I detta betänkande behandlas den del av regeringens budgetproposition som
avser utvecklingssamarbetet (littera C i bil. 5 till prop. 1990/91:100) samt de
motioner som väckts med anledning av propositionen.
Regeringen föreslår att anslagen till det svenska utvecklingssamarbetet under
budgetåret 1991/92 liksom tidigare skall uppgå till 1 % av
bruttonationalinkomsten (BNI), vilket innebär ett anslag på 13871,0milj.kr.
Detta är en ökning av anslaget jämfört med innevarande budgetår med
871 milj.kr.
Mer än hälften av beloppet administreras av SIDA och används till insatser i
de f.n. 19 länder som Sverige har ett långsiktigt samarbete med (de s.k.
programländerna) samt till insatser i andra länder, t.ex. som bistånd i
projektform eller via enskilda organisationer. Biståndet, såväl till
programländerna som till övriga u-länder, inkluderar katastrofbistånd, stöd
till återuppbyggnad, miljöinsatser, demokrati, mänskliga rättigheter och
humanitärt bistånd och bistånd till särskilda program på områden som energi,
hälsovård (t.ex. aids-bekämpning), befolkningsfrågor och kvinnofrågor (Anslaget
Utvecklingssamarbete genom SIDA C 2).
Cirka en tredjedel av biståndet förmedlas av internationella organisationer
som FN-organen och de regionala utvecklingsbankerna (anslaget Bidrag till
internationella biståndsprogram C 1).
Återstoden av biståndet kanaliseras genom andra svenska myndigheter; det är
tekniskt samarbete genom BITS, forskningsbistånd genom SAREC,
näringslivsbistånd genom SWEDFUND, stöd åt u-landsimport genom IMPOD. Andra
former av bistånd är det som Sverige i samarbete med andra givarländer och
Världsbanken och IMF lämnar till särskilt skuldtyngda u-länder. Sverige ger
även förmånliga krediter till u-länder, s.k. u-krediter (Andra biståndsprogram
C 3).
I likhet med ovan nämnda myndigheter finansieras Sandö U-centrum och Nordiska
Afrikainstitutet över littera C (C 4--C 8).
I samband med föregående budgetproposition lade regeringen fram förslag om
ett biståndsprogram för Central- och Östeuropa innefattande insatser till ett
belopp av 1 miljard kronor över tre år, varav 900 milj.kr. finansieras över
biståndsanslaget. Medlen för de biståndsinsatser som föreslås i enlighet med
detta program redovisas under anslagen C 1 Bidrag till internationella
biståndsprogram och C 3 Andra biståndsprogram.
Regeringen föreslår att biståndsramen för nästa budgetår används för att
täcka vissa kostnader för mottagande av asylberättigade flyktingar från
U-länder (700 milj.kr.).
Andra förändringar som regeringen föreslagit i årets budgetförslag är en
anslagsteknisk förändring vad gäller IDA-bidragen, vilket skapat visst utrymme
för ökningar av olika poster under C 1-anslaget. Ökningen används enligt
förslaget bl.a. för FNs befolkningsfond (UNFPA), FNs barnfond (UNICEF) samt för
flyktingbistånd genom FN. Vidare föreslås ökningar bl.a. för de Afrikanska och
Asiatiska utvecklingsfondernas verksamhet.
Vad gäller anslaget C 2 Utvecklingssamarbete genom SIDA föreslår regeringen
att en ny anslagspost inrättas: Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt
bistånd. Den ökning av anslaget som regeringen föreslår används bl.a. för detta
nya anslag men också exempelvis för ökat katastrofbistånd. Ytterligare en ny
anslagspost är Projektbistånd till Latinamerika. Uganda föreslås bli
programland medan landramen för Sri Lanka inte tillförs några nya medel för
1991/92.
Propositionen redovisar slutsatser och förslag med anledning av den
parlamentariska utredningen om organisation och arbetsformer inom bilateralt
utvecklingsbistånd. En huvudpunkt är förslaget om att inrätta en ny myndighet
för näringslivsbistånd genom en sammanslagning av SWEDFUND, IMPOD och delar av
SIDAs industribyrå. Vidare berörs arbetsfördelningen mellan SIDA och BITS vad
gäller tekniskt bistånd.
Vidare redovisas resultatet av analysarbetet rörande effektivitetsfrågorna i
biståndet. Regeringen avser inhämta synpunkter på de förslag som analysarbetet
lett till genom ett särskilt remissförfarande.
I detta betänkande behandlas ett sextiotal motioner på biståndsområdet. I
anslutning till budgetpropositionen har partimotioner väckts av moderata
samlingspartiet (U227 och U240), folkpartiet liberalerna (U246), centerpartiet
(U231) vänsterpartiet (U210, U225, U229, U230, U233, U244, U252, U258 och U259)
samt av miljöpartiet (U239).
Folkpartiet liberalerna ser enprocentmålet som en etapp i linje med den
långsiktiga ambitionen om 2 % av BNI till bistånd. Även vänsterpartiet anger
denna målsättning om 2 % av BNI till bistånd.
Vad gäller den totala biståndsramen förordar alla partier utom moderata
samlingspartiet en högre totalram jämfört med regeringens förslag.
Folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet
motsätter sig att biståndet till Central- och Östeuropa finansieras inom ramen
för enprocentmålet. Dessa partier anser att biståndet inom enprocentramen i sin
helhet bör användas för insatser i u-länderna. Moderata samlingspartiet godtar
regeringens förslag om finansiering av insatserna i Central- och Östeuropa inom
enprocentramen men föreslår en ny anslagspost för dessa insatser och en separat
delpost för Baltikum. Miljöpartiet de gröna föreslår att biståndet till
Central- och Östeuropa utgår inom ramen för en miljöfond.
Folkpartiet liberalerna och vänsterpartiet framför yrkanden som går emot
budgetpropositionens förslag om att finansiera vissa flyktingkostnader över
biståndsanslaget.
Vad gäller den allmänna inriktningen av biståndssamarbetet anser moderata
samlingspartiet att biståndet bör ges en uttalad demokratiprofil. En strategi
för hur biståndet skall främja demokrati bör utarbetas. Bistånd till
statsmakterna bör enligt partiet inte ges där regimer förtrycker sitt folk och
inskränker de mänskliga rättigheterna. Även folkpartiet liberalerna och
centerpartiet anser att demokratimålet i svenskt bistånd bör prioriteras högre
och ägnas ökad uppmärksamhet. Folkpartiet liberalerna framför att uppbyggnaden
av en demokratisk infrastruktur innefattande folkrörelser, politiska partier
och offentliga organ bör stödjas. Både folkpartiet liberalerna och
centerpartiet betonar sambandet mellan demokrati och utveckling. Vänsterpartiet
anser att demokratifrämjande bistånd bör inriktas på att ge stöd till
människornas eget arbete att organisera sig. Miljöpartiet anser att demokrati
bör spela en central roll i Sveriges biståndspolitik. Moderata samlingspartiet,
folkpartiet liberalerna, centerpartiet och vänsterpartiet yrkar alla på i
förhållande till propositionen höjt anslag till den nya anslagsposten
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.
Partiernas motioner återspeglar en bred enighet om den stora betydelsen av
miljömålet i det svenska biståndet och den starka kopplingen mellan miljö och
utveckling. Folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och
miljöpartiet de gröna yrkar på högre anslag för särskilda miljöinsatser.
Folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet de
gröna betonar vikten av sociala hänsyn i anslutning till genomförande av
strukturanpassningsprogram i de fattiga länderna. Centerpartiet beklagar att
det svenska biståndet knutits allt starkare till Världsbankens
anpassningsprogram. Även vänsterpartiet och miljöpartiet intar en kritisk
hållning till strukturanpassningsprogrammen och bistånd i anslutning härtill,
och miljöpartiet anger att programmen innebär drastiska nedskärningar inom
socialvård, hälsovård och utbildning. Vänsterpartiet anser att Sverige bör
verka för ett omedelbart moratorium följt av en allmän avskrivning av
u-ländernas skulder.
Alla partier betonar den betydelse befolkningsfrågorna spelar för utveckling
i de fattiga länderna samt föreslår ökat bistånd på befolkningsområdet, för
familjeplanering, mödravård etc. Vidare råder enighet om vikten av särskilda
insatser för kvinnor.
Ett antal motioner tar upp betydelsen av att främja och utveckla anpassad
teknologi.
Folkpartiet liberalerna stödjer propositionens förslag om att inrätta en ny
myndighet för näringslivsutveckling men betonar att ansträngningar bör göras
för att bevara IMPODs identitet, kompetens och arbetsuppgifter inom ramen för
den föreslagna myndigheten. Moderata samlingspartiet godtar med undantag av en
enskild motion förslaget om ett nytt biståndsorgan för näringslivsutveckling
men anser att myndighetsformen inte är den lämpligaste. Centerpartiet,
vänsterpartiet och miljöpartiet går emot regeringens förslag om den nya
myndigheten för näringslivsutveckling.
Moderata samlingspartiet, centerpartiet och vänsterpartiet föreslår en
övergripande biståndspolitisk utredning.
När det gäller bidrag till internationella biståndsprogram redovisar
folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet förslag
om ett högre anslag i jämförelse med propositionen. De tre förstnämnda
partierna yrkar exempelvis på högre medelsramar för UNDP och UNHCR. Även
moderata samlingspartiet vill höja bidraget till UNHCR. Miljöpartiet föreslår
inrättandet av två miljöfonder, en för u-länder och en för europeiska länder,
vardera med en omslutning om 1 miljard kronor.
Moderata samlingspartiet anser att systemet med programländer successivt bör
avvecklas och ersättas med projektinriktat bistånd. Folkpartiet liberalerna
föreslår att Costa Rica görs till programland samt att biståndet till Nepal och
Filippinerna utvecklas, innebärande framtida överväganden om att även göra
dessa länder till programländer. Partiet anser att biståndet till Cuba bör
upphöra. Vänsterpartiet anser att Kambodja bör göras till programland.
Folkpartiet liberalerna, centerpartiet och vänsterpartiet föreslår höjda
anslag sammanlagt till huvudmottagarländerna i det bilaterala
utvecklingssamarbetet medan moderata samlingspartiet ligger på en lägre nivå än
propositionen och miljöpartiet de gröna biträder regeringens förslag. Alla
partier, utom moderata samlingspartiet, som stödjer regeringens förslag, yrkar
på höjda anslag för katastrofbistånd. Vad gäller bistånd genom enskilda
organisationer framför alla partier yrkanden om höjt anslag jämfört med
propositionens förslag.
Det råder i stor utsträckning enighet mellan partierna vad gäller
utvecklingssamarbetets allmänna inriktning och de principer som skall gälla för
det svenska biståndet. Utskottets majoritet ansluter sig på de allra flesta
punkter till regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet anser att betydelsen av ökat bistånd på befolkningsområdet bör ges
regeringen till känna och bifaller förslag om ökade medel för insatser på
området. Behovet av dessa ökade insatser kan enligt utskottets uppfattning
genom erforderliga omprioriteringar tillgodoses inom ramen för den av
regeringen föreslagna medelsramen för Särskilda program. Utskottet bifaller
också förslag om att handläggare av kvinnobistånd vid biståndskontoren i
princip bör vara utsända tjänstemän. Utskottet upprepar vidare behovet av att
följa upp två förslag som bifölls i föregående biståndsbetänkande, nämligen
vikten av kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika och betydelsen av att
ta till vara hemvändande biståndsarbetares erfarenheter.
Utskottet föreslår höjning av medelsramen för biståndet genom folkrörelser
och andra enskilda organisationer med 15 milj.kr. Vidare förordar utskottet att
SAREC beviljas ytterligare medel för forskning om HIV/AIDS. Utskottet föreslår
en sänkning av landramen för Kenya mot bakgrund av de politiska förhållandena i
detta land.
Utskottets majoritet ställer sig bakom regeringens förslag om att inrätta en
ny myndighet för näringslivsutveckling.
Till betänkandet har fogats 152 reservationer.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1990/91:100, bilaga 5, följande förslag
under littera C vari yrkas:
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för internationellt
utvecklingssamarbete som förordats under rubrikerna Ett långsiktigt
utvecklingssamarbete i en föränderlig värld, Demokratifrämjande bistånd, Miljö
och utveckling, Kvinnoinriktat bistånd, Samarbete med Central- och Östeuropa,
Utredning om organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd,
Övrigt utrednings- och förändringsarbete i biståndet, Sveriges
utvecklingssamarbete med Latinamerika, Flyktingar och migration, Nordiska
FN-projekt, Utredning om det multilaterala biståndet, Utredning om
kreditinstrumentets roll i biståndet och Utredning om det svenska
fraktbidragssystemet,
2. att riksdagen godkänner vad som förordats under rubriken Biståndsanslagen
m.m.
C 1
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt
utvecklingssamarbete som förordats i budgetpropositionen,
2. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i
budgetpropositionen,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser, åtaganden
och utbetalningar som härutöver har föreslagits i budgetpropositionen,
4. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3 319 379 000 kr.
C 2
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete
genom SIDA som förordats i budgetpropositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som föreslagits i budgetpropositionen,
3. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 7 305 000 000 kr.
C 3
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag som förordats i
budgetpropositionen under rubriken Andra biståndsprogram,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som föreslagits i budgetpropositionen,
3. att riksdagen godkänner förslagen beträffande organisation och
arbetsformer i det bilaterala biståndet,
4. att riksdagen till Andra biståndsprogram för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 1 968 000 000 kr.
C 4
att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 269 588 000 kr.
C 5
1. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen för
verksamheten inom styrelsens för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)
ansvarsområde skall vara i enlighet med vad som förordats i propositionen under
avsnittet Förslag,
2. att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 54 906 000 kr.
C 6
att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 21 027 000 kr.
C 7
att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag om 5 739 000 kr.
C 8
att riksdagen till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
14600000 kr.
C 9
att riksdagen till Bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö
(Sandö U-centrum) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
6804000 kr.
Motionerna
1990/91:U201 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den nya myndigheten för
teknikutveckling i utvecklingsländerna bör lokaliseras till Kalmar län.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A403.
1990/91:U203 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 50 milj.kr. utöver
Östeuroparamen för samarbete med Estland, Lettland och Litauen att fördelas på
ändamål som anges i motionen,
1990/91:U208 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aids-bekämpningen i tredje
världen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So424.
1990/91:U210 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utveckling och förbättring
av det svenska handikappbiståndet.
1990/91:U211 av Bertil Persson och Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kulturmål i
biståndspolitiken.
1990/91:U212 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en internationell konferens om den globala livsmedelssituationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omprioritering av det svenska biståndet i syfte att stärka
jordbruksutvecklingen i tredje världen.
1990/91:U216 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av möjligheterna
att främja anpassad teknologi i u-länder i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:U217 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att den internationella isoleringen av
Vietnam skall upphöra,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av åtgärder för att få Världsbanken och Internationella
utvecklingsfonden att snarast bevilja Vietnam lån,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av svenskt bistånd till Vietnam under lång tid framöver samt
planering för detta,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av aktiva
insatser för att handeln med Vietnam skall utökas.
1990/91:U219 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående ny
organisation för industri- och näringslivsstöd.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N253.
1990/91:U221 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om organisationsformer för
Sveriges importfrämjande verksamhet.
1990/91:U222 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
BITS verksamhet.
1990/91:U223 av Margitta Edgren och Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till förändringar i regelverket för bistånd så att
en förening av typ Associate Technology Sweden kan erhålla bidrag.
1990/91:U226 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en lokalisering av kommande
ny myndighet till Sandö U-centrum i Kramfors m.m.
1990/91:U227 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svenskt bistånd skall stödja en utveckling i riktning mot
demokrati och marknadsekonomi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en strategi skall utarbetas för hur biståndet skall främja en
demokratisk utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statligt bistånd till odemokratiska regimer bör avvecklas under
en tid av fem år,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rapporter om situationen vad gäller mänskliga rättigheter i
biståndsländerna måste vägas in i varje förslag och beslut om bistånd,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till frivilliga organisationer som kämpar mot brott mot
mänskliga rättigheter i mottagarländerna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett fristående institut för främjande av demokrati och mänskliga
rättigheter bör inrättas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att biståndet bör vara projektinriktat,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till Uganda,
9. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk kommitté
tillsätts med uppgift att snabbt utreda en ökning av åtgärder och insatser på
familjeplaneringens område och därav föranledda omprioriteringar,
10. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk
kommitté med uppgift att se över inriktning, organisation och former för det
svenska biståndsarbetet.
1990/91:U228 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnohandläggare
vid SIDAs biståndskontor.
1990/91:U229 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att alla
riksdagspartier är representerade i SIDAs styrelse.
1990/91:U230 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en brett förankrad parlamentarisk utredning om en övergripande
u-landspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:U231 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning gör en
översyn av samarbetet med tredje världen för att utarbeta ett förslag till en
samlad u-landspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges representation i Världsbanken och Sveriges agerande i
utvecklingsbankerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall öka sitt engagemang i UNCTAD,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödja u-ländernas intressen i GATT-förhandlingarna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i samarbetet med tredje världen främja syd/syd-samarbetet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av u-landsanpassad teknik,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt organ för tekniskt
bistånd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av miljöinsatserna vad gäller FNs miljökonferens,
miljökonsekvensanalys av olika alternativ i GATT-förhandlingarna och
förebyggande miljöinsatser i det svenska biståndet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om prioritering av biståndsinsatser i länder med demokratisk
utveckling,
10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka åtgärder som
vidtagits med anledning av Konventionen om barns rättigheter och begär ett
åtgärdsprogram med anledning av deklarationen från barntoppmötet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användande av katastrofanslaget för insatser för bekämpning av
HIV/aids,
12. att riksdagen till anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram, UNHCR, anslår 15 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 230 000 000 kr.,
13. att riksdagen till anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram, UNDP, anslår 75 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 780 000 000 kr.,
14. att riksdagen till anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram, WFP, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 172 000 000 kr.,
15. att riksdagen till anslaget C 1. Internationella biståndsprogram, IPPF,
anslår 20 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således 110 000
000 kr.,
16. att riksdagen till anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram, Miljöinsatser, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 175 000 000 kr.,
17. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Angola, anslår 25 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
225 000 000 kr.,
18. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Moçambique, anslår 30 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller 515
000 000 kr.,
19. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Kenya,
anslår 25 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 125 000
000 kr.,
20. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Zimbabwe, anslår 20 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller
således 200 000 000 kr.,
21. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Nicaragua, anslår 10 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
290 000 000 kr.,
22. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Vietnam, anslår 25 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller
således 300 000 000 kr.,
23. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd, anslår 100 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller 650000000 kr.,
24. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Regionala insatser i Afrika, anslår 70 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 275 000 000 kr.,
25. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Regionala insatser i Asien, anslår 25 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 40 000 000 kr.,
26. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Katastrofer, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller
således 860 000 000 kr.,
27. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, Stöd
till återuppbyggnad, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 300 000 000 kr.,
28. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Bistånd genom folkrörelser och andra, anslår 50000000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således 785 000 000 kr.,
29. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Särskilda miljöinsatser, anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 285 000 000 kr.,
30. att riksdagen till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA,
Särskilda program, för stöd till anpassad teknik anslår 50000000kr.
1990/91:U232 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser för
befolkningsbistånd genom bilaterala och multilaterala insatser.
1990/91:U233 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ för att införa
offentlighetsprincipen i Världsbanksgruppen och IMF,
2. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i IMF för att förändra
villkoren, när u-länderna omförhandlar sina skulder, så att
strukturanpassningsprogrammen blir socialt acceptabla, motverkar kapitalflykt,
stimulerar produktiva investeringar och en hållbar utveckling,
3. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ i Världsbanken och IMF
för att åstadkomma mer demokratiska röstregler,
6. att riksdagen beslutar att Sverige skall utträda ur IFC,
7. att riksdagen begär att regeringen skall inleda diskussioner med
regeringar i likasinnade länder om möjligheten att skapa en FN-bank.
1990/91:U234 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser för en
övergång från tobaksodling till alternativa grödor i utvecklingsländer som är
ekonomiskt beroende av tobaksodling.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So280.
1990/91:U235 av Inger Koch m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om projekt för att stärka den afrikanska kvinnans ställning inom
jordbrukssektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödjande av projekt som leder till bättre utbildning, bättre hälsa
och ett stärkande av kvinnornas ställning i Asien.
1990/91:U236 av Anders Castberger (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alkoholens roll som utvecklingshinder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att beakta alkoholproblematiken vid utformningen och tillämpningen
av svenskt bistånd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning om alkohol som utvecklingshinder,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att alkoholupplysningsprojekt bör kunna få stöd inom ramen för
anslaget till enskilda organisationers biståndsarbete.
1990/91:U237 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att biståndet till Luandaregimen inte bör utgå förrän positiva
resultat uppnåtts vid fredsförhandlingar mellan MPLA och UNITA,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att humanitärt bistånd, förmedlat av opolitiska organisationer som
Röda korset m.fl., bör komma hela Angola till del, alltså även de av UNITA
kontrollerade områdena.
1990/91:U238 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den föreslagna nya
biståndsmyndighetens lokalisering till Blekinge.
1990/91:U239 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts att biståndsmålet politisk och ekonomisk självständighet ersätts av ett
biståndsmål för politisk och ekonomisk självtillit,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts att miljökonsekvensbeskrivningar av biståndsprojekt skall föregå beslut
om bistånd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sociala konsekvensanalyser av biståndsprojekt skall föregå
beslut om bistånd,
4. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram, C 1, för
budgetåret 1991/92 anslår 1 000 000 000 kr., utöver vad regeringen har
föreslagit, till en europeisk miljöfond,
5. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram, C 1, för
budgetåret 1991/92 anslår 1 000 000 000 kr., utöver vad regeringen har
föreslagit, till en utomeuropeisk miljöfond,
6. att riksdagen beslutar att den del av anslaget till det treåriga
samarbetsprogrammet för Central- och Östeuropa som finansieras i
statsbudgetförslag 1991/92 utgår ur de programtitlar där anslag för detta
ändamål finns upptagna och i stället bekostas ur den i punkt 4. ovan föreslagna
europeiska miljöfonden,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en europeisk miljöfond,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av en utomeuropeisk miljöfond,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts att bindningen av biståndsmedel till inköp av varor och tjänster i
Sverige tas bort,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inte skall stödja de av Världsbankens och Valutafondens
strukturanpassningsprogram som leder till social nedrustning och ensidig
satsning på export,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utgångspunkter för Sveriges solidaritet med de fattiga i världen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljö, resursanvändning, energi och jordbruk,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekonomi och ekologi,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om helhetsperspektiv på Sveriges relationer med fattiga länder,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndets inriktning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skuldavskrivning för de fattiga länderna,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall motarbeta de multinationella företagens
världsomspännande inflytande över enskilda länder,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om befolkningsfrågor och familjeplanering,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teknologi, kultur och utbildning i biståndet,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till kvinnor i de fattiga länderna,
22. att riksdagen beslutar att till Särskilda program, delposten stöd till
kvinnor under anslaget C 2 anvisa 100 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit,
23. att riksdagen beslutar att till Bistånd till folkrörelser och andra
enskilda organisationer under anslaget C 2 anvisa 200 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit,
24. att riksdagen beslutar att till Katastrofer, m.m. under anslaget C2
anvisa 400 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,
25. att riksdagen beslutar att till Särskilda miljöinsatser under anslaget C
2 anvisa 200 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,
26. att riksdagen beslutar att till Särskilda program, delposten
befolkningsfrågor under anslaget C 2 anvisa 80 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit,
27. att riksdagen beslutar att till IMPODs verksamhet under anslaget C 3
anvisa 20 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förändrad organisation av solidaritetsarbetet,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd genom FN och andra multilaterala biståndsorgan,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktning av det svenska biståndet till stöd för självtillit i
mottagarländerna,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall minska landets resursanvändning och
miljöförstöring och inrikta sin utveckling på självtillit.
1990/91:U240 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att till flyktingbiståndet genom FNs
flyktingkommissarie UNHCR anslå 240 000 000 kr.,
3. att riksdagen beslutar att landramen för Botswana fastställs till
95000000 kr.,
4. att riksdagen beslutar att landramen för Bangladesh fastställs till
145000000kr.,
5. att riksdagen beslutar att landramen för Indien fastställs till
400000000kr.,
6. att riksdagen beslutar att landramen för Guinea-Bissau fastställs till
72000000 kr.,
7. att riksdagen beslutar att landramen för Kap Verde fastställs till
70000000kr.,
8. att riksdagen beslutar att landramen för Kenya fastställs till
120000000 kr.,
9. att riksdagen beslutar att landramen för Lesotho fastställs till
28000000 kr.,
10. att riksdagen beslutar att landramen för Moçambique fastställs till
356000000 kr.,
11. att riksdagen beslutar att landramen för Namibia fastställs till
100000000 kr.,
12. att riksdagen beslutar att landramen för Tanzania fastställs till
440000000 kr.,
13. att riksdagen beslutar att landramen för Zambia fastställs till
192000000 kr.,
14. att riksdagen beslutar att landramen för Zimbabwe fastställs till
160000000 kr.,
15. att riksdagen beslutar att landramen för Laos fastställs till
80000000kr.,
16. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1991/92
tillförs landramen för Vietnam,
17. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1991/92
tillförs landramen för Angola,
18. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1991/92
tillförs landramen för Etiopien,
19. att riksdagen beslutar att inga nya medel för budgetåret 1991/92
tillförs landramen för Nicaragua,
20. att riksdagen beslutar att ramen för regionala insatser i Centralamerika
sätts till 300 000 000 kr.,
21. att riksdagen beslutar att till huvudprogrammet "Demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd" för budgetåret 1991/92 anvisa 650000000
kr.,
22. att riksdagen beslutar att till anslaget Bistånd till enskilda
organisationer anvisa 750 000 000 kr.,
23. att riksdagen beslutar att inrätta ett fristående institut för främjande
av mänskliga rättigheter samt att för ändamålet anslå 5000000kr.,
24. att riksdagen beslutar att till anslaget Information genom SIDA för
budgetåret 1991/92 anvisa 9000000 kr.,
25. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt huvudprogram
"Utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa". De medel som föreslås utgå
till dessa länder (exkl. Baltikum) bör sammanföras under detta program,
26. att riksdagen beslutar att ett nytt huvudprogram "Samarbetsprogram med
Estland, Lettland och Litauen" inrättas i enlighet med förslagen i motion
1990/91:U531. Till detta anslag bör anslås ytterligare 50 000 000 kr. utöver de
medel som enligt propositionen finns tillgängliga för samarbete med Baltikum.
1990/91:U242 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheterna för enskilda institutioner och ideella stiftelser att
erhålla medel ur biståndsanslaget,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en svensk AT-organisation att finansieras med medel
ur biståndsanslaget.
1990/91:U243 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c, m, mp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skapandet av en
organisation för u-hjälp av det slag som angetts i motionen.
1990/91:U244 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå regeringens begäran att få använda
300000000 kr. av biståndsmedel (125 000 000 kr. under anslagsposten C 1 och
175 000 000 kr. under anslagsposten C 3) för bistånd till Östeuropa,
2. att riksdagen avslår regeringens begäran att få använda 700000000 kr.
av biståndsmedel för flyktingmottagning i Sverige,
3. att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret
1991/92 anslår 2 077 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
14948000000 kr.,
4. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNDP med 50000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 755000 000 kr.,
5. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNICEF med 50000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 420000000 kr.,
6. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNFPA med 10000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 145000000 kr.,
7. att riksdagen beslutar höja anslaget till IPPF med 20000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 110 000 000 kr.,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall
utträda ur Internationella finansieringsbolaget (IFC),
9. att riksdagen avslår regeringens begäran om 15000000 kr. till IFC,
10. att riksdagen beslutar höja anslaget till Världslivsmedelsprogrammet med
90 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 362000000 kr.,
11. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNWRA med 60000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 200 000 000 kr.,
12. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNHCR med 25000000 kr.,
dvs. till 240 000 000 kr.,
13. att riksdagen beslutar höja anslaget till UNCTAD/GATTs internationella
handelscentrum (ITC) med 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
32000000 kr.,
14. att riksdagen beslutar höja anslaget till FNs narkotikabekämpning med
45000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 100000000kr.,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige inte
skall delta i den nya, av Världsbanken ledda, miljöfonden,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en höjning av anslaget till UNIFEM med 10000000kr.,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en höjning av anslaget till UNCTC,
18. att riksdagen beslutar höja anslaget till IPCD med 5000000kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 7 000 000 kr.,
19. att riksdagen beslutar höja anslaget till internationellt
handikappbistånd med 5 000 000 kr.,
20. att riksdagen beslutar höja anslaget till den Gemensamma fonden för
råvaror med 10 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 18000000
kr.,
21. att riksdagen beslutar höja landramen för Angola med 45000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 245000000kr.,
22. att riksdagen beslutar höja landramen för Guinea-Bissau med
10000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 105000000kr.,
23. att riksdagen beslutar höja landramen för Kap Verde med 5000000kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 80000000kr.,
24. att riksdagen beslutar höja landramen för Moçambique med 55000000
kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 530000000kr.,
25. att riksdagen beslutar höja landramen för Uganda med 20000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 130000000kr.,
26. att riksdagen beslutar höja landramen för Tanzania med 50000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 635000000kr.,
27. att riksdagen beslutar höja landramen för Zimbabwe med 30000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 250000000 kr.,
28. att riksdagen beslutar höja anslaget för regionala insatser i Afrika med
75 000 000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 280000000kr.,
29. att riksdagen beslutar göra Kambodja till samarbetsland och inrätta ett
biståndskontor i Phnom Penh,
30. att riksdagen beslutar om en landram på 300000000kr. för Kambodja,
31. att riksdagen beslutar höja landramen för Laos med 25000000 kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 135000000kr.,
32. att riksdagen beslutar höja landramen för Vietnam med 175000000kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till 500000000kr.,
33. att riksdagen beslutar om en landram till Västbanken och Gaza på
50000000 kr.,
34. att riksdagen beslutar höja anslaget för regionala insatser i Asien med
15000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 30000000kr.,
35. att riksdagen anslår 200000000kr. i särskilt bistånd till Amerikas
indianer,
36. att riksdagen beslutar höja anslaget till regionala insatser i
Centralamerika med 35000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
145000000 kr.,
37. att riksdagen beslutar höja anslaget för Demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd med 200000000kr. utöver regeringens
förslag, dvs. till 750000000kr.,
38. att riksdagen beslutar höja anslaget till Katastrofbistånd med
1000000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
1810000000kr.,
39. att riksdagen avslår regeringens begäran om 250000000kr. för Stöd
till återuppbyggnad,
40. att riksdagen beslutar höja anslaget till Bistånd genom enskilda
organisationer med 40000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs.
775000000kr., varav 10000000kr. för att höja bidragen till
organisationernas u-landsinformation,
41. att riksdagen avslår regeringens förslag att 10000000kr. av
anslaget för Bistånd genom enskilda organisationer används för kulturbistånd
till Östeuropa,
42. att riksdagen beslutar höja anslaget för Särskilda program med
100000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 450000000kr.,
varav 50000000kr. ytterligare för aidsinsatser,
43. att riksdagen beslutar höja anslaget för Rekrytering och utbildning av
fältpersonal med 81000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
120000000 kr.,
44. att riksdagen beslutar höja anslaget för Information genom SIDA med
2000000 kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 18000000kr.,
45. att riksdagen beslutar höja anslaget till Styrelsen för u-landsforskning
(SAREC) med 110000000kr. utöver regeringens förslag, dvs. till
500000000kr.,
46. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
föreslagna aktiebolaget SITCO inte skall bildas,
47. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SIDA bör bli
ansvarigt för tekniskt samarbete med u-länderna,
48. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om privatisering av
BITS,
49. att riksdagen beslutar minska anslaget till BITS med 150000000kr.
i förhållande till regeringens förslag, dvs. till 165000000kr.,
50. att riksdagen avslår föreslaget anslag på 400000000kr. till BITS
för u-krediter,
51. att riksdagen beslutar avskaffa anslagsposten Projektbistånd till
särskilda länder,
52. att riksdagen avslår regeringens förslag att anslå 25000000 kr.
(utöver föreslagna 175 000 000 kr. till Östeuropa) till Projektbistånd till
särskilda länder,
53. att riksdagen beslutar minska anslaget Särskilda insatser i skuldtyngda
länder med 500 000 000 kr.,
54. att riksdagen anslår 404000000 kr. till en fond för
skuldavskrivningar.
1990/91:U245 av Paul Ciszuk och Marianne Andersson i Vårgårda (mp, c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att ställa 2 milj. kr. ur budgeten för
internationellt bistånd till hjälpprojektet Bushmen-Aid's förfogande att
användas till inköp av det i motionen omtalade området i Kalahariöknen och med
Kalahari Bushmen Survival Project som ansvarigt för projektet i Sydafrika.
1990/91:U246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om enprocentsmålet som etappmål, innehållet i enprocentsramen och det
samlade biståndets ökning som andel av BNI,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att finansiera kostnader för
asylsökande på 700 milj. kr. över biståndsanslaget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndets effektivitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett fristående sekretariat för utvärdering av biståndet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillvaratagande av hemvändande biståndsarbetares erfarenheter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om övergång från bundet till obundet bistånd, 7. att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ansvarsfördelningen mellan SIDA och BITS,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndskompetensen på ambassaderna,
9. att riksdagen med ändring i regeringens förslag till riktlinjer för
demokratibiståndet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppbyggandet av en demokratisk infrastruktur,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till uppbyggande av politiska partier och andra fria
organisationer,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ett omfattande analysarbete beträffande biståndsformer
som kan främja övergång till demokrati och flerpartisystem,
12. att riksdagen med ändring i regeringens förslag till riktlinjer för
demokratibiståndet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sambandet mellan marknadsekonomi och politisk pluralism,
13. att riksdagen med ändring i regeringens förslag till riktlinjer för
demokratibiståndet som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om demokratidialogen samt om frysning och sänkning av landramar,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om synen på flerpartisystem i u-länder,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om årliga oberoende redovisningar av läget beträffande demokrati och
mänskliga rättigheter i de svenska mottagarländerna,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om humanitärt bistånd i Asien,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till Polisario,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till utländska enskilda organisationer,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en långsiktig utfästelse beträffande ökningen av det bistånd som
förmedlas via svenska enskilda organisationer,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strukturanpassning med mänskligt ansikte,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökning av förvaltningsbiståndet för utveckling av
marknadsekonomi inom ramen för särsilda program,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IMPODs ställning i det nya biståndsorganet och ett utvidgat arbete
för att främja u-landsimport till Sverige,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till områden i det fransktalande Afrika,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöbistånd,
25. att riksdagen somn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av anslagsposterna för katastrofer och stöd till
återuppbyggnad,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd inom bostadssektorn och i städerna,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utökning av biståndet vad gäller befolkningsfrågor, bl.a. inom
ramen för särskilda program,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barn och ungdomar i biståndet,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnoinriktat bistånd,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser mot HIV/aids bl.a. inom ramen för särskilda program,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för handikappade inom ramen för särskilda program,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om systemet med programländer,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avveckling av bistånd,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till Filippinerna,
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till Nepal,
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndet till Etiopien,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till krigets offer i Eritrea,
38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Cuba inte längre bör ingå i kretsen av reguljära samarbetsländer
för BITS,
39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bindningen av BITS tekniska bistånd,
40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om BITS internationella kurser,
41. att riksdagen beslutar fastställa biståndsramen för budgetåret 1991/92
till 14 171 milj.kr.,
42. att riksdagen till UNDP för budgetåret 1991/92 anslår 50 milj.kr. utöver
regeringens förslag,
43. att riksdagen till UNFPA för budgetåret 1991/92 anslår 20 milj.kr.
utöver regeringens förslag,
44. att riksdagen till IPPF för budgetåret 1991/92 anslår 20 milj.kr. utöver
regeringens förslag,
45. att riksdagen till UNICEF för budgetåret 1991/92 anslår 30 milj.kr.
utöver regeringens förslag,
46. att riksdagen till UNRWA för budgetåret 1991/92 anslår 20 milj.kr.
utöver regeringens förslag,
47. att riksdagen till UNHCR för budgetåret 1991/92 anslår 100 milj.kr.
utöver regeringens förslag,
48. att riksdagen till UNIFEM för budgetåret 1991/92 anslår 2 milj.kr.
utöver regeringens förslag,
49. att riksdagen till HABITAT för budgetåret 1991/92 anslår 5 milj.kr.
utöver regeringens förslag,
50. att riksdagen till Multilaterala miljöinsatser för budgetåret 1991/92
anslår 50 milj.kr. utöver regeringens förslag,
51. att riksdagen till Mekongkommittén för budgetåret 1991/92 anslår 6
milj.kr. utöver regeringens förslag,
52. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Angola
till 25 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 225 milj.kr.,
53. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för
Guinea-Bissau till 5 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 100
milj.kr.,
54. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Kap Verde
till 5 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 80 milj.kr.,
55. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för
Moçambique till 5 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 480
milj.kr.,
56. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Uganda
till 10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 120 milj.kr.,
57. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Indien
till 35 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 435 milj.kr.,
58. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Nicaragua
till 10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 290 milj.kr.,
59. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Vietnam
till 100 milj.kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 225 milj.kr.,
60. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Kenya
till 25 milj.kr. mindre än regeringen föreslagit eller således 125 milj.kr.,
61. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Regionala
insatser i Centralamerika till 35 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller
således 145 milj.kr.,
62. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Regionala
insatser i Afrika till 20 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således
225 milj.kr.,
63. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd till 100 milj.kr. mer
än regeringen föreslagit eller således 650 milj.kr.,
64. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för
Katastrofer m.m. till 200 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således
1010milj.kr.,
65. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Särskilda
program till 50 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 400
milj.kr.,
66. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Bistånd
genom folkrörelser och andra enskilda organisationer till 40 milj.kr. mer än
regeringen föreslagit eller således 775 milj.kr.,
67. att riksdagen för budgetåret 1991/92 bestämmer medelsramen för Särskilda
miljöinsatser till 25 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 260
milj.kr.,
68. att riksdagen beslutar göra Costa Rica till programland och för
budgetåret 1991/92 fastställer en landram på 40 milj.kr.,
69. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår 20 milj.kr. ytterligare för
bistånd till Filippinerna,
70. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till U-landsforskning anslår 40
milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 430 milj.kr.,
71. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Tekniskt samarbete genom BITS
anslår 20 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 335 milj.kr.,
72. att riksdagen beslutar inrätta ett särskilt anslag till BITS för
Särskilda miljöinsatser och för budgetåret 1991/92 anslår 10 milj.kr.,
73. att riksdagen beslutar inrätta ett särskilt anslag till BITS för
Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter och för budgetåret 1991/92
anslår 5 milj.kr.,
74. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår ytterligare 40 milj.kr. till
Swedfund,
75. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till IMPODs verksamhet anslår 12
milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 36,5 milj.kr.,
76. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till SIDAs administration anslår 10
milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 279588000kr.,
77. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Särskilda insatser i
skuldtyngda u-länder anslår 50 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller
således 550 milj.kr.,
78. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Näringslivsutveckling genom ny
myndighet anslår 10 milj.kr. mer än regeringen föreslagit eller således 35
milj.kr.
1990/91:U247 av Elisabeth Fleetwood och Inger Koch (båda m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utvinning av bladnäringskoncentrat som näringstillskott för framför allt barnen
i utvecklingsländerna.
1990/91:U248 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndet till Cuba,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till de demokratiska krafterna på Cuba.
1990/91:U249 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
avslå budgetpropositionens förslag om den nya myndigheten SITCO.
1990/91:U250 av Karin Söder m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en professur
i internationell mödravård.
1990/91:U252 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Sverige skall ta initiativ i FN
till en internationell konferens om u-ländernas skulder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige bör verka för ett omedelbart moratorium följt av allmän
avskrivning av u-ländernas skulder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de biståndspolitiska målen skall styra Sveriges politik, så att
u-ländernas skuldproblem kan lösas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige inte skall delta i IMFs strukturanpassningsprogram,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att svenskt bistånd inte skall vara avhängigt av mottagarländernas
överenskommelser med IMF,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige i
Parisklubben skall representeras av myndighet inom utrikesdepartementet och ej
representeras av exportkreditnämnden,
7. att riksdagen hos regeringen begär att en arbetsgrupp tillsätts som skall
utarbeta förslag till en samlad skuldstrategi omfattande bistånds-, låne- och
handelspolitik.
1990/91:U253 av Torgny Larsson och Margareta Winberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att enprocentmålet på sikt skall nås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslaget till Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 ges
ett särskilt konto och skiljs ut från biståndsanslaget,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslaget till flyktingmottagningen i Sverige på sikt inte skall
belasta biståndsanslaget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall inleda överläggningar med andra i-länder i syfte
att höja deras anslag till u-länderna.
1990/91:U254 av Görel Thurdin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av gällande regler
rörande bidrag till enskilda organisationer för projekt- och katastrofbistånd.
1990/91:U255 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att svensk u-landshjälp i större utsträckning bör kanaliseras genom
bondeorganisationer till bonde- och landsbygdsbefolkningen i mottagarländerna.
1990/91:U256 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att 5 % av biståndsmedlen till u-länderna skall gå till
familjeplanering.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.
1990/91:U258 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat bistånd till folkliga organisationer och självständiga
massmedia i tredje världen.
1990/91:U259 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att frågor som sammanhänger med den globala livsmedelsförsörjningen
skall ges högre prioritet i nationell samhällsplanering och i internationellt
samarbete,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten att öka insatserna för effektivare bevattningssystem,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en successivt,
upp till 5 %, växande del av biståndet bör användas för
familjeplaneringsprojekt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av ökade insatser internationellt för
familjeplanering,
7. att riksdagen anslår 5 000 000 kr. till bioteknisk forskning och
utveckling för att förbättra jordbruket i utvecklingsländerna,
1990/91:U260 av Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
den svenska UNICEF-kommittén befrias från staten.
1990/91:U531 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilt anslag för biståndssamarbete med Baltikum,
8. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 50 milj.kr. för budgetåret
1991/92 till det särskilda anslaget för biståndsarbete med Baltikum.
1990/91:U612 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att allt svenskt bistånd till Filippinerna skall
gå genom folkliga organisationer,
1990/91:U624 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
10. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram, C 1,
Bilaga 5 till statsverkspropositionen, för budgetåret 1991/92 anslår
1000000000kr. utöver vad regeringen har föreslagit till en europeisk
miljöfond och 1000000000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit till en
utomeuropeisk miljöfond, dvs. totalt 5319379000 kr.,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo752.
1990/91:U630 av Jan Strömdahl och Bertil Måbrink (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett direkt bistånd till Polisario och stöd till Polisarios
Stockholmskontor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya krediter och nytt handelsavtal för Marockos del.
1990/91:U631 av Maria Leissner m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ge biståndsavtalen en folkrättslig bas.
1990/91:U640 av Inger Koch och Alf Wennerfors (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade resurser till UNHCR,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till humanitära insatser i Afghanistan.
1990/91:U641 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ett bilateralt bistånd skall utgå till Västra
Sahara/Polisario,
2. att riksdagen beslutar anslå 30 000 000 kr. i bilateralt bistånd till
Västra Sahara/Polisario,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om villkor för fortsatt bistånd till Marocko.
1990/91:U642 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av ett ekonomiskt råd vid FN,
1990/91:U646 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya former för
biståndsgivningen vad gäller Västsahara i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd till Polisarios kontor i Stockholm,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bilateralt bistånd och u-krediter till Marocko.
1990/91:U648 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige skall
verka för att Iran inte beviljas lån från Världsbanken, på grund av Irans brott
mot de mänskliga rättigheterna.
1990/91:U651 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bistånd för att undvika hungersnöd i Eritrea,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredskap för annat bistånd för att lindra civilbefolkningens
lidande på grund av kriget.
1990/91:U652 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om humanitärt bistånd till de drabbade länderna -- i första hand
Egypten, Turkiet och Jordanien.
1990/91:U653 av Ulla-Britt Åbark och Lennart Nilsson (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige för egen del och internationellt skall verka för att
biståndet till Kambodja ökar.
1990/91:U659 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
svenskt deltagande i Mekong-kommitténs exploatering av Mekongfloden omgående
skall upphöra.
1990/91:U660 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biståndsregler när det gäller etniska minoriteter.
1990/91:U661 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Cubabiståndet,
1990/91:U667 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja demokrati i biståndsländer.
1990/91:Fi409 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Sverige skall arbeta för att påverka
Världsbanken i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub515 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en
professur i internationell mödrahälsovård.
Bakgrund
U-ländernas situation och ekonomiska utveckling
Propositionen (s. 41--51)
I propositionen konstaterar regeringen att stora skillnader präglat
utvecklingen i enskilda länder och regioner under 1980-talet, framför allt i
ekonomiskt hänseende. I Asien har många länder haft en stark tillväxt och
kommit att spela en alltmer betydelsefull roll i världsekonomin. Stora delar av
Afrika och Latinamerika gick däremot under 1980-talet in i en djup ekonomisk
kris. För de fattiga befolkningsmajoriteterna har detta inneburit drastiskt
minskade inkomster och försämrad hälsovård och utbildning. Insikten har vuxit
världen över om miljö- och naturresursfrågornas betydelse. Även i många
ekonomiskt framgångsrika länder har miljöproblemen ökat och situationen för de
fattiga förblivit svår.
På de flesta håll i u-världen har enligt propositionen en omprövning av
tidigare utvecklingspolitik inletts. Djupgående ekonomiska återhämtningsprogram
genomförs i en lång rad länder. De politiska förändringarna har varit stora.
Latinamerika upplevde under 1980-talet ett genombrott för demokratin. Också på
många andra håll i Afrika och Asien har de krafter som verkar för en
demokratisk samhällsutveckling stärkts.
I propositionen anges att de förändrade relationerna mellan stormakterna nu
kan leda till att resurser i såväl i- som u-länder kan frigöras för andra
ändamål än konflikt och förtryck och till att ett mer konstruktivt klimat för
utvecklingsansträngningar skapas. Mot dessa nya möjligheter utgör konflikten i
Persiska viken ett allvarligt hot.
Av särskild betydelse för u-länderna är enligt regeringen att framgång nås i
de förhandlingar om minskade handelshinder som förs inom ramen för GATT, den
s.k. Uruguayrundan. Den tilltagande protektionismen i i-länderna utgör ett
allvarligt hinder för u-ländernas exportansträngningar. För de många
skuldtyngda u-länderna är det också viktigt att ytterligare skuldminskningar
kommer till stånd. Ett ökat deltagande från u-länderna i den internationella
handeln skulle öka stabiliteten i världsekonomin och leda till
välståndsökningar i såväl i- som u-länder.
Den ekonomiska utvecklingen i Asien har under 1980-talet varit dynamisk. I
många länder har inkomster och investeringar ökat snabbt. Samtidigt lever
omkring hälften av världens fattiga i Asien. På många håll är miljöproblemen
överhängande. Sociala och politiska spänningar har vuxit i flera länder. Olösta
konflikter har i några länder skapat en grogrund för intolerans och våld. Stora
ansträngningar kommer att krävas av de asiatiska länderna om dessa problem
skall övervinnas.
Östasiens snabba tillväxt har inneburit en förbättring av levnadsstandarden
för en stor del av ländernas befolkningar. Samtidigt lever en betydande del av
befolkningen i fortsatt djup fattigdom, inkomstskillnaderna är stora och i
många städer lever allt fler i svårt utsatta miljöer. De snabba förändringarna
har ökat de politiska spänningarna. I många länder har kraven på ökad demokrati
vunnit snabbt gehör.
De afrikanska ländernas stora ansträngningar att ta sig ur 1980-talets djupa
kris har enligt propositionen börjat ge resultat. Flera länder kan år 1991 se
tillbaka på ett antal år med en ekonomisk tillväxt i nivå med eller
överstigande befolkningstillväxten, i många fall efter mer än ett decennium med
snabbt fallande per capita-inkomster. Detta är ett resultat både av den
omprövning av tidigare utvecklingspolitik som genomförts och av ett ökat och
samordnat internationellt bistånd. Afrikas långsiktiga problem är emellertid
stora. BNP per capita beräknas i dag vara 15 % lägre än vid 1980-talets början.
De fattigas antal har ökat och uppgår i dag till närmare 300 miljoner, två
tredjedelar av de ca 450 miljoner invånarna i de afrikanska länderna söder om
Sahara. Antalet fattiga ökar och den sociala infrastrukturen är svårt
ansträngd. En hårt ansträngd miljö har blivit ett allvarligt hinder för
fortsatt ekonomisk utveckling. På flera håll omprövas nu också den politiska
struktur som ofta rått sedan det nationella oberoendet vanns. Kraven på mer
demokratiska samhällsformer har vunnit starkt gehör.
För att den begynnande återhämtningen skall bestå krävs enligt regeringen
fortsatt extraordinära insatser såväl av de afrikanska samhällena som av det
internationella samfundet. Långsiktiga satsningar krävs på många områden:
investeringar i infrastruktur, ett ökat sparande, satsningar på de sociala
sektorerna, på miljöfrågorna, på befolkningsfrågorna och för kvinnans ställning
samt inte minst på att utveckla de afrikanska ländernas förvaltningar och
samhällsinstitutioner.
I propositionen konstateras att de latinamerikanska länderna efter mer än ett
årtionde ännu inte har kommit ur den djupa ekonomiska kris som inleddes i
slutet av 1970-talet. BNP per capita är i början av 1990-talet ca 8 % lägre än
den var 1979--1981. Inkomst och konsumtion är än lägre. Efter en period av
återhämtning i mitten på decenniet föll inkomsterna, räknat per capita, åter
under den senaste treårsperioden. Dessa låga tillväxtsiffror har inneburit
ökade påfrestningar för Latinamerikas många fattiga och är en svår utmaning i
många länder där demokratin fått fäste först under de allra senaste åren.
Inkomstskillnaderna är mycket stora i de flesta länderna. På landsbygden och
i de växande slumområdena lever många människor i svår fattigdom och i en
omgivning där miljöproblemen ofta är stora. Djupgående samhällsreformer är på
många håll en förutsättning för att de allvarliga fattigdoms- och
miljöproblemen skall kunna bekämpas.
Av största betydelse för Latinamerikas möjligheter att möta de svåra
utvecklingspolitiska utmaningarna är det demokratiska genombrott som ägt rum i
nästan samtliga latinamerikanska länder.
Regeringen konstaterar att med ett bättre samarbetsklimat mellan världens
länder och med en bättre utvecklingspolitik i många u-länder finns
förutsättningar för att de externa resurserna för utveckling i u-länderna skall
kunna öka.
För att u-ländernas investeringar och tillväxt skall öka krävs inte bara att
exportinkomsterna ökar utan också att kapitalflykten hejdas samt att ländernas
tillgång till nytt kapital förbättras. Den kraftiga minskningen av
resursflödena, framför allt av lån och direktinvesteringar från privata källor,
har under 1980-talet lett till att u-länderna som grupp kommit att betala mer
till utlandet i form av amorteringar och framför allt ränta än de fått in i
form av nya lån.
U-ländernas totala skuld har sedan år 1987 legat på ca 1 300 miljarder
US-dollar. I analyser skiljs vanligtvis på svårt skuldsatta medelinkomstländer
(huvudsakligen latinamerikanska länder) och svårt skuldsatta låginkomstländer
(huvudsakligen afrikanska länder). Åtgärder för skuldlättnad måste se olika ut
i dessa båda grupper.
I propositionen anges att för de fattigaste länderna utgör biståndet i stort
sett den enda källan till utländskt kapital. Biståndet till samtliga länder i
Afrika söder om Sahara uppgick år 1989 till ca 15,4 miljarder US-dollar, en
ökning från 24 % av det totala biståndet år 1980 till 33% år 1989.
För de fattigaste länderna har ett antal skuldlättnadsinitiativ tagits under
de senaste åren. Sverige har varit pådrivande i detta arbete. De svenska
förslagen redovisades samlat vid FNs generalförsamlings särskilda session om
ekonomiska frågor under år 1990. Redan år 1978 skrev Sverige av
biståndskrediterna till dessa länder, något som flera stora i-länder utlovat
göra först under år 1989 och ännu år 1990 bara delvis genomfört. Sverige har
också verkat för mjukare villkor vid dessa länders omförhandlingar i
Parisklubben och framfört att även de koncessionella s.k. Torontovillkoren är
alltför betungande för många länder. I avvaktan på att överenskommelse kan nås
om mer realistiska villkor har regeringen under år 1990 beslutat att med hjälp
av biståndet ge ett antal afrikanska länder full räntefrihet under bilaterala
skuldkonsolideringsavtal.
Avgörande för att olika typer av skuldlättnadsåtgärder skulle kunna bidra
till en bestående återhämtning är enligt propositionen att de förstärker en
stark nationell ekonomisk politik. För att de återhämtningsprogram som många av
de fattigaste länderna är engagerade i skall lyckas krävs också ett ökat
resursflöde. I dessa ansträngningar har Världsbanken och Internationella
valutafonden kommit att spela viktiga roller.
Det internationella biståndet
De minskade resursflödena till u-länderna har enligt propositionen inneburit
att biståndet kommit att utgöra en allt större andel, närmare 50 % av de totala
flödena år 1989 jämfört med 30 % tio år tidigare. Världens bistånd har
stagnerat under 1980-talet på en nivå av ca 50 miljarder US-dollar. Sedan år
1985 har det totala biståndet till och med minskat något varje år.
OECD-ländernas bistånd har dock ökat under årtiondet för att under år 1989
utgöra över 85 % av det totala biståndet.
Biståndet från de länder som är medlemmar i OECDs biståndskommitté
(Development Assistance Committee, DAC) minskade år 1989 till 46,7 miljarder
US-dollar från 48,1 miljarder dollar år 1988. Den genomsnittliga nivån föll
till 0,33 % av BNI år 1989 från 0,36 % ett år tidigare. Enligt DAC beror detta
huvudsakligen på att utbetalningarna till olika multilaterala organisationer
var ovanligt stora under år 1988. Under det gångna årtiondet har nivån legat på
ca 0,34--0,35 %. Detta har inneburit en real ökning av biståndsanslagen i takt
med DAC-ländernas BNP-ökning.
År 1970 antogs i samband med deklarationen om FNs andra utvecklingsårtionde
0,7-procentmålet för utbetalningar av offentligt bistånd. Sverige uppnådde
detta redan år 1974. Ännu i dag har endast tre andra OECD-länder -- Norge,
Nederländerna och Danmark -- uppnått målet. Finland, som under 1980-talet har
ökat sitt bistånd snabbt, kommer sannolikt inom kort att uppnå
0,7-procentmålet. De svenska biståndsutbetalningarna uppgick år 1989 till 0,97
% av BNI, en betydande ökning jämfört med år 1988.
(1) DAC (Development Assistance Committee) är OECDs biståndskommitté.
Medlemsländerna är de som anges i tabellen.
(2) Exkl. Frankrikes bistånd till departement och territorier
utanför landets gränser (s.k. DOM/TOM). Det biståndet ingår dock
i totalbeloppet för DAC-länderna.
(Källa: OECDs biståndskommitté DAC 1990)
Anslagsutveckling, planeringsramar etc.
Propositionen (s. 89--91)
Biståndsanslagen m.m.
Regeringen föreslår att biståndsramen för budgetåret 1991/92 sätts till 13
871,0 milj.kr. vilket enligt propositionen motsvarar 1 % av den beräknade
bruttonationalinkomsten (BNI) för kalenderåret 1991. Beloppet utgör en ökning
med 871 milj.kr. i jämförelse med innevarande budgetår.
Ökningen av ramen kommer enligt propositionen dels att utnyttjas för anslaget
C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, dels för vissa kostnader för mottagande
av asylberättigade flyktingar från u-länder. De administrativa anslagen har
prövats med restriktivitet. Rationaliseringsuttag har gjorts på samtliga
myndigheter samtidigt som vissa angelägna reformer medgetts.
De multilaterala bidragen under anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram minskar med 246,8 milj.kr. till 3 319,4 milj.kr. Detta beror på
den förändrade anslagstekniken för IDA-bidragen. Trots den nominella
minskningen av anslaget finns enligt propositionen härigenom ett utrymme för
ökningar av olika poster inom anslaget. Med hänsyn tagen till detta ökas den
reella anslagsnivån för C 1 med 174 milj.kr.
Inom anslaget för internationella biståndsprogram används ökningen främst för
FNs utvecklingsprograms (UNDP) reguljära budget, FNs befolkningsfond (UNFPA),
FNs barnfond (UNICEF) samt för flyktingbistånd genom FN. En ökning beräknas för
de Afrikanska och Asiatiska utvecklingsbankernas utvecklingsfonder i samband
med de påfyllnadsförhandlingar som genomförts.
Anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA föreslås uppgå till sammanlagt
7 305 milj.kr. vilket innebär en ökning med 518 milj.kr. jämfört med
innevarande budgetår. Detta motsvarar drygt 53 % av den totala biståndsramen.
Den föreslagna ökningen av anslaget fördelas främst till det
landprogrammerade biståndet, till anslagsposterna Demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd som blir ny anslagspost och Bistånd genom
folkrörelser och andra enskilda organisationer. Ett behov av ökade
katastrofinsatser förutses också.
Anslaget C 3. Andra biståndsprogram beräknas totalt till 1 968 milj.kr.
vilket innebär en minskning med 149 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår.
Minskningen beror bl.a. på att det stöd som påbörjats till några länder med
medel från anslagsposten Projektbistånd till vissa länder i förslaget förts
över till berörd myndighet. Medel för näringslivsutveckling genom en ny
myndighet har också beräknats under anslaget.
Under biståndsbudgeten redovisas medlen för östeuropabistånd under anslagen C
1. Bidrag till internationella biståndsbidrag, anslagsposten Världsbanksgruppen
och C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten Projektbistånd till vissa länder.
Ett fortsatt stöd till reformprocesser i Central- och Östeuropa har inrymts i
budgetförslaget.
Några av de förändringar av anslagsteknisk art som regeringen föreslår
framgår enligt följande.
Inom anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA bör enligt propositionen
nya anslagsposter föras upp för Uganda och för Projektbistånd till
Latinamerika. Medel för insatser inom områdena demokrati, mänskliga rättigheter
och humanitärt bistånd har i förslaget förts samman till en ny anslagspost.
Under denna anslagspost upptas också de medel för främjande av demokratisk
utveckling och mänskliga rättigheter som tidigare redovisats som en delpost
under anslagsposten Särskilda program.
Under anslaget C 3. Andra biståndsprogram föreslås att medel för
näringslivsutveckling genom en ny myndighet anvisas under en särskild
anslagspost, utöver de belopp som är avsedda att föras över till den nya
myndigheten från delposten Tekniskt samarbete genom BITS och anslagsposterna
för IMPOD och SWEDFUND samt från nuvarande ramanslaget E 5, IMPOD. Delar av de
direkt anvisade medlen för den nya myndigheten motsvarar belopp som tidigare
anvisats bl.a. för metodutveckling avseende industriteknik inom anslagsposten
Särskilda program.
Anslagsbelopp och anslagsbenämningar framgår av nedanstående sammanfattande
tabell.
(1) Anslaget C 3. Andra biståndsprogram är ett nytt anslag fr.o.m. budgetåret
1988/89. Det innehåller delar av det tidigare anslaget C 8. Övriga
u-landspolitiska insatser m.m. samt medel för SARECs programverksamhet,
tidigare redovisade under anslaget C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC).
(2) I anslaget ingår 6,4 milj.kr. för bidrag som fr.o.m. budgetåret 1991/92
redovisas under anslaget C 9. Bidrag till styrelsen för U-landsutbildning i
Sandö (Sandö U-centrum).
(3) Medel under anslaget har tidigare redovisats under anslaget C 5.
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum).
Sammanfattning av motionerna
Samtliga partier delar regeringens uppfattning att länderna i Central- och
Östeuropa skall erhålla svenskt bistånd för sin ekonomiska och demokratiska
återuppbyggnad. Förutom moderata samlingspartiet motsätter sig dock
oppositionspartierna att biståndet till Central- och Östeuropa finansieras inom
ramen för enprocentsmålet. I stället anser dessa partier att biståndet inom
enprocentramen i sin helhet bör användas för insatser i u-länderna. Folkpartiet
liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna föreslår
att biståndet ökar utöver enprocentsramen för att tillgodose biståndsbehovet i
Central- och Östeuropa. Centerpartiet och vänsterpartiet förordar också att
detta bistånd redovisas utanför biståndsanslaget under littera A
Utrikesförvaltningen. Moderaterna föreslår en ny anslagspost inom
biståndsanslaget för insatserna i Central- och Östeuropa och en separat delpost
för Baltikum. Miljöpartiet de gröna föreslår att biståndet till Central- och
Östeuropa utgår inom ramen för en miljöfond.
Två partier anger i särskilda yrkanden förslag om biståndets totalram för
nästa budgetår. Folkpartiet liberalerna anger ramen till 14 171 milj.kr. medan
vänsterpartiet anger 14 948 milj.kr.
Tre partier, fp, v och mp, går emot regeringens förslag om att mot
biståndsanslaget avräkna 700 milj.kr. för mottagande i Sverige av
asylberättigade flyktingar från u-länder.
Utskottet
Utskottet behandlar under denna rubrik yrkanden som avser totalramen för
biståndet, vissa beloppsyrkanden rörande biståndet till Central- och Östeuropa
samt yrkanden med anknytning till enprocentmålet. Utskottet kommer under våren
att i ett separat betänkande behandla de motioner som väckts rörande
användningen och innehållet i biståndet till Central- och Östeuropa.
Ett antal motioner från folkpartiet liberalerna (U246), centerpartiet (U231),
vänsterpartiet (U244) och miljöpartiet (U239) jämte en enskild motion U253 (s)
återspeglar en oro över att finansieringen av insatserna i Central- och
Östeuropa över biståndsramen sker på bekostnad av resursöverföringen till
u-länderna.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Regeringen lade förra
året fram förslag om ett biståndsprogram för Central- och Östeuropa
innefattande insatser till ett belopp av 1 miljard kronor över tre år, varav
900 milj.kr. finansieras över biståndsanslaget. Utanför detta program om 1
miljard finansieras bl.a. Sveriges deltagande i Europeiska utvecklingsbanken
(EBRD). De insatser som påbörjats och planeras faller enligt utskottets
uppfattning väl inom ramen för de svenska biståndsmålen, med tonvikten lagd på
miljöförbättrande åtgärder samt främjande av en demokratisk utveckling och
reformer i marknadsekonomisk riktning. Flera av de central- och östeuropeiska
ländernas bruttonationalinkomster ligger i nivå med vissa u-länders. De
stödinsatser som behövs för att underlätta genomförandet av reformprogram som
igångsatts i de central- och östeuropeiska länderna har flera likheter med
motsvarande insatser i u-länder, exempelvis det förvaltningsbistånd som lämnas.
Utskottet anser därför det motiverat att med biståndsmedel stödja de central-
och östeuropeiska ländernas utveckling under det skede då stora krav ställs på
uppbyggnad och reformering av deras ekonomiska och politiska system liksom på
en restaurering av miljön. Utskottet vill här tillfoga att en positiv
utveckling i Central- och Östeuropa på lång sikt sannolikt kommer att vidga
utrymmet för resursöverföringen till u-länderna.
De föreslagna insatserna i de central- och östeuropeiska länderna är viktiga
och betydande men sett i relation till hela biståndet av relativt begränsad
omfattning volymmässigt. Grovt beräknat motsvarar de biståndsfinansierade
insatserna ca 2 % av det totala biståndet. För innevarande budgetår kunde
biståndet till Central- och Östeuropa inrymmas i en mycket stor total ökning av
biståndsramen. Den nominella ökningen av biståndets totalanslag enligt
förslaget för nästkommande budgetår uppgår till 871 milj.kr., således i nivå
med hela treårsanslaget för Central- och Östeuropa. Utrymmet har enligt årets
budgetproposition ökat ytterligare genom en anslagsteknisk förändring vad
gäller bidraget till IDA. Utskottet anser mot denna bakgrund att Sveriges
möjligheter att långsiktigt stödja de fattigaste ländernas utveckling inte
försämras genom biståndsinsatserna i Central- och Östeuropa.
I motion U253 (s), yrkande 2, föreslås att anslaget till Central- och
Östeuropa för budgetåret 1992/93 ges ett särskilt konto och skiljs ut från
biståndsanslaget. I motion U240 (m) och U531 (m) förordas att inom ramen för
biståndsanslaget två nya huvudprogram inrättas: "Utvecklingssamarbete med
Central- och Östeuropa" samt "Samarbetsprogram med Estland, Lettland och
Litauen". Sistnämnda program föreslås anslagsmässigt förstärkas med 50 milj.kr.
I motion U239 (mp) föreslås att samarbetsprogrammet för Central- och Östeuropa
i sin helhet finansieras genom en nyinrättad europeisk miljöfond uppgående till
en miljard. Även i motion U203 (fp) föreslås att östeuropastödet utökas med
50 milj.kr. för bistånd till Baltikum.
Utskottet konstaterar att propositionens medelsförslag vad gäller samarbetet
med Central- och Östeuropa fördelar sig på anslagen C 1. Multilateralt
utvecklingssamarbete när det gäller multilaterala insatser och C 3. Andra
biståndsprogram vad gäller bilaterala insatser. Utskottet har ingen erinran mot
denna anslagstekniska uppdelning. Utskottet noterar vidare att av de medel som
anslagits för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa utom Polen, dvs.
225 milj.kr. över tre år, avses merparten att användas för insatser i Baltikum.
Baltikum är med andra ord redan ett prioriterat område.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U203 (fp), yrkande 6 i motion U239 (mp),
yrkandena 25 och 26 i motion U240 (m), yrkande 1 i motion U244 (v), yrkande 1
(delvis) i motion U246 (fp), yrkande 2 i motion U253 samt yrkandena 7 och 8 i
motion U531 (m).
Yrkande 2 i motion U246 (fp) och yrkande 2 i motion U244 (v) går emot
propositionens förslag om finansiering av vissa flyktingkostnader över
biståndsanslaget.
När det gäller regeringens förslag i denna del kan utskottet konstatera att
sådan finansiering med biståndsmedel ligger i linje med de regler som
uppställts av OECDs biståndskommitté DAC, det organ som bl.a. har till uppgift
att granska i-ländernas bistånd. Härutöver kan anföras att även mottagande av
flyktingar är ett uttryck för internationell solidaritet.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i motion U246 (fp) och
yrkande 2 i motion U244 (v).
Folkpartiet liberalerna ser enligt motion U246 enprocentmålet som en etapp i
linje med den långsiktiga ambitionen om 2 % av BNI till bistånd. Även
vänsterpartiet anser enligt motion U244 att målsättningen bör vara att 2 % av
bruttonationalinkomsten går till biståndet och att biståndsanslaget nästa
budgetår bör öka med 10 %. I motion U253 (s) anförs att Sverige i
internationella fora skall verka för att andra i-länder höjer sitt bistånd,
samt att det svenska målet om 1 % av BNI till bistånd till de fattiga länderna
på sikt skall nås. I motion U253 (s) anges också att budgetpropositionens
förslag vad gäller bistånd till Central- och Östeuropa och flyktingkostnaderna
innebär en försvagning av enprocentmålet. Detta kan enligt motionen accepteras
som en tillfällig lösning i en pressad ekonomisk situation, men på sikt och
senast budgetåret 1993/94 bör biståndet återgå till sin ursprungliga nivå.
Den av riksdagen fastlagda målsättningen om att biståndet skall utgöra 1 % av
BNI är inte formulerad som en övre gräns och utesluter inte framtida ökningar
av det svenska biståndets andel av BNI. Utskottet anser i likhet med vad som
framfördes i föregående biståndsbetänkande (1989/90:UU15) att det inte nu finns
anledning att uppställa nya kvantitativa mål för biståndet. Det är desto mer
angeläget att fortsatt uppmärksamma kvalitetsaspekterna i biståndet och utforma
biståndet så att det allt bättre kan möta behoven i u-länderna.
Utskottet tillstyrker mot bakgrund av ovanstående regeringens förslag till
total medelsram för biståndet om 13 871 milj.kr. Detta belopp motsvarar 1 % av
den uppskattade bruttonationalinkomsten för nästa budgetår.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att Sverige, jämte endast
Danmark, Norge och Nederländerna, uppfyller FNs 0,7-procentsmål. Det är de
faktiska biståndsutbetalningarna som härvid beräknas. Dessa varierar av
naturliga skäl något över åren. 1989 uppgick de svenska biståndsutbetalningarna
till 0,97 % av BNI. Utskottet noterar i detta sammanhang med oro att de
internationella biståndsflödena enligt DACs statistik stagnerat under senare
år, givetvis med stora variationer mellan de olika biståndsgivande länderna.
Utskottet utgår ifrån att Sverige, i samarbete med främst övriga nordiska
länder, även i fortsättningen kraftfullt kommer att driva volymfrågan i olika
internationella fora i syfte att verka för en bättre uppfyllelse av det
biståndsmål FNs medlemsstater kommit överens om.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 1 (delvis) och yrkande 41 i motion U246
(fp), yrkande 3 (delvis) i motion U244 (v). Yrkandena 1, 3 och 4 i motion U253
(s) får anses besvarade.
Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet
Propositionen (s. 51--88 )
De senaste årens världspolitiska förändringar, de stora skillnaderna i
u-ländernas utveckling under loppet av 1980-talet och de växande ömsesidiga
beroendena mellan u- och i-länder har enligt propositionen ställt det
internationella samarbetet inför svåra och också nya utmaningar.
I ekonomiskt hänseende har det handlat om att återupprätta tillväxten i svårt
krisdrabbade länder och om att få till stånd en mer öppen, stabil och gynnsam
internationell ekonomisk omgivning. I miljömässigt hänseende har det handlat om
att hitta formerna för ett samarbete kring de globala och internationella
miljöhoten, liksom för stödet till de fattiga ländernas ansträngningar att
skapa en miljömässigt hållbar utveckling. Det har också handlat om att i den
avspänning som rått mellan stormakterna stödja en utveckling mot fred och
återuppbyggnad i områden som drabbats av krig och konflikt, liksom en
utveckling mot demokrati och frihet i länder där mänskliga rättigheter
förtrampats.
Regeringen välkomnar också det budskap som klart framkommer i rapporterna
Human Development Report 1990 (UNDP) och World Development Report 1990 (IBRD)
att det finns realistiska möjligheter att avsevärt minska antalet fattiga i
världen om man tillämpar en utvecklingsstrategi som kombinerar ekonomisk
tillväxt med en rättvisare resursfördelning och sociala insatser.
Det internationella samfundet kan stödja u-länderna på många sätt: minskad
protektionism, ökade resursflöden, skuldlättnad och, inte minst, en stabil
världsekonomisk omgivning. För lång tid framöver kommer också biståndet att
spela en central roll, särskilt i de fattigaste länderna.
Demokratifrämjande bistånd
Regeringen framhåller att demokratimålet bär i sig de grundläggande
bevekelsegrunderna för utvecklingssamarbetet, eftersom det baseras på
uppfattningen om och engagemanget för alla människors lika värde och deras
grundläggande rätt till ett liv i frihet från förtryck och utsugning.
Genom demokratimålet tar Sverige ställning mot alla former av politiskt
förtryck. Det är ett uttryck för strävan att stärka förutsättningarna för mera
rättvisa och öppna samhällen som ger den enskilde möjligheter att delta aktivt
i både den ekonomiska och politiska processen. Demokrati är en av
förutsättningarna för att driva utvecklingen framåt.
Demokratimålet är också ett åtagande att främja respekt för mänskliga
rättigheter, så som de definieras i de konventioner som Sverige anslutit sig
till och som huvudsakligen består av två grupper av rättigheter: de politiska
och medborgerliga samt de ekonomiska och sociala. För Sverige har båda
grupperna av rättigheter lika stor betydelse, även om de är olika till sin
karaktär.
Det svenska biståndet utgör, med sitt omfång och innehåll, i sin helhet ett
stöd till u-ländernas ekonomiska och sociala rättigheter. Det långsiktiga
stödet för att stärka ekonomisk tillväxt och rättvis fördelning och betoningen
av insatser i de sociala sektorerna är här av särskild vikt. De båda grupperna
av rättigheter är kopplade till varandra. Så är exempelvis läskunnigheten ett
viktigt verktyg för att kunna tillvarata de medborgerliga och politiska
rättigheterna.
Stödet till de medborgerliga och politiska rättigheterna utgörs både av
långsiktiga insatser för mänsklig utveckling, som exempelvis utbildning, samt
riktat stöd till insatser med särskild effekt för att föra utvecklingen mot
demokrati framåt. I arbetet stöds processer mot demokrati genom bidrag till
reformer och program som stärker yttrande- och tryckfrihet,
organisationsfrihet, rättssäkerhet, folkligt deltagande och insyn, politisk
mångfald och fria val.
Den internationella utvecklingen har under det gångna året präglats av
avspänningen mellan stormakterna och demokratisering i många tidigare
centralstyrda länder. Den senare tidens händelser i Mellanöstern kastar sin
skugga över det faktum att många utdragna regionala konflikter kommit närmare
en lösning. Mot denna internationella bakgrund och med planekonomiernas
sammanbrott i Central- och Östeuropa som referens, betonas i dag demokratin som
drivkraft för utveckling av allt fler aktörer i utvecklingssamarbetet. Detta
gäller såväl industriländerna inom OECD som de afrikanska länderna inom den
afrikanska samarbetsorganisationen OAU.
I biståndet används enligt propositionen omfattande resurser för stöd till
människor som drabbats av krig, konflikter och politisk förföljelse. Fortsatt
stora och delvis nya behov finns av stöd till humanitär verksamhet. Freds- och
demokratiseringsprocesserna i Latinamerika och södra Afrika kan på sikt minska
behoven av den form av stöd som hittills lämnats till dessa områden. I stället
ökar behoven av stöd till de demokratiseringsprocesser som inletts i dessa och
många andra u-länder.
Gemensamt är att utvecklingen mot demokrati inletts, snarare än fullföljts, i
och med de politiska och konstitutionella reformer som nu genomförs.
I Asien är bilden mer komplicerad. Länder som Vietnam och Laos har öppnat
ekonomierna för privata initiativ och marknadskrafter, men tvekar ännu inför en
motsvarande politisk öppning. Flera länder i Sydasien har demokratiska
konstitutioner, flerpartisystem och en lagstiftning som garanterar
rättssäkerheten. I praktiken är det emellertid endast ett fåtal som fullt ut
kan utnyttja sina medborgerliga och politiska rättigheter, medan majoriteten av
de absolut fattiga endast i ringa utsträckning deltar i den politiska
processen.
Den fortsatta och ökade satsningen på ett demokratifrämjande bistånd sker
enligt propositionen i en u-landsverklighet där den politiska utvecklingen är
mer dynamisk än någonsin. Från många u-länder efterfrågas erfarenheter från
demokratiska samhällsbyggen i andra länder, däribland Sverige. För att på bästa
sätt tillvarata dessa möjligheter och kunna tillmötesgå u-ländernas växande
efterfrågan på bistånd för utveckling av demokrati, rättsliga system m.m.
föreslår regeringen att föra samman tidigare aktiviteter under olika
anslagsposter till en ny anslagspost under reservationsanslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom SIDA för Demokrati, mänskliga rättigheter och
humanitärt bistånd. Arbetet med dessa frågor skall föras på flera plan och
vägledas av följande riktlinjer.
För det första skall företrädare för svenskt bistånd utnyttja möjligheterna
att i dialogen med mottagarländerna konsekvent framföra vår syn på demokrati
och mänskliga rättigheter.
För det andra innebär biståndet ett långsiktigt arbete för att bygga upp
kunskap, ansvarstagande och självtillit vilket utgör en investering för
demokrati i framtiden.
För det tredje har behov, möjligheter och efterfrågan inneburit ett ökat
utrymme för riktade insatser för demokrati och mänskliga rättigheter.
För det fjärde har en metodutveckling skett inom det speciella stödet till
demokratiska processer, som utvecklats inom anslagsposten Särskilda program och
insatser i samband med de allmänna valen. Dessa erfarenheter kan enligt
propositionen utnyttjas för insatser som kan genomföras i en rad länder, för
att förstärka processer mot demokrati.
För det femte skall de unika erfarenheter utnyttjas som vunnits när det
gäller stöd till hela befolkningsgrupper som utsatts för apartheid eller andra
former av politiskt förtryck i södra Afrika och Latinamerika.
För det sjätte skall även fortsättningsvis ett brett stöd utgå till olika
organisationer för mänskliga rättigheter.
Miljö och utveckling
I u-länderna är enligt regeringen de stora miljöhoten ofta direkt
fattigdomsrelaterade. Fattiga människor och fattiga länder tvingas till ett
icke hållbart utnyttjande av naturresurser för att kortsiktigt tillfredsställa
behov av livsmedel, brännved etc. Därigenom hotas på sikt den resursbas som
utgör själva grunden för den framtida utvecklingen.
Markförstöring, skogsskövling, vattenbrist samt en alltför hög
befolkningstillväxt och urbanisering hotar utvecklingen i en stor del av tredje
världen. Särskilt destruktiva uttryck tar sig sambanden mellan fattigdom och
miljöförstöring i Afrika söder om Sahara.
Sammanbrott i naturresurshanteringen och i miljön i enskilda u-länder kan,
förutom att vara förödande för de direkt drabbade människorna, leda till
dramatiska konsekvenser regionalt och globalt. Det finns allt fler exempel på
de invecklade men potentiellt katastrofala samband som råder mellan fattigdom,
miljö- och naturresursförstöring och social och politisk oro.
Insikten om den ömsesidiga nyttan av en god global miljö och en god
naturresurshushållning har lett till att det internationella miljöarbetet
intensifierats. Den svenska synen i detta arbete präglas av att i-länder och
u-länder har ett gemensamt ansvar och intresse att värna den globala miljön.
Genom att huvuddelen av källorna när det gäller sådana miljöproblem som t.ex.
uttunningen av ozonlagret, växthuseffekten och markförsurning återfinns i
i-länderna, har i-länderna ett särskilt ansvar för att åtgärda dessa problem.
I-länderna har dessutom ett särskilt ansvar genom sin dominerande roll i
världsekonomin.
I slutet av år 1989 fattade FNs generalförsamling beslut om att anordna en
konferens om miljö och utveckling under år 1992. Ett omfattande
förberedelsearbete har inletts inför konferensen. Sverige verkar för att man
vid konferensen skall kunna fatta konkreta och handlingsinriktade beslut.
Det är enligt propositionen viktigt att dessa förhandlingar präglas av ett
integrerat synsätt där man inte ser miljön som en enskild sektor, oberoende av
utvecklingen i övrigt.
Det står enligt propositionen helt klart att en ökad resurs- och
tekniköverföring måste ske från i-länderna till u-länderna för att u-länderna
skall kunna vidta verkningsfulla åtgärder för en hållbar utveckling. Detta
förutsätter bl.a. att alla i-länder tar sitt ansvar och når upp till en
biståndsvolym som åtminstone motsvarar FNs 0,7-procentmål.
Kvinnoinriktat bistånd
Kvinnornas villkor och möjligheter har stor betydelse för den sociala
utvecklingen liksom på befolkningsområdet. En växande insikt finns också om
deras centrala roll för ekonomisk utveckling. En höjning av produktiviteten,
inte minst i jordbruket, är en förutsättning för att de fattiga länderna i
Afrika skall komma ur sin ekonomiska kris. I dessa samhällen är det ofta
kvinnorna som bär den tyngsta arbetsbördan i jordbruket. Miljöfrågorna är också
i hög grad kvinnorelaterade då det oftast är kvinnorna som hämtar vatten och
brännved, planterar träd och svarar för markvården.
Det är också enligt propositionen viktigt att verka för att stärka kvinnors
inflytande över beslut och att stödja strävanden och reformer för att ge
kvinnorna en rättslig ställning av likaberättigande med männen.
En integrering av kvinnoaspekter i biståndet innebär att hänsyn till kvinnors
behov och potential skall tas i beredningen av biståndsinsatser inom alla
områden. Utbildning av personalen spelar en stor roll i denna strävan. SIDA har
på detta område nått goda resultat. Det är angeläget att personal även inom
övriga delar av biståndet ges möjlighet till sådan utbildning.
Inom utrikesdepartementet har en översyn av kvinnors roll i det svenska
biståndet utförts under året. Översynen har följts upp med ett seminarium där
företrädare för biståndsmyndigheter och enskilda organisationer deltog.
Översynen bekräftade en hög medvetenhet om kvinnors roll hos de olika
biståndsorganen.
Samtidigt konstaterades att det i alla delar av biståndet är både möjligt och
angeläget att ta hänsyn till könsrollsaspekter. Regeringen anser att även de
mindre biståndsmyndigheterna på samma sätt som SIDA bör utarbeta praktiskt
inriktade strategier för att i resp. verksamhet främja utveckling för och genom
kvinnor. Redovisningar av detta strategiarbete bör lämnas i nästa
anslagsframställning.
På samma sätt som kvinnoaspekter integreras i det bilaterala biståndet verkar
Sverige för att kvinnofrågorna skall uppmärksammas i de multilaterala
biståndsorganens verksamhet. Inte minst FNs arbete på området har gjort att det
finns ett principiellt erkännande om kvinnans viktiga roll. Sverige verkar
därför aktivt för att fler kvinnor skall komma i beslutsfattande ställning i
FN-sekretariaten och i de internationella utvecklingsbankerna, som en av
förutsättningarna för en ökad förståelse för integreringen av kvinnor i den
allmänna utvecklingsprocessen.
Samarbete med Central- och Östeuropa
Omvälvningarna i Central- och Östeuropa under 1989 har enligt propositionen
öppnat nya möjligheter för folken i dessa länder, för den europeiska
integrationen, liksom för det globala samarbetet. Det förbättrade
internationella samarbetsklimatet och de resurser som kan frigöras genom
nedrustning skapar förutsättningar för förnyade utvecklingsansträngningar.
Att bygga upp demokratiska samhällssystem, omvandla de centralstyrda
ekonomierna och stoppa miljöförstöringen ställer stora krav på samhällena.
Samtidigt är i flera länder många frågor om folks rätt till självständighet och
självbestämmande ännu olösta. För världen, och naturligtvis också för Sverige
som nära grannland, är det viktigt att länderna kan fullfölja omdaningen av
sina samhällen fredligt och framgångsrikt. Därför är enligt propositionen ett
betydande svenskt och internationellt stöd till reformprocessen motiverat.
Regeringen konstaterar att det internationella stödet till Central- och
Östeuropa är omfattande. Samtliga OECD-länder har satt av resurser för detta
nya samarbete. Multilaterala institutioner som Internationella valutafonden,
Världsbanken, den nya Europeiska utvecklingsbanken och OECD har engagerats i
stödet till de ekonomiska reformerna. För att bättre samordna insatserna möts
regelbundet en grupp av 24 industrialiserade länder, den s.k. G24-gruppen, i
Bryssel för att diskutera insatserna.
I december 1989 presenterades regeringens förslag om 1miljard kronor, för
samarbete med de östeuropeiska länderna över de närmaste tre åren. Riksdagen
beslutade under våren 1990 att 900 milj.kr. skulle finansieras över
biståndsanslaget, medan övriga 100 milj.kr. finansieras över andra anslag. För
omedelbara insatser i Rumänien avsattes i januari 1990 även 20milj.kr. från
biståndets katastrofanslag. Riksdagen har vidare godkänt ett svenskt bidrag
till Europeiska utvecklingsbankens kapital om totalt ca 525 milj.kr.,
finansierat över finansdepartementets huvudtitel.
Tabell 3. Samarbete med Central- och Östeuropa 1990/91--1992/93
00>03>Nordiska miljöfinansierings-
00>03>bolaget under 6 år 70>110
00>03>Konsultfond i samarbete
med
00>03>Världsbanken 70>15
00>03> Ofördelat 70>90
00>Insatser från andra anslag än bistånds-
00>anslaget för främjande av kontakter m.m. 98>100 milj.kr.
00>SUMMA 98>1 000 milj.kr.
Större delen av det biståndsfinansierade samarbetet utgörs av bilaterala
insatser. Ett samarbete är enligt propositionen möjligt med samtliga länder i
Central- och Östeuropa som nu reformerar de tidigare politiska och ekonomiska
systemen. De flesta insatser kommer att genomföras i områden belägna nära
Sverige: Polen, de baltiska republikerna och det sovjetiska närområdet. Ett
nära samarbete kommer även att utvecklas med Tjeckoslovakien och Ungern.
Det bilaterala samarbetet uppgår till 525 milj.kr. över treårsperioden, 175
milj.kr. per år., och finansieras över anslaget C 3. Andra biståndsprogram,
anslagsposten Projektbistånd till vissa länder. BITS har fått huvudansvaret för
att utveckla de bilaterala insatserna. SIDA har ansvaret för att stödja
folkrörelsers och enskilda organisationers samarbete, samt för kulturutbyte.
I föreliggande förslag till budget ges även SWEDFUND möjlighet att samverka
med det svenska näringslivet i Central- och Östeuropa. Fondens grundkapital
tillförs 100 milj.kr. varav 50 milj.kr. för Central- och Östeuropa.
Samarbetet med Polen inleddes redan under budgetåret 1989/90. Sammanlagt
uppgår det bilaterala biståndet till Polen till 300 milj.kr. över perioden.
Huvuddelen av det övriga bilaterala biståndet, som totalt uppgår till 225
milj.kr. under treårsperioden, kommer att gå till de baltiska republikerna och
närområdet i övrigt.
I det bilaterala samarbetet spelar också folkrörelserna och de enskilda
organisationerna en viktig roll. Genom insatser på många olika samhällsområden,
inkl. på miljöområdet och på det humanitära området, nås en stor bredd i
kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte.
Förändringarna i Central- och Östeuropa möjliggör nu enligt propositionen en
snabbare europeisk integration. Multilaterala former för samarbetet är därför
också viktiga. G24-samarbetet omnämndes ovan. Sverige deltar i flera
multilaterala insatser. Den mest betydelsefulla är Europeiska
utvecklingsbanken, som inleder sin verksamhet under år 1991. Den kommer att
vara en viktig källa för kapital för investeringar. Den svenska andelen i denna
bank finansieras inte över biståndsramen.
För multilaterala insatser har 375 milj.kr. avsatts för treårsperioden.
Beslut har fattats om tre insatser: bidrag till EFTAs utvecklingsfond för
Jugoslavien, det nordiska miljöfinansieringsbolaget och en konsultfond för
samarbete med Världsbanken.
Riksdagen godkände i oktober 1990 etablerandet av ett samnordiskt
miljöfinansieringsbolag. Bolaget, Nordic Environment Finance Corporation
(NEFCO), skall med kapital delta i finansieringen av företag som tillverkar
miljöutrustning och tillhandahåller miljötjänster i Central- och Östeuropa.
Sveriges bidrag till bolagets kapital uppgår till ca 110 milj.kr. och skall
betalas in över en sexårsperiod.
Ett annat exempel på multilateralt samarbete som kommit till som en föjd av
omvälvningarna i Central- och Östeuropa är samarbetet kring Östersjöns miljö.
Vid konferensen i Ronneby i september 1990 enades representanterna för länderna
runt Östersjön om en deklaration för att återställa havets miljö. En särskild
arbetsgrupp har fått i uppgift att utarbeta ett samlat handlingsprogram.
Utredning om organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd
I februari 1989 tillkallades en kommitté (biståndsorganisationsutredningen)
med uppgift att se över organisation och arbetsformer i det bilaterala
biståndet med huvudsaklig inriktning på biståndet utanför de s.k.
programländerna. Utredningen har avlämnat sitt betänkande, vilket har
remissbehandlats.
Infrastrukturbiståndet bör enligt utredningen även i fortsättningen
handläggas av SIDA och BITS med den arbetsfördelning vad avser länder,
instrument och arbetsformer som präglar de två myndigheterna.
SIDA skall svara för insatser i länder med vilka Sverige avser att bedriva
ett djupt och långsiktigt samarbete, för stöd till enskilda organisationer,
katastrofbistånd, humanitärt bistånd, särskilda miljöinsatser samt särskilda
program. SIDA skall även ansvara för projekt och sektorstöd av långsiktig
karaktär och där ett processinriktat arbetssätt krävs i andra samarbetsländer
än de som har landramar.
BITS skall enligt utredningen fortsätta att arbeta med sina nuvarande
biståndsinstrument och beredningsmetoder. Verksamheten bör dock utvecklas i
vissa avseenden. Från att tidigare ha inriktats främst på tillväxtmålet bör
enligt utredningen verksamheten breddas för att svara även mot övriga
biståndsmål.
SAREC och SITCO svarar för forskningssamarbete resp. bistånd för
näringslivsutveckling i såväl program- som övriga samarbetsländer.
Utredningen föreslår att landprofiler införs som planeringsinstrument i
biståndet. Dessa skall vara ett underlag för en dialog med mottagarlandet om
inriktningen på biståndet. Landprofilerna bör förankras i riksdagen och
redovisas årligen.
Beträffande biståndets fältpresentation föreslår utredningen att
organisationerna skall ha rätt att utforma sin egen fältrepresentation, men att
i normalfallet biståndskontoret bör företräda samtliga biståndsorgan i
programländerna. I andra länder utgör, i förekommande fall, svenska
beskickningar bas. Dessa bör svara för det allmänna underlaget för
biståndspolitiken gentemot berörda länder. Särskilda biståndshandläggare för
den operativa verksamheten skall vid behov kunna knytas till beskickningarna.
SIDA bör tillåtas debitera övriga biståndsorgan för utförda tjänster. Vid
rekryteringen av personal för handläggning av biståndsfrågor bör
biståndskompetens säkerställas och samtliga biståndsorgan och UD ses som
rekryteringsbas.
Utredningen konstaterar att det finns ett otillfredsställt behov av
utvärdering av biståndet på en mer övergripande nivå. Man föreslår att ett
utrednings- och utvärderingssekretariat inrättas som ett komplement till den
utvärderingsverksamhet som finns och måste finnas inom varje myndighet.
Regeringen fastslår med anledning av utredningen att också i framtiden
huvuddelen av insatserna skall koncentreras till ett begränsat antal fattiga
samarbetsländer. Biståndets roll i en svensk utrikespolitik präglad av
solidaritet och strävan efter internationell samverkan gör dock att Sverige
även bör dela med sig erfarenheter och bidra till utvecklingen i en vidare
krets av länder. Regeringen delar utredningens uppfattning att det är
väsentligt att finna effektiva former för planering, samordning och utvärdering
av ett bistånd som växt i omfattning både kvantitativt och i fråga om länder
och ämnesinriktning. Den helhetssyn som utredningen presenterar för
inriktningen och arbetsfördelningen inom det bilaterala biståndet är enligt
propositionens mening en värdefull modell för hur biståndet skall kunna
administreras och bedrivas på ett effektivt sätt.
Sedan direktiven för utredningen fastställdes har enligt propositionen en
utveckling av rollfördelningen mellan BITS och SIDA i linje med utredningens
förslag redan börjat växa fram.
Vidare fastslår regeringen att landramar som programmeringsteknik också i
fortsättningen bör vara det centrala planeringsinstrumentet i de
samarbetsländer för svenskt bistånd där behovet av långsiktighet och
koordinering i samarbetet är särskilt uttalat. Detta är speciellt viktigt i de
fattigaste u-länderna där biståndet även kvantitativt svarar för en stor del av
de tillgängliga resurserna för utveckling. För andra samarbetsländer kan det
vara tillräckligt att i överläggningar fastställa inriktningen på samarbetet
och sedan reglera resursöverföringen enbart genom överenskommelser för de
enskilda projekten. Där särskilda skäl finns kan överenskommelse om samarbetets
inriktning sammanfattas i undertecknade protokoll utan att några utfästelser
görs om finansiella ramar. De av utredningen föreslagna landprofilerna
skulle enligt propositionen kunna bli ett viktigt planeringsinstrument. Ett
utvecklingsarbete inom utrikesdepartementet har initierats för att utarbeta
landprofiler för ett antal samarbetsländer utanför programlandskretsen. Det är
regeringens avsikt att i anslutning till det årliga beslutet om
budgetpropositionen för riksdagen redovisa innehållet i dessa landprofiler.
Vad beträffar det näringslivsinriktade biståndet finner regeringen
utredningens analys av de tre nivåerna för avväganden och stöd värdefull. En
effektiv hjälp till utveckling av näringslivet i u-länderna är en hjälp till
självhjälp som, inte minst mot bakgrund av den låga tillväxten i stora grupper
av u-länder, förtjänar förnyad uppmärksamhet i biståndet. Regeringen instämmer
i utredningens inställning att den viktigaste förutsättningen för att utveckla
u-ländernas näringsliv är att ett gynnsamt inhemskt klimat för detta skapas.
Regeringen välkomnar i detta sammanhang SIDAs överväganden om att inrätta en
särskild byrå för förvaltningsbistånd.
I propositionen anges att den nuvarande organisationen av
näringslivsbiståndet ur ett u-landsperspektiv kan betraktas som splittrad
och alltför begränsad i sitt mandat och verksamhetsområde. En samordning skulle
effektivera biståndet och ge fördelar både för u-länderna och för den svenska
resursbasen. Regeringen föreslår därför att en ny organisation för industri-
och näringslivsstöd bildas. Verksamheten bör inriktas på att stödja företag och
företagande genom bl.a. utbildningsinsatser, managementstöd och aktiv samverkan
med finansieringsinstitut i u-länderna. Den nya organisationen skall i sina
kompetens- och institutionsutvecklingsinsatser kunna lämna gåvobistånd, men det
är samtidigt angeläget att organisationen, i likhet med dagens SWEDFUND, får en
affärsmässig prägel.
Organisationen skall vara inriktad på att främja konkurrensutsatta
aktiviteter.
Regeringen föreslår att IMPOD ingår i den nya organisationen för
näringslivsutveckling. Det bör, enligt propositionen, inom ramen för denna
organisation vara möjligt för IMPOD att bevara den identitet som är viktig i
den direkt handelsfrämjande verksamheten samtidigt som dynamiska
utvecklingsmöjligheter i ett vidare sammanhang öppnas.
För att precisera utformning och mandat för den nya myndigheten avser
regeringen tillsätta en interdepartemental arbetsgrupp med medverkan från
berörda myndigheter. En överflyttning av medel för beräknat tio tjänster från
SIDAs industribyrå förutses. Den nya myndigheten bör få en personalstat på ca
45 personer. I samband med att myndigheten bildas bedömer regeringen att en
rationalisering av administrationen kan genomföras. För den inledande
egenfinansierade verksamheten anslås 25 milj.kr. utöver de medel som anvisas
till BITS för utbildningsstöd i SWEDFUND-projekt samt för IMPOD under
budgetåret 1991/92. Beloppet innefattar medel för industriutveckling
motsvarande 20 milj.kr. som tidigare anvisats under anslagsposten särskilda
program under anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. I enlighet med
förslag i utredningen Kunskapsöverföring genom företagsutveckling (SOU 1988:4)
bör SWEDFUNDs grundkapital som för närvarande uppgår till 250 milj.kr. ökas.
Under budgetåret 1991/92 föreslås därför en inbetalning med 100 milj.kr. varav
50 milj.kr. för insatser i Central- och Östeuropa.
Utredningens förslag om att biståndsmyndigheterna själva skall få avgöra
behov av fältrepresentation och finansiera denna inom sakanslagen tillstyrks av
remissinstanserna. Regeringen instämmer i förslaget men vill framhålla att det
även i fortsättningen skall vara ambassadernas uppgift att svara för
fältrepresentationen vad gäller den biståndspolitiska planeringen, ekonomisk,
politisk och social rapportering etc. Regeringen delar utredningens förslag om
att myndigheterna skall kunna debitera varandra för utförda tjänster och anser
att samma rätt bör tillkomma ambassader.
Övrigt utrednings- och förändringsarbete i biståndet
Utvärdering, effektivitet och lärande i biståndet
Regeringen anser att det analysarbete som inleddes hösten 1989 rörande
effektivitetsfrågorna i biståndet nu har slutförts. Regeringen menar att den
genomförda utredningen visar att det är möjligt att mot bakgrund av målen och
utifrån utvärdering på program-, sektors- och projektnivå besvara frågan om det
inom biståndet görs rätt saker och om insatta resurser utnyttjas effektivt. Mot
bakgrund av svårigheterna är det viktigt att ägna stor uppmärksamhet åt
metodfrågorna.
Inom alla biståndsmyndigheterna genomförs en stor mängd utvärderingar. Det är
naturligt att biståndet tillhör de verksamheter där utvärdering i olika former
har en framskjuten plats. På SIDA finns en särskild utvärderingsenhet som
initierar och utför utvärderingar. I de andra biståndsmyndigheterna pågår en
uppbyggnad. Att med ett aktivt eget analysarbete skapa underlag för
biståndspolitiken är enligt propositionen en viktig uppgift också för
regeringskansliet.
Utredningen ger också förslag rörande en något mer fristående utvärderings-
och analysfunktion inom den samlade biståndsorganisationen. Regeringen finner
att detta också ligger i linje med biståndsorganisationsutredningens förslag
(SOU 1990:17) och det tillstyrkande till detta förslag som erhållits i
remissvaret från den parlamentariska utredningen om det multilaterala
biståndet. För att ta ställning till förslaget anser regeringen det värdefullt
att genom ett särskilt remissförfarande inhämta synpunkter i en bredare krets,
där utredningens olika förslag kan ytterligare belysas.
Sveriges utvecklingssamarbete med Latinamerika
Under år 1990 har ett arbete pågått inom utrikesdepartementet i syfte att
närmare analysera förutsättningar och former för biståndet till Latinamerika på
1990-talet. Analysarbetet har tagit sin utgångspunkt i de latinamerikanska
ländernas ekonomiska och politiska läge och i ansträngningarna för ekonomisk
anpassning och återhämtning. En viktig frågeställning har varit hur de gångna
årens demokratiska landvinningar bäst kan befästas, givet realistiska
förutsättningar och möjligheter. Regeringen anser att Sverige, genom insatser
för att främja demokrati och social utveckling i Latinamerika, även kan bidra
till att skapa förutsättningar för en stabil ekonomisk utveckling som kan vända
den ekonomiska krisen mot tillväxt, framtidstro och mänsklig utveckling.
Propositionen redovisar mer i detalj utvecklingen i Latinamerika och redovisar
de principiella slutsatser som dragits.
Regeringen anser sammanfattningsvis att stora insatser måste till för att få
till stånd en bärkraftig ekonomisk utveckling, som möjliggör en real tillväxt i
Latinamerika under 1990-talet. De latinamerikanska länderna måste öka den
inhemska resursmobiliseringen och utnyttja sina resurser effektivare. Särskilt
viktigt är därvid att skapa förtroende för den förda ekonomiska politiken hos
de egna medborgarna. Därtill krävs att det internationella resursflödet till
Latinamerika ökas genom en kombination av skuldlättnad, investeringar, ökad
handel och ökat biståndsflöde. Biståndet bör utgöra ett komplement till de
kraftfulla ekonomiska åtgärder som krävs av de latinamerikanska länderna.
Biståndsmedel bör användas strategiskt till insatser som skapar tilltro till
Latinamerikas framtid i den internationella ekonomin. Med ett ömsesidigt ansvar
hos länderna själva och internationella aktörer kan biståndet komma in som en
faktor med katalysatoreffekt.
I propositionen konstateras att det svenska biståndet till Latinamerika har
ökat snabbt under senare år. SIDA, BITS och SAREC har till regeringen redovisat
sina erfarenheter av utvecklingssamarbete med Latinamerika.
De svenska erfarenheterna och kontakterna har varit värdefulla när
biståndsformerna under senare år anpassats till de politiska skeendena i t.ex.
Centralamerika och Chile. En förskjutning av biståndet genom SIDA har ägt rum
från humanitärt bistånd till utvecklingsinsatser i sociala sektorer.
Sverige har, genom enskilda organisationer och FN-systemet, lämnat omfattande
stöd till flyktingar, hemlösa och andra offer för krig och förföljelse i
Centralamerika. Under de senaste fem åren har stödet sammanlagt uppgått till ca
500 milj.kr. Genom det humanitära biståndet har breda kontaktytor byggts upp
med folkliga organisationer och krafter som verkar för fred, försoning och
demokrati. Det är nu naturligt att det mångåriga stödet till de demokratiska
krafterna övergått till bilaterala överenskommelser. Det bilaterala biståndet
lämnas som ett stöd till återupprättandet av demokratin där insatser till en
början framför allt görs inom sociala sektorer genom SIDA. BITS och SAREC har
inlett samarbete med Chile. På något längre sikt kommer samarbetet med Chile
att inriktas på kunskapsöverföring och tekniskt samarbete.
Sveriges stöd till forskning i och forskningssamarbete med Latinamerika har
främst gått till landsbygdsutveckling, miljö och samhällsvetenskap.
Det tekniska samarbetet med Latinamerika har utvecklats i takt med att
kunskaperna om den svenska resursbasen ökar i samarbetsländerna. Insatser inom
energi- och industrisektorn är särskilt framträdande. Under senare år har
samarbetet breddats till insatser inom miljövård, förvaltningsstöd och sociala
utvecklingsområden, t.ex. arbetsmiljö och arbetsmarknad.
Sveriges framtida biståndssamarbete med Latinamerika syftar till att utgöra
ett stöd och komplement till inhemska ansträngningar där inriktningen vägleds
av vissa övergripande prioriteringar.
SIDA, BITS och SAREC har alla viktiga uppgifter i det bilaterala
utvecklingssamarbetet med Latinamerika.
Huvudmålen för Sveriges utvecklingssamarbete med Latinamerika på 1990-talet
är att främja en långsiktig utveckling som förmår höja de fattigas levnadsnivå
och förstärka demokratin. Sveriges bistånd skall genom insatser för att främja
demokrati och social utveckling bidra till att skapa förutsättningar även för
en stabil ekonomisk utveckling. Biståndet riktas främst till länder som i sin
utvecklingspolitik söker förena en sund ekonomisk politik mot stabilitet,
återhämtning och tillväxt med socialt ansvar och fördjupning av demokratin. I
biståndet skall ökad tonvikt läggas vid insatser som värnar om naturresurser
och miljö.
Biståndet bör präglas av såväl organisatorisk mångfald som olika former av
samarbete, vilket i sin tur innebär ett behov av ökad samordning mellan berörda
myndigheter och andra aktörer i biståndet.
Flyktingar och migration
De stora befokningsrörelserna i världen orsakas i stor utsträckning av krig
och ekonomiskt nödtvång. Folk flyr för att rädda livet, eller bryter upp när de
inte ser någon framtid. Krig som slagit sönder levnadsbetingelserna,
auktoritära regimers systematiska förtryck av de mänskliga rättigheterna, djup
misär eller felslagna skördar kan tvinga fram sådana uppbrott. Svårigheter att
försörja en snabbt växande befolkning skapar nya potentiella
migrationssituationer.
Det måste finnas en mekanism och beredskap att dels kunna erbjuda skydd åt
dem som har skyddsbehov, dels hantera flyttningar över gränserna och mer
effektivt hjälpa flyktingar och fattiga länder som drabbas av stora
flyktingbördor. Det är vidare viktigt att så långt det är möjligt, i
internationell samverkan, kunna förebygga kriser som leder till flykt och
massmigration.
Regeringen redovisar den utredning som gjorts om svensk flykting- och
immigrationspolitik. Ett huvudsyfte med utredningen är att tydliggöra den
globala situationen beträffande flyktingar och migration och bedöma
konsekvenserna för Sveriges del. Ett annat huvudsyfte är att mot bakgrund av
den internationella utvecklingen, biståndspolitiken och den svenska
flyktingpolitiken definiera och analysera frågor som Sverige bör driva
internationellt. Det rör också frågor relaterade till det svenska biståndet
inom migrations- och flyktingområdet.
Det nordiska FN-projektet
Sommaren 1988 inleddes det nordiska projektet FN i utvecklingssamarbetet.
Projektet som genomförs av ett fristående sekretariat i Stockholm och
finansieras av regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige kommer att
avslutas sommaren 1991.
Projektet har som huvuduppgift att genom studier, seminarier och konferenser
belysa FNs arbete på utvecklingsområdet och lämna idéer och förslag till
nordiskt agerande inom de olika FN-organisationerna.
År 1991 kommer det nordiska FN-projektet att presentera slutsatser och lägga
fram konkreta förslag till åtgärder för att effektivisera FNs roll på det
ekonomiska och sociala området.
Utredning om det multilaterala biståndet
Den av riksdagen beslutade och av regeringen under 1989 tillsatta utredningen
om det multilaterala biståndet studerar sådana internationella organisationer
och program som får bidrag från det svenska biståndet. En samlad bedömning av
hur hela det multilaterala biståndet uppfyller de svenska biståndspolitiska
målen skall göras. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de organisationer som
erhåller stora svenska bidrag. Olika metoder att främja de svenska
biståndsmålen på det multilateriala området kommer att analyseras liksom även
det nordiska samarbetets roll. Det multilaterala systemet producerar en stor
mängd utredningar, inte minst i samordnings- och effektivitetsfrågor.
Möjligheterna att bättre utnyttja detta kunskapsmaterial kommer att prövas.
Utredningen, som arbetar i nära kontakt med det nordiska FN-projektet, skall
vara avslutad i början av år 1991.
Utredning om kreditinstrumentets roll i biståndet
I samband med behandlingen av förra årets budgetproposition gav riksdagen
regeringen i upprag att "göra en översyn av u-krediterna och andra
kreditinstrument från biståndspolitisk synpunkt". Regeringen har med anledning
av detta på regeringens uppdrag tillkallat en särskild utredare (UD 1990:02)
vars uppgift är att granska kreditinstrumentets roll och potential i det
svenska biståndet.
Utredaren skall redovisa och analysera svenska och internationella
erfarenheter av olika kreditinstrument i biståndet bl.a. mot bakgrund av de
internationella regelsystemen på området. Analysen skall beakta olika systems
effekter på resursmobilisering, land- och sektorsinriktning, upphandling och
priser, garantifrågor, skadefall m.m.
Till utredaren skall knytas en referensgrupp med parlamentarisk medverkan.
Utredaren skall presentera sina överväganden och förslag senast den 30 juni
1991.
Utredning om det svenska fraktbidragssystemet
Fraktbidrag beviljas från biståndsanslaget för hjälpsändningar i samband med
humanitära insatser och katastrofer. Bidraget administreras av SIDA och utgår
till enskilda organisationer.
Regeringen har under innevarande budgetår initierat en översyn av det svenska
fraktbidragssystemet.
Utskottet
Utskottets överväganden jämte motionssammanfattningar återfinns under denna
rubrik under tio delrubriker:
Övergripande principer och riktlinjer
Miljö
Demokrati och mänskliga rättigheter
Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågor
Landsbygdsutveckling, urbanisering och bostäder
Befolkning och sociala frågor
Utredningar
Organisations- och arbetsformer i bilateralt utvecklingssamarbete
näringslivsbistånd, m.m.
Effektivitet i biståndet
Nya samarbetsländer, länderprogram och landval
Återflöde, bundet bistånd
Avbrytande av bistånd
Övergripande principer och riktlinjer
Sammanfattning av motionerna
Miljöpartiet utvecklar i partimotion U239 sin allmänna och principiella syn
på biståndspolitiken. I motionen sägs bl.a. att biståndsmålet ekonomisk och
politisk självständighet bör utvidgas, fördjupas och omformas till ett mål för
en utveckling grundad på självtillit. Miljömålet måste få en central roll.
Solidariteten med de fattiga länderna bör bygga på alla människors möjlighet
att tillgodose sina grundläggande behov, människors tillit till egen förmåga,
möjlighet att styra utvecklingen på ett demokratiskt sätt och utifrån egna
behov och värderingar, utjämningen av obalanser i människors tillgång till
jordens resurser samt en hållbar utveckling.
Övriga partiers inställning vad gäller principiella biståndspolitiska frågor
återges under de delrubriker som ovan angetts.
Utskottets överväganden
Riksdagen har många gånger fastslagit det svenska biståndets övergripande
mål: att höja de fattiga folkens levnadsnivå. Inom ramen för detta mål skall
biståndet bidra till resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk
och politisk självständighet, en demokratisk samhällsutveckling samt framsynt
hushållning med naturresurser och omsorg om miljön i mottagarländerna. Såsom
angavs i föregående biståndsbetänkande (1989/90:UU15) utgör dessa mål en enhet.
De förstärker och kompletterar varandra och har ingen inbördes rangordning.
Det i motion U239 (mp) föreslagna målet om självtillit kan sägas ingå bland
de befintliga biståndspolitiska målen och i första hand "ekonomisk och politisk
självständighet". I detta ligger bl.a. att stödja en självbärande utveckling i
mottagarländerna grundad på mottagarländernas egna förutsättningar och
prioriteringar. Någon omformulering av biståndsmålen är enligt utskottet inte
nödvändig.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U239 (mp). Yrkandena 11, 15 och 31 i samma
motion får anses besvarade.
I yrkande 14 i motion U239 (mp) förordas en helhetssyn på det svenska
biståndet. Utskottet ser det som närmast en självklarhet att Sverige bör se
relationerna med de fattiga länderna i ett helhetsperspektiv där biståndet
utgör en del. I synnerhet i de fattigaste länderna utgör biståndet ofta en
betydande del av resursflödena, medan i andra handeln spelar en relativt sett
viktigare roll. För båda grupperna av länder är målet att öka sitt deltagande i
och utbyte av den internationella arbetsfördelningen och frihandeln. Enligt
utskottets uppfattning uppfyller de svenska relationerna till u-länderna väl
kravet på allsidighet och helhetssyn och några ytterligare uttalanden i denna
fråga bedöms inte nu vara påkallade.
Härmed får yrkande 14 i motion U239 (mp) anses besvarat.
Miljö
I det följande behandlas motioner angående miljöaspekter i det svenska
biståndet. Partiernas yrkande vad gäller medelsramar behandlas under resp.
anslagsposter (C 1. Miljöinsatser och C 2. Särskilda miljöinsatser). Det bör
anges att utrikesutskottet under våren i ett särskilt betänkande kommer att
behandla internationella miljöfrågor med anledning av väckta motioner på
området samt den av regeringen nyligen avlämnade miljöpropositionen.
Sammanfattning av motionerna
Folkpartiet liberalerna, centerpartiet, vänsterpartiet och miljöpartiet
betonar samtliga de starka sambanden mellan miljövård och utveckling och vikten
av att detta återspeglas i biståndspolitiken. Partierna anser vidare att
miljöaspekterna bör integreras i utvecklingsarbetet samt att det därutöver
erfordras också direkta miljöinsatser. Samtliga ovannämnda partier lägger också
förslag om vissa resursförstärkningar vilka i betänkandet behandlas under resp.
anslag.
I folkpartimotionen U246 framförs bl.a. att varje biståndsinsats som kan
påverka miljön bör kombineras med miljökonsekvensanalyser. Miljöinsatser bör få
stort utrymme bl.a. i det landprogrammerade biståndet. Det finns vidare ett
starkt behov av ett särskilt miljöanslag. Partiet föreslår förutom vissa
resursförstärkningar också att en särskild anslagspost för miljöinsatser ställs
till BITS förfogande.
I centerns partimotion U231 betonas miljöfrågornas globala karaktär och
vikten av att se miljöfrågorna i ett helhetsperspektiv. Ett exempel på detta är
partiets yrkande 8 om att Sverige i GATT bör driva kravet på miljökonsekvenser
av olika alternativ, i synnerhet vad gäller effekterna för u-länder. I
biståndet bör insatser som långsiktigt leder till ett miljövänligt samhälle
prioriteras. SIDA bör göra miljökonsekvensanalyser av de olika
biståndsprojekten. Sverige skall vara pådrivande när det gäller att lyfta fram
u-ländernas miljöproblem inför FNs konferens om miljö och utveckling 1992.
Vänsterpartiet framför i motion U244 yrkande 15 att Sverige inte bör delta i
den nya av Världsbanken ledda miljöfonden.
Miljöpartiet framför i motion U239 att alla biståndsprojekt skall vara
förenliga med ekologisk balans och att resurser måste återanvändas i ett
kretslopp. Sverige bör verka för ett ekologiskt hållbart, biologiskt jordbruk i
u-länderna och stödet bör öka till markvårdsinsatser och skogsplantering.
Biståndet måste enligt motionen ses i ett helhetsperspektiv och enligt yrkande
32 måste Sverige minska resursanvändning och miljöförstöring och inrikta sin
utveckling på självtillit.
Miljöpartiet föreslår vidare att en europeisk och en utomeuropeisk miljöfond
inrättas till vilka 1 miljard kronor per fond anslås.
Utskottets överväganden
Som utskottet konstaterade även i föregående biståndsbetänkande
(1989/90:UU15) föreligger en bred politisk enighet om behovet av fortsatta
aktiva svenska insatser för att skydda miljön och skapa en varaktig och hållbar
utveckling såväl i u-länderna som globalt. Miljömålet i den svenska
biståndspolitiken som tillkom 1987 innebär att framsynt hushållning med
naturresurser och omsorg om miljön skall genomsyra hela det svenska biståndet.
Såvitt utskottet kan bedöma har också miljömålet fått ett allt större genomslag
i den praktiska biståndspolitiken genom bl.a. ökade medel för direkta
miljöinsatser. Enighet föreligger vidare om den starka kopplingen mellan miljö
och utveckling samt av behovet att se miljöfrågorna i ett helhetsperspektiv och
att miljöhänsyn bör integreras i alla biståndsprojekt och -program.
Härutöver vill utskottet framhålla att också särskilda mer riktade
miljöprogram är viktiga inslag i biståndet. I SIDAs handlingsprogram på
miljöområdet som utarbetades 1988 ges exempel på områden som kan beröras av
riktade insatser: stöd för markvård, byskogsbruk, marin miljövård, tropisk
skog, våtmarker, bevarande av biologisk mångfald, industriell miljövård och
utbildningsinsatser m.m.
Vikten av miljökonsekvensanalyser tas upp i motion U246 (fp) i yrkande 24,
U231 (c) yrkande 8 (delvis) och motion U239 (mp) yrkande 2.
I SIDAs handlingsprogram ingår bedömning av miljökonsekvenser av projekt och
program som en del i metodiken. SIDA har inarbetat detta i sin metodhandbok.
Under 1991 kommer särskilda utbildningsinsatser att genomföras inriktade på
miljökonsekvensbedömningar. Utskottet utgår från att det viktiga arbetet med
miljökonsekvensbeskrivningar ges fortsatt hög prioritet.
Även i det multilaterala samarbetet måste det integrerade synsättet enligt
utskottets mening få genomslag. Sverige bör därför fortsätta att verka för att
miljö- och resursfrågorna får ökad uppmärksamhet i de multilaterala
utvecklingsorganens verksamhet. Utskottet utgår ifrån att dessa frågor
aktualiseras ytterligare i samband med förberedelserna för och genomförandet av
FNs konferens om miljö och utveckling som kommer att äga rum i Brasilien 1992.
Sverige bör som anges i regeringens proposition verka för att man vid
konferensen skall kunna fatta konkreta och handlingsinriktade beslut.
I regeringens budgetförslag finns specifika miljöanslag inom såväl det
multilaterala som det bilaterala biståndet. Härutöver bör bl.a. nämnas att
biståndet till central- och östeuropeiska länder i mycket hög grad är inriktat
på miljöinsatser. Utskottet finner denna anslagsmässiga uppdelning
ändamålsenlig och anser därför inte att några nya miljöfonder inom ramen för
C 1-anslaget som föreslagits av miljöpartiet behöver inrättas.
Centerpartiet tar i motion U231 yrkande 8 (delvis) upp miljöfrågorna inom
ramen för GATTs verksamhet. I linje med vad som angetts om vikten av att se
miljöfrågorna i ett helhetsperspektiv kan utskottet konstatera att även
handelspolitiken har väsentliga miljöaspekter. I de pågående
GATT-förhandlingarna inom ramen för Uruguayrundan verkar Sverige, i samarbete
med bl.a. övriga EFTA-länder för att miljöfrågorna uppmärksammas.
BITS verksamhet bör i likhet med övriga biståndsorgan präglas av det
integrerade miljösynsättet som ovan redogjorts för. Detta innebär att samtliga
projekt genom BITS och andra biståndsorgan innefattar miljöhänsyn samt att BITS
också ges möjlighet att även stödja specifika miljöprojekt. Något särskilt
miljöanslag inom ramen för BITS verksamhet som föreslås i motion U246 (fp)
yrkande 24 är därför inte påkallat.
Med det ovan anförda besvaras yrkande 24 i motion U246 (fp), yrkande 8
(delvis) i motion U231 (c), yrkandena 2, 12 och 13 i motion U239 (mp).
I betänkandet 1989/90:UU15 angavs att Världsbankens sekretariat förstärkts på
miljöområdet och en utveckling inletts mot kraftigt ökat miljömedvetande i
bankens verksamhet. Denna positiva utveckling har fortsatt. En central
miljöavdelning har inrättats som deltar vid projektformuleringen. Andelen
projekt som innehåller speciella miljökomponenter ökar. Under 1990 publicerade
banken för första gången en årsrapport om miljö. Sverige ser positivt på och
deltar aktivt i de förhandlingar som troligen kommer att slutföras under 1991
om upprättandet av en särskild miljöfacilitet för u-länderna (Global
Environment Facility) i samarbete mellan UNEP, UNDP och Världsbanken.
Faciliteten kommer preliminärt att ägna sig åt fyra huvudområden: biologisk
mångfald, utsläpp av klimatpåverkande gaser, havsföroreningar och utsläpp av
ozonförtunnande substanser.
Utskottet finner det tillfredsställande att en rörelse mot ökade miljöhänsyn
äger rum inom Världsbanken. Utskottet kan inte ställa sig bakom yrkande 15 i
motion U244 (v) om att Sverige inte skall delta i ovannämnda miljöfacilitet
utan avstyrker yrkandet.
I yrkande 32 i motion U239 (mp) anförs att Sverige skall minska
resursanvändning och miljöförstöring.
Miljömålet i det svenska biståndet grundar sig på solidariteten med de
fattiga länderna och på den övergripande målsättningen att höja de fattiga
folkens levnadsnivå. Samtidigt har frågorna om Sveriges egen resursanvändning
och miljöpolitik självfallet också globala aspekter. Vi har alla ett gemensamt
ansvar och intresse av att hushålla med jordens resurser och begränsa
föroreningar. I så måtto finns en koppling mellan Sveriges egen miljöpolitik
och u-ländernas miljöproblem. En aktiv och framsynt svensk miljöpolitik gagnar
också andra länder. En positiv aspekt är att det kunnande och den teknik som
utvecklas i vårt eget miljöarbete i Sverige också kan komma u-länderna till
del genom biståndet.
Utskottet bedömer inte att några särskilda åtgärder inom ramen för
biståndspolitiken behöver vidtas med anledning av yrkande 32 i motion U239 (mp)
och yrkandet avstyrks härmed.
Förslagen från miljöpartiet om att inrätta två nya miljöfonder behandlas
under avsnittet C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram.
Demokrati och mänskliga rättigheter
Sammanfattning av motionerna
Moderata samlingspartiet anger i motion U227 att politiken gentemot
biståndsländerna radikalt måste förändras när det gäller synen på demokrati,
mänskliga rättigheter och frihet. Utvecklingen på dessa områden bör noggrant
studeras och rapporter finnas som underlag inför riksdagens beslut om bistånd.
En strategi för hur biståndet skall främja en demokratisk utveckling bör
utarbetas och biståndet bör ges en uttalad demokratiprofil. Sverige bör i
dialogen med u-länderna verka för en utveckling i demokratisk riktning samt på
ett klart och entydigt sätt markera avståndstagande från totalitära och
auktoritära tendenser. Bistånd till statsmakten bör inte ges där regimer
förtrycker sitt folk och inskränker de mänskliga rättigheterna. En
avvecklingstid på fem år bör aviseras till sådana regimer. Vidare föreslås att
bistånd genom statsmakten i Angola, Etiopien och Vietnam omedelbart skall
avvecklas om inte villkoren för att uppnå fred, försoning eller stoppa
utvecklingen mot enpartistat infrias. Partiet föreslår att ett fristående
institut inrättas med mandat att studera utvecklingen av mänskliga fri- och
rättigheter i våra samarbetsländer. Stöd bör ges till frivilliga organisationer
som kämpar mot brott mot de mänskliga rättigheterna.
Folkpartiet liberalerna anser enligt motion U246 att demokratimålet i svensk
biståndspolitik bör prioriteras i betydligt högre grad än under 1980-talet. En
huvuduppgift bör vara att bidra med direkt demokratistödjande insatser i en
bred krets av länder. Uppbyggnaden av en demokratisk infrastruktur bör stödjas
innefattande folkrörelser, politiska partier och offentliga organ. De svenska
partierna bör ges större möjligheter att stödja politisk mångfald såväl i
tredje världen som i Öst- och Centraleuropa. Bistånd av detta slag bör enligt
partiet kunna förmedlas genom ramavtal utan detaljerad förhandsgranskning från
biståndsmyndigheternas sida. Ett mer omfattande analysarbete beträffande
biståndsformer som kan främja övergång till flerpartisystem och demokrati bör
initieras. Sambandet mellan ekonomisk och politisk pluralism bör markeras
tydligare i det demokratifrämjande biståndets riktlinjer. I dialogen med
mottagarländerna bör respekten för demokrati och mänskliga rättigheter
eftertryckligt hävdas och att inslag av villkor bör kunna förekomma där detta
bedöms ändamålsenligt. Enligt motion U631 (fp) bör biståndsavtalen innehålla
referenser till de folkrättsliga normerna vad gäller mänskliga rättigheter.
Centerpartiet anser enligt motion U231 att demokratimålet måste ägnas ökad
uppmärksamhet inom biståndet. Sverige som biståndsgivare bör ställa krav på
mottagarländerna att respektera grundläggande mänskliga rättigheter. Insatser
på detta område bör kunna utgå inom kulturområdet och till massmedia. Det finns
enligt motionen ett nära samband mellan demokrati och utveckling och detta
förhållande bör återspeglas i fördelningen av det bilaterala biståndet.
Vänsterpartiet anser enligt motion U258 att det demokratifrämjande biståndet
i högre grad bör inriktas på att ge stöd till människornas eget arbete för att
organisera sig. Fackföreningar, bondeorganisationer och andra folkliga rörelser
måste få både finansiellt och rättsligt stöd. Större insatser bör göras för att
bistå självständiga massmedia.
Miljöpartiet anger i motion U239 att demokrati bör spela en central roll i
Sveriges utrikes- och biståndspolitik. Sverige bör på olika sätt i alla sina
kontakter med u-länderna och genom internationella organisationer verka för en
demokratisk utveckling i dessa länder.
Partiernas yrkanden när det gäller medelsram för den nya anslagsposten
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd behandlas senare i
betänkandet inom avsnittet C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA.
Utskottets överväganden
Det finns en bred politisk enighet om den stora betydelsen av demokratimålet
i det svenska utvecklingssamarbetet. Demokratimålet innebär att Sverige tagit
ställning för människors kamp för frihet och mot politiskt förtryck.
Samstämmighet råder om att det demokratiska styrelseskicket är det som bäst
främjar människors frihet och samhällets framåtskridande. Det är utskottets
uppfattning att den fulla respekten för de grundläggande medborgerliga fri- och
rättigheterna förutsätter ett demokratiskt samhällsskick. Kränkningar av de
mänskliga rättigheterna kan aldrig accepteras i något land. Att värna om
respekt för de mänskliga rättigheterna är enligt FN-stadgan en internationell
angelägenhet.
Utskottet noterar och välkomnar att demokratiska synsätt fått ökat gehör i
u-länderna. Det är bara några decennier sedan som de flesta u-länder började
sin frigörelse från kolonialmakterna. Den demokratiska traditionen i flertalet
u-länder är således svag. Desto mer glädjande är det att allt fler u-länder ser
demokratins fördelar när det gäller att åstadkomma social och ekonomisk
utveckling. Denna utveckling har varit märkbar i flera av mottagarländerna i
det svenska biståndet. Det finns enligt utskottets uppfattning ett starkt
positivt samband mellan marknadsekonomi och demokrati. Marknadsekonomi är dock
inte någon absolut garanti för demokrati. Det finns diktaturer där man ansluter
sig till och tillämpar marknadsekonomiska principer liksom det finns exempel på
länder med marknadsekonomi och med civila regeringar men där en stor del av
befolkningen har ringa eller obefintliga möjligheter att påverka sin situation
lokalt och nationellt.
Arbetet med att främja en demokratisk utveckling försvåras av den i flertalet
u-länder rådande fattigdomen, den ofta låga utbildningsnivån och de kvarvarande
ekonomiska och politiska orättvisorna. Det är viktigt att i biståndssamarbetet
ta hänsyn till de ofta svåra förhållandena som råder i u-länderna och utforma
biståndet därefter i syfte att så långt möjligt uppfylla biståndets
demokratimålsättning. Utskottet delar vad som i propositionen anförs om vikten
också i demokratisammanhang av att med långsiktigt bistånd stärka ekonomisk
tillväxt, social utveckling och rättvis fördelning. I de mänskliga
rättigheterna inräknas med FNs definitioner också sociala och ekonomiska
rättigheter. En gynnsam social och ekonomisk utveckling främjar demokratin och
vice versa. Öppna demokratiska system och respekt för mänskliga rättigheter är
drivkrafter för utveckling, ekonomisk effektivitet och fördelning. Det
förhållandet ger ytterligare stöd för den integrerade synen på biståndets
demokratifrämjande aspekter. Demokratisträvandena bör mot denna bakgrund
återspeglas i hela biståndssamarbetet, inom ramen för de bilaterala
landprogrammen, i samarbetet med de multilaterala organisationerna såväl som
exempelvis i insatserna genom enskilda organisationer eller i
katastrofbiståndet.
Det finns härutöver också ett omfattande behov av mer riktade
demokratifrämjande biståndsinsatser. Utskottet konstaterar i detta sammanhang
att bidragen till sådana insatser ökat kraftigt under senare år. Det har gällt
bistånd genom folkrörelser och enskilda organisationer för att stödja
uppbyggnaden av demokratiska strukturer och förmedla erfarenheter av
demokratiska arbetsmetoder liksom stöd till valprocesser, för att utveckla
rättsäkerheten, för uppbyggnad av massmedia eller för att bistå människor som
drabbats av förtryck och brott mot mänskliga rättigheter.
Utskottet välkomnar propositionens förslag att sammanföra demokratifrämjande
insatser som tidigare varit uppdelade på olika anslagsposter under en enda post
under C 2-anslaget benämnd Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt
bistånd. Utvecklingen under senare år har gett ökat utrymme för riktade
insatser på demokratiområdet och den nya anslagskonstruktionen bör kunna
förbättra dessa möjligheter ytterligare.
I dialogen med mottagarländerna framför Sverige regelmässigt sin syn på
vikten av en demokratisk samhällsutveckling och av att de mänskliga
rättigheterna respekteras. Det är vidare ofrånkomligt att framsteg resp.
bakslag i den demokratiska processen återspeglas i såväl fördelningen av
bistånd som i biståndets innehåll. Detta framgår också av den faktiska
fördelningen av det svenska bilaterala biståndet i dagens läge.
Denna inställning är dock inte liktydig med den uppfattning som uttrycks i
moderata samlingspartiets motion U240 om att införa striktare demokrativillkor
innefattande omedelbar avveckling av biståndet till statsmakten i de av partiet
angivna länderna Angola, Etiopien och Vietnam om inte villkoren för att uppnå
fred, försoning eller flerpartisystem infrias. Utskottet är inte heller berett
tillmötesgå förslaget om femåriga avvecklingsplaner för de mottagarländer i
vilka en utveckling mot flerpartisystem inte bedöms ske. Med sådana fasta
regler för avbrytande av bistånd riskerar man att frånhända sig möjligheterna
att stödja social och ekonomisk utveckling för de mest behövande människorna
och därmed också att förbättra förutsättningarna för att främja demokrati i de
länderna. Målgrupperna för Sveriges bistånd bör med andra ord även inkludera
människor i länder där förutsättningarna för en snabb demokratisk utveckling är
ogynnsammare.
Med det ovan anförda får yrkandena 1, 2 och 3 i motion U227 (m), yrkandena 9,
12, 13 (delvis) och 14 i motion U246 (fp), yrkande 9 i motion U231 (c) och
yrkande 1 i motion U667 (c) som samtliga berör övergripande riktlinjer i
demokratibiståndet, anses besvarade.
Yrkande 6 i motion U227 (m) föreslår inrättandet av ett fristående institut
för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter. Yrkande 4 i samma motion
anför att rapporter om mänskliga rättigheter måste vägas in i varje beslut om
bistånd. Yrkande 11 i motion U246 (fp) berör vikten av analysarbete i det
demokratifrämjande biståndet och samma motions yrkande 15 betonar betydelsen av
årliga oberoende redovisningar av läget beträffande demokrati och mänskliga
rättigheter i de svenska mottagarländerna.
Inför beslut om bilaterala biståndsinsatser och utformningen av dessa görs
för närvarande fortlöpande och noggranna analyser av den politiska utvecklingen
och läget beträffande respekten för demokratiska fri- och rättigheter.
Analyserna grundar sig bl.a. på rapporter från ambasssaderna och från FN samt
fristående bedömningar från ett flertal oberoende organisationer som Amnesty
International, Americas Watch, International Alert m.fl. Genom FNs kommission
för de mänskliga rättigheterna erhålls värdefull information. Syftet är att
skapa en så samlad och opartisk bild som möjligt av situationen i de olika
länderna inför beslut om omfattning och utformning av biståndet. Utskottet
utgår från att erforderliga resurser anslås för detta viktiga
förberedelsearbete och att som tidigare en översiktlig redovisning av
situationen i de aktuella länderna ges i budgetpropositionen.
Att finna metoder för att i resp. mottagarland bäst verka för demokrati och
respekt för mänskliga rättigheter är en mycket viktig uppgift i
utvecklingssamarbetet. Utskottet utgår från att ett fortlöpande analysarbete
bedrivs såväl inom regeringskansliet som hos de olika biståndsmyndigheterna vad
gäller formerna för demokratifrämjande bistånd. Behovet härför kan sägas ha
betonats ytterligare genom inrättandet av den särskilda anslagsposten
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.
Som angavs i betänkandet 1989/90:UU15 anser utskottet inte att det ankommer
på statsmakterna att ta initiativ till ett särskilt fristående institut för att
främja demokrati och mänskliga rättigheter som föreslås i motion U227 yrkande
6. Initiativ till ett sådant institut bör om det skall ha en fristående
karaktär tas på enskild väg varefter frågan om statligt stöd får övervägas.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 6 i motion U227 (m). Yrkande 4 i motion
U227 och yrkandena 11 och 15 i motion U246 (fp) får anses besvarade.
Utskottet har under en följd av år behandlat frågan om att de politiska
partierna eller dem närstående stiftelser skall få tillgång till biståndsmedel
för att stödja opinionsbildande grupper och organisationer eller direkt till
partier i u-länderna.
I betänkandet 1989/90:UU15 anförde utskottet följande.
Utskottet har under en följd av år behandlat frågan om att de politiska
partierna eller dem närstående stiftelser skulle få tillgång till biståndsmedel
för att stödja opinionsbildande grupper och organisationer i u-länderna.
Utskottet anser att bistånd bör kunna kanaliseras via politiska
organisationer i Sverige till organisationer i u-länderna om syftet med det är
att bygga upp demokratiska institutioner eller ge stöd åt lokala folkliga
strävanden i ett land där demokratiska traditioner är svaga eller helt saknas.
Den grundläggande motiveringen för bidrag till politisk verksamhet bör dock
vara att stödja framväxten av en demokratisk struktur, inte att ge stöd åt den
ena eller andra politiska åsiktsriktningen, något som också återspeglas i
instruktionen för beredningen för humanitärt bistånd.
Bidrag till partipolitisk verksamhet och stöd till partiers organisationer i
ett land som redan har en etablerad partistruktur och en demokratiskt vald
regering kan därmed inte anses vara lämpligt för statlig finansiering. Inte
heller kan stöd till partipolitisk press anses lämpligt annat än i form av
grundläggande utbildningsinsatser.
Bistånd till stöd för demokratiinsatser t.ex. genom opinionsbildande
organisationer och till uppbyggnad av demokratiska institutioner ges redan
såväl genom anslagsposterna för humanitärt bistånd och särskilda program som
via anslagsposten för bistånd genom enskilda organisationer. Utskottet anser
självfallet att denna form av bistånd bör fortsätta och att nya kanaler, t.ex.
de politiska partierna närstående stiftelser, då kan användas. Utskottet utgår
emellertid ifrån att nuvarande ordning för sökande av bidrag via SIDA
bibehålls.
Utskottet ser inte anledning att ändra denna uppfattning.
Härmed får yrkande 10 i motion U246 (fp) anses besvarat.
I biståndet för att främja demokrati och mänskliga rättigheter är stöd genom
svenska enskilda organisationer liksom stöd till internationella och nationella
organisationer som utanför Sverige kämpar för att upprätthålla respekten för de
mänskliga rättigheterna hörnstenar. En betydande del av de riktade
demokratifrämjande insatserna kanaliseras genom dessa typer av organisationer.
Sådant stöd kommer enligt budgetpropositionens förslag att utgå genom den nya
anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Härtill
kan fogas att stödet via anslagsposten Folkrörelser och enskilda organisationer
också har en stark demokratiprägel. De organisationer och folkrörelser som
involveras är bärare av demokratiska ideal och traditioner och kan förmedla
detta i sin reguljära projektverksamhet.
Härmed får yrkande 5 i motion U227 (m) och yrkande 1 i motion U258 (v) som
båda berör enskilda organisationer anses besvarade.
Yrkande 12 i motion U631 (fp) berör frågan om internationella normer angående
mänskliga rättigheter och biståndsavtalen.
Utskottet ser positivt på att Sverige i dialogen med mottagarländerna
refererar till de folkrättsliga instrumenten, som FNs deklaration för de
mänskliga rättigheterna eller existerande konventioner på området, när så
befinns lämpligt. Utskottet anser det positivt om direkta referenser kunde
göras till dessa universella normativa folkrättsliga instrument i
biståndsavtal, när detta bedöms lämpligt med hänsyn till avtalens karaktär.
Utskottet har erfarit att denna fråga är föremål för diskussion i de nordiska
länderna.
Härmed får yrkande 12 i motion U631 (fp) anses besvarat.
Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågan
Sammanfattning av motionerna
Folkpartiet liberalerna anser enligt motion U246 att strukturanpassning som
kan skapa förutsättningar för ekonomisk utveckling är nödvändig. Samtidigt bör
de program som nu pågår med stöd av Världsbanken och IMF genomföras med hänsyn
tagen till förhållandena i varje land, inte minst på de sociala områdena.
Sveriges samlade agerande bör syfta till att åstadkomma en kombination av
skuldavskrivningar och en strukturanpassning med mänskligt ansikte.
Strukturanpassningsprogrammen bör kombineras med socialt inriktade
insatser som lindrar omställningsproblemen och med miljöbistånd.
Centerpartiet framför i motion U231 att strukturanpassningsprogrammen har
lett till stora sociala problem. Biståndsinsatser har fått inriktas på att
motverka effekterna av strukturprogrammen. Åtstramningarna går ut över
hälsovård, utbildning, landsbygdsutveckling, miljövård m.m. Partiet ser det som
olyckligt att det svenska biståndet knutits allt starkare till
Världsbanksgruppens politik och anpassningsprogram. Centerpartiet anser
vidare att Sverige bör stödja u-ländernas intressen i GATT samt öka sitt
engagemang i UNCTAD. Ökat stöd bör ges till syd--syd-samarbete.
Vänsterpartiet anger i sin motion U233 att initiativ bör tas för att förändra
villkoren när u-länderna förhandlar om sina skulder och att
strukturanpassningsprogrammen blir socialt acceptabla. Sverige bör enligt
partiet verka för ett omedelbart moratorium följt av allmän avskrivnng av
u-ländernas skulder. Initiativ bör tas i FN till en internationell konferens om
skulder. Regeringen bör tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta förslag
till en samlad skuldstrategi omfattande bistånds-, låne- och handelspolitik.
Det svenska biståndet bör styras av de biståndspolitiska målen och inte vara
avhängigt mottagarländernas överenskommelser med IMF.
Miljöpartiet de gröna menar i sin motion U239 att strukturanpassningsprogram
innebär drastiska nedskärningar inom socialvård, hälsovård och utbildning. De
allra fattigaste ländernas skulder måste föras över från Världsbanken till IDA.
Skuldnedskrivning skall kunna bytas mot vapenskrotning. Riskerna för uteblivna
skuldåterbetalningar måste bäras av kreditgivarna själva, enligt motionen.
Vidare anser miljöpartiet att Världsbankens och IMFs arbete starkt kan
ifrågasättas. Dessa organ har bristande förståelse för ekologiska och sociala
frågor. Partiet är också kritiskt mot de strukturanpassningsprogram dessa organ
bedriver. Sverige bör enligt motionen motarbeta de av Världsbankens och IMFs
strukturanpassningsprogram som leder till social nedrustning.
Utskottets överväganden
I föregående biståndsbetänkande (1989/90:UU15) ägnades relativt stort utrymme
åt frågorna om bistånd för ekonomisk återhämtning och u-ländernas skulder.
Utskottets slutsatser då äger i allt väsentligt aktualitet fortfarande.
När det gäller strukturanpassningsprogrammen anförde utskottet bl.a. att de
anpassningsprogram med de ekonomisk-politiska reformer som de omfattar är
nödvändiga. Utskottet angav att de institutioner som medverkat i
anpassningsprogrammen, Världsbanken och IMF (Internationella valutafonden) kan
ge länderna viktigt stöd i att utforma programmen. Vidare sade utskottet att
anpassningen i de berörda länderna självfallet måste ske i socialt acceptabla
former, vilket också har framförts internationellt av regeringen. Utskottet
utgick från att regeringen fortsatt agerade för att Världsbanken och IMF tar
hänsyn till de sämst ställda grupperna i de berörda länderna.
Härtill vill utskottet nu foga att återhämtningen ur en ekonomisk
krissituation endast kan bli hållbar om de bakomliggande orsakerna till
problemen undanröjs. För flertalet u-länder har det visat sig att
ekonomisk-politiska reformer och institutionella förändringar för att öka
tillväxt och export har gett det bästa resultatet. Även de sociala sektorerna
gynnas genom den generella ekonomiska förbättringen som är det eftersträvade
målet. Viktiga erfarenheter har gjorts sedan de första strukturanpassningslånen
gavs i början av 1980-talet. Bl.a. som resultat av Sveriges och andra nordiska
länders agerande i Världsbankens styrelse betonas betydelsen av att skydda
socialt utsatta grupper alltmer. Detta har skett genom kompletterande sociala
stödinsatser. Ambitionen är nu att i större utsträckning integrera sociala
hänsyn direkt i anpassningsprogrammen. Betydelsen av att programmen är väl
förankrade i mottagarländerna har också lyfts fram. Tillsammans med UNDP och
Afrikanska utvecklingsbanken arbetar Världsbanken med att utveckla bättre
metoder för att nå utsatta grupper. Sverige bidrar till detta program.
Utskottet delar således inte uppfattningen som framförs i motion U252,
yrkande 4, att Sverige inte skall delta i IMFs strukturanpassningsprogram. De
u-länder som genomför strukturanpassningsprogram har som anges ovan behov av
stödinsatser. Härigenom ökas möjligheterna bl.a. av att programmen kan
genomföras med sociala hänsyn och ge de resultat som åsyftas i form av
förbättrade levnadsvillkor. Det svenska biståndet är dock inte villkorat till
mottagarländernas överenkommelser med IMF utan Sverige gör sina egna
bedömningar av programmen och beslutar därefter om eventuellt stöd.
Med det ovan anförda avstyrks yrkandena 4 och 5 i motion U252 (v). Yrkande 20
i motion U246 (fp), yrkande 2 i motion U233 (v) och yrkandena 10 och 30 i
motion U239 (mp), som alla berör strukturanpassningen generellt och vikten av
sociala hänsyn, får anses besvarade.
Utskottet fastslog i föregående biståndsbetänkande att skuldkrisen utgör ett
allvarligt hinder för u-ländernas möjligheter att mobilisera de resurser som
behövs för att kunna åstadkomma en ekonomisk och social återhämtning och lägga
grunden för en långsiktigt hållbar utveckling. Utskottet konstaterade också att
det internationella samfundet insett att de hårdast drabbade länderna inte av
egen kraft kommer att kunna klara av sin skuldbörda. Ytterligare insatser för
att lätta på de fattigaste ländernas skuldbördor var enligt utskottets
uppfattning nödvändiga.
Denna bedömning äger fortfarande sin giltighet. Någon snabb lösning av
skuldkrisen och de hinder den för med sig för u-ländernas så nödvändiga
ekonomiska och sociala återhämtning är inte i sikte. Tvärtom har många u-länder
under den senaste tiden drabbats av ytterligare bördor genom försvårande
faktorer till stor del utanför ländernas egen kontroll såsom höjda oljepriser
och räntor till följd av krisen i Mellanöstern. Skuldproblemen utgör
fortfarande ett av de främsta hindren mot hållbar tillväxt och utveckling i
u-länderna.
Sett över den senaste femårsperioden finns det ändå vissa positiva inslag i
bilden. Ett antal åtgärder har vidtagits för att lindra skuldbördan för främst
de fattigaste länderna. Ett exempel är den överenskommelse om mjuka
konsolideringsvillkor som samtliga långivarländer i den s.k. Parisklubben
överenskom om år 1988 (Torontovillkoren). De innebär att fordringar på de
fattigaste länderna kan omförhandlas enligt ett av följande alternativ:
1) avskrivning av en tredjedel av den fordran som omförhandlas
2) utsträckt amorteringstid till 25 år
3) beviljad koncessionell räntesats på 3,5 % under marknadsräntan.
En annan åtgärd är den utvidgade fonden för strukturanpassning (ESAF) som
internationella valutafonden (IMF) inrättade 1987 för att kunna erbjuda
förmånligare finansiella villkor till de fattigaste länderna som gemomför
strukturanpassningsprogram. Andra exempel är att fler länder följt Sveriges
exempel att i enighet med en resolution i UNCTAD skriva av ett antal
biståndskrediter. Ytterligare exempel är de vidgade möjligheter som nu finns
för att underlätta skuldsatta länder att återbetala världsbankslån genom extra
koncessionella krediter från IDA och gåvobistånd från bl.a. Sverige och Norge.
Den långsiktiga lösningen av skuldkrisen ligger enligt utskottets mening i
att de skuldsatta länderna reformerar sina ekonomier i riktning mot
makroekonomisk stabilitet. Detta är också som tidigare i detta avsnitt nämnts
syftet med strukturanpassningsprogrammen. Det är viktigt att de länder som
genomför reform- och anpassningsprogram genom bistånd ges det stöd som krävs
för att programmen skall bli framgångsrika och kunna ta erforderlig hänsyn till
sociala aspekter. Här spelar givetvis också frihandeln en viktig roll. Tillgång
till öppna marknader i i-länderna för u-ländernas export är grundläggande om
återhämtningsansträngningarna skall lyckas.
Det bör noteras att även det bilaterala biståndet har som viktig målsättning
att stödja u-länderna i deras reformansträngningar. I det svenska biståndet har
fortlöpande utvecklats instrument för riktade insatser i syfte att stödja
anpassningsprogram och skuldlättnader. Ett exempel är importstöd inom landramen
för att undanröja flaskhalsar. I allmänhet har betalningsbalansstöd använts i
internationellt samordnade aktioner till stöd för de fattigaste länderna som
exempelvis i det särskilda programmet för Afrika (SPA). Vidare har
betalningsbalansstöd använts för att täcka räntekostnader som uppstår i samband
med skuldkonsolideringsavtal för fattiga afrikanska länder. Under avsnittet
Särskilda insatser för skuldtyngda länder (under anslagsposten C 3) redogörs
närmare för dessa biståndsformer.
En biståndsform som förtjänar uppmärksamhet i sammanhanget är
förvaltningsbiståndet. Detta institutionsuppbyggande bistånd syftar till att
åstadkomma en långsiktigt gynnsammare miljö för tillväxt och utveckling. SIDA
har utökat sin verksamhet inom denna sektor och för närvarande övervägs att
inrätta en särskild byrå för förvaltningsbistånd.
Samtidigt som det kan konstateras att nya metoder utvecklats för skuldlättnad
och att ett betydande bistånd lämnas multilateralt och bilateralt anser
utskottet i likhet med regeringen att ytterligare ansträngningar och initiativ
behövs för att lindra skuldkrisens effekter och lägga grund för tillväxt. Det
måste här bli fråga om additionella insatser för att minska skuldbördan såsom
längre räntefria perioder, längre avbetalningsperioder, ökad koncessionalitet i
räntesatserna, ökade möjligheter för att underlätta återbetalning till
multilaterala organ, utökad avskrivning av biståndskrediter m.m. För att bättre
komma till rätta med de kommersiella skulderna bör försöken att utveckla och
finna nya metoder fortsätta. Det gäller exempelvis att utveckla olika former av
skuldåterköp och byten av fordringar eller konvertering av privata fordringar
av olika slag (debt for equity, debt for nature etc). Utskottet utgår från att
Sverige fortsätter att driva på i Parisklubben för att de fattigaste länderna
skall få ytterligare förmånligare villkor.
Strategin för att lösa skuldproblemen bör vidare baseras på en fall till
fall-metodik för att vara effektiv. Varje lands situation har sin speciella
karaktär och en stor mängd lån av olika slag är involverade. Generell
skuldavskrivning är orealistisk och skulle inte medverka till att man närmar
sig det långsiktiga målet, dvs. normala relationer mellan långivare och
låntagare.
Yrkande 3 i motion U252 (v), som anger att de biståndspolitiska målen bör
styra Sveriges inställning i skuldfrågan samt yrkande 17 i motion U239 (mp),
som behandlar skuldfrågan generellt får härmed anses besvarade.
Utskottet delar inte, med hänvisning till det ovan anförda, uppfattningen
enligt yrkande 2 i motion U252 (v) om att en allmän avskrivning av u-ländernas
skulder bör genomföras. Yrkandet avstyrks härmed.
Frågan om u-ländernas skulder diskuteras i många internationella fora, bl.a.
i FNs generalförsamling, i konferenserna om de fattigaste länderna, inom UNCTAD
m.m. Utskottet ser inte nu något behov av att en särskild FN-konferens om
skulder sammankallas, vilket föreslagits i motion U252.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U252 (v).
Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i motion U233, yrkande 7 (v) om
att skapa en ny institution i form av en FN-bank. Skuldlättnadsåtgärder och
stöd till anpassningsprogrammen bör kanaliseras genom beprövade existerande
institutioner som Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna, UNDP m.fl.
Härmed avstyrks yrkande 7 i motion U233 (v).
Som ovan nämnts är utveckling av frihandeln en hörnsten i försöken att få
till stånd långsiktig hållbar tillväxt och utveckling i u-länderna.
Utgångspunkten för Uruguayrundan inom GATT är just att åstadkomma ökad
frihandel och ett framgångsrikt slutförande av de nu pågående förhandlingar kan
därför generellt sägas vara till gagn för u-länderna, med förbättrat
marknadstillträde för deras produkter som det eftersträvade resultatet.
Utskottet delar uppfattningen i yrkande 4 i motion U231 om att stödja
u-ländernas intressen i GATT och utgår från att regeringen noga beaktar
u-landsaspekterna inom ramen för GATT-förhandlingarna.
Härmed får yrkande 4 i motion U231 (c) anses besvarat.
I yrkande 3 i motion U231 (c) anförs att Sverige bör öka sitt engagemang i
UNCTAD. Sverige har alltsedan den första UNCTAD-konferensen i Genève 1964 ägnat
stor uppmärksamhet åt UNCTAD-frågorna. Det gäller såväl Sveriges deltagande i
de förhandlingar och diskussioner som förs liksom stöd till vissa projekt på
handelsområdet som administreras främst av GATTs/UNCTADs handelsorgan ITC.
Sverige deltar mellan UNCTAD-konferenserna aktivt i samtliga möten inom UNCTADs
arbetsområde. Sverige har vid många tillfällen lämnat frivilliga finansiella
bidrag till UNCTAD i samband med teknisk biståndsverksamhet till u-länderna.
Sverige har vidare aktivt stött tillkomsten av den s.k. Gemensamma fonden.
Bidrag har utfästs för fondens andra konto. För närvarande pågår ett omfattande
förberedelsearbete inför UNCTAD VIII genom en interdepartemental
beredningsgrupp och ca tio arbetsgrupper som analyserar alla de frågor som kan
komma upp vid konferensen. För att öka u-ländernas marknadstillträde ger
Sverige u-länderna preferensbehandling i form av tullfrihet för de importvaror
från u-länderna som omfattas av det svenska GSP-systemet. De minst utvecklade
länderna ges tullfrihet för alla produkter utan begränsningar.
Härmed får yrkande 3 i motion U231 (c) anses besvarat.
Yrkande 5 i motion U231 (c) tar upp syd--syd-samarbete. Den svenska
uppfattningen har länge varit att ökat samarbete och handel mellan u-länder är
väsentligt i utvecklingsarbetet. Sverige har med relativt omfattande bistånd
sökt stödja bl.a. regionalt samarbete, exempelvis i södra Afrika och
Centralamerika. Vidare har regeringen beslutat att bidra till det center (South
Centre) som specifikt skall arbeta för ökat samarbete mellan länder i tredje
världen.
Med det ovan anförda får yrkande 5 i motion U231 (c) anses besvarat.
Sverige studerar och analyserar som framgår av redogörelsen ovan fortlöpande
skuldfrågan och dess effekter på u-landsekonomierna och dess implikationer för
den svenska biståndspolitiken. Vidare bör nämnas att den 1989 tillsatta
utredningen om det multilaterala biståndet berör skuldfrågan och de
multilaterala finansieringsorganens roll. Betänkandet skall avlämnas under
1991. Riksdagen får i behandlingen av nästa års budgetproposition anledning att
återkomma till dessa frågor, bl.a. mot bakgrund av utredningens slutsatser och
förslag.
Någon särskild arbetsgrupp, som föreslås i yrkande 7 i motion U252 (v) bedöms
inte som nödvändigt. Härmed avstyrks detta yrkande.
Yrkande 6 i motion U252 anför att Sverige i Parisklubben skall representeras
av myndighet inom utrikesdepartementet och inte av exportkreditnämnden.
Parisklubben är ett organ för bevakning och omförhandling av kommersiella
krediter som är offentligt garanterade. Sverige företräds i Parisklubben av
finansdepartementet. Vanligen deltar också representant för exportkreditnämnden
(EKN). Fortlöpande samråd sker med UD. Utskottet ser ingen anledning ändra på
den nuvarande ordningen.
Härmed avstyrks yrkande 6 i motion U252 (v).
Landsbygdsutveckling, urbanisering, bostäder
Motion U246 (fp) anger att svenskt bistånd i första hand bör inriktas på
landsbygdsutveckling. Det är på grund av landsbygdens fattigdom som miljoner
människor i u-länderna flyttar till storstädernas misär. Med ambitionen att nå
de fattigaste människorna måste biståndet även finna former för att nå
befolkningen i storstädernas misär. Med tanke på de goda erfarenheterna från
det sociala bostadsprojektet i Costa Rica bör enligt yrkande 26 bostadsbistånd
ges ökat utrymme främst i SIDAs verksamhet. Vidare föreslås i motionen ökat
stöd till Habitat, FNs boende- och bebyggelsecenter.
Utskottet delar synen att ökad uppmärksamhet bör riktas mot problemen i
storstädernas slum, inte minst på miljöområdet. Enligt vad utskottet har
erfarit studerar SIDA för närvarande möjligheterna till fattigdomsinriktat,
kvinnoinriktat och miljörelaterat bistånd i slumområden.
Den snabba urbaniseringen inom u-länderna som inneburit att fattigdom och
miljöproblem i högre grad än tidigare drabbat slumområdena i storstäderna har
drivit fram ett behov av insatser även på bostadsområdet. Utskottet ser inga
hinder mot fler biståndsprojekt inom bostadsområdet, förutsatt att stor vikt
läggs vid utformningen av projekten i syfte att nå de mest utsatta grupperna.
När det gäller bostadssektorn bör den grundläggande ambitionen vara att i hög
grad söka mobilisera ländernas egna resurser för bostadsbyggande. Betydelsen av
ändamålsenliga sparformer bör här uppmärksammas.
Sverige har sedan 1980 givit årliga bidrag till HABITAT, vars verksamhet
bl.a. inriktas just på att mobilisera u-ländernas egna resurser. Budgetåret
1990/91 ökades stödet och ytterligare ökning föreslås i årets
budgetproposition.
Härmed får yrkande 26 i motion U246 (fp) anses besvarat.
Både i motionerna U212 (s) och U259 (v) pekas på problemen med stagnerande
livsmedelsproduktion i många länder vilket i kombination med snabb
befolkningstillväxt, miljöförstöring och erosion skapar stora svårigheter.
Yrkande 1 i motion U212 föreslår en internationell konferens om
livsmedelssituationen. Yrkande 2 i samma motion samt yrkande 1 i motion U259
föreslår högre prioritet för bistånd inom jordbruks- och livsmedelssektorn.
Yrkande 3 i motion U259 föreslår ökade insatser för bevattning.
Det svenska biståndet har i sin helhet en klar inriktning på landsbygden.
Inom de bilaterala programmen utgör projekt inom områden som jord- och
skogsbruk, markvård, landsbygdsskolor, primärhälsovård, landsbygdsvägar m.m. en
stor andel av det bistånd som lämnas. Vidare är forskningsstödet i stor
utsträckning landsbygdsinriktat. Även stödet till makroekonomiska reformprogram
och förvaltningsbistånd kan gynna landsbygden genom att exempelvis en sundare
prispolitik på jordbruksprodukterna åstadkoms. Ett exempel är det omfattande
stödet till vattenförsörjning. SIDA antog redan 1984 en vattenstrategi.
Vattenprogram finns i ett flertal huvudmottagarländer. Som framgår av SIDAs
anslagsframställning 1991/92 ingår vattenförsörjning som en huvudkomponent i
fem landprogram: Botswana, Etiopien, Kenya, Indien och Tanzania.
Senare års hungerkatastrofer har visat sig vara mindre länkade till
underskott i den totala livsmedelsproduktionen i världen än till problem i
vissa områden relaterade till politisk oro, militära konflikter och
flyktingströmmar, dålig fördelning av resurserna, problem i distributionen etc.
Vissa områden har varit mycket svårt drabbade av missväxt och torka. För
framtiden är det viktigt att noga analysera om produktionstillväxten kan hålla
stånd mot befolkningstillväxten, mot bakgrund av begränsad tillgång till
nyodlingsmark, miljöförstöring, erosion, användning av pesticider etc. Det är
vidare mycket viktigt att fortlöpande undersöka vad som kan göras åt de
fördelnings-, distributions- och andra problem som legat bakom de situationer
av akut livsmedelsbrist som uppträtt och som innebär stora risker för nya
hungerkatastrofer.
Med det ovan anförda får yrkande 2 i motion U212 (s) och yrkandena 1 och 3 i
motion U259 (v) anses besvarade.
I motion U212 föreslås vidare en internationell konferens om den globala
livsmedelssituationen.
Jordbruksfrågor och livsmedelsfrågor diskuteras fortlöpande och ingående vid
internationella möten och inom de multilaterala organen på området, som i World
Food Council, i WFP och FAO. Andra exempel är de mer forskningsinriktade
diskussionerna inom ramen för konsultativa gruppen för jordbruksforskning,
CGIAR. De tillfällen till internationella överläggningar på området som redan
finns bedöms vara tillräckliga varför utskottet inte nu ser skäl till att
Sverige bör driva frågan om en internationell livsmedelskonferens.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U212 (s).
Anpassad teknologi m.m.
Sammanfattning av motionerna
Ett antal motioner tar upp frågor med anknytning till anpassad teknologi.
I motion U216 (fp-enskild) poängteras att för att åstadkomma tekniköverföring
måste i-landet anpassa sin teknik till lokala förhållanden. En svensk
organisation bör upprättas som kan specialisera sig på utvecklingen av enkel
bärkraftig teknik av det slag som behövs i u-länder. Organisationen skall bl.a.
bygga upp kunskaper, bedriva forskning, ge teknikservice åt
biståndsorganisationer och företag samt ge stöd åt innovatörer. I linje med
detta bör möjligheterna till samarbete med organisationen ATS (Appropriate
Technology Sweden) undersökas.
I den enskilda motionen U223 (fp) omnämns det internationella nätverket för
anpassad teknologi, SATIS. Motionärerna konstaterar att Sverige inte medverkar
i detta nätverk. Det svenska regelverket för bistånd bör enligt motionen ändras
så att stöd kan ges till en organisation av typ ATS och därmed möjliggöra
deltagande i nämnda nätverk.
Motion U242 (enskild-s) tar upp en liknande frågeställning. Det konstateras
att enskilda organisationer enbart kan söka bidrag för sina kostnader i
u-länder, medan anslag till verksamheten i Sverige inte utgår.
"Non-governmental institutions" borde kunna ges bidrag i Sverige och med den
regeländringen skulle ATS kunna få stöd och kunna medverka i SATIS-nätverket.
I motion U243 (c, m, mp) framförs att en organisation för anpassad teknologi
liknande dem som finns i andra länder bör tillskapas och finansieras från
biståndsanslaget. En utredning bör tillsättas med uppgift att lägga fram
förslag om en sådan organisation för anpassad teknologi.
Motion U231 (c) betonar att det finns ett stort behov av framtagning och
överföring av enkel vardagsnära teknik. Teknikbiståndet måste enligt motionen
utvecklas för användarna. Ökade insatser bör göras för stöd till och forskning
om anpassad teknik. 50 milj.kr. bör anslås för ändamålet inom anslagsposten
Särskilda program.
I motion U239 (mp) understryks vikten av att använda miljövänlig och
resurssnål teknologi. Svenska biståndsorgan bör ta initiativ till att bygga upp
kompetens och service om bärkraftig teknologi.
I motion U247 (m) redogörs för fördelarna med en teknik som möjliggör
utvinning av näringsämnen ur blad.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlade frågorna om anpassad teknologi i föregående
biståndsbetänkande, 1989/90:UU15. Utskottet angav då att det finns ett stort
behov av inhemsk lokalt förankrad teknologi i u-länderna och att forskning och
utveckling bör äga rum vad gäller teknologins anpassning till lokala
förhållanden. Vidare noterade utskottet att man på flera håll, inte minst inom
de enskilda organisationerna, försöker bygga upp kompetens kring frågorna
rörande småskalig och hantverksbaserad teknologi, dess överföring och
anpassning. Det konstaterades att Föreningen Appropriate Technology Sweden
(ATS) har möjlighet att genom SIDA och SAREC ansöka om bidrag till sina projekt
i enlighet med vad som gäller för andra organisationer. Utskottet sade också
att kunnande av det slag som t.ex. ATS tillhandahåller kan komma till
användning dels genom samarbete med mottagarland eller svensk
biståndsorganisation, dels genom att erbjuda biståndsmyndighet sina tjänster på
konsultbasis.
Denna bedömning av utskottet är fortsatt giltig. Föreningen Appropriate
Technology Sweden (ATS) avser skapa teknikcentrum i Sverige för överföring av
teknik som utvecklats i Sverige. Föreningen har enligt vad utskottet erfarit
kontakter med biståndsmyndigheterna och har även fått visst bidrag för bl.a.
seminarium och för att utforma projektidéer. Föreningen har möjlighet att följa
upp dessa kontakter och redovisa sina förslag för att erhålla ytterligare stöd.
Däremot anser inte utskottet att biståndsmedel bör utgå för uppbyggande av en
ny organisation. De svenska bidragen inom ämnesområdet bör vara program- och
projektinriktade.
Utskottet bedömer att det svenska regelverket för biståndet inte utesluter
bidrag för verksamhet i Sverige. Det kan härvid erinras om att exempelvis SAREC
stött Sverigebaserad forskning om problematiken kring överföring av teknologi.
Inom anslagsposten Särskilda program finns en delpost benämnd Försöksverksamhet
och metodutveckling som också har aktualitet i sammanhanget. Utskottet är
sammanfattningsvis av uppfattningen att frågorna om lokal anpassning och
överföring av teknologi är av den betydelsen att stöd till forskning och
metodutveckling bör kunna övervägas av biståndsmyndigheterna.
Även i de fall bidrag till Sverigebaserad forskning utgår bör verksamheten ha
en koppling till och vara förankrad i u-ländernas praktiska verklighet.
Möjligheten till forskning inom svenska universitet och tekniska högskolor bör
också omnämnas. Det kan härvid också nämnas att styrelsen för teknisk
utveckling (STU) medverkat i viss forskning på området.
Utskottet anser principiellt att all teknologi som överförs genom svenskt
bistånd måste vara anpassad till de förhållanden som råder i resp.
mottagarland. Själva tekniken kan givetvis utvecklas på andra håll, men för att
den skall få genomslag och utnyttjas måste den sättas in i sitt sociala och
kulturella sammanhang. Detta sker bäst i u-landsmiljö. Många ansträngningar
görs också genom biståndsmyndigheterna men också genom enskilda organisationer
med eller utan statligt stöd, för att utveckla teknik och kompetens i
u-länderna.
Frågan om medverkan i nätverket SATIS måste avgöras av organisationerna
själva.
Slutligen bör det noteras att bistånd över anslagsposten Folkrörelser och
enskilda organisationer är avsett för projektinriktad verksamhet i u-länder.
Utskottet ser inte skäl till att nu ändra regelverket för denna typ av bistånd.
Med det ovan anförda får motionerna U216 (fp), U223 (fp), U231 (c) yrkande 6,
U239 (mp) yrkande 20, U242 yrkandena 1 och 2 och motion U243 anses besvarade.
Utskottet har med intresse tagit del av vad som i motion U247 (m) framförts
om fördelarna med att utvinna bladnäring. I likhet med vad som ovan anförts om
möjligheterna att med biståndsmedel stödja utveckling av anpassad teknik, anser
utskottet att även stöd till utveckling av teknik för att utvinna bladnäring
bör kunna övervägas av biståndsmyndigheterna.
Härmed får motion U247 (m) anses besvarad.
Frågan om medelstilldelning till anslagsposten Särskilda program behandlas
under detta anslagsavsnitt senare i betänkandet.
Befolkning och sociala frågor
I motion U239 (mp) framförs att sociala konsekvensanalyser skall föregå
beslut om bistånd.
Det är enligt utskottets uppfattning självklart att de sociala konsekvenserna
noggrant analyseras inför beslut om bistånd. De biståndspolitiska målen om att
arbeta för resurstillväxt, social och ekonomisk utjämning, ekonomisk och
politisk självständighet, demokratisk samhällsutveckling samt framsynt
hushållning med naturresurser och omsorg om miljön utgör den centrala
utgångspunkten för de sociala hänsynen inom både multilateralt och bilateralt
bistånd.
Härmed får yrkande 3 i motion U239 (mp) anses besvarat.
I motion U211 (m) anges att projekt på kulturområdet bör bygga på
mottagarlandets kulturella tradition och uttryckssätt. Det är enligt motionen
angeläget att u-länderna får stöd för att bevara och utveckla den egna
kulturtraditionen, inom bl.a. museiväsende, litteratur och dokumentation.
Utskottet delar motionärernas syn på betydelsen av bistånd på kulturområdet
samt vikten av att biståndet anpassas till lokala förhållanden och traditioner.
Kultursamarbetet med u-länderna, som finansieras över Särskilda program, har
ökat kraftigt under senare år och uppgår innevarande år till ca 25 milj.kr.
Samarbetet handhas av SIDA, medan kulturutbyte administreras av Svenska
institutet. Kulturstödet omfattar i huvudsak stöd till museiverksamhet, konst
och konsthantverk, teater musik och film. Biståndet är av växande betydelse och
syftar bl.a. till att stärka den egna kulturella identiteten.
Med det ovan anförda får motion U211 (m) anses besvarad.
Befolkningsfrågor
Sammanfattning av motionerna
Moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna, centerpartiet och
vänsterpartiet har alla föreslagit vissa höjningar av medelsramar för biståndet
på befolkningsområdet. Förslagen behandlas under resp. anslagsavsnitt (C 1 och
C 2. Särskilda program).
Flera motioner tar upp befolkningsfrågan och de problem som den snabba
befolkningsökningen i u-länderna medför. En enskild motion, U232 (s), föreslår
ökade insatser för bistånd på befolkningsområdet genom bilaterala och
multilaterala insatser med syfte att uppnå en nödvändig minskning av
befolkningstillväxten.
Med utgångspunkt från de stora problem som den snabba befolkningsökningen
förorsakar och denna frågas betydelse i det internationella
utvecklingssamarbetet föreslås i motion U227 (m) att en parlamentarisk kommitté
tillsätts med uppgift att snabbt utreda en ökning av åtgärder och insatser på
familjeplaneringsområdet och därav föranleda omprioriteringar.
I motion U246 (fp) betonas betydelsen av ökat bistånd på befolkningsområdet.
I motionerna U256 (c) och U259 (v) föreslås att biståndet på befolkningsområdet
bör öka och att 5 % av biståndsmedlen bör användas för
familjeplaneringsprojekt. I motion U239 (mp) föreslås att biståndet på
befolkningsområdet höjs kraftigt. En plan bör utarbetas för kraftigt utvidgat
svenskt stöd till familjeplanering. Diskussioner bör föras med mottagarländerna
om möjligheten att anslå medel inom landramarna.
Utskottets överväganden
Den snabba befolkningstillväxten bidrar starkt till fattigdomen i u-länderna.
Jordens befolkning har tredubblats sedan början av 1900-talet och uppgår nu
till ca 5 miljarder. Den genomsnittliga befolkningsökningen nådde en topp på ca
2 % i slutet av 1960-talet, men har sedan dess minskat något. Den absoluta
årliga tillväxten ökar dock fortfarande och förväntas uppgå till mer än 90
miljoner människor årligen i slutet av 1990-talet. 95 % av jordens
befolkningstillväxt äger rum i u-länderna. Det finns stora regionala
skillnader. I Latinamerika och Sydasien har födelsetalen fallit medan man i
Afrika inte kunnat notera motsvarande nedgång. Där ligger befolkningstillväxten
ofta på över 3 % per år. Ett annat problem som bör uppmärksammas är
stadsbefolkningens i många fall okontrollerade tillväxt. En sammanfattande
slutsats är att framsteg när det gäller ekonomiska reformer och tillväxt
urholkas genom en alltför snabb befolkningstillväxt. Vidare kan hög
befolkningstillväxt förorsaka stora påfrestningar på miljö och
resurshushållning.
Omfattande bistånd på befolkningsområdet är därför i hög grad motiverat
enligt utskottets uppfattning. De multilaterala organisationerna har mycket
viktiga uppgifter på området och fungerar väl. Sverige hör sedan länge till de
länder som bidrar mest till multilaterala program på befolkningsområdet (FNs
befolkningsfond UNFPA och familjeplaneringsfederationen IPPF). Dessa bidrag har
ökat kraftigt under senare år. Sverige har även sedan länge stött WHOs olika
program rörande familjeplanering och reproduktiv hälsa (mödrahälsovård).
Sverige bör fortsätta verka för att även andra biståndsgivare ökar sina bidrag
till de multilaterala organisationerna.
Även det bilaterala stödet genom SIDA har ökat. Ansträngningar har gjorts för
att öka andelen insatser inom familjeplanering och mödravård inom landramarna.
Det kan här vara fråga om att stödja bl.a. lokala organisationer för dessas
utbildnings- och informationsverksamhet på familjeplaneringsområdet. SIDA är i
färd med att stärka sin organisation vad gäller befolkningsfrågor.
Det bör i det sammanhanget noteras att omfattningen av denna typ av
bilateralt stöd är avhängig mottagarlandets egna prioriteringar. Enligt vad
utskottet har erfarit har intresset från mottagarländernas sida för
befolkningsbistånd successivt ökat. En faktor som kan ha haft betydelse härvid
är att man numer kan peka på ett flertal framgångsrika familjeplaneringsprojekt
i u-länder. Utskottet vill i sammanhanget betona att befolkningsfrågorna bör
ses i ett socialt sammanhang. Förbättrad inkomstnivå för de fattiga, förbättrad
utbildning, förbättring av kvinnans ställning i familj och samhälle är faktorer
som förutom direkta familjeplaneringsåtgärder gynnsamt kan påverka
befolkningsfrågornas utveckling. Samtidigt gäller att familjeplaneringsåtgärder
på sikt kan medverka till en höjning av levnadsnivån.
Utskottet välkomnar de ökade satsningar som gjorts. Mot bakgrund av
utskottets bedömning av betydelsen av insatser inom familjeplanering och
mödravård m.m. förordar utskottet att ytterligare medel för dessa ändamål
ställs till förfogande. Utskottet har erfarit att SIDA för innevarande budgetår
förfogar över en medelsram om 10 milj.kr. för insatser på befolkningsområdet
inom ramen för Särskilda program. Genom de anslagstekniska förändringar som
föreslås i årets budgetproposition frigörs vissa medel inom anslagsposten
Särskilda program. Dessa medel uppgår enligt vad utskottet inhämtat till ca
30 milj.kr. Utskottet anser att ett riktmärke för omfattningen av bistånd på
befolkningsområdet för nästa budgetår inom ramen för Särskilda program bör vara
30 milj.kr., dvs. en tredubbling av de medel som är tillgängliga innevarande
budgetår. Detta innebär att de ytterligare befolkningsinsatser som utskottet
har funnit angelägna kan göras inom ramen för budgetpropositionens
medelsförslag vad avser Särskilda program.
Utskottet är däremot inte berett att, som föreslås i motionerna U256 och
U239, ange en fast målsättning för andelen befolkningsbistånd i det totala
biståndet.
Utskottet tillstyrker vad som i motion U232 (s), yrkande 19 i motion U239
(mp), yrkande 27 i motion U246 (fp) och yrkande 5 i motion U259 (v) anförts om
ökade biståndsinsatser på befolkningsområdet. I övriga delar får dessa motioner
anses besvarade. Motion U256 (c) och yrkande 4 i motion U259 avstyrks.
Planeringen av befolkningsbiståndet sker fortlöpande inom regeringskansliet
och biståndsmyndigheterna. Någon särskild kommitté för detta ändamål, som
föreslås i motion U227, bedöms inte som nödvändigt.
Inom FNs befolkningskommission och FNs sekretariat för befolkningsfrågor har
arbetet med förberedelserna inför befolkningskonferensen 1994 intensifierats.
På svensk sida kommer initiativ att tas inom kort för att utforma det
förberedande arbetet på svensk sida. I likhet med vad som varit fallet inför
tidigare befolkningskonferenser kommer riksdagen enligt vad utskottet erfarit
att beredas tillfälle att direkt medverka i detta arbete.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 9 i motion U227 (m).
Kvinnor
Sammanfattning av motionerna
Samtliga motioner som berör kvinnofrågor i biståndet, U228 (s), U235 (m),
U246 (fp) och U239 (mp), ger uttryck för en gemensam syn på kvinnornas
fundamentala roll i utvecklingsprocessen och vikten av att kvinnor blir
delaktiga i beslutsfattande och i biståndsprogrammen. Motion U246 anför att
SIDAs handlingsprogram för kvinnor bör genomsyra hela SIDAs verksamhet. Denna
motion liksom motion U228 (s) anser att handläggarna av kvinnobistånd vid SIDAs
biståndskontor bör vara utsända handläggare och inte som nu är vanligast att
de är lokalanställda, i syfte att öka tyngd och status i hanteringen av
kvinnofrågorna på fältet.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas syn och det som framförs i propositionen om
betydelsen av att man i biståndet uppmärksammar kvinnornas roll och ställning.
Det handlingsprogram som SIDA utarbetat har som mål att öka kvinnornas
deltagande i de verksamheter som ingår i landprogrammen. Kvinnoaspekten skall
praktiskt integreras i sektorer och projekt i det bilaterala biståndet.
Samtidigt kan det vara nödvändigt att komplettera arbetet med specifika
kvinnoprojekt.
Inom utrikesdepartementet har en översyn av kvinnors roll i det svenska
biståndet utförts under året. En slutsats som redovisas i propositionen är att
det i alla delar av biståndet är både möjligt och angeläget att ta hänsyn till
könsrollsaspekter. Regeringen anser att även de mindre biståndsmyndigheterna på
samma sätt som SIDA bör utarbeta praktiskt inriktade strategier för att i resp.
verksamhet främja utveckling för och genom kvinnor. Utskottet delar denna
uppfattning och välkomnar den redovisning som regeringen utlovat i nästa års
anslagsframställning.
Utskottet har inhämtat att näst intill samtliga handläggare för kvinnobistånd
som verkar vid SIDAs biståndskontor är lokalanställda. Utskottet ser generellt
positivt på målsättningen att inrätta särskilda handläggare för kvinnobistånd
vid alla SIDAs biståndskontor. Utskottet kan inte med säkerhet bedöma i vilken
utsträckning utsända handläggare skulle kunna förbättra kvinnobiståndet. De
lokalanställda handläggarna av kvinnoinsatser gör enligt vad utskottet erfarit
ett uppskattat arbete. Genom det faktum att dessa handläggare ofta är
medföljande till andra tjänstemän, har det visat sig att anställningstiderna i
många fall blivit kortvariga och personalomsättningen härigenom hög. Detta kan
medföra bristande kontinuitet och sämre erfarenhetsuppbyggnad vid
biståndskontoren och på SIDAs huvudkontor. Utskottet anser att frågan om att
successivt ersätta lokalanställda med utsända handläggare för kvinnobiståndet
ytterligare bör övervägas inom SIDA. En utgångspunkt bör vara att dessa
handläggare bör rekryteras enligt samma principer som övriga handläggare för
olika sakområden inom SIDA. Detta bör ges regeringen till känna.
Härmed tillstyrks motion U228 (s) och berörd del av yrkande 29 i motion U246.
Yrkande 21 i motion U239 får anses besvarat.
I motion U235 (m) anges att de svenska biståndsprogrammen i Afrika bör beakta
kvinnornas möjligheter till utveckling inom jordbrukssektorn.
Utskottet konstaterar att kvinnorna spelar en mycket viktig roll i det
afrikanska jordbruket. I många fall är det kvinnorna som bär den tyngsta
arbetsbördan. Utskottet delar således motionärens uppfattning om att detta bör
uppmärksammas, och enligt vad utskottet erfarit görs också en hel del på
området. Det är dock i första hand biståndsmyndigheternas uppgift att närmare
utforma förslag på kvinnobistånd i Afrika.
Härmed får yrkande 1 i motion U235 (m) anses besvarad.
Yrkande 2 i samma motion tar upp kvinnornas ställning i Asien. Motionen
betonar vikten av bättre utbildning, hälsa och stärkandet av kvinnans ställning
i Asien och redovisar som ett lovande exempel ett av SAREC stött program i
Pakistan angående infektionssjukdomar hos mödrar och barn. Motionären anser att
sådana projekt bör genomföras även i andra asiatiska länder. Vidare berör
motionen vikten av utbildningsinsatser för flickor i Asien.
Utskottet delar motionärens uppfattning om angelägenheten av bistånd på dessa
områden. Det ankommer på biståndsmyndigheterna att närmare planera och utforma
projekt av detta slag.
Med det ovan anförda får yrkande 2 i motion U235 (m) anses besvarat.
I motion U250 (c) och motion Ub515 (s) förordas att en professur i
internationell mödravård inrättas med finansiering av biståndsmedel.
Genom SAREC finansieras för närvarande fyra professurer samt tre högre
forskartjänster som bedöms ha betydelse för kunskapen om u-ländernas problem
och därmed vara av direkt relevans i det svenska biståndet. De ämnesområden som
berörs är bl.a. miljövård och det samhällsvetenskapliga området.
Utskottet bedömer att ämnesområdet mödravård är av stort intresse i u-lands-
och biståndssammanhang. Utskottet ser därför skäl till att frågan övervägs i
positiv anda av berörda biståndsmyndigheter, i första hand SAREC. Hänsyn måste
givetvis tas till de prioriteringar som är nödvändiga med hänsyn till de
begränsade medel som står till förfogande. Det ankommer slutligen inte på
utskottet att ta ställning beträffande enskilda professurer eller deras
finansiering.
Härmed får motionerna U250 (c) och Ub515 (s) anses besvarade.
Barn
Sammanfattning av motionerna
I motion U246 (fp) anges att Sverige har ett stort ansvar att göra den nya
barnkonventionen känd i biståndsländerna. Barn bör få ökad uppmärksamhet vid
fördelning av biståndsmedel. I motionen betonas vidare behovet av
utbildningsinsatser.
I motion U231 (c) anges att Sverige gjort bindande åtaganden att följa och
förverkliga barnkonventionen, både i vårt eget land och internationellt. Detta
borde enligt motionen ha kommit till klart uttryck i regeringens
biståndsprogram. Vidare framförs att regeringen till riksdagen bör avge en
särskild redogörelse för dessa frågor.
Utskottets överväganden
I juni 1990 ratificerade Sverige barnkonventionen, som träder i kraft i
september 1991. Konventionen omfattar barn i såväl i- som u-länder och är en
direkt maning till alla länder att på alla plan se till barnens bästa. Ett
internationellt juridiskt instrument har skapats till skydd för barnens bästa.
De stater som ansluter sig till konventionen förbinder sig att till det
yttersta av sina resurser tillförsäkra sina barn rätt till liv, hälsa,
utveckling och respekt. Biståndet är ett medel för att förverkliga
konventionens normer och förpliktelser.
Hoten mot barnens överlevnad, hälsa och utveckling är allra störst i de
fattigaste, mest skuldtyngda och konfliktdrabbade länderna. Situationen för
barnen fortsätter att vara svår i många delar av världen. Undernäring,
övergrepp av olika slag, dåliga eller inga utbildningsmöjligheter hör till
bilden. Många barn får aldrig gå i skola. Barnadödligheten har under senare år
ökat i Latinamerika och Afrika.
Barnkonventionens anda och artiklar stämmer väl överens med mål och metoder i
svensk biståndspolitik. Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd i hög grad
är inriktat på exempelvis primärhälsovård, familjeplanering, nutrition,
vatten och sanitet, primärskolor och andra utbildningsinsatser m.m. Sverige är
den största bidragsgivaren till FNs barnfond UNICEF och finansierar ca 10 % av
organisationens budget.
Barnkonventionen utgör ytterligare en utmaning till biståndsgivarna att söka
nå barnen med sitt bistånd. Sverige bör fortlöpande följa upp barnkonventionen
i biståndssamarbetet, genom biståndsprogrammens utformning såväl som i dialogen
med mottagarländerna. Redogörelser för hur biståndet når olika sociala grupper
inkl. barnen kan på sedvanligt sätt lämnas i samband med budgetpropositionen.
Ett barntoppmöte med utgångspunkten från barnkonventionen ägde rum hösten
1990. Ett första handlingsprogram med anledning av deklarationen från toppmötet
har tillkännagetts av SIDA. I informationsarbetet om barnkonventionen är flera
enskilda organisationer verksamma med statliga bidrag. Både
utrikesdepartementet och socialdepartementet har publicerat särskilda skrifter
om barnkonventionen.
Med det ovan anförda får yrkande 28 i motion U246 och yrkande 10 i motion
U231 anses besvarade.
Alkohol och tobak
I motion U236 (fp) redogörs för de tilltagande alkoholproblemen i u-länderna.
Alkoholfrågan bör beaktas vid utformning och tillämpning av biståndsprojekten.
Vidare finns behov av forskning om alkohol som utvecklingshinder.
Alkoholupplysningsprojekt bör kunna få stöd inom ramen för anslaget till
enskilda organisationers biståndsarbete.
Utskottets överväganden
Utskottet delar den oro för alkoholmissbrukets verkningar som framförs i
motion U236. Utan tvekan skapar alkoholmissbruk allvarliga problem för individ
och samhälle i u-länderna. Bruket av alkohol kan enligt utskottet
karakteriseras som ett allvarligt utvecklingsproblem. Enligt vad utskottet
erfar utgör alkoholmissbruket dessutom ett ökande problem, något som allt fler
u-länder börjar uppmärksamma.
Enligt utskottets uppfattning bör alkoholfrågan ses i ett helhetsperspektiv.
Den måste länkas till olika företeelser och verksamheter i samhället och
angripas inom ramen för den sociala och ekonomiska utvecklingen i länderna,
t.ex. med sysselsättningsskapande åtgärder, hälsovårdsinsatser och utbildning.
Inte desto mindre är det en viktig uppgift inom biståndet att också identifiera
och söka genomföra mer riktade insatser för att bidra till en minskning av
alkoholkonsumtionen. Det kan exempelvis gälla informations- och
utbildningsåtgärder i opinionsbildande syfte eller andra förebyggande insatser.
En särskilt viktig målgrupp är ungdomarna.
Inom det bilaterala biståndet görs också vissa insatser för att minska och
bekämpa alkoholmissbruk, bl.a. inom primärhälsovård.
Upplysning om alkoholens skadeverkningar är viktig. I det stöd som ges till
svenska enskilda organisationer finns också stöd till alkoholupplysning,
exempelvis genom IOGTs, UNFs och NTOs arbete.
Motion U236 (fp) omnämner biståndsarbetarnas egna alkoholvanor. Utskottet
inser betydelsen av att biståndsarbetarna själva föregår med gott exempel. I
SIDAs föreberedande kurser för utresande biståndspersonal ges alkoholfrågorna
stor uppmärksamhet.
Vad gäller forskning delar utskottet motionärens uppfattning att
alkoholfrågorna bör uppmärksammas. Enligt vad utskottet erfarit har SAREC
genomfört vissa forskningsprogram om bl.a. alkohol.
Inom FN är det WHO som har huvudansvaret för alkoholfrågor. WHO har ett
globalt program med syfte att förhindra och kontrollera alkohol- och
drogmissbruk. Sverige har under många år tillsammans med de andra nordiska
länderna drivit frågan om ytterligare resurser för WHOs globala alkoholprogram.
Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att få denna fråga
uppmärksammad i bl.a. WHO samt att Sverige fortlöpande analyserar vad som kan
göras i form av direkta biståndsinsatser på alkoholområdet.
Vad gäller marknadsföring av alkohol har Sverige uppmanat WHO att i sitt
fortsatta arbete aktivt driva en internationell samordning av regleringen av
marknadsföring av tobak och alkohol.
Med det ovan anförda får yrkandena 1--4 i motion U236 (fp) anses besvarade.
I motion U234 (fp) anges att Sverige bör medverka till att utveckla
alternativa grödor som kan ersätta tobaksodling.
När det gäller tobak erfar utskottet att konsumtionen av tobak i u-länderna
har ökat. Det internationella arbetet för att upplysa om tobaksbrukets
skadeverkningar och att därigenom minska konsumtionen pågår främst inom WHO.
Inom WHO har en rad resolutioner antagits i syfte att begränsa
tobakskonsumtionen. Utskottet utgår från att denna verksamhet inom WHO
fortsätter.
Enligt vad utskottet erfarit har FAO nyligen utarbetat en studie som belyser
problematiken kring inkomstbortfall med anledning av att tobaksodling upphör.
Utskottet finner det viktigt att sådant analysarbete fortsätter. Det är vidare
angeläget att uppmärksamma miljöaspekterna i samband med tobaksodling, eftersom
tobaksnäringen i u-länder visat sig kräva stora uttag av brännved.
Utskottet anser att Sverige inom ramen för jordbruksprogram bör uppmärksamma
möjligheterna till odling av alternativa grödor som ersättning för
tobaksodling.
Härmed får motion U234 (fp) anses besvarad.
Utredningar
Sammanfattning av motionerna
I motion U227 (m) framförs att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas med
uppgift att se över det svenska biståndets inriktning. Kommittén bör också
enligt motionen kunna lägga fram förslag om förändringar rörande biståndets
organisation och arbetsformer.
Motion U231 (c) argumenterar för att en parlamentarisk u-landsutredning
tillsätts som bör behandla alla aspekter på Sveriges relationer till
u-länderna. Ett syfte bör vara att lägga grunden för ett kraftfullt svenskt
agerande internationellt för att åter föra fram u-ländernas problem till en
central plats i världspolitiken, heter det i motionen.
I motion U230 (v) begärs en brett förankrad parlamentarisk utredning om en
övergripande u-landspolitik. Bl.a. skall enligt motionen frågan om höjning av
biståndet från 1 till 2 % av BNI tas upp i utredningen liksom möjligheten att
inrätta ett särskilt departement för biståndsfrågor.
Utskottets överväganden
Såsom angavs i föregående biståndsbetänkande, 1989/90:UU15, har under senare
år flera delar av biståndet granskats och utvärderats. Bland utredningarna kan
följande nämnas:
Översyn av SIDAs organisation (Ds 1984:1), biståndet genom enskilda
organisationer (SIDA 1985), forskningsbiståndet (Ds UD 1985:2),
katastrofbiståndet (Ds 1986:2), översyn av biståndsmålen (SOU 1987:28),
SWEDFUNDs verksamhet (SOU 1988:4), kultursamarbetet med u-länderna (Ds UD
1987:2), den statligt finansierade u-landsinformationen (SOU 1988:19), vissa
aspekter av u-kreditsystemet (1988:42).
Den parlamentariska utredning som gjort en översyn av organisation och
arbetsformer i det bilaterala biståndet (SOU 1990:17) avlämnade sitt betänkande
i mars 1990. De förslag regeringen lagt fram i årets budgetproposition med
anledning av denna utredning behandlas i detta kapitel i ett senare avsnitt
under delrubriken Organisations- och arbetsformer i bilateralt
utvecklingssamarbete, näringslivsbistånd.
Under 1990 avslutades en översyn av effektivitetsfrågorna genom rapporten Bra
beslut -- Om effektivitet och utvärdering i biståndet (Ds1990:63). Syftet med
utredningen var att undersöka hur beslutsprocesserna ser ut, vad det finns för
beslutsunderlag, om beslutsprocesserna är effektiva och om biståndet är
effektivt. Utredningens förslag återges i budgetpropositionen. I propositionen
anges vidare att förslag med anledning av utredningen är föremål för
remissbehandling.
Som framgår av propositionen inleddes 1988 det nordiska projektet "FN i
utvecklingssamarbetet". Projektet, som har som huvuduppgift att belysa FNs
arbete på utvecklingsområdet och lämna idéer och förslag till nordiskt agerande
inom de olika FN-organisationerna, kommer att avslutas 1991.
Under 1989 tillsatte regeringen efter beslut av riksdagen en utredning om det
multilaterala biståndet. En samlad bedömning av hur hela det multilaterala
biståndet uppfyller de biståndspolitiska målen skall göras. Utredningen kommer
att avlämna sitt betänkande under våren 1991.
I samband med förra årets budgetproposition gav riksdagen regeringen i
uppdrag att göra en översyn av u-krediterna och andra kreditinstrument från
biståndspolitisk synpunkt. En särskild utredare har nu tillkallats till vilken
parlamentarisk medverkan skall knytas. Ett betänkande skall föreligga under
sommaren 1991.
Som framgår av ovanstående redogörelse finns ett stort antal avslutade och
pågående utredningar som sett över och analyserat viktiga delar av
biståndssamarbetet. Mot denna bakgrund anser inte utskottet att det nu finns
behov av att tillsätta en ny bred parlamentarisk utredning om hela den svenska
biståndspolitiken.
Härtill vill utskottet foga följande. Kraven på anpassningsförmåga hos
biståndet är genom de snabba förändringar som äger rum i vår omvärld stora. Den
bästa metoden att vidmakthålla den nödvändiga anpassningsförmågan har visat sig
vara att kontinuerligt utreda olika delar av biståndsverksamheten. Med hänsyn
till att olika länder har så olika förutsättningar för sin utveckling och att
villkoren i det internationella samarbetet förändras snabbt har utskottet svårt
att se att man i en allmänt inriktad utredning nu skulle komma till större
klarhet än vad som görs genom de delstudier som genomförts och nu pågår. Breda,
övergripande utredningar av den typ som förordas i de ovannämnda motionerna
riskerar att bli alltför långvariga och tungrodda för att uppfylla kraven på
anpassning inom biståndet. Detta innebär inte att man sänker kraven på en
helhetssyn i biståndet. Önskemålen om denna helhetssyn skall tillgodoses i allt
svenskt utvecklingssamarbete och bör också återspeglas i de utredningar som
görs om olika delar av biståndet och genom biståndsmyndigheternas löpande
utvärdering av sin verksamhet.
Härmed avstyrks yrkande 10 i motion U227 (m), motion U230 (v) och yrkande 1 i
motion U231 (c).
Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingssamarbete,
näringslivsbistånd m.m.
Sammanfattning av motionerna
I motion U219 (m) refereras till budgetpropositionens förslag om en ny
organisation för näringslivsstöd. I motionen anges att utredningsförslaget
angett att den nya organisationen skall arbeta med en affärsmässig prägel för
att utveckla u-ländernas näringsliv. Vidare anges att näringslivet bör i högre
grad delta i verksamheten. Mot den bakgrunden förordas aktiebolagsformen i
stället för som i propositionen föreslås myndighetsformen.
Även den enskilda motionen U221 (m) refererar till budgetpropositionens
förslag om näringslivsbistånd och betonar att importfrämjande i offentlig regi
måste för effektivitetens skull ha en nära anknytning till näringslivet. Mot
den bakgrunden bör ett importfrämjande organ för öst-, u- och NIC-länderna
etableras med staten och den svenska importörorganisationen Grossistförbundet
Svensk handel som huvudmän.
I den enskilda motionen U226 (s) förordas att den nya myndigheten för
näringslivsbistånd lokaliseras till Sandö U-centrum i Kramfors. I motion U238
(s-enskild) föreslås att myndigheten lokaliseras till Blekinge. I motion U201
(c-enskild) föreslås att den nya myndigheten lokaliseras till Kalmar län utan
yrkandet avstyrks.
Motion U249 (m-enskild) går emot förslaget om en ny biståndsmyndighet i fråga
om att inordna IMPOD i densamma. Många remissinstanser anges vara emot att
IMPOD ingår i den nya myndigheten. Det föreliggande förslaget motsvarar inte
kraven vad gäller IMPODs roll och uppgifter. Förslaget innebär risker för att
IMPODs nuvarande värdefulla verksamhet inte kan fortsätta.
Folkpartiet liberalerna tillstyrker i sin motion U246 budgetpropositionens
förslag om att inrätta en ny myndighet för näringslivsutveckling. Vidare
föreslås att ytterligare 10 milj.kr. ställs till den nya myndighetens
förfogande. Motionen betonar att den nya organisationen skall stödja uppkomsten
av kommersiella verksamheter som kan fortgå under marknadsmässiga förhållanden.
Vidare anges att det finns ett starkt samband mellan handel och
näringslivsutveckling. IMPOD bör, med utgångspunkt från en positiv värdering av
IMPODs kompetens, enligt motionen inordnas som en särskild enhet i det nya
biståndsorganet. Ambitionen att främja u-landsimport till Sverige bör utvidgas.
Motionen föreslår höjning av anslaget till IMPOD samt en höjning av SWEDFUNDs
grundfond. Dessa förslag behandlas under resp. anslagsavsnitt.
Enligt motion U246 ställer sig folkpartiet liberalerna bakom
biståndsorganisationsutredningens riktlinjer vad gäller ansvarsfördelningen
mellan SIDA och BITS. Skillnaderna i SIDAs resp. BITS arbetssätt gör det
naturligt att deras verksamhet i normalfallet pågår i olika länder.
I motion U231 (c) föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt
organ för tekniskt bistånd. Centerpartiet accepterar inte någon ytterligare
organisationsförändring innan en parlamentarisk utredning om Sveriges
relationer till u-länderna tillsatts. En helhetsbedömning saknas. Förslaget att
sammanföra IMPODs verksamhet med organ för industribistånd verkar mindre
välbetänkt, heter det i motionen.
I motion U244 (v) yrkas att det för näringslivsutveckling föreslagna
aktiebolaget SITCO inte skall bildas. IMPOD bör enligt motionen få bestå som
separat organisation. I motionen anges att regeringens förslag om
näringslivsbistånd är ett led i kommersialiseringen av biståndet. I stället
skall SIDA vara ansvarigt för det tekniska samarbetet. Det privata
näringslivets verksamhet i u-länder bör bekostats av företagen själva, inte av
biståndsmedel. Vidare anges i ett särskilt yrkande att BITS kan privatiseras
och omvandlas till SITCO om företagen önskar.
I samma motion yrkas att alla riksdagspartier bör vara representerade i SIDAs
styrelse.
Miljöpartiet föreslår i motion U239, yrkande 28 att biståndsorganet SIDA
omorganiseras till en myndighet med uppgift att arbeta både med de hinder för
u-ländernas utveckling som finns i Sverige och i u-länderna. Partiet yrkar på
att denna fråga snabbutreds och att förslag till omorganisation föreläggs
riksdagen för beslut under 1991/92.
Utskottets överväganden
I det följande behandlar utskottet med utgångspunkt från väckta motioner
först budgetpropositionens förslag till allmänna riktlinjer för organisationen
av det bilaterala biståndet och därefter frågan om organisationen av
näringslivsbiståndet.
Utskottet delar regeringens slutsatser som återges i propositionen med
anledning av utredningen om organisation och arbetsformer inom bilateralt
utvecklingsbistånd. Således bör som anges i propositionen huvuddelen av de
svenska biståndsinsatserna även i fortsättningen koncentreras till ett
begränsat antal fattiga samarbetsländer. SIDA förutsätts i enlighet härmed
fortsätta sitt djupa och långsiktiga samarbete inom landramarna med ett antal
länder, kanalisera stödet till enskilda organisationer, katastrofbistånd samt
humanitärt bistånd och medverka i genomförandet vad gäller särskilda
miljöinsatser och särskilda program. SIDA skall också kunna svara för projekt
eller sektorsstöd till en vidare krets samarbetsländer där ett mer djupgående
och långsiktigt engagemang krävs. Sverige bör således vara verksamt i en vidare
krets av länder. BITS huvudsakliga verksamhet när det gäller tekniskt bistånd
förblir att finansiera samarbetsavtal mellan svenska företag och organisationer
och motsvarande organ i en bredare krets av u-länder. Utskottet har ingen
erinran mot vad som angivits i propositionen vad avser rollfördelningen mellan
SIDA och BITS och den fördelning av samarbetsländer som blivit följden av
skillnaderna i arbetssätt mellan de båda organen. Utskottet delar vidare
biståndsorganisationsutredningens uppfattning att BITS verksamhet i större
utsträckning bör breddas för att svara även mot de övriga biståndspolitiska
målen från att tidigare ha inriktats främst på tillväxtmålet.
Med det ovan anförda får yrkande 7 i motion U246 (fp) som behandlar
ansvarsfördelningen mellan BITS och SIDA anses besvarat.
Yrkande 47 i motion U244 (v) som förordar att enbart SIDA blir ansvarigt för
tekniskt bistånd avstyrks liksom yrkande 48 i samma motion som föreslår en
utredning om privatisering av BITS.
Utskottet ser inga skäl till att SIDA skall ägna sig mer åt frågor rörande
utvecklingen i Sverige, som anges i yrkande 28 i motion U239 (mp), utan
yrkandet avstyrks.
I SIDAs styrelse finns de fyra största partierna representerade. Utskottet
bedömer att nuvarande parlamentariska representation i SIDAs styrelse är
ändamålsenlig och är inte berett att ändra nu gällande ordning. Motion U229
avstyrks härmed.
När det gäller budgetpropositionens förslag om en myndighet för
näringslivsutveckling vill utskottet anföra följande.
Utskottet tillstyrker förslaget om att inrätta en ny biståndsmyndighet för
näringslivsutveckling genom en sammanslagning av SWEDFUND, IMPOD och delar av
SIDAs industribyrå.
Enligt vad utskottet erfarit är ett av huvudsyftena med att inrätta ett nytt
organ för näringslivsstöd att främja konkurrensutsatta aktiviteter och därmed
verka för att den verksamhet som stöds i u-länderna blir självbärande och inte
biståndsberoende. Utskottet finner att denna målsättning är starkt motiverad.
Man bör i det svenska biståndet söka undvika att subventionera industriell
produktion i u-länderna utan i stället sträva efter att projekten i u-länderna
av egen kraft skall kunna hävda sig på marknaden. Bistånd inom
näringslivssektorn bör därför såsom anges i regeringens förslag präglas av
affärsmässighet. Det är således viktigt att det nya biståndsorganet bibehåller
och kompletterar det nuvarande organet SWEDFUNDs möjligheter att förmedla och
satsa riskkapital. Utskottet förutsätter att denna verksamhet fortgår med ett
betydande utnyttjande av den svenska resursbasen genom ett nära samarbete och
samverkan med svenskt näringsliv.
Utskottet har inhämtat att det nya näringslivsorganet främst kommer att vara
verksamt på företagsnivån, såväl vad gäller riskkapitalsatsningar för
produktion som exempelvis när det gäller kunskapsöverföring av olika slag.
Utskottet vill i anslutning härtill framhålla vikten av stöd till u-länderna
även när det gäller att skapa den miljö och det klimat som måste finnas för att
produktiv verksamhet skall kunna initieras och bli bärkraftig. Härvid spelar
det s.k. förvaltningsbiståndet, som främst kanaliseras genom SIDA liksom delar
av BITS institutionsstödjande verksamhet, en viktig roll.
Eftersom det föreslagna organets verksamhet i Sverige finansieras genom
biståndsmedel, ser utskottet ingen anledning att gå emot regeringens förslag om
att verksamheten skall bedrivas i myndighetsform. När det gäller förvaltningen
av riskkapitaldelen specifikt, inom ramen för myndigheten, kan det finnas
fördelar med en annan verksamhetsform, exempelvis stiftelse eller bolagsform.
Utskottet har erfarit att frågan om formen för riskkapitaldelen av den nya
myndighetens verksamhet för närvarande är föremål för beredning.
Utskottet anser att handel och produktion har ett nära samband. Framgångsrika
exportansträngningar från u-ländernas sida kräver såväl kunskap om effektiv
produktion som kännedom om marknadskrav och marknadsföring. Det nya
näringslivsorganet berikas därför om IMPODs breda marknadskunnande och
kompetens, inte minst när det gäller den svenska marknaden, maximalt kan
utnyttjas inom ramen för den nya organisationen. Utskottet vill särskilt
understryka den i propositionen framförda uppfattningen att det bör vara
möjligt för IMPOD att bevara den identitet och den kompetens som är så viktig i
den handelsfrämjande verksamheten. Vidare ser utskottet positivt på att den
handelsfrämjande verksamheten breddas utöver IMPODs nuvarande inriktning på
Sverigemarknaden till att gälla en breddad världsmarknad, inkl. möjligheterna
att främja handeln mellan u-länder.
Utskottet utgår från att riksdagen får ta del av de riktlinjer och mandat som
skall gälla för den nya myndigheten efter det att den av regeringen tillsatta
interdepartementala arbetsgruppen och den särskilda organisationskommittén som
förbereder myndighetens upprättande slutfört sitt arbete.
Med det ovan anförda avstyrks motionerna U219 (m), U221 (m), U249 (m),
yrkande 7 i motion U231 (c) och yrkande 46 i motion U244 (v). Yrkande 22
angående IMPODs ställning i den nya organisationen och yrkande 78 (delvis) i
motion U246 (fp) vad avser inrättandet av den nya biståndsmyndigheten får anses
besvarade.
Den nya myndigheten avses träda i funktion den 1 juli 1991. Enligt vad
utskottet har erfarit är enligt propositionens förslag finansieringen av den
nya myndighetens verksamhet under nästa budgetår i huvudsak enligt följande.
Genom IMPODs anslutning tillförs 25,5 milj.kr. Härtill kommer BITS särskilda
medel för aktiviteter inom SWEDFUND om 20 milj.kr. Dessutom tillförs de
särskilda medlen för den nya myndigheten som uppgår till 25 milj.kr.
Tillsammans med kostnader för de tjänster vid SIDAs industribyrå som överförs
ger detta en ungefärlig medelsram om 78 milj.kr. för nästa budgetår. Härtill
bör nämnas att SWEDFUNDs grundkapital ökas från 250 till 350 milj.kr.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelstilldelning
för den nya biståndsmyndigheten. Yrkande 78 i motion U246 (delvis) vad avser
ökad medelstilldelning avstyrks härmed.
Vad gäller den nya myndighetens lokalisering talar flera skäl för en
placering i Stockholm. En nära samverkan med andra biståndsorgan som BITS och
SIDA samt med UD är en förutsättning för att verksamheten skall kunna bedrivas
effektivt. Härtill kommer att de organ som kommer att ingå i den nya
myndigheten, IMPOD, SWEDFUND och SIDAs industribyrå, är lokaliserade till
Stockholm.
Härmed avstyrks motion U226 (s), motion U238 (s) och motion U201 (c).
Medelsramen för den nya myndigheten behandlas under avsnittet C 3 Andra
biståndsprogram.
Effektivitet i biståndet
Sammanfattning av motionerna
Folkpartiet liberalerna tar i sin partimotion U246 upp effektivitetsfrågorna
i biståndet. Effektivitetskrav bör enligt motionen gälla både på projektnivå
och vad gäller ekonomisk och politisk miljö. En aktiv dialog med
mottagarländerna spelar en viktig roll. Aspekter som bör uppmärksammas är bl.a.
u-ländernas administrativa kapacitet och underhållsfrågor. Att ta vara på
tidigare erfarenheter är viktigt, såväl från andra biståndsgivare som från
hemvändande biståndsarbetare. Man bör förbättra mekanismerna för utvärdering
och erfarenhetsuppbyggnad. Det finns enligt motionen behov av en fristående
utvärderingsfunktion. Vidare tar motionen upp vikten av biståndskompetens på
ambassaderna.
Utskottets överväganden
Den övergripande måttstocken vad gäller effektivitet är biståndets förmåga
att uppfylla de biståndspolitiska mål som riksdagen uppställt. Utskottet vill
understryka att effektiviteten fortlöpande bör uppmärksammas i hela det svenska
biståndet och av de involverade biståndsmyndigheterna.
Utskottet välkomnar att en principiell diskussion sker om effektivitetsfrågorna
och att en översyn genomförts och redovisats genom rapporten Bra beslut: Om
effektivitet och utvärdering i biståndet (Ds 1990:63). Det bör i sammanhanget
noteras att SIDAs räkenskaper och redovisningssystem regelbundet blir föremål
för granskningar av riksrevisionsverket. Dessutom inspekterar RRV
biståndskontoren och undersöker från tid till annan delar av SIDAs verksamhet.
För närvarande pågår en noggrann studie benämnd Effektiviteten i förvaltningen
av svenskt utvecklingsbistånd som bl.a. behandlar lednings- och
styrningsfunktioner, resursplanering samt relationen mellan sakanslag och
förvaltningsanslag. Studien görs av riksdagens revisorer efter ett initiativ av
utskottet.
Resonemangen och förslagen i motion U246 angående effektiviteten i biståndet
stämmer väl överens med vad regeringen angivit i propositionen och med
slutsatserna i nämnda utredning. Aktuella exempel på ansträngningar att
förbättra effektiviteten är den ökade uppmärksamheten på den ekonomiska och
politiska miljö i vilka de enskilda biståndsprojekten skall verka. Genom de
övergripande studier om bl.a. Afrika och Latinamerika som genomförts inom ramen
för det svenska biståndssamarbetet har man identifierat de viktigaste hindren
för utveckling och sökt anpassa biståndssamarbetet härtill. För Afrika har det
exempelvis gällt stöd till strukturanpassning och reformer, förvaltningsbistånd
och förbättring av institutionellt kapacitetsstöd, stöd till underhåll och
rehabilitering av anläggningar, former för att genom importstöd motverka
flaskhalsar i samband med strukturanpassning, stöd till sociala sektorer i
samband med reformprogram etc.
Den viktigaste samordningen av bistånd bör äga rum i mottagarländerna och
göras av mottagarländerna själva. Det är inte desto mindre väsentligt att
givarna aktivt bidrar till att underlätta samordningen. Detta gäller även det
multilaterala biståndet där organ som UNDP och Världsbanken spelar viktiga
koordinerande roller. Det är en fördel om biståndsgivarna i högre grad än
tidigare kan dra nytta av varandras erfarenheter. Inom ramen för OECDs
biståndskommitté DAC sker ansträngningar att tillgodose detta intresse. Inom
Norden förekommer kontinuerligt samråd mellan biståndsansvariga på politisk
nivå och mellan tjänstemän.
Med det ovan anförda får yrkande 3 i motion U246 som behandlar övergripande
effektivitetsfrågor anses besvarad.
I yrkande 4 i motion U246 ges stöd till effektivitetsutredningens förslag om
att inrätta ett fristående utvärderingssekretariat.
Mekanismerna för uppföljning och erfarenhetsuppbyggnad måste ständigt
förbättras. I första hand bör ett fortlöpande utvärderingsarbete bedrivas inom
de olika biståndsorganen. Det kan dock finnas fördelar med en fristående
utvärderingsfunktion för att komplettera det arbete som görs av de enskilda
biståndsorganen, i enlighet med vad som föreslås i den ovannämnda utredningen
om effektiviteten. Utskottet noterar att regeringen avser inhämta synpunkter på
detta förslag genom ett särskilt remissförfarande. Utskottet utgår från att
riksdagen får ta del av de förslag som detta förfarande kan komma att
aktualisera.
Med det ovan anförda får yrkande 4 i motion U246 anses besvarat.
Yrkande 5 i motion U246 tar upp vikten av att ta till vara hemvändande
biståndsarbetares erfarenheter.
I betänkandet 1989/90:UU15 tillstyrkte utskottet ett likalydande yrkande om
betydelsen att ta till vara biståndsarbetares erfarenheter. SIDA har nu
etablerat en utbildningsbyrå som enligt uppgift kommer att aktivt arbeta med
denna fråga. Utskottet utgår från att regeringen vid lämpligt tillfälle
redovisar hur detta viktiga arbete fortgår.
Härmed får yrkande 5 i motion U246 anses besvarat.
Med anledning av yrkande 8 i motion U246 om biståndskompetensen på
ambassaderna får utskottet anföra följande.
UDs handläggare består antingen av personer som genomgått
handläggarutbildningen eller av direktrekryterade specialister. I
handläggarutbildningen ingår biståndet som en integrerad och viktig del. I
utbildningen ingår bl.a. praktikperioder på biståndsavdelningen. De
specialister som rekryterats till biståndsavdelningen kommer i stor
utsträckning från andra biståndsmyndigheter eller enskilda organisationer.
Detta flöde av personer mellan myndigheterna och departementet förhöjer
kompetensen. Många av dessa tjänstemän handlägger sedermera biståndsfrågor på
ambassadernas allmänna avdelningar.
Vid rekryteringen till rena biståndshandläggartjänster vid ambassaderna är
kravet på biståndskompetensen mycket stort. Förutom från UD och samtliga
biståndsmyndigheter kan även personer från enskilda organisationer och
folkrörelser komma i fråga.
Beträffande biståndsmyndighetens behov av fältrepresentation för den
operativa verksamheten föreslås enligt årets budgetproposition att
myndigheterna ges större möjligheter att själva bestämma sitt behov av
fältrepresentation. Samtidigt framhålls att det skall vara ambassadens uppgift
att svara för fältrepresentationen vad gäller den biståndspolitiska
planeringen, ekonomisk och politisk rapportering m.m. Utskottet ställer sig
bakom dessa riktlinjer.
Med det ovan anförda får yrkande 8 i motion U246 anses besvarat.
I motion U260 föreslås att svenska UNICEF-kommittén befrias från staten.
Idealitet främjas bäst utan statlig styrning heter det i motionen.
Svenska UNICEF-kommittén bildades 1954 som en frivillig kommitté. 1958
omvandlades den till en statlig kommitté. 1979 konstaterades att viss oklarhet
rådde om kommitténs rättsliga status. Mot den bakgrunden beslöts att ombilda
svenska UNICEF-kommittén till en statlig stiftelse. 1983 fastställdes stadgar
för stiftelsen.
De nationella UNICEF-organen i olika länder har varierande form och status. I
några länder är de privata organisationer som får statliga bidrag, som är
fallet i övriga nordiska länder. I andra länder kan organen ha en starkare
statlig koppling. UNICEF accepterar alla dessa olika konstruktioner.
Bakom det svenska beslutet att ha den statliga anknytningen som kom till
genom beslutet 1958 och beslutet om stiftelseformen låg bl.a. önskemålet om att
säkerställa UNICEF-kommitténs fortlevnad och verksamhet. Enligt stadgarna skall
kommittén bedriva informationsverksamhet, granska UNICEFs verksamhet och ge
förslag, ta emot och förmedla gåvor till UNICEF samt organisera försäljningen
av UNICEFs produkter.
I styrelsen som utses av regeringen finns representanter för fyra
riksdagspartier, utrikesdepartementet, socialdepartementet, SIDA, FN-förbundet,
Rädda barnen, Röda korset, Svenska missionsrådet och statens ungdomsråd
representerade. Genom att representanter för folkrörelser och enskilda
organisationer finns representerade i så pass hög grad anser utskottet att de
ideella intressena i kommitténs ledning är väl tillgodosedda. UNICEFs styrelse
har såvitt utskottet erfarit inte uttryckt något missnöje med den statliga
anknytning som nu finns i och med stiftelseformen. De problem inom
UNICEF-kommittén som bl.a. återspeglats i pressartiklar har såvitt utskottet
kan bedöma inte något samband med kommitténs nuvarande rättsliga status.
Med det ovan anförda avstyrks motion U260.
Nya samarbetsländer, länderprogram och landval
Landprogram, projektbistånd
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 7 i motion U227 (m) föreslås att landramsbiståndet på sikt
bör avvecklas till förmån för ett projektinriktat bistånd. I motion U246
(fp), yrkande 23, föreslås att bättre kunskap om det fransktalande
Afrika skall byggas upp inom de svenska biståndsorganisationerna. Enligt
motionärerna bör ytterligare insatser i Västafrika och Sahelområdet
kunna bli aktuella ur bl.a. miljösynpunkt. En långsiktig
kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika behövs därför inom
biståndsadministrationen och i den s.k. resursbasen. Det finns enligt
motionärerna få traditionella kontaktytor med Sverige i området, och
praktiska svårigheter som begränsade kunskaper i franska i Sverige kan
lägga hinder i vägen för ett framtida samarbete.
I motionens yrkande 32 föreslås att systemet med programländer bör
förbättras. Enligt motionärerna har systemet i stort en rad fördelar.
Biståndet blir exempelvis i högre grad behovsstyrt. Man behöver inte
heller hasta fram projekt för att utnyttja tillgängliga biståndsmedel
innan de dras in. Systemet har enligt motionärerna emellertid också en
del problem. Det kan ge en alltför schematisk uppdelning i programländer
och icke-programländer som inte motsvarar verklighetens behov. Det kan
göra det problematiskt att avveckla programlandssamarbete och det kan
leda till att alltför stora summor slussas genom mottagarlandets
administration m.m. För att komma till rätta med dessa problem vill
motionärerna i högre grad lämna utrymme för modifieringar efter hand som
nya erfarenheter vinns och situationen i u-länderna förändras.
Tidpunkter för omprövning bör oftare anges och rörligheten i
programlandskretsen bör kunna ökas.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att det svenska biståndet redan till stor del är
projektinriktat. En kombination av landramar och användning av andra
biståndsinstrument ger den flexibilitet som är nödvändig i det samlade
biståndet. Även inom landramssamarbetet finns många möjligheter till
ändrad inriktning om situationen skulle kräva detta. Exempelvis kan en
stor del av landramsbiståndet användas för humanitära insatser. Ett
landprogrammerat bistånd kan också avbrytas till förmån för annat
bistånd om de ekonomiska och politiska förutsättningarna så kräver.
Systemet med landramar är enligt utskottets bedömning motiverat särskilt
i de allra fattigaste länderna, där biståndet kanske svarar för en
mycket stor del av utvecklingsresurserna. Genom att en ökande andel av
biståndet i själva verket går utanför landramarna och allt fler
biståndsinstrument används avdramatiseras programlandsfilosofin om
särskilt gynnade mottagarländer. Utskottet anser att en kombination av
olika biståndsformer fortfarande är det effektivaste arbetssättet.
Utskottet konstaterade redan i förra årets biståndsbetänkande
(1989/90:UU15) att kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika är
betydelsefullt. Denna fråga förtjänar att uppmärksammas av de i Sverige
berörda institutionerna, inte minst vad gäller behovet av kunskaper i
det franska språket. Utskottet utgår ifrån att regeringen vidtar de
långsiktiga åtgärder som behövs för att förstärka kunskapen om det
fransktalande Afrika.
Därmed avstyrks yrkande 7 i motion U227 (m). Yrkande 32 i motion U246
(fp) får med det ovan anförda anses vara besvarat. Yrkande 23 i samma
motion tillstyrks.
Bindning, återflöde
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 9 i motion U239 (mp) föreslås att bindningen av
biståndsmedel till inköp av varor och tjänster i Sverige skall tas bort.
I yrkande 6 i motion U246 (fp) föreslås att det bundna biståndet i
princip bör ersättas med obundet gåvobistånd.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas principiella syn att bistånd bör vara
obundet. Utvecklingen i Sverige har också gått mot en ökad andel obundet
bistånd. Varubiståndet är till största delen obundet. U-krediterna och
det tekniska samarbetet via BITS är bundet så till vida att kontrakt med
svensk part finansieras. Importinnehållet kan emellertid vara stort, och
en svensk konsultfirma eller myndighet kan mycket väl engagera utländska
samarbetspartners och konsulter. Det svenska biståndet har gått mot ökad
avbindning, och bindningsgraden håller internationellt sett en låg nivå.
En förutsättning för att en u-kredit skall kunna lämnas är i princip
att ett kontrakt vinns i internationell konkurrens. Genom att BITS inte
erbjuder högre gåvoelement än den internationellt överenskomna
miniminivån (50% för de minst utvecklade länderna och 35% för låg-
och medelinkomstländer) bidrar det svenska systemet inte heller till den
osunda konkurrens med kreditvillkor som ibland förekommer.
I OECD pågår förhandlingar om en förbättrad disciplin för bundna
biståndskrediter. Sverige har varit aktivt i dessa förhandlingar och
lagt fram förslag som, om de vinner gehör, kan leda till en mer
utvecklingsorienterad, konkurrensneutral ordning för
kapitalöverföringar till angelägna projekt i u-länderna. En av
regeringen tillsatt utredning är dessutom i färd med att granska
kreditinstrumentets roll i biståndet.
Därmed får yrkandena 9 i motion U 239 (mp) och 6 i motion U 246 (fp)
anses vara besvarade.
Avbrytande, krig
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 33 i motion U246 (fp) föreslås att bistånd endast bör
avbrytas när de förutsättningar som samarbetet vilar på dramatiskt har
förändrats. Om det bedöms nödvändigt skall enstaka projekt kunna drivas
vidare även efter det att landramen har avskaffats och övrigt samarbete
har upphört. I motionens yrkande 38 föreslås att Cuba inte längre bör
ingå i kretsen av reguljära samarbetsländer för BITS. I yrkande 1 i
motion U248 (fp) anförs på liknande sätt att Cuba inte bör komma i fråga
för insatser från BITS förrän en utveckling mot demokratiska fri- och
rättigheter och av respekten för mänskliga rättigheter inletts. I
stället bör enligt motionärerna stöd ges till de organisationer som
aktivt arbetar för en demokratisk utveckling på Cuba.
I yrkande 1 i motion U661 (fp) föreslås att något svenskt bistånd till
Cuba inte bör komma i fråga så länge som den kubanska regeringen, trots
påpekanden från FN och Röda korset, inte visar någon som helst vilja att
respektera grundlägande mänskliga rättigheter. I yrkande 2 i motion U248
(fp) föreslås att Cuba, mot bakgrund av situationen vad avser mänskliga
rättigheter i landet, inte bör komma i fråga för insatser från BITS
förrän en utveckling mot demokratiska fri- och rättigheter och respekt
för mänskliga rättigheter inletts.
Utskottets överväganden
Biståndet till Cuba lämnas av SAREC och BITS. BITS tekniska bistånd
syftar till kunskapsöverföring, kompetensutveckling och
institutionsuppbyggnad. Stöd har tidigare också getts för inköp av
reservdelar till den utrustning som upphandlades i Sverige under
1970-talet. Insatserna omfattar bl.a. mejeriverksamhet, rening av
utsläpp från pappersindustrin, studier rörande energibesparing och
kemikalieåtervinning. Efter biståndsförhandlingar med Cuba i februari
1991 avslutas det finansiella stödet till inköp av reservdelar. BITS
tekniska bistånd inriktas i ökande grad på stöd till ekonomiska och
andra reformer. Ett bilateralt forskningssamarbete genom SAREC
förekommer inom miljövård, medicin, jordbruksforskning och
mikrobiologisk behandling av sockerrörsavfall. Under budgetåret 1988/89
påbörjades ett institutionellt samarbete om epidemisk
hjärnhinneinflammation. Under budgetåret 1989/90 lämnades 24,7 milj.kr.
i bistånd till Cuba. Enligt vad utskottet erfarit kommer biståndsvolymen
att vara lägre under kommande år.
Det kvarvarande biståndssamarbetet med Cuba bör enligt utskottets
uppfattning medverka till ekonomiska reformer och demokratisk
utveckling. Situationen vad gäller respekten för mänskliga rättigheter
på Cuba bör vara föremål för fortsatt stor uppmärksamhet och vägas in i
övervägandena beträffande biståndets omfattning och utformning.
Därmed avstyrks yrkande 38 i motion U246 (fp). Yrkandena 3 i motion
U227 (m), 13 och 33 i motion U246 (fp), yrkande 1 i motion U661 (fp)
samt yrkandena 1 och 2 i motion U248 (fp) får med det ovan anförda anses
vara besvarade.
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
Propositionen (s. 92--117)
Det svenska multilaterala biståndet redovisas huvudsakligen under
anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Därutöver
utgår bidrag till FNs verksamhet från övriga anslag. Det gäller främst
bidrag till FNs humanitära verksamhet och vid katastrofsituationer, men
även vissa långsiktiga utvecklingsinsatser, regionala program och stöd
till internationella forskningsprogram. Därmed utgör bidragen till
multilaterial verksamhet cirka en tredjedel av det totala biståndet.
Tabell 4. Bidrag till internationella biståndsprogram budgetåret
1990/91 och 1991/92 fördelat på organisationer (milj.kr.)
*Bidrag till Sahelkontoret (UNSO) ingår fr.o.m. 1991/92 i
anslagsposten Andra multilaterala bidrag, Miljöinsatser.
Bidrag till Sahelkontoret (UNSO) redovisas under anslagsposten Andra
multilaterala bidrag, Miljöinsatser.
FNs utvecklingsprogram (UNDP)
FNs utvecklingsprogram (UNDP) är FN-systemets centrala organ för
finansiering av tekniskt bistånd. Eftersom de UNDP-finansierade
projekten för närvarande i huvudsak utförs av FNs fackorgan, är
samarbetet mellan dem, UNDP och mottagarlandet ytterst väsentligt. UNDP
har ett världsomfattande program i omkring 150 länder och territorier.
Dess resurser är enligt propositionen emellertid blygsamma jämfört med
många andra biståndsorgans. De ursprungliga intentionerna med UNDP som
samordnare av FN-systemets tekniska bistånd har enligt regeringen därför
inte kunnat infrias.
Rapporter från det Nordiska FN-projektet har visat att UNDPs förmåga
att spela en roll varierar starkt från land till land. Även i
FN-systemet pågår utredningar och förhandlingar som bör leda till
förändrade roller och arbetsuppgifter för de olika FN-organen, inkl.
UNDP.
UNDP behöver enligt propositionen en solid resursbas för att fullgöra
sina uppgifter. Den bör byggas upp genom ökade bidrag från allt fler
givarländer. De nordiska länderna svarar för närvarande för en tredjedel
av bidragen till UNDP. 1989 var Sverige UNDPs största givare totalt
sett. Det behövs enligt propositionen en rimligare bördefördelning.
Regeringen kommer därför att fortsätta att verka för ett större och
bredare ansvarstagande bland givarna för tilldelning av resurser till
UNDP.
Regeringen anser det väsentligt att FN-systemets biståndsverksamhet
effektiviseras för att förbättra dess möjligheter att lösa viktiga
globala frågor vilka förutsätter samarbete i internationella
organisationer.
Mot denna bakgrund förordas i propositionen att Sveriges ordinarie
bidrag till UNDP för budgetåret 1991/92 ökar med 25 milj.kr. till 650
milj.kr. Av dessa avsätts 50 milj.kr. för insatser som syftar till att
ytterligare främja en effektiv verksamhet inom UNDP i linje med de
svenska biståndspolitiska målen. Regeringen anser mot denna bakgrund att
Sveriges bidrag till det särskilda kontot för UNDPs verksamhet i de
minst utvecklade länderna kan avskaffas fr.o.m. budgetåret 1991/92.
Regeringen anser att Sverige bör fortsätta att verka för ökade
insatser på befolkningsområdet. Det svenska biståndet bör fortsätta att
lämnas dels som en integrerad del av bilaterala hälso- och
förvaltningsprogram, dels genom internationella program som FNs
befolkningsfond (UNFPA) och Internationella
familjeplaneringsfederationen (IPPF).
UNFPA har en central uppgift som finansieringsorgan och global
koordinator för insatser inom ramen för FNs utvecklingssamarbete på
befolkningsområdet samt i förberedelserna inför det planerade
internationella mötet om befolkningsfrågor 1994.
UNFPAs roll är att stödja ländernas ansträngningar att bygga upp sin
egen kapacitet för effektiva program på befolkningsområdet.
Sveriges sammanlagda bidrag till UNICEF utgör ca tio procent av
organisationens budget. De svenska statliga bidragen har under en tid
varit de största från något land. Det är regeringens förhoppning att den
uppmärksamhet som barnfrågorna under året rönt skall ge även andra
länder anledning att öka sina bidrag till UNICEF.
Världsbanksgruppen, som består av Världsbanken (IBRD), Internationella
utvecklingsfonden (IDA), Internationella finansieringsbolaget (IFC) och
Multilaterala investeringsgarantiorganet (MIGA), har länge varit en av
de viktigaste finansieringskällorna för u-länderna. Till följd av
1980-talets skuldkris med växande svårigheter för u-länderna att erhålla
kommersiella lån har enligt propositionen Världsbanken kommit att få en
ytterligare ökad betydelse. Denna kommer till uttryck dels i en ökad
utlåning men också i en omfattande rådgivning i samband med ekonomiska
reformer i låntagarländerna. Denna utveckling och bankens centrala roll
för mobilisering och samordning av finansiellt bistånd har medfört ett
närmare samarbete mellan banken och svenska biståndsorgan, särskilt i
Afrika.
Sveriges kapitalinsats i banken uppgår till 1,8 miljarder US-dollar,
vilket för närvarande motsvarar en röstandel på 1,41 %.
Internationella utvecklingsfonden (IDA)
IDA är Världsbanksgruppens fond för utlåning på särskilt förmånliga
villkor till de fattigaste u-länderna. Budgetåret 1989/90 uppgick IDAs
nya utlåningsåtaganden till ett belopp motsvarande 5,5 miljarder
US-dollar.
Ungefär 90 % av IDA-utlåningen går till de fattigaste länderna, de med
en BNP per innevånare under 544 US dollar i 1988 års priser. Utlåningen
är inriktad på landsbygdsutveckling, utbildning, hälsovård,
vattenförsörjning och stöd för ekonomiska reformer som syftar till
effektivare resursutnyttjande (s.k. strukturanpassningsprogram). Med sin
betoning på social utveckling och fattigdomsbegränsning har enligt
regeringen IDA-utlåningen alltmer kommit att närma sig de svenska
biståndspolitiska målen.
Utlåningen via IDA finansieras genom bidrag från medlemsländerna,
vilka i återkommande förhandlingar beslutar om s.k. påfyllnader av IDAs
resurser. Förhandlingarna om den nionde påfyllnaden (IDA 9) slutfördes
under år 1989. Uppgörelsen resulterade i en påfyllnad om 11,7 miljarder
SDR (s.k. särskilda dragningsrätter), motsvarande ca 15 miljarder
US-dollar.
Sveriges andel av påfyllnaden är 2,62 %, vilket motsvarar 2 528
milj.kr.
Under det hittillsvarande systemet för budgetering av de svenska
bidragen har varje år i budgeten anslagits en summa motsvarande det på
skuldsedeln angivna svenska årsbidraget. Eftersom IDAs dragningar från
skuldsedlar sker först då fonden behöver resurser för utbetalningar till
godkända projekt förblir medel outnyttjade under en följd av år. Därmed
har en relativt stor mängd outnyttjade medel kommit att byggas upp under
denna anslagspost.
Som regeringen konstaterade i 1990 års budgetproposition, kan
anslagstekniken förändras och de outnyttjade medlen minska utan att IDAs
möjligheter till utfästelser gentemot u-länderna påverkas. En sådan
förändrad anslagteknik för de svenska bidragen till IDA 9 skulle
innebära att man inte anslår medel i enlighet med Sveriges utfästelser
på de årliga skuldsedlarna, utan i stället anslår summan av motsvarande
års kontantbidrag och IDAs beräknade dragningar från skuldsedlarna.
Detta system har enligt propositionen den grundläggande fördelen att
inga nya reserver byggs upp samtidigt som det existerande beloppet
outnyttjade medel minskar i takt med att dragningarna från tidigare
fondpåfyllnader fortsätter. Dessutom ger det enligt propositionen en
sannare bild av den faktiska resursöverföringen till u-länderna, och
ligger därmed i linje med den allmänna strävan att inom biståndet
avpassa tilldelningen av medel till utnyttjandet.
Mot bakgrund av ovanstående redogörelse föreslås att systemet för
anslagsgivning till IDA förändras enligt de angivna linjerna från och
med budgetåret 1991/92, då det andra årsbidraget till IDA 9 skall
erläggas. Medelsbehovet för budgetåret 1991/92, dvs. det svenska
kontantbidraget samt de skuldsedeldragningar som beräknas genomföras
under budgetåret, beräknas till 432 milj.kr.
Förhandlingarna om den fjärde allmänna kapitalökningen i Afrikanska
utvecklingsbanken (AfDB) slutfördes i november 1986 och
överenskommelsen därom trädde i kraft i juni 1987. Beslutet innebär att
bankens kapital tredubblas under femårsperioden 1987--1991 till ca 19,5
miljarder US-dollar. Under den femte påfyllnaden av Afrikanska
utvecklingsfondens (AfDF) resurser har givarländerna bidragit med 2,66
miljarder US-dollar under treårsperioden 1988--1990, vilket i reala
termer inneburit en ökning med 25 % jämfört med föregående påfyllnad.
Sveriges bidrag har uppgått till 764,2 milj.kr. motsvarande 4,5 % av den
totala påfyllnaden.
Förhandlingarna om en sjätte påfyllnad i AfDF avseende åren 1991--93
beräknas vara avslutade i början av 1991. Storleken på denna påfyllnad
beräknas uppgå till ca 4 miljarder US dollar.
Bankens kapital uppgår för närvarande till ca 22,8 miljarder US-dollar
varav 2,8 miljarder US-dollar har inbetalats och återstoden utgör
garantiåtaganden. Eftersom Sverige inte deltog i den första
kapitalökningen år 1971 sjönk Sveriges andel av kapitalet från
ursprungliga 0,41 % till 0,15 %. I september 1988 beslöts om en särskild
svensk kapitalökning på omkring 28 milj.kr. för att den svenska
kapitalandelen åter skulle komma i nivå med den ursprungliga andelen.
Den fjärde påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfondens (AsDF)
resurser avslutades under 1990. Påfyllnaden som avsett perioden
1987--1990 har uppgått till 3,6 miljarder US-dollar. Sveriges bidrag om
365,7 milj.kr., som motsvarar 1,37 % av påfyllnaden, har inbetalats i
fyra lika stora årsbidrag.
Förhandlingar om en femte påfyllnad av AsDF avseende åren 1991--1994
har påbörjats under 1990 och beräknas vara avslutade kring
halvårsskiftet 1991. I början av år 1989 lade en speciellt utvald
expertpanel fram förslag om hur bankens och fondens långivning skulle
inriktas under nittiotalet. Förslagen utmynnade i starka
rekommendationer om att banken och i synnerhet fonden i väsentlig grad
skulle gå över till långivning till utbildnings- och hälsosektorerna för
att på detta sätt gynna de fattigaste grupperna i samhället.
Sveriges andel i AsDF är jämförelsevis låg. Regeringen anser att det
mot bakgrund av den nya ovan beskrivna inriktningen på fondens utlåning,
vilken ligger väl i linje med svenska biståndspolitiska prioriteringar,
är motiverat att höja den svenska andelen.
Förhandlingarna om en sjunde allmän kapitalökning, i Interamerikanska
utvecklingsbanken (IDB), som påbörjades år 1986, kunde slutföras i mars
1989. Överenskommelse nåddes om en påfyllnad som ger banken möjlighet
till ökad utlåning under fyraårsperioden 1990--1993 med sammanlagt 22,5
miljarder US-dollar. Fonden för särskild utlåning på mjukare villkor
(FSO) fylls på med 200 miljoner US-dollar under samma period.
Sveriges andel uppgår till 0,17 % av kapitalhöjningen, vilket
motsvarar ca 43 miljoner US-dollar.
Världslivsmedelsprogrammet (WFP)
Sverige verkar enligt propositionen för att en ökad andel av världens
sammanlagda livmedelsbistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall
spela en aktiv roll för att lindra verkningarna av katastrofer av olika
slag. WFP har en betydelsefull roll vid samordning av
livsmedelsleveranser i internationella hjälpprogram. Under 1989 fick
ca 50 miljoner människor livsmedelsbistånd genom WFPs försorg. Ca 35
miljoner människor fick livsmedelsbistånd i samband med
utvecklingsprojekt och 8 miljoner i anslutning till katastrofbistånd. Av
världens 15 miljoner flyktingar, fick 7 miljoner livsmedelsbistånd från
WFP. Ca 80 % av det totala stödet går till de fattigaste u-länderna.
Två tredjedelar av Sveriges ordinarie bidrag till WFP är bundet till
upphandling av livsmedel i u-länder med exportproduktion eller i
Sverige. Utöver det ordinarie bidraget kanaliserar Sverige även
extraordinärt livsmedelsbistånd och katastrofhjälp genom WFP.
WFPs bidragsmål för tvåårsperioden 1991--1992 är 1 500 miljoner
US-dollar.
Livsmedelshjälpskonventionen (FAC)
Under 1986 års livsmedelshjälpskonvention har medlemsländerna åtagit
sig att ge bidrag som sammanlagt motsvarar 7,5 miljoner ton spannmål per
år. Konventionen är treårig. Det svenska årsbidraget motsvarar 40 000
ton vete.
Internationella katastroflagret för livsmedel (International Emergency
Food Reserve, IEFR) och långvariga flyktingsituationer (Protracted
Refugee Operations, PRO)
Det Internationella katastroflagret för livsmedel (IEFR) skapades för
att snabbt och effektivt kunna ge bistånd i samband med akuta
katastrofsituationer. Sverige har bidragit till lagret, som
administreras av WFP, alltsedan dess tillkomst 1975. IEFR-lagret används
för att tillhandahålla livsmedel till särskilt utsatta grupper. Vidare
har en särskild fond (PRO) upprättats för långvariga flyktingsituationer
inom WFPs reguljära program fr.o.m. år 1990.
FNs hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)
I propositionen anges att intifadan nu går in på sitt tredje år med en
fortsatt upptrappning av våldet. Tillväxten i de ockuperade områdena har
sedan intifadans början gått kraftigt tillbaka och medfört en allt
svårare ekonomisk situation för befolkningen. Alltfler palestinier som
tidigare varit självförsörjande har nu tvingats att söka bistånd från
UNRWA.
Denna situation ställer ökade krav på UNRWA i dess arbete för de
palestinska flyktingarna i regionen. UNRWA beräknar medelsbehovet för
verksamhetsåret 1991 till 254 miljoner US-dollar, vilket skall jämföras
med 1990 års budget på 242 miljoner US-dollar. Därutöver tillkommer
katastrofprogrammet för ockuperade områden.
FNs flyktingkommissarie (UNHCR)
UNHCR har till uppgift att lämna rättsligt skydd och materiellt
bistånd till flyktingar. Under sina 40 år har organisationen bistått ca
26 miljoner flyktingar. De senaste tio åren har antalet flyktingar i
världen ökat från ca 8,5 miljoner till omkring 15 miljoner.
Samtidigt har UNHCRs inkomster legat på samma nivå sedan 1980, drygt
500 miljoner US-dollar per år. Det ledde i slutet av 1989 till en
finansiell kris med ett underskott på 38 miljoner dollar. Det var enligt
propositionen samtidigt en förtroendekris för organisationen och ledde
till den dåvarande flyktingkommissariens avgång.
Ett antal länder har ökat sina bidrag till UNHCR. Därigenom har UNHCR
fått nästan full bidragstäckning för det allmänna programmet inkl. 1989
års underskott. Däremot kan endast hälften av de särskilda programmen
finansieras. Flyktingprogrammen har fått anpassas till en låg budgetnivå
som innebär att hälso- och utbildningsinsatserna är kraftigt nedskurna
för flyktingarna. UNHCRs resurser motsvarar cirka 50 öre per flykting
och dag.
Enligt propositionen kommer Sverige att fortsatt aktivt söka förändra
flyktingarnas situation, dels genom ökade insatser, dels genom att söka
påverka andra länder att öka sina bidrag och att ge bättre villkor för
flyktingbiståndet. Vidare kommer Sverige i internationella liksom
bilaterala sammanhang att understryka behovet av att komma tillrätta med
de orsaker som ligger bakom flykt.
UNHCRs budget för 1990 års reguljära program uppgår till 345 miljoner
US dollar. Därutöver förutses särskilda flyktingprogram att uppgå till
över 300 miljoner US-dollar under 1991.
Miljöinsatser
FN-systemets olika organisationer har fått en ökande och allt
viktigare roll på miljöområdet. Detta välkomnas av Sverige som i
FN-systemets beslutande organ under senare år aktivt medverkat till
denna utveckling. Sverige har under de senaste två budgetåren bidragit
till att stödja institutionella förstärkningar med särskild inriktning
på u-ländernas behov och avser att även under budgetåret 1991/92 att
göra detta.
Som exempel på sådana förstärkningar kan nämnas riktade bidrag till
FNs organisation för industriell utveckling (UNIDO), som utarbetat ett
program för en integrering av miljöhänsyn i
industrialiseringsprocessen i u-länder. Ett annat exempel är bidrag
för miljöfrämjande insatser genom FNs organ för transnationella företag
(UNCTC). Likaledes är det angeläget att stödja de FN-organ som arbetar
med att främja nya och förnybara energikällor för u-ländernas behov.
De förhandlingar som skett under år 1990 om en miljöfond inom
Världsbanken för att åtgärda miljöproblem i u-länderna av global
betydelse har nått så långt att det är sannolikt att fonden kan påbörja
sin verksamhet under år 1991. Fonden är tänkt att finansiera insatser
utformade av UNEP, UNDP och Världsbanken inom fyra verksamhetsområden:
klimat, biologisk mångfald, ozonförtunning och havsföroreningar.
Bidrag till FNs Sahelkontor (UNSO) för att stödja torkdrabbade länder
i Afrika kommer att lämnas via detta anslag.
Sveriges stöd till Mekongkommittén, som fr.o.m. budgetåret 1991/92
lämnas från denna anslagspost, omfattar främst miljövårdsinsatser. När
Kambodjafrågan fått sin lösning, förutser jag ett ökat internationellt
stöd till Mekongkommittén.
I förberedelseprocessen inför 1992 års FN-konferens om miljö och
utveckling kommer det enligt propositionen att vara av stor vikt med ett
aktivt och initierat deltagande från u-länderna. Särskilt de minst
utvecklade länderna med dåligt utvecklade miljöadministrationer kommer
att behöva stöd för att medverka i förberedelserna och vid själva
konferensen. Svenskt stöd för att underlätta u-landsdeltagande vid
konferensförberedelserna kommer att fortsätta utgå under budgetåret
1991/92.
Övriga insatser
Under delposten Övriga insatser finansieras bidrag till ett stort
antal organisationer, program, seminarier och andra internationella
aktiviteter för främjande av internationell samverkan och utveckling.
Extra insatser genom internationella organisationer kan enligt
propositionen av en rad olika skäl visa sig vara angelägna under
pågående budgetår. Under denna anslagspost medges ett visst utrymme för
att möta sådana behov. Under budgetåret 1991/92 planeras bidrag till
bl.a. följande organisationer:
Internationella rödakorskommittén (ICRC)
FNs boende- och bebyggelsecenter (HABITAT)
FNs utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM)
Internationella forsknings- och utbildningsinstitutet för kvinnors
utveckling (INSTRAW)
FNs informations- och forskningscenter rörande transnationella företag
(UNCTC)
IPDC, UNESCOs biståndsprogram för kommunikationsutveckling
FNs center för vetenskap och teknologi för utveckling (UNCSTD)
Medel för internationellt handikappbistånd
Beredskap bör finnas för svenskt stöd till internationellt samordnade
humanitära insatser i Kambodja och Afghanistan
Gemensamma fonden för råvaror
Nordisk fond för förmånlig kreditgivning till u-länder (NDF)
Tekniskt bistånd från bl.a. UNCTAD för ländernas deltagande i de
multilaterala handelsförhandlingarna, den s.k. Uruguayrundan inom GATT
Bidrag till Society for International Development (SID) och stiftelsen
Dag Hammarskjölds Minnesfond
Nordiska Afrikainstitutet
Medel för personal- och administrationskostnader i samband med att
FN-stipendiater tas emot i Sverige
Svenska FN-förbundets information om det multilaterala
utvecklingssamarbetet
Den statliga stiftelsen Svenska UNICEF-kommittén
Medel för Världsbankens UNDPs, Afrikanska utvecklingsbankens och
bilaterala givares fond för kapacitetsbyggande i Afrika
Sammanfattning av motionerna
Det föreligger en brett politiskt stöd för ett omfattande
multilateralt bistånd från Sverige och för bidrag till de
internationella biståndsprogrammen.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin motion U240 ökade medel för
UNHCR.
I folkpartiet liberalernas motion U246 anges att det är viktigt att
stärka det multilaterala samarbetssystemet. För många u-länder utgör det
multilaterala biståndet en nödvändig motvikt mot de kortsiktiga hänsyn
som ofta styr särskilt stormakternas bilaterala bistånd. Utvidgade
resurser ter sig särskilt nödvändiga i en tid när många u-länder, inte
minst i Afrika, har slagit in på mödosamma reformprogram. I motionen
anges vidare ett antal förslag till medelshöjningar för olika
multilaterala biståndsorgan. Medelshöjningar i jämförelse med
propositionens förslag föreslås för UNDP, UNFPA, UNICEF, UNRWA, UNHCR
och IPPF, UNIFEM, HABITAT och multilaterala miljöinsatser.
Centerpartiet föreslår enligt motion U231 i förhållande till
regeringens förslag ökade medel för UNHCR, UNDP och multilaterala
miljöinsatser.
Vänsterpartiet föreslår i jämförelse med regeringens förslag ökade
medel för UNDP, UNFPA, UNICEF, UNRWA, UNHCR, IPPF, ITC, UNFDAC samt
multilaterala miljöinsatser.
Miljöpartiet föreslår i motion U239 att två internationella
miljöfonder inrättas och att 1 miljard kronor till vardera fonden anslås
över anslaget C1. Bidrag till internationella biståndsprogram. Den ena
fonden avser enligt motionen miljöförbättringar i Östeuropa och den
andra miljöinsatser i utomeuropeiska länder för bl.a. markvård och
skogsplantering. I motionen berörs även de multinationella företagens
verksamhet.
I motion U642 (mp) anges att FN är beslutsmässigt svagt på det
ekonomiska området. I motionen föreslås att ett ekonomiskt råd inrättas
i FN för att öka möjligheterna att verkställa de beslut som FN fattar.
Utskottets överväganden
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen givit uttryck för sin
positiva syn på de internationella biståndsorganens verksamhet och sitt
stöd till en fortsatt stor andel multilateralt bistånd inom det svenska
biståndssamarbetet. Sammantaget uppgår det svenska biståndet genom
multilaterala biståndsorganisationer till omkring en tredjedel av
biståndsramen.
Utskottet vill härvid understryka att Sverige, liksom främst övriga
nordiska länder, svarar för en oproportionerligt stor andel av de
multilaterala biståndsorganens finansiering sett i relation till
givarländernas BNI. Som exempel kan nämnas att Sverige är största
bidragsgivare i absoluta termer till UNICEF och hör till de största
bidragsgivarna till UNDP, UNHCR och UNRWA. Bidragsfördelningen varierar
något år från år. Som framgår av propositionen var exempelvis Sverige
UNDPs största bidragsgivare totalt sett 1989. Sveriges och övriga
nordiska länders bidragsnivåer till de andra internationella organen är
också mycket höga. Om andra biståndsgivare skulle höja sina bidrag i
riktning mot vår nivå, skulle detta på ett fundamentalt sätt förändra
och förbättra dessa organs möjlighet att bistå de fattiga länderna.
Sverige bör således aktivt fortsätta att verka för högre bidrag från
givarländerna till de multilaterala organen.
Vad gäller propositionens medelsförslag för nästa budgetår konstaterar
utskottet att ett flertal av de viktigaste organisationerna vilka har en
inriktning på att nå de mest underutvecklade områdena och de mest
eftersatta grupperna erhåller bidragshöjningar, som exempelvis UNFPA,
UNICEF, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsfonden, UNRWA
och UNHCR. Utskottet ansluter sig till propositionens medelsförslag vad
gäller de multilaterala utvecklingsorganen. Utskottet vill erinra om att
Sverige har möjlighet att under löpande budgetår lämna extra bidrag
exempelvis till det flyktingarbete som UNRWA och UNHCR bedriver. När det
gäller UNDP noterar utskottet propositionens slutsatser om en ökande
andel bistånd till de fattigaste länderna i UNDPs verksamhet. Utskottet
noterar vidare att regeringen föreslår en sänkt medelsram vad gäller
hela det stöd som kanaliseras via UNDP. Utskottet delar regeringens
uppfattning att Sverige bör verka för ett större och bredare
ansvarstagande bland givarländerna för tilldelning av resurser till
UNDP.
Den parlamentariska utredningen om det svenska stödet till
multilateralt utvecklingssamarbete kommer inom kort att avge sitt
betänkande. Utredningen analyserar bland annat de internationella
organisationer och program som får betydande svenska bidrag. I
sammanhanget bör också det viktiga analysarbete som pågår inom det
nordiska FN-projektet uppmärksammas. Utskottet förutser att en närmare
diskussion om det svenska mulitlaterala biståndet, dess omfattning och
utformning, på grundval av slutsatserna från utredningen och det
nordiska FN-projektet sker i samband med nästkommande budgetproposition.
Med det ovan anförda avstyrks yrkande 2 i motion U240 (m), yrkandena
42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50 och 51 i motion U246 (fp), yrkandena
12, 13, 15 och 16 i motion U231 (c), yrkandena 4, 5, 6, 7, 11, 12, 13,
14, 16, 17, 18, 19 och 20 i motion U244 (v). Samtliga dessa yrkanden
avser medelshöjningar till internationella biståndsprogram.
I motion U239 (mp), yrkandena 4, 5, 7, 8, och i motion U624 (mp)
yrkande 10 föreslås upprättandet av två miljöfonder om vardera 1 miljard
kronor att finansieras över C1-anslaget Bidrag till internationella
biståndsprogram.
Utskottet anser inte att några nya fonder behöver upprättas för
miljöinsatser utan detta bistånd kan som tidigare utgå dels över de
särskilda anslagsposterna Miljöinsatser (C1), Särskilda miljöinsatser
(C2) samt i biståndsprogrammen för Central- och Östeuropa, dels som
integrerat i övriga biståndsprogram enligt vad som redogörs för tidigare
i betänkandet under avsnittet Principer och riktlinjer. Utskottet har
heller ingen erinran mot regeringens medelsförslag vad avser de
multilaterala miljöinsatserna.
Härmed avstyrks yrkandena 4, 5, 7 och 8 i motion U239 (mp) och yrkande
10 i motion U624 (mp).
Yrkande 18 i motion U239 (mp) anför att Sverige bör motarbeta de
multinationella företagens inflytande över enskilda länder.
Frågan om de multinationella företagen i ett biståndssammanhang knyter
an bl.a. till verksamheten inom FNs center för de transnationella
företagen (UNCTC). Centret utgör sekretariat till FNs kommission för
transnationella företag och arbetar med information och forskning om de
multinationella företagen. Vidare bedrivs ett arbete angående en
uppförandekod. I propositionen anges att fortsatt stöd till centret kan
komma att aktualiseras bl.a. för sådan verksamhet som syftar till att
förstärka u-ländernas förhandlingsstyrka vis-a-vis de multinationella
företagen. Utskottet delar den positiva synen på denna typ av
verksamhet.
Härmed får yrkande 18 i motion U239 anses besvarat.
FN har mycket omfattande uppgifter på det ekonomiska området. Målen
och principerna för FNs roll på det ekonomiska området finns fastlagda i
FN-stadgan. Ekonomiska frågor behandlas utförligt inom en rad fora i
FN-systemet, som ECOSOC (ekonomiska och sociala rådet), särskilda
debatter i Generalförsamlingen, inom UNCTAD, vid särskilda konferenser
exempelvis om utvecklingsstrategin för fjärde utvecklingsårtiondet eller
om de minst utvecklade länderna. Härutöver finns FNs fackorgan och
utvecklingsorgan för insatser på de ekonomiska och sociala områdena.
FNs styrka på dessa områden beror i första hand på medlemsländernas
politiska vilja. Det bör i sammanhanget noteras att det inom FN pågår
ansträngningar att omstrukturera och revitalisera FN på de ekonomiska
och sociala områdena samt att effektivisera resursanvändningen. Sådana
reformansträngningar i FNs verksamhet bedömer utskottet vara av stort
värde och bedöms komma u-länderna till gagn. Däremot är inte utskottet
berett att förorda inrättandet av ett nytt ekonomiskt råd enligt vad som
i motionen föreslagits.
Härmed avstyrks yrkande 1 i motion U642 (mp).
Livsmedelsbistånd
I motionerna U231 (c) och U244 (v) yrkas på ökat stöd till
Världslivsmedelsprogrammet (WFP).
Som framgår av propositionen verkar Sverige för att en ökad andel av
världens sammanlagda livsmedelsbistånd ska gå genom WFP. Utöver det
ordinarie svenska bidraget kanaliserar Sverige även extraordinärt
bistånd och katastrofhjälp genom WFP. Utskottet har ingen erinran mot
regeringens medelsförslag för WFP och tillstyrker detsamma. Härmed
avstyrks yrkande 14 i motion U231 och yrkande 10 i motion U244.
Världsbanken
Sammanfattning av motionerna
I motion U231 (c) framförs att Sverige måste agera för att principen
om ett land en röst återinförs i Världsbanken och i regionala
utvecklingsbanker. Annars finns risk för att institutionerna skyddar
långivarna framför att gynna utvecklingen i u-länderna. I motionen anges
också att Sverige i de internationella utvecklingsbankerna bör
representeras genom utrikesdepartementet. Sverige måste enligt motionen
verka för att u-ländernas långsiktiga utvecklingssträvanden främjas.
I motion U233 (v) anges att inblicken i de beslut som fattas inom
banken är bristfällig och att offentlighetsprincipen bör införas i
världsbanksgruppen och IMF. I samma motion yrkas att regeringen tar
initiativ för att åstadkomma mer demokratiska röstregler i Världsbanken
och IMF. Vidare föreslås att Sverige utträder ur Internationella
finanseringsbolaget( IFC).
I motion Fi409 (mp) anförs att Världsbankens
miljökonsekvensbeskrivning är hemlig. Sverige bör verka för att
möjligheten till folkligt deltagande garanteras vid
miljökonsekvensbeskrivningar.
Utskottets överväganden
När det gäller omröstningen i Världsbanken kan utskottet konstatera
att följande ordning gäller. Världsbankens aktiekapital resp.
Internationella valutafondens, IMF, resurser bygger på de enskilda
medlemmarnas insatser, vilka står i direkt relation till resp.
medlemslands relativa ekonomiska styrka i världsekonomin.
Röstandelarna kan sägas motsvara det ansvar och den kapitalinsats som
resp. land påtagit sig i enlighet med ett gemensamt överenskommet
system. En annan ordning med ett land en röst skulle innebära risker för
bankens kapitalförsörjning i och med att länder med en stor
kapitalinsats i banken troligen skulle överväga att minska sina
engagemang. Dessutom bör det noteras att styrelsernas arbetssätt i såväl
Världsbanken som i IMF i praktiken är inriktat på att nå
samförståndslösningar och att det bara är i yttersta undantagsfall som
röstning sker. Möjligheterna till reellt inflytande är därför större än
vad enskilda röstandelar anger. De nordiska länderna har i praktiken
visat sig ha relativt goda möjligheter att få genomslag för sina
synpunkter i styrelsearbetet, bl.a. genom att i enskilda frågor
samarbeta med olika landgrupperingar med liknande åsikter.
Omröstningsförfarandet i de regionala utvecklingsbankerna har
principiellt sett samma konstruktion som i Världsbanken, dvs. röst efter
kapitalinsats.
Mot bakgrund av ovanstående anser utskottet att några svenska
initiativ för att ändra på röstningsförfarandet i Världsbanken och IMF
inte är påkallade. Härmed avstyrks yrkande 2 (delvis) i motion U231 (c)
och yrkande 3 i motion U233 (v).
Motion U231 tar också upp Sveriges representation i Världsbanken.
Utskottet har inhämtat att finansdepartementet har huvudansvaret för
den del av Världsbanken som ägnar sig åt utlåning på marknadsrelaterade
villkor samt för specialorganen MIGA och IFC. Utrikesdepartementet har
primäransvaret för IDA, som är den egentliga biståndsinstitutionen inom
världsbanksgruppen och som emottar den helt övervägande delen av de
svenska biståndsmedel som lämnas till världsbanksgruppen. Härtill kan
fogas att samtliga världsbanksfrågor handläggs i nära samråd mellan
finansdepartementet och UD. Även riksbanken, som svarar för Sveriges
insats i Världsbanken, deltar i den löpande samordningen. Både
finansdepartementet och UD deltar dessutom i den nordiska
koordineringsprocessen som sker inför bankstyrelsens behandling av olika
ärenden. Med hänvisning till vad som ovan anförts finner utskottet inte
anledning att ändra på nu gällande handläggnings- och ansvarsfördelning.
Berörd del av yrkande 2 i motion U231 avstyrks härmed.
Vad gäller frågan om offentlighet och öppenhet i Världsbanken så
behandlades denna av utskottet i föregående utskottsbetänkande
(1989/90:UU15). Då angav utskottet bl.a. att Världsbanken intar en
betydligt öppnare attityd till enskilda organisationer än tidigare och
tillhandahåller och sprider en stor mängd information om verksamheten.
Denna bedömning kvarstår.
Utskottet är således av uppfattningen att en betydande del av
Världsbankens och IMFs dokumentation är tillgänglig för allmänheten. I
den mån information hemlighålls är det i syfte att skydda det berörda
medlemslandet. Det bör noteras att den dokumentation som inte är
tillgänglig för styrelsen snarast har karaktären av interna
arbetsdokument. Institutionerna måste kunna garantera att den
information som lämnas av ett medlemsland, exempelvis i en
krissituation, inte blir allmänt känd. Vidare kan sägas att om alla
dokument gjordes offentliga skulle detta leda till att de dokument som
presenteras för styrelsen skulle bli mindre innehållsrika, vilket
försvårar Sveriges och andra länders möjligheter att påverka bankens
verksamhet.
Utskottet anser att nuvarande ordning när det gäller öppenhet och
offentlighet inom Världsbanken och IMF fungerar väl och avstyrker därför
yrkande 1 i motion U233 (v).
Utskottet delar uppfattningen enligt motion Fi409 om vikten av ökade
miljöhänsyn i Världsbankens verksamhet. I avsnittet Allmänna riktlinjer
för utvecklingssamarbetet delrubriken Miljö välkomnar utskottet rörelsen
mot ökade miljöhänsyn i bankens arbete. Utskottet utgår från att arbetet
med miljökonsekvensbeskrivningar drivs så effektivt som möjligt med
hänsyn till miljön och till berörda intressenter och med den öppenhet
som får anses påkallad. Som nämnts tidigare i detta avsnitt är dock inte
utskottet berett förorda en ändring av de offentlighetsregler som nu
gäller. Härmed får motion Fi409 (mp) anses besvarad.
I motion U648 (v) yrkas att Sverige skall verka för att Iran inte
beviljas lån från Världsbanken på grund av Irans brott mot de mänskliga
rättigheterna.
När det gäller ställningstaganden till världsbankslån i olika
låntagarländer arbetar Sverige aktivt för att Världsbanken, i enlighet
med sina statuter, inte politiserar sitt arbete. Följaktligen är det
inte Sveriges strävan att införa politiska villkor i dessa överväganden.
Politiska villkor skulle kunna få negativa följder för u-länderna som
helhet och för enskilda länder som genom villkoren riskerar att
isoleras. Detta kan gälla såväl Iran som exempelvis Vietnam eller
Nicaragua. Självfallet gäller detta resonemang inte länder som genom
FN-beslut är föremål för sanktioner, som Sydafrika. Däremot arbetar
Sverige aktivt för att banken i utformning av projekt och program
uppmärksammar såväl demokratiaspekter som exempelvis miljö- eller
sociala aspekter.
Härmed avstyrks yrkande 3 i motion U648 (v).
Internationella finansieringsbolaget (IFC) är ett multilateralt
utvecklingsorgan med uppgift att främja produktiva investeringar och
därmed ekonomisk tillväxt och sysselsättning i u-länderna. IFCs
investeringar sker i allmänhet genom en kombination av aktieteckning och
långfristiga lån utan statliga garantier.
Frågan om det svenska medlemskapet i IFC behandlades av utskottet i
betänkandena 1989/90:UU18 och 1989/90:UU15. Då framfördes att enligt
utskottets uppfattning är IFC ett organ som utgör ett nyttigt komplement
till Världsbankens övriga verksamhet. Vidare angav utskottet att IFC
fyller en viktig funktion för att främja investeringar inom den privata
sektorn i u-länderna. Denna bedömning kvarstår. Utskottet vill tillägga
att IFC spelar en allt viktigare roll som katalysator av ökade
resursflöden till u-länderna. Detta faktum samt IFCs förstärkta roll i
de fattigaste länderna samt i Central- och Östeuropa motiverar ett
fortsatt svenskt deltagande i och stöd till IFC.
Härmed avstyrks yrkande 6 i motion U233 (v) och yrkandena 8 och 9 i
motion U244 (v).
Avslutningsvis när det gäller de multilaterala utvecklingsbankerna
vill utskottet tillfoga att frågorna om reform- och
strukturanpassningsprogram med stöd av de internationella
finansieringsorganen avhandlas tidigare i betänkandet under rubriken
Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet, delrubriken Bistånd för
ekonomisk återhämtning, skuldfrågan. I delrubriken Miljö redogörs även
för miljöfrågorna i Världsbankens verksamhet.
Det bör vidare noteras att problematiken kring utvecklingsbankernas
roll i biståndet behandlas i den ovannämnda utredningen om svenskt
multilateralt utvecklingssamarbete som inom kort avlämnar sitt
betänkande.
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)
Propositionen (s. 116--146)
För budgetåret 1991/92 föreslår regeringen att 7 305,0 milj.kr. skall
ställas till förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Detta
innebär en anslagsökning med 518,0 milj.kr., eller 7,09 % jämfört med
föregående budgetår.
Regeringens förslag till fördelning av biståndet genom SIDA framgår av
tabell 5. För redogörelse av förslaget om bistånd till de enskilda
länderna hänvisas till propositionen, s. 120--138.
Tabell 5. Utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1990/91-- 1991/92
(milj.kr.)
00>LATINAMERIKA
00>Nicaragua 60>270 74>280 94>+ 10
00>Regionala insatser
i Centralamerika 60>90 74>110 94>+ 20
00>Projektbistånd till
Latinamerika 60>0 74>160
94>+16095>4
00>Demokrati, mänskliga
rättigheter
00>och humanitärt bistånd 60>500 74>550 94>+5095>5
00>Katastrofer m.m. 60>597 74>810 94>+ 213
00>Stöd till återuppbyggnad 60>250 74>250
00>Bistånd genom folkrörelser o.
00>andra enskilda organisationer 60>675 74>735 94>+ 60
00>Särskilda miljöinsatser 60>225 74>235 94>+ 10
00>Särskilda program 60>408 74>350 94>-5895>6
00>Rekrytering och utbildning av
00>fältpersonal 60>88 74>39 94>-4995>7
00>Vissa landprogramkostnader 60>55 74>60 94>+ 5
00>Information genom SIDA 60>14 74>16 94>+ 2
00>SUMMA 60>6 787 74>7 305 94>+ 518
1) Biståndet till Uganda har tidigare finansierats över anslaget C 3.
2) Reserverade medel täcker budgeterade biståndsinsatser.
3) Miljörelaterade insatser inom Mekongkommittén finansieras över
anslaget C 1. Andra multilaterala bidrag, Miljöinsatser.
4) Medel för bistånd i Latinamerika har tidigare huvudsakligen
anvisats över anslaget C 3. Delar av anslagsposten Humanitärt bistånd
till Latinamerika förs hit.
5) Anslagsposten inkluderar 50 milj.kr. från Särskilda program samt
anslagsposten Humanitärt bistånd till södra Afrika och delar av
anslagsposten Humanitärt bistånd till Latinamerika.
6) 50 milj.kr. för demokrati/mänskliga rättigheter-insatser från
anslagsposten Särskilda program har överförts till den nya anslagsposten
för Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. 15 milj.kr.
avseende AIDS-insatser har överförts till anslagsposten C 3. Andra
biståndsprogram, U-landsforskning. Medel för Försök och metodutveckling,
industriteknik, räknas in i anslaget C 3. Andra biståndsprogram för
näringslivsutveckling i en föreslagen ny myndighet.
7) Kostnader för rekrytering och utbildning av FN-personal, 57
milj.kr., finansieras över anslaget C 1. Andra multilaterala bidrag,
delposten Multilaterala biträdande experter. Den totala
medelstilldelningen blir 96 milj.kr.
Samarbete med enskilda länder
Sammanfattning av partimotionerna
I moderata samlingspartiets motion U240 föreslås att bistånd genom
statsmakten för Angola, Etiopien och Vietnam omedelbart skall avvecklas
om inte villkoren för fred och demokrati uppfylls. För de flesta länder
föreslås en sänkning av medelsramarna i jämförelse med regeringens
förslag. Moderata samlingspartiet anser att landramarna successivt bör
avvecklas till förmån för ett projektinriktat bistånd. Av den
anledningen bör, enligt partiet, inte landramarna öka. Vad gäller
regionala insatser i Centralamerika föreslår moderata samlingspartiet en
högre medelsram än regeringen. Partiet understryker också vikten av att
biståndet främjar en demokratisk utveckling i de aktuella länderna. Stöd
till Nicaragua skall enligt motionen utgå ur denna anslagspost.
Folkpartiet liberalerna föreslår i sin motion U246 medelsramar som
ligger på högre belopp än regeringens förslag för de flesta länder, med
undantag av Kenya och Vietnam. Folkpartiet liberalerna föreslår vidare
att nya landramar etableras för Filippinerna och Costa Rica. Partiet
föreslår att det svenska biståndet skall få en starkare inriktning på
demokrati och mänskliga rättigheter.
I centerpartiets motion U231 föreslås en sammanlagd höjning av
landramarna med 20 miljoner jämfört med regeringens förslag.
Centerpartiet vill höja regeringens föreslagna anslag till bl.a. Angola
och Moçambique men vill samtidigt sänka biståndet till Kenya och
Zimbabwe. Centerpartiet vill även höja anslaget för regionala insatser i
Afrika med 75 milj.kr. jämfört med propositionen.
Vänsterpartiet föreslår i sin motion U244 en höjning av landramarna
med 215 miljoner jämfört med regeringens förslag. Vänsterpartiet
föreslår även större höjningar av bidragen till de regionala insatserna
i Afrika, Asien och Latinamerika. I motionen föreslås att en ny landram
skapas för Kambodja, till vilken vänsterpartiet vill bidra med
300milj.kr.
Miljöpartiet ansluter sig i sin motion U239 till regeringens förslag.
Utskottets överväganden
Angola
I motion U231 (c), yrkande 17, föreslås att riksdagen anslår 25
milj.kr. utöver regeringens förslag till utvecklingssamarbete med
Angola, eller 225 milj.kr. Ett likalydande förslag görs i motion U246
(fp), yrkande 52. I yrkandena 1 och 2 i motion U237 (m) föreslås att
bistånd till regeringen i Angola inte bör utgå förrän positiva resultat
uppnåtts i fredsförhandlingarna mellan MPLA och UNITA, samt att
humanitärt bistånd, förmedlat av opolitiska organisationer som Röda
korset etc., bör komma hela Angola till del, även de av UNITA
kontrollerade områdena. I motion U240 (m), yrkande 17, föreslås att inga
nya medel skall tillföras landramen för Angola. I yrkande 21 i motion
U244 (v) föreslås i stället att landramen skall höjas med 45 milj.kr.
utöver regeringens förslag, dvs. till sammanlagt 245 milj.kr.
Som utskottet konstaterade i sitt betänkande 1989/90:UU15 har Angolas
befolkning drabbats hårt av inbördeskriget. Krigströttheten är stor och
den ekonomiska situationen mycket besvärlig. De stridande parterna, dvs.
regeringen i Luanda och UNITA, har inlett fredsförhandlingar, men
fortfarande saknas verkliga framgångar i dessa samtal. En besvärlig
hungersnöd har i de södra delarna orsakats av krig och torka i
kombination. Den angolanska regeringen har visat tecken på viss
beredvillighet att tillåta en ökad grad av pluralism, och viktiga beslut
om politiska reformer har fattats. Fortfarande finns emellertid brister
vad gäller respekten för mänskliga rättigheter i landet. Den ekonomiska
politik som förs har inte heller varit särskilt framgångsrik.
Administrationen i landet har dessutom brister som försvårar
utvecklingssamarbetet. Utskottet är dock av den uppfattningen att det
vore fel att nu avbryta biståndet. Detta skulle drabba den redan svårt
lidande befolkningen på ett sätt som inte vore önskvärt. Det svenska
biståndet går bl.a. till fiskerisektorn och till hälsovården.
Biståndets innehåll borde, enligt utskottets uppfattning, även
fortsättningsvis koncentreras på humanitära insatser. Sverige bör
fortsätta att sträva efter en geografisk breddning av insatserna i
Angola. Utskottet anser även att biståndet bör uppmuntra utveckling mot
ökad demokrati. I enlighet med vad propositionen föreslår bör en viss
del av landramsmedlen även kunna användas till katastrofinsatser och
till återuppbyggnad.
Den av regeringen föreslagna oförändrade medelsramen om 200 milj.kr.
till Angola håller enligt utskottets uppfattning en lämplig nivå.
Därmed avstyrks yrkandena 17 i motion U231 (c), yrkande 1 i motion
U237 (m), yrkande 17 i motion U240 (m), yrkande 21 i motion U244 (v)
samt yrkande 52 i motion U246 (fp). Yrkande 2 i motion U237 (m) får med
hänsyn till det ovan anförda anses vara besvarad.
Botswana
I yrkande 3 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Botswana i
likhet med propositionen bör vara 95 milj.kr. Övriga partier har inte
gjort några särskilda yrkanden.
Botswana har haft gynnsamma ekonomiska förutsättningar och
upprätthållit en demokratisk tradition med flerpartisystem, lokal
demokrati och rättssäkerhet. Landets ledning har fört en konsekvent
politik gentemot Sydafrika och skapat en väl fungerande förvaltning. Det
svenska biståndet används effektivt.
Yrkande 3 i motion U240 (m) tillstyrks därmed.
Etiopien
I yrkande 18 i motion U240 (m) föreslås att inga nya medel skall
tillföras landramen för Etiopien för budgetåret 1991/92. I yrkande 36 i
motion U246 (fp) föreslås att biståndet till Etiopien bör få utpräglat
katastrofinriktad karaktär, med tonvikt på förebyggande insatser och
beredskap.
Etiopien är ett av världens fattigaste länder. Ett mångårigt
inbördeskrig har fört med sig oerhörda lidanden för civilbefolkningen.
Krigföringen binder stora resurser på båda sidor i konflikten, och drygt
60 % av den etiopiska statsbudgeten går till militära utgifter.
I ett läge med eskalerande krig, svälthot för miljoner etiopier och en
allt sämre ekonomi beslutade den etiopiska regeringen i mars 1990 om
genomgripande ekonomiska och politiska reformer. Samtidigt upptogs
diskussioner med Världsbanken om utarbetande av ett ekonomiskt
anpassningsprogram. Genomgripande förändringar har aviserats inom
jordbruket, och vissa förändringar i riktning mot marknadsekonomi har
genomförts.
Den eritreanska befrielserörelsen EPLF har under det senaste året haft
betydande militära framgångar. Samtal mellan den etiopiska regeringen
och EPLF har, vid tidpunkten för utformningen av detta betänkande,
återupptagits med amerikansk medverkan. Situationen är emellertid
instabil och nya strider försvårar kontinuerligt situationen. Detta sker
bl.a. också till följd av de aktiviteter som leds av en annan
motståndsrörelse, paraplyorganisationen EPRDF (Ethiopian People's
Revolutionary Democratic Front).
Det svenska biståndet, som i hög grad är inriktat på åtgärder för att
bekämpa fattigdomen, har utformats så att största möjliga flexibilitet
skall kunna uppnås i den besvärliga situation Etiopien befinner sig i.
Cirka en tredjedel av landramsmedlen har under innevarande budgetår
reserverats för katastrofinsatsr, bl.a. via FN och Röda korset.
Katastrofstöd ges även utanför landramen. Utskottet understryker, liksom
tidigare, vikten av en fortlöpande prövning av biståndssamarbetets
förutsättningar och effektivitet, men konstaterar samtidigt att
budgetpropositionens medelsförslag för Etiopien innebär en kraftig
sänkning av medelsramen jämfört med tidigare år. Utskottets bedömning är
att ett fullständigt avbrytande av landramsbiståndet till Etiopien inte
skulle tjäna några konstruktiva syften. Det bistånd som ges bör också
vara inriktat på reform- och marknadsfrämjande insatser.
Därmed avstyrks yrkande 18 i motion U240 (m). Yrkande 36 i motion U246
(fp) får med det ovan anförda anses vara besvarat.
Guinea-Bissau
I yrkande 6 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Guinea-Bissau
fastställs till 72 milj.kr., dvs. 13 milj.kr. lägre än vad propositionen
föreslår. Yrkandena 22 i motion U244 (v) och 53 i motion U246 (fp)
föreslår i stället en höjning av landramen, till 105 milj.kr. resp.
100milj.kr.
Skuldsituationen i Guinea-Bissau är mycket besvärlig. På grund av den
fattigdom som råder i landet och de brister som finns hos den inhemska
administrationen är landet i hög grad beroende av utländskt bistånd.
Biståndet behövs för att ge landets invånare en rimlig social service.
Guinea-Bissau genomför sedan en tid tillbaka ett ekonomiskt
strukturanpassningsprogram i samarbete med Världsbanken och IMF. Ökad
tillväxt och handel har kunnat noteras även om de sociala sektorerna
fortfarande befinner sig i en ansträngd situation. De tendenser till
politisk pluralism och demokrati som finns är blygsamma, men går i rätt
riktning. Sverige bidrar bl.a. genom Internationella Juristkommissionen
till att stärka rättsväsendet i landet. Utskottet anser den av
propositionen föreslagna medelsramen av 95 milj.kr. vara rimlig.
Därmed avstyrks yrkandena 6 i motion U240 (m), 22 i motion U244 (v)
och 53 i motion U246 (fp).
Kap Verde
Yrkande 7 i motion U240 (m) föreslår att landramen för Kap Verde skall
vara 5 milj.kr. lägre än vad regeringen har föreslagit, eller 70
milj.kr. Yrkandena 23 i motion U244 (v) och 54 i motion U246 (fp)
föreslår 5 milj.kr. utöver propositionen, eller 80 milj.kr.
Som konstateras i propositionen går den politiska utvecklingen i Kap
Verde mot ökad demokrati. Den 13 januari 1991 hölls fria allmänna val
till parlamentet, och oppositionspartiet MPD (Movimento para a
Democracia) vann en överväldigande seger. Regeringspartiet PAICV, som
suttit vid makten i femton år, lyckades endast få majoritet på öarna
Fogo och Boavista. Vid presidentvalet den 17 februari vann
oppositionskandidaten Antonio Mascarenhas Monteiro med stor majoritet
över den sittande presidenten Aristides Pereira.
Det svenska biståndet är ett värdefullt tillskott till Kap Verdes
sårbara ekonomi, vars svaga produktiva bas och bristande naturresurser
jämte en hög befolkningsökning innebär avsevärda påfrestningar. Importen
består till stor del av livsmedel, medan exportintäkterna är begränsade.
Utlandsskulden har på senare år vuxit snabbt.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen ligga på
lämplig nivå och avstyrker därmed yrkandena 7 i motion U240 (m), 23 i
motion U244 (v) samt 54 i motion U246 (fp).
Kenya
I yrkandena 19 i motion U231 (c) och 60 i motion U246 (fp) föreslås
att landramen för Kenya skall vara 25 milj.kr. lägre än vad regeringen
har föreslagit, eller 125 milj.kr. I yrkande 8 i motion U240 (m)
föreslås att landramen skall vara 120 milj.kr.
Utskottet konstaterar att en ytterligare begränsning av det kenyanska
folkets politiska rättigheter har skett under det gångna året.
Myndighetsövergrepp och arresteringar på politiska grunder har
rapporterats. Toleransen mot oliktänkande har minskat. I juli 1990
gjordes en gemensam nordisk démarche i Nairobi med anledning av den oro
de nordiska regeringarna kände inför den utveckling som gick mot allt
sämre respekt för de mänskliga rättigheterna i landet.
Det svenska biståndet fungerar, enligt vad utskottet kan bedöma,
emellertid väl och medelsutnyttjandet i programmen är högt. Miljö-,
fördelnings- och kvinnofrågorna ges prioritet i ett bistånd som inriktas
på landsbygdsutveckling, med mark- och miljövård, hälsovård och
familjeplanering.
Mot bakgrund av den politiska situationen i Kenya finner utskottet
anledning att sänka landramen i förhållande till regeringens förslag med
15 milj.kr. Detta innebär en total medelsram om 135 milj.kr.
Yrkande 19 i motion U231 (c), yrkande 8 i motion U240 (m) och yrkande
60 i motion U246 (fp) avstyrks därmed.
Lesotho
I yrkande 9 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Lesotho
fastställs till 28 milj.kr., dvs. 7 milj.kr. under den nivå som har
föreslagits av regeringen.
Den politiska och ekonomiska utvecklingen av Lesotho är i hög grad
beroende av Sydafrika och den utveckling som sker där. Det militärråd
som har haft regeringsmakten sedan år 1986 har inkallat en
konstituerande nationalförsamling som ett första steg mot fria val år
1992. Antagandet av ett strukturanpassningsprogram har lett till en
gynnsam ekonomisk tillväxt, även om prishöjningar har lett till
besvärliga sociala konflikter.
Det svenska biståndet syftar till att minska landets sårbarhet
gentemot Sydafrika. Ett långsiktigt stöd till markvård och offentliga
arbeten är tänkt som alternativ till alltför stort beroende av arbeten i
sydafrikanska gruvor. Enligt utskottets uppfattning är en oförändrad
medelsram om 35 milj.kr. lämplig.
Därmed avstyrks yrkande 9 i motion U240 (m).
Moçambique
I yrkande 18 i motion U231 (c) föreslås att anslaget till Moçambique
höjs med 30 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 515 milj.kr.
Yrkande 24 i motion U244 (v) och yrkande 55 i motion U246 (fp) föreslår
höjningar på motsvarande sätt med 55 resp. 5 milj.kr. I yrkande 10 i
motion U240 (m) föreslås en sänkning med 119 milj.kr. i förhållande till
propositionen.
Moçambique är enligt Världsbankens beräkningar världens fattigaste
land. Trots de ekonomiska svårigheter och lidanden för civilbefolkningen
landet står inför -- ett lidande som till stor del beror på det
mångåriga inbördeskriget -- fortsätter Moçambique att genomföra sitt
ekonomiska och sociala reformprogram. Samtal mellan landets regering och
rebellrörelsen RNM pågår sedan sommaren 1989 och ledde i december 1990
till en första partiell fredsuppgörelse.
Samtidigt som ekonomin genom reformprogrammet gradvis går mot en
förbättring och mot en marknadsekonomi har rättssäkerheten och den
politiska friheten ökat. En ny konstitution, som garanterar
flerpartisystem och fria allmänna val, gäller från den 30 november 1990.
Dödsstraffet har avskaffats. Ett mindre antal politiska fångar finns
emellertid kvar i fängsligt förvar, och polismisshandel är fortfarande
vanligt förekommande.
Utvecklingssamarbetet med Moçambique är i första hand inriktat på att
åstadkomma ekonomisk utveckling och resurstillväxt samt att minska
landets beroende av Sydafrika. Den nuvarande utformningen är en
avvägning mellan projektbistånd och betalningsbalansstöd.
Mot bakgrund av den besvärliga situation Moçambique befinner sig i och
de positiva politiska, ekonomiska och sociala reformer som har
genomförts finner utskottet den av regeringen föreslagna landramen om
475 milj.kr. lämplig.
Yrkandena 18 i motion U231 (c), 10 i motion U240 (m), 24 i motion U244
(v) och 55 i motion U246 (fp) avstyrks därmed.
Namibia
I yrkande 11 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Namibia
skall fastställas till 100 milj.kr., dvs. på samma nivå som för
budgetåret 1990/91.
Namibia blev självständigt den 21 mars 1990. En vilja till politisk
försoning genomsyrar det namibiska samhället, och landet kan med sitt
demokratiska styrelsesätt betraktas som ett föredöme för andra länder i
regionen. Den namibiska konstitutionen ger ett gott skydd för de
mänskliga rättigheterna. Demokrati och pluralism är numera grundläggande
kriterier för det namibiska samhällslivet.
Inkomstklyftorna är emellertid ett problem även om den genomsnittliga
inkomsten per capita är över 7000kr. För att komma till rätta med
den skeva sociala strukturen, som är en direkt följd av den tidigare
apartheidpolitiken, har den namibiska regeringen beslutat prioritera
jordbrukssektorn, vattenförsörjningen samt utbildnings-, bostads- och
hälsosektorerna. Ett arbete med att effektivisera den tungrodda
statliga förvaltning den nya administrationen fick ta över pågår också.
Inom ramen för en nordisk arbetsfördelning förbereds från svensk sida nu
långsiktiga biståndsinsatser inom kommunikations- och
utbildningssektorerna. Särskilt stöd utgår också till att utveckla en
fungerande centralbank.
Utskottet finner det motiverat att i enlighet med propositionen
tillstyrka en tioprocentig höjning av landramen till 110 milj.kr.
Yrkande 11 i motion U240 (m) avstyrks därmed.
Tanzania
I yrkande 12 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Tanzania
fastställs till 440 milj.kr., eller 145 milj.kr. lägre än vad regeringen
har föreslagit. I yrkande 26 i motion U244 (v) föreslås att riksdagen
beslutar höja landramen med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Tanzania är en enpartistat, och partiet har hittills varit överordnat
såväl parlament som regering. Endast en begränsad pluralism, genom val
till parlamentet, ryms inom enpartiets ram. I augusti 1990 valdes
president Mwiniyi till partiordförande efter Nyerere. Valet innebär en
ökad maktkoncentration till presidenten. Läget beträffande mänskliga
rättigheter är emellertid enligt vad utskottet kan bedöma relativt gott,
och den politiska situationen förefaller att vara stabil. En kommission
har tillsatts av Tanzanias regering för att studera flerpartifrågan.
Sedan 1986 är Tanzania i färd med att genomföra ett ekonomiskt
strukturanpassningsprogram i enlighet med IMFs (Internationella
valutafonden) riktlinjer. Programmet har hittills lett till en positiv
ekonomisk utveckling, med en ekonomisk tillväxt av ca 4% per år och
minskad inflation. Programmet syftar också till en övergång från
planekonomi till marknadsekonomi. Huvudmålsättningen för det svenska
biståndet till Tanzania har varit att ge stöd till dessa
reformsträvanden.
Ett fortsatt internationellt bistånd av relativt stor omfattning är av
vikt för att reformerna skall kunna utvidgas och förverkligas. De
sociala sektorerna behöver stora insatser. Svenskt bistånd till
undervisningssektorn fyller, liksom det integrerade
landsbygdsprogrammet, en viktig roll. Utskottet finner en höjning av
landramen med de 35 milj.kr. propositionen föreslår lämplig.
Därmed avstyrks yrkande 12 i motion U240 (m) och yrkande 26 i motion
U244 (v).
Uganda
I yrkande 56 i motion U246 (fp) föreslås att medelsramen för Uganda
fastställs till 10 milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit, eller 120
milj.kr. I yrkande 8 i motion U227 (m) föreslås att Uganda inte skall
göras till programland, utan att allt bistånd till detta land i stället
bör utgå i form av projektbistånd. I yrkande 25 i motion U244 (v)
föreslås att medelsramen för Uganda skall vara 50 milj.kr. högre än vad
regeringen har föreslagit.
Som konstateras i propositionen råder i dag relativ stabilitet i
större delen av Uganda. Det tidigare femtonåriga skräckväldet förstörde
stora delar av Ugandas sociala infrastruktur och ekonomi. Sedan 1987
genomför Uganda ett ekonomiskt anpassningsprogram i samarbete med
Världsbanken och IMF. Landet lider dock av en oerhörd skuldbörda och
stora underskott i statsbudgeten. Den ugandiska regeringen har hög
ambitionsnivå vad avser rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Det
legala systemet är emellertid föråldrat och visar på svåra brister.
Brott mot de mänskliga rättigheterna förekommer, särskilt i norra och
nordöstra Uganda, men den inhemska pressen kan verka i frihet. Många
oegentligheter granskas offentligt. Yttrande- och pressfrihet är i stort
sett garanterade, och en kommission har nyligen tillsatts för att
utarbeta ett förslag till ny demokratisk konstitution.
Det svenska biståndet syftar i likhet med många andra programländer
till en långsiktig utveckling som gynnar de sociala sektorerna.
Erfarenheterna av biståndet till Uganda är goda och har fått så fasta
former att regeringen nu har föreslagit att det regleras i ett
bilateralt samarbetsavtal samt att en särskild anslagspost upprättas för
Uganda. Utskottet finner detta förfarande motiverat. Den föreslagna
medelsramen om 110 milj.kr. förefaller utskottet vara på rimlig nivå.
Därmed avstyrks yrkandena 56 i motion U246 (fp), 8 i motion U227 (m)
samt 25 i motion U244 (v).
Zambia
I yrkande 13 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Zambia
fastställs till 192 milj.kr., dvs. 68 milj.kr. lägre än vad regeringen
har föreslagit.
Den 17 december 1990 undertecknade president Kaunda den förändring av
konstitutionen som innebär en legalisering av oppositionspartier.
Presidenten har utlovat att fria val skall hållas före oktober 1991.
Enligt vad utskottet har erfarit finns fortfarande ett begränsat antal
politiska fångar, medan läget avseende mänskliga rättigheter i övrigt är
förhållandevis gott. MR-organisationer är tillåtna att verka i Zambia,
och såväl Amnesty International som UNHCR finns representerade.
Sverige har på olika sätt uttryckt sitt stöd för
demokratiseringsprocessen och den dialog som har förts mellan regering
och opposition. Svenskt stöd har också utlovats till genomförandet av
valen. Huvudområden för det svenska biståndet till Zambia är
sektorsstöden till jordbruk, undervisning och hälsovård. Liksom ett
flertal andra länder genomför Zambia nu ett
strukturanpassningsprogram i enlighet med Världsbankens och IMFs
rekommendationer. Reformprogrammet syftar bl.a. till att hjälpa den
zambiska ekonomin komma ifrån sitt ensidiga beroende av koppar, främst
genom utveckling av jordbruket.
Utskottet finner det angeläget att Sverige bidrar till Zambias
strukturanpassning och vidare utveckling och tillstyrker den av
regeringen föreslagna medelsramen om 260 milj.kr.
Därmed avslås yrkande 13 i motion U240 (m).
Zimbabwe
I yrkande 20 i motion U231 (c) föreslås en landram för Zimbabwe om 200
milj.kr., eller 20 milj.kr. lägre än vad regeringen har föreslagit.
Yrkande 14 i motion U240 (m) föreslår en landram om 160 milj.kr., medan
yrkande 27 i U244 (v) föreslår en höjning med 30 milj.kr. utöver
regeringens förslag.
Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd till Zimbabwe främst syftar
till att minska de sociala och ekonomiska klyftorna samt till minskat
ekonomiskt beroende av Sydafrika. Undervisning, hälsovård och
transporter på landsbygden är prioriterade sektorer, liksom
förvaltningsstöd. Zimbabwe har nyligen offentliggjort ett ekonomiskt
reformprogram som bygger på en ökad liberalisering och
marknadsorientering av ekonomin.
Förhoppningarna om en pluralistisk samhällsform har vuxit sedan
regeringspartiet ZANU(PF) avstått från att lägga fram sitt tidigare
aviserade förslag om införandet av en enpartistat.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna höjningen av landramen
för Zimbabwe med 20 milj.kr. motiverad och avstyrker därmed yrkandena 20
i motion U231 (c), 14 i motion U240 (m) samt 27 i motion U244 (v).
Bangladesh
I yrkande 4 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Bangladesh
fastställs till 145 milj.kr., dvs. samma nivå som föreslås av
regeringen.
Bangladesh har under år 1990 påbörjat ett ekonomiskt reformprogram i
samarbete med Världsbanken och IMF. Programmet har redan lett till
positiva resultat, men beroendet av internationellt bistånd är liksom
tidigare högt. Det svenska biståndet inriktas i huvudsak på
sysselsättningsskapande och sociala projekt, även om det finns stora
svårigheter att nå de mest utsatta grupperna. Svag inhemsk
resursmobilisering bidrar till ett lågt utnyttjande av de
internationella biståndsmedlen. Varubiståndet till Bangladesh har nu
avvecklats. Samarbetet med enskilda organisationer ger goda resultat.
Utskottet finner den föreslagna medelsramen för det långsiktiga
bilaterala biståndet motiverad.
Därmed tillstyrks yrkande 4 i motion U240 (m).
Indien
I yrkande 5 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Indien
fastställs till 400 milj.kr., eller samma nivå som regeringen har
föreslagit. I yrkande 57 i motion U246 (fp) föreslås en höjning jämfört
med regeringens förslag om 35 milj.kr.
Det svenska biståndet är sedan flera år tillbaka inriktat på åtgärder
mot fattigdom och miljöförstöring. Prioriterade områden är hälsovård,
vattenförsörjning, energi, skogsbruk med markvård och undervisning.
Åtgärderna fungerar enligt vad utskottet kan bedöma väl. Utskottet
finner därför den av regeringen föreslagna medelsramen motiverad.
Därmed avstyrks yrkande 57 i motion U246 (fp). Yrkande 5 i motion U240
(m) är i enlighet med vad propositionen föreslår och tillstyrks därför.
Laos
I yrkande 15 i motion U240 (m) föreslås att landramen för Laos
fastställs till 80 milj.kr., eller 30 milj.kr. lägre än vad regeringen
föreslagit. I yrkande 31 i motion U244 (v) föreslås tvärtom en höjning
med 25 milj.kr. utöver regeringens förslag.
I Laos har utvecklingen gått mot en allt friare marknadsekonomi.
Statsförvaltningens roll minskar till förmån för enskilt
initiativtagande. Läget vad avser mänskliga rättigheter är svårtolkat
och motsägelsefullt, men har enligt vad utskottet kan bedöma
förbättrats. Det svenska biståndssamarbetet koncentreras till skogs-,
transport- och elkraftssektorerna. Stöd till primärhälsovården är under
uppbyggnad genom UNICEF. Inom samtliga områden utgör kunskapsutveckling
ett centralt inslag.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna landramen befogad och
avstyrker därmed yrkandena 15 i motion U240 (m) och 31 i motion U244
(v).
Vietnam
I motion U217 (s), yrkandena 1--4, föreslås att åtgärder skall
vidtagas för att den internationella isoleringen av Vietnam skall
upphöra, att åtgärder också skall vidtagas för att förmå Världsbanken
och IMF att utverka lån till Vietnam, att det svenska biståndet under
lång tid framöver skall ges till Vietnam och att planering för detta
bör ske, samt att aktiva insatser skall göras för att handeln med
Vietnam skall öka. I yrkande 22 i motion U231 (c) föreslås att
medelsramen för Vietnam skall vara 25 milj.kr. lägre än vad regeringen
har föreslagit, eller 300 milj.kr. I yrkande 16 i motion U240 (m)
föreslås att inga nya medel tillförs landramen för Vietnam. I yrkande 59
i motion U246 (fp) föreslås att landramen skall vara 100 milj.kr. lägre
än vad regeringen föreslår. I yrkande 32 i motion U244 (v) föreslås en
höjning av landramen för Vietnam med 175 milj.kr. utöver regeringens
förslag.
Utskottet konstaterar att utvecklingen i Vietnam har gått i riktning
mot ett mer öppet ekonomiskt system. Även om stora problem fortfarande
finns har den tidigare mycket höga inflationen (ca 400 %) kunnat sänkas
dramatiskt sedan den vietnamesiska regeringen antog ett nytt
reformprogram. Växelkursen har stabiliserats och skillnaden mellan de
officiella och inofficiella kurserna har minskat betydligt. Systemet med
prisregleringar är i princip avskaffat. Ökade satsningar på privat
jordbruk har tillsammans med gynnsamma väderleksförhållanden börjat leda
till bättre produktionsresultat. Politiska reformer har emellertid inte
ägt rum i samma takt som de ekonomiska förändringarna. Brott mot de
mänskliga rättigheterna förekommer fortfarande och ett okänt antal
politiska fångar hålls alltjämt internerade utan rättegång.
Den offentliga sektorn är stadd i förändring i positiv riktning och
den privata sektorn expanderar. Utländska investeringar uppmuntras och
en rad joint-ventures mellan vietnamesiska och utländska företag har
tecknats.
Trupptillbakadragandet från Kambodja i september 1989 har ännu inte
resulterat i den normalisering av de internationella förbindelserna som
den vietnamesiska regeringen hoppades. Förutsättningarna för ett avtal
med IMF torde såvitt kan bedömas ha uppfyllts, men något avtal har ännu
inte kunnat tecknas beroende på motstånd från i huvudsak Förenta
Staterna. Sverige verkar tillsammans med andra OECD-länder i olika
internationella fora för att blockeringen av Vietnam hävs.
Det svenska biståndssamarbetet med Vietnam regleras i ett tvåårigt
samarbetsavtal för budgetåren 1990/91 och 1991/92. Det nuvarande
biståndet omfattar främst stöd till skogsindustrin, hälsovårdssektorn,
industrirehabilitering samt varubistånd. Biståndssamarbetet syftar till
att ge stöd till det ekonomiska reformarbetet, för att därmed skapa
gynnsamma förutsättningar för decentralisering och pluralism. Ett
samarbete har även inletts på rättsväsendets område.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen om 325
milj.kr. motiverad och avstyrker därmed yrkandena 22 i motion U231 (c),
16 i motion U240 (m), 32 i motion U244 (v) samt 59 i motion U246 (fp).
Yrkandena 1--4 i motion U217 (s) får med det ovan anförda anses vara
besvarade.
Nicaragua
I yrkande 21 i motion U231 (c) och i yrkande 58 i motion U246 (fp)
föreslås att landramen för Nicaragua skall tillföras 10 milj.kr. mer än
vad regeringen har föreslagit, eller 290 milj.kr. I yrkande 19 i motion
U240 (m) föreslås att inga nya medel tillförs landramen för Nicaragua.
Utskottet konstaterar att för första gången i Nicaraguas historia
skedde under år 1990 ett regeringsskifte i demokratiska former. Kriget
har avslutats, betydande framsteg gjorts vad avser mänskliga rättigheter
och arméns storlek har reducerats avsevärt. Ett nödvändigt ekonomiskt
reformprogram håller på att genomföras, men på grund av den bräckliga
koalition av politiska partier den nicaraguanska regeringen baserar sitt
stöd på har reformen inte kunnat genomföras i den takt som är önskvärd.
Med stöd av Världsbanken, IDB och IMF pågår ett arbete för att utforma
ett socialt acceptabelt ekonomiskt anpassningsprogram.
Det svenska biståndet har alltmer kommit att utformas som ett stöd
till strukturanpassningen. För att reformprogrammet skall lyckas krävs
att landets egna ansträngningar understöds av ett betydande
internationellt bistånd. Omkring hälften av landramen utnyttjas för
varubistånd för att stimulera industri och jordbruk. Stöd lämnas även
till insatser inom mineralutvinning, skogsbruk och energiproduktion.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen om 280
milj.kr. av lämplig omfattning.
Därmed avstyrks yrkande 21 i motion U231 (c), yrkande 19 i motion U240
(m) och yrkande 58 i motion U246 (fp).
Nya programländer
I yrkande 29 i motion U244 (v) föreslås att Kambodja skall göras till
programland och att ett biståndskontor inrättas i Phnom Penh. I yrkande
30 i samma motion föreslås en landram om 300 milj.kr. för detta ändamål.
I yrkande 68 i motion U246 (fp) föreslås att Costa Rica görs till
programland och att en medelsram fastställs till 40 milj.kr. I yrkande
34 i samma motion föreslås att biståndssamarbetet med Filippinerna
successivt utvidgas, i avsikt att i framtiden göra även detta land till
ett programland. I yrkande 35 i motionen föreslås att Sverige bör söka
nya former för ett ökat bistånd till Nepal, samt att ett framtida
programlandssamarbete inte bör uteslutas. I yrkande 3 i motion U660 (mp)
föreslås att Sverige skall se om sina biståndsregler så att fattiga folk
kan få hjälp även om deras nationer är omgärdade av rika kolonialmakter.
Utskottet konstaterar att konflikten i Kambodja ännu inte har lösts.
Det svenska biståndet till Kambodja går via FN-systemet och enskilda
organisationer (både svenska och internationella). Det svenska biståndet
till Kambodja är relativt omfattande. Efter ett regeringsbeslut under
hösten 1990 kommer det humanitära stödet till Kambodja för budgetåret
1990/91 att uppgå till ca 36 milj.kr. Sverige är en av de största
västliga biståndsgivarna till detta land. Det är utskottets uppfattning
att den nuvarande utformningen av biståndet är väl anpassad till
förhållandena i landet. Den framtida utformningen av biståndet till
Kambodja måste vägas mot den politiska utvecklingen i landet och de
behov som uppstår. Ett mer långsiktigt reguljärt bilateralt
utvecklingssamarbete kan i alla händelser inte utformas förrän
konflikten i Kambodja har fått sin lösning.
Därmed avstyrks yrkandena 29 och 30 i motion U244 (v). Yrkande 3 i
motion U653 (s) får med ovan anförda anses vara besvarat.
Utskottet konstaterar vidare att Costa Rica redan är mottagare av ett
omfattande och diversifierat svenskt bistånd. Under budgetåret 1989/90
utbetalades drygt 59 milj.kr. till Costa Rica. Det svenska biståndet går
via anslagsposterna Katastrofer m.m., Bistånd genom folkrörelser och
andra enskilda organisationer, Regionala insatser i Centralamerika,
Humanitärt bistånd till Latinamerika, Livsmedelsbistånd, Miljöinsatser,
SAREC, BITS, SWEDFUND och Projektbistånd till vissa länder. Motionärerna
anför att biståndsinsatserna via SIDA och BITS har haft hög kvalitet,
men samtidigt att den valda modellen med ett regeringsbeslut, en
indikativ tvåårsram och insatser via såväl SIDA som BITS, samt bristen
på lokal representation, har skapat vissa komplikationer. Att göra Costa
Rica till ett programland skulle enligt motionärerna bli en stark
markering till förmån för demokratin och den utvecklingspolitik som
förs.
Costa Rica har en BNP per capita strax under 2000 US-dollar. I UNDPs
World Development Report av år 1990 konstateras att landet befinner sig
i det absoluta toppskiktet i gruppen av medelinkomstländer.
Biståndet till Costa Rica bör ses som ett stöd till en politik som
värnar om sociala reformer, ekonomisk tillväxt och en självständig
demokratisk politisk utveckling. Costa Rica spelar en viktig roll i
Centralamerika och en fortsatt framgångsrik ekonomisk och social
utveckling i landet kan ha en positiv inverkan på förhållandena i övriga
delar av regionen. Det svenska biståndet är bl.a. inriktat på
bostadsbyggande i eftersatta områden, flyktinghjälp och insatser för att
utnyttja och bevara landets naturresurser på ett harmoniskt sätt. Många
skäl talar för ett fortsatt biståndssamarbete med Costa Rica i nuvarande
former. Det är utskottets åsikt att en landram inte är den bästa formen
för bistånd i detta fall.
Därmed avstyrks yrkande 68 i motion U246 (fp).
Det svenska biståndet till Filippinerna innefattar främst tekniskt
bistånd via BITS och enskilda organisationer, men bistånd ges även via
IMPOD, katastrofanslaget och anslagsposten Särskilda program. Sammanlagt
uppgick stödet till Filippinerna under budgetåret 1989/90 till
8,6milj.kr.
Utskottet konstaterar att stor del av detta bistånd har sådan karaktär
att det svårligen passar in i en meningsfull landram. Utskottet utgår
ifrån att berörda svenska biståndsmyndigheter fortlöpande överväger
lämpliga samarbetsformer och arrangemang.
Därmed avstyrks yrkande 34 i motion U246 (fp).
Nepals geografiska läge, i kombination med de miljöproblem landet står
inför, gör att multilaterala insatser enligt vad utskottet kan bedöma är
väl lämpade. Sverige verkar för att miljöfrågorna ges ökat utrymme i
fora som Världsbanken och ADB. Via SAREC ges stöd till ett miljöprogram
som är gemensamt för Nepal, Kina och Tibet. Svenska enskilda
organisationer gör också värdefulla insatser i Nepal. Får miljöproblemen
i Nepal katastrofala former genom alltför omfattande skogsskövling och
markerosion ställer utskottet sig inte främmande till utökade insatser.
Därmed avstyrks yrkande 35 i motion U246 (fp).
Utskottet konstaterar att det finns en rad biståndsformer genom vilka
fattiga folkslag kan erbjudas hjälpinsatser.
Därmed avstyrks yrkande 3 i motion U660 (mp).
Regionala insatser i Afrika
I yrkande 24 i motion U231 (c) föreslås att riksdagen anslår 70
milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 275
milj.kr. I yrkande 28 i motion U244 (v) föreslås en höjning med 75
milj.kr. utöver regeringens förslag och i yrkande 62 i motion U246 (fp)
en motsvarande höjning med 20 milj.kr.
Utskottets överväganden
Huvuddelen av anslagsposten används för stöd till
samarbetsorganisationen i södra Afrika, Southern African Development
Coordination Conference (SADCC), som under år 1990 fick sin tionde
medlem, Namibia. Dessutom ges stöd till Östafrikanska utvecklingsbanken
(EADB) och Intergovernmental Authority on Drought and Development
(IGADD).
Det svenska stödet till SADCC är koncentrerat till transporter,
kommunikationer och energiförsörjning. Rehabilitering, drift och
underhåll prioriteras. Utskottet finner den av regeringen föreslagna
medelsramen om 205 milj.kr. lämplig. Ramen tillgodoser de åtaganden som
gjorts inom SADCC och ger även utrymme för uppföljningsinsatser och nya
projekt, som exempelvis skulle kunna komma den nya medlemmen, Namibia,
till del. Utskottet godkänner propositionens förslag till medelsram.
Därmed avstyrks yrkandena 24 i motion U231 (c), 28 i motion U244 (v)
och 62 i motion U246 (fp).
Regionala insatser i Asien
I motion U246, yrkande 51 (fp) föreslås en höjning av medelsramen för
stöd till Mekongkommittén med 6 milj.kr.
I yrkande 25 i motion U231 (c) föreslås en medelsram som överstiger
regeringens förslag med 25 milj.kr., eller som sammanlagt uppgår till 40
milj.kr. I yrkande 34 i motion U244 (v) föreslås en höjning med 15
milj.kr. utöver regeringens förslag.
I motion U659 (mp) anförs att Sverige medverkar i ett synnerligen
miljöförstörande projekt i Sydostasien genom stöd till Mekongkommittén,
och att svenskt deltagande därför måste upphöra.
Utskottets överväganden
Sveriges stöd till Mekongkommittén omfattar främst miljöinsatser.
Stödet till Mekongkommittén finansieras inom gällande avtal, löper väl
men finansieras i fortsättningen över anslaget C 1. Andra multilaterala
bidrag, Miljöinsatser. Stödet till utveckling av hantverksfisket i
Bengaliska bukten fortsätter liksom stödet till Asian Institute of
Technology. Utskottet anser att den av regeringen föreslagna medelsramen
för Regionala insatser i Asien om 15 milj.kr. är tillräcklig.
Därmed avstyrks yrkande 51 i motion U246 (fp), yrkandena 25 i motion
U231 (c) och 34 i motion U244 (v).
Det svenska stödet till Mekongkommittén domineras av miljöinriktade
insatser, bl.a. som bidrag till att förbättra vattenkvaliteten.
Inriktningen är således den motsatta till vad motionärerna anför.
Härmed avstyrks motion U659 (mp).
Projektbistånd till Latinamerika
Regeringen föreslår i propositionen att utvecklingsinsatser som
tidigare finansierats inom ramarna för Humanitärt bistånd till
Latinamerika och Projektbistånd till vissa länder sammanförs under
anslagsposten Projektbistånd till Latinamerika. I projektbiståndet skall
prioritet ges åt de fattigare länderna, som exempelvis Bolivia. Inom
projektbiståndet genomförs också de insatser som tidigare belastade
anslagsposten C 3. Projektbistånd till vissa länder och som innebär stöd
till befästandet av demokratin i Chile.
Utskottet finner det väl motiverat att fortsätta ge projektbistånd
till länder i Latinamerika under flexibla former. Det kan samtidigt
noteras att länder i Latinamerika också får del av biståndsmedel i
betydande utsträckning genom BITS och från den nya anslagsposten
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd. Vidare finns
anslagsposten Regionala insatser i Centralamerika. Utskottet förordar en
medelsram för projektbistånd till Latinamerika om 155 milj.kr.
Regionala insatser i Centralamerika
I yrkande 20 i motion U240 (m) föreslås att ramen för regionala
insatser i Centralamerika sätts till 300 milj.kr. eller 190 milj.kr.
utöver vad regeringen har föreslagit. I yrkande 35 i motion U244 (v)
föreslås ett särskilt anslag om 200 milj.kr. till Amerikas indianer. I
yrkande 36 i samma motion föreslås en höjning av anslaget med 35
milj.kr. utöver regeringens förslag. I yrkande 61 i motion U246 (fp)
föreslås en medelsram som överstiger regeringens förslag med 35 milj.kr.
Utskottets överväganden
Det regionala stödet till Centralamerika har genomgått en
snabb och kraftig expansion. Sveriges bidrag till regionala insatser i
Centralamerika syftar till att främja fredssträvanden, demokratisering,
respekt för mänskliga rättigheter, ekonomisk återhämtning och samarbetet
mellan länderna i regionen. Medelsutnyttjandet är enligt propositionen
högt.
Utskottet anser att insatserna har varit motiverade, inte minst med
tanke på den utveckling mot försoning, demokrati och stabilisering som
har skett i regionen. Det är av vikt att budgetramarna vägs mot de
förutsättningar regionen har att tillgodogöra sig medlen i form av
konkreta projekt och även i förhållande till andra länders stöd och den
allmänna utvecklingsnivån jämfört med andra u-länder. Den av regeringen
föreslagna anslagsramen om 110 milj.kr. är väl avvägd.
Därmed avstyrks yrkandena 20 i motion U240 (m), 35 och 36 i motion
U244 (v) och 61 i motion U246 (fp).
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd
I yrkandena 23 i motion U231 (c), 21 i motion U240 (m) och 63 i motion
U246 (fp) föreslås att riksdagen anslår 100 milj.kr. utöver vad
regeringen har föreslagit till anslaget Demokrati, mänskliga rättigheter
och humanitärt bistånd, eller sammanlagt 650 milj.kr. I yrkande 37 i
motion U244 (v) föreslås en höjning utöver regeringens förslag med 200
milj.kr. I yrkande 23 i motion U240 (m) föreslås att ett fristående
institut för främjande av mänskliga rättigheter skall inrättas samt att
5 milj.kr. skall anslås för ändamålet. I yrkande 16 i motion U246 (fp)
föreslås att en särskild anslagspost skall inrättas för humanitärt
bistånd i Asien.
Utskottets överväganden
Utskottet hänvisar till vad som tidigare i betänkandet, delrubriken
Demokrati och mänskliga rättigheter, har påpekats om behovet av mer
riktade demokratifrämjande biståndsinsatser. Som propositionen påpekar
pågår en intensiv debatt om demokrati, pluralism, fria val och
flerpartisystem i ett antal mottagarländer. I dessa länder finns behov
av riktat stöd till insatser för föreberedelse och genomförande av
demokratiska reformer. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att
regeringen för samman insatser för att främja demokrati och mänskliga
rättigheter liksom humanitärt bistånd i en anslagspost och att
medelsutrymmet ökar. Det är också positivt att stödet kan ges i såväl
Afrika, Asien som Latinamerika. Utskottet finner att regeringens förslag
om 550 milj.kr. väl tillgodoser de syften som motionärerna argumenterat
för.
Beträffande inrättandet av ett fristående institut för främjande av
mänskliga rättigheter hänvisar utskottet till vad som konstaterades
tidigare i betänkandet under delrubriken Demokrati och mänskliga
rättigheter, att det inte ankommer på statsmakterna att ta initiativ
till ett särskilt fristående institut. Initiativet måste
definitionsmässigt komma från enskilt håll.
Därmed avstyrks yrkandena 23 i motion U231 (c), 21 och 23 i motion
U240 (m), 37 i motion U244 (v) samt 63 i motion U246 (fp). Yrkande 16 i
motion U246 (fp) får anses besvarat med det ovan anförda.
Katastrofanslaget
I yrkande 11 i motion U231 (c) föreslås att även katastrofanslaget bör
kunna användas för insatser för bekämpning av HIV/aids.
I yrkande 26 i samma motion föreslås att riksdagen anslår 50 milj.kr.
utöver vad regeringen har föreslagit till anslaget Katastrofer m.m.,
eller 860 milj.kr. I yrkande 27 föreslås en motsvarande höjning med 50
milj.kr. till anslaget Stöd till återuppbyggnad, eller sammanlagt 300
milj.kr. I yrkande 24 i motion U239 (mp) föreslås att anslaget till
posten Katastrofer m.m. höjs med 400 milj.kr. utöver regeringens
förslag. I yrkande 38 i motion U244 (v) föreslås en höjning med 1
miljard kronor utöver regeringens förslag. Samtidigt föreslår
motionärerna i yrkande 39 att riksdagen skall avslå regeringens begäran
om 250 milj.kr. till anslagsposten Stöd till återuppbyggnad. I yrkande
64 i motion U246 (fp) föreslås en höjning av katastrofanslaget med 200
milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
I yrkande 25 i motion U246 (fp) föreslås att det svenska biståndet i
hög grad bör inriktas på katastrofförebyggande insatser och på
uppbyggande av en katastrofberedskap i särskilt hårt drabbade områden.
Det är enligt motionärerna naturligt att katastrofbiståndet nära länkas
samman med det mer långsiktiga utvecklingsbiståndet. Motionären föreslår
en omfattande satsning på katastrofbiståndet det kommande budgetåret.
För att göra detta effektivt vill man skilja ut de insatser som blivit
mer eller mindre permanenta.
Utskottets överväganden
Anslagen Katastrofer m.m. och Stöd till återuppbyggnad gäller båda
katastrofsituationer, men har delvis olika karaktär. Regeringens förslag
innebär en ökning av de samlade katastrofanslagen med 213 milj.kr.,
eller 25 %. Höjningen har helt lagts på Katastrofer m.m., dvs. på
insatser för överlevnad. Höjningen går utöver vad SIDA har föreslagit i
sin petita och har motiverats bl.a. av den svåra situationen i många
områden, inte minst i Afrika och även av eventuella katastrofsituationer
i Central- och Östeuropa.
Även om ett stort och flexibelt katastrofanslag är angeläget, är det
samtidigt utskottets uppfattning att för att uppnå bestående effekter i
arbetet för att förebygga katastrofer krävs också mer långsiktiga
utvecklingsinsatser. Att utöka katastrofanslaget på de reguljära
utvecklingsprogrammens bekostnad riskerar att motverka sitt eget syfte.
I länder med mer eller mindre bestående katastrofsituationer, som t.ex.
Angola, Etiopien och Moçambique, måste det finnas en beredskap även inom
landramarna för katastrofinsatser, främst förebyggande sådana.
De av regeringen föreslagna anslagsbeloppen, 1 060 milj.kr. för
Katastrofer m.m. och Stöd till återuppbyggnad, är enligt utskottets
mening motiverade.
Frågan om insatser för bekämpning av HIV/aids behandlas senare i
betänkandet, under rubriken Särskilda program. Utskottet anser att
HIV/aids-bekämpningen bör få fortsatt hög prioritet. Utskottet ser
emellertid ingen anledning att ifrågasätta utformningen av biståndet för
dessa insatser, utan utgår ifrån att regeringen och
biståndsmyndigheterna tillsammans noga väger in för- och nackdelar med
olika former av anslag.
Därmed avstyrks yrkandena 11, 26 och 27 i motion U231 (c), yrkande 24
i motion U239 (mp), yrkandena 38 och 39 i motion U244 (v) samt yrkande
64 i motion U246 (fp). Yrkande 25 i motion U246 (fp) får anses besvarat
med det ovan anförda.
Katastrofbistånd till vissa ändamål
Västbanken och Gaza
I yrkande 33 i motion U244 (v) föreslås att riksdagen beslutar om en
landram till Västbanken och Gaza på 50 milj.kr.
Utskottet konstaterar att Sveriges bistånd till det palestinska folket
stadigt har ökat de senaste åren. Kanaliseringen sker genom UNRWA och
svenska enskilda organisationer. Sveriges bidrag till UNRWA är
betydande. Av de medel som ur den svenska biståndsbudgeten tillfaller
organisationen ges cirka en tredjedel till Västbanken och Gaza. Därtill
har stöd till svenska enskilda organisationer för verksamhet inom främst
hälso- och sjukvårdssektorn i de ockuperade områdena lämnats. Budgetåret
1989/90 lämnades över katastrofanslaget 20,5 milj.kr. till Västbanken
och Gaza.
Att upprätta en landram för Västbanken och Gaza är av praktiska skäl
varken önskvärt eller genomförbart. Däremot är det utskottets
uppfattning att det palestinska folket på de ockuperade områdena bistås
på bredast möjliga sätt. Det stöd som har givits har i ökande
utsträckning lämnats som katastrofbistånd. Stöd lämnas till svenska och
internationella organisationer för humanitära insatser bland utsatta
palestinier. Utskottet delar regeringens uppfattning att sådant stöd
fortsättningsvis bör finansieras ur den nya anslagsposten Demokrati,
mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd.
Därmed avstyrks yrkande 33 i motion U244 (v).
Polisario
I yrkande 17 i motion U246 (fp) föreslås att det nu finns skäl att
söka vägar att kanalisera ett ökat stöd också direkt via Polisario, som
enligt motionärerna bl.a. genom sitt sätt att organisera flyktinglägren
i Algeriet visat sig väl kunna motsvara ett sådant förtroende. I yrkande
1 i motion U630 (v) föreslås att regeringen stödjer Polisario på samma
sätt som tidigare SWAPO och ANC givits direkt stöd. Motionärerna
föreslår även att 20 milj.kr. kanaliseras direkt till Polisario som
flyktinglägerstöd, samt att Polisarios Stockholmskontor ges ett
värdigt stöd till hyra och omkostnader. I yrkande 2 i samma motion
föreslås att inga nya krediter skall ges till Marocko så länge Marocko
förhalar eller blockerar fredsplanens genomförande. I yrkande 1 i motion
U641 (mp) föreslås att bilateralt bistånd skall utgå till Västra
Sahara/Polisario. I yrkande 2 i samma motion föreslås att 30 milj.kr.
skall avsättas för detta ändamål. I yrkande 3 i motionen föreslås att
Sverige bör ompröva sitt bistånd till Marocko så länge brott mot de
mänskliga rättigheterna i Västra Sahara fortgår och Marockos regering
inte aktivt ger stöd till en folkomröstning. I yrkande 2 i motion U646
(fp) föreslås att biståndet till Västra Sahara skall gå direkt till
Polisario, inte via anslaget Enskilda organisationer. Enligt yrkande 3 i
samma motion föreslås att bidrag skall ges Polisarios kontor i
Stockholm.
FNs generalförsamling antog i december 1989 enhälligt en resolution om
Västra Sahara. Resolutionen bekräftar att Västra Sahara är en
avkoloniseringsfråga som måste lösas på basis av det västsahariska
folkets rätt till självbestämmande och oberoende. Resolutionen uppmanar
också till en fortsatt dialog mellan parterna. FNs generalsekreterare
kommer enligt vad utskottet erfarit att presentera en rapport till
säkerhetsrådet om etablerandet av en särskild övervakningskommission
(MINURSO) för att bevaka en folkomröstning om Västra Saharas framtid.
Omröstningen kan komma att gälla ett val mellan fullständig
självständighet för Västra Sahara eller integration i Marocko. Ett annat
alternativ kan vara ett val mellan något av alternativen ovan och en
begränsad självständighet eller starkt utvecklad autonomi. MINURSO kan
tidigast vara operativt i början av 1992.
Kostnaderna för MINURSO är beräknade att ligga kring 200 miljoner
US-dollar, och dess kärna beräknas omfatta en trupp om ca 1500--2000
man. Därutöver tillkommer militära observatörer och civilpoliser.
Det svenska biståndet till de västsaharier som lever i flyktingläger i
Tindouf i Algeriet kanaliseras via svenska enskilda organisationer.
Rädda barnen är den största förmedlande organisationen av det svenska
biståndet. Sverige är den tredje största biståndsgivaren till lägren.
Stödet via de enskilda organisationerna fungerar enligt vad utskottet
kan konstatera på ett effektivt sätt.
Utskottet anser att det nu vore fel tidpunkt att ompröva
biståndsformerna till den västsahariska befolkningen. FNs och OAUs
arbete att få till stånd en för parterna rättvis och bestående lösning
har rönt vissa framgångar. Det är naturligt att det ovan beskrivna
FN-arrangemanget ges möjlighet att verka fullt ut innan biståndsformerna
omprövas.
Utrikesdepartementet för regelbundet samtal med Polisario om
biståndets innehåll, på samma sätt som görs med andra befrielserörelser.
Utskottet finner inte att övervägande skäl talar för ett särskilt stöd
till Polisarios kontor i Stockholm.
Därmed avstyrks yrkande 1 i motion U630 (v), yrkandena 2 och 3 i
motion U641 (mp) samt yrkandena 2 och 3 i motion U646 (fp). Yrkande 17 i
motion U246 (fp) och yrkande 1 i motion U641 (mp) får anses vara
besvarade med det ovan anförda.
Afghanistan
I yrkandena 2 och 3 i motion U640 (m) föreslås att Sverige bör
medverka till att UNHCR ges ökade resurser för sitt fortsatta stöd till
de afghanska flyktingarna. Enligt motionärens yrkande 3 bör också det
svenska stödet till humanitära insatser inne i Afghanistan ges ökade
resurser.
Utskottet konstaterade i föregående biståndsbetänkande (1989/90:UU15)
med anledning av liknande yrkanden att behovet av bistånd till afghanska
flyktingar är mycket stort. Denna bedömning har inte ändrats. Det
svenska biståndet, som främst har bestått av katastrofhjälp, har
huvudsakligen gått till FNs hjälpverksamhet till förmån för Afghanistan,
UNOCA (FNs koordinatör för Afghanistan) och till Svenska
Afghanistankommittén, som arbetar med hälso- och sjukvård samt
livsmedelsdistribution i och utanför Afghanistan. Även Pingstmissionens
u-hjälp, Rädda barnen och Röda korset har fått bidrag för att stödja
flyktingar från Afghanistan. Hjälp går också till återuppbyggnadsarbete
och repatrieringsverksamhet inne i landet. Sverige är fortsatt en av de
stora bidragsgivarna till dessa verksamheter. Utskottet konstaterade i
det tidigare betänkandet (1989/90:UU15) att en utökning av biståndet via
UNHCR är tänkbar. Storleken på stödet avgörs bl.a. på grundval av UNHCRs
framställningar och UNOCAs bedömningar. Utskottet är inte berett att i
detalj utforma rekommendationer om vilken typ av stöd som bör öka. Över
katastrofanslaget gick budgetåret 1989/90 drygt 73 milj.kr. till
Afghanistan. Utskottet noterar i sammanhanget att en översyn av formerna
för biståndet till Afghanistans folk för närvarande pågår. Utskottet
finner det angeläget återupprepa betydelsen av fortsatt omfattande
bistånd för att söka lindra det afghanska folkets lidande.
Därmed får yrkandena 2 och 3 i motion U640 (m) anses vara besvarade.
Etiopien/Eritrea
I yrkande 3 i motion U651 (s) föreslås att Sverige så långt som
möjligt bör bidra till att avhjälpa en hungerkatastrof i Eritrea. I
yrkande 37 i motion U246 (fp) föreslås att särskild uppmärksamhet bör
ägnas krigets offer i Eritrea. I yrkande 4 i motion U652 (s) föreslås
att hög beredskap bör hållas i förhållande till de lidanden
civilbefolkningen får utstå på grund av kriget i Eritrea.
Utskottet konstaterar att ett omfattande svenskt katastrofbistånd går
till de nödlidande i Eritrea. Beredskapen för utökade katastrofinsatser
i Etiopien gäller självfallet också krigets offer i Eritrea. Den
eritreanska befrielserörelsen EPLF behärskar numera i princip hela
Eritrea, med undantag av städerna Asmara och Keren. Som tidigare
påpekats i betänkandet återupptogs samtal i oktober 1990 mellan den
etiopiska regeringen och EPLF under medverkan av det amerikanska
utrikesdepartementet. En permanent lösning av konflikten måste sökas på
politiska grunder. Sverige verkar alltid tillsammans med det övriga
givarsamfundet för att få parterna i konflikten att medge fri lejd för
nödhjälpstransporter.
Utskottet utgår ifrån att Sverige även fortsättningsvis håller hög
beredskap vad gäller katastrofinsatser i det aktuella området samt
verkar för internationella lösningar som underlättar situationen för de
nödställda.
Därmed får yrkandena 3 i motion U651 (s), 37 i motion U246 (fp) och 4
i motion U651 (s) anses vara besvarade.
Egypten, Turkiet och Jordanien
I yrkande 2 i motion U652 (m) föreslås att ökat humanitärt bistånd bör
ges till de s.k. frontstaterna i Gulfkriget, dvs. Jordanien, Egypten och
Turkiet.
Utskottet konstaterar att Sveriges humanitära insatser i regionen i
samband med Gulfkrisen har varit betydande. Enligt senast tillgängliga
statistik från samordningsorganet UNDRO svarade Sverige för inemot 10 %
av samtliga bidrag från OECD-kretsen. Nyligen beslutade regeringen om
ytterligare bidrag om 37 milj.kr. till FNs och Internationella Röda
korskommitténs regionala aktionsprogram. Inom ramen för den
internationella samordningsgruppen för bilateralt finansiellt stöd till
de s.k. frontstaterna (GCFCG) har utfästelser om bistånd och lån om
drygt 14 miljarder USD hittills lämnats. Sverige har deltagit i denna
grupp och utfäst stöd till Egypten, Jordanien och Turkiet.
Sverige fäster stor vikt vid de humanitära insatserna i de
krisdrabbade områdena. Det är av vikt att dessa sker effektivt och på
ett samordnat sätt. I detta sammanhang är FNs roll för koordinering av
dessa insatser av stor vikt. Beslut om nya stödinsatser måste
självfallet noga avvägas mot de akuta behov som föreligger.
Därmed får yrkande 2 i motion U 652 (m) anses vara besvarat.
Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer
I yrkande 35 i motion U244 (v) föreslås att riksdagen anslår 200
milj.kr. till Amerikas indianer. I yrkande 28 i motion U231 (c) föreslås
en höjning av anslaget med 50 milj.kr. utöver vad regeringen har
föreslagit, eller sammanlagt 785 milj.kr. I yrkande 23 i motion U239
(mp) föreslås en motsvarande höjning med 200 milj.kr. I yrkande 22 i
motion U240 (m) föreslås en medelsram om 750 milj.kr. I yrkande 40 i
motion U244 (v) föreslås en medelsram om 775 milj.kr. I yrkande 41 i
samma motion föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag att 10
milj.kr. av anslaget Bistånd genom enskilda organisationer skall
användas för kulturbistånd till Östeuropa. I yrkande 66 i motion U246
(fp) föreslås också en medelsram om 775 milj.kr.
I motion U245 (mp, c) föreslås att 2 milj.kr. ställs till
hjälpprojektet Bushmen-Aids förfogande, att användas av det i motionen
omtalade området i Kalahariöknen och med Kalahari Bushmen Survival
Projekt som ansvarigt för projektet i Sydafrika.
I yrkande 18 i motion U246 (fp) föreslås att de svenska givarorganen
genom ökat stöd via svenska och utländska frivilligorganisationer i vid
mening bör stimulera en utvidgning av den resursbas av engagerade
individer och organisationer i både givar- och mottagarländer, som är
grunden för allt utvecklingsbistånd. I yrkande 19 i samma motion anförs
behovet av en långsiktig utfästelse om ökningen av det bistånd som
förmedlas via svenska organisationer.
I motion U254 (c) föreslås att reglerna för bidrag till enskilda
organisationer för projekt- och katastrofbistånd bör ses över så att
handläggningstiden förkortas och även andra former beaktas. Bl.a. anför
motionären att begagnade produkter ibland skall kunna användas i
biståndet i stället för nya.
I motion U255 (c) föreslås att svensk u-landshjälp i större
utsträckning bör kanaliseras genom bondeorganisationer till bonde- och
landsbygdsbefolkningen i mottagarländerna.
Utskottets överväganden
Samtliga motionärer understryker värdet av samarbetet med
folkrörelserna och de enskilda organisationerna, som under många år
visat stor förmåga att bedriva biståndet bra i olika former, och vars
insatser är av största betydelse för upprätthållandet av den höga
biståndsviljan i Sverige. Utskottet delar denna positiva grundsyn och
finner det angeläget att uppmuntra den roll som dessa organisationer
spelar. Flera av de frågor som berörs av motionärerna studeras för
närvarande inom ramen för en översyn som görs på initiativ av SIDA. Det
är naturligt att avvakta resultaten av denna översyn innan nya
ställningstaganden görs som ändrar de nuvarande villkoren för denna
biståndsform.
Anslagsposten har flerdubblats under de senaste 15 åren, och under
budgetåret 1989/90 utbetalades sammanlagt 605 milj.kr. Utöver av
riksdagen beviljade medel om 590 milj.kr. beviljades ytterligare 15
milj.kr. ur SIDAs ointecknade reservation från 1988/89. Bidrag utgick
till ett åttiotal länder, inkl. flera av programländerna för bilateralt
bistånd. De kyrkliga organisationerna förmedlade den största delen av
bidragen, eller 44 %. Bidragen till fackliga resp. kooperativa insatser
var 30 resp. 40 milj.kr. Biståndet genom enskilda organisationer
förmedlas även över anslagsposterna Katastrofhjälp och Humanitärt
bistånd. De sammanlagda bidragen till bistånd genom folkrörelser och
andra enskilda organisationer uppgick under budgetåret 1989/90 till ca
1,3 miljarder kronor.
Genom det av regeringen under hösten 1986 tillkallade särskilda
folkrörelserådet har ett instrument skapats för fördjupat samråd och
erfarenhetsutbyte om biståndets innehåll och utformning. Ett omfattande
kontaktutbyte sker också mellan SIDA och organisationerna. Flertalet
organisationer har uttryckt farhågor för att en oavbruten expansion kan
inverka negativt på organisationernas särart. Det är, som utskottet
tidigare har påpekat, väsentligt att organisationerna kan bevara sin
integritet och särart trots att en stor del av verksamheten finansieras
med statliga medel. Det är ju i många fall organisationernas specifika
egenskaper och särart som deras unika kompetens grundas på. Ytterligare
medel av den storleksordning som har föreslagits av vissa motionärer är
enligt utskottets uppfattning därför inte befogade. Utskottet vill
emellertid understryka den positiva roll folkrörelserna och de enskilda
organisationerna spelar och tillstyrker därför en höjning med 15
milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. en sammanlagd medelsram om 750
milj.kr.
Bistånd till utländska enskilda organisationer existerar i viss
omfattning, framför allt på kvinnoområdet. Erfarenheterna av detta stöd
till lokala s.k. NGOs (Non-Governmental Organizations) har varit
tillräckligt positiva för att en breddning till andra områden inte kan
uteslutas. Utskottet anser emellertid att detta bistånd i huvudsak bör
gå genom svenska enskilda organisationer.
Utskottet inser att många organisationer har legitima behov av
fleråriga utfästelser för att främja god planering och trygga
arbetsvillkor. Olika former för stöd till fleråriga insatser finns
redan, men måste bedömas från fall till fall beroende på
organisationernas stabilitet, kapacitet och förhållandena i det aktuella
projektområdet.
Bistånd till Östeuropa finansieras över andra anslagsposter som delar
av ett särskilt åtgärdsprogram. Därför är det olämpligt att använda
anslaget Bistånd genom enskilda organisationer för kulturbistånd till
Östeuropa.
Utskottet ser inga principiella hinder för att använda begagnade
produkter, som exempelvis sjukvårdsutrustning, i biståndet. SIDA ger
efter ansökningar bidrag för transport av bl.a. denna typ av produkter.
Utskottet utgår ifrån att SIDA, innan beslut om insatser tas, gör
noggranna bedömningar huruvida bidrag till reparationer av begagnade
produkter tjänar de svenska biståndsinsatserna eller inte.
Vad gäller stöd till bondeorganisationer m.m. får utskottet konstatera
att det redan finns betydande möjligheter till denna typ av insatser
genom existerande anslagsformer. SIDA är beroende av svenska enskilda
organisationers egna initiativ och kan mycket väl positivt betrakta väl
underbyggda ansökningar med denna inriktning. Att kategoriskt uttala en
önskan att biståndet i högre grad bör kanaliseras genom
bondeorganisationer är inte meningsfullt.
Därmed tillstyrks yrkande 22 i motion U240 (m). Yrkandena 28 i motion
U231 (c), 23 i motion U239 (mp), yrkandena 40 och 41 i motion U244 (v),
yrkande 66 i motion U246 samt motion U255 (c) avstyrks. Yrkandena 18 och
19 i motion U246 (fp), motion U245 (mp, c) samt motion U254 (c) får med
det ovan anförda anses vara besvarade.
Särskilda miljöinsatser
I yrkande 29 i motion U231 (c) föreslås att riksdagen anslår 50
milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 285
milj.kr. I yrkande 24 i motion U239 (mp) föreslås en höjning av anslaget
med 200 milj.kr. utöver regeringens förslag. I yrkande 67 i motion U246
(fp) föreslås en motsvarande höjning med 25 milj.kr.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att miljöfrågorna har fått betydande utrymme i
det bistånd som är knutet till landramarna. Det särskilda miljöanslaget
har använts som viktigt komplement till förstärkningar av
miljösatsningarna inom strategiska områden. Härvid har vikten av stöd
till bevarande av produktionsbasen inom jordbruket och marin miljövård
betonats, liksom utveckling av kunskap och förmåga hos mottagarländerna
att själva svara för miljöinsatser.
Miljömålet spelar en kompletterande och förstärkande roll i
förhållande till de övriga målen för det svenska utvecklingssamarbetet.
Detta förutsätter, i likhet med vad som påpekas i propositionen, att
miljöhänsyn bereds betydande utrymme inom det landprogrammerade
utvecklingssamarbetet och att miljöinsatser i ökad utsträckning görs
inom ramen för landprogrammen. Utskottet finner den av regeringen
föreslagna medelsramen om 235 milj.kr. lämplig.
Därmed avstyrks yrkandena 29 i motion U231 (c), 25 i motion U239 (mp)
och 67 i motion U246 (fp).
Särskilda program
I motion U208 (c) föreslås att ökade resurser skall ges till
aids-bekämpningen i tredje världen. I yrkande 30 i motion U246 (fp)
föreslås att det bistånd som inom ramen för SIDAs särskilda program ges
för insatser mot HIV/aids bör utökas. I yrkande 42 i motion U244 (v)
föreslås att anslaget för särskilda program höjs med 100 milj.kr. utöver
regeringens förslag. 50 milj.kr. av dessa skall enligt motionärerna
reserveras för ytterligare aids-insatser.
I yrkande 22 i motion U239 (mp) föreslås att anslaget skall höjas med
100 milj.kr. utöver regeringens förslag för delposten stöd till kvinnor.
I yrkande 26 i samma motion föreslås att ytterligare 80 milj.kr. utöver
regeringens förslag skall gå till delposten befolkningsfrågor. I yrkande
21 i motion U246 (fp) föreslås en utökning av förvaltningsbiståndet för
utveckling av marknadsekonomi. I yrkande 27 i samma motion föreslås att
en utökad satsning borde göras vad gäller befolkningsfrågor. I motionens
yrkande 30 anförs om behovet av utökade insatser mot HIV/aids, bl.a.
inom ramen för särskilda program. I yrkande 31 i samma motion föreslås
att ökat utrymme uppgående till 10 milj.kr. bör ges för
handikappinsatser inom ramen för Särskilda program. I motionens yrkande
65 föreslås en höjning utöver regeringens förslag till anslagsposten med
50 milj.kr. I yrkande 26 i samma motion föreslås att en utökning av
förvaltningsbiståndet för utveckling av marknadsekonomi bör ske inom
ramen för särskilda program. I motion U210 (v) anförs att det svenska
handikappbiståndet behöver förbättras och utökas. I yrkande 30 i motion
U231 (c) föreslås att riksdagen anslår 50 milj.kr. för stöd till
anpassad teknik.
Utskottets överväganden
Utskottet delar motionärernas uppfattning att befolkningsfrågorna och
insatserna mot HIV/aids bör ges högre prioritet. De ekologiska och andra
problem som följer av en explosionsartad befolkningsökning kan få
betydande negativa effekter på utvecklingsansträngningarna och även på
effektiviteten av biståndsverksamheten i stort. HIV/aids har också
globala aspekter som inte ger utrymme för passivitet från vare sig de
nationella regeringarnas eller biståndsmyndigheternas sida. Spridningen
av HIV/aids har redan uppenbara negativa effekter på den ekonomiska
situationen i många av de mest drabbade länderna.
Sveriges bidrag till WHOs globala aids-program (GPA) ligger på
fortsatt hög nivå. Programmet har både globala och nationella aspekter.
WHOs GPA ansvarar tillsammans med de enskilda länderna för samordning av
stödet och vägledning för aids-programmen, deras kvalitet och nivå.
Detta gör det möjligt att dra nytta av erfarenheter från flera olika
håll. Samtidigt utformas programmen och stödet med hänsyn till kapacitet
och prioriteringar i mottagarländerna. Samma hänsyn tas vid valet av
kanaler för det svenska stödet. I t.ex. Tanzania och Uganda har stödet
utbetalats till UNICEF för barnfondens insatser för prevention och
socialt omhändertagande av barn som direkt eller indirekt har drabbats
av aids.
HIV/aids har drabbat vissa länder i tredje världen, särskilt Afrika,
mycket hårt. Det är i-ländernas ansvar att med riktade och utökade
insatser driva bekämpningen av denna epidemi vidare. Det är önskvärt att
HIV/aids-insatser också ges högre prioritet.
Med hänvisning till vad som tidigare anförts i betänkandet om
befolkningsfrågor anser utskottet att befolkningsbiståndet bör ges högre
prioritet inom ramen för särskilda program, vilket bör ges regeringen
till känna. Innevarande budgetår avsattes enligt vad utskottet inhämtat
10 milj.kr. för befolkningsinsatser. Nästa budgetår bör minst 30
milj.kr. öronmärkas för detta ändamål enligt utskottets uppfattning.
Dessa omprioriteringar bör enligt utskottets bedömning kunna äga rum
inom ramen för budgetpropositionens medelsförslag för anslagsposten
Särskilda program.
Därmed avstyrks yrkandena 22 och 26 i motion U239 (mp), 42 i motion
U244 (v) samt 65 i motion U246 (fp). Motion U208 (c), motion U210 (v)
samt yrkande 30 i motion U246 (fp) får med det ovan anförda anses vara
besvarade. Med hänvisning till vad utskottet anför om anpassad teknik i
betänkandet avstyrks yrkande 30 i motion U231 (c).
Vad förvaltningsbistånd för utveckling av marknadsekonomi beträffar
delar utskottet motionärernas uppfattning om vikten av
förvaltningsbistånd som syftar till att stärka den miljö och det klimat
som kan främja bättre tillväxt, produktion och makroekonomisk balans.
Förvaltningsbiståndet kan i hög grad underlätta reformer i
marknadsekonomisk riktning.
Som anges i detta betänkande under avsnittet Bistånd för ekonomisk
återhämtning, skuldfrågan, överväger SIDA att inrätta en särskild byrå
för förvaltningsbistånd, i linje med synen på den stora betydelsen av
denna typ av bistånd.
Därmed får yrkande 21 i motion U246 (fp) anses besvarat.
Handikappinsatser
Utskottet konstaterar att målsättningen med det svenska biståndet på
handikappområdet är att i överensstämmelse med det världsaktionsprogram
som antogs av FNs generalförsamling 1982 integrera
handikappaspekterna i den löpande utvecklingsprocessen. Enligt vad
utskottet inhämtat görs genom SIDA, anslagsposten Särskilda program
riktade, bilaterala insatser för innevarande budgetår till en omfattning
av 3 till 4 milj.kr. Inom ramen för stödet till enskilda organisationer
förmedlas betydande belopp genom handikapprörelsens biståndssekretariat.
Därutöver är andra enskilda organisationer som Rädda barnen, Diakonia,
Afrikagrupperna m.fl. engagerade i rehabiliteringsinsatser.
Multilateralt ger Sverige personalstöd till handikappenheten i Wien som
under handikappdekaden skall utgöra ett särskilt stöd till
internationella handikappinsatser. Insatser görs också globalt genom
WHO. Sedan augusti 1989 ger Sverige stöd till ett interregionalt
handikapprojekt genom UNDP. Syftet med de svenska multilaterala
insatserna är att de skall stödja mekanismer som ger långsiktiga
effekter snarare än kortsiktiga i rent projektstöd. Utskottet ser liksom
tidigare positivt på möjligheter till utökade insatser inom detta
område. Sådana utökade insatser bör kunna finansieras över anslaget
Särskilda program om så befinns motiverat.
Mot bakgrund av ovan redovisade positiva bedömning av ökade insatser
på området anser utskottet också att bistånd till förmån för
handikappade bör ges en särskild rubrik inom ramen för redovisningen av
anslagsposten Särskilda program. Det ankommer emellertid inte på
utskottet att ange ett exakt belopp för sådana insatser.
Härmed får yrkande 31 i motion U246 (fp) och motion U210 (v) anses
besvarade.
Rekrytering och utbildning av fältpersonal
I yrkande 43 i motion U244 (v) föreslås att anslaget höjs med 81
milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 120 milj.kr.
Anslagsposten utnyttjas främst för rekrytering, utbildning och
finansiering av bilaterala biträdande experter, för vidareutbildning av
biståndsarbetare, för s.k. mindre fältstudier samt för rekrytering och
utbildning av fältpersonal.
I enlighet med vad propositionen förordar anser utskottet att det är
angeläget att erfarenheterna från den växande kategorin av personal som
är anställd av konsultföretag och som kontrakteras av SIDA mer aktivt
förs in i utvecklingssamarbetet. Den personal som anlitas av
konsultföretagen är ofta specialister som läkare, lärare, ekonomer etc.
Det är också angeläget att resursbasen utvidgas och att yngre personer
bereds möjligheter att arbeta i u-länder inom utvecklingssamarbetet.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna medelsramen om 39
milj.kr. vara på lämplig nivå.
Därmed avstyrks yrkande 43 i motion U244 (v).
Information genom SIDA
I yrkande 24 i motion U240 (m) föreslås att till anslaget Information
genom SIDA skall anslås 9 milj.kr. I yrkande 44 i motion U244 (v)
föreslås en höjning av anslaget utöver regeringens förslag med 2
milj.kr., eller till sammanlagt 18 milj.kr.
Utskottets överväganden
Anslaget Information genom SIDA avser dels information om SIDAs egen
verksamhet, dels information om utvecklingsländerna i stort. Information
om det multilaterala biståndet bedrivs numera av utrikesdepartementet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om 16 milj.kr. för
anslagsposten Information genom SIDA.
Därmed avstyrks yrkandena 24 i motion U240 (m) och 44 i motion U244
(v).
Andra biståndsprogram
Under anslaget anvisas medel för u-landsforskning genom styrelsen för
u-landsforskning (SAREC), tekniskt samarbete och u-krediter genom
beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS),
gäststipendieprogram genom Svenska institutet, främjande av u-länders
import till Sverige genom importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD),
industriellt samarbete genom fonden för industriellt samarbete med
u-länder (SWEDFUND), projektbistånd till vissa länder, särskilda
insatser i skuldtyngda u-länder samt utredningar m.m. Härutöver har i
propositionen medel avsatts för stöd till näringslivsutveckling genom en
föreslagen ny myndighet, SITCO.
Tabell 6. Andra biståndsprogram budgetåren 1990/91--1991/92
(milj.kr.)
00>Projektbistånd till
vissa länder 60>390,0 80>200,0(4) 94>- 190,0
00>Särskilda insatser i
skuldtyngda
00>länder 60>640,0 76>500,0 94>- 140,0
00>Utredningar m.m. 60>8,0 76>8,0
00>Näringslivsutveckling
genom ny
00>myndighet 80>25,0(5) 94>+ 25,0
00>Summa 60>2 117,0 80>1 968,0 94>- 149,0
U-landsforskning
Propositionen
SAREC
En huvuduppgift för SARECs verksamhet är att stödja u-länders strävan
att bygga upp och stärka egen kapacitet inom forskning, vetenskap och
teknik. Verksamheten är inriktad på stöd till internationella
forskningsprogram, direkt stöd till regionalt forskningssamarbete, stöd
till enskilda u-länder samt stöd till svensk u-landsforskning.
Stöd till internationella forskningsprogram har tidigare utgjort
SARECs största enskilda anslagspost. De bilaterala och regionala
forskningsprogrammens sammanlagda andel har dock ökat och överstiger nu
stödet till de internationella programmen.
SARECs stöd till de internationella forskningsprogrammen är relativt
omfattande, och största mottagare är WHOs forskningsprogram och
konsultativa gruppen för jordbruksforskning, CGIAR.
År 1986 anvisade regeringen 100 milj.kr. genom SAREC för ett femårigt
forskningsprogram om skog och miljö i u-länder. SAREC fick sommaren 1988
också i uppdrag att utforma ett särskilt stöd till forskning om aids och
tropiska sjukdomar. För denna forskning anslog regeringen 60 milj.kr.
för en treårsperiod med början budgetåret 1988/89. Regeringen föreslår
en förlängning av programmet med två år. För budgetåret 1991/92 beräknas
15 milj.kr.
Sammanfattning av motionerna
I motion U244 (v), yrkande 45, föreslås att anslaget till SAREC skall
höjas med 110 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. till 500
milj.kr. I yrkande 70 i motion U246 (fp) föreslås ett anslag om 430
milj.kr., eller 40 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I
yrkande 7 i motion U259 (v) föreslås att 5 milj.kr. skall avsättas för
bioteknisk forskning och utveckling för att förbättra jordbruket i
utvecklingsländerna.
Utskottets överväganden
Utskottet finner att forskningsverksamhet med anknytning till
u-ländernas situation och till biståndssamarbetet är synnerligen
angelägen. Som propositionen påpekar är forskarutbildning ett viktigt
inslag inom det bilaterala samarbetet. I det strategidokument för
landsbygdsutveckling och miljö som SAREC nyligen utarbetat utgör vidare
kopplingen mellan biståndsinsatserna på miljöområdet och andra
utvecklingsinsatser ett viktigt tema. Utskottet vill understryka
betydelsen av SARECs satsning på HIV/aids-forskning. SARECs fortsatta
satsning på forskningsstödet till Afrika söder om Sahara kommer att
förbli angelägen en lång tid framöver.
Med hänvisning till bl.a. HIV/aids-programmets stora betydelse och det
faktum att regeringen i propositionen föreslår en förlängning av
programmet på en lägre anslagsnivå än tidigare, vill utskottet förorda
en höjning av anslaget för u-landsforskning med 5 milj.kr. utöver vad
regeringen har föreslagit, eller sammanlagt 395 milj.kr.
Med anledning av motionerna U244 (v), yrkande 45, och U246 (fp),
yrkande 70, föreslår utskottet en ändring av regeringens förslag enligt
ovan anförda resonemang. Detta bör ges regeringen till känna. Yrkande 7
i motion U259 (v) avstyrks.
Tekniskt samarbete och u-krediter
Propositionen
BITS
BITS uppgift är att inom ramen för den svenska biståndsverksamheten
främja ekonomisk och social utveckling i u-länder samt att utvidga och
stärka Sveriges relationer med dessa länder genom insatser i samarbete
med svenska institutioner och företag. Verksamheten omfattar bidrag till
tekniskt samarbete med u-länder, inkl. internationella kurser i Sverige
samt u-kreditfinansiering av utvecklingsprojekt i u-länder. BITS
insatser förutsätter att samarbetsländerna har kapacitet att planera och
ansvara för genomförandet av de projekt som erhåller stöd, att projekten
är prioriterade i ländernas utvecklingsplaner samt att en
kostnadsdelning sker mellan parterna. Huvuddelen av BITS verksamhet är
inriktad på energiförsörjning, transporter, kommunikationer och
industri. Under senare år har också insatser för miljöskydd ökat
markant.
Det tekniska samarbetet syftar till att överföra kunnande från Sverige
till samarbetsländerna. Detta inbegriper planering av projekt och
utbildning inom områden där Sverige har god kompetens och kapacitet.
BITS medverkan i det tekniska samarbetet utgörs bl.a. av bidrag till
konsultinsatser, utbildning för personer från enskilda länder,
institutionssamarbete samt internationella kurser. Det tekniska
samarbetet sker främst inom sektorerna industri och energi. Sverige är
på detta område engagerat i samarbete med ett tjugotal länder. Samarbete
sker även med förutvarande programländer.
För budgetåret 1991/92 föreslår regeringen att 315 milj.kr. avsätts
för BITS tekniska samarbete.
U-krediter är statsstödda krediter som med hjälp av biståndsmedel kan
ges på förmånliga villkor för att finansiera svenska varor och tjänster
i projekt som främjar u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling.
U-krediter kan beviljas kreditvärdiga u-länder vars utvecklingspolitik
är förenlig med målen för svenskt bistånd. U-kreditgivningen har till
övervägande del inriktats på programländer för svenskt bistånd och de
u-länder med vilka BITS bedriver tekniskt samarbete.
U-krediter ges normalt i en integrerad transaktion där biståndsmedlen
används för att subventionera kreditvillkoren. I vissa fall, främst till
de minst utvecklade länderna, kan s.k. kombinationskrediter lämnas.
Dessa består dels av en gåva, dels av en exportkredit. I enlighet med en
internationell överenskommelse inom OECD ges u-krediter numera med en
förmånlighetsgrad på 35 resp. 50 %. Det senare, högre gåvoelementet
gäller de minst utvecklade länderna. I avsikt att få så förmånliga
priser som möjligt för mottagarländerna erfordras att upphandlingen sker
i internationell konkurrens.
För att minimera risken för kapplöpning med subventioner i blandade
krediter och biståndskrediter antog OECDs biståndskommitté (DAC) 1987
reviderade riktlinjer för utnyttjandet av offentligt bistånd i
kombination med exportkreditgivning samt för annat bundet bistånd.
Regeringen föreslår att 400 milj.kr. anvisas för gåvoelementet i
u-krediter under budgetåret 1991/92.
Sammanfattning av motionerna
I motion U222 (s) anförs bl.a. att riksdagen bör ge sitt stöd till den
viktiga roll BITS har fått i Östeuropa samt i övrigt till den inriktning
och omfattning BITS har.
I yrkande 49 i motion U244 (v) föreslås en sänkning av anslaget till
BITS verksamhet i förhållande till regeringens förslag med 150 milj.kr.,
eller till sammanlagt 165 milj.kr. I yrkande 50 i samma motion föreslås
att inga nya medel skall tillföras delposten u-krediter. I yrkande 71 i
motion U246 (fp) föreslås att anslaget Tekniskt samarbete genom BITS
ökas med 20 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I yrkande 72
i samma motion föreslås inrättandet av ett särskilt anslag hos BITS för
särskilda miljöinsatser och ett anslag om 10 milj.kr. för denna post. I
motionens yrkande 73 föreslås inrättandet av ett särskilt anslag för
Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter samt ett anslag om 5
milj.kr.
I yrkandena 39 och 40 i den citerade motionen föreslås att bindningen
av BITS tekniska bistånd skall avvecklas resp. att de internationella
kurser BITS anordnar skall utökas.
I yrkande 2 i motion U630 (v) föreslås att några nya krediter inte
skall ges till Marocko och något nytt handelsavtal inte skall tecknas
med detta land så länge Marocko förhalar eller blockerar fredsplanens
genomförande i Västra Sahara. I motion U646 (fp), yrkande 4, föreslås på
liknande sätt att bilateralt bistånd och u-krediter inte skall ges till
Marocko så länge som den marockanska regeringen vägrar godta FNs
fredsplan.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att BITS insatser inom ramen för det svenska
biståndet är viktiga. Överföring av finansiella resurser, teknologi och
kunskap till u-länder, inkl. sådana som nått en viss
industrialiseringsgrad, och som inriktas på former som inte skapar
biståndsberoende är en positiv resursförstärkning hos de aktuella
u-länderna. Ökad inriktning på att uppfylla även andra biståndspolitiska
mål än tillväxtmålet, som t.ex. miljö och mänskliga rättigheter, är en
välkommen utveckling. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att
BITS på miljöområdet etablerat ett samarbete med Världsbanken för
konsultinsatser i såväl u-länder som i Central- och Östeuropa.
Vad gäller avbindningen i biståndet har som tidigare påpekats i
betänkandet regeringen nyligen tillsatt en utredning om
kreditinstrumentets roll i biståndet. En av de faktorer denna utredning
närmare skall granska är avbindningen. I det svenska biståndet går
vidare en klar tendens mot minskad användning av bundet bistånd. Det
bistånd där upphandlingen till de aktuella projekten skall ske i
givarlandet är för Sveriges del nu nere på en nivå som internationellt
sett är mycket låg. Utskottet konstaterar samtidigt att när ett u-land
vänder sig till Sverige på grund av de produkter och tjänster vi har att
erbjuda kan naturliga bilaterala kopplingar mellan givar- och
mottagarland uppstå. En nedskärning av det bundna biståndet måste
ställas i relation till övriga OECD-länders praxis och de effekter den
får för ett effektivt resursutnyttjande. Utgångspunkten för samarbetet
är emellertid att varor, kompetens och kunnande söks i de länder där
u-länderna finner att de egna behoven bäst kan tillfredsställas.
Utskottet finner regeringens förslag om sammanlagt 715 milj.kr. för
BITS verksamhet under budgetåret 1991/92 vara på lämplig nivå.
Frågan om biståndets organisation och BITS roll i denna behandlas
under avsnittet Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet.
Därmed får motion U222 (s) samt yrkandena 39 och 40 i motion U246 (fp)
anses vara besvarade. Yrkandena 49 och 50 i motion U244 (v) samt 71, 72
och 73 i motion U246 (fp) avstyrks.
Vad gäller det bistånd som går till Marocko genom u-krediter och den
koppling till utvecklingen i Västra Sahara som gjorts av motionärerna,
är det utskottets åsikt att Sverige inte bör använda kreditinstrumentet
som påtryckningsmedel i en politisk förhandlingsprocess där FN har en
ledande roll och där krav på aktioner i den riktning som motionärerna
har föreslagit inte har ställts från FNs sida.
Därmed avstyrks yrkandena 2 i motion U630 (v) och 4 i motion U646
(fp).
IMPODs verksamhet
Propositionen
Importkontoret för u-landsprodukter har till uppgift att främja import
till Sverige från u-länderna och därigenom bidra till dessa länders
utveckling. Regeringen föreslår att IMPOD inordnas i den nya myndigheten
för det näringslivsinriktade biståndet, som redovisas på annat håll i
betänkandet. Inom ramen för den nya myndigheten skall IMPOD i tillägg
till sina nuvarande funktioner bidra till att export- och
handelsfrämjande också i vidare bemärkelse blir en del av det svenska
biståndet för industri- och näringslivsutveckling. IMPOD:s särskilda
kompetens kommer därvid att kunna vidareutvecklas. Regeringen föreslår
att 24,5 milj.kr. anvisas under delposten. Som en följd av den
föreslagna omorganisationen fastställer regeringen inte någon ny
treårsram för IMPOD.
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 27 i motion U239 (mp) föreslås att till IMPODs verksamhet
anvisa 20 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit. I yrkande 75 i
motion U246 (fp) föreslås ett anslag som överstiger regeringens förslag
med 12 milj.kr.
Utskottets överväganden
Utskottet har i avsnittet Allmänna riktlinjer i utvecklingssamarbetet
behandlat förslaget om en ny myndighet för näringslivsinriktat bistånd
och IMPOD:s organisatoriska ställning därvid. Utskottet godkänner den av
regeringen föreslagna medelsramen för IMPOD.
Därmed avstyrks yrkande 27 i motion U239 (mp) och yrkande 75 i motion
U246 (fp).
SWEDFUND
Industriellt samarbete
Propositionen
SWEDFUNDs uppgift är att främja industriell utveckling i u-länderna
genom att stödja etablering och utveckling av företag. Fondens direkta
företagsinriktade verksamhet utgör en viktig komponent i ett stöd till
näringslivsutvecklingen i u-länderna. För att få ett slagkraftigt
bistånd föreslår regeringen att SWEDFUND inordnas i den nya myndigheten
för näringslivsinriktat bistånd. Myndigheten ges bl.a. i uppgift att i
särskild förvaltning handha fondens grundkapital, som även i
fortsättningen skall användas för riskkapitalsatsningar. Regeringen
anser dessutom att fondens grundkapital successivt bör ökas. För
budgetåret 1991/92 föreslås ett tillskott om 100 milj.kr., varav 50
milj.kr. för insatser i Central- och Östeuropa.
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 74 i motion U246 (fp) föreslås att anslaget till SWEDFUND
höjs med 40 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlar i avsnittet Allmänna riktlinjer i
utvecklingssamarbetet även SWEDFUNDs verksamhet och organisatoriska
ställning.
Den av regeringen föreslagna medelsramen om 100 milj.kr. tillstyrks.
Därmed avstyrks yrkande 74 i motion U246 (fp).
Under avsnittet Principer och riktlinjer i det svenska
utvecklingssamarbetet, delrubriken Organisation och arbetsformer inom
bilateralt utvecklingssamarbete, näringslivsbistånd m.m. redogörs för
förslaget att inrätta en ny myndighet för näringslivsbistånd.
I motion U246 (fp) yrkas att medelsramen för den nya myndigheten skall
vara 10 milj.kr. högre än vad regeringen föreslagit.
Den nya myndigheten avses träda i funktion 1 juli 1991. Enligt vad
utskottet har erfarit är enligt propositionens förslag finansieringen av
den nya myndighetens verksamhet under nästa budgetår i huvudsak enligt
följande. Genom IMPODs anslutning tillförs 25,5 milj.kr. Härtill kommer
BITS särskilda medel för aktiviteter inom SWEDFUND om 20 milj.kr.
Desutom tillförs de särskilda medlen för den nya myndigheten som uppgår
till 25 milj.kr. för nästa budgetår. Härtill bör nämnas att SWEDFUNDs
grundkapital ökas från 250 till 350 milj.kr.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till
medelstilldelning för den nya biståndsmyndigheten. Yrkande 78 i motion
U246 (delvis) vad avser ökad medelstilldelning avstyrks härmed.
Projektbistånd till vissa länder
Propositionen
Våren 1988 beslutade riksdagen att inrätta anslagsposten
Projektbistånd till vissa länder. Avsikten med anslagsposten var att
möjliggöra insatser till länder som befinner sig i ett kritiskt skede
där utgången kan bli avgörande för landets framtida
utvecklingsmöjligheter. Från anslagsposten har insatser finansierats i
Bolivia, Costa Rica, Chile, Filippinerna, Uganda samt Polen och övriga
Central- och Östeuropa. Stödet under denna anslagspost avser väl
definierade insatser av projektkaraktär i ett initialskede av svenskt
biståndssamarbete med landet. Av de länder som hittills erhållit stöd
under anslagsposten föreslår regeringen att biståndet till Bolivia,
Chile, Costa Rica och Uganda under budgetåret 1991/92 finansieras över
myndigheternas ordinarie anslag.
Bistånd till Central- och Östeuropa
Regeringen presenterade i december 1989 förslag om ett program om
1miljard kronor för svenskt samarbete med Central- och Östeuropa under
en treårsperiod. Av dessa skall 900 milj.kr. finansieras över
biståndsanslaget.
För bilaterala insatser under budgetåret 1990/91 anslog riksdagen i
maj 1990 175 milj.kr. under anslagsposten Projektbistånd till vissa
länder. Av dessa avser 100 milj.kr. insatser i Polen och 75 milj.kr.
insatser i andra länder. För hela treårsperioden ger detta 300 milj.kr.
för Polen och 225 milj.kr. för övriga Central- och Östeuropa. Det av
regeringen utfästa bidraget för bilateralt samarbete med Central- och
Östeuropa uppgår för budgetåret 1991/92 till sammanlagt 175 milj.kr.
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 51 i motion U244 (v) föreslås att riksdagen beslutar
avskaffa anslagsposten Projektbistånd till särskilda länder. I yrkande
52 i samma motion föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om
25 milj.kr. utöver de av regeringen föreslagna 175 milj.kr. till
Central- och Östeuropa.
I yrkande 69 i motion U246 (fp) föreslås att riksdagen anslår 20
milj.kr. ytterligare under anslagsposten för bistånd till Filippinerna.
I yrkande 2 i motion U612 (v) föreslås att allt svenskt bistånd till
Filippinerna skall gå genom folkliga organisationer.
Utskottets överväganden
De 25 milj.kr. som finns under anslagsposten utöver de 175 milj.kr.
som är avsedda för Central- och Östeuropa avser medel som BITS och IMPOD
fått i uppdrag att bereda för insatser i Filippinerna samt beredskap för
eventuella insatser i annat land. I Filippinerna har insatser gjorts
inom ett flertal områden (skog, miljö, energi, gruvor,
telekommunikation, offentlig förvaltning samt utbytes- och
stipendieprogram). Situationen i Filippinerna är enligt utskottet
fortfarande av sådan art att insatser under denna anslagspost även under
budgetåret 1991/92 är motiverade.
I anslagsposten Projektbistånd till vissa länder ges möjligheter till
en flexibel utformning av biståndet genom medverkan av de
biståndsmyndigheter som bedöms lämpliga. Att avskaffa anslagsposten
fyller enligt utskottet inte några konstruktiva syften. Utskottet anser
däremot inte att någon ytterligare höjning, utöver den som regeringen
har föreslagit, är motiverad.
Därmed avstyrks yrkandena 51 och 52 i motion U244 (v), 69 i motion
U246 (fp) samt yrkande 2 i motion U612 (v).
Särskilda insatser i skuldtyngda länder
Propositionen
Under de senaste åren har framsteg gjorts med att åstadkomma
skuldlättnadsåtgärder. Sverige har spelat en aktiv roll i att driva
dessa frågor vad gäller de fattigaste och mest skuldtyngda länderna.
Genom att särskilda medel avsatts i biståndsbudgeten har Sverige kunnat
bidra till att samordnade aktioner kommit till stånd. Detta har varit
ett betydelsefullt stöd till u-ländernas ansträngningar, men ytterligare
åtgärder kommer att bli nödvändiga under många år framöver. Vid FNs
generalförsamlings särskilda möte om ekonomiska frågor i april 1990
presenterade regeringen Sveriges samlade syn på skuldstrategin för de
fattigaste länderna och flera förslag på ytterligare
skuldlättnadsåtgärder.
Innan betalningsbalansstödet infördes under budgetåret 1985/86 hade
Sverige redan år 1978, i enlighet med en resolution i UNCTAD, avskrivit
de minst utvecklade ländernas skulder till Sverige vilka härrörde från
det tidigare systemet med biståndskrediter. År 1986 gjordes motsvarande
för Zambia. Totalt har på detta sätt fordringar på närmare 1,2 miljarder
kronor omvandlats till gåvor. Under de senaste åren har flera andra
i-länder beslutat att vidta liknande åtgärder.
Under loppet av 1980-talet har biståndet till de skuldkrisdrabbade
länderna kontinuerligt förändrats i syfte att utgöra ett stöd till
ekonomisk anpassning och strukturella reformer. Biståndet genom
landramarna -- varubiståndet liksom sektor- och projektstöden -- har
anpassats till skiftande behov i programländerna. Betalningsbalansstödet
utgör ett komplement, om än ett viktigt sådant, till detta långsiktiga
stöd.
Stöd till återhämtningsprogram, huvudsakligen i form av varubistånd,
har lämnats sedan år 1986 och har varit den viktigaste formen för
betalningsbalansstöd. Världsbanken har kommit att spela en viktig roll i
att stödja utformningen och finansieringen av många skuldtyngda länders
ekonomiska återhämtningsprogram. Under slutet av år 1987 tog
Världsbanken initiativ till att öka och förbättra biståndsflödet till
stöd för de fattigaste afrikanska ländernas strukturanpassning. Det
resulterade i det s.k. särskilda programmet för Afrika (SPA), som
utvecklats till en betydelsefull multilateral insats. Programmets syfte
är att mobilisera ökade resursflöden för att hjälpa länderna uppnå den
nödvändiga importökning som strukturanpassningsprogrammen förutsätter.
Programmet omfattar ökade resurser från Världsbanken, bilaterala givare
och via Internationella valutafonden (IMF), samt olika typer av
skuldlättnad. Därvid läggs stor vikt vid att de bilaterala givarna ökar
sitt betalningsbalansstöd, minskar bindningsgraden i biståndet och
åstadkommer tidiga utbetalningar.
Sverige har i denna samordnade internationella aktion bidragit med
såväl varubistånd inom landramarna som särskilda insatser under den nu
behandlade anslagsposten.
Under hösten 1990 träffades en överenskommelse om ett nytt
SPA-samarbete för treårsperioden 1991--1993. Inför detta har SIDA gjort
en översyn av det hittillsvarande stödet. Översynen framhåller
angelägenheten av denna typ av bistånd. För att underlätta de fattiga
ländernas återbetalning av viss Världsbanksskuld tog Sverige under år
1987 ett särskilt initiativ i Världsbanken.
Internationella valutafonden spelar också en viktig roll i utformandet
av strukturanpassningsprogrammen. Fondens ordinarie resurser består av
medlemsländernas valutareserver. För att kunna hjälpa de fattigaste
länderna på mjukare villkor än annars vore möjligt inrättades år 1987
den särskilda s.k. utvidgade fonden för strukturanpassning (ESAF). Denna
specialfond finansieras i huvudsak genom gåvobidrag och lån på
förmånliga villkor från medlemsländerna. Sverige bidrar med 150 milj.kr.
per år under perioden 1988--1991 till ESAF för subventioner av
kreditvillkoren. Tre utbetalningar har gjorts.
Sverige har drivit skuldlättnadsfrågor också när det gäller de
fattigaste u-ländernas skulder till privata kreditorer, s.k. kommersiell
skuld. Sådana fordringar säljs i dag på andrahandsmarknader till priser
långt under skuldernas nominella värden. Olika metoder prövas nu för att
hjälpa u-länderna att tillgodogöra sig marknadens nedskrivning av
skuldernas värde. Det handlar om olika former av återköp och byten av
fordringar ("debt buy-backs" och "debt swaps"). På längre sikt kan
sådana operationer underlätta återupprättandet av normala relationer
mellan låntagare och kommersiella långivare, vilket är särskilt
betydelsefullt för u-ländernas handel.
Regeringen föreslår att 500 milj.kr. beräknas för budgetåret 1991/92
för särskilda insatser i skuldtyngda länder.
Sammanfattning av motionerna
I yrkande 53 i motion U244 (v) föreslås att anslaget Särskilda
insatser i skuldtyngda länder skall minskas med 500 milj.kr., dvs. helt
upphöra. I yrkande 54 i samma motion föreslås att en fond för
skuldavskrivningar inrättas samt att medel om 405 milj.kr. anslås till
denna. I yrkande 77 i motion U246 (fp) föreslås att anslagsposten skall
höjas med 50 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit, eller
således till 550 milj.kr.
Utskottets överväganden
Sverige har spelat en aktiv roll genom att i internationella fora
kontinuerligt anföra vikten av skuldlättnadsåtgärder. Sverige har tagit
initiativ till konkreta åtgärder för de fattigaste länderna vad gäller
såväl skulder till Världsbanken, utlandsskulder som omförhandlas i den
s.k. Parisklubben som kommersiella skulder. På samtliga områden har
betydande framsteg gjorts. Ytterligare åtgärder behövs emellertid,
varför skuldfrågorna även fortsättningsvis kommer att tillhöra de mest
prioriterade områdena i utvecklingssamarbetet med de mest skuldtyngda
u-länderna.
Anslaget för särskilda insatser i skuldtyngda länder syftar till att
stödja de fattigaste och mest skuldtyngda länderna i deras
reformansträngningar genom att mobilisera ytterligare resurser.
Huvuddelen av anslaget har utgått i form av extra obundet varubistånd.
En minskning av anslagsposten jämfört med föregående år är möjlig
genom vissa outnyttjade reservationer och genom att regeringen har
möjlighet att göra utfästelser upp till ett belopp som motsvarar tre
gånger det anslagna beloppet.
Utskottet anser att särskilda insatser för de mest skuldtyngda
länderna är angelägna även fortsättningsvis. Utskottet tillstyrker den
av regeringen föreslagna medelsramen om 500 milj.kr.
Därmed avstyrks yrkandena 53 och 54 i motion U244 (v) samt 77 i motion
U246 (fp).
Styrelsen för internationell utveckling (SIDA C4)
Propositionen
SIDA betonar i sin anslagsframställning att för att hantera de senaste
årens stora volymökningar ställs höga krav på flexibilitet och
kompetens. Genom rationaliseringar har personal omfördelats från de
administrativa funktionerna till de biståndsoperativa enheterna. Vidare
har genom datorisering fortsatta rationaliseringar möjliggjorts. SIDA
framhåller dock att möjligheter till ytterligare omfattande
rationaliseringar starkt minskat.
Myndigheten erhöll, enligt ett riksdagsbeslut våren 1990, en
förstärkning av förvaltningsanslaget med 10 milj.kr. och föreslår nu en
permanentning av dessa medel. SIDA framhåller att biståndsengagemanget i
Latinamerika har blivit alltmer omfattande och föreslår att en särskild
regionavdelning för Latinamerika bildas. SIDA återkommer i sin
anslagsframställning till behovet av att den i fjol inrättade
utbildningsenheten i sitt uppbyggnadsskede får resurser för
metodutveckling.
SIDA behöver utökade lokalutrymmen och äskar därför medel för vissa
akuta ombyggnadsbehov liksom till viss utrustning. Vidare föreslår SIDA
medel för att täcka merkostnader i samband med introduktion och
igångkörning av myndighetens nya EA-system. SIDA äskar dessutom medel
för inventarier och utrustning till ett nytt kansli i Moçambique.
Regeringen föreslår ett förslagsanslag om 269 588 000 kr. till
Styrelsen för internationell utveckling.
Utskottets överväganden
I yrkande 76 i motion U246 (fp) föreslås en höjning med 10 milj.kr.
utöver regeringens förslag. Motionärerna vill med den föreslagna
höjningen stärka SIDAs anslag för demokratifrämjande.
Liksom i förra årets betänkande (1989/90:UU15) önskar utskottet
understryka vikten av den administrativa kapaciteten hos SIDA. Det finns
som tidigare skäl att kritiskt granska utkontrakteringen till
utomstående konsulter i den mån detta återspeglar en bristande
administrativ kapacitet hos SIDA. Konsultverksamheten fyller en viktig
funktion i det svenska biståndet, men den bör inte i alltför hög grad
ersätta viktiga insatser från SIDAs personal.
Utskottet vill särskilt understryka vikten av fortsatta insatser på
områden som miljö, demokrati, befolkningsfrågor och mänskliga
rättigheter.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag om 269 588 000 kr. Därmed
avstyrks yrkande 76 i motion U246 (fp).
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum C5)
Propositionen
Styrelsen skall enligt sin instruktion
anordna allmänna enterminskurser i u-landskunskap
ge förberedelseutbildning för volontärer
anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u-länder
anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk
i samarbete med SIDA bistå myndigheter och andra med information och
rådgivning om förberedelse- och språkutbildning inför uppdrag i u-länder
upprätta ett register över de personer som vid Sandöskolan genmgått
den allmänna utbildningen för uppdrag i u-länder.
Regeringen anser att god förberedelse inför förestående
u-landstjänstgöring är av stor vikt. Sandö U-centrum bör därför utveckla
och bredda verksamheten för att svara mot behov av förberedelse för
u-landsuppdrag som olika personalkategorier i biståndet har. Det ökade
deltagande från en bred resursbas i såväl BITS som SARECs och SIDAs
verksamhet torde ge Sandö U-centrum ett underlag för att utifrån olika
kategoriers behov utveckla utbildning, t.ex. där språkutbildning
integreras med inslag av förberedelse för olika uppdrag. En uppsökande
verksamhet kan behövas för att närmare undersöka behoven. Regeringen
vill i sammanhanget påminna om att RRV har påtalat behovet av
språkutbildning och utbildning i u-landskunskap hos ett flertal svenska
myndigheter som sysslar med tjänsteexport. Regeringen förordar därför
att Sandö inleder ett arbete för att anpassa sitt utbud av utbildning
till de förändringar som äger rum vad gäller personal och
konsultmedverkan i biståndet. Regeringen är däremot inte beredd att
tillmötesgå Sandös förslag om överföring av kurser från SIDA. Det bör
stå SIDA fritt att anpassa utbildningen till krav som ställs i
biståndet, t.ex. i fråga om roller i det tekniska biståndet. En närmare
analys av arbetsfördelningen vad gäller utbildning inom biståndet inkl.
debiteringsfrågan kunde dock vara av värde. Regeringen avser att
initiera en sådan analys.
Regeringen föreslår att till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö
(Sandö U-centrum) anvisa ett ramanslag på 54 906 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet anser att Sandö U-centrum utför ett viktigt och meningsfyllt
arbete och tillstyrker propositionens förslag om 54 906 000 kr.
Styrelsen för u-landsforskning (SAREC C6)
Propositionen
Den kraftiga expansion som forskningsbiståndet haft har medfört behov
av förändring och anpassning av SARECs verksamhetsformer och
organisation, vilket också skett successivt. SAREC framhåller att
ambitionen finns att fortsätta rationalisera och effektivisera
förvaltningen.
SAREC har under år 1990 flyttat till nya ändamålsenliga lokaler.
SARECs lokalkostnader har därmed ökat betydligt. Flyttningen har även
inneburit andra merkostnader för SAREC, bl.a. har kostnader för
telefontjänster och städning ökat. Vissa tjänster som SAREC tidigare
erhållit från SIDA behöver nu köpas in eller utföras i egen regi. Av
detta skäl föreslår SAREC att medel för post- och arkivfunktionen
överförs från övriga förvaltningskostnader till löner. Vidare föreslås i
samband med förslaget om att inrymma skog- och miljöprogrammet i den
ordinarie verksamheten att medel för nuvarande sakanslagsfinansierade
projektanställningar överförs till löneanslaget. Härutöver äskar SAREC
medel för tre nya tjänster.
Regeringen föreslår att till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)
anvisa ett förslagsanslag på 21 027 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC) anvisa ett förslagsanslag om 21027000kr.
Nordiska Afrikainstitutet C7
Propositionen
Den utveckling av institutets verksamhet som skett de senaste åren har
lagt grunden till ett väl fungerande institut för forskning och
dokumentation om Afrikas problem och möjligheter. Frågor som är centrala
i utvecklingssamarbetet belyses i de olika forskningsprogrammen.
Regeringen finner det angeläget att fortsätta stödja den utveckling som
påbörjats.
Regeringen föreslår att till Nordiska Afrikainstitutet anvisa ett
förslagsanslag om 5 739 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Nordiska
Afrikainstitutet anvisa ett förslagsanslag om 5 739 000 kr.
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete
(BITSC8)
Propositionen
BITS verksamhet har under 1980-talet ökat kraftigt och blivit alltmer
diversifierad. Verksamheten under budgetåret 1989/90 har präglats av att
en rad nya arbetsuppgifter tillförts myndigheten samtidigt som
ambitionen att vidareutveckla system och arbetsmetoder fortsatt. BITS
verksamhet i u-länderna har fortsatt att expandera under budgetåret
1989/90. Samtidigt har en omfattande uppbyggnad av samarbetet med
Central- och Östeuropa påbörjats. Samarbetet med Central- och Östeuropa
kräver en väl utvecklad metodik och flexibilitet samt medför behov av
omfattande kontakter med den svenska resursbasen. Enheten för tekniskt
samarbete har vid sidan av samarbetet med Central- och Östeuropa fått en
starkt ökad arbetsbelastning under de två senaste budgetåren. Den
växande verksamheten ställer krav på ökade handläggarinsatser.
BITS verksamhet har under en följd av år ökat såväl inom det tekniska
samarbetet som u-kreditgivningen. Handläggningen av biståndet till
Central- och Östeuropa och andra nya samarbetsländer som t.ex. Chile
befinner sig i ett mycket krävande skede. För både det tekniska
samarbetet och u-krediterna gäller att antalet pågående insatser växer.
Samtidigt medför det större antalet genomförda insatser nya behov av
resurser för uppföljning och utvärdering. Regeringen har tidigare
betonat vikten av att BITS utvecklat sin information bl.a. till
allmänheten.
Regeringen föreslår att till Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) anvisa ett förslagsanslag på
14600000kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) anvisa ett
förslagsanslag om 14,6 milj.kr.
Bidrag till styrelsen för u-landsinformation i Sandö (Sandö U-centrum)
Anslaget för elevförmåner är avsett att täcka kostnader för förmåner
för terminskursens deltagare enligt gängse värnpliktsförmåner.
Utbildningsbidraget avser kostnader för dels volontärkursen, dels
utbildningskostnaderna för kursdeltagare från frivilligorganisationer
berättigade till volontärbidrag från SIDA.
Regeringen föreslår att till Bidrag till styrelsen för
u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) anvisa ett förslagsanslag på
6 804 000 kr.
Utskottets överväganden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att till Bidrag till
styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) anvisa ett
förslagsanslag om 6 804 000 kr.
Biståndsramen
Utskottets ställningstagande i det föregående leder till en
biståndsram på 13 871 milj.kr. I konsekvens härmed avstyrks yrkande 41 i
motion U246 (fp) vari föreslås en biståndsram på 14 171 milj.kr. och
yrkande 3 i motion U244 (v) vari föreslås en biståndsram på 14 948
milj.kr.
Därmed tillstyrker utskottet vad som förordas i propositionen under
rubriken Biståndsanslagen m.m.
Hemställan
Utskottet hemställer
Biståndsanslagens storlek
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U203, yrkande 6 i
motion 1990/91:U239, yrkandena 25 och 26 i motion 1990/91:U240, yrkande
1 i motion 1990/91:U244, yrkande 1 berörd del i motion 1990/91:U246,
yrkande 2 i motion 1990/91:U253 och yrkandena 7 och 8 i motion
1990/91:U531,
res. 1 (m)
res. 2 (fp)
res. 3 (c, v)
res. 4 (mp)
2. beträffande vissa flyktingkostnader
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1990/91:U244 och yrkande 2 i
motion 1990/91:U246,
res. 5 (fp, v, mp)
res. 6 (c) motiveringen
3. beträffande enprocentsmålet
att riksdagen avslår yrkande 3 berörd del i motion 1990/91:U244,
berörd del av yrkande 1 i motion 1990/91:U246 samt förklarar yrkandena
1, 3 och 4 i motion 1990/91:U253 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 7 (fp)
res. 8 (v)
Allmänna riktlinjer för biståndet
4. beträffande omformulering av ett sjätte biståndsmål
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U239,
res. 9 (mp)
5. beträffande övergripande principer och riktlinjer
att riksdagen förklarar yrkandena 11, 14, 15 och 31 i motion
1990/91:U239 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 10 (mp)
6. beträffande miljöhänsyn i det svenska biståndet
att riksdagen förklarar yrkande 8 (berörd del) i motion 1990/91:U231,
yrkandena 2, 12 och 13 i motion 1990/91:U239 och yrkande 24 i motion
1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 11 (mp)
7. beträffande miljöhänsyn i GATT
att riksdagen förklarar yrkande 8 (berörd del) i motion 1990/91:U231
besvarad med vad utskottet anfört,
8. beträffande resursanvändning och miljöhänsyn
att riksdagen avslår yrkande 32 i motion 1990/91:U239,
res. 12 (mp)
9. beträffande miljöhänsyn i Världsbanken
att riksdagen avslår yrkande 15 i motion 1990/91:U244,
res. 13 (v)
10. beträffande riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga
rättigheter i biståndet
att riksdagen förklarar yrkandena 1, 2 och 3 i motion 1990/91:U227,
yrkande 9 i motion 1990/91:U231, yrkandena 9, 12 och 14 i motion
1990/91:U246 och yrkande 1 i motion 1990/91:U667 bevarade med vad
utskottet anfört,
res. 14 (m)
res. 15 (fp)
11. beträffande institut för demokrati och mänskliga rättigheter
att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1990/91:U227,
res. 16 (m)
12. beträffande underlag för beslut om bistånd för att främja
demokrati och mänskliga rättigheter
att riksdagen förklarar 4 i motion 1990/91:U227 och yrkande 15 i
motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört,
13. beträffande biståndsformer för att främja demokrati och
mänskliga rättigheter
att riksdagen förklarar yrkande 11 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
14. beträffande bistånd genom politiska partier
att riksdagen förklarar yrkande 10 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
15. beträffande bistånd genom enskilda organisationer
att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1990/91:U227 och yrkande 1
i motion 1990/91:U258 besvarade med vad utskottet anfört,
16. beträffande biståndsavtal och internationella normer angående
mänskliga rättigheter
att riksdagen förklarar yrkande 12 i motion 1990/91:U631 besvarat med
vad utskottet anfört,
17. beträffande strukturanpassningsprogram och sociala hänsyn
att riksdagen avslår yrkandena 4 och 5 i motion 1990/91:U252 samt
förklarar yrkande 2 i motion 1990/91:U233, yrkandena 10 och 30 i motion
1990/91:U239 och yrkande 20 i motion 1990/91:U246 besvarade med vad
utskottet anfört,
res. 17 (v)
res. 18 (mp)
18. beträffande u-ländernas skulder
att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1990/91:U233, yrkandena 1, 2
och 7 i motion 1990/91:U252 samt förklarar yrkande 17 i motion
1990/91:U239 och yrkande 3 i motion 1990/91:U252 besvarade med vad
utskottet anfört,
res. 19 (v)
19. beträffande u-landshänsyn i GATT
att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1990/91:U231 besvarat med
vad utskottet anfört,
20. beträffande UNCTAD
att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U231 besvarat med
vad utskottet anfört,
21. beträffande samarbete mellan u-länder
att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1990/91:U231 besvarat med
vad utskottet anfört,
22. beträffande Sveriges representation i Parisklubben
att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1990/91:U252,
res. 20 (v)
23. beträffande bistånd inom bostadssektorn
att riksdagen förklarar yrkande 26 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
24. beträffande livsmedelssituation och jordbruksutveckling
att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U212 och
yrkandnae 1 och 3 i motion 1990/91:U259 besvarade med vad utskottet
anfört,
25. beträffande anpassad tekonologi
att riksdagen förklarar motion 1990/91:U216, motion 1990/91:U223,
yrkande 6 i motion 1990/91:U231, yrkande 20 i motion 1990/91:U239,
yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U242 och motion 1990/91:U243
besvarade med vad utskottet anfört,
26. beträffande bladnäring
att riksdagen förklarar motion 1990/91:U247 besvarad med vad utskottet
anfört,
27. beträffande sociala konsekvensanalyser i biståndet
att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U239 besvarat med
vad utskottet anfört,
res. 21 (mp)
28. beträffande bistånd på kulturområdet
att riksdagen riksdagen förklarar motion 1990/91:U211 besvarad med vad
utskottet anfört,
29. beträffande bistånd på befolkningsområdet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:U232, yrkande 19 i
motion 1990/91:U239, yrkande 27 i motion 1990/91:U246 och yrkande 5 i
motion 1990/91:U259 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
30. beträffande procentuell målsättning för bistånd på
befolkningsområdet
att riksdagen avslår motion 1990/91:U256 och yrkande 4 i motion
1990/91:U259,
res. 22 (v)
31. beträffande utredning om bistånd till familjeplanering
att riksdagen avslår yrkande 9 i motion 1990/91:U227,
32. beträffande handläggare av kvinnobistånd vid biståndskontoren
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:U228 och berörd del av
yrkande 29 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
33. beträffande bistånd till kvinnor
att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U235 och
yrkande 21 i motion 1990/91:U239 besvarade med vad utskottet anfört,
34. beträffande professur i internationell miljövård
att riksdagen förklarar motion 1990/91:U250 och motion 1990/91:Ub515
besvarade med vad utskottet anfört,
35. beträffande bistånd till förmån för barn
att riksdagen förklarar yrkande 10 i motion 1990/91:U231 och yrkande
28 i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört,
36. beträffande bistånd för att minska alkoholkonsumtionen och dess
skadeverkningar
att riksdagen förklarar yrkandena 1, 2, 3 och 4 i motion 1990/91:U236
besvarade med vad utskottet anfört,
37. beträffande tobaksodling
att riksdagen förklarar motion 1990/91:U234 besvarad med vad utskottet
anfört,
38. beträffande biståndsutredningar
att riksdagen avstyrker yrkande 10 i motion 1990/91:U227, motion
1990/91:U230 och yrkande 1 i motion 1990/91:U231,
res. 23 (m)
res. 24 (c, mp)
39. beträffande BITS och SIDAs arbetsuppgifter
att riksdagen avslår yrkande 28 i motion 1990/91:U239 och yrkandena 47
och 48 i motion 1990/91:U244 samt förklarar yrkande 7 i motion
1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
res. 25 (v)
res. 26 (mp)
40. beträffande representation i SIDAs styrelse
att riksdagen avslår motion 1990/91:U229,
res. 27 (v, mp)
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd
att riksdagen avslår motion 1990/91:U219, motion 1990/91:U221, yrkande
7 i motion 1990/91:U231, yrkande 46 i motion 1990/91:U244 och motion
1990/91:U249 samt förklarar yrkande 22 och yrkande 78, berörd del, i
motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 28 (m)
res. 29 (fp)
res. 30 (c, mp)
res. 31 (v)
42. beträffande lokalisering av myndighet för
näringslivsbistånd
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:U201, 1990/91:U226 och
1990/91:U238,
res. 32 (c)
43. beträffande effektivitet i biståndet
att riksdagen förklarar yrkande 3 och 4 i motion 1990/91:U246
besvarade med vad utskottet anfört,
44. beträffande hemvändande biståndsarbetares erfarenheter
att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
45. beträffande biståndskompetens på ambassader
att riksdagen förklarar yrkande 8 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
46. beträffande svenska UNICEF-kommitténs status
att riksdagen avslår motion 1990/91:U260,
47. beträffande systemet med programländer
att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1990/91:U227 förklarar
yrkande 32 i motion 1990/91:U246 besvarat med vad utskottet anfört,
res. 33 (m)
48. beträffande kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger till regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av
kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika,
49. beträffande bundet bistånd
att riksdagen förklarar yrkande 9 i motion 1990/91:U239 och yrkande 6
i motion 1990/91:U246 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 34 (fp, mp)
50. beträffande avbrytande av bistånd
att riksdagen med avslag på yrkande 38 i motion 1990/91:U246 förklarar
yrkandena 13 och 33 i motion 1990/91:U246, yrkande 1 i motion
1990/91:U661 samt yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U248 besvarade med
vad utskottet anfört,
res. 35 (m, fp)
51. att riksdagen godkänner de riktlinjer för internationellt
utvecklingssamarbete som förordats under rubrikerna Ett långsiktigt
utvecklingssamarbete i en föränderlig värld, Demokratifrämjande bistånd,
Miljö och utveckling. Kvinnoinriktat bistånd, Samarbete med Central- och
Östeuropa, Utredning om organisation och arbetsformer inom bilateralt
utvecklingsbistånd, Övrigt utrednings- och förändringsarbete i
biståndet, Sveriges utvecklingssamarbete med Latinamerika, Flyktingar
och migration, Nordiska FN-projekt, Utredning om det multilaterala
biståndet, Utredning om kreditinstrumentets roll i biståndet och
Utredning om det svenska fraktbidragssystemet,
Multilateralt bistånd (C1)
52. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med avslag på yrkande 13 i motion 1990/91:U231, yrkande
4 i motion 1990/91:U244 och yrkande 42 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 36 (fp, v)
res. 37 (c)
53. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med avslag på yrkande 6 i motion 1990/91:U244 och
yrkande 43 i motion U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
res. 38 (fp)
res. 39 (v)
54. beträffande bidrag till UNICEF
att riksdagen med avslag på yrkande 5 i motion 1990/91:U244 och
yrkande 45 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
res. 40 (fp)
res. 41 (v)
55. beträffande bidrag till UNRWA
att riksdagen med avslag på yrkande 11 i motion 1990/91:U244 och
yrkande 46 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
res. 42 (fp)
res. 43 (v)
56. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med avslag på yrkande 12 i motion 1990/91:U231, yrkande
2 i motion 1990/91:U240, yrkande 12 i motion 1990/91:U244 och yrkande
47 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
res. 37 (c)
res. 44 (m, v)
res. 45 (fp)
57. beträffande bidrag till IPPF
att riksdagen med avslag på yrkande 15 i motion 1990/91:U231, yrkande
7 i motion 1990/91:U244 och yrkande 44 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 46 (fp, c, v)
58. beträffande bidrag till ITC
att riksdagen med avslag på yrkande 13 i motion 1990/91:U244 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 47 (v)
59. beträffande bidrag till UNFDAC
att riksdagen med avslag på yrkande 14 i motion 1990/91:U244 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 48 (v)
60. beträffande bidrag till multilaterala miljöinsatser
att riksdagen med avslag på yrkande 16 i motion 1990/91:U231 och
yrkandena 50 och 51 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
res. 37 (c)
res. 49 (fp)
61. beträffande övriga multilaterala insatser
att riksdagen med avslag på yrkandena 16, 17, 18, 19 och 20 i motion
1990/91:U244 och yrkande 48 och 49 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 50 (fp)
res. 51 (v)
62. beträffande internationellt livsmedelsbistånd
att riksdagen med avslg på yrkande 14 i motion 1990/91:U231 och
yrkande 10 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
res. 52 (c)
63. beträffande bidrag till miljöfonder
att riksdagen att riksdagen med avslag på yrkandena 4, 5, 7 och 8 i
motion 1990/91:U239 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
res. 53 (mp)
64. beträffande inrättande av ett ekonomiskt råd i FN
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U642,
res. 54 (mp)
65. beträffande multinationella företag
att riksdagen förklarar yrkande 18 i motion 1990/91:U239 besvarat med
vad utskottet anfört,
66. beträffande röstningsförfarandet i Världsbanken
att riksdagen avslår yrkande 2 berörd del i motion 1990/91:U231 och
yrkande 3 i motion 1990/91:U233,
res. 55 (v)
67. beträffande handläggning av världsbanksfrågor
att riksdagen att riksdagen avslår berörd del av yrkande 2 i motion
1990/91:U231,
68. beträffande offentlighet och öppenhet i Världsbanken
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U233 och förklarar
motion 1990/91:Fi409 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 56 (v, mp)
69. beträffande världsbankslån till Iran
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1990/91:U648,
res. 57 (v)
70. beträffande utträde ur IFC
att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1990/91:U233 och yrkande 8 i
motion 1990/91:U244,
res. 58 (v)
71. beträffande bidrag till IFC
att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion 1990/91:U244 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 59 (v)
72. beträffande riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt
utvecklingssamarbete som förordas i propositionen,
res. 60 (v) motiveringen
73. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser som
angivits under avsnitt C 1 i budgetpropositionen,
74. att riksdagen bemyndigar regeringen att härutöver göra de
utfästelser, åtataganden och utbetalningar som härutöver har föreslagits
under avsnitt C 1 i budgetpropositionen,
75. beträffande bidrag till internationella biståndsprogram
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på
yrkande 10 i motion 1990/91:U624 till Bidrag till internationella
biståndsprogram för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
3 319 379 000 kr.,
res. 61 (mp)
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C2)
76. beträffande villkor för biståndet till Angola
att riksdagen med avslag på yrkande 1 i motion 1990/91:U237 förklarar
yrkande 2 i motion 1990/91:U237 besvarat med vad utskottet anfört,
77. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med avslag på yrkande 17 i motion 1990/91:U231, yrkande
17 i motion 1990/91:U240, yrkande 21 i motion 1990/91:U244 samt
yrkande 52 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
res. 62 (m)
res. 63 (fp, c)
res. 64 (v)
78. beträffande medelsram för Botswana
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1990/91:U240
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
79. beträffande inriktningen av biståndet till Etiopien
att riksdagen förklarar yrkande 36 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
80. beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med avslag på yrkande 18 i motion 1990/91:U240 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 65 (m)
81. beträffande medelsram för Guinea-Bissau
att riksdagen med avslag på yrkande 6 i motion 1990/91:U240, yrkande
22 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 53 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 66 (m)
res. 67 (fp)
res. 68 (v)
82. beträffande medelsram för Kap Verde
att riksdagen med avslag på yrkande 7 i motion 1990/91:U240, yrkande
23 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 54 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 69 (m)
res. 70 (fp, v)
83. beträffande medelsram för Kenya
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och yrkande 19 i
motion 1990/91:U231, yrkande 60 i motion 1990/91:U246 samt yrkande 8 i
motion 1990/91:U240 beslutar anvisa 135 milj.kr. för medelsramen för
Kenya,
res. 71 (m)
84. beträffande medelsram för Lesotho
att riksdagen med avslag på yrkande 9 i motion 1990/91:U240 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 72 (m)
85. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med avslag på yrkande 18 i motion 1990/91:U231, yrkande
10 i motion 1990/91:U240, yrkande 24 i motion 1990/91:U244 samt yrkande
55 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
res. 73 (m)
res. 74 (fp)
res. 75 (c)
res. 76 (v)
86. beträffande medelsram för Namibia
att riksdagen med avslag på ykande 11 i motion 1990/91:U240 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 77 (m)
87. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med avslag på yrkande 12 i motion 1990/91:U240 och
yrkande 26 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
res. 78 (m)
res. 79 (v)
88. beträffande inriktningen av biståndet till Uganda
att riksdagen avslår yrkande 8 i motion 1990/91:U227,
res. 80 (m)
89. beträffande medelsram för Uganda
att riksdagen med avslag på yrkande 56 i motion 1990/91:U246 och
yrkande 25 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag,
res. 81 (fp)
res. 82 (v)
90. beträffande medelsram för Zambia
att riksdagen med avslag på yrkande 13 i motion 1990/91:U240 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 83 (m)
91. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med avslag på yrkande 20 i motion 1990/91:U231, yrkande
14 i motion 1990/91:U240 samt yrkande 27 i motion 1990/91:U244 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 84 (m)
res. 85 (c)
res. 86 (v)
92. beträffande medelsram för Bangladesh
att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1990/91:U240
godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
93. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1990/91:U240 samt med
avslag på yrkande 57 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 87 (fp)
94. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med avslag på yrkande 15 i motion 1990/91:U240 och
yrkande 31 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 88 (m)
res. 89 (v)
95. beträffande Vietnams förhållande till Världsbanken och
Internationella valutafonden
att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U217
besvarade med vad utskottet anfört,
96. beträffande inriktningen av biståndet till Vietnam
att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U217 besvarat med
vad utskottet anfört,
97. beträffande handeln med Vietnam
att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1990/91:U217 besvarat med
vad utskottet anfört,
98. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med avslag på yrkande 22 i motion 1990/91:U231, yrkande
16 i motion 1990/91:U240, yrkande 32 i motion 1990/91:U244 samt yrkande
59 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
res. 90 (m)
res. 91 (fp)
res. 92 (c)
res. 93 (v)
99. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med avslag på yrkande 21 i motion 1990/91:U231, yrkande
19 i motion 1990/91:U240 samt yrkande 58 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 94 (m)
res. 95 (fp, c)
100. beträffande bistånd till fattiga folkslag
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1990/91:U660,
101. beträffande inriktning av biståndet till Kambodja
att riksdagen med avslag på yrkandena 29 och 30 i motion 1990/91:U244
förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U653 besvarat med vad utskottet
anfört,
res. 96 (v)
102. beträffande inriktning av biståndet till Costa Rica
att riksdagen avslår yrkande 68 i motion 1990/91:U246,
res. 97 (fp)
103. beträffande inriktning av biståndet till Filippinerna
att riksdagen avslår yrkande 34 i motion 1990/91:U246,
res. 98 (fp)
104. beträffande inriktning av biståndet till Nepal
att riksdagen avslår yrkande 35 i motion 1990/91:U246,
res. 99 (fp)
105. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika
att riksdagen med avslag på yrkande 24 i motion 1990/91:U231, yrkande
28 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 62 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 100 (fp)
res. 101 (c)
res. 102 (v)
106. beträffande medelsram för regionala insatser i Asien
att riksdagen med avslag på yrkande 25 i motion 1990/91:U231 samt
yrkande 34 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens
budgetförslag,
res. 103 (c)
res. 104 (v)
107. beträffande inriktning av stödet till Mekongkommittén
att riksdagen avslår motion 1990/91:U659,
res. 105 (mp)
108. beträffande medelsram för projektbistånd till Latinamerika
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens medelsförslag
beslutar anvisa 155 miljoner kronor för projektbistånd till
Latinamerika,
109. beträffande medelsram för regionala insatser i Centralamerika
att riksdagen med avslag på yrkande 20 i motion 1990/91:U240,
yrkandena 35 och 36 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 61 i motion
1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
res. 106 (m)
res. 107 (fp)
res. 108 (v)
110. beträffande medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd
att riksdagen med avslag på yrkande 23 i motion 1990/91:U231, yrkande
21 i motion 1990/91:U240, yrkande 37 i motion 1990/91:U244 samt yrkande
63 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
res. 109 (m)
res. 110 (fp, c)
res. 111 (v)
111. beträffande ett fristående institut för främjande av mänskliga
rättigheter
att riksdagen avslår yrkande 23 i motion 1990/91:U240,
res. 112 (m)
112. beträffande särskild anslagspost för humanitärt bistånd i
Asien
att riksdagen förklarar yrkande 16 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd
att riksdagen med avslag på yrkandena 11, 26 och 27 i motion
1990/91:U231, yrkande 24 i motion 1990/91:U239, yrkandena 38 och 39 i
motion 1990/91:U244 samt yrkande 64 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag,
res. 113 (fp)
res. 114 (c)
res. 115 (v)
res. 116 (mp)
114. beträffande inriktning av katastrofbiståndet
att riksdagen förklarar yrkande 25 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
115. beträffande katastrofbistånd till Västbanken och Gaza
att riksdagen avslår yrkande 33 i motion 1990/91:U244,
res. 117 (v)
116. beträffande katastrofbistånd till Västra Sahara
att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1990/91:U630, yrkande 2 i
motion 1990/91:U641, yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U646.
res. 118 (fp)
res. 119 (c, mp)
res. 120 (v)
117. beträffande villkor för bistånd till Marocko
att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1990/91:U641,
118. beträffande inriktning av biståndet till Polisario
att riksdagen förklarar yrkande 17 i motion 1990/91:U246 och yrkande 1
i motion 1990/91:U641 besvarade med vad utskottet anfört,
res. 119 (c, mp)
119. beträffande katastrofbistånd till Afghanistan
att riksdagen förklarar yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U640
besvarade med vad utskottet anfört,
120. beträffande katastrofbistånd till Etiopien/Eritrea
att riksdagen förklarar yrkande 3 i motion 1990/91:U651, yrkande 37 i
motion 1990/91:U246 samt yrkande 4 i motion 1990/91:U651 besvarade med
vad utskottet anfört,
121. beträffande humanitärt bistånd till Egypten, Turkiet och
Jordanien
att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1990/91:U652 besvarat med
vad utskottet anfört,
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer
dels att riksdagen bifaller yrkande 22 i motion 1990/91:U240,
dels att riksdagen avslår budgetpropositionens medelsförslag samt
yrkande 28 i motion 1990/91:U231, yrkande 23 i motion 1990/91:U239,
yrkandena 40 och 41 i motion 1990/91:U244, yrkande 66 i motion
1990/91:U246 samt motion 1990/91:U255,
dels att riksdagen förklarar yrkandena 18 och 19 i motion
1990/91:U246, motion 1990/91:U245 samt motion 1990/91:U254 besvarade med
vad utskottet anfört
dels att riksdagen beslutar anvisa 750 milj.kr. till medelsramen för
folkrörelser och andra enskilda organisationer,
res. 121 (fp)
res. 122 (c)
res. 123 (v)
res. 124 (mp)
123. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser
att riksdagen med avslag på yrkande 29 i motion 1990/91:U231, yrkande
25 i motion 1990/91:U239 samt yrkande 67 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag för särskilda miljöinsatser,
res. 125 (fp)
res. 126 (c)
res. 127 (mp)
124. beträffande särskilda program
att riksdagen med avslag på yrkande 30 i motion U231, yrkandena 22 och
26 i motion 1990/91:U239, yrkande 42 i motion 1990/91:U244 samt yrkande
65 i motion 1990/91:U246, förklarar motion 1990/91:U208, motion
1990/91:U210, yrkandena 21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 besvarade
med vad utskottet anfört, godkänner budgetpropositionens medelsförslag
för särskilda program,
res. 128 (fp)
res. 129 (c)
res. 130 (v)
res. 131 (mp)
125. medelsram för rekrytering och utbildning av fältpersonal
att riksdagen med avslag på yrkande 43 i motion 1990/91:U244 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag för rekrytering och utbildning av
fältpersonal,
res. 132 (v)
126. beträffande medelsram för vissa landprogramkostnader
att riksdagen godkänner budgetpropositionens medelsförslag för vissa
landprogramkostnader,
127. beträffande medelsram för information genom SIDA
att riksdagen med avslag på yrkande 24 i motion 1990/91:U240 och
yrkande 44 i motion 1990/91:U244 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag för information genom SIDA,
res. 133 (m)
res. 134 (v)
128. att riksdagen godkänner de riktlinjer och bidrag för
utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats under avsnittet C2 i
budgetpropositionen,
129. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som föreslagits under avsnittet C2 i budgetpropositionen,
130. att riksdagen med anledning av budgetpropositionens medelsförslag
till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 7 300 000 000 kr.,
Andra biståndsprogram (C3)
131. beträffande medelsram för u-landsforskning
att riksdagen med avslag på yrkande 45 i motion 1990/91:U244, yrkande
70 i motion 1990/91:U246 samt yrkande 7 i motion 1990/91:U259 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag för u-landsforskning,
res. 135 (v)
132. beträffande BITS verksamhet
att riksdagen besvarar motion 1990/91:U222 med vad utskottet anfört,
133. beträffande medelsram för BITS tekniska samarbete
att riksdagen med avslag på yrkande 49 i motion 1990/91:U244 och
yrkande 71 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag för BITS tekniska samarbete,
res. 136 (fp)
res. 137 (v)
134. beträffande bindningen av BITS tekniska bistånd
att riksdagen förklarar yrkande 39 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
135. beträffande nya anslag inom BITS
att riksdagen avslår yrkande 72 och 73 i motion 1990/91:U246,
res. 138 (fp)
136. beträffande BITS internationella kurser
att riksdagen förklarar yrkande 40 i motion 1990/91:U246 besvarat med
vad utskottet anfört,
137. beträffande medelsram för BITS u-krediter
att riksdagen med avslag på yrkande 50 i motion 1990/91:U244 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag för BITS u-krediter,
res. 137 (v)
138. beträffande u-krediter till Marocko
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1990/91:U630 och yrkande 4 i
motion 1990/91:U646,
res. 139 (v, mp)
139. beträffande medelsram för IMPODs verksamhet
att riksdagen med avslag på yrkande 27 i motion 1990/91:U239 och
yrkande 75 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag för IMPOD:s verksamhet,
res. 140 (fp)
res. 141 (mp)
140 beträffande medelsram för SWEDFUND
att riksdagen med avslag på yrkande 74 i motion 1990/91:U246 godkänner
budgetpropositionens medelsförslag för SWEDFUND,
res. 142 (fp)
141. beträffande medelsram för ny myndighet för näringslivsbistånd
att riksdagen med avslag på yrkande 78 berörd del i motion
1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens medelsförslag,
res. 143 (fp)
142. beträffande medelsram för projektbistånd till vissa länder
att riksdagen med avslag på yrkandena 51 och 52 i motion 1990/91:U244,
yrkande 69 i motion 1990/91:U246 samt yrkande 2 i motion 1990/91:U612
godkänner budgetpropositionens medelsförslag för projektbistånd till
vissa länder,
res. 144 (fp)
res. 145 (v)
143. beträffande medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda
länder
att riksdagen med avslag på yrkande 53 i motion 1990/91:U244 och
yrkande 77 i motion 1990/91:U246 godkänner budgetpropositionens
medelsförslag för särskilda insatser i skuldtyngda länder,
res. 146 (fp)
res. 147 (v)
144. beträffande fond för skuldavskrivningar
att riksdagen avslår yrkande 54 i motion 1990/91:U244,
res. 148 (v)
145. att riksdagen godkänner de riktlinger och bidrag som förordats i
budgetpropositionen under rubriken Andra biståndsprogram, C 3,
146. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som föreslagits under avsnitt C3 i budgetpropositionen,
147. att riksdagen godkänner förslagen beträffande organisation och
arbetsformer i det bilaterala biståndet,
148. att riksdagen med anledning av budgetpropositionen till Andra
biståndsprogram för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1 973 000 000 kr.,
149. beträffande myndighetsanslag för SIDA (C 4)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på
yrkande 76 i motion 1990/91:U246 till Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
269588000 kronor,
res. 149 (fp)
150. att riksdagen godkänner att den huvudsakliga inriktningen inom
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) skall vara
i enlighet med vad som färordats i propositionen
151. beträffande anslag till Sandö U-centrum (C 5)
att riksdagen till Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag om 54 906 000
kronor,
152. beträffande SARECs myndighetsanslag (C 6)
att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag om 21 027 000 kronor,
153. beträffande anslag till Nordiska Afrikainstitutet (C 7)
att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag om 5 739 000 kronor,
154. beträffande anslag till BITS (C 8)
att riksdagen till Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete (BITS) anvisar ett förslagsanslag om 14600000 kronor.
155. beträffande anslaget för elevförmåner vid Sandö U-centrum
(C9)
att riksdagen till bidrag till styrelsen för u-landsutbildning i Sandö
(Sandö U-centrum) anvisar ett förslagsanslag om 6 804 000 kronor,
156. beträffande biståndsramen
att riksdagen med avslag på Berörd del av yrkande 3 i motion
1990/91:U244 och yrkande 41 i motion 1990/91:U246 godkänner vad som
förordas i propositionen under rubriken Biståndsanslagen.
res. 150 (m) motiveringen
res. 151 (fp)
res. 152 (v)
Stockholm den 28 mars 1991
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Evert Svensson (s), Sture Ericson
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Maj Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m),
Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger
Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil
Måbrink (v), Kristina Svensson (s), Eva Björne (m), Karin Söder (c) och
Inger Schörling (mp).
Reservationer
1. Biståndet till Central- och Östeuropa (mom. 1)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med
"Utskottet noterar" och slutar med "U531 (m)" bort ha följande lydelse:
Ett nytt huvudprogram, Utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa, bör
enligt utskottet inrättas. De medel som utgår till dessa länder (exkl.
Baltikum) bör sammanföras under detta program.
Utskottet anser att ett nytt huvudprogram, Samarbetsprogram med Estland,
Lettland och Litauen, bör inrättas med inriktning i enlighet med förslagen i
motion 1990/91:U531. För detta ändamål bör ytterligare 50 milj.kr. anslås för
budgetåret 1991/92.
Härmed tillstyrks yrkande 25 i motion U240 (m) och yrkandena 7 och 8 i motion
U531 (m). Övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa
att riksdagen dels med bifall till yrkandena 7 och 8 i motion
1990/91:U531 och yrkandenna 25 och 26 i motion 1990/91:U240 och dels med
avslag på yrkande 1 i motion 1990/91:U203, yrkande 6 i motion 1990/91:U239,
yrkande 1 i motion 1990/91:U244, yrkande 1 (berörd del) i motion 1990/91:U246
och yrkande 2 i motion U253 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Biståndet till Central- och Östeuropa (mom. 1)
Jan-Erik Wikström (fp) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U531 (m)" bort ha följande
lydelse:
Att stödja övergången till demokrati och marknadsekonomi samt kampen mot den
i många fall katastrofala miljöförstöringen i Central- och Östeuropa är en
utmaning som Sverige måste möta med omfattande och genomtänkta insatser.
Frigörelsen i öst innebär emellertid inte att behoven minskar på andra håll i
världen. Ekonomiskt stöd till Central- och Östeuropa får därför inte innebära
att de utfästelser vi gjort till u-länderna upphävs eller urholkas. Utskottet
vill slå fast att enprocentsmålet är ett moraliskt bindande åtagande från
Sverige som nation gentemot de fattiga länderna. För att enprocentsmålet skall
kunna upprätthållas måste vi utöka våra samlade internationella stödinsatser.
Finansieringen av biståndet till Baltikum, Central- och Östeuropa skall därför
ske på ett sådant sätt att det enprocentsmål riksdagen beslutat om ligger fast
och biståndet till Central- och Östeuropa således ligger utanför
enprocentsramen.
Med det ovan anförda bifaller utskottet yrkande 1 i motion 203 (fp) samt
yrkande 1 i motion 246 (fp). Övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa
att riksdagen dels med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U203,
yrkande 1 i motion 1990/91:U244 och yrkande 1 (delvis) i motion 1990/91:U246
dels med avslag på yrkande 6 i motion 1990/91:U239, yrkandena 25 och 26 i
motion 1990/91:U240, yrkande 2 i motion 1990/91:U253 och yrkandena 7 och 8 i
motion 1990/91:U531 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. Biståndet till Central- och Östeuropa (mom. 1)
Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v) och Karin Söder (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med
"Utskottet vill" och på s. 34 slutar med "motion U531 (m)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik mot regeringens sätt att finansiera
östbiståndet som framkommer i motionerna. Det är inte rimligt att låta våra
samarbetsländer i tredje världen i praktiken få betala vår solidaritet med
länderna i Central- och Östeuropa. De fattigaste ländernas hjälpbehov har på
intet sätt minskat. Konsekvenserna av den senaste krisen i Mellanöstern liksom
en lång rad andra internationella konflikter är snarare ett ökat behov.
Det förtjänar också att framhållas att även om de central- och östeuropeiska
länderna har allvarliga ekonomiska problem, så uppfyller de knappast
kriterierna för mottagande av svenskt u-landsbistånd. Det är inget tvivel om
att regeringsförslaget är ett brott mot de utfästelser Sverige gjort till de
fattigaste folken i världen.
Utskottet förordar därför den lösning som föreslås i centermotionen U239 som
innebär att östbiståndet förs till ett särskilt anslag A 10. (Detta behandlas
närmare i UUs betänkande 1990/91:UU14.)
Härmed tillstyrks yrkande 1 i motion U244 (v) och yrkande 1 (berörd del) i
motion U246 (fp). Övriga yrkanden avslås.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa
att riksdagen dels med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U244 och
berörd del av yrkande 1 i motion 1990/91:U246, dels med avslag på yrkande
1 i motion 1990/91:U203, yrkande 6 i motion 1990/91:U239, yrkandena 25 och 26
i motion 1990/91:U240, yrkande 2 i motion 1990/91:U253 och yrkandena 7 och 8
i motion 1990/91:U531 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Biståndet till Central- och Östeuropa (mom. 1)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 34 slutar med "motion U531 (mp)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser inte att biståndsanslaget skall bekosta Sveriges hjälp till
Östeuropa. Enprocentsmålet är ett moraliskt bindande åtagande från Sverige som
nation gentemot de fattiga länderna. Hjälpinsatser till Östeuropa måste därför
läggas utanför enprocentsramen. I stället bekostas hjälpinsatser med den nya
europeiska miljöfond på 1 miljard kronor för Östeuropa som utskottet anser bör
inrättas enligt förslaget i motion U239 (mp).
Utskottet tillstyrker därför yrkande 6 i motion U239 (mp), yrkande 1 i motion
U244 (v) och yrkande 1 (delvis) i motion U246 (fp). Yrkande 1 i motion U203
(fp), yrkandena 25 och 26 i motion U240 (m), yrkande 2 i motion U253 (s) samt
yrkandena 7 och 8 i motion U531 (m) avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande biståndet till Central- och Östeuropa
att riksdagen dels med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U239,
yrkande 1 i motion 1990/91:U244 och berörd del av yrkande 1 i motion
1990/91:U246, dels med avslag på yrkande 1 i motion 1990/91:U203, yrkandena
25 och 26 i motion 1990/91:U240, yrkande 2 i motion 1990/91:U253 samt yrkandena
7 och 8 i motion 1990/91:U531 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Vissa flyktingkostnader (mom. 2)
Jan-Erik Wikström (fp), Karl Göran Biörsmark (fp), Bertil Måbrink (v) och
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "När det
gäller" och slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare fastslagit får det inte råda någon tvekan om att
enprocentsmålet är ett moraliskt bindande åtagande från Sverige som nation
gentemot de fattiga länderna. Avsteg från detta t.ex. genom för låga nominella
anslagsökningar eller genom bokföringstekniska manipulationer måste betraktas
som ett brott mot våra löften till de fattiga folken. Utskottet anser därför
att kostnader för asylsökande inte skall avräknas mot biståndsramen.
Biståndsmedel skall användas för direkta insatser i tredje världen och inte
till flyktingmottagning i vårt eget land. Flyktingmottagning måste finansieras
på annat sätt.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion U244 (v) och
yrkande 2 i motion 246 (fp).
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande vissa flyktingkostnader
att riksdagen med anledning av yrkande 2 i motion 1990/91:U244 och yrkande
2 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
6. Vissa flyktingkostnader (mom. 2)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "När det
gäller" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den kritik mot regeringsförslaget som framkommer i dessa
bägge motioner, liksom i centermotionen U231. Även om man kan åberopa
DAC-reglerna är det uppenbart att förslaget är ett sätt att kringgå
enprocentsmålet. De kostnader som avses att täckas skulle Sverige ändå haft,
och medelsanvändningen främjar inte utvecklingen i u-länderna.
Utskottet kan godta att biståndsmedel används för flyktingar i Sverige endast
om det avser att bekosta särskilda utbildningsinsatser avsedda att göra det
möjligt för flyktingarna att bidra till utvecklingsinsatser i sitt eget hemland
eller i andra u-länder. Sådana utbildningsprogram menar utskottet skulle kunna
få stort värde, eftersom man samtidigt kan dra nytta av flyktingens egna
kulturella bakgrund.
En sådan verksamhet torde dock inte för nästa budgetår kunna få en omfattning
av 700 miljoner. Utskottet bedömer, i likhet med motion U231, att halva
beloppet, dvs. 350 miljoner, är en rimlig nivå. Utskottet förordar därför att
350 milj.kr. räknas av från biståndet för flyktingverksamhet med den särskilda
inriktning som här angetts.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande vissa flyktingkostnader
att riksdagen med anledning av yrkande 2 i motion 1990/91:U244 och yrkande
2 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Enprocentsmålet (mom. 3)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Den av
riksdagen" och slutar med "för nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i det som anförts i motion U246 om biståndets storlek och
anser sålunda att det samlade biståndet successivt bör öka sin andel av
bruttonationalprodukten. Målet bör vara att på sikt nå upp till ett
biståndsanslag motsvarande 2 % av BNI. Samtidigt bör det tydligt markeras att
innehållet i enprocentsramen skall ha en tydlig fattigdomsprofil. Det
utvecklingssamarbete som ligger därutöver kan ha något bredare innehåll och
inkludera insatser i skiftande ländergrupper. Med de förslag utskottet tidigare
ställt sig bakom beträffande flyktingkostnader och östbiståndet kommer
sammanlagt en miljard kronor mer att stå till förfogande för u-landsbistånd
nästa budgetår.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Med det
ovan" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 1 (delvis) i motion U246 (fp).
Yrkande 3 (delvis) i motion U244 (v) och yrkande 1 i motion U253 (s) avslås.
Yrkandena 3 och 4 i motion U253 får anses besvarade.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande enprocentsmålet
att riksdagen dels med bifall till yrkande 1 (delvis) i motion
1990/91:U246, dels med besvarande av yrkandena 3 och 4 i motion 1990/91:U253
och dels med avslag på yrkande 3 (delvis) i motion 1990/91:U244 och yrkande
1 i motion 1990/91:U253 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. Enprocentsmålet (mom. 3)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Den av
riksdagen" och slutar med "för nästa budgetår" bort ha följande lydelse:
Biståndet har både en kvalitativ och kvantitativ sida. Att Sverige bättre
uppmärksammar kvalitetsaspekterna av biståndet står inte i motsättning till att
det också sker en kvantitetsmässig höjning av biståndet. En rimlig höjning som
också lägger grund för att på sikt nå 2 -- procentsmålet är den i motion U244
(v) föreslagna höjningen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Med det
ovan anförda" och slutar med "får anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 3 (delvis) i motion U244 (v). Motion
U246 (fp), yrkandena 1 och 41 och motion U253 (s), yrkandena 1, 3 och 4 får
anses besvarade.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande enprocentsmålet
att riksdagen dels med bifall till yrkande 3 (delvis) i motion
1990/91:U244 och yrkande 1 (delvis) i motion 1990/91:U246, dels med besvarande
av yrkandena 1, 3 och 4 i motion 1990/91:U253 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
9. Omformulering av biståndsmål (mom. 4)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "Det i
motion" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att solidaritet med världens fattiga innebär att Sverige geom
sitt bistånd konsekvent stöder självtillit i våra mottagarländer. Biståndet
skall stödja en utveckling, där de beslut som rör de fattiga så långt möjligt
skall fattas av de fattiga själva, lokalt och utifrån de lokala resurserna.
Eftersom detta långt ifrån är fallet i dag, anser utskottet att ett av de
svenska biståndsmålen uttryckligen skall vara att Sveriges bistånd skall bidra
till en utveckling i mottagarländerna som grundas på självtillit.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 1 i motion U239 (mp).
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande införande av ett sjätte biståndsmål
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U239 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Övergripande principer och riktlinjer (mom. 5)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med "I
yrkande" och på s. 51 slutar med "anses besvarat" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att solidaritet med världens fattiga innebär att Sverige och
världens rika länder måste minska sin resursanvändning och miljöförstöring.
Endast detta ger ett solidariskt utrymme för de fattiga ländernas folk att öka
sin materiella standard, inom ramen för en globalt hållbar resurspolitik.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 11, 14, 15 och 31 i motion U239 (mp).
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande övergripande principer och riktlinjer
att riksdagen med bifall till yrkandena 11, 14, 15 och 31 i motion
1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Miljöhänsyn i det svenska biståndet (mom. 6)
Inger Schörling (mp) anser
dels att till den del av utskottets yttrande på s. 52 som slutar med "och
utbildningsinsatser m.m." bort ha lagts:
Miljöpartiet anser att miljömålet måste ges en mer central roll i det svenska
biståndet än hittills. Sverige måste bidra till en utveckling i u-länderna som
verkligen är ekologiskt, resursmässigt och socialt hållbar på sikt. Omfattande
miljökonsekvensbeskrivningar måste därför i ökad utsträckning introduceras inom
det svenska utvecklingssamarbetet. Stödet till särskilda miljöinsatser måste
öka. Sverige bör verka för ett ekologiskt hållbart, biologiskt jordbruk i
u-länderna och att naturenliga brukningsmetoder bevaras och förs vidare. Även
för ekonomi och arbetsmiljö är det viktigt att u-länderna inte leds in i ett
beroende av konstgödsel och bekämpningsmedel.
Biståndet till energisektorn måste bygga på förnybara energikällor.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med "Med det
ovan" och slutar med "motion U239 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 2, 12 och 13 i motion U239 (mp).
Övriga yrkanden får anses besvarade
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande miljöhänsyn i det svenska biståndet
att riksdagen dels med bifall till yrkandena 2, 12 och 13 i motion
1990/91:U239, dels med besvarande av yrkande 8 (berörd del) i motion
1990/91:U231 och yrkande 24 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Resursanvändning och miljöhänsyn (mom. 8)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med
"Miljömålet i" och på s.54 slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att Sverige bör föregå med gott exempel bland världens rika
länder och av solidaritetsskäl minska sin resursanvändning och miljöförstöring.
Det blir då utrymme för de fattiga ländernas folk att öka sin materiella
standard, inom ramen för en globalt hållbar resurspolitik.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 32 i motion U239 (mp).
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande resursanvändning och miljöhänsyn
att riksdagen med bifall till yrkande 32 i motion 1990/91:U239 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Miljöhänsyn i Världsbanken (mom. 9)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 slutar med
"ozonförtunnande substanser" bort ha följande tillägg:
Problemet är dock att Världsbanken kommer att få en ledande roll i
miljöfaciliteten. Och så länge Världsbanken inte reformerats och förmåtts välja
en konsekvent miljöpolitisk handlingslinje vore det fel att stödja faciliteten.
I stället är det bättre att stärka stödet direkt till UNDP och UNEP med
motsvarande belopp.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 börjar med
"Utskottet finner" och på s.54 slutar med "avstyrker yrkandet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner därför anledning att tillstyrka yrkande 15 i motion U244.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande miljöhänsyn i Världsbanken
att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1990/91:U244 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i
biståndet (mom. 10)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar med
"Marknadsekonomi är" och på s. 57 slutar med "anses besvarade" bort ha följande
lydelse:
Utvecklingen i ett land påverkas av många faktorer. Ett av de viktigaste är
demokrati, dvs. utvecklingen till rättssäkerhet, frihet, fri opinionsbildning,
fria val och flerpartisystem. Demokratistaten är rättsstaten, där rättvisa
råder och där alla är lika inför lagen. Rättsstaten är samtidigt en garanti för
att de mänskliga rättigheterna respekteras. Den fria marknadsekonomin inom
ramen för demokrati och flerpartisystem skapar möjligheter till tillväxt och
välfärd.
Huvuddelen av Sveriges bistånd går i dag till enpartistater och diktaturer.
Ca 75 % -- 2-3 miljarder -- av landramsbiståndet går således till
diktaturregimer som med centrala myndigheter, militärmakt och säkerhetspolis
håller människor i schack. Hot, övergrepp, våld, "försvinnande" och mord hör i
flera av dessa länder till vardagen. Att bli satt i fängelse på grund av sina
åsikters skull är vanligt. Regimen förlamar och förhållandena utesluter mer
eller mindre möjligheterna att delta aktivt i utvecklande biståndsprojekt.
Det är inte bara orimligt; det är stötande att det demokratiska Sverige
stödjer diktatorn och hans förtryckarregim i enpartistater som Angola,
Etiopien, Guinea-Bissau, Kenya, Laos, Lesotho, Moçambique, Tanzania, Uganda,
Vietnam, Zambia och Zimbabwe. Det är genant att Sverige stöder samhällssystem
där det inte finns utrymme för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati.
Utskottet är medvetet om att enpartistater inte omedelbart kan utvecklas till
demokratier och flerpartistater med frihet, fria val och fri marknadsekonomi.
Men Sverige måste ställa krav och villkor att resp. land vidtar åtgärder för
att utvecklingen går i demokratisk riktning.
Redan nu bör en avvecklingstid på fem år aviseras till dessa regimer. Därmed
ges de klart besked om Sveriges fasta beslutsamhet att stimulera till en
demokratisk utveckling.
Utskottet välkomnar propositionens förslag att sammanföra demokratifrämjande
insatser som tidigare varit uppdelade på olika anslagsposter under en enda post
under C 2-anslaget benämnd Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt
bistånd. Utvecklingen under senare år har gett ökat utrymme för riktade
insatser på demokratiområdet och den nya anslagskonstruktionen bör kunna
ytterligare förbättra dessa möjligheter.
Sverige bör utforma en strategi för demokratisk utveckling i den tredje
världen. Viktiga komponenter i denna strategi är att Sverige på ett klart och
entydigt sätt markerar avståndstagande från totalitära och auktoritära
tendenser, var de än förekommer. Sverige bör moraliskt, politiskt och
ekonomiskt stödja en demokratisk utveckling i u-länderna. Detta skall bl.a. ske
genom att vårt u-landsbistånd ges en uttalad demokratiprofil. I dialogen med
mottagarländerna måste Sverige verka för en utveckling i demokratisk riktning.
Demokrati är ett vitt begrepp. I sin vida mening kan det sägas innehålla tre
delar, som alla är nödvändiga för att ett land skall kunna kallas demokratiskt:
rättssäkerhet
fri opinionsbildning
fria val.
Idén att överheten kunde förlora mot den enskilde innebar ett oerhört steg
framåt i den västerländska civilisationen. Denna grundläggande princip är
fortfarande inte accepterad i en majoritet av jordens länder.
Härmed tillstyrks yrkandena 1, 2 och 3 i motion U227 (m). Övriga yrkanden i
denna del får anses besvarade.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga
rättigheter i biståndet
att riksdagen dels med bifall till yrkandena 1, 2 och 3 i motion
1990/91:U227, dels med besvarande av yrkande 9 i motion 1990/91:U231,
yrkandena 9, 12 och 14 i motion 1990/91:U246 och yrkande 1 i motion
1990/91:U667 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (mom. 10)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar med "I
dialogen" och på s. 57 slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
I dialogen med mottagarländerna framför Sverige regelmässigt sin syn på
vikten av en demokratisk samhällsutveckling och av att de mänskliga
rättigheterna respekteras. I likhet med motion U246 vill utskottet betona
vikten av tydlighet i denna dialog med våra programländer med tanke på att
detta samarbete bedrivs på regeringsnivå. Det är inte minst angeläget att
Sveriges vilja att främja politisk pluralism och flerpartisystem aktivt kommer
till uttryck.
Mot den bakgrunden menar utskottet, i likhet med motion U246, att
trovärdigheten kräver att vi också är beredda att reagera med frysning eller
sänkning av landramar när någon utveckling i rätt riktning inte kan skönjas.
Några schablonmässiga kriterier om hur detta skall gå till kan inte uppställas.
Däremot bör det framgå av dialogen med mottagarländerna att en situation, där
några steg mot en pluralistisk demokrati inkl. flerpartisystem inte tas, på
sikt påverkar det svenska biståndssamarbetets omfattning och inriktning. I
denna mening skall alltså inslag av villkor kunna förekomma när det bedöms vara
ändamålsenligt. Vad som här anförts om vikten av flerpartisystem och om
dialogen med mottagarländerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Utskottet kan däremot inte ställa sig bakom förslagen i moderata
samlingspartiets motion U240 på denna punkt. Förslagen om en avveckling av
biståndet till vissa länder och om en femårig avvecklingsplan för biståndet
till andra där en utveckling mot flerpartisystem inte bedöms ske ger inte
utrymme för en rad andra viktiga hänsynstaganden, däribland våra möjligheter
att bedriva ett effektivt bistånd med sikte på de fattiga målgrupperna och våra
förutsättningar att främja en ökad pluralism.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkandena 9, 12 och 14 i motion U246 (fp).
Övriga yrkadnen i denna del besvaras.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande riktlinjer för främjande av demokrati och mänskliga
rättigheter
att riksdagen med bifall till yrkandena 9, 12 och 14 i motion 1990/91:U246
samt med besvarande av yrkandena 1, 2 och 3 i motion 1990/91:U227, yrkande 9 i
motion 1990/91:U231 och yrkande 1 i motion 1990/91:U667 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Institut för demokrati och mänskliga rättigheter (mom. 11)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar med "Som
angavs" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Demokratiutvecklingen är så avgörande och betydelsefull i biståndsarbetet att
utskottet vill förorda särskilda insatser för att stimulera till forskning om
förutsättningar för demokrati i tredje världen.
Utskottet anser att det bör inrättas ett fristående institut som oberoende
kan studera utvecklingen av de mänskliga fri- och rättigheterna i våra
samarbetsländer. Institutet skall redovisa sina iakttagelser och bedömningar i
kontinuerliga rapporter. Denna rapportering kan ge underlag för diskussion och
överväganden om val av samarbetsländer och biståndsformer.
Denna verksamhet bör vara av stort intresse för biståndsmyndigheterna. Den
kan komplettera utvärderingen av biståndsinsatserna. För detta ändamål anslås 5
milj.kr.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
11. beträffande institut för demokrati och mänskliga rättigheter
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U227 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Strukturanpassningsprogram och sociala hänsyn (mom. 17)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60 börjar med "Härtill
vill utskottet" och på s. 61 slutar med "får anses besvarade" bort ha följande
lydelse:
Utskottet understryker att flertalet u-länder befinner sig i en ond cirkel av
fattigdom som förstör miljön, vilket leder till ökad fattigdom.
Utlandsskulderna driver dem att överexploatera naturresurser för att "exportera
sig ur krisen". Sjunkande råvarupriser tvingar dem ständigt att öka
produktionen av exportgrödor på matgrödornas bekostnad och att avverka mer och
mer skog. Resultatet blir både ekologisk och social katastrof.
En bärkraftig världsordning kan bara skapas genom en rättvis världsordning
byggd på att största delen av tredje världens skulder avskrivs och att det
skapas rättvisa handelsförbindelser mellan Nord och Syd.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkandena 4 och 5 i motion U252 (v) och
yrkande 2 i motion U233. Yrkande 20 i motion U246 (fp) och yrkandena 10 och 30
i motion U239 anses besvarade.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande strukturanpassningsprogram och sociala hänsyn
att riksdagen dels med bifall till yrkandena 4 och 5 i motion
1990/91:U252 och yrkande 2 i motion 1990/91:U233, dels med besvarande av
yrkandena 10 och 30 i motion 1990/91:U239 och yrkande 20 i motion 1990/91:U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Strukturanpassningsprogram och social hänsyn (mom. 17)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Härtill
vill" och på s. 61 slutar med "får anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Världsbankens och Valutafondens arbetssätt kan starkt kritiseras för
bristande förståelse för ekologiska och sociala frågor. Inte minst gäller det
de strukturomvandlingsprogram som de båda organen driver i många u-länder.
Dessa program är ofta
kraftigt exportinriktade och medför förutom att utlandsberoende skapas också
att u-landet får stora svårigheter att föra en ansvarsfull socialpolitik
gentemot de fattigaste.
Utskottet anser därför att Sverige bör motarbeta sådana
strukturanpassningsprogram och i stället lägga förslag till
strukturförändringar som bygger på tilltro till landets egna resurser och som i
första hand tillgodoser grundläggande behov hos landets fattiga.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 10 och 30 i motion U239 (mp). Övriga
yrkanden får anses besvarade.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande strukturanpassning och sociala hänsyn
att riksdagen dels med bifall till yrkandena 10 och 30 i motion
1990/91:U239, dels med besvarande av yrkande 2 i motion 1990/91:U233,
yrkande 20 i motion 1990/91:U246 samt yrkandena 4 och 5 i motion 1990/91:U252
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. U-ländernas skulder (mom. 18)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med
"Strategin för" och på s. 63 slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande
lydelse:
Med tanke på att 1,2 miljarder människor i dag lever i absolut fattigdom --
23 % av mänskligheten -- är frågan om den största politiska frågan i vår tid
går att lösa. Utskottet noterar också Worldwatch Institutes klargörande att det
krävs 60 % skuldnedskrivning för att kunna nå en skuldnivå där de drabbade
staterna kan föra en miljömässigt sund utveckling.
Den gigantiska skuldbördan är en central orsak till den växande fattigdomen i
världen och till miljöförstörelse. Det räcker därför inte bara med olika
punktinsatser. Det är också nödvändigt med ett moratorium, följt av en
skuldavskrivning i enlighet med motion U252 (v).
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovanstående yrkandena 2 och 3 i
motion U252. Motion U239 yrkande 17 får härmed anses besvarat.
I detta sammanhang torde det därför vara viktigt att FN sammankallar en
konferens om skulderna, vilket föreslagits i motion U252.
En djupgående reformering och demokratisering av Världsbanken och IMF är
absolut nödvändig för att skuldfrågan skall kunna lösas. Det bör samtidigt
inledas diskussioner om skapande av en ny FN-bank ifall ovanstående
målsättningar inte nås.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med "Sverige
studerar" och slutar med "avstyrks detta yrkande" bort ha följande lydelse:
Dessutom kan det vara av värde att, som motion U252 yrkande 7 uttrycker det,
tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta förslag till en samlad
skuldstrategi omfattande bistånds-, låne- och handelspolitik.
Härmed tillstyrks yrkande 1 i motion U252 (v).
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande u-ländernas skulder
att riksdagen dels med bifall till yrkande 7 i motion 1990/91:U233 och
yrkandena 1, 2, 3 och 7 i motion 1990/91:U252, dels med besvarande av
yrkande 17 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. Sveriges representation i Parisklubben (mom. 22)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med
"Parisklubben är" och slutar med "motion U252 (v)" bort ha följande lydelse:
Motion U252 (v) vill att myndighet inom UD, i stället för EKN, bör upprätta
Sveriges representation i Parisklubben. Utskottet instämmer med motionärernas
krav och därför tillstyrks yrkande 6 i motion U252 (v).
dels att moment 22 i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
22. beträffande Sveriges representation i Parisklubben
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U252 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Sociala konsekvensanalyser i biståndet (mom. 27)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Det är"
och slutar med "anses besvarat" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att sociala konsekvensbeskrivningar i ökad utsträckning skall
användas inom det svenska utvecklingssamarbetet.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 3 i motion U239 (mp).
dels att moment 27 i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
27. beträffande sociala konsekvensanalyser i biståndet
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1990/91:U239 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Procentuell målsättning för bistånd på befolkningsområdet (mom. 30)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med
"Utskottet är däremot" och slutar med "totala biståndet" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det är riktigt att som i motionerna U256 och U259
föreslås garantera en verklig satsning på befolkningsbistånd i det totala
biståndet. Utskottet föreslår att 5-procentsmålet fastställs för nästkommande
års biståndsbudget.
Motion U256 och yrkande 4 i motion U259 tillstyrks.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande procentuell målsättning för bistånd på befolkningsområdet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U256 och yrkande 4 i motion
1990/91:U259 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Biståndsutredningar (mom. 38)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar med "Mot
denna bakgrund" och på s. 78 slutar med "motion U231 (c)" bort ha följande
lydelse:
Mot denna bakgrund anser utskottet att en samordning av de erfarenheter som
nu finns av Sveriges insatser på biståndsområdet bör ske. En parlamentarisk
kommitté bör därför tillsättas med uppgift att se över det svenska biståndets
inriktning. Kommittén bör också kunna lägga förslag om förändringar rörande
biståndets organisation och arbetsformer. Utskottet vill understryka vikten av
en helhetssyn och samordning inom hela biståndsområdet.
Härmed tillstyrks yrkande 10 i motion U227. Motion U230 och yrkande 1 i
motion U231 får anses besvarade.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande biståndsutredningar
att riksdagen dels med bifall till yrkande 10 i motion 1990/91:U227, dels
med besvarande av motion 1990/91:U230 och yrkande 1 i motion 1990/91:U231 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Biståndsutredningar (mom. 38)
Birgitta Hambraeus (c), Karin Söder (c) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar med "Som
framgår" och på s. 78 slutar med "i motion U231 (c)" bort ha följande lydelse:
Som framgår av ovanstående redogörelse finns ett stort antal avslutade och
pågående utredningar. Det är emellertid viktigt att Sverige har en total och
samordnad u-landspolitik. Den måste omfatta såväl handelspolitik som politik
när det gäller kapitalrörelser, kunskaps- och teknikflöden och direkt bistånd i
mera traditionell bemärkelse. Den måste omfatta såväl vårt handlande i
internationella organ som våra egna bilaterala relationer till u-länderna.
Olika u-länder har olika behov för sin utveckling. För de länder som redan
nått en bit på industrialiseringens väg är frågor som rör handelsvillkor,
kapitalrörelser och tekniköverföringar -- med miljöanpassad teknik -- det
viktigaste. Det finns anledning för oss att tillsammans med andra länder
återuppväcka en del av ambitionerna bakom 1970-talets debatt om en ny ekonomisk
världsordning. De handelspolitiska spelreglerna måste bättre anpassas till
u-ländernas förutsättningar. I Sverige bör vi noga överväga hur vi skall kunna
bidra till att förbättra dialogen mellan rika och fattiga länder på handelns
område.
U-ländernas strävanden att bygga upp ett ömsesidigt samarbete, ett
syd--syd-samarbete, och minska sitt ensidiga beroende av i-länderna måste
underlättas.
Kunskapsöverföringen mellan i-länder och u-länder är viktig. Det är i hög
grad skillnaden i kunskaps- och tekniknivå som i sin tur skapar de materiella
och ekonomiska skillnaderna. Det är därför viktigt med ökade ansträngningar för
att ge u-länderna tillgång till i-ländernas teknikutveckling. Samtidigt är det
inte självklart att den teknik som är den mest lämpade i i-länder alltid är den
som bäst tillfredsställer u-ländernas behov. En teknik som tar vara på
u-ländernas komparativa fördelar behöver vara robust, möjlig att underhålla med
enkla medel och inriktad på att ge de många människorna utan formell utbildning
möjlighet att skapa resurser. Vi bör inte heller förleda u-länderna att göra om
våra egna misstag, bl.a. på miljöområdet. Eftersom de rika länderna har den
ojämförligt största tekniska utvecklingspotentialen är det dock viktigt att vi
tar vår del av ansvaret för utveckling av sådan teknik som är särskilt inriktad
på u-ländernas behov och förutsättningar.
Miljöproblemen är i hög grad internationella till sin karaktär, och det är
viktigt att länder som saknar egna tekniska och ekonomiska resurser att
bemästra sina miljöproblem får stöd utifrån av länder som har de erforderliga
resurserna. Det behövs samlade internationella program för att rädda de
tropiska regnskogarna, stoppa ökenutbredningen, stoppa erosionen i de tropiska
bergstrakterna.
Den traditionella u-hjälpen bör som hittills inriktas på de allra fattigaste
länderna -- de som inte är hjälpta enbart med bättre handelsvillkor, bättre
investeringsförutsättningar, mer tekniköverföring etc. Det rena biståndet måste
mer än hittills koncentreras på att säkra människors grundläggande överlevnads-
möjligheter och skapa en bas för en ekonomisk, uthållig utveckling som
långsiktigt kan skapa förbättrade levnadsvillkor för människorna. Det innebär
en större koncentration än hittills på projekt av ekologisk betydelse, att
säkerställa basen för livsmedelsförsörjningen också för framtiden. Det gäller
att ge människorna möjligheter att stoppa jordförstöringen, att åstadkomma en
återbeskogning av kala områden, att utveckla miljövänligare jordbrukstekniker,
att utveckla jordbrukets binäringar, lokal livsmedelsförädling, hantverk
och småindustri i byarna, utveckling av kooperativ etc. Som vi framhållit under
tidigare år bör landprogrammeringsprincipen i biståndet tonas ner till förmån
för en mera problemorienterad biståndsprogrammering.
U-landspolitiken måste utgå från principen om alla människors lika värde och
rättigheter. Vi måste respektera våra samarbetspartners kulturella bakgrund och
kunnande. Utveckling måste bygga på de berörda människornas egen förmåga att
mobilisera sina resurser. I-ländernas roll kan aldrig bli annat än ett stöd i
den processen och bör utformas i medvetande också om de problem som våra egna
ekonomiska och tekniska system hittills skapat både för oss själva och för
u-länderna.
För att lägga grunden för en samlad u-landspolitik av det slag utskottet här
skisserat bör en parlamentarisk u-landsutredning tillsättas. Den bör behandla
alla aspekter på Sveriges relationer till u-länderna, såväl handels- och
finanspolitiska som biståndspolitiska etc. och beröra våra multilaterala
relationer likaväl som de bilaterala. Ett syfte bör vara att lägga grunden för
ett kraftfullt svenskt agerande internationellt för att åter föra fram
u-ländernas problem till en central plats i världspolitiken. Den bör också
finna vägar att göra våra egna bilaterala relationer till u-länderna i fråga om
såväl handelspolitik och biståndspolitik som andra områden mera målmedvetet
inriktade.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion U231
(c) ge regeringen till känna. Yrkande 10 i motion U227 (m) och motion U230 (v)
får därmed anses besvarade.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
38. beträffande biståndsutredningar
att riksdagen dels med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U231,
dels med besvarande av yrkande 10 i motion 1990/91:U227 och motion
1990/91:U230 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. BITS och SIDAs arbetsuppgifter (mom. 39)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 börjar med
"Utskottet delar" och på s. 80 slutar med "privatisering av BITS" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion U244 att tekniköverföring,
expertutbyte och utbildning är nyckelfrågor i utvecklingsarbete. Sådana
insatser måste ske på u-ländernas villkor och inte företagens.
SIDA bör därför vara ansvarigt för det tekniska samarbetet, tekniköverföring,
expertutbyte och utbildning. Det privata näringslivets verksamhet i u-länder
bör bekostas av företagen själva, inte av biståndspengar. BITS kan med fördel
privatiseras och omvandlas till ett SITCO om företagen så önskar.
Därmed bifalls motion U244 yrkandena 47 och 48. Yrkande 7 i motion U246 (fp)
anses besvarat.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande BITS och SIDAs arbetsuppgifter
att riksdagen dels med bifall till yrkandena 47 och 48 i motion
1990/91:U244, dels med avslag på yrkande 28 i motion 1990/91:U239 samt
med besvarande av yrkande 7 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
26. BITS och SIDAs arbetsuppgifter (mom. 39)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar med
"Utskottet ser" och slutar med "yrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:
Den katastrofala miljösituationen i Östeuropa motiverar svenskt bistånd till
länderna där. Utskottet har därför föreslagit en fond utanför biståndsanslaget
för miljöinsatser i Östeuropa. Då denna fond inte finansieras av biståndsmedel
anser utskottet att ett särskilt biståndsorgan bör inrättas för att
administrera det svenska stödet till Östeuropa.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 28 i motion U239 (mp).
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
39. beträffande BITS och SIDAs arbetsuppgifter
att riksdagen med bifall till yrkande 28 i motion 1990/91:U239 samt med
besvarande av yrkandena 47 och 48 i motion 1990/91:U244 och yrkande 7 i
motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
27. Representation i SIDAs styrelse (mom. 40)
Bertil Måbrink (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "I SIDAs
styrelse" och slutar med "U229 avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Det är viktigt inte minst ur demokratisk synvinkel att alla riksdagens
partier finns representerade i SIDAs styrelse. Utskottet instämmer i kravet i
motion U229 (v) som härmed tillstyrks.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande representation i SIDAs styrelse
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U229 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 41)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med "Eftersom
det" och på s. 81 slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Enligt det utredningsförslag som ligger till grund för föredragande
statsrådets beskrivning skall organisationen arbeta med en affärsmässig prägel
i syfte att åstadkomma en positiv utveckling av utvecklingsländernas
näringsliv. Vi anser det vara olyckligt och felaktigt att den nya
organisationen får ställning av myndighet.
Under den slutliga prövningen av organisationens uppbyggnad bör det därför
undersökas om inte organisationen i större utsträckning än som planerats kan
frikopplas från statlig verksamhet. Näringslivet bör i högre grad delta i
verksamheten. Det kan ske såsom delägare i ett aktiebolag.
Enligt vår uppfattning bör även IMPODs ställning ytterligare övervägas. En
nära samverkan bör eftersträvas med näringslivet, i all synnerhet med
Grossistförbundet.
Härmed tillstyrks motion U219 (m).
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd
att riksdagen dels med bifall till motion 1990/91:U219, dels med
besvarande av yrkande 22 och yrkande 78 (berörd del) i motion 1990/91:U246 och
på motion 1990/91:U221, dels med avslag på yrkande 7 i motion 1990/91:U231,
yrkande 46 i motion 1990/91:U244 och motion 1990/91:U249 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 41)
Jan-Erik Wikström (fp) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att till den del av utskottets yttrande som på s. 81 slutar med
"handelsfrämjande verksamheten" bort ha lagts:
Sålunda bör IMPOD ha möjlighet att behålla sitt namn och erhålla egna anslag.
dels att till den del av utskottets yttrande som på s. 81 slutar med
"mellan u-länder" bort ha lagts:
Detta bör ske parallellt med att IMPODs arbete för att främja u-landsimport
till Sverige utvidgas.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd
att riksdagen dels med bifall till yrkandena 22 och 78 (delvis) i motion
1990/91:U246, dels med avslag på motion 1990/91:U219, motion 1990/91:U221,
yrkande 7 i motion 1990/91:U231, yrkande 46 i motion 1990/91:U244 samt motion
1990/91:U249 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 41)
Birgitta Hambraeus (c), Karin Söder (c) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar med
"Utskottet tillstyrker förslaget" och som på s. 81 slutar med "får anses
besvarade" bort ha följande lydelse:
Förslaget om att inrätta en ny biståndsmyndighet genom en sammanslagning av
SWEDFUND, IMPOD och delar av SIDAs industribyrå har mötts av hård kritik både
under remissbehandlingen och i riksdagsmotioner.
Utskottet delar mycket av kritiken. I synnerhet gäller det förslaget att slå
samman IMPODs verksamhet att främja u-landsimport till Sverige med SWEDFUNDs
som mer handlar om att uppmuntra svenska företag att engagera sig i u-länder.
Det är också tveksamt om avvecklingen av SIDAs roll i industribiståndet gagnar
en helhetssyn på biståndet där industribiståndet samordnas med socialt och
miljömässigt inriktade insatser.
Utskottet tillstyrker i annat sammanhang förslag i motion U231 (c) om en
parlamentarisk utredning om den svenska u-landspolitiken. Denna utredning bör
också pröva hur den svenska biståndsadministrationen bör gestaltas i framtiden.
Det är av det skälet inte heller lämpligt att vidta de åtgärder regeringen här
föreslår.
Härmed tillstyrks yrkande 7 i motion U231 (c), yrkande 46 i motion U244 (v)
och motion U249 (m). Motion U219 (m), motion U221 (m) och yrkandena 22 och 78
(delvis) i motion U246 (fp) får därmed anses besvarade.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd
att riksdagen dels med bifall till yrkande 7 i motion 1990/91:U231,
dels med anledning av yrkande 46 i motion 1990/91:U244 och motion
1990/91:U249, dels med besvarande av motion 1990/91:U219, motion
1990/91:U221 och yrkande 22 och berörd del av yrkande 78 i motion 1990/91:U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 41)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och på s. 81 slutar med "får anses besvarade" bort ha
följande lydelse:
Utskottet motsätter sig förslaget då det är ytterligare ett led i en
kommersialisering av biståndet och den växande roll som tilldelas ABB, Ericsson
och andra svenska transnationella företag. Eftersom det nya näringslivsorganet
avses finansieras med biståndsmedel är det rimligt att organet drivs i
myndighetsform. IMPODs kunnande och kompetens gäller den svenska marknaden.
IMPOD bör kvarstå som ett fristående organ för företag i tredje världen som
vill marknadsföra sina produkter i vårt land utan att känna att deras partner
är kopplad till inhemska konkurrenter.
Därmed tillstyrks motion U244 (v) yrkande 46. Motionerna U219 (m), U221 (m)
och yrkande 7 i motion U231 (c) samt motion U249 (m) avstyrks medan yrkandena
22 och 78 (delvis) i motion U246 (fp) får anses besvarade.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande ny myndighet för näringslivsbistånd
att riksdagen dels med bifall till yrkande 46 i motion 1990/91:U244,
dels med avslag på motionerna 1990/91:U219, 1990/91:U221 och yrkande 7 i
motion 1990/91:U231 samt med besvarande av yrkandena 22 och 78, berörd del, i
motion 1990/91:U246 och motion 1990/91:U249 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
32. Lokalisering av myndighet för näringslivsbistånd (mom. 42)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar med "Vad
gäller" och på s. 82 slutar med "motion U201 (c)" bort ha följande lydelse:
Frågan om myndighetens lokalisering bortfaller givetvis om den i enlighet med
vad utskottet tidigare anfört inte kommer till stånd. I övrigt vill utskottet
hänvisa till riksdagens tidigare uttalande att nya myndigheter bör lokaliseras
utanför Stockholmsområdet.
Härmed får motionerna U226 (s), U238 (s) och U201 (c) anses besvarade.
dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
42. beträffande lokalisering av myndighet för näringslivsbistånd
att riksdagen förklarar motionerna 1990/91:U201, 1990/91:U226 och
1990/91:U238 besvarade med vad utskottet anfört,
33. Systemet med programländer (mom. 47)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 86 slutar med "motion tillstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det är positivt att Sverige via projektbistånd stöder nya
demokratier som Filippinerna, Pakistan, Chile och Bolivia. Projektbistånd som
form för bistånd bör över huvud taget öka. Det är inte lämpligt att etablera
nya programländer. Projektinriktat bistånd är mera flexibelt och kan snabbare
anpassas till den allmänna samhällsutvecklingen. I vissa länder kan det vidare
vara nödvändigt att kanalisera biståndet vid sidan av den korrupta och
förtryckande regimen. Därvid är projektmetoden att föredra.
Härmed tillstyrks yrkande 7 i motion U227 (m) och yrkande 23 i motion U246.
Yrkande 32 i motion U246 får anses besvarat.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
47. beträffande systemet med programländer
att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1990/91:U227 och med
besvarande av yrkande 32 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar med "En
förutsättning" och på s. 87 slutar med "vara besvarade" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att det bundna biståndet så långt som möjligt bör avvecklas.
Bundet bistånd strider mot frihandelstanken. Mottagarlandets valfrihet
begränsas. Det riskerar att fördyra de upphandlade varorna eftersom
konkurrensen begränsas genom bindningen. Bundet bistånd kan i princip betraktas
som ett slags subvention till en produktion som annars inte skulle vara
konkurrenskraftig. Enligt utskottets mening bör regeringen i nästa
budgetproposition återkomma med förslag till nya riktlinjer för ytterligare
minskning av det bundna biståndet. Utgångspunkten skall vara att varubiståndet
skall vara obundet och att det skall krävas biståndspolitiska skäl för
eventuella undantag från denna princip.
Med det ovan anförda yrkas bifall till yrkande 6 i motion 246 (fp) och
yrkande 9 i motion U239.
dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
49. beträffande bundet bistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U246 och med
besvarande av yrkande 9 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar med "Det
kvarvarande" och på s. 88 slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Politiska fri- och rättigheter har varit mycket begränsade på Cuba alltsedan
revolutionen. Politiska fångar sitter fängslade i okänt antal, några alltsedan
1960. Fortfarande är endast ett politiskt parti tillåtet, det kommunistiska.
Oliktänkande sätts i fängelse och hålls fängslade utan rättegång, och
yttrandefriheten är näst intill obefintlig. Enligt Amnesty Internationals
rapport var de som greps under 1989 medlemmar i fristående grupper som arbetar
för medborgerliga fri- och rättigheter eller miljöfrågor. De senaste
utsmugglade uppgifterna visar att gripandet av politiska fångar accelererade
under 1990. Bara under första halvåret 1990 fängslades nästan femhundra
personer. Mot den bakgrunden anser utskottet att Cuba inte längre bör ingå i
kretsen av länder som är reguljära mottagare av tekniskt bistånd från BITS. I
stället bör stöd ges till de organisationer som aktivt arbetar för ett
demokratiskt Cuba, t.ex. Kommittén för mänskliga rättigheter på Cuba och den
nybildade tvärpolitiska Demokratisk plattform.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkandena 13, 33 och 38 i motion 246 (fp),
yrkande 1 i motion 661 (fp) och yrkandena 1 och 2 i motion 248 (fp).
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
50. beträffande avbrytande av bistånd
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U248,
yrkandena 13, 33 och 38 i motion 1990/91:U246 samt yrkande 1 i motion
1990/91:U661 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Vad
gäller" och slutar med "multilaterala utvecklingsorganen" bort ha följande
lydelse:
Utskottet noterar att UNDP har fått minskade resurser under 1980-talet vilket
slår hårt mot dess viktiga verksamhet som är inriktad på att stödja de
fattigaste u-länderna, särskilt i Afrika söder om Sahara. Sveriges målsättning
bör vara att få till stånd ökade resurser till detta arbete. Mot denna bakgrund
anser utskottet att bidraget till UNDP för nästa budgetår bör höjas med 50
milj.kr. i jämförelse med propositionens förslag och uppgå till 755 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Med det"
och slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande lydelse:
Yrkande 42 i motion U246 (fp) och yrkande 4 i motion U244 (v) tillstyrks.
Yrkande 13 i motion U231 (c) avstyrks.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
52. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen dels med bifall till yrkande 4 i motion 1990/91:U244 och
yrkande 42 i motion 1990/91:U246 dels med avslag på budgetpropositionens
medelsförslag och på yrkande 13 i motion 1990/91:U231 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
37. Bidrag till UNDP, UNHCR och multilaterala miljöinsatser (mom. 52, 56 och
60)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 98 som börjar med
"Utskottet ansluter sig" och slutar med "multilaterala utvecklingsorganen"
utgår,
dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som börjar med "Med det
ovan" och slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner det svårt att hitta motiv för den nedskärning av det svenska
stödet till UNDP som regeringen förordar. Den står helt i strid med de
intentioner regeringen själv anför, och det är att förvänta att pågående
utredningsarbete snarare kommer att föranleda en förstärkning av det svenska
stödet till detta FNs centrala biståndsorgan. Därför är en uppräkning med 75
milj.kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad som anförs i motion U231
motiverad.
Den förvärrade flyktingsituationen i världen leder till ökat ansvar för
UNHCR. En viss ökning av det svenska stödet, som förordas i flera motioner är
därför motiverad. Utskottet förordar en uppräkning med 15 milj.kr. som föreslås
i motion U231.
När det gäller internationella miljöinsatser innebär regeringsförslaget om
nominellt oförändrat anslag en reell nedskärning. Det strider mot den
prioritering av insatser på miljöområdet som riksdagen vid ett flertal
tillfällen gett uttryck för. Anslaget bör därför, som föreslås i motion U231,
tillföras ytterligare 50 milj.kr.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 12, 13, 15 och 16 i motion U231 (c),
yrkande 7 i motion U244 (v) samt yrkandena 44 och 50 i motion U246 (fp), medan
övriga yrkanden avstyrks i dessa delar.
dels att utskottets hemställan i momenten 52, 56 och 60 bort ha följande
lydelser:
52. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1990/91:U231 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 4 i motion
1990/91:U244 och yrkande 42 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
56. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1990/91:U231 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 2 i motion
1990/91:U240, yrkande 12 i motion 1990/91:U244 och yrkande 47 i motion
1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60. beträffande bidrag till multilaterala miljöinsatser att riksdagen
med bifall till yrkande 16 i motion U231 och yrkande 50 i motion 1990/91:U246
samt med avslag på yrkande 51 i motion 1990/91:U246 och på budgetpropositionens
medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
38. Bidrag till UNFPA (mom. 53)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Vad
gäller" och slutar med "multilaterala utvecklingsorganen" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har tidigare i betänkandet understrukit betydelsen av ökat bistånd
på befolkningsområdet. De multilaterala organen har mycket viktiga uppgifter
på befolkningsområdet och har goda förutsättningar att svara för ett bra
bistånd i sammanhanget. Utskottet anser mot den bakgrunden att bidraget till
UNFPA bör höjas i jämförelse med propositionens förslag med 20 milj.kr. till
155 milj.kr. för budgetåret 1991/92.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Med det"
och slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande lydelse:
Härmed tillstyrks yrkande 43 i motion U246 (fp). Yrkande 6 i motion U244 (v)
avstyrks.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande Bidrag till UNFPA
att riksdagen med bifall till yrkande 43 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 6 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Bidrag till UNFPA (mom. 53)
Bertil Måbrink (v) anser
att moment 53 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
53. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U244 samt med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 43 i motion 1990/91:U246 som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i
denna del,
40. Bidrag till UNICEF (mom. 54)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Vad
gäller" och slutar med "multilaterala utvecklingsorganen" bort ha följande
lydelse:
UNICEF har en stark fattigdomsinriktning i sin verksamhet. Barnen är en
särskilt utsatt grupp i de fattiga länderna och det bör vara en huvuduppgift i
svenskt utvecklingssamarbete att verka för en drägligare tillvaro för barnen.
Utskottet anser att bidragen till UNICEF bör höjas jämfört med propositionens
förslag med 30 milj.kr. till 400 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 99 börjar med "Med det"
och slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande lydelse:
Härmed tillstyrks yrkande 45 i motion U246. Yrkande 5 i motion U244 avstyrks.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
54. beträffande Bidrag till UNICEF
att riksdagen med bifall till yrkande 45 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 5 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Bidrag till UNICEF (mom. 54)
Bertil Måbrink (v) anser
att moment 54 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
54. beträffande bidrag till UNICEF
att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 45 i motion 1990/91:U246 som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i
denna del,
42. Bidrag till UNRWA (mom. 55)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med
"resurser till UNDP" bort ha lagts:
Förhållandena för Palestinaflyktingarna har successivt försämrats och ökade
humanitära insatser för dessa flyktingar är mycket angelägna. Utskottet anser
att bidragen till UNRWA bör höjas jämfört med propositionens förslag med 20
milj.kr. till 160 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 46 i motion U246. Yrkande 11 i motion U244
avstyrks.
dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
55. beträffande bidrag till UNRWA
att riksdagen med bifall till yrkande 46 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 11 i motion
1990(91;U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
43. Bidrag till UNRWA (mom. 55)
Bertil Måbrink (v) anser
att moment 55 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
55. beträffande bidrag till UNRWA
att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 46 i motion 1990/91:U246 som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i
denna del,
44. Bidrag till UNHCR (mom. 56)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) samt Bertil Måbrink (v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med
"Utskottet ansluter sig" och slutar med "UNHCR bedriver" bort ha följande
lydelse:
Enligt UNHCR uppgår antalet flyktingar i världen till cirka 15 miljoner, av
vilka huvudparten finns i tredje världens fattigaste länder. Dessutom finns
minst lika många potentiella flyktingar, som inte passerat nationsgränser, s.k.
displaced persons, vilka inte omfattas av det internationella skydds- och
hjälpsystemet.
På grund av den mycket allvarliga flyktingsituationen anser utskottet det
vara angeläget att bidraget till FNs flyktingkommissarie höjs med ytterligare
25 milj.kr. utöver regeringens förslag.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 137 börjar med "Med det
ovan" och slutar med "internationella biståndsprogram." bort ha följande
lydelse:
Härmed tillstyrks yrkande 2 i motion U240 (m) och yrkande 12 i motion U244
(v). Övriga yrkanden avslås.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
56. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1990/91:U240 och yrkande 12
i motion 1990/91:U244 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och
på yrkande 12 i motion 1990/91:U231, och yrkande 47 i motion 1990/91:246 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
45. Bidrag till UNHCR (mom. 56)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med
"resurser till UNDP" bort ha lagts:
Det finns i dag dubbelt så många flyktingar i världen som vid början av
1980-talet. Till detta kommer 14 miljoner som är flyktingar i sitt eget land.
UNHCR bistår i dag direkt 7 miljoner flyktingar. För detta disponerar man
resurser som motsvarar en krona och 17 öre per flykting och dag. UNHCR måste få
resurser att skydda flyktingar mot övergrepp och klara deras överlevnad. Den
utomordentligt allvarliga flyktingsituationen i världen och den ekonomiska kris
UNHCR befinner sig i motiverar kraftigt utökade svenska bidrag. Utskottet anser
att bidragen till UNHCR bör höjas jämfört med propositionens förslag med 100
milj.kr. till 315 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 47 i motion U246 (fp). Yrkande 12 i motion U231
(c), yrkande 2 i motion U240 (m) och yrkande 12 i motion U244 (v) avstyrks.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
56. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till yrkande 47 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 12 i motion
1990/91:U231, yrkande 2 i motion 1990/91:U240 och yrkande 12 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
46. Bidrag till IPPF (mom. 57)
Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c),
Bertil Måbrink (v) samt Karin Söder (c) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med
"resurser till UNDP" bort ha lagts:
Som angetts tidigare i betänkandet bör de ökade insatser på
befolkningsområdet som utskottet förordar även komma de multilaterala organen
till del. Utskottet anser att bidragen till IPPF bör höjas jämfört med
propositionens förslag med 20 milj.kr. till 110 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 44 i motion U246 (fp), yrkande 15 i motion U231 (c)
och yrkande 7 i motion U244 (v).
dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
57. beträffande bidrag till IPPF
att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1990/91:U231, yrkande 7 i
motion 1990/91:U244 och yrkande 44 i motion 1990/91:U246, samt med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
47. Bidrag till ITC (mom. 58)
Bertil Måbrink (v) anser
att moment 58 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
58. beträffande bidrag till ITC
att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
48. Bidrag till UNFDAC (mom. 59)
Bertil Måbrink (v) anser att moment 59 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
59. beträffande bidrag till UNFDAC
att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
49. Bidrag till multilaterala miljöinsatser (mom. 60)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med
"resurser till UNDP" bort ha lagts:
Utskottet har tidigare i betänkandet betonat miljömålets betydelse i det
svenska biståndet och vikten av insatser på området. Detta bör som konstaterats
i betänkandet gälla såväl det bilaterala som det multilaterala
utvecklingssamarbetet. Bidragen för multilaterala miljöinsatser bör i
konsekvens härmed höjas jämfört med propositionens förslag med sammanlagt 56
milj.kr. till 181 milj.kr. vilket inkluderar en höjning av bidraget till
Mekongkommittén med 6 milj.kr.
Mekongkommittén gör värdefulla insatser, inte minst på miljöområdet, i
Sydostasien. Utskottet bedömer i likhet med motion U246 att en höjning med 6
milj.kr. utöver regeringens förslag är väl motiverad.
Härmed tillstyrks yrkandena 50 och 51 i motion U246 (fp). Yrkande 16 i motion
U231 (c) avstyrks.
dels att moment 60 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
60. beträffande bidrag till multilaterala miljöinsatser
att riksdagen med bifall till yrkandena 50 och 51 i motion 1990/91:U246 samt
med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 16 i motion
1990/91:U231 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
50. Övriga multilaterala insatser (mom. 61)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att det till den del av utskottets yttrande som på s. 98 slutar med
"resurser till UNDP" bort ha lagts:
Utskottet har tidigare i betänkandet betonat betydelsen av bistånd för
kvinnor och värdet av insatser för boende i fattiga länder. Det är viktigt att
de svenska bilaterala insatserna på dessa områden kompletteras med
multilaterala insatser. Utskottet förordar därför en höjning av bidragen till
UNIFEM och HABITAT med 2 resp. 5 milj.kr. Härmed höjs medelsramen för
anslagsposten Andra multilaterala bidrag med motsvarande belopp.
Härmed tillstyrks yrkandena 48 och 49 i motion U246 (fp). Yrkandena 16, 17,
18, 19 och 20 i motion U244 (v) avstyrks.
dels att moment 61 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
61. beträffande övriga multilaterala insatser
att riksdagen med bifall till yrkandena 48 och 49 i motion 1990/91:U246 samt
med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 16, 17, 18,
19 och 20 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
51. Övriga multilaterala insatser (mom. 61)
Bertil Måbrink (v) anser att moment 61 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
61. beträffande övriga multilaterala insatser
att riksdagen med bifall till yrkandena 16, 17, 18, 19 och 20 i motion
1990/91:U244 och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt
yrkandena 48 och 49 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
52. Internationellt livsmedelsbistånd (mom. 62)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 100 som börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "i motion U244" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar dock att regeringsförslaget om oförändrat anslag till
World Food Programme innebär en reell nedskärning. Detta är inte godtagbart med
hänsyn till de stora problemen på livsmedelsförsörjningens område. I stället
bör anslaget så som föreslås i motion U231 räknas upp med 50 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 14 i motion U231 (c). Yrkande 10 i motion U244 (v)
avstyrks.
dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
62. beträffande internationellt livsmedelsbistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1990/91:U231, samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 10 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
53. Bidrag till miljöfonder (mom. 63)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som börjar med
"Utskottet anser inte" och slutar med "motion U624 (mp)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet tillstyrker att riksdagen för budgetåret 1991/92 anslår
1000000000kr. utöver vad regeringen har föreslagit till en europeisk
miljöfond samt 1 000 000 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit till en
utomeuropeisk miljöfond.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 4, 5, 7 och 8 i motion U239 (mp).
dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
63. beträffande bidrag till miljöfonder
att riksdagen med bifall till yrkandena 4, 5, 7 och 8 i motion U239 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
54. Inrättande av ett ekonomiskt råd i FN (mom. 64)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 99 som börjar med "FN har"
och sompå s. 100 slutar med "motion U642 (mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, liksom motionären, att världens ekonomiska situation präglas
av ojämlikhet. Trots det pågående arbetet i FN har ingen lösning på problemet
presenterats. Det är de rika ländernas finanspolitik och de multinationella
företagens vinstintressen som styr utvecklingen. Förslag om ett ekonomiskt råd
i FN har förts fram av UNDP-rådgivaren Mahbub ul Haq. Ett råd av detta slag
skulle ha en beslutande funktion. Utskottet stöder förslaget om att regeringen
genom sin FN-representation bör ta upp förslaget i generalförsamlingen.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 1 motion U642 (mp).
dels att moment 64 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
64. beträffande inrättande av ett ekonomiskt råd i FN
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U642 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
55. Röstningsförfarandet i Världsbanken (mom. 66)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 100 börjar med "En
annan ordning" och på s. 101 slutar med "minska sina engagemang" bort ha
följande lydelse:
Risken att länder med stor kapitalinsats i banken skulle minska sitt
engagemang får tas för att nå en mer demokratisk beslutsordning. Även andra
faktorer än kapitalinsatsen medför inflytande i banken.
dels att den del av utskottets ytrande som på s. 101 börjar med "Mot
bakgrund av ovanstående" och slutar med "yrkande 3 i motion U233 (v)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen bör ta initiativ i den riktning som yrkande 2
i motion U231 och yrkande 3 i motion U233 föreslår varför dessa yrkanden
tillstyrks.
dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
66. beträffande röstningsförfarandet i Världsbanken
att riksdagen med bifall till yrkande 2, berörd del, i motion 1990/91:U231
och yrkande 3 i motion 1990/91:U233 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
56. Offentlighet och öppenhet i Världsbanken (mom.68)
Bertil Måbrink (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 101 som börjar med
"Utskottet är således" och på s. 102 slutar med "Fi409 (mp) anses besvarad"
bort ha följande lydelse:
Det är inte rimligt att handlingar skall vara hemliga även för berörda
länders regeringar och deras representanter i styrelsen. Huvudprincipen bör
vara att handlingar är offentliga med att regler utformas för den sekretess som
är nödvändig. Även i vårt land hindrar ju inte offentlighetsprincipen att vissa
handlingar sekretessbeläggs.
Utskottet anser att regeringen bör verka för att offentlighetspricnipen
införs i Världsbanksgruppen och IMF.
Utskottet anser att miljöaspekterna inom Världsbankens verksamhet måste ges
ytterligare uppmärksamhet. När det gäller miljökonsekvensanalyser inom
Världsbanken är det viktigt att offentlig bearbetning och hearings m.m. ingår
som en del av metodiken. De som berörs av konsekvenserna av ett projekt måste
få en chans att granska och påverka projektens utformning. Sverige har en plats
i Världsbankens styrelse och bör i det sammanhanget verka för att möjligheten
till folkligt deltagande garanteras då miljökonsekvensbeskrivningar tas fram. I
detta sammanhang vill utskottet också generellt understryka vikten av ökad
öppenhet inom såväl Världsbankens som IMFs verksamheter.
Med det ovan anförda tillstyrks yrkande 1 i motion U233 (v) och motion Fi409
(mp).
dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
68. beträffande offentlighet och öppenhet i Världsbanken
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U233 och motion
1990/91:Fi409 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
57. Världsbankslån till Iran (mom. 69)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102 börjar med "Detta
kan gälla" och slutar med "yrkande 3 i motion U648 (v)" bort ha följande
lydelse:
Iran är dock ett specialfall, vars regim visar en utomordentligt liten
respekt för mänskliga rättigheter. Förföljelserna och avrättningarna av
politiska motståndare medför sannolikt att Iran framstår som den stat som har
minst respekt för demokrati och mänskliga rättigheter. Listan över illdåd kan
göras lång. Sverige bör verka i enlighet med de krav som ställs i motion U648
(v).
Yrkande 3 i motion U648 (v) tillstyrks.
dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
69. beträffande världsbankslån till Iran
att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1990/91:U648 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
58. Utträde ur IFC (mom. 70)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 102 börjar med
"Utskottet vill tillägga" och på s. 103 slutar med "8 och 9 i motion U244 (v)"
bort ha följande lydelse:
Det finns emellertid en avsevärd risk att u-länderna, när u-ländernas
tillgångar privatiseras i stor skala, drabbas av en svår kapitalflykt och
naturresurserna ställs under de transnationella bolagens kontroll. Sverige bör
inte medverka i kapitalhöjningen i IFC utan tvärtom utträda ur detta
finansieringsorgan.
Därmed tillstyrks yrkande 8 i motion U244 (v).
dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
70. beträffande utträde ur IFC
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1990/91:U244 och yrkande 6 i
motion 1990/91:U233 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motion 1990/91:U244 i denna del,
59. Bidrag till IFC (mom. 71)
Bertil Måbrink (v) anser att moment 71 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
71. beträffande bidrag till IFC
att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motion 1990/91:U244 i denna del,
60. Riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete (mom. 72, motiveringen)
Bertil Måbrink (v) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 98 börjar med "Vad gäller" och
på s. 99 slutar med "internationella biståndsprogram" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar dock att detta inte står i motsättning till att Sverige
utvecklar sitt stöd till de multilaterala biståndsorganen ytterligare. Att
andra industriländer inte tar sitt ansvar gentemot den tredje världen får inte
bromsa vårt eget engagemang.
Utskottet menar att en fortsatt kraftfull satsning på meningsfulla
multilaterala biståndsorgan är nödvändig. I motion U244 har en sådan kraftfull
satsning tydliggjorts.
En sådan satsning står heller inte i motsättning till den parlamentariska
utredning som undersöker det svenska biståndet till multilaterala
biståndsorgan.
Därför tillstyrks motion U244 (v) yrkandena 4, 5, 6, 7, 11, 12, 13, 14, 16,
17, 18, 19 och 20 samt yrkande 2 i motion U240 (m), yrkandena 42 och 44 i
motion U246 (fp), samt yrkande 15 i motion U231. Övriga yrkanden avslås.
61. Bidrag till internationella biståndsprogram (mom.75)
Inger Schörling (mp) anser att moment 75 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
75. beträffande bidrag till internationella biståndsprogram
att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion U624 och med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag anvisar ett reservationsanslag på
5319379000kr.,
62. Medelsram för Angola (mom. 77)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 105 börjar med
"Utskottet är" och på s. 106 slutar med "vara besvarad" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser därför att landramen till Angola bör avvecklas helt fr.o.m.
nästa budgetår. Sverige bör i stället aktivt verka för fred och försoning i
landet samt stödja en demokratisk utveckling. Biståndet till enskilda
organisationer för humanitära insatser, katastrofhjälp och demokratiutveckling
skall ges fortsatt stöd. Sverige bör verka för att detta stöd får en geografisk
breddning och kommer hela det angolanska folket till del.
Därmed tillstyrks yrkande 1 i motion U237 (m) och yrkande 17 i motion U240
(m).
dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
77. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 17 i motion 1990/91:U231,
yrkande 21 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 52 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
63. Medelsram för Angola (mom. 77)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) samt Birgitta Hambraeus
och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106 börjar med
"Biståndets innehåll" och slutar med "vara besvarad" bort ha följande lydelse:
Som angetts i SIDAs anslagsframställning finns omfattande behov av katastrof-
och återuppbyggnadsbistånd samt stöd för det väntade ekonomiska
anpassningsprogrammet i syfte att lindra det angolanska folkets mångåriga,
svåra lidande. Med hänsyn till de stora hjälpbehoven och de positiva inslag i
den politiska utvecklingen som kan konstateras finner utskottet det inte
rimligt med en landram för Angola som i realiteten innebär en nedskärning. Mot
denna bakgrund finner utskottet det motiverat att höja medelsramen för Angola
jämfört med propositionens förslag med 25 milj.kr. till 225 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 52 i motion U246 (fp). Yrkande 17 i motion U231
(c), yrkande 17 i motion U240 (m) och yrkande 21 i motion U244 (v) avstyrks.
dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
77. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med bifall till yrkande 52 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 17 i motion
1990/91:U231, yrkande 17 i motion 1990/91:U240 och yrkande 21 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
64. Medelsram för Angola (mom. 77)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 106 börjar med "Den av
regeringen" och som slutar med "vara besvarad" bort ha följande lydelse:
Med tanke på den ovan beskrivna mycket svåra situationen i Angola, som till
stor del orsakats av inbördeskriget och Sydafrikas direkta och indirekta
aggression är det nödvändigt att höja biståndet. Motion U244 yrkande 21 anger
en lämplig nivå.
Utskottet tillstyrker yrkande 21 i motion U244 (v).
dels att moment 77 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
77. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 17 i motion 1990/91:U231,
yrkande 17 i motion 1990/91:U240 och yrkande 52 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
65. Medelsram för Etiopien (mom. 80)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 107 börjar med "Det
svenska" och slutar med "vara besvarat" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att förutsättningarna för ett reguljärt långsiktigt
bilateralt utvecklingsarbete med Etiopien kraftigt försämrats under senare år.
Den nuvarande regimen i Etiopien har under lång tid bedrivit ett hårt förtryck.
Det har lett till ett omfattande missnöje med regimen, som har kunnat slås ned
endast med brutala metoder. Det utvecklingsbistånd som går genom den etiopiska
staten bör därför avslutas. Ett sådant bistånd kan bara bidra till att förlänga
förtrycket. Endast om regeringens militära operationer inställs och omedelbara
förhandlingar inleds med alla motståndsgrupperingar om en övergång mot
demokrati bör biståndet kunna fortsätta.
Katastrofbistånd och bistånd som inte går till regimen bör naturligtvis komma
i fråga. Stora ökningar blir snarast nödvändiga, eftersom Mengisturegimen genom
sin politik orsakat en omfattande hungersnöd, som hotar att få samma eller
t.o.m. större proportioner än svältkatastrofen 1985.
Utskottet utgår ifrån att landets allmänpolitiska utveckling och de
återupptagna fredsansträngningarna även i fortsättningen noga följs från svensk
sida.
Härmed tillstyrks yrkande 18 i motion U240 (m).
dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
80. beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med bifall till yrkande 18 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
66. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 81)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 107 börjar med
"Skuldsituationen i" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Guinea-Bissau är en enpartistat. Brott mot mänskliga rättigheter förekommer.
Det svaga utbudet av press, radio och TV kontrolleras av staten och partiet.
Utskottet anser att eftersom något aktivt arbete mot en demokratisk utveckling
inte förekommer så bör nästa års biståndsram minskas med 20 % och fastställas
till 72 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 6 i motion U240 (m). Yrkande 22 i motion U244 (v)
och yrkande 53 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
81. beträffande medelsram för Guinea-Bissau
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 22 i motion 1990/91:U244
och yrkande 53 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
67. Medelsram för Guinea Bissau (mom. 81)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 107 börjar med
"Skuldsituationen i" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Guinea-Bissau tillhör de minst utvecklade länderna. I och med att landet
genomför ett strukturanpassningsprogram har förutsättningarna att förmedla ett
effektivt bistånd ökat. Mot bakgrund av de omfattande behoven i landet förordar
utskottet att medelsramen höjs i enlighet med SIDAs anslagsframställan till 100
milj. kr., dvs. 5 milj.kr. högre än propositionens medelsförslag.
Härmed tillstyrks yrkande 53 i motion U246.
dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
81. beträffande medelsram för Guinea-Bissau
att riksdagen med bifall till yrkande 53 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 6 i motion
1990/91:U240 och yrkande 22 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
68. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 81)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 107 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "53 i motion U246 (fp)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser inte minst mot bakgrund av den ansträngda situationen för de
sociala sektorerna i landet att biståndet i enlighet med motion U244 bör höjas
till 105 milj.kr.
dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
81. beträffande medelsram för Guinea-Bissau
att riksdagen med bifall till yrkande 22 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 6 i motion 1990/91:U240 och
yrkande 53 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
69. Medelsram för Kap Verde (mom. 82)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med "Det
svenska biståndet" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Det svenska biståndet är viktigt för Kap Verdes sårbara ekonomi och ett stöd
för en fortsatt demokratisk utveckling.
Utskottet anser därför att medelsramen även fortsättningsvis skall vara 70
milj. kr.
Härmed tillstyrks yrkande 7 i motion U420. Yrkande 23 i motion U244 och
yrkande 54 i motion U246 avstyrks.
dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
82. beträffande medelsram för Kap Verde
att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 23 i motion 1990/91:U244
och yrkande 54 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med "Det
svenska" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Även Kap Verde tillhör de minst utvecklade länderna. Mot bakgrund av landets
begränsade naturresurser och odlingsmöjligheter är självförsörjningsgraden låg.
Det svenska biståndet bedöms kunna spela en viktig roll i ansträngningarna att
trygga befolkningens överlevnad och bygga upp den produktiva basen i landet.
Landet har nyligen övergått till flerpartisystem och genomfört fria val.
Utskottet ansluter sig till förslaget i SIDAs anslagsframställan om en
medelsram av 80 milj.kr., vilket är en höjning jämfört med propositionens
förslag med 5 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 54 i motion U246 (fp) och yrkande 23 i motion U244
(v).
dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
82. beträffande medelsram för Kap Verde
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U244 och yrkande 54
i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsram och på
yrkande 7 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
71. Medelsram för Kenya (mom. 83)
Alf Wennefors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 108 börjar med "Det
svenska biståndet fungerar" och slutar med "U246 (fp) avstyrks därmed" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att biståndet genom statsmakten i Kenya skall avvecklas om
inte utvecklingen sker i demokratisk riktning. Avvecklingen förslås ske under
fem år. Utskottet föreslår därför en minskning av landramen med 30 milj.kr.,
vilket innebär en total medelsram om 120 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 8 i motion U240 (m). Yrkande 19 i motion U231 (c)
och yrkande 60 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 83 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
83. beträffande medelsram för Kenya
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 19 i motion 1990/91:U231 och
yrkande 60 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
72. Medelsram för Lesotho (mom. 84)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med "Det
militärråd" och slutar med "U240 (m)" bort ha följande lydelse:
Partipolitisk verksamhet är förbjuden och även om det styrande militärrådet
har utlovat att en övergång till civilt styre skall ske så finns ingen verklig
ansats till att införa ett demokratiskt styrelseskick.
Utskottet tillstyrker yrkande 9 i motion U240.
dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
84. beträffande medelsram för Lesotho
att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
73. Medelsram för Moçambique (mom. 85)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med
"Moçambique är" och på s. 110 slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande
lydelse:
Moçambique är en enpartistat där det statsbärande partiet Frelimo under fem
år talat om att en demokratisk utveckling skall äga rum. Trots konstitutionella
ändringar och förbättringar av de mänskliga rättigheterna som att dödsstraffet
avskaffats har ännu inte några verkliga steg tagits för en demokratisk
utveckling. Rebellrörelsen RNM förhandlar om fred med Frelimo som uppfyllt ett
stort antal av RNMs krav. RNM eftertraktar en maktdelning i Moçambique.
Härmed tillstyrks yrkande 10 i motion U240 (m). Yrkande 18 i motion U231 (c),
yrkande 24 i motion U244 (v) och yrkande 55 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med bifall till yrkande 10 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 18 i motion 1990/90:U231,
yrkande 24 i motion 1990/90:U244 och yrkande 55 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
74. Medelsram för Moçambique (mom. 85)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Kriget i Moçambique har tärt hårt på landets mänskliga och materiella
resurser. Behoven av stöd för överlevnad och till återuppbyggnad är enorma.
Landet har just beslutat övergå till flerpartisystem. Det är därför särskilt
angeläget att stödet upprätthålls och utvecklas. Utskottet anser att
medelsramen för Moçambique bör höjas jämfört med propositionens förslag med 5
milj.kr. till 480 milj.kr., vilket också ligger i linje med SIDAs
anslagsframställan.
Härmed tillstyrks yrkande 55 i motion U246 (fp).
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med bifall till yrkande 55 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 18 i motion
1990/91:U231, yrkande 10 i motion 1990/91:U240 och yrkande 24 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
75. Medelsram för Moçambique (mom. 85)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 109 som börjar med "Mot
bakgrund av" och på s. 110 slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande
lydelse:
Mot bakgrund av den besvärliga situation Moçambique befinner sig i och de
positiva ekonomiska och sociala reformer som har uppvisats finner utskottet det
motiverat med en viss ökning av det svenska biståndet. Den uppräkning
regeringen föreslår räcker endast för att behålla biståndets köpkraft. En
ytterligare uppräkning med 30 milj.kr. som föreslås i motion U231 är därför
motiverad.
Yrkande 18 i motion U231 (c) tillstyrks därmed, medan övriga yrkanden i
denna del avstyrks.
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med bifall till yrkande 18 i motion 1990/91:U231 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 10 i motion 1990/91:U240,
yrkande 24 i motion 1990/91:U244 och yrkande 55 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
76. Medelsram för Moçambique (mom. 85)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 109 börjar med "Mot
bakgrund" och på s. 110 slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att Moçambique är ett av världens fattigaste länder, som
dessutom befinner sig i en ytterligt svår situation utsatt för fortsatt terror
från RNM, är det nödvändigt med en mycket kraftfull ökning av det svenska
biståndet. En sådan ökning skulle också understödja regeringens positiva
reformer som gynnar folkflertalet i Moçambique.
dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
85. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 18 i motion 1990/91:U231,
yrkande 10 i motion 1990/91:U240 och yrkande 55 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
77. Medelsram för Namibia (mom. 86)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 110 börjar med "Ett
arbete" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det bistånd som utgår till Namibia skall utgå som
projektbistånd. Biståndet bör sättas till 100 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 11 i motion U240 (m).
dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
86. beträffande medelsram för Namibia
att riksdagen med bifall till yrkande 11 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
78. Medelsram för Tanzania (mom. 87)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 110 börjar med "Läget
beträffande" och på s. 111 slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Rapporter om polismisshandel förekommer och politiska frihetsberövanden sker
på främst Zanzibar.
Den politiska situationen är stabilt odemokratisk, och trots en viss
ekonomisk återhämtning finns anledning att ställa frågan om det svenska
biståndet har varit fattigdomsskapande i stället för välståndsskapande.
Medelsramen till Tanzania bör, så länge ingen demokratisk utveckling
förekommer, minskas och lämpligen sättas till 440 milj.kr.
Utskottet tillstyrker yrkande 12 i motion U240 (m). Yrkande 26 i motion U244
(v) avstyrks.
dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
87. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med bifall till yrkande 12 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 26 i motion 1990/91:U244
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
79. Medelsram för Tanzania (mom. 87)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 111 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "26 i motion U244 (v)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser det vara nödvändigt att ge ordentliga resurser för detta.
Motion U244 anger en lämplig höjning av biståndet.
dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
87. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med bifall till yrkande 26 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 12 i motion 1990/91:U240 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
80. Inriktningen av biståndet till Uganda (mom. 88)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 111 börjar med "Som
konstateras" och slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motion U227 (m), att det är en riktig princip
att inte söka etablera nya programländer. Biståndet bör i stället vara
projektinriktat. Även om erfarenheterna av biståndet till Uganda anses vara
goda och har fått fastare former finner utskottet det inte lämpligt att Uganda
görs till programland. Utvecklingen i landet är oroande och allvarliga brott
mot mänskliga rättigheter förekommer.
Utskottet avslår därför propositionens förslag att biståndet till Uganda
regleras i ett bilateralt ramavtal. Stödet till Uganda skall även i
fortsättningen ske i form av projektbistånd.
Härmed tillstyrks yrkande 8 i motion U227 (m).
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
88. beträffande inriktningen av biståndet till Uganda
att riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 1990/91:U227 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
81. Medelsram för Uganda (mom. 89)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 111 börjar med "Det
svenska" och slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet bedömer att möjligheterna att förmedla ett effektivt
fattigdomsinriktat bistånd till Uganda är goda. Mot bakgrund av de omfattande
biståndsbehoven anser utskottet att medelsramen för Uganda bör höjas jämfört
med propositionens förslag med 10 milj.kr. till 120 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 56 i motion U246.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande medelsram för Uganda
att riksdagen med bifall till yrkande 56 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och yrkande 25 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utksottet anfört,
82. Medelsram för Uganda (mom. 89)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 111 som börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "25 i motion U244 (v)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att motion U244 anger en lämplig ram för det inledande året i
det bilaterala avtalet.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
89. beträffande medelsram för Uganda
att riksdagen med bifall till yrkande 25 i motion 1990/91:U244
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 56 i motion
1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
83. Medelsram för Zambia (mom. 90)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med "Sverige
har" och slutar med "U240 (m)" bort ha följande lydelse:
Zambia är fortfarande en enpartistat med all makt samlad hos presidenten.
Landet befinner sig i en ekonomisk kris och det politiska läget är instabilt.
För att förmå presidenten att verkligen låta genomföra fria, allmänna val och
arbeta för en utveckling mot en demokratisk, pluralistisk stat föreslår
utskottet att biståndet minskas med 20 %.
Utskottet tillstyrker yrkande 13 i motion U240 (m).
dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
90. beträffande medelsram för Zambia
att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
84. Medelsram för Zimbabwe (mom. 91)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med
"Utskottet konstaterar" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande
lydelse:
Zimbabwe är enligt konstitutionen en flerpartistat men i verkligheten styr
ett parti landet. President och partiledning har klargjort att regeringspartiet
vill vinna alla platser i parlamentet och på det sättet uppnå en
enpartisituation.
Utskottet anser det nödvändigt att markera önskemålet om en demokratisk och
pluralistisk utveckling i landet och anser därför att biståndet skall
villkoras.
Härmed tillstyrks yrkande 14 i motion U240 (m). Övriga yrkanden avstyrks.
dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
91. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 20 i motion 1990/91:U231 och
yrkande 27 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
85. Medelsram för Zimbabwe (mom. 91)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 112 som börjar med
""Utskottet finner " och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner dock att osäkerheten när det gäller förutsättningarna för en
demokratisk utveckling i landet är så stora att en viss återhållsamhet när det
gäller biståndet är motiverat. Landramen för Zimbabwe bör därför bibehållas på
200 milj.kr.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 20 i motion U231 (c) och avstyrker
övriga yrkanden i denna del.
dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
91. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen dels med bifall till yrkande 20 i motion 1990/91:U231, dels med
avslag på budgetpropositionens medelsförlag och på yrkande 14 i motion
1990/91:U240 och yrkande 27 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
86. Medelsram för Zimbabwe (mom. 91)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 112 börjar med
"Utskottet finner den" och slutar med "27 i motion U244 (v)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner, inte minst mot bakgrund av behovet av att svenskt bistånd
skall bidra till att minska de sociala och ekonomiska klyftorna, att en höjning
i enlighet med förslaget i motion U244 (v) är nödvändig. Yrkande 20 i motion
U231 och yrkande 14 i motion U240 avstyrks.
dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
91. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med bifall till yrkande 27 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 20 i motion 1990/91:U231 och
yrkande 14 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
87. Medelsram för Indien (mom. 93)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 113 börjar med "Det
svenska" och slutar med "tillstyrks därför" bort ha följande lydelse:
Indien är ett av världens fattigaste länder och samtidigt en etablerad
demokrati. I Indien görs också en rad värdefulla fattigdoms- och miljöinriktade
svenska biståndsinsatser.
Mot denna bakgrund finns det skäl att ytterligare utveckla det svenska
biståndet. Utskottet tillstyrker förslaget i motion U246 -- som överensstämmer
med SIDAs yrkande om en höjning med 35 milj.kr. i förhållande till regeringens
förslag.
dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
93. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med bifall till yrkande 57 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens anslagsförslag och på yrkande 5 i motion
1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
88. Medelsram för Laos (mom. 94)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 113 börjar med "I Laos
har" och på s. 114 slutar med "U244 (v) bort ha följande lydelse:
Laos är en enpartistat med stora brister i rättssystemet. En ekonomisk
liberalisering i främst städerna har bidragit till en förbättrad ekonomi.
Demokratisk utveckling bör stödjas på allt sätt, och biståndet genom landramen
bör villkoras så att det styrande partiet inser att våra avsikter därvidlag är
allvarligt menade. Medelsramen bör därför sänkas med 20 %.
Utskottet tillstyrker yrkande 15 i motion U240. Yrkande 31 i motion U244
avstyrks.
dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
94. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till yrkande 15 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 31 i motion 1990/91:U244
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
89. Medelsram för Laos (mom. 94)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "31 i motion U244 (v)" bort ha följande
lydelse:
Med tanke på att landet är ett av världens fattigaste och fortfarande dras
med svåra skador från USAs bombningar av landet under Indokinakriget är en
kraftig höjning av biståndet nödvändigt. Motion U244 anger en lämplig ram.
Yrkande 15 i motion U240 avstyrks.
dels att moment 94 i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
94. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till yrkande 31 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 15 i motion 1990/91:U240 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
90. Medelsram för Vietnam (mom. 98)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med "Det
svenska" och på s. 115 slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att utvecklingsbiståndet till Vietnam
inriktas på att stödja en utveckling mot demokrati och marknadsekonomi. Mycket
tyder nu på att Vietnams regering avser att slå in på en mer kinesisk väg.
Vissa steg har tagits i riktning mot ekonomisk liberalisering, doi-moi, men
tycks ha stannat upp. Någon politisk liberalisering har ännu inte skett.
Politiska fångar förekommer fortfarande. Biståndet till Vietnam måste ges en
klar demokratiprofil och inriktas på att stödja ansatserna till en friare
ekonomi.
Utskottet finner det lämpligt att detta stöd utgår från huvudprogrammet
"Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd" och att biståndet som
ges via den vietnamesiska regeringen avvecklas. För nästa budgetår bör någon ny
landram ej anvisas.
Härmed tillstyrks yrkande 16 i motion U240 (m).
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 16 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 22 i motion 1990/91:U231,
yrkande 32 i motion 1990/91:U244 och yrkande 59 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
91. Medelsram för Vietnam (mom. 98)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 114 börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 115 slutar med "vara besvarade" bort ha
följande lydelse:
Mot denna bakgrund delar utskottet den uppfattning som redovisas i motion
U246 att biståndet bör inriktas på överföring av kunskaper vad gäller
företagsdrift, ekonomi och offentlig förvaltning i syfte att stödja det
ekonomiska reformarbetet. Ett starkt stöd bör också ges till demokratisk
samhällsutveckling. Vidare bör bistånd ges till miljö- och hälsovård. Liksom
motionärerna bedömer utskottet att en landram på 225 milj.kr. ger utrymme för
nödvändiga insatser.
Yrkande 59 i motion U246 tillstyrks. Yrkande 22 i motion U231 (c), yrkande 16
i motion U240 (m), yrkande 32 i motion U244 (v) avstyrks. Yrkandena 1--4 i
motion U217 (s) får anses besvarade.
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 59 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 22 i motion
1990/91:U231, yrkande 16 i motion 1990/91:U240, yrkande 32 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
92. Medelsram för Vietnam (mom. 98)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utvecklingen när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter är inte
uppmuntrande i Vietnam. En viss återhållsamhet i fråga om det svenska biståndet
är därför motiverad. Den uppräkning av ramen med 25 milj.kr. som regeringen
föreslagit bör därför inte komma till stånd.
Utskottet tillstyrker därmed motion U231 yrkande 22, medan övriga yrkanden i
denna del avstyrks.
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen delsmed bifall till yrkande 22 i motion 1990/91:U231, dels med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 16 i motion
1990/91:U240, yrkande 32 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 59 i motion U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
93. Medelsram för Vietnam (mom. 98)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet menar att Vietnams svåra situation, som förvärras av USAs embargo
och Sovjetunionens ekonomiska kollaps och därmed minskade stöd, kräver ett ökat
bistånd i enlighet med den ram som föreslås i motion U244 (v). Yrkandena 22 i
motion U231, 16 i motion U240 och 59 i motion U246 avstyrks. Yrkandena 1--4 i
motion U217 anses besvarade.
dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
98. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till yrkande 32 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 22 i motion 1990/91:U231,
yrkande 16 i motion 1990/91:U240 och yrkande 59 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
94. Medelsram för Nicaragua (mom. 99)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115 börjar med "Det
svenska biståndet" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Den demokratiska utvecklingen skapar nya och bättre förutsättningar för ett
effektivt bistånd till Nicaragua. Utskottet anser att detta bistånd bör utgå
inom ramen för anslaget "Regionala insatser i Centralamerika". Bistånd till
regionala samarbetsprojekt är en mycket bra metod att bidra till ett öppnare
samarbetsklimat och till frihandel mellan länderna. Någon ny landram för
Nicaragua skall inte anvisas.
Härmed tillstyrks yrkande 19 i motion U240 (m).
dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
99. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med bifall till yrkande 19 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 21 i motion 1990/91:U231 samt
yrkande 58 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
95. Medelsram för Nicaragua (mom. 99)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) samt Birgitta Hambraeus
och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 115 börjar med "Det
svenska biståndet" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att SIDA i sitt tillägg till anslagsframställningen starkt
förordat att de föreslagna ökningarna av biståndet till programländerna inte
skall ifrågasättas. Bakgrunden är Gulfkrisens verkningar som riskerar att
rasera de ansträngningar många länder gör för att strukturera om sina
ekonomier.
Utskottet föreslår därför i likhet med yrkande 58 i motion U246 och i linje
med SIDAs äskanden en medelsram för Nicaragua på 10 milj.kr. mer än vad
regeringen föreslagit till att vara 290 milj.kr.
Utskottet konstaterar att den uppräkning av landramen till Nicaragua som
regeringen förordar knappt räcker till att bibehålla biståndets köpkraft. Med
hänsyn till att landet nyligen övergått till demokrati och samtidigt har mycket
stora ekonomiska problem att brottas med finner utskottet den ytterligare
uppräkning med 10 milj.kr. som föreslås i motion U231 (c) som motiverad.
Härmed tillstyrks yrkande 58 i motion U246 (fp) och yrkande 21 i motion U231
(c). Yrkande 19 i motion U240 avstyrks.
dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
99. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1990/91:U231 och yrkande 58
i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens anslagsförslag
och på yrkande 19 i motion 1990/91:U240 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
96. Inriktning av biståndet till Kambodja (mom. 101)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 116 börjar med "Det är
utskottets uppfattning" och slutar med "anses vara besvarat" bort ha följande
lydelse:
Det är utskottets uppfattning att det nu är hög tid att göra Kambodja till
ett programland för svenskt bistånd. Sverige kan på detta sätt ställa sig i
täten för att visa att det krävs kraftfulla insatser för att bidra till
Kambodjas försök att ta sig ur sin enormt svåra situation.
Motion U244 föreslår en lämplig ram för programmet.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 29 och 30 i motion U244 (v). Yrkande 3
i motion U653 (s) får anses besvarat.
dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
101. beträffande inriktning av biståndet till Kambodja
att riksdagen med bifall till yrkandena 29 och 30 i motion 1990/91:U244 samt
med besvarande av yrkande 3 i motion 1990/91:U653 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
97. Inriktning av biståndet till Costa Rica (mom. 102)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 116 börjar med
"Utskottet konstaterar" och på s. 117 slutar med "U246 (fp)" bort ha följande
lydelse:
Costa Rica har en lång och demokratisk tradition och bedriver en ambitiös
utbildnings- och välfärdspolitik. Utskottet anser därför att det finns starka
skäl att ge bistånd till landet, och att göra Costa Rica till programland
skulle bli en stark markering till förmån för demokratin och den
utvecklingspolitik som förs.
Utskottet anser därför i likhet med yrkande 68 i motion U246 att Costa Rica
blir nytt programland och tilldelas en landram på 40 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 68 i motion U246 (fp).
dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
102. beträffande inriktning av biståndet till Costa Rica
att riksdagen med bifall till yrkande 68 i motion 1990/91:U246 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
98. Inriktning av biståndet till Filippinerna (mom.103)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med
"Utskottet konstaterar" slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Filippinerna har stora problem att brottas med vad gäller befolkning,
arbetslöshet och ekonomi. Behoven är stora och det är angeläget att understödja
landets sköra demokrati. Enligt utskottets mening har det svenska biståndet
hittills varit för litet, för smalt och för kortsiktigt.
Utskottet anser därför i likhet med yrkande 34 i motion U246 att
biståndssamarbetet med Filippinerna bör successivt utvidgas och att 20 milj.kr.
reserveras för detta. Inriktningen bör vara att Filippinerna blir nytt
programland. Dock bör man undvika att kanalisera stora summor genom
administrationen utan etablera ett fungerande samarbete med lokala enskilda
organisationer och uppmuntra svenska folkrörelser att bedriva ett sådant stöd.
SAREC bör få i uppdrag att utveckla forskningssamarbete med Filippinerna och
tilldelas erforderliga resurser för detta.
Härmed tillstyrks yrkande 34 i motion U246 (fp).
dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
103. beträffande inriktning av biståndet till Filippinerna
att riksdagen med bifall till yrkande 34 i motion 1990/91:U246 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
99. Inriktning av biståndet till Nepal (mom. 104)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Nepals
geografiska" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Nepal är ett av världens fattigaste länder. Enligt utskottets mening bör
Sverige söka former för ett ökat bistånd till Nepal. På kort sikt kan ett
avgränsat bistånd vara aktuellt. Detta kan utgå i form av multi-bistånd på i
första hand miljöområdet. Ett framtida programlandssamarbete utesluts inte.
Härmed tillstyrks yrkande 35 i motion U246 (fp).
dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
104. beträffande inriktning av biståndet till Nepal
att riksdagen med bifall till yrkande 35 i motion 1990/91:U246 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
100. Medelsram för regionala insatser i Afrika (mom.105)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Det
svenska" och på s. 118 slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill beträffande Laos, Tanzania, Zambia och Zimbabwe avvakta den
fortsatta utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter och godtar därför
regeringens förslag till landramar för dessa länder.
I stället anser utskottet i likhet med yrkande 62 i motion U246 det motiverat
med en höjning av biståndet för regionala insatser i Afrika på 20 milj.kr.
utöver den nivå regeringen föreslår.
dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
105. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika
att riksdagen med bifall till yrkande 62 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 24 i motion
1990/91:U231 och yrkande 28 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
101. Medelsram för regionala insatser i Afrika (mom.105)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 117 som börjar med
"Utskottet finner" och på s. 118 slutar med "i motion U246 (fp)" bort ha
följande lydelse.
SADCC är ett viktigt försök att skapa ett regionalt sammarbete mellan
u-länder. I och med att man kan se fram emot en situation där Sydafrika åter
kan spela en normal roll i det internationella utbytet blir SADCCs verksamhet
än mer viktig för att främja en balanserad utveckling i hela södra Afrika. En
uppräkning av det svenska stödet med 70 milj.kr. utöver regeringens förslag är
därför motiverat.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 24 i motion U231 (c) och avstyrker
yrkandena 28 i motion U244 (v) och 62 i motion U246 (fp).
dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
105. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika
att riksdagen dels med bifall till yrkande 24 i motion 1990/91:U231, dels med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 28 i motion
1990/91:U244 och yrkande 62 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
102. Medelsram för regionala insatser i Afrika (mom.105)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med
"Utskottet finner den" och på s. 118 slutar med "motion U246" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser dock att ramen bör utökas i förhållande till regeringens
förslag. Det är inte minst motiverat med tanke på de problem med aids,
inbördeskrig och svält som Afrika står inför. Transporter, kommunikationer och
energiförsörjning måste effektiviseras. Motion U244 har föreslagit en lämplig
nivå.
Därmed tillstyrks yrkande 28 i U244 (v).
dels att moment 105 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
105. beträffande medelsram för regionala insatser i Afrika
att riksdagen med bifall till yrkande 28 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 24 i motion 1990/91:U231 samt
yrkande 62 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
103. Medelsram för regionala insatser i Asien (mom.106)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118 börjar med
"Utskottet anser att" och slutar med " i motion U244 (v)" bort ha följande
lydelse:
Mekongkommittén är ett positivt exempel på regionalt samarbete mellan
u-länder med viktiga miljöinslag. Detta och andra liknande samarbetsprojekt är
värda stöd. En förstärkning av det svenska stödet till regionalt samarbete i
Asien så som föreslås i motion U231 är därför befogad. Anslaget bör räknas upp
med 25 milj.kr.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 25 i motion U231 (c), medan yrkande 34 i
motion U244 avstyrks.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande medelsram för regionala insatser i Asien
att riksdagen dels med bifall till yrkande 25 i motion 1990/91:U231, dels med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 34 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
104. Medelsram för regionala insatser i Asien (mom.106)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 118 börjar med
"Sveriges stöd" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Sveriges stöd till Mekongkommittén överförs till
anslagsposten Regionala insatser i Asien. Detta är lämpligt eftersom
miljöfrågorna bara är en konsekvens av kommitténs huvuduppgift som är utbygga
vattenkraften i Mekongfloden och utnyttja floden för bevattning. Stödet till
utveckling av hantverksfisket i Bengaliska bukten fortsätter liksom stödet till
Asian Institute of Technology. Utskottet finner dock att dessa regionala
insatser kräver en kraftfullare ökning i enlighet med motion U244.
Därmed tillstyrks motion U244 (v) yrkande 34. Yrkandena 51 i motion U246 (fp)
och 25 i U231 (c) avstyrks.
dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
106. beträffande medelsram för regionala insatser i Asien
att riksdagen med bifall till yrkande 34 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 25 i motion 1990/91:U231 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
105. Inriktning av stödet till Mekongkommittén (mom. 107)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 118 som börjar med "Det
svenska" och slutar med "U659 (mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit innebär de vattenkraftsprojekt som planeras inom
ramen för Mekongkommitténs verksamhet stora risker för miljön i området.
Utskottet anser att miljöaspekterna av Mekongkommitténs verksamhet måste
uppmärksammas och att ett avbrytande av svenskt deltagande i miljöförstörande
projekt inom ramen för Mekongkommittén bör övervägas. Härmed tillstyrks motion
U659 (mp).
dels att moment 107 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
107. beträffande inriktning av stödet till Mekongkommittén
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U659 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
106. Medelsram för regionala insatser i Centralamerika (mom. 109)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 119 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Med tanke på den utveckling mot försoning, demokrati och stabilisering som
skett i regionen anser utskottet i likhet med motion U240 (m) att en höjning av
detta anslag är motiverad. Utskottet tillstyrker därmed att ramen för regionala
insatser i Centralamerika sätts till 300 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 20 i motion U240 (m).
dels att moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
109. beträffande medelsram för regionala insatser i Centralamerika
att riksdagen med bifall till yrkande 20 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag, yrkandena 35 och 36 i motion
1990/91:U244 samt yrkande 61 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
107. Medelsram för regionala insatser i Centralamerika (mom. 109)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 119 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "U246 (fp)." bort ha följande lydelse:
Det svenska biståndet spelar en viktig roll för att främja fred och
utveckling i Centralamerika.
Utskottet tillstyrker SIDAs förslag till medelstilldelning för regionala
insatser i Centralamerika och föreslår därför en höjning med 35 milj.kr. utöver
regeringens förslag.
Härmed tillstyrks yrkande 61 i motion U246 (fp). Yrkande 20 i motion U240 och
yrkandena 35 och 36 i U244 (v) avstyrks.
dels att moment 109 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
109. beträffande medelsram för regionala insatser i Centralamerika
att riksdagen med bifall till yrkande 61 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 20 i motion
1990/91:U240, samt yrkandena 35 och 36 i motion 1990/91:U244 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
108. Regionala insatser i Centralamerika (mom. 109)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 119 som börjar med "Det är
av vikt" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Biståndet skall dock ej utgå genom den centralamerikanska banken CABEI utan
kanaliseras till internationella projekt eller enskilda organisationers
insatser för mänskliga rättigheter och sociala projekt. Anslagsramen bör vara
145 milj.kr.
Därmed tillstyrks yrkandena 35 och 36 i motion U244. Yrkandena 20 i motion
U240 och 61 i motion U246 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 109 bort ha följande lydelse:
109. beträffande medelsramen för regionala insatser i Centralamerika
att riksdagen med bifall till yrkandena 35 och 36 i motion 1990/91:U244 och
med avslag på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 20 i motion
1990/91:U240 samt yrkande 61 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
109. Medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och
humanitärt bistånd (mom. 110)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "argumenterat för" bort ha följande lydelse:
Mot denna bakgrund anser utskottet det motiverat med den höjning av anslaget
som föreslås i motion U240 (m) och tillstyrker att ramen för demokrati,
mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd sätts till 650 milj.kr.
Härmed tillstyrks yrkande 21 i motion U240 (m). Övriga yrkanden avstyrks.
dels att moment 110 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
110. beträffande medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 21 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 23 i motion 1990/91:U231,
yrkande 37 i motion 1990/91:U244 och yrkande 63 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
110. Medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och
humanitärt bistånd (mom. 110)
Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), samt Birgitta Hambraeus
(c) och Karin Söder (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med
"Utskottet hänvisar" och slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare konstaterat det stora behovet av insatser för
demokrati och mänskliga rättigheter och dessa frågors grundläggande roll för
all utveckling och betonat vikten av demokratimålet i biståndet. I konsekvens
med detta anser utskottet i likhet med yrkande 63 i motion U246 att medelsramen
för Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd bestäms till 100
milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit således till 650 milj.kr.
Yrkande 63 i motion U246 (fp) och yrkande 23 i motion U231 (c) tillstyrks
härmed. Yrkande 21 i moiton U240 och yrkande 37 i motion U244 avstyrks.
dels att moment 110 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
110. beträffande medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U231 och yrkande 63
i motion 1990/91:U246 samt med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och
på yrkande 21 i motion 1990/91:U240 och yrkande 37 i motion 1990/91:U244 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
111. Medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga rättigheter och
humanitärt bistånd (mom. 110)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med
"Utskottet finner att" och slutar med "argumenterat för" bort ha följande
lydelse:
Med tanke på de enorma behoven krävs dock ett högre anslag än det av
regeringen föreslagna. En ökning till 750 milj.kr. torde vara lämplig.
Därmed tillstyrks yrkande 37 i motion U244.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med "Därmed
avstyrks" och slutar med "det ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Därmed avstyrks yrkandena 23 i motion U231 (c), 21 i motion U240 (m) samt 63
i motion U246 (fp). Yrkande 16 i motion U246 (fp) får anses besvarat med det
ovan anförda. Yrkande 37 i motion U244 (v) tillstyrks.
dels att moment 110 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
110. beträffande medelsram för anslagsposten demokrati, mänskliga
rättigheter och humanitärt bistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 37 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag, yrkande 23 i motion 1990/91:U231,
yrkande 21 i motion 1990/91:U240 samt yrkande 63 i motion 1990/91:U246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
112. Ett fristående institut för främjande av mänskliga rättigheter (mom.
111)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 120 börjar med
"Beträffande inrättandet" och på s. slutar med "ovan anförda" bort ha
följande lydelse:
Utskottet hänvisar till vad som konstaterades tidigare i betänkandet under
delrubriken Demokrati och mänskliga rättigheter och i likhet med yrkande 23 i
motion U240 att ett fristående institut för främjande av mänskliga rättigheter
bör inrättas.
Yrkande 23 i motion U240 tillstyrks härmed.
dels att moment 111 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
111. beträffande ett fristående institut för främjande av mänskliga
rättigheter
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U240 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
113. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 113)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121 börjar med "De av"
och som slutar med "mening motiverade" bort ha följande lydelse:
De av regeringen föreslagna anslagsbeloppen för Katastrofer m.m. och Stöd
till återuppbyggnad är enligt utskottets mening otillräckliga. De fattiga
länderna drabbas hårt av ständigt återkommande katastrofer och antalet offer
har ökat kraftigt under senare år. Gulfkriget och dess verkningar i regionen
kommer att ställa krav på nya insatser. Behoven av nödhjälp till kurderna är
mycket stora. Svälten i Afrika har skapat en akut situation där omfattande
insatser är nödvändiga.
Utskottet förordar därför att med anledning av motion U246 (fp), yrkande 64,
till anslagsposten Katastrofer m.m. anvisas 245 milj.kr. utöver regeringens
förslag, eller sammanlagt 1 055 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som börjar med "Därmed avstyrks"
och slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Därmed tillgodoses yrkande 64 i motion U246 (fp). Yrkandena 11, 26 och 27 i
motion U231 (c), yrkande 24 i motion U239 (fp) samt yrkandena 38 och 39 i
motion U244 (v) avstyrks. Yrkande 25 i motion U246 (fp) får anses vara besvarat
med det ovan anförda.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 64 i motion U246 samt med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 11, 26 och 27 i motion
1990/91:U231, yrkande 24 i motion 1990/91:U239 samt yrkandena 38 och 39 i
motion 1990/90:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
114. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 113)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottet yttrande på s. 121 som börjar med "De av
regeringen" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Eftersom utskottet avvisar de nedskärningar i biståndet som regeringen
föreslår finns det dock utrymme för ytterligare satsningar på katastrofbistånd
och stöd till återuppbyggnad. Det finns dessvärre mycket som tyder på att
detta kommer att bli behövligt under nästkommande budgetår. En lång rad
militära konflikter och miljökatastrofer hotar livsförutsättningarna för
miljontals människor.
Utskottet bedömer de förstärkningar om 50 milj.kr. vardera till anslagen
Katastrofer m.m. och Stöd till återuppbyggnad som föreslås i motion U231 (c)
vara väl motiverade.
Frågan om insatser för bekämpning av HIV/aids behandlas senare i betänkandet,
under rubriken Särskilda program. Utskottet anser att HIV/aids-bekämpningen bör
få fortsatt hög prioritet. Som framhålls i motion U231 bör det vara möjligt att
använda också anslaget Katastrofer m.m. för detta ändamål.
Därmed tillstyrks yrkandena 11, 26 och 27 i motion U231 (c). Yrkande 24 i
motion U239, yrkandena 38 och 39 i motion U244 samt yrkande 64 i motion U246
avstyrks.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd
att riksdagen dels med bifall till yrkandena 11, 26 och 27 i motion
1990/91:U231, dels med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på
yrkande 24 i motion 1990/91:U239, yrkandena 38 och 39 i motion 1990/91:U244 och
yrkande 64 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
115. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 113)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 121 börjar med "Att
utöka katastrofanslaget" och slutar med "utskottets mening motiverade" bort ha
följande lydelse:
Men eftersom det måste finnas resurser för att möta miljö- och
naturkatastrofer utöver de stora behov som nu finns i Mellersta Östern efter
kriget måste katastrofanslaget därför höjas med en miljard kronor utan att
detta påverkar de reguljära utvecklingsprogrammen.
Utskottet anser vidare att gällande budgetposten Stöd till återuppbyggnad
enbart leder till en uppsplittring av biståndet. Det stöd som nu behövs kan gå
under rubriken Katastrofbistånd och på sikt skall i stället landramar upprättas
för de länder som anses aktuella. Beträffande Kambodja kan detta ske redan nu.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 117 börjar med "Därmed
avstyrks" och slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Därmed avstyrks yrkandena 11, 26 och 27 i motion U231 (c), yrkande 24 i
motion U239 (mp) samt yrkande 64 i motion U246 (fp). Yrkande 25 i motion U246
(fp) får anses besvarat med det ovan anförda. Yrkandena 38 och 39 i motion U244
(v) tillstyrks.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd m.m.
att riksdagen med bifall till yrkandena 38 och 39 i motion 1990/91:U244 och
med avslag på budgetpropositionen, yrkandena 11, 26 och 27 i motion
1990/91:U231, yrkande 24 i motion 1990/91:U239 samt yrkande 64 i motion
1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
116. Medelsram för katastrofbistånd (mom. 113)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 121 som börjar med "De av
regeringen" och slutar med "mening motiverade" bort ha följande lydelse:
Utskottet yrkar ökat stöd med 400 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit,
till katastrofinsatser med anledning bl.a. av kriget i Mellersta Östern och
svältsituationen i Etiopien.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 24 i motion U239 (mp). Övriga
motionsyrkanden avslås.
dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
113. beträffande medelsram för katastrofbistånd
att riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1990/91:U239 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 11, 26 och 27 i
motion 1990/91:U231, yrkandena 38 och 39 i motion 1990/91:U244 samt yrkande 64
i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
117. Katastrofbistånd till Västbanken och Gaza (mom. 115)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 122 som börjar med "Att
upprätta" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
I Mellersta Östern är det nödvändigt att med en tvåstatslösning komma till
rätta med den israelisk-palestinska konflikten. Sverige kan bidra till en sådan
utveckling bl.a. genom att utveckla katastrofinsatserna i biståndet till ett
utvecklingssamarbete med det palestinska folkets legitima representant PLO.
Utskottet anser att en första landram omfattande 50 milj.kr. är ett bra
förslag.
Därmed tillstyrks yrkande 33 i motion U244 (v).
dels att moment 115 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
115. beträffande katastrofbistånd till Västbanken och Gaza
att riksdagen med bifall till yrkande 33 i motion 1990/91:U244 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
118. Katastrofbistånd till Västra Sahara (mom. 116)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 123 börjar med
"Utskottet anser" och som slutar med "ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i enlighet med vissa av motionärerna att Polisario som
organisation har gett prov på kvaliteter som borde ge anledning att ompröva
biståndsformerna till den västsahariska befolkningen. Ett direkt stöd till
Polisario försvårar på intet sätt de ansträngningar som görs inom FN och OAU
för att få till stånd en för parterna rättvis och bestående lösning av
konflikten.
Utrikesdepartementet för regelbundet samtal med Polisario om biståndets
innehåll, på samma sätt som görs med andra befrielserörelser. Beroende på de
speciella förutsättningar som råder i Västra Sahara och de mycket ansträngda
ekonomiska förhållanden denna situation har skapat för Polisario är det
utskottets uppfattning att även ett särskilt stöd skall kunna ges för att
upprätthålla organisationens kontor i Stockholm.
Därmed avstyrks yrkandena 2 och 3 i motion U641 (mp). Yrkandena 17 i motion
U246 (fp) och 1 i motion U641 (mp) får med det ovan anförda anses besvarade.
Yrkandena 2 och 3 i motion U646 (fp) samt yrkande 1 i motion U630 (v)
tillstyrks.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande katastrofbistånd till Västra Sahara
att riksdagen med bifall till yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U646 och
yrkande 1 i motion 1990/91:U630 och med besvarande av yrkande 2 i motion
1990/91:U641 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
119. Katastrofbistånd till Västra Sahara och Inriktning av biståndet till
Polisario (mom. 116 och 118)
Birgitta Hambraeus (c), Karin Söder (c) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 123 som börjar med
"Utskottet anser att" och slutar med "biståndsformerna omprövas" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att utformningen av det nya anslaget för demokrati,
mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd gör det möjligt med svenskt
bistånd direkt till Polisario. Vilket som är det bästa sättet att kanalisera
det svenska stödet till det västsahariska folket bör mot bakgrund av detta bli
föremål för nya överväganden inom SIDA.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 123 som börjar med "Därmed
avstyrks" och slutar med "det ovan anförda" bort ha följande lydelse:
Därmed får yrkande 17 i motion U246 (fp), yrkande 1 i motion U630, yrkande 1
i motion U641 (mp) och yrkande 2 i motion U646 (fp) anses besvarade. Yrkande 2
i motion U641 (mp) och yrkande 3 i motion U646 avstyrks.
dels att utskottets hemställan i momenten 116 och 118 bort ha följande
lydelse:
116. beträffande katastrofbistånd till Västra Sahara
att riksdagen med besvarande av yrkande 1 i motion 1990/91:U630 och yrkande 2
i motion 1990/91:U646 och med avslag på yrkande 2 i motion 1990/91:U641 och
yrkande 3 i motion 1990/91:U646 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
118. beträffande inriktning av biståndet till Polisario
att riksdagen med besvarande av yrkande 17 i motion 1990/91:U246 och
yrkande 1 i motion 1990/91:U641 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
120. Katastrofbistånd till Västra Sahara (mom. 116)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 123 börjar med
"Utskottet anser att" och slutar med "det ovan anförda" bort ha följande
lydelse:
I biståndshänseende kan man till och med hävda att Marocko behandlas bättre
än Västra Sahara. Sverige har också ett stort handelsutbyte med Marocko.
Bistånd bör ges direkt till Polisario. En del av stödet bör ges till denna
organisations Stockholmskontor för hyra och omkostnader.
Därmed tillstyrks yrkande 1 i motion U630 (v) och yrkandena 2 och 3 i motion
U646. Övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
116. beträffande katastrofbistånd till Västra Sahara
att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:U630 och yrkandena 2
och 3 i motion 1990/91:U646 samt med avslag på yrkande 2 i motion 1990/91:U641
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
121. Medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer (mom. 122)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 126 som börjar med
"Utskottet vill emellertid" och slutar med "750 milj.kr." bort ha följande
lydelse:
Utskottet vill emellertid understryka den positiva roll folkrörelserna och de
enskilda organisationerna spelar och tillstyrker därför en höjning med 40
milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. en sammanlagd medelsram om 755
milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 127 börjar med "Därmed
tillstyrks" och slutar med "vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Därmed tillstyrks yrkande 66 i motion U246 (fp). Yrkandena 28 i motion U231
(c), 23 i motion U239 (mp), yrkande 22 i motion U240 (m), yrkandena 40 och 41 i
motion U244 (v) samt motion U255 (c) avstyrks. Yrkandena 18 och 19 i motion
U246 (fp), motion U245 (mp, c) samt motion U254 (c) får med det ovan anförda
anses vara besvarade.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer
att riksdagen med bifall till yrkande 66 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 28 i motion
1990/91:U231, yrkande 23 i motion 1990/91:U239, yrkande 22 i motion
1990/91:U240, yrkandena 40 och 41 i motion 1990/91:U244 och motion 1990/91:U255
samt med besvarande av yrkandena 18 och 19 i motion 1990/91:U246, motion
1990/91:U245 och motion 1990/91:U254 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
122. Medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer (mom. 122)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 126 som börjar med
"Ytterligare medel" och slutar med "medelsram om 750 milj.kr." bort ha följande
lydelse:
Regeringens förslag innebär att anslaget till bistånd genom folkrörelser och
enskilda organisationer ungefär bibehåller sin köpkraft. Utskottet finner det
motiverat med en viss ytterligare uppräkning av anslaget. En rimlig nivå är den
som föreslagits i motion U231 (c), och utskottet tillstyrker därför en höjning
med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag, dvs. en sammanlagd medelsram om 785
milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 127 som börjar med "Därmed
tillstyrks" och slutar med "anses vara besvarade" bort ha följande lydelse:
Därmed tillstyrks yrkande 28 i motion U231 (c). Yrkandena 18 och 19 i motion
U246 (fp), motion 245 (mp, c), motion U254 (c) och motion U255 får anses
besvarade medan övriga yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer
att riksdagen dels med bifall till yrkande 28 i motion 1990/91:U231, dels med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 23 i motion
1990/91:U239, yrkande 22 i motion 1990/91:U240, yrkandena 40 och 41 i motion
1990/91:U244, yrkande 66 i motion 1990/91:U246, dels med besvarande av
yrkandena 18 och 19 i motion 1990/91:U246, motionerna 1990/91:U245,
1990/91:U254 och 1990/91:U255 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
123. Medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer (mom. 122)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 126 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "750 milj.kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill emellertid understryka den positiva roll som folkrörelser och
enskilda organisationer spelar genom att bevilja det anslag som SIDA begärt och
därför höja med 40 milj.kr. jämfört med vad regeringen föreslagit, dvs. till en
sammanlagd ram på 775 milj.kr.
Därmed tillstyrks motion U244 (v) yrkandena 40 och 41.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer
att riksdagen med bifall till yrkandena 40 och 41 i motion 1990/91:U244
samt yrkande 66 i motion 1990/91:U246, med avslag påbudgetpropositionens
medelsförslag och på yrkande 28 i motion 1990/91:U231, yrkande 23 i motion
1990/91:U239, yrkande 22 i motion 1990/91:U240 samt motion 1990/91:U255 samt
med besvarande av yrkandena 18 och 19 i motion 1990/91:U246, motion
1990/91:U245 och motion 1990/91:U254 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
124. Medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer (mom. 122)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 126 som börjar med
"Utskottet vill emellertid" och slutar med "om 750 milj.kr." bort ha följande
lydelse:
Sverige har många folkrörelser och enskilda organisationer med lång och
gedigen biståndserfarenhet. Dessa "frivilliga" organisationers engagemang och
stora kontaktyta i utvecklingsländerna måste tas till vara och stödjas.
Utskottet yrkar därför att stödet till dessa organisationer ökar med 200
milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 127 som börjar med "Därmed
tillstyrks" och slutar med "anses besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 23 i motion U239 (mp).
Yrkande 28 i motion U231 (c), yrkande 22 i motion U240 (m), yrkandena 40 och 41
i motion U244 (v), yrkande 66 i motion U246 (fp) samt motion U255 (v) avstyrks.
Övriga yrkanden får anses besvarade.
dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
122. beträffande medelsram för bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer
att riksdagen med bifall till yrkande 23 i motion 1990/91:U239 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 28 i motion
1990/91:U231, yrkande 22 i motion 1990/91:U240, yrkandena 40 och 41 i motion
1990/91:U244, yrkande 66 i motion 1990/91:U246 och motion 1990/91:U255 samt med
besvarande av motion 1990/91:U245, yrkandena 18 och 19 i motion 1990/91:U246
och motion 1990/91:U254, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
125. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 123)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 128 börjar med
"Miljömålet spelar" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Miljömålet spelar en kompletterande och förstärkande roll i förhållande till
de övriga målen för det svenska utvecklingssamarbetet. Miljön får inte
betraktas som en avgränsad sektor i biståndet. Sambanden mellan miljövård och
utveckling är så starka att de måste påverka allt bistånd. Detta utesluter dock
inte att det finns behov av ett särskilt miljöanslag. Därigenom finns medel
tillgängliga för viktiga miljöinsatser som av olika skäl inte kan tillgodoses
på annat sätt. Utskottet anser, i likhet med vissa av motionärerna, att det
ökade behovet av särskilda miljöinsatser motiverar en höjning av denna
anslagspost med 25 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Därmed tillstyrks yrkande 67 i motion U246 (fp). Yrkandena 29 i motion U231
(c) och 25 i motion U239 (mp) avstyrks.
dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
123. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till yrkande 67 i motion U246 samt med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 29 i motion 1990/91:UU231 och
yrkande 25 i motion 1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
126. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 123)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 128 som börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Icke desto mindre finner utskottet det motiverat med den förstärkning av
anslaget för särskilda miljöinsatser med 50 milj.kr. som föreslås i motion
U231. Den av regeringen föreslagna uppräkningen innebär knappt att biståndets
köpkraft kan bibehållas. Med hänsyn till miljöaspekternas centrala roll för
u-ländernas försörjningsmöjligheter är en fortsatt förstärkning av resurserna
nödvändig.
Härmed tillstyrks yrkande 29 i motion U231 (c) och avstyrks yrkande 25 i
motion U239 (mp) och yrkande 67 i motion U246 (fp).
dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
123. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser
att riksdagen dels med bifall till yrkande 29 i motion 1990/91:U231, dels med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 25 i motion
1990/91:U239 och yrkande 67 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
127. Medelsram för särskilda miljöinsatser (mom. 123)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 127 som börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Behovet av miljöinsatser i de fattiga länderna är mycket stort. Utskottet
yrkar därför att riksdagen anvisar ytterligare 200 milj.kr. utöver vad
regeringen föreslagit till miljöinsatser i de fattiga länderna.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 25 i motion U239 (mp).
Yrkande 29 i motion U231 (c) och yrkande 67 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
123. beträffande medelsram för särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till yrkande 25 i motion 1990/91:U239, med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 29 i motion 1990/91:U231 och
yrkande 67 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
128. Särskilda program (mom. 124)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 129 börjar med "Dessa
omprioriteringar" och slutar med "U231 (c)" bort ha följande lydelse:
Dessa omprioriteringar kan enligt utskottets mening inte klaras med den
sänkning av medelsramen som regeringen föreslår. Utskottet förordar därför en
höjning av medelsramen med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Därmed avstyrks yrkandena 22 och 26 i motion U239 (mp) samt 42 i motion U244
(v). Motion U208 (c), motion U210 (v) samt yrkande 30 i motion U246 (fp) får
med det ovan anförda anses vara besvarade. Yrkande 65 i motion U246 (fp)
tillstyrks.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om anpassad teknik tidigare i
betänkandet avstyrks yrkande 30 i motion U231 (c).
dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
124. beträffande särskilda program
att riksdagen med bifall till yrkande 65 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag, på yrkande 30 i motion
1990/91:U231, yrkandena 22 och 26 i motion 1990/91:U239 samt yrkande 42 i
motion 1990/91:U244 samt med besvarande av motion 1990/91:U208, motion
1990/91:U210 samt yrkandena 21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
129. Särskilda program (mom. 124)
Birgitta Hambraeus och Karin Söder (båda c) anser
dels att utskottets yttrande på s. 129 som börjar med "Dessa
omprioriteringar" och slutar med "motion U231 (c)" bort ha följande lydelse:
Som utskottet tidigare framhållit är det viktigt att främja utvecklingen och
användningen av en teknik som är väl anpassad till u-ländernas förutsättningar
och behov. Den förstärkning av anslaget Särskilda program med 50 milj.kr. till
anpassad teknik som föreslås i motion U231 (c) är därför motiverad.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 30 i motion U231 (c). Motion U208 (c),
motion U210 (v) samt yrkande 30 i motion U246 får anses besvarade. Övriga
yrkanden i denna del avstyrks.
dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
124. beträffande särskilda program
att riksdagen dels med bifall till yrkande 30 i motion 1990/91:U231, dels med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 22 och 26 i
motion 1990/91:U239, yrkande 42 i motion 1990/91:U244 och yrkande 65 i motion
1990/91:U246, dels med besvarande av motion 1990/91:U208, motion 1990/91:U210
samt yrkandena 21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
130. Särskilda program (mom. 124)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 129 börjar med "Dessa
omprioriteringar" och slutar med "anses vara besvarade" bort ha följande
lydelse:
Totalt bör anslagsposten Särskilda program förstärkas med 100 milj.kr. Inom
denna vidgade ram bör ges goda möjligheter till ökade insatser i kampen mot HIV
och aids.
Därmed tillstyrks yrkande 42 i motion U244. Yrkandena 22 och 26 i motion
U239, 30 i U231 och 65 i U246 avstyrks.
dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
124. beträffande särskilda program
att riksdagen med bifall till yrkande 42 i motion 1990/91:U244, med avslag på
budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 30 i motion 1990/91:U231,
yrkandena 22 och 26 i motion 1990/91:U239 samt yrkande 65 i motion 1990/91:U246
och med besvarande av motion 1990/91:U208, motion 1990/91:U210 samt yrkandena
21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
131. Särskilda program (mom. 124)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 129 som börjar med "Dessa
omprioriteringar" och slutar med "anses vara besvarade" bort ha följande
lydelse:
Kvinnorna spelar en mycket stor roll i u-ländernas försörjning. Kvinnors
inflytande över ekonomiska och politiska beslut är däremot ofta mycket litet.
Biståndsinsatser som riktar sig direkt till kvinnorna bör därför öka kraftigt.
Utskottet föreslår att anslaget till kvinnoinsatser inom ramen för särskilda
program ökas med 100 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Trots att familjeplaneringen är relativt billig finns det i dag 1 300
miljoner kvinnor och män som vill använda preventivmedel, men som inte kan
erbjudas dem. Det finns framgångsrika program för familjeplanering i de flesta
u-länder, men programmen behöver starkt stöd. Utskottet yrkar därför att
anslaget till familjeplanering inom ramen för anslagsposten Särskilda program
inom SIDA ökas med 80 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 22 och 26 i motion U239 (mp). Yrkande
30 i motion U231 (c), yrkande 42 i motion U244 (v) och yrkande 65 i motion U246
(fp) avstyrks. Motion U208 (c), motion U210 (v) och yrkandena 21, 30 och 31 i
motion U246 (fp) får anses besvarade.
dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
124. beträffande särskilda program
att riksdagen med bifall till yrkandena 22 och 26 i motion 1990/91:U239, med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 30 i motion
1990/91:U231, yrkande 42 i motion 1990/91:U244 och yrkande 65 i motion
1990/91:U246 samt med besvarande av motion 1990/91:U208, motion 1990/91:U210
och yrkandena 21, 30 och 31 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
132. Medelsram för rekrytering och utbildning av fältpersonal (mom. 125)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 130 börjar med "I
enlighet" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den kritik som riktats mot att SIDAs kapacitet håller på att
urholkas. Utkontrakteringen måste motverkas, och det är dags att åter stärka
SIDAs resurser. Anslaget bör därför ökas till 120 milj.kr.
Därmed tillstyrks yrkande 43 i motion U244 (v).
dels att moment 125 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
125. beträffande medelsram för rekrytering och utbildning av fältpersonal
att riksdagen med bifall till yrkande 43 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
133. Medelsram för information genom SIDA (mom. 127)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 131 börjar med
"Anslaget Information" och slutar med "U244 (v)" bort ha följande lydelse:
Flera myndigheter som SAREC, BITS och SWEDFUND har nu ökat sin
informationsverksamhet om biståndsarbetet. Även folkrörelser och enskilda
organisationer har centrala roller i informationsarbetet på u-lands- och
biståndsområdet. Dessa erhåller speciella medel för informationsverksamheten.
Utskottet tillstyrker därför yrkande 24 i motion U240 (m) att en medelsram om
9 milj.kr. skall anvisas.
dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
127. beträffande medelsram för information genom SIDA
att riksdagen med bifall till yrkande 24 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt på yrkande 44 i motion 1990/91:U244
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
134. Medelsram för information genom SIDA (mom. 127)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 131 börjar med
"Anslaget Information" och slutar med "motion U244 (v)" bort ha följande
lydelse:
För att upprätthålla biståndsviljan är det nödvändigt att människor i vårt
land får veta hur biståndspengarna används. Saklig information behövs och
diskussion av utvecklingsproblemen. Anslaget bör dock vara större än det av
regeringen föreslagna.
Därmed avstyrks yrkande 24 i motion U240. Yrkande 44 i motion U244
tillstyrks.
dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
127. beträffande medelsram för information genom SIDA
att riksdagen med bifall till yrkande 44 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 24 i motion 1990/91:U240 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
135. Medelsram för u-landsforskning (mom. 131)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 133 börjar med "Med
hänvisning till" och slutar med "7 i motion U259 (v) avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Med hänvisning till HIV/aids-programmets stora betydelse och det faktum att
SAREC utför ett mycket betydelsefullt arbete på en rad områden bör
organisationen tillförsäkras de resurser den begärt i enlighet med yrkande 45 i
motion U244. En särskild markering av vikten av insatser för forskning på
bioteknik och förbättring av jordbruket i utvecklingsländerna bör göras genom
att av de 110 milj.kr. tillskjutna medel bör 5 milj.kr. avses avsättas för
nämnda forskning.
Därmed tillstyrks yrkande 45 i motion U244 (v) och yrkande 7 i motion U259
(v). Yrkande 70 i motion U246 (fp) anses besvarat.
dels att moment 131 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
131. beträffande medelsram för u-landsforskning
att riksdagen med bifall till yrkande 45 i motion 1990/91:U244 och yrkande 7
i motion 1990/91:U259, med avslag på budgetpropositionens medelsförslag samt
med besvarande av yrkande 70 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
136. Medelsram för BITS tekniska samarbete (mom. 133)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med
"Utskottet konstaterar samtidigt" och slutar med "U246 (fp) avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner BITS tekniska samarbete vara av sådan vikt att det motiverar
en höjning av anslagsposten med 20 milj.kr. utöver vad regeringen har
föreslagit.
Därmed får motion U222 (s) samt yrkandena 39 och 40 i motion U246 (fp) anses
vara besvarade. Yrkande 71 i motion U246 (fp) tillstyrks.
dels att moment 133 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
133. beträffande medelsram för BITS tekniska samarbete
att riksdagen med bifall till yrkande 71 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 49 i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
137. Medelsram för BITS tekniska samarbete m.m. (mom. 133 och 137)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 134 börjar med
"Utskottet konstaterar att BITS" och som på s. 135 slutar med "som i Central-
och Östeuropa" bort ha följande lydelse:
BITS verksamhetsområde gäller överföring av finansiella resurser, teknologi
och kunskap till utvecklingsländer i former som inte skapar ett
biståndsberoende. Det är nödvändigt att denna verksamhet i ökad utsträckning
inriktas på att uppfylla också andra biståndspolitiska mål som mänskliga
rättigheter och miljöinsatser. Det är inte säkert att den bästa vägen att nå
dessa mål är samarbete med Världsbanken. När det gäller insatserna i Central-
och Östeuropa bör dessa medel inte tas från biståndsbudgeten.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med
"Utskottet finner" och som slutar med "lämplig nivå" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner att för insatser i utvecklingsländer är 165 milj.kr. en
lämplig nivå för BITS verksamhet budgetåret 1991/92.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Därmed
får motion U222" och slutar med "(fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Därmed tillstyrks yrkandena 49 och 50 i motion U244 (v). Yrkandena 39 och 40
i motion U246 (fp), motion U222 (s) och yrkandena 71, 72 och 73 i motion U246
(fp) anses besvarade.
dels att momenten 133 och 137 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
133. beträffande medelsram för BITS tekniska samarbete
att riksdagen med bifall till yrkande 49 i motion 1990/91:U244 och med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 71 i motion
1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
137. beträffande medelsram för BITS u-krediter
att riksdagen med bifall till yrkande 50 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
138. Nya anslag inom BITS (mom. 135)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Därmed
får motion" och på s. 195 slutar med "(fp) avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser vidare i likhet med vissa av motionärerna att miljöfrågorna
är av sådan dignitet att de motiverar inrättandet av en ny delpost hos BITS för
särskilda miljöinsatser. Till denna post föreslår utskottet att 10 milj.kr.
anvisas.
Även frågan om demokrati och mänskliga rättigheter bör genomsyra samtliga
svenska biståndsinsatser. Utskottet föreslår därför att ett särskilt anslag
inom BITS inrättas för Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter. Till
denna post föreslår utskottet att 5 milj.kr. anvisas.
dels att moment 135 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
135. beträffande nya anslag inom BITS
att riksdagen med bifall till yrkandena 72 och 73 i motion 1990/91:U246 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
139. U-krediter till Marocko (mom. 138)
Bertil Måbrink (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 135 börjar med "Vad
gäller det bistånd" och slutar med "4 i motion U246 (fp)" bort ha följande
lydelse:
Marocko har kvar den sista kolonin, Västra Sahara, i Afrika. FN har ställt
sig bakom det västsahariska folkets rätt till självbestämmande. Om inte den
marockanska regeringen inom en snar framtid upphör med att förhala
genomförandet av FNs fredsplan bör Sverige dra in sitt bistånd till Marocko.
Därmed tillstyrks yrkande 2 i motion U630 (v) och yrkande 4 i motion U646
(fp).
dels att moment 138 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
138. beträffande u-krediter till Marocko
att riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 1990/91:U630 och yrkande 4 i
motion 1990/91:U646 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
140. Medelsram för IMPODs verksamhet (mom. 139)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 136 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motion U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i avsnittet Allmänna riktlinjer i utvecklingssamarbetet
behandlat förslaget om en ny myndighet för näringslivsinriktat bistånd och
IMPODs organisatoriska ställning däri. Utskottet vill emellertid höja anslaget
till IMPOD med 12 miljoner utöver regeringens förslag, eller till sammanlagt
36,5 milj.kr.
Därmed avstyrks yrkande 27 i motion U239 (mp). Yrkande 75 i motion U246 (fp)
tillstyrks.
dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
139. beträffande medelsram för IMPODs verksamhet
att riksdagen med bifall till yrkande 75 i motion 1990/91:U246 samt med
avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 27 i motion
1990/91:U239 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
141. Medelsram för IMPODs verksamhet (mom. 139)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 136 som börjar med
"Utskottet godkänner" och slutar med "i motion U246 (fp)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att den värdefulla verksamhet som IMPOD bedriver för att
hjälpa u-landsföretag in på den svenska marknaden måste uppmuntras och
utvecklas. Utskottet yrkar därför att stödet till IMPOD ökas med 20 milj.kr.
utöver regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 27 i motion U239 (mp).
Yrkande 75 i motion U246 (fp) avstyrks.
dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
139. beträffande medelsram för IMPODs verksamhet
att riksdagen med bifall till yrkande 27 i motion 1990/91:U239 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 75 i motion 1990/91:U246
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
142. Medelsram för SWEDFUND (mom. 140)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 137 börjar med "Den av
regeringen" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser den av regeringen föreslagna medelsramen om 100 milj.kr.
otillräcklig och förordar i stället en medelsram om 140 milj.kr.
Därmed tillstyrks yrkande 74 i motion U246 (fp).
dels att moment 140 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
140. beträffande medelsram för SWEDFUND
att riksdagen med bifall till yrkande 74 i motion 1990/91:U246 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
143. Medelsram för ny myndighet för näringslivsbistånd (mom. 141)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande
lydelse:
Det är angeläget att goda möjligheter nu skapas för att genom den nya
myndigheten främja en kunskapsöverföring om hur produktiv verksamhet kan
bedrivas på marknadsmässiga villkor.
I likhet med motion U246 anser utskottet därför att den nya myndigheten bör ha
10 milj.kr. större anslag till sitt förfogande än regeringen föreslagit,
således 35 milj.kr.
Yrkande 78 (delvis) i motion U246 (fp) tillstyrks härmed.
dels att moment 141 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
141. beträffande medelsram för ny myndighet för näringslivsbistånd
att riksdagen med bifall till berörd del av yrkande 78 i motion 1990/91:U246
och med avslag på budgetpropositionens medelsförslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
144. Medelsram för projektbistånd till vissa länder (mom. 142)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 138 börjar med
"Situationen i Filippinerna" och på s. 199 slutar med "U612 (v)" bort ha
följande lydelse:
Situationen i Filippinerna är enligt utskottet av sådan art att nya insatser
under denna anslagspost är motiverade. Utskottet förordar därför en höjning med
20 milj.kr. utöver regeringens förslag för insatser i Filippinerna.
I anslagsposten Projektbistånd till vissa länder ges möjlighet till en
flexibel utformning av biståndet genom medverkan av de biståndsmyndigheter som
bedöms lämpliga. Att avskaffa anslagsposten fyller enligt utskottet inte några
konstruktiva syften.
Därmed avstyrks yrkandena 51 och 52 i motion U244 (v) samt yrkande 2 i U612
(v). Yrkande 69 i motion U246 (fp) tillstyrks.
dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
142. beträffande medelsram för projektbistånd till vissa
länder
att riksdagen med bifall till yrkande 69 i motion 1990/91:U246 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkandena 51 och 52 i motion
1990/91:U244 samt yrkande 2 i motion 1990/91:U612 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
145. Medelsram för projektbistånd till vissa länder (mom. 142)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 138 börjar med
"Situationen i Filippinerna är" och som slutar med "2 i U612 (v)" bort ha
följande lydelse:
Situationen i Filippinerna har inte gått mot någon avgörande förbättring för
de mänskliga rättigheterna. Biståndsanslaget till Filippinerna bör föras över
till att gå via folkliga organisationer. Biståndsmedel bör inte heller användas
för projektbistånd till Östeuropa. Därmed bortfaller behovet av anslagsposten
Projektbistånd till vissa länder i budgeten.
Därmed tillstyrks yrkandena 51 och 52 i motion U244 (v) och yrkande 2 i
motion U612 (v). Yrkande 69 i motion U246 (fp) avslås.
dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
142. beträffande medelsram för projektbistånd till vissa länder
att riksdagen med bifall till yrkandena 51 och 52 i motion 1990/91:U244 samt
yrkande 2 i motion 1990/91:U612 och med avslag på budgetpropositionens
medelsförslag samt yrkande 69 i motion 1990/91:U246 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
146. Medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda länder (mom. 143)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 141 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser emellertid att särskilda insatser för de mest skuldtyngda
länderna är angelägna även fortsättningsvis och att regeringens förslag om
sänkning av medelsramen med 140 milj.kr. är alltför omfattande. Utskottet
förordar därför en höjning med 50 milj.kr. utöver regeringens förslag, eller en
sammanlagd medelsram om 550 milj.kr.
Därmed avstyrks yrkandena 53 och 54 i motion U244 (v). Yrkande 77 i motion
U246 (fp) tillstyrks.
dels att moment 143 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
143. beträffande medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda länder
att riksdagen med bifall till yrkande 77 i motion 1990/91:U246 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt på yrkandena 53 och i motion
1990/91:U244 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
147. Medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda länder (mom. 143)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 141 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "77 i motion U246 (fp)" bort ha följande
lydelse:
U-länderna behöver kraftfulla insatser från långivarna för att
lätta sina stora skuldbördor, men skuldavskrivningarna skall inte förknippas
med Världsbankens strukturanpassningsprogram, som villkoras av att länderna
träffar överenskommelser med IMF.
Sverige bör i stället verka för ett moratorium för betalning av räntor och
amorteringar följt av skuldavskrivningar utan strukturanpassningsvillkor.
Skuldkriget bör nu avbrytas.
Många långivare har redan i praktiken avskrivit sina förväntningar att få lånen
återbetalda och kan själva stå för förlusten. I dessa fall kan särskilda medel
till stöd för skuldavskrivning behövas. En särskild fond för detta ändamål
bör upprättas och ges 404 milj.kr.
Därmed tillstyrks yrkandena 53 och 54 i motion U244 (v) och avstyrks yrkande
77 i motion U246 (fp).
dels att moment 143 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
143. beträffande medelsram för särskilda insatser i skuldtyngda länder
att riksdagen med bifall till yrkande 53 i motion 1990/91:U244 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag samt yrkande 77 i motion 1990/91:U246 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
148. Fond för skuldavskrivningar (mom. 144)
Bertil Måbrink (v) anser att moment 144 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
144. beträffande fond för skuldavskrivningar
att riksdagen med bifall till yrkande 54 i motion 1990/91:U244 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
149. Myndighetsanslag för SIDA (C 4) (mom. 149)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 142 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "U246 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar därför en höjning av anslagsposten med 10 milj.kr. utöver
regeringens förslag, eller ett anslag om 279 588 000 kr.
Därmed tillstyrks yrkande 76 i motion U246 (fp).
dels att moment 149 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
149. beträffande myndighetsanslag för SIDA (C 4)
att riksdagen med bifall till yrkande 76 i motion 1990/91:U246 och med avslag
på budgetpropositionens medelsförslag beslutar anvisa ett förslagsanslag på 279
588 000 kr. till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA),
150. Biståndsramen (mom. 156, motiveringen)
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "nästa budgetår" bör utgå.
151. Biståndsramen (mom. 156)
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "nästa budgetår" bort ha följande
lydelse:
Utskottet föreslår att biståndsramen för budgetåret 1991/92 fastställs till
14 171 milj.kr.
dels att moment 156 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
156. beträffande biståndsramen
att riksdagen med bifall till yrkande 41 i motion 1990/91:U246, med ändring
av budgetpropositionens medelsförslag och med avslag på yrkande 3 (delvis) i
motion 1990/91:U244 beslutar anvisa ett förslagsanslag om 14171milj.kr.
152. Biståndsramen (mom. 156)
Bertil Måbrink (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med
"Utskottet tillstyrker" och slutar med "nästa budgetår" bort ha följande
lydelse:
Utskottets ställningstaganden i det föregående leder till en biståndsram på
14 948 milj.kr. enligt yrkande 3 (delvis) i motion U244 (v).
dels att moment 156 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
156. beträffande biståndsramen
att riksdagen med bifall till yrkande 3 (delvis) i motion 1990/91:U244 och
med avslag på budgetpropositionens medelsförslag och på yrkande 41 i motion
1990/91:U246 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Enprocentsmålet
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:
I den allmänna biståndsdebatten har frågan om enprocentsmålet fått alltför
stort utrymme. Det viktigaste är inte om en procent av BNP nås exakt. Det
viktigaste i biståndssamarbetet är kvaliteten och att våra biståndsmiljoner
inte utnyttjas av korrupta makteliter utan omsätts i framgångsrika
utvecklingsprojekt för de fattiga och underutvecklade människorna.
Till detta kommer dessutom att om huvudintresset riktas mot det exakta
enprocentsmålet eller att det t.o.m. skall ökas gentemot det faktum att
biståndsmyndigheterna inte hinner omsätta pengarna i konstruktiva och effektiva
projekt. Att reservationerna är stora är inte bra. De skapar dessutom
misstroende mot biståndspolitiken.
2. Användning av sakanslag för personalkostnader
Alf Wennerfors, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:
Av propositionen framgår att biståndsministern anser att personalkostnader i
vissa fall kan finansieras via sakanslag. Detta är en uppfattning som inte står
i överensstämmelse med budgethandboken för offentlig verksamhet. I
budgethandboken framgår det klart och tydligt att personalkostnader skall
finansieras via förvaltningsanslag.
Inte minst då den offentliga sektorn är så omfattande och då biståndsbudgeten
är så stor och komplex med aktiviteter runt om i världen är det viktigt att
renodla grundläggande principer och regler som syftar till god hushållning med
skattebetalarnas pengar.
3. Demokratifrämjande bistånd
Jan-Erik Wikström och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anför:
I folkpartiet liberalernas partimotion föreslås att ett mer omfattande
analysarbete skall initieras beträffande biståndsformer som kan främja den
övergång till flerpartisystem och demokrati som nu pågår på många håll, inte
minst i Afrika. Utskottet utgår i betänkandet från att ett fortlöpande
analysarbete bedrivs och framhåller att behovet av detta ökar när det nya
demokratianslaget nu inrättas.
På två punkter är en fördjupad analys särskilt angelägen. Det gäller för det
första möjligheterna till snabba och flexibla insatser i länder som Sverige
inte tidigare samarbetat med. För det andra gäller det förutsättningarna för
att över huvud taget bedriva ett demokratifrämjande bistånd i mottagarländer
som fortfarande är enpartistater. Vi utgår från att regeringen nu tar fasta på
utskottets uttalanden och tar erforderliga initiativ.
4. Enprocentsmålet
Inger Schörling (mp) anför:
Miljöpartiet förslag innebär att det svenska biståndet ökar utöver en procent
av BNI. Biståndets inriktning skall ändras så att man stödjer en utveckling som
gynnar de fattiga folkens egen rätt och möjlighet att påverka sin situation och
så att u-ländernas självtillit stärks.
Innehållsförteckning
Sammanfattning av betänkandet 1
Propositionen 5
Motionerna 6
Bakgrund 26
U-ländernas situation och ekonomiska utveckling 26
Propositionen 26
Det internationella biståndet 29
Anslagsutveckling, planeringsramar etc. 30
Propositionen 30
Biståndsanslagen m.m. 30
Sammanfattning av motionerna 33
Utskottets överväganden 33
Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet 36
Propositionen 36
Demokratifrämjande bistånd 36
Miljö och utveckling 38
Kvinnoinriktat bistånd 39
Samarbete med Central- och Östeuropa 40
Utredning om organisation och arbetsformer inom bilateralt
utvecklingsbistånd 43
Övrigt utrednings- och förändringsarbete i biståndet 45
Utvärdering, effektivitet och lärande i biståndet 45
Sveriges utvecklingssamarbete med Latinamerika 46
Flyktingar och migration 48
Nordiska FN-projektet 48
Utredning om det multilaterala biståndet 48
Utredning om kreditinstrumentets roll i biståndet 49
Utredning om det svenska fraktbidragssystemet 49
Utskottets överväganden 49
Övergripande principer och riktlinjer 50
Sammanfattning av motionerna 50
Utskottets överväganden 50
Miljö 51
Sammanfattning av motionerna 51
Utskottets överväganden 52
Demokrati och mänskliga rättigheter 54
Sammanfattning av motionerna 54
Utskottets överväganden 55
Bistånd för ekonomisk återhämtning, skuldfrågan 59
Sammanfattning av motionerna 59
Utskottets överväganden 60
Landsbygdsutveckling, urbanisering, bostäder 64
Anpassad teknologi m.m. 66
Sammanfattning av motionerna 66
Utskottets överväganden 67
Befolkning och sociala frågor 68
Befolkningsfrågor 69
Sammanfattning av motionerna 69
Utskottets överväganden 69
Kvinnor 71
Sammanfattning av motionerna 71
Utskottets överväganden 72
Barn 73
Sammanfattning av motionerna 73
Utskottets överväganden 74
Alkohol och tobak 74
Utskottets överväganden 75
Utredningar 76
Sammanfattning av motionerna 76
Utskottets överväganden 76
Organisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingssamarbete,
näringslivsbistånd m.m. 78
Sammanfattning av motionerna 78
Utskottets överväganden 79
Effektivitet i biståndet 82
Sammanfattning av motionerna 82
Utskottets överväganden 82
Nya samarbetsländer, länderprogram och landval 85
Landprogram, projektbistånd 85
Sammanfattning av motionerna 85
Utskottets överväganden 85
Bindning, återflöde 86
Sammanfattning av motionerna 86
Utskottets överväganden 86
Avbrytande, krig 87
Sammanfattning av motionerna 87
Utskottets överväganden 87
Bidrag till internationella biståndsprogram 88
Propositionen 88
FNs utvecklingsprogram (UNDP) 90
FNs befolkningsfond (UNFPA) 90
FNs barnfond (UNICEF) 91
Världsbanksgruppen 91
Internationella utvecklingsfonden 91
Regionala utvecklingsbanker 92
Sammanfattning av motionerna 97
Utskottets överväganden 98
Livsmedelsbistånd 100
Världsbanken 100
Sammanfattning av motionerna 100
Utskottets överväganden 100
Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 3) 103
Propositionen 103
Samarbete med enskilda länder 104
Sammanfattning av partimotionerna 104
Utskottets överväganden 105
Angola 105
Botswana 106
Etiopien 106
Guinea-Bissau 107
Kap Verde 108
Kenya 108
Lesotho 109
Moçambique 109
Namibia 110
Tanzania 110
Uganda 111
Zambia 112
Zimbabwe 112
Bangladesh 113
Indien 113
Laos 113
Vietnam 114
Nicaragua 115
Nya programländer 115
Regionala insatser i Afrika 117
Utskottets överväganden 117
Regionala insatser i Asien 118
Utskottets överväganden 118
Projektbistånd till Latinamerika 118
Regionala insatser i Centralamerika119
Utskottets överväganden 119
Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd 119
Utskottets överväganden 120
Katastrofanslaget 120
Utskottets överväganden 120
Katastrofbistånd till vissa ändamål 121
Västbanken och Gaza 121
Polisario 122
Afghanistan 123
Etiopien/Eritrea 124
Egypten, Turkiet och Jordanien 124
Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer 125
Utskottets överväganden 126
Särskilda miljöinsatser 127
Utskottets överväganden 127
Särskilda program 128
Utskottets överväganden 128
Handikappinsatser 129
Rekrytering och utbildning av fältpersonal 130
Information genom SIDA 130
Utskottets överväganden 131
Andra biståndsprogram 131
U-landsforskning 132
Sammanfattning av propositionen 132
SAREC 132
Sammanfatning av motionerna 132
Utskottets överväganden 132
Tekniskt samarbete och u-krediter 133
Propositionen 133
BITS 133
Sammanfattning av motionerna 134
Utskottets överväganden 134
IMPODs verksamhet 135
Propositionen 135
Sammanfattning av motionerna 136
Utskottets överväganden 136
SWEDFUND 136
Industriellt samarbete 136
Propositionen 136
Sammanfattning av motionerna 136
Utskottets överväganden 137
Projektbistånd till vissa länder 137
Bistånd till Central- och Östeuropa 137
Sammanfattning av motionerna 138
Utskottets överväganden 138
Särskilda insatser i skuldtyngda länder 138
Propositionen 138
Sammanfattning av motionerna 140
Utskottets överväganden 140
Styrelsen för internationell utveckling 141
SIDA 141
Propositionen 141
Utskottets överväganden 141
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) 142
Propositionen 142
Utskottets överväganden 143
Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) 143
Propositionen 143
Utskottets överväganden 143
Nordiska Afrikainstitutet 143
Propositionen 143
Utskottets överväganden 144
Beredningen för internationellt teknisk-ekonomiskt samarbete (BITS) 144
Propositionen 144
Utskottets överväganden 145
Bidrag till styrelsen för u-landsinformation i Sandö (Sandö U-centrum) 145
Utskottets överväganden 145
Biståndsramen 145
Hemställan 145
Reservationer 158
Särskilda yttranden
Vissa förkortningar
Vissa förkortningar
00>AfDB 19>African Development Bank 59>Afrikanska utvecklingsbanken
00>AfDF 19>African Development Fund 59>Afrikanska utvecklingsfonden
00>ANC 19>African National Congress 59>Afrikanska nationalkongressen
00>AsDB 19>Asian Development Bank 59>Asiatiska utvecklingsbanken
00>AsDF 19>Asian Development Fund 59>Asiatiska utvecklingsfonden
00>BITS 19>Swedish Agency for 59>Beredningen för internationellt
19>International Technical and 59>tekniskt-ekonomiskt samarbete
19>Economic Co-operation
00>CGIAR 19>Consultative Group on 59>Konsultativa gruppen för inter-
19>International Agricultural 59>nationell jordbruksforskning
19>Research
00>DAC 19>Development Assistance 59>OECDs kommitté för bistånds-
19>Committee 59>frågor
00>EADB 19>East African Development 59>Östafrikanska utvecklings-
19>Bank 59>banken
00>ECOSOC 19>Economic and Social Council 59>FNs ekonomiska och sociala
råd
19>of the United Nations
00>FAC 19>Food Aid Convention 59>Livsmedelshjälpskonventionen
00>FSO 19>Fund for Special Operations
00>GATT 19>General Agreement on 59>Allmänna tull- och handels-
19>Tariffs and Trade 59>avtalet
00>HABITAT 19>United Nations Centre for 59> FNs boende- och
bebyggelse-
19>Human Settlements 59>center
00>IBRD 19>International Bank for 59>Världsbanken
19>Reconstruction and Development
00>ICRC 19>International Committee of 59>Internationella rödakors-
19>the Red Cross 59>kommittén
00>IDA 19>International Development 59>Internationella utvecklings-
19>Association 59>fonden
00>IDB 19>Interamerican Development 59>Interamerikanska utvecklings-
19>Bank 59>banken
00>IEFR 19>International Emergency 59>Internationella kata-
19>Food Reserve 59>stroflagret för livsmedel
00>IFAD 19>International Fund for 59>Internationella jordbruks-
19>Agricultural Development 59>utvecklingsfonden
00>IFC 19>International Finance 59>Internationella
finansierings-
19>Corporation 59>bolaget
00>IGADD 19>Intergovernmental Authority 59>Mellanstatliga myndigheten
19>on Drought and Development 59>ansvarig för torka och
utveckling
00>IMF 19>International Monetary Fund 59>Internationella valutafonden
00>IMPOD 19>Import Promotion Office for 59>Importkontoret för u-lands-
19>Products from Developing 59>produkter
19>Countries
00>INSTRAW 19>United Nations International 59>Internationella
forsknings- och
19>Research and Training 59>utbildningsinstitutet för
19>Institute for the 59> kvinnors utveckling
19>Advancement of Women
00>IPDC 19>International Programme for 59>Internationella program för
19>the Development of 59>kommunikationsutveckling
19>Communication
00>IPPF 19>International Planned 59>Internationella familje-
19>Parenthood Federation 59>planeringsfederationen
00>ITC 19>International Trade Centre 59>UNCTAD/GATTs inter-
59>nationella handelscentrum
00>MPD 19>Movimento para a Democracia
00>MIGA 19>Multilateral Investment 59>Multilaterala organet för
19>Guarantee Agency 59>investeringsgarantier
00>MPLA 19>Movimento para a Libertacão
19>de Angola
00>NDF 19>Nordic Development Fund 59>Nordiska utvecklingsfonden
00>OECD 19>Organization for Economic 59>Organisationen för ekonomiskt
19>Co-operation and Develop- 59>samarbete och utveckling
19>ment
00>PAICV 19>Partido para a independencia de
Cabo Verde
00>SADCC 19>Southern African Develop- 59>Konferensen för samordnad
19>ment Coordination 59>utveckling i södra Afrika
19>Conference
00>SAREC 19>Swedish Agency for Research 59>Styrelsen för
u-landsforskning
19>Co-operation with Developing
19>Countries
00>SIDA 19>Swedish International 59>Styrelsen för internationell
19>Development Authority 59>utveckling
00>SPA 19>World Bank Special Program 59>Världsbankens särskilda program
19>of Assistance 59>för Afrika
00>SWAPO 19>South West Africa People's 59>Sydvästafrikanska
folkorganisa-
19>Organization 59>tionen
00>SWEDFUND 19>Swedish Fund for Industrial 59>Fonden för industriellt
19>Co-operation with Developing 59>samarbete med u-länder
19>Countries
00>UNCDF 19>United Nations Capital 59>FNs kapitalutvecklingsfond
19>Development Fund
00>UNCSTD 19>United Nations Centre for 59>FNs center för vetenskap och
19>Science and Technology for 59>teknologi för utveckling
19>Development
00>UNCTAD 19>United Nations Conference on 59>FNs konferens för handel
och
19>Trade and Development 59>utveckling
00>UNCTC 19>United Nations Commission 59>FNs kommission för multi-
19>for Transnational 59>nationella företag
Corporations
00>UNDP 19>United Nations Development 59>FNs utvecklingsprogram
19>Programme
00>UNDRO 19>Office of the United Nations 59>FNs
katastrofhjälpskontor
19>Disaster Relief Co-ordinator
00>UNEP 19>United Nations Environment 59>FNs miljöprogram
19>Programme
00>UNESCO 19>United Nation Educational, 59>FNs organisation för
19>Scientific and Cultural 59>utbildning, vetenskap och
19>Organization 59>kultur
00>UNFDAC 19>United Nations Fund for 59>FNs fond för kontroll av
19>Drug Abuse Control 59>beroendeframkallande
medel
00>UNFPA 19>United Nations 59>FNs befolkningsfond
19>Population Fund
00>UNHCR 19>United Nations High 59>FNs flyktingkommissarie
19>Commissioner for Refugees
00>UNICEF 19>United Nations Children's 59>FNs barnfond
19>Fund
00>UNIDO 19>United Nations Industrial 59>FNs organisation för
19>Development Organization 59>industriell utveckling
00>UNIFEM 19>United Nations Development 59>FNs utvecklingsfond för
kvinnor
19>Fund for Women
00>UNITA 19>Uniao National para la
Independencia Total de
Angola/National Union
for the total Liberation
of Angola
00>UNOCA 19>Office of the Coordination
for United Nations
(Humanitarian and
Economic Assistance
Programmes
relating to Afghanistan)
00>UNRWA 19>United Nations Relief and 59>FNs hjälporganisation för
19>Works Agency for Palestine 59>palestinaflyktingar
00>19>Refugees in the Near East
00>UNSO 19>United Nations Sudano- 59>FNs Sudano-Sahelkontor
1.9>Sahelian Office
00>WFP 19>World Food Programme 59>Världslivsmedelsprogrammet
00>WHO 19>World Health Organization 59>Världshälsoorganisationen
00>ZANU 19>Zimbabwe African National Union