I proposition 1990/91:79 föreslås att riksdagen godkänner att
Sverige för ytterligare en femårsperiod erkänner den europeiska
domstolen för de mänskliga rättigheterna som behörig i fråga om
tvister rörande tolkningen och tillämpningen av den europeiska
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna.
Den europeiska konventionen av den 4 november 1950 angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
ratificerades av Sverige den 4 februari 1952. Senare har Sverige
också ratificerat åtta tilläggsprotokoll till konventionen.
Den 23 oktober 1990 antog Europarådets ministerkommitté ett
nionde tilläggsprotokoll. Det öppnades för undertecknande den 5
november 1990. Protokollet, som ännu inte har trätt i kraft, har
undertecknats av Sverige. Protokollet ger den enskilde rätt att
begära att ett mål hänskjuts till domstolens prövning. En sådan
rätt är för närvarande tillerkänd endast kommissionen och den
eller de stater som berörs av ett klagomål.
Den 15 juni 1966 deponerade Sverige hos Europarådets
generalsekreterare en förklaring enligt artikel 46 i
konventionen av innebörd att Sverige för en tid av fem år räknat
från den 13 maj 1966 och under förutsättning av ömsesidighet
erkände att i alla frågor om tolkning eller tillämpning av
konventionen samt av det första och det fjärde
tilläggsprotokollet domstolens jurisdiktion skulle vara
tvingande i och för sig och utan särskild överenskommelse. Det
svenska erkännandet av domstolens behörighet har senare förnyats
för ytterligare femårsperioder och löper således ut den 13 maj
1991. Förutom Sverige har numera samtliga stater som ratificerat
konventionen avgett förklaringar enligt artikel 46.
Utskottet
Den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna har
fört med sig att de anslutna staterna har upprättat ett unikt
internationellt system för kontroll och övervakning av att
konventionen efterlevs. Systemet består av den europeiska
kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna.
Såväl kommissionen som domstolen utför ett värdefullt arbete
som ofta leder till att nödvändiga förändringar i de anslutna
staternas lagstiftning och rättspraxis genomförs. Sverige har i
de fall där svensk rätt inte stått i överensstämmelse med de
åtaganden Sverige har gjort vidtagit lagstiftningsåtgärder för
att korrigera dessa brister.
Sverige är aktivt i det internationella arbetet för att uppnå
global respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna. Utskottet finner det av vikt att
domstolens arbete även fortsättningsvis kan verka kraftfullt och
finner inte anledning till erinringar mot förslaget i
propositionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande den europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna
att riksdagen, i enlighet med vad proposition 1990/91:79
föreslår, godkänner att Sverige för ytterligare en femårsperiod
erkänner den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
som behörig i fråga om tvister rörande tolkningen och
tillämpningen av den europeiska konventionen angående skydd för
de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Stockholm den 7 mars 1991
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Margaretha
af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Maj
Britt Theorin (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s),
Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus
(c), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Anneli Hulthén
(s), Eva Björne (m), Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp).