I detta betänkande behandlas Nordiska rådets svenska
delegations berättelse (Redog. 1990/91:4) angående sin
verksamhet sedan rådets trettiosjunde session. Särskild
uppmärksamhet har i berättelsen ägnats rådets tredje
extrasession den 14 november 1989 i Mariehamn och den
trettioåttonde sessionen den 27 februari--den 2 mars 1990 i
Reykjavik. Betänkandet behandlar även ett antal motioner som
väckts angående vissa aspekter av det nordiska samarbetet.
Berättelsen
Rådets 3:e extra session hölls i Mariehamn den 14 november
1989. Den första hölls i Stockholm 1975, då upprättandet av den
Nordiska investeringsbanken beslutades och ett nordiskt
samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet antogs. Den andra
hölls 1988 i Helsingör och föranleddes av den oroande
miljösituationen på grund av den omfattande algblomningen
utefter de nordiska kusterna.
Inkallandet till den tredje extra sessionen var ett uttryck
för rådets behov både av att klarlägga vilka utmaningar det
nordiska samarbetet stod inför i förhållande till den europeiska
integrationsprocessen och av att stärka sina egna gemensamma
positioner i denna situation.
Karin Söder, rådets president, framhöll i sitt
öppningsanförande att i fråga om utvecklingen i Europa stod de
nordiska länderna inför nya och hittills endast anade
möjligheter och hade stora förutsättningar att tillsammans spela
en viktig roll i denna utveckling. Den nordiska samhällsmodellen
var sedan länge känd och efterfrågad i omvärlden, men den måste
utvecklas och omformas efter tidens krav. Det nordiska
samarbetet måste på bästa sätt kunna infogas i ett större
internationellt sammanhang.
Saklistan för extrasessionen omfattade utöver medlemsförslag
och meddelanden med anknytning till den europeiska integrationen
ett ministerrådsförslag om budgeten för 1990.
Debatten under extrasessionen dominerades starkt av
diskussionerna om rådets kontakter med Sovjet och Östeuropa i
övrigt, särskilt mot bakgrund av det förslag som president
Michail Gorbatjov framfört om ett sammanträffande mellan en
delegation från rådet och representanter för Sovjetunionens
Högsta Sovjet.
Vid den 38:e sessionen avgick Karin Söder som president
och Páll Pétursson, Island, valdes till ny president för tiden
fram till den 39:e sessionen.
Sessionens saklista omfattade 36 medlemsförslag och 12
ministerrådsförslag, vilka resulterade i 33 rekommendationer.
Härutöver behandlades den årliga rapporten från rådets presidium
samt ministerrådets verksamhetsberättelse och planer för det
fortsatta nordiska samarbetet, 43 frågor, varav 16 s.k.
snabbfrågor, ställdes till ministerrådet eller regeringarna.
Utvecklingen i Nordens omvärld och dess konsekvenser för det
nordiska samarbetet präglade inläggen i generaldebatten även vid
denna session. Situationen i Östeuropa och de snabba
omvälvningarna där sedan rådets 3:e extra session i november
1989 återspeglades i många av anförandena. Miljöfrågorna
uppmärksammades särskilt mot bakgrund av utvecklingen i
närområdena utanför Norden och de ökade förutsättningar för
samarbete som följde av denna.
Åtskilliga talare uppehöll sig också kring de fortsatta
integrationssträvandena i Västeuropa och effekterna härav på det
nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet fick inte sättas på
undantag utan borde tvärtom förstärkas så att nordiska
uppfattningar påverkade beslutsfattandet.
Många talare tecknade en tämligen dyster bild av rådets
framtid. Ministerrådets ordförande, den isländske miljöministern
Július Sólnes, var dock mera optimistisk och framhöll att
det nordiska samarbetet stod sig väl som modell för det
regionala samarbetet ute i världen. Mot bakgrund av den snabba
utveckling som präglade Europa var det emellertid nödvändigt att
nå fram till en ordning med snabbare beslutsfattande än för
närvarande. Minister Sólnes knöt stora förhoppningar till att
den av rådets presidium tillsatta organisationskommittén skulle
kunna medverka till ett sådant resultat.
Karin Söder, som besvarade ministerrådets s.k. trontal å
presidiets vägnar, var starkt kritisk till ministerrådet och
dess sätt att redogöra för planerna för det nordiska samarbetet
i C 2-dokumentet, där prioriteringar och färdriktning saknades.
Samtliga rådets utskott hade därför tagit det drastiska steget
att begära kompletteringar av redogörelsen -- en för det
nordiska samarbetet unik form för att ange missnöje. Kritiken
hade ministerrådet väsentligen mött med att komplettera
redogörelsen, men parlamentarikerna var inte nöjda med sakernas
tillstånd utan ville ha en bättre ordning för framtiden.
Presidiets arbete har även under denna verksamhetsperiod i
stor utsträckning varit inriktat på Europafrågorna och Nordens
ställning i Europa. Såväl presidiet som övriga rådsorgan har
fortsatt diskussionen om vilka utmaningar det nordiska
samarbetet ställs inför då EG:s inre marknad förverkligas år
1992. Utvecklingen i Östeuropa har också behandlats. Även vid
mötena med statsministrarna och samarbetsministrarna har
dessa frågor berörts.
Juridiska utskottets arbete har under en stor del av
verksamhetsperioden varit inriktat på att utarbeta förslag till
en ny valordning för Nordiska rådets förtroendeposter. Vidare
har arbetet i utskottet liksom i rådet i dess helhet varit
präglat av frågor om internationalisering och då särskilt av
Europafrågorna.
Arbetet i kulturutskottet har under året i hög grad
präglats av internationaliseringen av rådets arbete och hur det
nordiska samarbetet kan förstärkas. Utskottet har särskilt
önskat prioritera frågor som språksamarbete, ömsesidigt
godkännande av akademiska examina, utbyggnad av
NORDPLUS-programmet och ökat forskningssamarbete.
Social- och miljöutskottets arbete har under perioden
särskilt ägnats miljöfrågor. Bl.a. har utskottet haft att ta
ställning till tre omfattande handlingsplaner på miljöområdet
rörande havsföroreningar, luftföroreningar respektive renare
teknologi, avfall och återvinning. På det sociala området har
utskottet bl.a. behandlat ett ministerrådsförslag till
arbetsmiljöprogram och ett flertal medlemsförslag bl.a. rörande
barns rättigheter, program mot ungdomsarbetslösheten samt ett
program för nordbors rättigheter.
Kommunikationsutskottets arbete har under perioden främst
varit inriktat på frågor rörande flygpriser och tvärgående
flygförbindelser. Stor uppmärksamhet har även ägnats åt de
europeiska integrationssträvandena samt uppföljning av
handlingsplanerna på trafiksäkerhets- och turistområdet.
Ekonomiska utskottets arbete har dominerats av frågor
rörande internationellt samarbete samt regionalpolitik. Stor
uppmärksamhet har även ägnats den ekonomiska handlingsplanen,
jord- och skogsbruk samt energifrågor.
Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del
inriktats på budgeten för 1990 och på budgetproceduren för det
nordiska samarbetet. Vidare har frågan om utskottets roll,
sammansättning och arbetsformer upptagit utskottets tid. Den
kontrollerande verksamheten har omfattat Nordiska
samarbetsorganet för vetenskaplig information (NORD INFO) och
det nordiska samarbetet inom delar av konsumentområdet.
Motionerna
1989/90:U235 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ett intensivt arbete för en
nordisk hemmamarknad.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N311.
1989/90:U511 av Nic Grönvall och Bertil Persson (m) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till
bildandet av ett samarbetsorgan för nationerna runt Östersjön,
2. att riksdagen begär att regeringen undersöker
förutsättningarna att på Gotland utveckla ett samlingscenter för
Östersjönationernas gemensamma intressen av olika slag.
1989/90:U514 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen begär att regeringen i Nordiska rådet
hemställer att Nordplus öppnas för baltisk ungdom,
1989/90:U518 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av det nordiska samarbetet
syftande till en fördjupad integration inom utbildningsområdet,
en fortsatt harmonisering av lagstiftningen i de nordiska
länderna samt en ökad ekonomisk integration i det nordiska
området,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen på samarbete i Nordeuropa att
omfatta de nordiska länderna och länderna runt Östersjön,
1989/90:U524 av Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avvisa förslaget om nedläggning av
Nordplan.
1989/90:U534 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
erforderliga initiativ bör tas för att få till stånd direktval
till Nordiska rådet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
snarast erforderliga initiativ bör tas i Nordiska rådet för att
få till stånd ett internationellt traktat om en kärnvapenfri zon
omfattande Östersjöstaterna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
snarast erforderliga initiativ tas i Nordiska rådet för att få
med Sovjetunionen, de baltiska staterna, Polen samt de båda
tyska staterna i freds- och miljöarbetet kring Östersjön,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
snarast erforderliga initiativ bör tas i Nordiska rådet för att
få till stånd internationella konventioner som specificerar
kritiska miljöbelastningsgränser på olika områden liksom
signatärstaternas åtaganden och vilka konventioner bör omfatta
samtliga länder som gränsar till Östersjön.
1989/90:U537 av Helge Hagberg och Håkan Strömberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kansliresurser till Nordiska förbundet för
hembygdsarbete.
1989/90:U550 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande samverkan i Norden rörande högre
utbildning,
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub758.
1989/90:U553 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjer för det nordiska samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Nordiska rådets arbetssätt och
organisation,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nordiska frågor bör behandlas och ett
internationellt utskott inrättas i Nordiska rådet,
4. att riksdagen begär att regeringen verkar för vad i
motionen anförts om en vitbok om nordbors rättigheter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat forskarutbyte,
6. att riksdagen begär att regeringen verkar för ökat och
förbättrat studentutbyte samt ömsesidigt erkännande av examina i
enlighet med vad i motionen anförts om detta,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade investeringar i järnvägstrafik,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avreglering av den nordiska luftfarten,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samnordiska miljöavgifter för
flygtrafiken,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nordiskt koordinerade miljökrav på
landsvägstrafiken,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskar-, student- och
feriearbetsutbyte med de baltiska republikerna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om nordiskt samarbete med
Östeuropa.
1989/90:U602 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär initiativ till inrättandet av en "nordisk
ombudsman".
1989/90:U603 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Sverige i Nordiska
rådet/ministerrådet aktivt bör verka för att ett nordiskt
handlingsprogram med en rättighetsförteckning (Codex nordicus)
snarast framställs.
1989/90:U613 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fortsatt stöd till NORDPLAN.
1989/90:U620 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den samnordiska satsningen på de
etablerade gränsregionala samarbetsområdena i Norden skall
fortsätta på minst nuvarande nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att ökningar i de samnordiska
budgetresurserna även skall användas till att utveckla det
gränsregionala samarbetet i Norden.
Utskottet
Nordiska rådets verksamhet är omfattande. De frågor som
behandlas av rådet är angelägna och kompletterar på ett
konstruktivt sätt det arbete som sker i de nordiska ländernas
folkvalda församlingar. Att samarbetet på det nordiska området
även utgör ett värdefullt komplement till de europeiska
integrationssträvandena illustreras av den tredje extrasessionen
i Mariehamn i november 1989 om Nordens förhållande till de
europeiska frågorna. Utskottet anser liksom rådets ekonomiska
utskott att arbetsprogrammet Norden i Europa 1989-92 bör ges hög
prioritet.
Utskottet anser samtidigt det angeläget att påpeka att det
nordiska samarbetet, såsom det bl.a. tar sig uttryck i Nordiska
rådet, bör avspegla den snabba utveckling som sker i Europa. De
mål för samarbete som vid upprepade tillfällen har uttalats i
rådet av dess medlemmar får inte uppnås endast genom att
utvecklingen i det övriga Europa tvingar fram en accelererad
takt i rådets ställningstaganden. Det är viktigt att rådet har
en god framförhållning i avsikt att ta till vara de nordiska
intressena i det integrerade Europa i vilket Norden utgör en
naturlig del.
Det är enligt utskottet också av vikt att de möjligheter till
framtida, konstruktiva samarbetsformer som kan finnas i
förhållande till Central- och Östeuropa också bör utnyttjas inom
ramen för det nordiska samarbetet. Nya samarbetsformer för
länderna kring Östersjön kan här komma att få en framträdande
plats. Inte minst miljöfrågorna, som grundligt diskuterades
under den trettioåttonde sessionen, kommer att kräva nya
samarbetsformer och intensiva diskussioner över
nationsgränserna.
Utskottet föreslår att berättelsen läggs till handlingarna.
I yrkande 2 i motion 1989/90:U235 (c) föreslås att riksdagen
understryker vikten av ett intensivt arbete för en nordisk
hemmamarknad. Motionärerna pekar på den intressegemenskap som
finns i Norden och på den likartade principiella syn på ekonomi
och samfärdsel som finns. Trots detta finns enligt motionärerna
många kvarvarande hinder för handel och ekonomiskt utbyte mellan
de nordiska länderna. Kartläggningsarbete av hindren har
förekommit, men resultaten har varit få.
Som utskottet konstaterade i sitt förra betänkande om det
nordiska samarbetet (1989/90:UU9) beslöt Nordiska rådet vid sin
tredje extra session i Mariehamn att rekommendera ministerrådet
att före utgången av 1992 i princip avveckla alla tullprocedurer
och andra gränskontroller för varor mellan de nordiska länderna.
Som ett led i denna avveckling kommer, inom samma tidsgräns,
gemensamma nordiska regler på det veterinära och fytosanitära
(växtsanitära) området att utformas. Ministerrådets
arbetsprogram "Norden i Europa 1989--1992" koncentrerar sig på
ett antal huvudområden, varav ett är just "Norden som
hemmamarknad". Detta arbetsprogram går något längre än vad rådet
har rekommenderat och rör även harmonisering av tekniska regler
och normer. Rekommendationen och arbetsprogrammet tillgodoser
enligt utskottet vad som anförs i motionen. Utskottet
förutsätter att erforderliga åtgärder vidtas för att förverkliga
programmets avsikter.
Yrkande 2 i motion U235 (c) får med det anförda anses vara
besvarad.
Frågan om ökat samarbete mellan länderna kring Östersjön
uppmärksammas av flera motionärer. Yrkandena 1 och 2 i motion
U511 (m) föreslår att ett samlingsorgan för nationerna runt
Östersjön inrättas och att ett samlingscenter upprättas på
Gotland för tillvaratagande av Östersjönationernas gemensamma
intressen. Östersjön kan, enligt motionärerna, utvecklas till en
centralpunkt för ett gemensamt handelssystem och ett system för
utbyte av kultur och kunskap.
I yrkande 2 i motion U518 (c) anför motionärerna att frågor av
internationell anknytning hittills har diskuterats med stor
försiktighet i Nordiska rådet samt att det utrikespolitiska
området inte har hört till de områden där de nordiska länderna
har samverkat. Ett snävt nordiskt perspektiv begränsar dock
enligt motionärerna möjligheterna till ett meningsfullt och
effektivt samarbete mellan de nordiska länderna. Integrationen i
Norden borde därför ses som en del av den allmänna
integrationsutvecklingen i Europa. Det gemensamma kulturarvet
med de baltiska folken motiverar också enligt motionärerna
utökade samarbetsformer.
I yrkandena 1, 11 och 12 i motion U553 (fp) föreslår
motionärerna att de nordiska länderna borde inrikta sig på ett
mer Europaanpassat samarbete samt specifikt också på att hjälpa
de baltiska republikerna ekonomiskt, politiskt och i
miljöfrågor. Representanter för folkfronterna i Baltikum borde
inbjudas som gäster till Nordiska rådets möten. Nordplus, d.v.s.
det stipendieutbyte som förekommer inom den högre nordiska
utbildningsverksamheten bör också inkludera de baltiska
republikerna. Baltiska studenter bör också beredas
arbetstillfällen i Norden, och vice versa, genom det s.k.
Nordjobbprogrammet.
I yrkande 7 i motion U514 (m) föreslås att det Nordiska rådet
öppnar sina ungdoms- och kulturprogram för baltiskt deltagande.
I likhet med föregående motion anförs som exempel
Nordplusprogrammet.
Utskottet konstaterar att jordbruksministern vid Nordiska
rådets möte i Helsingör i november 1990 föreslog inrättandet av
ett särskilt Östersjöråd. Med detta råd avsåg jordbruksministern
ett organ där information kan utbytas och där nya former till
samverkan och arbetsfördelning kan skapas. Rådet skulle inte
utforma för medlemsländerna tvingande ställningstaganden,
men väl formulera uttalanden och rekommendationer som skulle
kunna påverka opinionsbildningen och beslutsprocessen i de
berörda länderna. Ett utvecklat regionalt samarbete skulle i
denna form ingå som en naturlig del i en vittgående europeisk
integration. I utformandet av ett eventuellt Östersjöråd kan det
vara värdefullt att ta i beaktande även de förslag till
samarbetsorgan och samordningscenter som har anförts i motion
U511 (m).
Nordiska ministerrådet har skapat ett särskilt arbetsprogram
för Baltikum och Östeuropa. I detta ingår bl.a. utbildnings- och
praktikantvistelser för baltiska ungdomar i de nordiska
länderna. Utskottet konstaterar att en utvidgning av Nordplus,
att gälla även baltiska studenter, kan komma att bli ett
naturligt komplement efter den utvärdering av programmet som
skall ske efter två år. Nordiska rådets presidium har också i
december 1989 tillsatt en kommitté med uppgift att företa en
översyn av Nordiska rådets organisation och arbetsformer.
Förslag i samband med detta arbete kommer att behandlas vid den
trettionionde sessionen 1991.
Med det anförda får yrkandena 1 och 2 i motion U511 (m),
yrkande 2 i motion U518 (c), yrkande 7 i motion U514 (m) samt
yrkandena 1, 11 och 12 i motion U553 (fp) anses vara besvarade.
I motion U602 (fp) föreslås inrättandet av en "nordisk
ombudsman", beroende på vad motionären anser vara en snårskog av
bestämmelser som komplicerar för den enskilde som flyttar mellan
de nordiska länderna, eller är "gränsgångare" mellan nordiska
länder. En nordisk ombudsman skulle, enligt motionären, också
kunna ha informationsgivande funktioner.
Frågan om nordbors rättigheter berörs även av yrkande 4 i
motion U553 (fp) och av motion U603 (fp). Motionärerna anför att
en vitbok om nordbors rättigheter borde utarbetas och att ett
nordiskt handlingsprogram med en rättighetsförteckning (Codex
nordicus) snarast borde framställas.
Konstitutionella frågor behandlas vidare i yrkandena 2 och 3 i
motion U553 (fp). Motionärerna anser att det nordiska samarbetet
alltmer präglas av ett långsamt arbetssätt. Många bra beslut och
rekommendationer följs inte upp och/eller rinner ut i sanden.
Man borde därför enligt motionärerna tänka sig att nordiska
överenskommelser ges direkt rättsverkan efter mönster från EG.
Man bör också i likhet med EG:s arbetsmetod först ta
principbeslut och därefter med tiden lösa uppkommande problem,
inte tvärtom. Motionärerna föreslår vidare att Nordiska rådet
skall kunna sammanträda oftare än vad som i dag är fallet.
Som utskottet ovan konstaterade har rådets presidium tillsatt
en särskild kommitté för översyn av rådets organisation. Denna
utredning har fått mycket vida direktiv. De av motionärerna
väckta frågorna kommer att behandlas i samband med att resultat
av denna utredning presenteras vid nästföljande session i
Köpenhamn i februari 1990. Detsamma gäller frågan om en nordisk
ombudsman.
I motion U537 (s) föreslås att Nordiska förbundet för
hembygdsarbete ges kansliresurser. Utskottet konstaterar att
denna typ av budgetäskanden bättre behandlas inom Nordiska
rådets budgetarbete.
Med det ovan anförda får utskottet anse motion U537 (s),
yrkandena 2, 3 och 4 i motion U553 (fp), motion U602 (fp) och
motion U603 (fp) besvarade.
Frågan om val till Nordiska rådet tas upp i motion U534 (mp),
där i yrkande 1 föreslås att ledamöterna borde väljas direkt.
Motiveringen till detta är att det skulle höja rådets status och
effektivisera det politiska samarbetet i Norden. Ett liknande
yrkande behandlades i utskottets förra betänkande om nordiskt
samarbete (1989/90:UU9).
Utskottet hänvisar till att rådets juridiska utskott vid den
trettioåttonde sessionen avstyrkt ett liknande medlemsförslag.
Utskottet är av den uppfattningen att det är värdefullt och en
styrka om medlemmarna i Nordiska rådet, i likhet med medlemmarna
i Europarådet, har säten i sina resp. hemländers parlament.
Rådet har endast rådgivande funktioner, och det samband som nu
finns med de nordiska parlamenten är viktigt för rådets
inflytande.
Yrkande 1 i motion U534 (mp) avstyrks därmed.
I yrkande 2 i motion U534 (mp) anförs att initiativ bör tas i
Nordiska rådet för att få till stånd en internationell traktat
om en kärnvapenfri zon omfattande Östersjöstaterna.
I ett liknande medlemsförslag till Nordiska rådet föreslogs
att ministerrådet skulle tillsätta en parlamentarisk nordisk
kommission för att belysa frågan. Rådets ekonomiska utskott
avstyrkte förslaget och konstaterade i sitt betänkande att en
parlamentarisk grupp redan arbetar med frågan. Gruppen
tillsattes 1985 och är öppen för alla partier som är
representerade i de nordiska ländernas parlament. Ekonomiska
utskottet anförde vidare att det inte fanns anledning att bryta
rådets mångåriga praxis att inte ta ställning till frågor av
säkerhetspolitisk karaktär.
Utskottet delar ekonomiska utskottets uppfattning och
avstyrker därmed yrkande 2 i motion U534 (mp).
I motion U620 (s), yrkandena 1 och 2, yrkas att den
samnordiska satsningen på de etablerade gränsregionala
samarbetsområdena i Norden skall ges allt erforderligt stöd.
I ministerrådets förslag om samarbetsprogram för
regionalpolitik 1990--94 lämnas förslag till det fortsatta
regionalpolitiska samarbetet. Nordiska rådets ekonomiska utskott
anförde under verksamhetsperioden att nya gränsregionala
samarbetsformer och prioriteringar kunde studeras, men
utgångspunkten skulle samtidigt inte kunna vara en målsättning
som innebar nedskärningar i anslagen till detta arbete. Nordiska
rådet antog rekommendationen att ministerrådet under
programtiden lägger fram konkreta handlingsplaner om det
gränsregionala samarbetet. Samarbetsprogrammet för perioden
1990--94 kommer att utvärderas och revideras vid slutet av
perioden.
Med det anförda får yrkandena 1 och 2 i motion U620 (s) anses
besvarade.
I yrkande 1 i motion U518 (c) föreslår motionärerna att en
fördjupad integration inom utbildningsområdet, en fortsatt
harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna samt en
ökad ekonomisk integration i det nordiska området skall ske. I
yrkande 2 i motion U550 (c) föreslås utökad samverkan kring den
högre utbildningen i Norden. I yrkandena 5 och 6 i motion U553
(fp) föreslås att ett ökat forskarutbyte mellan de nordiska
länderna, ett ökat och förbättrat studentutbyte samt ett
ömsesidigt erkännande av examina skall ske.
Utskottet konstaterar att Nordiska rådets kulturutskott bl.a.
har rekommenderat Nordiska ministerrådet att bygga ut
utväxlingsprogrammen för elever och lärare inom Norden. Enligt
redogörelsen har Nordplus-programmet mött stor entusiasm och
intresse, och ett Nordplus-junior-program väntas få samma
gehör. På ministerrådets förslag har de nordiska länderna slutit
avtal om behörighetsgivande examina för yrkesverksamhet.
Ministerrådet har föreslagit en gemensam nordisk arbetsmarknad
för personer som har genomgått en yrkeskompetensgivande högre
utbildning av minst tre års längd.
Utskottet konstaterar att utbildningsfrågorna i det nordiska
samarbetet är av utomordentlig vikt. Ett student- och
forskarutbyte mellan de nordiska länderna är i Nordens intresse.
Som utskottet tidigare påpekade i sitt ovan anförda resonemang
bör även former för ett utökat utbytesprogram mellan de nordiska
länderna och Nordens närområde beaktas i positiv anda.
Med det anförda får utskottet anse yrkande 1 i motion U518
(c), yrkande 2 i motion U550 (c) samt yrkandena 5 och 6 i motion
U553 (fp) besvarade.
I två motioner, U524 (mp) och U613 (v), anförs vikten av att
det tvärvetenskapliga Nordiska institutet för samhällsplanering
(Nordplan) inte läggs ned. Motionärerna anser att institutet
utför ett värdefullt vetenskapligt arbete som kommer många
samhällsområden till godo.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att institutet utför
ett värdefullt vetenskapligt arbete, men anser dock att frågor
om Nordiska rådets budget skall avgöras inom ramen för rådets
verksamhet. Rådets kulturutskott uttryckte under den
trettioåttonde sessionen att det ansåg frågan om nedläggning av
nordiska institutioner vara av sådan vikt för det nordiska
samarbetet att rådet borde få ta del av och behandla sådana
förslag innan de förverkligades. Förutsättningen för en
nedläggning borde enligt rådets kulturutskott vara att det finns
klara motiv för en sådan åtgärd.
Därmed får motionerna U524 (mp) och U613 (v) anses vara
besvarade.
I motion U534 (mp), yrkandena 3 och 4, föreslås dels att
initiativ skall tas i Nordiska rådet för att få med
Sovjetunionen, de baltiska staterna, Polen och de båda tyska
staterna i freds- och miljöarbetet kring Östersjön, dels att
initiativ bör tas för att få till stånd internationella
konventioner som specificerar kritiska miljöbelastningsgränser
på olika områden, liksom signatärstaternas åtaganden och vilka
konventioner som bör omfatta samtliga länder som gränsar till
Östersjön. I yrkandena 9 och 10 i motion U553 (fp) anförs att
samnordiska miljöavgifter bör beläggas flygtrafiken, eftersom
utvecklad trafik också innebär stora utsläpp av miljöfarliga
ämnen och sådana miljöavgifter har en direkt styrande effekt,
samt att nordiskt koordinerade miljökrav också bör ställas på
landsvägstrafiken.
Nordiska rådet har varit mycket aktivt på miljöområdet.
Social- och miljöutskottets arbete har under verksamhetsperioden
ägnats särskilt åt miljöfrågor. Social- och miljöutskottet har
bl.a. haft att ta ställning till tre omfattande handlingsplaner
på miljöområdet. Handlingsplanerna har rört havs- och
luftföroreningar resp. renare teknologi, avfall och återvinning.
I Nordiska rådets yttrande angående social- och miljöutskottets
sakområde sades bl.a.: "I konsekvens med Brundtlandkommissionens
rapport bör ministerrådet fastställa den ledande principen att
man i sitt miljöarbete utgår från nivån i det land som har de
högst ställda miljökraven, vilket också anges i ministerrådets
miljöprogram."
Som utskottet ovan har påpekat får formerna för det nordiska
samarbetet med länderna kring Östersjön redan hög prioritet i
rådets arbete. Utskottet anser att rådets ambitionsnivå på
miljöområdet tillgodoser de i yrkandena 3 och 4 i motion U534
anförda förslagen.
Utskottet konstaterar vidare att Nordiska ministerådet
(miljöministrarna) år 1987 uttalade sin avsikt att verka för
att det fr.o.m. år 2000 införs förbud mot användning av "kapitel
2-flygplan" (jet-flygplan med högre bullernivå och som har
certifierats före oktober 1977) samt att de i det
internationella arbetet skulle verka för att påskynda
utvecklingen mot miljövänligare teknik. I 1988 års energi- och
trafikpolitiska beslut förordades att Sverige internationellt
skulle verka för åtgärder som syftar till en övergång till
flygplanstyper med lägre buller och med lägre mängder skadliga
utsläpp. År 1987 kompletterades väglagen med krav på
miljökonsekvensbeskrivningar vid planering av vägar (prop.
1986/87:135, bet. JoU25, rskr. 319). Trafikutskottet har
utförligt behandlat dessa frågor i sina betänkanden 1989/90:TU25
och 1990/91:TU3.
Med det ovan anförda får utskottet betrakta yrkandena 3 och 4
i motion U534 (mp) samt yrkandena 9 och 10 i motion U553 (fp)
som besvarade.
Om behovet av ökade investeringar i järnvägstrafik anförs i
yrkande 7 i motion U553 (fp). Väsentligt förbättrade
järnvägsförbindelser behövs enligt motionärerna för att
förbättringen av inomnordiska kommunikationer och förbindelser
med kontinenten skall kunna ske på ett miljömässigt acceptabelt
sätt.
Utskottet konstaterar att kommunikationsministern i
proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor framhöll
att en vidareutveckling av den samordnade
investeringsplaneringen är nödvändig. Trafikutskottet delade i
sitt betänkande 1990/91:TU3 kommunikationsministerns uppfattning
om behovet av att se över formerna för den samordnade
investeringsplaneringen. Utskottet ansluter sig till denna
uppfattning.
Därmed får yrkande 7 i motion U553 (fp) anses besvarat.
I yrkande 8 i motion U553 (fp) föreslås att den nordiska
luftfarten bör avregleras och de nuvarande nordiska
koncessionssystemen avvecklas i takt med att gällande avtal
löper ut.
Regeringen godkände i juli 1988 riktlinjer som innebar att
andra företag i Skandinavien än SAS med vissa undantag kan få
koncessioner för nya gränsöverskridande flyglinjer i
Skandinavien.
Trafikutskottet skriver i sitt betänkande 1990/91:TU3 att
"inriktningen av det fortsatta trafikpolitiska arbetet står
klar. För att tillgodose medborgarnas och näringslivets behov av
transporter har, inom de ramar som samhället alltid måste
fastställa, en omfattande avreglering av trafiksektorn
genomförts. Arbetet med att minska detaljregleringen drivs också
vidare i hög takt." Utskottet delar trafikutskottets bedömning.
Med det anförda får yrkande 8 i motion U553 (fp) anses
besvarat.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations
berättelse angående sin verksamhet sedan rådets trettiosjunde
session t.o.m. trettioåttonde sessionen (redog. 1990/91:4) till
handlingarna,
2. beträffande en nordisk hemmamarknad
att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1989/90:U235
besvarat med vad utskottet anfört,
3. beträffande samarbetet mellan länderna kring Östersjön
att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion
1989/90:U511, yrkande 7 i motion 1989/90:U514, yrkande 2 i
motion 1989/90:U518 samt yrkandena 1, 11 och 12 i motion
1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört,
4. beträffande nordbors rättigheter
att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1989/90:U553 samt
motionerna 1989/90:U602 och 1989/90:U603 besvarade med vad
utskottet anfört,
5. beträffande organisationsfrågor
att riksdagen förklarar motion 1989/90:U537 samt yrkandena 2
och 3 i motion 1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört,
6. beträffande direktval till Nordiska rådet
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U534,
res. 1 (mp)
7. beträffande kärnvapenfri zon i Östersjöområdet
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1989/90:U534,
res. 2 (v, mp)
8. beträffande det gränsregionala samarbetet
att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion
1989/90:U620 besvarade med vad utskottet anfört,
9. beträffande utbildningsfrågor i Norden
att riksdagen förklarar yrkandena 1 i motion 1989/90:U518, 2 i
motion 1989/90:U550 samt 5 och 6 i motion 1989/90:U553 besvarade
med vad utskottet anfört,
10. beträffande Nordplan
att riksdagen förklarar motionerna 1989/90:U524 och
1989/90:U613 besvarade med vad utskottet anfört,
11. beträffande miljöfrågor i Norden
att riksdagen förklarar yrkandena 3 och 4 i motion
1989/90:U534 samt 9 och 10 i motion 1989/90:U553 besvarade med
vad utskottet anfört,
res. 3 (mp)
12. beträffande nordiska kommunikationsfrågor
att riksdagen förklarar yrkandena 7 och 8 i motion
1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört.
Stockholm den 6 december 1990
På utrikesutskottets vägnar
Pär Granstedt
Närvarande: Pär Granstedt (c), Sture Ericson (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel
Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Per Gahrton (mp), Viola
Furubjelke (s), Anneli Hulthén (s), Eva Björne (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Arne Mellqvist (s) och Bengt Hurtig (v).
Reservationer
1. Direktval till Nordiska rådet (mom. 6)
Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks därmed"
bort ha följande lydelse:
Utskottet är av den uppfattningen att det visserligen kan vara
värdefullt och en erfarenhetsmässig styrka om medlemmarna i
Nordiska rådet, i likhet med medlemmarna i Europarådet, har
säten i sina resp. hemländers parlament. För att inte de
nordiska frågorna skall få en andrahandsställning i förhållande
till den pågående integrationsprocessen i Europa är det dock
viktigt att arbetet i Nordiska rådet ges all den uppmärksamhet
och tyngd det förtjänar. Ett sätt att uppnå detta vore att
införa direkta val, som vid jämförelse med den nuvarande
valordningen skulle avkräva rådets medlemmar ett större ansvar
inför sina väljare.
Yrkande 1 i motion U534 (mp) tillstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande direktval till Nordiska rådet
att riksdagen bifaller yrkande 1 i motion 1989/90:U534,
2. Kärnvapenfri zon i Östersjöområdet (mom. 7)
Bengt Hurtig (v) och Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "U534 (mp)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att arbetet i den parlamentariska
gruppen inte har bedrivits med den skyndsamhet som kan begäras
vad gäller frågor av denna dignitet. Det är av vikt att den
parlamentariska gruppens arbete inte utvecklas i obstruerande
riktning. Utskottet anser därför att det kan vara motiverat att
frågan debatteras inom ramen för Nordiska rådets arbete. Rådet
har visserligen traditionellt inte tagit ställning till frågor
av säkerhetspolitisk karaktär, men mot bakgrund av den snabba
utveckling som har skett i Central- och Östeuropa har de
säkerhetspolitiska frågorna dels mist något av sin
kontroversiella natur, dels gjort det allt svårare att isolera
dem från det övriga arbetet. Norden befinner sig i en unik och
historisk brytpunkt, där möjligheter har yppats att i ett
bestående fredsarrangemang befästa den tradition av seriöst
fredsskapande arbete som hittills har kännetecknat nordisk
utrikespolitik. En kärnvapenfri zon i Norden skulle i dag kunna
tjäna som en garanti för att de truppansamlingar som nu dras
bort från den europeiska kontinenten inte riktas mot den
skandinaviska halvön och Östersjöområdet. Även om dessa
tillbakadraganden i huvudsak gäller konventionella styrkor är
det väsentligt att de säkerhetspolitiska spänningarna inte
endast förskjuts geografiskt. En kärnvapenfri zon skulle kunna
tjäna som en "fredsbuffert" och därmed bidra till en utvidgad
avspänning.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 2 i motion U534 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande kärnvapenfri zon i Östersjöområdet
att riksdagen bifaller yrkande 2 i motion 1989/90:U534,
3. Miljöfrågor i Norden (mom. 11)
Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar med "Som utskottet" och slutar med "anförda förslagen"
bort ha följande lydelse:
Trots att Nordiska rådet har en jämförelsevis hög
ambitionsnivå på miljöområdet anser utskottet i likhet med
motionärerna i motion U534 (mp) att Norden och länderna kring
Östersjön borde kunna utvecklas till ett föredöme och en region
som inbjuder till inspiration för världen i övrigt vad gäller
fredsinitiativ och åtgärder på miljöområdet. Erfarenheten visar
att det endast är i bindande internationella konventioner som
åtgärder på miljöområdet får tvingande kraft. Konventioner kring
Östersjön, med specificerade miljöbelastningsgränser, är med
tanke på de uppgifter om miljöförstöringen i Östeuropa som har
framkommit under de senaste åren av kritisk vikt. Ett utökat
miljösamarbete kring Östersjön kan också tjäna som förebild för
ett utvidgat fredssamarbete på det sätt motionärerna har anfört.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 3 och 4 i motion U534
(mp).
dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande miljöfrågor i Norden
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U534 yrkandena 3
och 4 förklarar yrkandena 9 och 10 i motion 1989/90:U533
besvarade med vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Kärnvapenfri zon i Norden
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anför:
Vi har i annat sammanhang föreslagit att en parlamentarisk
arbetsgrupp för en kärnvapenfri zon i Norden skall tillsättas av
de nordiska parlamenten. Därmed skulle gruppen få en officiell
ställning och förhoppningsvis omfatta samtliga partier. Vi
finner detta vara en lämpligare lösning än att gruppen
tillsätts av Nordiska rådet, eftersom förverkligandet av en
sådan zon kräver åtgärder av de nationella parlamenten och
regeringarna.