I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1990/91:100,
bil. 5, avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesdepartementet m.m.),
anslagen B 1 -- B 5 och B 8 under littera B (Bidrag till vissa internationella
organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet), anslagen E 4 --
E 6 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande), samt littera F
(Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de motioner som väckts
i anslutning till dessa delar av propositionen.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1990/91:100, bil. 5
(Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A, B, D, E och F:
A. Utrikesdepartementet m.m.
1. att riksdagen godkänner vad som anförts om omdisponering av medel mellan
anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens representation,
A 4. Honorärkonsuler och D3. Övrig information om Sverige i utlandet,
2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 1 321 450 000 kr.
3. att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 19 778 000 kr.
4. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
5. att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 13 806 000 kr.
6. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
internationell organisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 50 448 000 kr.
7. att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1 792 000 kr.
8. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 9 955 000 kr.
9. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 10 388 000 kr.
10. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3740000kr.
B. Bidrag till vissa internationella organisationer (B 1 -- B5 och B 8)
1. att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 122 608 000 kr.
2. att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 250 000 000 kr.
3. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 26 045 000 kr.
4. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 17 300 000 kr.
5. att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.
6. att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4 795 000 kr.
D. Information om Sverige i utlandet
1. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 64 439 000 kr.
2. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 52250000kr.
3. att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16 274 000 kr.
E. Utrikeshandel och exportfrämjande (E 4 -- E 6)
1. att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 96 000 kr.
2. att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret
1991/92 anvisar ett anslag på 2 163 000 kr.
3. att riksdagen till Bidrag till ett institut för Japanstudier för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
4. att riksdagen till Kontakter med Central- och Östeuropa för budgetåret
1991/92 engångsvis anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr.
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
1. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 5 358 000 kr.
2. att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3 750 000 kr.
3. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 26 000 000 kr.
4. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 20 692 000 kr.
5. att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 16 016 000 kr.
6. att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 8 719 000 kr.
Motionerna
1990/91:U203 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenska radiosändningar på litauiska.
1990/91:U215 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen med
avslag på prop. 1991/92:100 bil. 5, punkt B5 till EFTA för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 30 500 000 kr., dvs 29 500 000 kr. mindre än som
föreslås i propositionen.
1990/91:U220 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av
föreslagen anvisning av medel till Information, studier och forskning om freds-
och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.
3. att riksdagen genom omfördelning av föreslagen anvisning till
informationsinsatser m.m. (prop. 1990/91:100, bil. 5, littera F 3) anslår 2 000
000 kr. till icke-statliga organisationer (NGO) i enlighet med vad i motionen
anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.
1990/91:U240 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar begära att regeringen låter inrätta en svensk
representation i Vilnius,
27. att riksdagen under anslaget D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet
för utlandet anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag för att möjliggöra
sändningar på litauiska och utökade sändningar på estniska och lettiska,
29. att riksdagen till F 3. Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. anvisar 10000 000 kr. för budgetåret 1991/92.
1990/91:U301 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av rättssakkunniga
attachéer vid beskickningar i EG-länder och vid representationen i EG.
1990/91:U302 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om besparingar inom utrikesförvaltningen,
2. att riksdagen till A 1. Utrikesförvaltningen för budgetåret 1991/92
anvisar 50 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 321
400 000 kr.
1990/91:U303 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen genom
omfördelning inom anslaget beslutar att ur Utrikesdepartementets budget
anslaget A 8, Officiella besök m.m., reservera 500 000 kr. för internationella
arrangemang i samband med den idé- och handelsmässa Stiftelsen Kvinnor Kan
arrangerar 1992.
1990/91:U304 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
översyn av mål och riktlinjer vad gäller fördelningen av anslaget Information,
studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
1990/91:U305 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till SIPRI
anslår ett med 695 000 kr. förhöjt anslag i förhållande till regeringens
förslag.
1990/91:U306 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar
att 764 000 kr. fördelas i enlighet med vad som angivits i motionen.
1990/91:U307 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av
särskilda miljöattachéer.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo254.
1990/91:U308 av Alf Wennerfors och Maria Leissner (m,fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett generalkonsulat
genom omfördelning av utrikesdepartementets resurser etableras i Osaka.
1990/91:U309 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att de UD-anställdas medföljandefrågor omgående löses
i enlighet med föreliggande utredningsförslag.
1990/91:U310 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade anslag till
information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
1990/91:U311 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att anslaget Information, studier och forskning om
freds- och nedrustningssträvanden m.m. Utrikesdepartementet, F 3, för
budgetåret 1991/92 och i framtiden fastställs till 1 promille av den årliga
försvarsbudgeten,
2. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anslår 10 000 000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit eller således 36 000 000 kr.
1990/91:U404 av Eva Goës och Paul Ciszuk (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en promille av Sveriges försvarsutgifter skall avsättas för
fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer som arbetar för
nedrustning, solidaritet och internationell förståelse,
2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under anslaget F 3, bil. 5,
Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.
anvisar 10 088 500 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn för fördelning av anslaget F 3, bil. 5, till
organisationer som arbetar med förebyggande internationellt fredsarbete.
1990/91:U405 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen med
avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5, punkt F3 till Information, studier
och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. anvisar ett
förslagsanslag på 36 088 500 kr., dvs. 10 088 500 kr. mer än regeringens
förslag.
1990/91:U412 av Birgitta Hambraeus och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökat stöd till fredsarbete.
1990/91:U415 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
utbyggd kunskapsbank om försvarsindustriell omställning från militär till civil
produktion i olika länder.
1990/91:U418 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att målsättningen för statens anslag till fredsrörelsen skall vara
att en summa motsvarande 1promille av Sveriges försvarsbudget skall avsättas
för fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer, som arbetar
för nedrustning, solidaritet och internationell förståelse.
1990/91:U425 av Paul Ciszuk m.fl. (mp,v) vari yrkas att riksdagen för
budgetåret 1991/92 anslår 1 500 000 kr. för inrättande av en kunskapsbank för
försvarsindustriell omställning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N311.
1990/91:U506 av Roland Larsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
upprättande av en permanent svensk-baltisk mellanvågsradiostation på Gotland.
1990/91:U507 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag A 10. Stöd till Östeuropa
anslå 300 000 000 kr. för budgetåret 1991/92,
1990/91:U513 av Håkan Holmberg och Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avsevärt utökad sändningstid på estniska, lettiska och litauiska inom ramen för
Sveriges Radios utlandssändningar.
1990/91:U516 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att anslå 300 000 000 kr. för öst- och
centraleuropeiskt samarbetsstöd.
1990/91:U523 av Birger Hagård (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett svenskt
konsulat bör upprättas i Kiev.
1990/91:U531 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en svensk representation i var och en av de baltiska staterna,
10. att riksdagen anslår ytterligare 3 milj. kr. till Radio Sweden för att
möjliggöra utvidgade sändningar på estniska och lettiska samt ordinarie
sändningar på litauiska,
1990/91:U609 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen anslår 20
milj.kr. att användas till Europainformation enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:U616 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att resurser måste frigöras för att möjliggöra en bred och allsidig
belysning av EG-frågan.
1990/91:U617 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att UD bör inventera inom FN-familjen sådana organ eller
institutioner som är på väg att upprättas alternativt flyttas och på basis av
denna inventering Sveriges FN-ambassadör bemyndigas att verka för att något
eller några av dessa organ eller institutioner förläggs till Sverige.
1990/91:U632 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör
bevilja Republiken Kinas (Taiwan) handelskontor samma status som en ambassad.
1990/91:U642 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär att nya regler föreslås för
anställning som tjänsteman vid FN så att jämställdhet uppnås,
4. att riksdagen hos regeringen begär att nya regler införs för utnämning av
diplomater vid Sveriges beskickning till FN enligt vad som framförts i
motionen.
1990/91:K409 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen anvisar medel för information om hur ett eventuellt
medlemskap i EG kommer att påverka den s.k. svenska välfärdspolitiken, innan
den folkomröstning kommer till stånd som måste föregå ett beslut om Sveriges
eventuella inträde i EG.
A. Utrikesdepartementet m.m.
Propositionen (s. 22--31)
De snabba politiska förändringarna i Europa och krisen i Mellanöstern ställer
större krav på den svenska utrikesförvaltningen än vad som varit fallet sedan
andra världskrigets slut. De innebär också att resurser med kort varsel har
måst omdisponeras mellan utlandsmyndigheterna samt mellan departementet och
utlandsmyndigheterna.
Omvälvningarna i Central- och Östeuropa har föranlett departementet att göra
en samlad översyn av verksamhetsinriktningen och i samband därmed resursbehovet
vid myndigheterna där. En utredningsman föreslår i en nyligen angiven rapport
ett antal förstärkningar i området, vilken innebär ett nettotillskott om sju
utsända handläggartjänster.
En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att se över
myndighetsorganisationen i det enade Tyskland. Gruppen kommer att framlägga ett
förslag till ny organisation under våren 1991.
Ett löpande utvecklingsarbete pågår vad gäller organisations- och
budgetfrågor. Den 1 juli 1990 påbörjades vid åtta utlandsmyndigheter en treårig
försöksverksamhet med en modifierad form av treårsbudgetering. Inom
förvaltningen pågår också en översyn av ADB-verksamheten. Beslut har fattats om
ändrat redovisningssätt för lokalerna utomlands för att få en bättre styrning
av hyreskostnaderna. Hanteringen av representationsutrustningen har överförts
till departementet från byggnadsstyrelsen.
Beträffande personalen har en översyn av assistenternas arbetssituation
gjorts. En särskild översyn av UD-makarnas situation gjordes under 1990, och
utredningsmannen har lämnat ett antal förslag till förbättringar.
Cirka var fjärde utsänd handläggare har i dag annan huvudman än
utrikesdepartementet. Överläggningar har förts med specialattachéernas huvudmän
i syfte att få till stånd en mer rättvisande kostnadsfördelning mellan dessa
och utrikesdepartementet. Förslag till riktlinjer härför kommer att tas fram
under våren för att kunna träda i kraft den 1 juli 1991.
Flera utredningar, vilka ingående redovisades i föregående års
budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil.5, UU14, rskr. 191), följs
fortlöpande upp. Det gäller betänkandena Sverige-information och
kultursamarbete (SOU1988:9), Utrikesförvaltningens inriktning och
organisation (SOU1988:58) samt UDs presstjänst (SOU1989:8).
De föreslagna förstärkningarna i Central- och Östeuropa måste finansieras
inom befintliga budgetramar. Dessutom åligger det utrikesdepartementet att
medverka i de besparingsåtgärder avseende den statliga förvaltningen som
regeringen beslutat om. Vidare har händelserna i Mellanöstern förorsakat
departementet avsevärda kostnader. Allt detta medför ett ökat behov av en
noggrann prioritering av verksamheten. Med anledning härav och med hänsyn till
de nya krav som ställs på förvaltningen under närmaste åren kommer det
sannolikt att bli nödvändigt att lägga ned ett antal utlandsmyndigheter. En
utredningsman har fått i uppdrag att ta fram underlag för beslut. Förslag
väntas kunna framläggas under våren 1991 beträffande vilka myndigheter som bör
komma i fråga och i samband därmed en tidplan. Behov föreligger också att få
fram underlag för vidare omprioritering av verksamheten. Med hänsyn härtill
kommer ytterligare en utredningsman att senare under år 1991 se över relevanta
delar av utrikesförvaltningens organisation.
Utskottet
Utskottet har tagit del av regeringens redogörelse för den planerade
användningen av utrikesförvaltningens resurser. Genom särskilda föredragningar
av företrädare för utrikesdepartementet har kompletterande information
inhämtats. Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag beträffande
anslagen A1--9.
I tidigare budgetbetänkanden (senast 1989/90:UU14) har utskottet konstaterat
att ökande krav ställs på utrikesförvaltningen. Det har bl.a. gällt behovet att
följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, deltagandet i
utvecklingen på det internationella nedrustningsområdet samt Sveriges
deltagande i det västeuropeiska ekonomiska samarbetet. Utskottet gör i dessa
avseenden samma bedömning som tidigare. Härtill kommer att frågan om svenskt
medlemskap i EG kommer att ställa ytterligare krav på utrikesförvaltning i
olika avseenden.
Den snabba processen i Central- och Östeuropa har också ställt den svenska
utrikespolitiken inför nya utmaningar och möjligheter. Såväl utvecklandet av
Sveriges bilaterala förbindelser med de länder som nu demokratiseras som ett
fullvärdigt svenskt deltagande i arbetet på att åstadkomma en ny framtida
alleuropeisk fredsordning liksom multilateralt samarbete på det ekonomiska
området kommer enligt utskottets mening att ställa större krav på
utrikesförvaltningens resurser.
Konflikten i Persiska viken har under innevarande budgetår krävt intensiva
insatser av utrikesförvaltningen. Också under efterkrigsskedet kommer nya krav
på resurser att ställas, bl.a. för återuppbyggnad av ambassadanläggningar. Även
om Irak i enlighet med FNs resolution är skyldigt att betala skadestånd för den
förstörelse som ockupationen åstadkommit torde extrakostnaderna på kort sikt få
belasta utrikesförvaltningens budget.
Utrikesförvaltningen har under senare år i likhet med andra delar av
statsförvaltningen tvingats till en hård rationalisering och i många fall
nedskärningar av verksamheten. Det är naturligt att sparkrav som generellt
läggs på den svenska offentliga sektorn inte gör halt vid utrikesförvaltningen.
Det vore emellertid enligt utskottets uppfattning olyckligt om
utrikesförvaltningen utsattes för samma besparingskrav som statsförvaltningen i
övrigt i en tid som präglas av en mycket snabb internationalisering och en
kraftig ökning av de utländska kontakterna på snart sagt alla samhällsområden.
Det finns enligt utskottets mening skäl att åter erinra om vad riksdagen
tidigare uttalat, nämligen att omfattningen av de indragningar som kan göras i
utrikesförvaltningens verksamhet noga måste vägas mot de överordnade nationella
intressen som kan komma att påverkas.
Det anförda utesluter givetvis inte att vissa verksamheter även framdeles
måste skäras ned eller helt bortfalla och andra tillkomma. I yrkande 1 i motion
U302 (c) föreslås att utrikesförvaltningen i ökande utsträckning
anpassas bl.a. så att den politiska bevakningen samlas till regionala
ambassader, och att SIDAs biståndskontor svarar för representationen i de
länder med vilka våra förbindelser domineras av biståndet. I andra fall bör
ambassaderna enligt motionärerna kunna omvandlas till generalkonsulat. Enligt
yrkande 2 i samma motion föreslås att ett belopp som är 50milj.kr. mindre
än propositionens förslag anvisas anslaget A1. Utrikesförvaltningen.
Med hänsyn till att omprioriteringar, förstärkningsbehov och
budgetnedskärningar till stor del måste realiseras i form av nedläggning av
utlandsmyndigheter arbetar som ovan redovisats en särskild utredningsman med
att ta fram beslutsunderlag för sådana åtgärder. Ytterligare en utredningsman
kommer under hösten 1991 att inleda arbetet på att under ca ett års tid gå
igenom utrikesförvaltningens organisation för att identifiera lämpliga
omvandlingsobjekt.
Konceptet regionambassad har utretts inom utrikesdepartementet i olika
sammanhang, senast i utredningen UD87. Slutsatsen i denna utredning var att
det endast är begränsat användbart, och att det ej ger några mer betydande
spareffekter. Förslaget att ersätta ambassader med generalkonsulat ger inga
spareffekter med mindre än att de omvandlas till honorära konsulat.
Verksamheten kommer dock i så fall att inskränkas till ett minimum.
Med hänsyn härtill och i beaktande av vad som anförts ovan om de allt större
kraven på utrikesförvaltningen avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U302 (c).
En effektivt fungerande utrikesförvaltning kräver tillräckliga
personalresurser och -- inte minst -- att personalen kan erbjudas sådana
anställningsvillkor att den stannar. En särskild svårighet för
utrikesförvaltningens personal ligger i den s.k. medföljandefrågan. Det är
därför tillfredsställande att en särskild översyn gjorts under föregående år av
UD-makarnas situation. Utredningsmannen har lämnat en rad konkreta förslag.
Bl.a. föreslås åtgärder i syfte att underlätta för medföljande att få
anställning utomlands genom tidsbegränsade arvodesanställningar vid
utlandsmyndigheterna, bilaterala diskussioner med andra länder om
arbetstillstånd för medföljande samt s.k. medflyttandebidrag i syfte att
underlätta anställning i Sverige under hemmastationering.
Vad gäller ekonomiskt stöd föreslår utredningsmannen ett generellt
beskattningsbart och ATP-grundande makebidrag för UD-makar som saknar
arbetsinkomst. En särskild handläggartjänst föreslås därtill inrättas för
medföljandefrågor vid departementet.
I motion U309 (m) föreslås att utrikesförvaltningens medföljandefrågor
omgående skall lösas i enlighet med föreliggande utredningsförslag. Genom
föredragning har utskottet inhämtat att några av förslagen redan har genomförts
eller håller på att genomföras. Vissa av förslagen prövas mot bakgrund av
gällande krav på besparingar och prioriteringar samt i ljuset av alternativa
möjligheter att underlätta de medföljandes situation. Denna prövning sker
enligt vad utskottet inhämtat i nära samråd med de berörda och deras fackliga
organisationer.
Utan att vilja ta ställning till alla delar av de nu aktuella förslagen vill
utskottet framhålla att de s.k. medföljandefrågorna representerar ett stort och
växande problem för utrikesförvaltningen. En tillfredsställande lösning av
medföljandefrågorna är enligt utskottets bedömning en förutsättning för att
vårt land också på längre sikt skall kunna upprätthålla samma höga kvalitet på
sin representation utomlands som hittills. Detta grundläggande intresse bör
enligt utskottets mening också vägas in vid en bedömning av vilka allmänna
sparkrav som ytterligare bör ställas på utrikesförvaltningen. Det är därför
rimligt att åtgärder för att lösa medföljandefrågorna under kommande år ges ett
speciellt budgetutrymme som inte framtvingar ytterligare omprioriteringar inom
utrikesförvaltningen.
Därmed anser utskottet motion U309 (m) besvarad.
I ett antal motioner framförs förslag om konkreta förändringar i
utrikesförvaltningens utlandsorganisation. I yrkande 4 i motion U531 (m)
föreslås att svensk representation skall etableras i var och en av de
baltiska republikerna och där förses med tillräckliga resurser för att
kunna motsvara de krav som utvecklingen kommer att ställa, bl.a. en
kvalificerad politisk rapportering. Också i yrkande 1 i motion U240 (m)
föreslås inrättande av en svensk representation i Vilnius.
Utskottet konstaterar att den framtida svenska representationen i bl.a. de
baltiska republikerna under hösten 1990 varit föremål för en särskild
utredning, den s.k. Östeuropautredningen. Utredningsmannens betänkande
framlades i november 1990. I utredningens uppdrag ingick bl.a. att inkomma med
förslag om förändring i fråga om personalresurser, såväl antalet tjänster som
befattningshavarnas profil.
Utredningsmannens förslag innebär att personalstyrkan vid avdelningskontoret
i Tallinn utökas från sammanlagt 7 befattningshavare till 11, varav 4 utsända
handläggare, 2 utsända assistenter och 5 lokalanställda. Chefen förutsätts
besitta bred UD-erfarenhet. Organisationen tillförs också speciell kompetens
avseende biståndsfrågor samt administrativa och konsulära ärenden.
Personalstyrkan vid avdelningskontoret i Riga föreslås öka från nuvarande 7
befattningshavare till 8, varav 3 utsända handläggare, 1 utsänd assistent samt
4 lokalanställda. Speciell kompetens för kultur- och informationsfrågor ingår i
organisationen. Avdelningskontoret i Riga avses tills vidare ha ansvaret för
bevakning av Litauen.
Utredningsmannens förslag om personalförstärkningar vid avdelningskontoren i
Tallinn och Riga har i stort sett redan genomförts. Organisatoriskt tillhör
avdelningskontoren generalkonsulatet i Leningrad.
I enlighet med utredningsmannens förslag kommer enligt vad utskottet inhämtat
inom kort ett svenskt informationskontor att öppnas i Vilnius med Svenska
institutet som huvudman. Praktiska förberedelser pågår redan.
Utskottet noterar denna påtagliga förstärkning av Sveriges representation i
Baltikum med stor tillfredsställelse och betraktar därmed yrkande 4 i motion
U531 (m) och yrkande 1 i motion U240 (m) som besvarade.
I yrkande 2 i motion U523 (m) föreslås inrättande av ett svenskt konsulat i
Kiev. Utskottet konstaterar att Sveriges förbindelser med Sovjetunionen
sköts via ambassaden i Moskva och generalkonsulatet i Leningrad. Till det
senare hör de båda nämnda avdelningskontoren i Tallinn resp. Riga. I den
ovannämnda s.k. Östeuropautredningen diskuterar utredningsmannen även hur
svenska intressen skall kunna främjas i andra delar av Sovjetunionen.
Slutsatsen är att dessa intressen också när det gäller Ukraina åtminstone för
närvarande kan tillgodoses genom ett ökat resande av ambassadpersonalen från
Moskva. Utredningsmannen ansåg det ej motiverat att lägga något förslag om
representation i Ukraina. Liksom regeringen ansluter sig utskottet till denna
bedömning.
Yrkande 2 i motion U523 (m) avstyrks därmed.
I motion U308 (m) föreslås inrättande av ett generalkonsulat i Osaka i
Japan med hänsyn till Kansai-områdets stora ekonomiska och kommersiella
betydelse. Som utskottet ovan noterat pågår inom utrikesdepartementet en
översyn av hur gällande besparingsdirektiv bäst skall kunna förverkligas, bl.a.
genom att ta fram underlag för beslut om nedläggning av ett antal myndigheter.
Möjligheterna att öppna en ny myndighet kan prövas först efter en samlad
bedömning av sparkravens konsekvenser för hela utrikesförvaltningen. En
särskild utredningsman kommer som utskottet redan konstaterat att inleda en
sådan prövning under hösten innevarande år. Utskottet förutsätter att
utrikesdepartementet bland de hänsyn som en dylik prövning i sinom tid måste
bygga på också väger in vad motionärerna anfört om Osaka.
Utskottet avstyrker därmed motion U308 (m).
I motion U307 (m) föreslås att särskilda tjänster som miljöattachéer bör
inrättas inom utrikesförvaltningens utlandsorganisation. Frågan behandlades av
utskottet i föregående års betänkande (1989/90:UU14), i vilket utskottet med
hänsyn till de internationella miljöfrågornas allt större betydelse framhöll
behovet av en bredare prövning av behovet av miljöspecialister vid
utlandsmyndigheterna. Utskottet gjorde ett tillkännagivande om behovet av en
samlad sådan prövning. Frågan har därefter behandlats i utredningen om Sveriges
internationella miljösamarbete (SOU l990:88), i vilken föreslås att
miljödepartementet bör ha möjlighet att inrätta särskilda miljöattachéer vid
ett antal utlandsmyndigheter. Förslaget återkommer i regeringens proposition
l990/91:90 om en god livsmiljö i vilken föreslås inrättande av två
miljöattachétjänster i Europa. Den första föreslås inrättas redan våren 1991
i Bryssel och den andra under budgetåret 1992/93.
Utskottet anser med det anförda motion U307 (m) besvarad.
För att behovet av information i Sverige om EGs och EG-ländernas juridiska
regelsystem bättre skall kunna tillgodoses föreslås i motion U301 (m)
inrättande av särskilda tjänster som rättssakkunniga attachéer vid
beskickningar i EG-länder och vid Sveriges delegation hos EG.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det svenska
integrationsarbetet i växande grad kommer att kräva en god och djupgående
kunskap om EG-ländernas regelsystem. En förstärkning av den juridiska
expertisen vid utlandsmyndigheterna kan vara ett sätt att förbättra den
nödvändiga kunskapsbasen. Det är emellertid enligt utskottets åsikt för tidigt
att slå fast att just särskilda attachétjänster är det mest ändamålsenliga
sättet att tillgodose behovet på. Frågan bör bedömas inom ramen för en samlad
prövning av vilka bemanningsbehov vid utlandsmyndigheterna som utvecklingen av
integrationsarbetet kommer att medföra under de kommande åren.
Utskottet anser därmed motion U301 (m) besvarad.
I motion U303 (fp) föreslås att stiftelsen Kvinnor Kan tilldelas ett
bidrag på 500 000 kr. från anslaget A8. Officiella besök m.m. för
finansiering av visst internationellt deltagande i den planerade idé- och
handelsmässan i Stockholm 1992.
Utskottet konstaterar att något bidrag av den typ som föreslås i motionen ej
förutsetts under anslaget A8. Officiella besök m.m. Utskottet har inhämtat
att frågan om hur medel kan frigöras till projektstöd för aktiviteter liknande
dem som beskrivs i motionen för närvarande bereds inom regeringskansliet. I den
mån sådana medel kan frigöras förutsätter utskottet att också stiftelsen
Kvinnor Kan har tillfälle att då ansöka om bidrag.
Utskottet avstyrker därmed motion U303 (fp).
I några motioner föreslås ökade medel för information i Sverige om
Europafrågorna. I motion U609 (mp) föreslås att 20milj.kr. skall avsättas
dels till EG-kritiska organisationer för att utreda de negativa konsekvenserna
av en svensk EG-anpassning, dels till att på ett allsidigt sätt utreda
alternativa förslag till svenskt Europasamarbete. I yrkande 7 i motion U616 (v)
föreslås extra resurser för att möjliggöra en bred och allsidig belysning av
EG-frågan. I yrkande 1 i motion K409 (mp) föreslås medel för information om hur
ett eventuellt medlemskap i EG kommer att påverka den svenska
välfärdspolitiken.
I förra årets betänkande om Sverige och den västeuropeiska integrationen
(l990/91:UU8) betonade utskottet betydelsen av att allmänheten ges en god
information om Sveriges samarbete med EG. Mot bakgrund av de uttalanden
utskottet gjort tidigare rörande svenskt medlemskap i EG ansåg utskottet då
ytterligare informationsinsatser vara nödvändiga i syfte att främja en allsidig
belysning och diskussion av Sveriges Europasamarbete. Utskottet förutsatte att
regeringen inkom med förslag av denna innebörd.
I budgetpropositionen konstaterar regeringen att ett färdigförhandlat
EES-avtal och den intensiva debatten om ett eventuellt svenskt medlemskap
kommer att medföra krav på ytterligare informationsinsatser och att regeringen
senare kommer att förelägga riksdagen förslag därom. Utskottet har härutöver
inhämtat att regeringen avser återkomma till riksdagen vid ett senare tillfälle
med en redogörelse för planerade insatser.
Med hänsyn till att diskussionen om en svensk medlemskapsansökan ytterligare
intensifierats och att den möjliga tidpunkten för inlämnande av en svensk
ansökan i uttalanden från regeringens sida angivits kunna ske innevarande år
vill utskottet understryka det angelägna i att en sådan redogörelse med förslag
till insatser för en allsidig Europainformation lämnas.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U609 (mp) och förklarar yrkande 7
i motion U616 (v) och yrkande 1 i motion K409 (mp) besvarade.
I föregående års betänkande om utrikesförvaltningen (1989/90:UU14) behandlade
utskottet ett förslag om fördjupade former för Sveriges relationer med
Taiwan. Utskottet konstaterade att Sverige i likhet med övriga OECD-länder
anser att det endast finns ett Kina, och att Sverige i konsekvens med denna
inställning liksom andra västländer erkänner Folkrepubliken Kina såsom
representerande Kina i Förenta Nationerna. I stället för diplomatiska
relationer med Republiken Kina har Sverige ett privatfinansierat handelskontor
i Taipei, vilket utför ett värdefullt arbete för att förmedla kontakter och
underlätta handeln. De flesta västländer har kontor av likartat slag.
Republiken Kina har på motsvarande sätt en representation i Sverige med namnet
Taipei Trade Tourism and Information Office.
I motion U632 (m) föreslås att Sverige utan att förändra vad som gäller
beträffande de faktiska diplomatiska relationerna likväl beviljar Republiken
Kinas handelskontor samma status som en ambassad.
Utskottet konstaterar att en ambassads ställning regleras internationellt i
Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Det är inte möjligt att ge ett
lands representation diplomatisk ställning som ambassad utan att etablera
diplomatiska förbindelser.
Utskottet avstyrker därmed motion U632 (m).
Samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa
I budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till stöd för samarbete
med Baltikum och Central- och Östeuropa under
rubriken Internationellt utvecklingssamarbete. Dessa förslag behandlas av
utskottet i ett betänkande med samma namn (1990/91:UU16). Förslagen uppgår till
900 milj.kr. under treårsperioden 1990/91 -- 1992/93, dvs. 300 milj.kr. för
vart och ett av åren.
I ett antal motioner föreslås också medel till samarbete med Baltikum och
Central- och Östeuropa. De yrkanden i vilka medel föreslås över
biståndsanslaget behandlas av utskottet i det nämnda betänkandet om
internationellt utvecklingssamarbete. Det gäller moderata samlingspartiets
förslag (U240) att inrätta två nya huvudprogram under biståndsanslaget för
Baltikum resp. Central- och Östeuropa. För Baltikum föreslås i samma motion ett
extra anslag på 50 milj.kr., medan Central- och Östeuropa under det nya
huvudprogrammet förutsätts tilldelas ett belopp motsvarande det som föreslås i
propositionen, dvs. 300 milj.kr.
Folkpartiet liberalerna anser i sin partimotion (U246) att medel skall
tillföras samarbetet med Central- och Östeuropa över biståndsanslaget, men att
det sker på ett sådant sätt att medlen ej belastar enprocentsramen. Det sker
genom att det totala biståndsanslaget höjs med motsvarande belopp. I en
kommittémotion från folkpartiet (U203) föreslås utöver budgetpropositionens
förslag ett särskilt belopp om 50 milj.kr. för samarbete med Baltikum.
Centerpartiet delar uppfattningen att medel för östsamarbetet ej bör belasta
enprocentsmålet. I stället för en uppräkning av biståndsanslaget föreslår
centerpartiet i motion U507 yrkande 6 inrättande under tredje huvudtiteln av
ett nytt anslag A10. Stöd till Östeuropa om 300milj.kr., vilket motsvarar
propositionens belopp.
Vänsterpartiet anser liksom centerpartiet, folkpartiet liberalerna och
miljöpartiet de gröna att stödet till östsamarbetet ej bör belasta biståndets
enprocentsmål. I yrkande 2 i motion U516 (v) föreslås att 300 milj.kr. anslås
till öst- och centraleuropeiskt samarbetsstöd men utan precisering av
anslagspost. Utskottet väljer därför att behandla förslaget i samband med
centerpartiets förslag om ett särskilt anslag för detta ändamål kallat Al0.
Miljöpartiet de gröna föreslår (U239) inrättandet av en speciell europeisk
miljöfond för östsamarbetet om en miljard kronor, vilken finansieras över
biståndsanslagen men ej tillåts belasta enprocentsramen, eftersom
biståndsanslaget enligt förslaget skall räknas upp med motsvarande belopp.
Samtidigt föreslås emellertid de belopp som upptas för östsamarbetet i
budgetpropositionen finansieras över denna fond, varför partiets förslag till
extra medel för östsamarbetet utöver propositionens belopp uppgår till
700milj.kr.
Utskottet behandlar i detta betänkande således endast de två yrkanden som
uttryckligen hänför sig eller kan hänföras till här behandlade anslag.
Utskottet har ändå funnit det ändamålsenligt att ge ovanstående bild i stora
drag av partiernas olika medelsförslag beträffande östsamarbetet. Moderata
samlingspartiets, folkpartiet liberalernas och miljöpartiets förslag till
belopp och finansiering kommer att behandlas i betänkandet om internationellt
utvecklingssamarbete (1990/91:UUl5).
Motionerna om den närmare utformningen och inriktningen av Sveriges samarbete
med Baltikum och Central- och Östeuropa kommer att behandlas i ett separat
betänkande (1990/91:UU16).
Beträffande yrkande 6 i motion U507 (c) och yrkande 2 i motion U516 (v)
ansluter sig utskottet till motionärernas huvudsakliga syfte att genom
samarbete främja utvecklingen i Baltikum och Central- och Östeuropa. Utskottet
delar emellertid inte motionärernas åsikt att finansieringen av ett sådant
samarbete inte skall kunna belasta det i budgetpropositionen föreslagna
anslaget för internationellt utvecklingssamarbete.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 6 i motion U507 (c) och yrkande 2 i motion
U516 (v).
B. Bidrag till vissa internationella organisationer
Propositionen (s. 32--40)
Sveriges ordinarie bidrag till FNs reguljära budget (anslaget B1) för
kalenderåret 1992 beräknas till 74 milj.kr., en beräknad ökning med 2 milj.kr.
jämfört med bidraget för 1991. Sveriges bidragsandel utgör 1,21%.
I det ordinarie bidraget ingår inte kostnaderna för FNs fredsbevarande
operationer. Under förutsättning att pågående operationer förlängs och
planerade genomförs och att medlemmarnas andelar förblir desamma kan Sverige
för nästa budgetår räkna med följande obligatoriska bidrag till de
fredsbevarande operationerna:
Vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF) 3 milj.kr
Fredsstyrkan i södra Libanon (UNIFIL) 11
Observatörsstyrkan för Centralamerika (ONUCA) 4
Insats i Västra Sahara (MINURSO) 15
Utöver dessa belopp föreslås som ett frivilligt bidrag 3milj.kr. för
civilpoliser och viss högkvarterspersonal inom ramen för FN-styrkan på Cypern
(UNFICYP), vilken Sverige lämnade l987 med hänsyn till den otillfredsställande
finansieringen. Dessutom föreslås ett belopp på 12milj.kr. avsättas dels för
eventuella kostnader för operationer som sannolikt kommer att avslutas inom
kort, dels för bidrag till nya operationer, exempelvis i El Salvador eller
Kambodja.
Inom anslaget har också avsatts 608000kr. för det allmänna FN-arbete som
bedrivs av enskilda organisationer, lärosäten m.m. I denna ram ingår
84000kr. för täckande av resekostnader för stipendiater från Sverige, vilka
utses av Förenta Nationerna.
Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för Sveriges medlemskap i
Nordiska ministerrådet (B2), Europarådet (B3), OECD (B4), EFTA (B5)
samt ett anslag Övriga internationella organisationer (B8), som bl.a.
finansierar delar av Sveriges medverkan i det västeuropeiska
forskningssamarbetet. (Anslagen B6 och B7 behandlas av näringsutskottet.)
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag avseende anslagen
B1--5 samt B8.
I motion U617 (m) föreslås att Sverige skall inventera sådana organ eller
institutioner inom FN-familjen som är på väg att upprättas alternativt
flyttas samt verka för att något eller några av dessa organ förläggs till
Sverige.
Ett liknande förslag behandlades av utskottet i föregående års betänkande
(1989/90:UU14). Utskottet konstaterade då att de senaste årens
reformdiskussioner inom FN berört organisatoriska och strukturella frågor, och
att de planer som finns i dessa avseenden är tämligen väl kända. Något
upprättande av ett nytt FN-organ eller förflyttning av existerande har i detta
sammanhang inte diskuterats.
En rad praktiska och ibland politiska skäl brukar åberopas till stöd för den
placering som FN-organen för närvarande har. Sverige har endast två FN-organ i
landet: Sjöfartsuniversitetet i Malmö och Flyktingkommissariatets Nordenkontor
i Stockholm.
Utskottet vill framhålla att Sverige i princip är positivt till en eventuell
framtida lokalisering av ytterligare FN-organ till landet. Denna inställning
bör vara vägledande när en diskussion eventuellt med tiden kan komma att
aktualiseras inom FN.
Med hänsyn till att frågan dock för närvarande saknar aktualitet avstyrker
utskottet motion 617 (m).
I motion U642 (mp) föreslås olika åtgärder för att öka jämställdheten
mellan könen inom FN. I yrkande 3 föreslås nya anställningsregler för
FN-tjänstemännen så att en kvotering genomförs vilken ger en rimlig grad av
könsfördelning på varje nivå inom organisationen. I yrkande 4 i samma motion
föreslås att Sverige i detta avseende bör visa gott exempel i form av en
könsfördelning vid utnämningar av diplomater. Vid den svenska FN-delegationen
bör därför de två ambassadörerna utgöras av en kvinna och en man.
Utskottet behandlade frågan om en jämnare könsfördelning vid FN i förra årets
betänkande (l989/90:UU14). Sedan dess har en viss utveckling i frågan ägt rum.
Under 1990 års möte med FNs kvinnokommission lade Sverige fram ett
resolutionsförslag om jämställdhet i politiskt deltagande och beslutsfattande.
Sverige var också medförslagsställare till ytterligare åtta resolutionsförslag,
bland dem ett om kvinnor i FN-sekretariatet.
Vid generalförsamlingens 45:e session antogs i tredje utskottet resolution
45/125 om förbättrande av kvinnors ställning i FN-sekretariatet. Sverige var
medförslagsställare. I resolutionen uppmanas generalsekreteraren att på alla
tänkbara sätt fortsätta sina ansträngningar att öka antalet kvinnor inom
FN-systemet, i synnerhet på beslutsfattande nivåer. Speciellt framhålls att
andelen kvinnor från utvecklingsländer måste öka.
Medlemsstaterna ombeds att nominera fler kvinnliga kandidater och att
uppmuntra kvinnor att söka lediga tjänster inom FN. Angiven målsättning är att
andelen kvinnor i sekretariatet år 1995 skall uppgå till 35% (jämfört med
nuvarande 28,3) och att andelen kvinnor på de högre nivåerna (D1 och däröver)
skall öka från nuvarande 7,1 till 25%.
Generalsekreteraren ombeds också att i sin rapport till nästa generalförsamling
via kvinnokommissionens möte 1991 ta in ett handlingsprogram för förbättrande
av kvinnors ställning inom FN-sekretariatet under perioden 1991--1995. Denna
rapport skall också ge en analys och övergripande utvärdering av hindren för en
förbättring av kvinnornas ställning i sekretariatet.
Med det anförda anser utskottet yrkande 3 i motion U642 (mp) besvarad.
Vad gäller utrikesförvaltningens jämställdhetsarbete har utskottet inhämtat
att man räknar med att under 1990-talet uppnå den fördelning på 40/60 mellan
kvinnor och män i handläggarkarriären som är målsättningen för
regeringskansliets aktuella jämställdhetsplan.
Av de drygt 2500 anställda i utrikesförvaltningen utgörs drygt 900 av
handläggare -- den kategori ur vilken de flesta chefer inom
utrikesförvaltningen kommer. Av handläggarna är i dag 36% kvinnor. En
medveten satsning på rekrytering av kvinnor till handläggarkarriären började
göras i mitten på 1970-talet. I den årliga basrekryteringen har sedan dess
kvinnor utgjort ca 40%.
Chefen för FN-delegationen i New York är nu en man. Utskottet noterar att
utrikesförvaltningens första kvinnliga chef var ambassadör just vid den svenska
FN-delegationen i New York under åren 1958--64.
FN-delegationen har i dag 14 utsända handläggare av vilka fyra är kvinnor. Av
de tre ministrarna vid myndigheten är den ene andreman med ambassadörs titel.
Sedan några år tillbaka är en av ministrarna en kvinna. Av de fem ambassadråden
vid delegationen finns också en kvinna.
Utskottet finner det inte rimligt att utrikesförvaltningen skulle åläggas en
mer långtgående kvotering eller skyldighet att iaktta fördelningen också på
enskilda utlandsmyndigheter.
Därmed avstyrks yrkande 4 i motion U642 (mp).
I motion U215 (mp) föreslås att riksdagen anvisar ett förslagsanslag på
30500000kr. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA).
Förslaget innebär en minskning med 29500000kr. i förhållande till
budgetpropositionens förslag om 60milj.kr.
Regeringens förslag innebär en kraftig ökning i förhållande till föregående
budgetårs anslag på 26milj.kr. Ökningen motiveras med de väsentligt ökade
uppgifter som EFTA står inför som en följd dels av det förestående uppbyggandet
av de institutioner som samarbetet med EG kräver, dels av det ökade samarbetet
med länder i Central- och Östeuropa.
Utskottet finner den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget till EFTA
väl motiverad.
Därmed avstyrks motion U215 (mp).
D. Information om Sverige i utlandet
Propositionen (s. 175--179)
Anslagen under detta avsnitt finansierar informationen om Sverige i utlandet.
Svenska institutet förmedlar information om det svenska samhället genom
publikationer, filmer, utställningar, seminarier, personutbyte, kurser,
konferenser, bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter
m.m. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 64439000kr.
För Riksradions programverksamhet för utlandet, vilken för närvarande sker på
åtta språk, föreslås ett anslag på 52250000kr. och för Övrig information
om Sverige i utlandet 16274000kr. Under det sistnämnda anslaget
finansieras bl.a. sådan verksamhet som informations- och erfarenhetsutbyte,
vilken samordnas av utrikesdepartementets press- och informationsenhet samt
därtill bidrag till Svensk-internationella pressbyrån (SIP) och
Ingenjörsakademien (IVA). Under anslaget prioriteras särskilda insatser i
Europa, inte minst i Central- och Östeuropa och Baltikum.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag avseende anslagen
D1--3.
I flera motioner föreslås ökade insatser för radiosändningar från Sverige
på baltiska språk. I yrkande 27 i motion U240 (m) och i yrkande 10 i motion
U531 (m) föreslås 3 milj.kr. utöver regeringens förslag till Radio Sweden för
detta ändamål. I yrkande 3 i motion U203 (fp) fastslås behovet av
radiosändningar på de baltiska ländernas språk och i motion U513 (fp) föreslås
avsevärt utökade sändningstider på samtliga tre språk.
Utskottet behandlade i föregående års betänkande (l989/90:UUl4) frågan om
sändningar på litauiska. Utskottet fann det då av budgetskäl inte möjligt att
besluta om extra medel härför men uttalade det önskvärda i att sådana
sändningar trots det kunde komma till stånd. Utskottet pekade därför på behovet
av flexibilitet inom utlandsprogrammets organisation för att sändningar på
litauiska genom omprioriteringar skulle kunna bli möjliga.
Utskottet anser det glädjande att ordinarie sändningar på estniska och
lettiska samt sändningar tills vidare på litauiska kunnat komma i gång under
det gångna året. Detta har möjliggjorts dels genom att regeringen anvisar
extraanslag på sammanlagt 825000kr., dels genom att Radio Sweden under det
gångna året genomfört vissa förändringar av verksamheten. Sändningarna på
portugisiska har upphört, och sändningarna på franska och spanska har minskat i
omfattning. Ett antal tjänster på dessa områden har frigjorts för upptagande av
baltiska sändningar.
Utskottet vill ansluta sig till motionärernas bedömning av det önskvärda i
att sändningarna på baltiska språk kan fortsätta och utökas i betydande
omfattning. Särskilt angeläget finner utskottet det vara att sändningarna på
litauiska kan fortsätta och snabbt få samma omfattning som sändningarna på
estniska och lettiska.
Utskottet noterar att regeringens förslag till anslag för Radio Sweden enligt
företagets egna beräkningar redan vid 5% inflationsnivå innebär en minskning
med 1,5 milj.kr. under 1992. Härtill kommer att företaget drabbats av betydande
kostnadsökningar för televerkets sändning av programmen, kostnader vilka om de
ej kompenseras enligt företagets egna beräkningar kommer att innebära att
sändningstiden totalt sett måste reduceras med omkring 30%. Det är enligt
utskottets mening angeläget att finna en lösning på detta problem som
likställer Radio Sweden med Sveriges Radio i övrigt.
Mot denna bakgrund anser utskottet det inte rimligt att kräva att en utökning
av de baltiska sändningarna under nästa budgetår skall ske genom fortsatt
nedskärning av Radio Swedens övriga verksamhet. Företaget har beräknat att en
permanentning av dagliga sändningar om 15--20 minuter på vart och ett av de
baltiska språken kräver en sammanlagd förstärkning på ca 1,3 milj.kr. för 1992.
Utskottet vill understryka att radiosändningarna på de tre baltiska språken
från Sverige fyller både en symbolisk funktion som uttryck för vårt lands stöd
för Baltikums självständighetssträvanden och en viktig praktisk
informationsfunktion för utsatta människor. Det finns en stor efterfrågan på
utökade sändningar. Ett extra tillskott på 3milj.kr. från anslaget Samarbete
med Baltikum till Radio Sweden för sändningar på baltiska språk, som
föreslagits i yrkande 27 i motion U240 (m) och i yrkande 10 i motion U531 (m),
skulle möjliggöra en dryg fördubbling av den nuvarande sändningsvolymen. Detta
är enligt utskottets mening en rimlig nivå för det kommande året. Därmed
tillgodoses även vad motionärerna uttalar i yrkande 3 i motion U203 (fp) och i
motion U513 (fp).
Utskottet vill med detta ställningstagande visa det angelägna i att en ökning
av de baltiska sändningarna åstadkommes snabbt. Regeringen bör därför i
tilläggsbudget återkomma med förslag till anvisning av 3milj.kr. till Radio
Sweden för sändningar på baltiska språk under budgetåret 1991/92.
Vad ovan anförts i anledning av yrkande 3 i motion U203 (fp), yrkande 27 i
motion U240 (m), motion 513 (fp) samt yrkande l0 i motion U531 (m) bör enligt
utskottet riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion U506 (c) föreslås upprättande av en permanent svensk-baltisk
mellanvågsradiostation på Gotland.
Utskottet konstaterar att Radio Swedens budget omfattar en post för
ersättning till televerket för sändningskostnader. Denna post har under några
år också omfattat kostnader i samband med inköp av nya sändare. Några förslag
om nya sådana utöver dessa har ej framlagts av berörda myndigheter eller
företag.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U506 (c).
E. Utrikeshandel och exportfrämjande
Propositionen (s. 180--216)
Under detta anslag finansieras bl.a. kostnaderna för de nämnder som är knutna
till krigsmaterielinspektionen (KMI). Kostnaderna för KMIs organisation och
verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel
samt expeditionsavgifter för utförseltillstånd. Kostnaderna för nämnderna
beräknas uppgå till 96000 kr. under kommande budgetår (anslagsposten E4).
Stiftelsen Östekonomiska institutet (anslagsposten E6) bildades 1989 genom
ett avtal mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet.
Institutets syfte är att främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska
förhållandena i Sovjetunionen och Östeuropa. Det statliga bidraget för kommande
budgetår föreslås bli 2163000kr.
För att bygga upp erforderlig kompetens i syfte att kunna hävda svenska
intressen i världens mest expansiva region föreslås ett bidrag på 3milj.kr.
till ett Institut för Japanstudier (anslagsposten E6). En insamling av
frivilliga medel på svensk sida har i princip nått det uppställda målet om
50milj.kr.
I syfte att fortsätta och fördjupa de kontakter som etablerats mellan svenska
departement och myndigheter m.fl. och deras motsvarigheter i de central- och
östeuropeiska länderna föreslås ett belopp på 10milj.kr. (anslagsposten
E7).
Anslagen E1, E2 och E3 behandlas av näringsutskottet.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna E 4
(Krigsmaterielinspektionen), E5 (Stiftelsen Östekonomiska institutet), E6
(Institut för Japanstudier), och E7 (Kontakter med Central- och Östeuropa).
F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
Propositionen (s.217--226)
För utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området (F1)
föreslås 5 358 000 kr. och för konferensen om säkerhet och samarbete i Europa
(F2) 3 750 000.
För information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
(F3) föreslår regeringen med hänsyn till det statsfinansiella läget ett
oförändrat anslag om 26 000 000 kr. Antalet grundbidrag föreslås öka med två
till att omfatta även Folkpartiets fredsråd och Stiftelsen Dag
Hammarskjöldsbiblioteket i Uppsala, och anslagsposten för grundbidrag ökar
därför med 450 000 kr. Anslagsposten projektstöd minskar med motsvarande
belopp. Medlen föreslås fördelade på följande sätt:
Översiktstabell för anslagsframställningar och föreslagna förändringar
Arbetarrörelsens 850 000 + 450 000 + 0
fredsforum
Internationella kvinno- 250 000 + 250 000 + 0
förbundet för fred och
frihet, Svenska sektionen
Kristna fredsrörelsen 650 000 + 350 000 + 0
Kvinnor för fred 250 000 + 580 000 + 0
Liv och fred-institutet (1 700 000)(1) (+1 400 000)(2) (+ 0)(3)
Myrdalsstiftelsen (700 000)(1) (+ 500 000)(2) (+ 0)(3)
Samarbete för fred 350 000 + 650 000 + 0
Svenska FN-förbundet 3 900 000 + 700 000 (4) + 0
Svenska Fredskommittén 300 000 + 704 000 + 0
Svenska freds- och 850 000 +1 050 000 + 0
skiljedomsföreningen
Svenska läkare mot 850 000 + 450 000 + 0
kärnvapen
Sveriges fredsråd 700 000 + 400 000 + 0
Centerns fredsråd 200 000 + 400 000 + 0
Folkpartiets fredsråd 0 + 450 000 +200 000
Dag Hammarskjöldsbiblioteket 0 (+ 550 000)(2) (+250 000) (3)
Folkkampanjen mot kärn- 200 000 + 200 000 + 0
kraft/kärnvapen
Stiftelsen Yrkesgrupper 200 000 + 215 000 + 0
mot kärnvapen
Svenska ekumeniska 200 000 + 100 000 + 0
nämndens fredskommitté
Sveriges världsfederalister 0 + 90 000 + 0
Transnationella stiftelsen (400 000)(1) (+ 449 500)(2) (+ 0)(3)
för freds- och framtids-
forskning
Ungdomens och studenternas 0 + 150 000 0
FN-förbund
Studier och forskning 2 800 000 +2 899 500 +250 000
Projektstöd 13 450 000 0 ./.450 000
Summa 26 000 000 +10 088 500 + 0
_____________________________________________________________________________
1Av bidragsposten Studier och forskning går 1 700 000 kr. till Liv och
fredsinstitutet, 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen och 400 000 kr.
till Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning.
2Ur bidragsposten Studier och forskning begärs 3 100 000 kr. av
Liv och fredsinstitutet, 1 200 000 kr. av Myrdalsstiftelsen (inkl. ett
engångsbelopp på 400 000 kr.), 550 000 kr. av Dag Hammarskjöldsbiblioteket
och 849 500 kr. av Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning.
3Av bidragsposten Studier och forskning föreslås 1 700 000 kr. gå till
Liv och fredsinstitutet, 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen, varav 300 000 som
engångsbelopp, 250 000 kr. till Dag Hammarskjöldsbiblioteket och
400 000 kr. till Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning.
4Inklusive engångsanslag på 150 000 kr.
Bidraget till Stockholms internationella fredsinstitut föreslås uppgå till 20
692 000 kr.
Anslaget för forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning
(F5) bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets forskningsanstalt. Det
föreslås uppgå till 16 016 000 kr.
Anslaget för utrikespolitiska institutet (F6) uppgår enligt förslaget till
8 719 000 kr. Beloppet omfattar ett engångsbidrag om 470 000 kr. i avvaktan på
en långsiktig lösning av institutets lokalfrågor. Ett förslag till lösning
väntas presenteras under våren 1991.
I ett antal motioner föreslås förändringar av F3-anslagets storlek. I
yrkande 29 i motion U240 (m) föreslås ett belopp på 10 milj. kr. i stället för
budgetpropositionens 26 milj.kr. En sådan förändring skulle dock vara oförenlig
med vad uttskottet flera gånger tidigare uttalat (senast i l989/90:UU14),
nämligen att en gradvis uppräkning av anslaget är befogad tills det motsvarar
en promille av försvarsanslaget.
Utskottet avstyrker därför yrkande 29 i motion U240 (m).
I yrkande 1 i motion U311 (v) och yrkande 1 i motion U404 (mp) föreslås att
ett belopp motsvarande en promille av försvarsanslaget skall avsättas till
fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer som arbetar för
nedrustning, solidaritet och internationell förståelse. Yrkande l i motion U311
nämner specifikt anslaget F3. Detsamma gäller motion U310(s), i vilken föreslås
att detta anslag skall uppgå till ett belopp som motsvarar 0,75 promille av
försvarsanslaget för nästkommande budgetår och därefter inom något år öka till
motsvarande en promille av försvarsanslaget. I yrkande 13 i motion U418 (mp)
föreslås att målsättningen för F3-anslagets storlek skall vara en summa
motsvarande en promille av försvarskostnaderna. I motion U412 (c) föreslås att
regeringen skall återkomma med förslag om ökade medel till F3-anslaget under
våren. Enligt motionärerna behövs troligen ca 1milj.kr. ytterligare för att
målet om en promille av försvarsanslaget skall nås.
I yrkande 2 i motion U311 (v) föreslås att anslaget F3 skall uppgå till 10
milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit. I yrkande 2 i motion U404 (mp) samt
i motion U405 (mp) föreslås att samma anslag skall uppgå till 10 088 500 kr.
mer än enligt propositionens förslag.
Utskottet bekräftar sin tidigare principiella syn att anslaget F3 på sikt
bör öka till att motsvara en promille av försvarsanslaget. Utskottet har
inhämtat att detta också är regeringens strävan, men att regeringen inte bedömt
att det statsfinansiella läget medgivit någon ytterligare höjning under
nästkommande budgetår. Utskottet har tidigare beträffande ökningarna av
F3-anslaget (l989/90:UU14) också uttalat att en uppräkning inte bör tillåtas
inkräkta på utrikesförvaltningens övriga budgetutrymme. Med hänsyn till de
hårda prioriteringar som utrikesförvaltningen för närvarande står inför delar
utskottet regeringens syn beträffande storleken av F3-anslaget under
nästkommande budgetår.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U310 (s), yrkandena l och 2 i
motion U3ll (v), yrkandena 1 och 2 i motion U404 (mp), motion U405 (mp) samt
motion U412 (c). Yrkande 13 i motion U418 (mp) anser utskottet besvarat.
I några motioner tas frågan om fördelningen av medlen under anslaget F3
upp. I motion U304 (fp) samt i yrkande 3 i motion U404 (mp) föreslås en översyn
av de principer som för närvarande gäller för denna fördelning.
Utskottet redogjorde i föregående betänkande om denna fråga (1989/90:UU14)
för de kriterier som gäller för att organisationer skall kunna komma i fråga
för bidrag. Det konstaterades då att kriterierna för vilka organisationer som
kan komma i fråga för grundbidrag är av generell natur. Bidraget skall vara en
hjälp till självhjälp; en förutsättning är alltså att organisationen med egna
resurser har kraft att bedriva en rimlig verksamhet. Ett annat kriterium är att
organisationen skall ha en viss storlek. För medlemsbaserade organisationer har
därför beslut om bidrag grundats på antalet medlemmar och verksamhetens volym,
mätt i ekonomisk omsättning. För samarbets- och serviceorgan har verksamhetens
volym liksom dess spridningseffekter vägt tyngre. Av budgetpropositionen
framgår att antalet organisationer som sökt men inte erhållit grundbidrag
uppgår till fyra.
Utskottet konstaterade likaledes att en tillämpning av de kriterier som
redovisats kräver en relativt noggrann bedömning av resp. organisation. Det kan
inte vara riksdagens uppgift att varje år under budgetarbetet i detalj granska
dessa bedömningar. Utskottet förutsätter därför att de organisationer som av
regeringen föreslås få grundbidrag uppfyller de redovisade kriterierna.
Utskottet anser att dessa kriterier i stort är till fyllest. Utskottet
förutsätter att den beredning som finns för fördelningen av dessa medel vid
behov fortlöpande kan diskutera principer och kriterier. Någon översyn är
därför enligt utskottets åsikt ej påkallad. Beträffande den förändring mellan
andelen grundbidrag och andelen projektbidrag som föreslås i propositionen har
utskottet inhämtat att regeringen velat prioritera kontinuiteten och
forskningen inom fredsrörelsen och därför inte ansett sig kunna reducera
grundbidragen.
Utskottet avstyrker därmed motion U304 (fp) samt yrkande 3 i motion U404
(mp).
I några motioner framläggs förslag om bidrag till bestämda organisationer
från anslaget F3. I motion U415 (s) framhålls det angelägna i att
regeringen inom ramen för befintliga resurser fortsätter och utvidgar stödet
till den kunskapsbank för försvarsindustriell omställning (Military
Adjustment Global Information Center, MAGIC) som förbereds vid avdelningen för
freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och som tidigare fått
vissa bidrag från utrikesdepartementet. I motion U425 (mp,v) föreslås att 1 500
000 kr. skall anslås för inrättande av denna kunskapsbank. I motion U306 (v)
föreslås att en särskild anslagsrubrik inrättas under F-anslaget för denna
kunskapsbank tillsammans med det projekt om fredlig konfliktlösning som
också bedrivs vid avdelningen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala
universitet. Enligt motionärerna bör 764 000 kr. avsättas under kommande
budgetår till dessa två verksamheter.
Utskottet delar motionärernas positiva syn på en internationell kunskapsbank
för försvarsindustriell omställning. Utskottet konstaterar också att regeringen
hittills anslagit l80 000 kr. till det nämnda projektet vid avdelningen för
freds- och konfliktforskning i Uppsala. Mot bakgrund av den nedskärning som
nödgats företas av projektstödet under F3-anslaget av hänsyn till det
statsfinansiella läget delar utskottet regeringens bedömning att detta ej kan
utnyttjas för stöd på det sätt som motionärerna föreslår. Utskottet har
emellertid inhämtat att det förhållandet att kunskapsbanken inte omnämns
uttryckligen i budgetpropositionen enligt regeringen ej skall tolkas så att den
inte skulle kunna få ytterligare bidrag under anslaget F1 Utredningar inom
det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området.
Utskottet noterar också att Sverige hösten 1990 tog ett initiativ om
tillsättande av en internationell expertgrupp för att utreda hur militära
resurser kan användas för insatser på miljöområdet. Studien bedrivs under
svenskt ordförandeskap och kommer att presenteras inför FNs generalförsamling
1991.
Med det anförda anser utskottet motion U415 (s) besvarad och avstyrker
motionerna U306 (v) och U425 (mp, v).
I yrkande 2 i motion U220 (c) föreslås att anslaget F3 skall kunna användas
för att bidra till finansiering av miljö- och fredsorganisationernas
förberedelser inför FNs miljökonferens 1992. I yrkande 3 i samma motion
föreslås att 2 milj.kr. genom omfördelning används som bidrag till
icke-statliga organisationers förberedelsearbete inför miljökonferensen.
Utskottet noterar att regeringen i miljöpropositionen (1990/91:90 ) föreslår
anvisning av 2milj.kr. till de svenska ideella miljöorganisationernas
internationella arbete. Någon omfördelning inom anslaget F3 anser utskottet
ej motiverad.
Utskottet avstyrker därför yrkandena 2 och 3 i motion U220 (c).
Stockholms internationella fredsinstitut (SIPRI) har i sin
anslagsframställan begärt drygt 3 milj.kr. mer än anslaget för innevarande
budgetår, dvs. en ökning från 18 266 000 kr. till 21387000 kr. Regeringens
förslag i budgetpropositionen på 20 692 000 kr. innebär en ökning med 2 426 000
kr. Denna ökning omfattar en engångsanvisning på 733000kr. för kostnader i
anslutning till seminarier m.m. med anledning av SIPRIs 25-årsjubileum.
I motion U305 (v) föreslås att SIPRI skall erhålla hela det begärda beloppet,
vilket innebär en ökning med 695 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag.
Utskottet konstaterar att den SIPRI-utredning som regeringen tillsatte våren
l990 avlämnade sitt betänkande SIPRI 90 i augusti förra året (SOU l990:69).
Utredningsmannen lämnar en rad synpunkter och förslag beträffande såväl SIPRIs
verksamhet som institutets finansiella och administrativa villkor. Bl.a.
förslås att SIPRI skall få en anslagshöjning om 3,5 milj.kr. dels för att
återställa den reala nivån från l985, dels öka och bredda verksamheten. Den
föreslagna anslagshöjningen har funnit stöd på många håll bland
remissinstanserna.
Regeringen finner i budgetpropositionen många av förslagen i
SIPRI-utredningen väl motiverade men anser att det finns skäl att i samråd med
SIPRI diskutera vilka åtgärder som behöver vidtas. Regeringen anser att
ställningstagande till en betydande anslagshöjning bör anstå tills utestående
frågor är lösta i sin helhet och räknar därför med att återkomma i 1992 års
budgetproposition med ytterligare förslag rörande SIPRI.
Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen redovisade uppläggningen av
behandlingen av SIPRI-utredningens förslag.
Utskottet avstyrker därmed motion U305 (v).
Hemställan
Utskottet hemställer
till litt. A. Utrikesdepartementet m.m.
1. beträffande omdisponering av anslagsmedel
att riksdagen godkänner budgetpropositionens omdisponering av medel mellan
anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens
representation, A 4. Honorärkonsuler och D 3. Övrig information om Sverige i
utlandet,
2. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på
yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U302 till Utrikesförvaltningen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1321450000kr.,
res. 1 (c)
3. beträffande medföljandefrågan
att riksdagen förklarar motion 1990/91:U309 besvarad med vad utskottet
anfört,
4. beträffande svensk representation i de baltiska republikerna
att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1990/91:U240 och yrkande 4 i
motion 1990/91:U531 besvarade med vad utskottet anfört,
5. beträffande inrättande av svenskt konsulat i Kiev
att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1990/91:U523,
6. beträffande inrättande av ett generalkonsulat i Osaka
att riksdagen avslår motion 1990/91:U308,
7. beträffande inrättande av särskilda tjänster som miljöattachéer
att riksdagen förklarar motion 1990/91:U307 besvarad med vad utskottet
anfört,
8. beträffande inrättande av särskilda tjänster som rättssakkunniga
attachéer
att riksdagen förklarar motion 1990/91:U301 besvarad med vad utskottet
anfört,
9. beträffande bidrag till stiftelsen Kvinnor Kan
att riksdagen avslår motion 1990/91:U303,
10. beträffande ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna
att riksdagen avslår motion 1990/91:U609 och förklarar yrkande 7 i motion
1990/91:U616 och yrkande 1 i motion 1990/91:K409 besvarade med vad utskottet
anfört,
res. 2 (v, mp)
11. beträffande Sveriges relationer med Taiwan
att riksdagen avslår motion 1990/91:U632,
12. beträffande stöd för samarbete med Baltikum och Central- och
Östeuropa
att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1990/91:U507 och yrkande 2 i motion
1990/91:U516,
res. 3 (c, v)
13. beträffande utlandstjänstemännens representation
att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 19778000kr.,
14. beträffande kursdifferenser
att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
15. beträffande honorärkonsuler
att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 13806000kr.,
16. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
internationell organisation
att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
internationell organisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 50448000kr.,
17. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1792000kr.,
18. beträffande utredningar m.m.
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 9955000kr.,
19. beträffande officiella besök m.m.
att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 10388000kr.,
20. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
m.m.
att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3740000kr.,
till litt. B. Bidrag till vissa internationella organisationer
21. beträffande Förenta nationerna
att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 122608000kr.,
22. beträffande förläggning av FN-organ till Sverige
att riksdagen avslår motion 1990/91:U617,
23. beträffande åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN
att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1990/91:U642 och förklarar yrkande 3
i motion 1990/91:U642 besvarat med vad utskottet anfört,
res. 4 (mp)
24. beträffande Nordiska ministerrådet
att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 250000000kr.,
25. beträffande Europarådet
att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 26045000kr.,
26. beträffande OECD
att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
17300000kr.,
27. beträffande EFTA
att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på
motion 1990/91:U215 till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 60000000kr.,
res. 5 (mp)
28. beträffande övriga internationella organisationer m.m.
att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Övriga internationella
organisationer m.m. anvisar ett förslagsanslag på 4795000kr.,
till litt. D. Information om Sverige i utlandet
29. beträffande Svenska institutet
att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 64439000kr.,
30. beträffande Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet
att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 52250000kr.,
31. beträffande ökade insatser för radiosändningar på baltiska språk
att riksdagen med anledning av yrkande 3 i motion 1990/91:U203, yrkande 27 i
motion 1990/91:U240, motion 1990/91:U513 samt yrkande 10 i motion
1990/91:U531 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32. beträffande svensk-baltisk mellanvågsradiostation på Gotland
att riksdagen avslår motion 1990/91:U506,
33. beträffande övrig information om Sverige i utlandet
att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16274000kr.,
till litt. E. Utrikeshandel och exportfrämjande m.m.
34. beträffande krigsmaterielinspektionen m.m.
att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 96000kr.,
35. beträffande Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet
att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret
1991/92 anvisar ett anslag på 2163000kr.,
36. beträffande bidrag till institut för Japanstudier
att riksdagen till Bidrag till ett institut för Japanstudier för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3000000kr.,
37. beträffande kontakter med Central- och Östeuropa
att riksdagen till Kontakter med Central- och Östeuropa för budgetåret
1991/92 engångsvis anvisar ett reservationsanslag på 10000000kr.,
till litt. F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.
38. beträffande utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska
området
att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 5358000kr.,
39. beträffande konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)
att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3750000kr.,
40. beträffande F3-anslagets storlek
att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på
yrkande 29 i motion 1990/91:U240, motion 1990/91:U310, yrkandena 1 och 2 i
motion 1990/91:U311, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U404, motion
1990/91:U405, motion 1990/91:U412 samt med besvarande av yrkande 13 i motion
1990/91:U418 till Information, studier och forskning om freds- och
nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 26000000kr.,
res. 6 (m)
res. 7 (c)
res. 8 (v, mp)
41. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F 3
att riksdagen avslår motion 1990/91:U304 och yrkande 3 i motion 1990/91:U404,
res. 9 (v, mp)
42. beträffande bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3
att riksdagen avslår yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U220, motion
1990/91:U306 och 1990/91:U425 samt förklarar motion 1990/91:U415 besvarad med
vad utskottet anfört,
res. 10 (v, mp)
43. beträffande bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på
motion 1990/91:U305 till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 20692000kr.,
res. 11 (v, mp)
44. beträffande forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning
att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och
nedrustning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
16016000kr.,
45. beträffande Utrikespolitiska Institutet
att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 8719000kr.
Stockholm den 7 mars 1991
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Margaretha af Ugglas
(m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Maj Britt Theorin (s), Axel
Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Birgitta Hambraeus (c), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Anneli
Hulthén (s), Eva Björne (m), Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp).
Reservationer
1. Utrikesförvaltningen (mom. 2)
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med
"Konceptet regionambassad" och slutar med "motion U302 (c)" bort ha följande
lydelse:
Som framgår av ovanstående pågår eller planeras en rad åtgärder för att
rationalisera UDs verksamhet. De förslag som framförts i motionen bör beaktas i
detta sammanhang. Konceptet regionambassad har också tidigare utretts inom
utrikesdepartementet i olika sammanhang, senast i utredningen UD 87.
Det finns enligt utskottet anledning att påskynda det pågående
utredningsarbetet i syfte att åstadkomma ytterligare rationaliseringar redan
under budgetåret 1991/92. Därmed borde det vara möjligt att åstadkomma den
besparing som föreslås i motion U302.
Samtidigt vill utskottet framhålla att Gulfkriget medfört extraordinära
kostnader för utrikesförvaltningen, dels när det gäller säkerhetsåtgärder
generellt, dels särskilda åtgärder på ambassaderna i Kuwait City och Bagdad.
Dessa kostnader, som i huvudsak torde drabba innevarande budgetår, kan behöva
finansieras i särskild ordning.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U302 och med
avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5 till Utrikesförvaltningen anvisar
ett förslagsanslag på 1270450000kr.,
2. Ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna (mom.10)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Med
hänsyn till" och slutar med "K409 (mp) besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att det för närvarande nästan helt saknas resurser för en
allsidig bedömning av Sveriges olika möjligheter när det gäller samarbete med
övriga länder i Europa. Det faktum att samtliga riksdagspartier nu uttalat sig
för en folkomröstning i EG-frågan, gör frågan om en bred och allsidig belysning
av EG- och Europafrågorna än mer angelägna.
Utskottet tillstyrker därför motion U609 (mp), yrkande 7 i motion U616 (v)
och yrkande 1 i motion K409 (mp).
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10. beträffande ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U609, yrkande 7 i motion
1990/91:U616 och yrkande 1 i motion 1990/91:K409 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
3. Stöd för samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa (mom.12)
dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med
"Beträffande yrkande 6" och slutar med "motion U516 (v)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas kritik mot regeringens förslag att låta stödet
till Östeuropa gå ut över det svenska biståndet till tredje världen. De
fattigaste ländernas behov av samarbete och stöd är fortfarande utomordentligt
stort. Det vore olyckligt om Sverige på detta sätt gav upp målsättningen att
låta 1 % av BNI gå till u-landsbistånd. Utskottet delar därför motionärernas
uppfattning att östbiståndet bör ligga utanför biståndsbudgeten. Detta kan ske
genom att, som föreslås i motion U507, ett särskilt anslag, A 10, inrättas för
ändamålet och att 300000000kr. anvisas på detta anslag.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 6 i motion U507 (c) och yrkande 2 i
motion U516 (v).
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
12. beträffande stöd för samarbete med Baltikum och Central- och
Östeuropa
att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U507 och yrkande 2 i
motion 1990/91:U516 till anslaget A10 Stöd till Central- och Östeuropa
anvisar ett reservationsanslag på 300000000kr.,
4. Åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN (mom. 23)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Med det
anförda" och på slutar med "U642 (mp) besvarad" bort ha följande lydelse:
Utskottet ser med tillfredsställelse att FNs generalförsamling vid sin 45:e
session, i tredje utskottet antagit resolution 45/125 om att förbättra kvinnors
ställning i FN-sekretariatet. Syftet bör dock vara att uppnå minst 40 %
representation av vardera könet på alla nivåer, även D 1 och där över.
Utskottet anser att den nuvarande andelen kvinnor i sekretariatet (7,1 %) är
anmärkningsvärt låg.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 3 och 4 i motion U642.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN
att riksdagen med bifall till yrkandena 3 och 4 i motion 1990/91:U642 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. EFTA (mom. 27)
Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med
"Utskottet finner den av" och på slutar med "motion U215 (mp)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner inte den av regeringen föreslagna kraftiga ökningen av
anslaget till EFTA vara motiverad. Vad beträffar anslag för uppbyggandet av de
institutioner som regeringen motiverar med anledning av samarbete med EG, bör
detta anstå till dess formerna för Sveriges samarbete med EG har beslutats. Det
önskvärda ökade samarbetet med Östeuropa bör kunna finansieras genom en
omprioritering inom de i motion U215 anvisade medlen.
Utskottet tillstyrker därför motion U215 (mp).
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande EFTA
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U215 och med avslag på
proposition 1990/91:100, bil. 5 till Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
30500000kr.,
6. F3-anslagets storlek (mom. 40)
Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "I
yrkande 29" och slutar med "motion U240 (m)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är angeläget att det svenska föreningslivet inte blir
beroende av riktade bidrag från statsmakten. Skall det civila samhället värnas
måste vi också slå vakt om ett fritt föreningsliv. Därför bör den styrning som
ligger i att statsmakten utpekar verksamhetsinriktningar för ideella föreningar
avskaffas. Med hänsyn till detta föreslås anslaget reduceras till 10milj.kr.
för budgetåret 1991/92.
Utskottet tillstyrker därför yrkande 29 i motion U240 (m).
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande F3-anslagets storlek
att riksdagen med bifall till yrkande 29 i motion 1990/91:U240 och med avslag
på proposition 1990/91:100, bil. 5, motion 1990/91:U310, yrkandena 1 och 2 i
motion 1990/91:U311, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U404, motion
1990/91:U405, motion 1990/91:U412 samt yrkande 13 i motion 1990/91:U418 till
Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
10000000kr.,
7. F3-anslagets storlek (mom.40)
Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med
"Utskottet bekräftar" och slutar med "utskottet besvarat" bort ha följande
lydelse:
Sedan centerns motion lagts har försvarspropositionen förelagts riksdagen. Av
den framgår att F3-anslaget borde räknas upp med 1,5 milj.kr. för att inte
minska sin andel av försvarsbudgeten, ca 0,7 promille. Utskottet som ser
det som orimligt att anslagsutvecklingen skulle gå i motsatt riktning mot det
mål som riksdagen tidigare lagt fast förordar att denna uppräkning nu sker och
att anslaget F3 räknas upp till 27,5 milj.kr. Förstärkningen bör användas
till projektstöd.
Därmed tillstyrks motion U412 (c). Motion U310 (s), yrkandena 1 och 2 i
motion U311 (v), yrkandena 1 och 2 i motion U404 (mp), motion U405 (mp) och
yrkande 13 i motion U418 (mp) anses besvarade.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande F3-anslagets storlek
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U412, med avslag på proposition
1990/91:100, bil. 5, yrkande 29 i motion 1990/91:U240 samt med besvarande av
motion 1990/91:U310, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U311, yrkandena 1 och 2
i motion 1990/91:U404, motion 1990/91:U405 och yrkande 13 i motion 1990/91:U418
till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
27500000kr.,
8. F3-anslagets storlek (mom. 40)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med
"Utskottet bekräftar" och slutar med "motion U418 (mp) anser utskottet
besvarat" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av att i år nå det utsatta
promillemålet för anslaget F3.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U311 (v) och yrkande 1 i motion
U404 (mp) samt motion U412 (c). Motion U310 (s), yrkande 2 i motion U404,
motion U405 och yrkande 13 i motion U418 (mp) anses besvarade.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande F3-anslagets storlek
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U311,
yrkande 1 i motion 1990/91:U404 och motion 1990/91:U412, med avslag på
proposition 1990/91:100, bil. 5, yrkande 29 i motion 1990/91:U240 samt med
besvarande av motion 1990/91:U310, yrkande 2 i motion 1990/91:U404, motion
1990/91:U405 och yrkande 13 i motion 1990/91:U418 till Information, studier
och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 36000000kr.,
9. Fördelningen av medlen under anslaget F3 (mom.41)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med
"Utskottet konstaterade" och på s.25 slutar med "U404 (mp)" bort ha följande
lydelse:
Alla fredsinitiativ bör kunna ges ekonomiskt stöd. Organisationer som Jordens
vänner, U-landshjälp, Folk till folk (UFF), Framtiden i våra händer, Svalorna
m.fl. arbetar alla för global förståelse och insatser för att förebygga krig.
Detta arbete bör jämställas med fredsarbete.
En rimlig målsättning är att alla organisationer som arbetar med fred,
solidaritet och ökad internationell förståelse kan få del av anslaget F3. En
översyn av fördelningen till organisationer som arbetar med förebyggande
internationellt arbete bör därför göras.
Utskottet tillstyrker därmed yrkande 3 i motion U404 (mp) samt motion U304
(fp).
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
41. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F3
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U304 och yrkande 3 i motion
1990/91:U404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3 (mom.42)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med
"Utskottet konstaterar också" och slutar med "säkerhetspolitiska området" bort
ha följande lydelse:
Utskottet menar att det därför är nödvändigt att ge kunskapsbanken
tillräckliga resurser för att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete.
dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Med
det" och slutar med "U425 (mp, v) bort ha följande lydelse:
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U425 (mp, v) och anser
motionerna U306 (v) och U415 (s) besvarade.
dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
42. beträffande bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U425, med avslag på yrkandena 2
och 3 i motion 1990/91:U220 samt med besvarande av motionerna 1990/91:U306 och
1990/91:U415 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
(mom. 43)
Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "U305 (v)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar inte regeringens uppfattning utan menar att genom ett bifall
till motion U305 (v) markera att arbetet för att återställa den reala nivån
från 1985 inleds redan nu.
Utskottet bifaller därför motion U305 (v).
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
43. beträffande bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U305 och med avslag på
proposition 1990/91:100, bil. 5 till Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI) anvisar ett reservationsanslag på
21387000kr.,
Särskilda yttranden
1. Finansieringen av utvecklingssamarbetet med Östeuropa
Liksom centerpartiet, som till detta betänkande fogat reservation, avvisar
folkpartiet liberalerna och miljöpartiet regeringens förslag att lägga
östbiståndet inom enprocentsramen. Enprocentsmålet är ett moraliskt bindande
åtagande från Sverige som nation gentemot de fattiga länderna. Nya åtaganden
till andra grupper av länder måste därför läggas utanför enprocentsramen.
Utskottets text redogör för hur folkpartiet liberalerna och miljöpartiet
föreslår medel till samarbete med Baltikum och de central- och östeuropeiska
länderna. Av anslagstekniska skäl behandlas dessa förslag av utskottet inte i
föreliggande betänkande utan i betänkandet om internationellt
utvecklingssamarbete (1990/91:UU15). Folkpartiet liberalerna och miljöpartiet
fogar till det senare betänkandet sina reservationer i enlighet med ovan
redovisade ståndpunkt mot utskottets förslag.
2. Storleken på F3-anslaget
Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet anser inte att anslaget F3 på sikt bör öka till
att motsvara en promille av försvarsanslaget. Det är främmande för svenska
budgetprinciper att höjningen av ett anslag knyts till höjningen av ett annat.
Denna koppling till försvarsanslaget är helt omotiverad.
3. Kunskapsbank för försvarsindustriell omställlning
Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:
Moderata samlingspartiet delar inte uppfattningen att en internationell
kunskapsbank för försvarsindustriell omställning skall finansieras med statliga
medel. När krigsmaterielindustrin i världen kommer att genomgå en
omstrukturering till följd av internationell nedrustning eller av andra skäl,
är det vår uppfattning att i första hand företagen själva och industrins
branschorganisationer bör göra de utredningar som är nödvändiga för en övergång
till annan tillverkning.