligt utskottets
mening bör ifrågavarande fortbildningsverksamhet under nästa
budgetår ha den omfattning som regeringen föreslår.
Som utskottet i det föregående redovisat har regeringen
nyligen tillkallat en kommitté som skall lämna förslag till mål
och riktlinjer för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet
(dir. 1991:9). Riksdagen bör inte anvisa särskilda medel för
fortbildning för förskollärare och lärare i grundskolan när det
gäller samverkan mellan barnomsorg och skola. Anordnandet av
sådan fortbildning ankommer på personalens arbetsgivare.
Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte har
något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub313
yrkande 3 och 4, 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt
1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
178896000 kr.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen begärt
bemyndigande att utfärda föreskrifter vad gäller handläggningen
av stipendieverksamhet.
5. Särskilda insatser på skolområdet
Enligt riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop.
1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall de medel som avser
särskilda insatser på lokal nivå ingå i sektorsbidraget för
skolan, dvs. under anslaget B 8. Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet. Den beräknade andelen
insatser på lokal nivå uppgår till ca 75 % av nuvarande anslag.
Ca 25 % av anslaget skall således användas för insatser på
regional nivå. Dessa insatser är sådana som planerats i samråd
med berörda kommuner, länsskolnämnder eller
planeringsberedningar och avser undervisningsinsatser för
elever med handikapp eller andra särskilda behov, t. ex. elever
på sjukhus, skoldaghem eller skolinternat.
I enlighet med nämnda riksdagsbeslut kommer skolöverstyrelsen
och länsskolnämnderna att avvecklas den 1 juli 1991. En ny
myndighet för handikappfrågor kommer att inrättas. Regeringen
har den 20 december 1990 beslutat tillkalla en särskild
utredare för att dels lägga fram förslag till organisation av
en ny myndighet för det statliga stödet för handikappade
elevers skolgång m.m., dels förbereda genomförandet av denna
myndighet (dir. 1990:83). I samband därmed kommer också
planeringsberedningarnas ställning att ses över (jfr prop. s.
71).
Enligt föredragande statsrådets mening bör medlen under detta
anslag i fortsättningen fördelas av skolhandikappinstitutet och
utbetalas direkt till respektive kommun som anordnar
undervisningen.
I motion 1990/91:Ub254 (fp) anförs att det nya institutet för
handikappfrågor även bör ha förvaltningsansvaret för s.k.
kunskapscentra för elever med rörelsehinder. Motionärerna
föreslår att kunskapscentret vid Folke Bernadottehemmet bör
garanteras en kontinuerlig grundorganisation av staten (yrkande
1). Vidare bör klargöras vilka andra utbildningsanordningar som
kan betraktas som kunskapscentra (yrkande 2).
Utskottet vill erinra om att riksdagen behandlat likartade
yrkanden vid två tillfällen under föregående riksmöte (bet.
1989/90:UbU3, rskr. 52 och bet. 1989/90:UbU14, rskr. 237). Med
hänvisning till att organisationen av en ny myndighet för det
statliga stödet för handikappade elevers skolgång m.m. bereds
inom regeringskansliet och att förslag rörande resurs- och
budgetfrågor för skolhandikappinstitutet kommer att föreläggas
riksdagen i 1991 års kompletteringsproposition finner utskottet
det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande
med anledning av motion 1990/91:Ub254, varför den avstyrks.
När det gäller anslagsbeloppet beräknar regeringen det
samlade medelsbehovet till 100298000 kr. Då utskottet inte
har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår
utskottet att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 100298000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
Utveckling och produktion av läromedel
1. beträffande kostnadsberäkning av behovet av läromedel
för undervisning i teckenspråk
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub822 yrkande 4,
2. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och
produktion av läromedel
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub314, 1990/91:Ub822 yrkandena 1,
2 och 3 till Utveckling och produktion av läromedel för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
16084000 kr.,
res 1. (v)
res 2. (mp)
3. beträffande förhandsbesked om statsbidrag
att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100
anförts om förhandsbesked om statsbidrag till stöd för
produktion av läromedel,
Stöd för utveckling av skolväsendet
4. beträffande undervisning på främmande språk i
gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub818 yrkande 2 och
1990/91:Ub823 yrkande 7,
5. beträffande användningen av medel för kultur i skolan
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub316,
6. beträffande stöd till United World Colleges
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis,
res. 3 (m, fp)
7. beträffande särskilda stimulansbidrag i skolan
att riksdagen avslår 1990/91:Ub824 yrkande 5,
res. 4 (m)
8. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av
skolväsendet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2, 1990/91:Ub823
yrkande 18 delvis och 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7 till
Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 90487000 kr.,
res. 5 (m)
res. 6 (fp)
Forskning inom skolväsendet
9. beträffande ansvaret för viss forskning inom
skolväsendet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10
delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 24 delvis,
10. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom
skolväsendet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 8 till Forskning inom
skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 27221000 kr.,
res. 7 (m)
Fortbildning m.m.
11. beträffande vissa åtgärder för att förbättra tillgången
på lärare
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Ub560 yrkande 7 bemyndigar regeringen
att vidta åtgärder som redovisats i propositionen,
res. 8 (m)
13. beträffande resurser för produktion av
utbildningsprogram för etersändning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub259 yrkande 9,
14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4,
1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Ub824
yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
178896000 kr.,
res. 11 (m)
res. 12 (fp)
res. 13 (v)
15. beträffande bemyndigande för regeringen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
bemyndigar regeringen att utfärda föreskrifter vad gäller
handläggningen av stipendieverksamhet,
Särskilda insatser på skolområdet
16. beträffande kunskapscentret vid Folke
Bernadottehemmet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub254,
17. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på
skolområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1991/92
anvisar ett anslag på 100298000 kr.
Stockholm den 7 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Larz Johansson
Närvarande: Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars
Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar
Johnsson (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda
(c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Jan
Björkman (s), Margitta Edgren (fp), Ylva Johansson (v) och
Claes Roxbergh (mp).
Reservationer
1. Anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av
läromedel (mom. 2)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "16084000 kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet har erfarit att av de få lexikon på punktskrift som
finns av de vanligaste skolspråken är många mycket gamla. De
kan dessutom inte förvärvas för eget bruk. Enligt utskottets
mening är det inte acceptabelt att blinda skolelever och
högskolestuderande inte skall kunna följa undervisningen på
grund av att dessa språklexikon är omoderna. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub314, med anledning av proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3 till
Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 17084000 kr., dvs.
1milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och
produktion av läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub314, med
anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motion
1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3 till Utveckling och
produktion av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 17084000 kr.,
2. Anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av
läromedel (mom. 2)
Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "16084000 kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att riksdagen under de senaste åren
har anslagit stora summor för utbildning av såväl
teckenspråkslärare som tolkar. Enligt utskottets mening är dock
fortfarande bristen på olika typer av läromedel påtaglig. Det
är därför önskvärt att förevarande anslag räknas upp i första
hand för att möjliggöra en ökad produktion av läromedel inom
videoområdet. Enligt utskottets bedömning bör anslaget ökas med
totalt 3milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Av denna
anslagsökning bör 2milj.kr. anvisas för grundutrustning för
produktion av läromedel inom videoområdet och 1milj.kr. för
personalförstärkning för produktion av videoläromedel för döva
och hörselskadade elever. Riksdagen bör således med bifall till
motion 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3, med anledning av
proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub314
till anslaget Utveckling och produktion av läromedel för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
19084000 kr.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och
produktion av läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub822 yrkandena
1, 2 och 3, med anledning av proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Ub314 till Utveckling och produktion
av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 19084000 kr.,
3. Stöd till United World Colleges (mom. 6)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 18 delvis"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att stödet till den svenska nationalkommittén
för United World Colleges (UWC) bör förstärkas. Utskottet vill
påpeka att sedan detta internationella utbildningsprojekt
startade år 1962 har sammanlagt ca 350 svenska elever genomgått
den tvååriga utbildningen. Enligt utskottets mening är det
rimligt att det statliga stödet till den svenska
nationalkommittén för UWC motsvarar kostnaderna för tre elevers
studier vid United World College of the Atlantic under två år
(480000 kr.).
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823
yrkande 18 delvis som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande stöd till United World Colleges
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 18
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Särskilda stimulansbidrag i skolan (mom. 7)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8
börjar med "Utskottet behandlade" och på s.9 slutar med
"yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att de särskilda
stimulansbidragen i skolan styr den lokala verksamheten
samtidigt som resurser binds upp för att fördela dessa medel.
Enligt utskottets mening bör det stå kommunerna fritt att i sin
medelsanvändning avsätta resurser för de utvecklingsprojekt som
man vill stödja. De särskilda stimulansbidragen bör således
avskaffas. Medlen bör i stället direkt föras över till
kommunerna som då själva kan besluta hur man vill använda
dessa.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub824 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande Särskilda stimulansbidrag i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 5
som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet
(mom. 8)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 90487000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de särskilda stimulansbidragen för olika
ändamål i skolan bör avvecklas och att medlen förs över till
kommunerna som själva får besluta om hur de vill använda denna
resurs. Därför bör 78487000 kr. överföras till anslaget B
8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet. För en ordnad avveckling av den centralt
initierade verksamheten bör dock 10 milj.kr. anvisas för
budgetåret 1991/92. Vidare bör 2 milj.kr. anvisas för firandet
av 150-årsjubileet av 1842 års folkskolestadga.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7, med avslag på
proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2
samt 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis till Stöd för utveckling
av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 12000 000 kr.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av
skolväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena
6 och 7, med avslag på proposition 1990/91:100 och motionerna
1990/91:Ub287 yrkande 2 samt 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis
beslutar att till Stöd för utveckling av skolväsendet för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på
12000000 kr.,
6. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet
(mom. 8)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 90487000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att det särskilda anslag, som
tidigare fanns till samlad skoldag, förra året sammanslogs med
två andra anslag. Statsbidragsgivningen till verksamhet av
detta slag har emellertid fortsatt. Enligt uppgift är avsikten
att sådana bidrag skall kunna ges också under kommande år från
anslaget Stöd till utveckling av skolväsendet. Då utskottet av
bl.a. statsfinansiella skäl nu delar den uppfattning som länge
framförts i partimotioner (fp) att verksamhet av denna typ är
en uppgift som måste täckas av kommunala medel tillstyrks
motion 1990/91:Ub287 yrkande 2, varför förevarande anslag bör
minskas med 9 milj.kr.
I syfte att öka Sveriges deltagande i det internationella
utbildningsprojektet United World Colleges (UWC) bör medel
till svenska nationalkommittén för UWC utgå med 320000 kr.
utöver vad regeringen har beräknat under detta anslag (160000
kr.). Detta belopp -- 480000 kr. -- motsvarar kostnaden för
tre elevers utbildning under två år.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2 och 1990/91:823 yrkande 18
delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag
på motion 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7 till Stöd för
utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 81807000 kr.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av
skolväsendet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub287
yrkande 2 och 1990/91:823 yrkande 18 delvis, med anledning av
proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub824
yrkandena 6 och 7 till Stöd för utveckling av skolväsendet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
81807000 kr.,
7. Anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet (mom.
10)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Riksdagen avslog" och slutar med "på 27 221 000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att stödet till forskning i största möjliga
utsträckning bör vara fritt från statlig styrning.
Universiteten skall utan påverkan kunna fullgöra sin kritiska
funktion. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att vissa medel
som fördelas via departement och myndigheter överförs till
fakultetsanslagen.
Under förevarande anslag föreslår regeringen 27221000 kr.
för budgetåret 1991/92. Utskottet anser att forskning om skola
och vuxenutbildning gynnas av att resurserna för den på
inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga
forskningen ökas. Därför bör 20 milj.kr. överföras från
förevarande anslag till anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga
fakulteterna m.m.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub824 yrkande 8 och med avslag på proposition
1990/91:100 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7221 000 kr.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom
skolväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 8
och med avslag på proposition 1990/91:100 till Forskning
inom skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 7221000 kr.,
8. Vissa åtgärder för att förbättra tillgången på lärare
(mom. 11)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:
Då lärarutbildningen i dag har svårigheter att rekrytera
tillräckligt många sökande finns det enligt utskottets
uppfattning skäl att vidta extraordinära åtgärder för att
eleverna i ungdomsskolan skall få undervisning av kompetenta
lärare. Det är därvid viktigt att fånga upp vikarierande lärare
utan formell behörighet, lärare som lämnat yrket av olika skäl
och personer med annan utbildningsbakgrund. Likaså bör lärare i
hemspråk erbjudas kompletterande utbildning.
Utskottet vill understryka att kvalitetskraven på
utbildningen för dessa grupper måste ställas högt. Som en
förutsättning för all utbildning av lärare måste gälla att
utbildningen inriktas på lärarens kunskapsförmedlande roll.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub560
yrkande 7 och med anledning av proposition 1990/91:100 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande vissa åtgärder för att förbättra tillgången
på lärare
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub560 yrkande 7
och med anledning av proposition 1990/91:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Fortbildningens inriktning (mom. 12)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 9" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill understryka att goda ämneskunskaper är den
viktigaste grunden för lärarens verksamhet. Fortbildningen bör
därför läggas om och inriktas på ämnesfördjupning i de ämnen
som läraren undervisar i.
Behovet av ämnesinriktad fortbildning bestyrks bl.a. av den
nationella utvärderingen av skolan som har visat att ämnet
religionskunskap inte får den andel av undervisningen i
SO-ämnena som anges i läroplanen för grundskolan (Lgr 80).
Vissa moment i religionskunskap såsom livsfrågor och kristen
etik tas endast upp av en mindre del av lärarna. Det är enligt
utskottets uppfattning väsentligt att lärare med
undervisningsskyldighet i religionskunskap nu ges möjlighet
till fortbildning i detta ämne.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824
yrkande 9 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande
11, 1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3
delvis och 1990/91:Ub815 delvis som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande Fortbildningens inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 9
och med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 11,
1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3 delvis
och 1990/91:Ub815 delvis som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
10. Fortbildningens inriktning (mom. 12)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 9" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att
staten inte kan avstå från att styra fortbildningens
inriktning. Den nationella utvärderingen av skolan kommer
därvid att vara en viktig del av underlaget för de bedömningar
som skall ligga till grund för vilka fortbildningsinsatser som
är mest angelägna.
Enligt utskottets uppfattning finns det resultat av den
nationella utvärderingen av skolan som visar att det redan nu
finns angelägna fortbildningsbehov. Det gäller främst
fortbildningen inom ämnet religionskunskap. Undervisningen i
detta ämne är enligt vissa utvärderingsrapporter på många håll
eftersatt, främst på grund av bristande kunskaper hos lärarna.
Många lärare känner sig osäkra inför religionsämnets stora
omfattning, allt ifrån kristendomskunskap med utgångspunkt i
Bibeln och svensk kyrkohistoria till andra stora religioner som
nu också förekommer i vårt eget mångkulturella samhälle. Mot
denna bakgrund bör kraftfulla insatser göras för att ge
undervisande lärare fortbildning i ämnet religionskunskap.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259
yrkande 11 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub294
yrkande 2, 1990/91:Ub337 yrkande 3 och 1990/91:Ub815 samtliga
delvis samt 1990/91:Ub824 yrkande 9 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande Fortbildningens inriktning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 11
och med anledning av motionerna 1990/91:Ub294 yrkande 2,
1990/91:Ub337 yrkande 3 och 1990/91:Ub815 samtliga delvis samt
1990/91:Ub824 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. (mom.14)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "Utskottet vill" och på s.14 slutar med "på 178
896 000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fortbildningen måste inriktas på att ge
lärarna goda ämneskunskaper. En övervägande del av
fortbildningen av lärare bör ske i form av högskoleutbildning.
Högskolan skall således ha resurser för ett utbud av
ämneskurser riktade till lärare.
Utskottet anser vidare att alla lärare bör erhålla ett
erbjudande om att minst vart tionde år genomgå en ämnesinriktad
fortbildning omfattande sammanlagt 20 poäng. Av dessa skäl
föreslår utskottet att dels 90 milj.kr. överförs från detta
anslag till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser, dels att 50 milj.kr. överförs från detta
anslag till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 samt med avslag på
proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena
3 och 4 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 till
Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 38896000 kr.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena
10, 11 och 12 samt med avslag på proposition 1990/91:100 och
motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ub823
yrkandena 12 och 13 till Fortbildning m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 38896000 kr.,
12. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. (mom.14)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "Utskottet vill" och på s.14 slutar med "178 896
000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att verksamma språklärare bör beredas
möjlighet att med regelbundna intervaller besöka de länder
vilkas språk man undervisar i. För att ett sådant besök skall
vara riktigt värdefullt bör vistelsetiden inte understiga en
termin. Det är därför av stor vikt att resurser ställs till
förfogande för detta. Mot denna bakgrund anser utskottet att
anslagsbeloppet under förevarande anslag bör ökas med 5
milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13, med anledning av proposition
1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub313
yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12
till fortbildning m.m. anvisar ett reservationsanslag på
183896000 kr.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkandena
12 och 13, med anledning av proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4 samt
1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
183896000 kr.,
13. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. (mom.14)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "Som utskottet" och på s.14 slutar med "178 896
000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en bra integrering av barnomsorg och
skola, som på sikt eventuellt kan leda till en sänkt
skolpliktsålder, förutsätter att både förskollärare och
grundskollärare på lågstadiet erbjuds relevant fortbildning.
Utskottet föreslår därför att riksdagen anslår 20 milj.kr.
utöver regeringens förslag för sådan fortbildning. Enligt
utskottets mening får denna fortbildning för lågstadielärarnas
del inte ersätta den angelägna kompletteringsfortbildningen.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4, med anledning av
proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna
1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Ub824 yrkandena
10, 11 och 12 till Fortbildning m.m. anvisar ett
reservationsanslag på 198896000 kr.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub313 yrkandena
3 och 4, med anledning av proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt
1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
198896000 kr.,
Särskilda yttranden
1. Särskilda stimulansbidrag i skolan (mom. 7)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:
Vi vill erinra om att vi i annat sammanhang (betänkande
1990/91:UbU10) avstyrkt det nu aktuella särskilda
stimulansbidraget till lokalförbättringar inom skolan och
föreslagit att dessa medel skall överföras till
sektorsbidraget.
2. Ansvaret för viss forskning inom skolväsendet m.m. (mom.
9)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) och Claes
Roxbergh (mp) anför:
Vi hänvisar till den uppfattning som vi redovisat i
reservation 127 i betänkande 1989/90:UbU25 i vad gäller
lärarutbildningarnas behov av forskningsanknytning och ansvaret
för viss forskning inom skolväsendet.