Syftet med att etablera Europeiska banken för återuppbyggnad
och utveckling (The European Bank for Reconstruction and
Development--EBRD, i det följande kallad Europeiska
utvecklingsbanken) är att underlätta övergången till öppna,
marknadsorienterade ekonomier och främja privata initiativ i de
länder i Central- och Östeuropa som utvecklas i riktning mot
flerpartisystem, demokrati och pluralism. Utformningen av
bankens stadgar har sedan början av år 1990 varit föremål för
internationella överläggningar. Totalt 39 stater, däribland
samtliga OECD-länder, samt EG och Europeiska investeringsbanken
avser att bli medlemmar i den nya banken. Banken kommer att
inleda sin verksamhet under våren 1991.
De blivande medlemmarna avser att bidra med totalt 10
miljarder ECU till bankens kapital. Sveriges andel föreslås
uppgå till 228 miljoner ECU, motsvarande 2,28 % av bankens
kapital.
Europeiska utvecklingsbankens verksamhet skall inriktas på att
utveckla den privata sektorn i mottagarländerna, företrädesvis i
form av små och medelstora företag. Banken får utöva sin
verksamhet i de central- och östeuropeiska länder som utvecklas
i riktning mot flerpartisystem, demokrati, pluralism och
marknadsekonomi. Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien,
Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken
och Ungern är tänkbara mottagarländer. Frågan om den tidigare
Tyska Demokratiska Republikens status i banken efter en förening
av de båda tyska staterna har formellt ännu inte lösts. Den
tyska regeringen har dock deklarerat att man inte kommer att
göra anspråk på förutvarande Tyska Demokratiska Republikens
kapitalandel i banken.
Banken skall lämna stöd till ekonomiska reformer, bl.a. vad
gäller avmonopolisering, decentralisering och privatisering.
Vidare skall banken verka för att mottagarländerna integreras
fullt ut i den internationella ekonomin.
Verksamheten inom Europeiska utvecklingsbanken kommer att
delas upp i ordinarie verksamhet och särskild verksamhet.
Den ordinarie verksamheten kan ske i form av långivning,
riskkapitalinvesteringar, stöd och lån till
infrastrukturinvesteringar, utställande av vissa typer av
garantier samt teknisk rådgivning. Den övervägande delen av
bankens arbete kommer att ske i form av ordinarie verksamhet
finansierad med ordinarie medel.
Totalt sett får summan av utestående lån,
riskkapitalinvesteringar och garantier som lämnats eller gjorts
som en del av den ordinarie verksamheten inte överstiga bankens
tecknade kapital, totala reserver och överskott. Verksamheten
skall vidare bedrivas i enlighet med sunda bankmässiga
principer, vilket bl.a. innebär att banken, i sin ordinarie
verksamhet, skall debitera marknadsmässig ränta och rimliga
avgifter vid lån- och garantigivning.
Den särskilda verksamheten finansieras via särskilda fonder
till vilka enskilda medlemmar kan bidra. Användningen av dessa
medel regleras dels av bankens stadgar, dels av sådana regler
som givarlandet i samråd med banken etablerat för varje sådan
fond. Särskild verksamhet kan således inkludera lån till
subventionerad ränta, investeringar i projekt med mycket låg
avkastning etc.
Europeiska utvecklingsbankens verksamhet skall i första hand
inriktas på stöd till den privata sektorn. I fråga om
infrastrukturinvesteringar skall banken endast stödja sådana som
är väsentliga för att utveckla den privata sektorn.
I överenskommelsen framhålls vidare vikten av att banken
eftersträvar ett nära samarbete med existerande finansiella
institutioner, särskilt Internationella valutafonden och
Världsbanken.
Banken skall inom ramen för hela sin verksamhet stödja en
miljömässigt sund och hållbar utveckling. Detta kan ske bl.a.
genom att banken medverkar i finansieringen av renodlade
miljöprojekt. Dessutom kommer banken att bidra till en
modernisering och effektivisering av industrin i
mottagarländerna. Modernare, renare och energisnålare produktion
blir därmed ett viktigt bidrag till att förbättra miljön i
Central- och Östeuropa. Vidare skall banken ge ut en årlig
rapport om hur den av banken stödda verksamheten påverkar
miljön.
För att leda bankens verksamhet inrättas en direktion med 23
exekutivdirektörer. Bankens blivande medlemmar har delats i fyra
grupper, vilka var för sig utser ett givet antal
exekutivdirektörer. Medlemsländerna i Europeiska gemenskapen
samt EG som institution och Europeiska investeringsbanken utser
således elva direktörer. De tre ländergrupperna mottagarländer,
andra europeiska länder och utomeuropeiska länder utser vardera
fyra direktörer. Även om EGs medlemsländer tillsammans med
EG-institutionerna således inte har ett flertal av antalet
direktörer kommer de att ha en majoritet av röststyrkan. Sverige
och Island kommer att utgöra en valkrets och representeras av en
gemensam exekutivdirektör.
Bankens direktion är underställd en styrelse, med
representanter för samtliga medlemmar. Denna styrelse, som
ytterst ansvarar för bankens verksamhet, skall enligt bankens
stadgar sammanträda minst en gång per år. Bankens dagliga arbete
leds av en verkställande direktör som utses av bankens styrelse
för en period om fyra år. Huvudkontoret skall förläggas till
London.
Europeiska utvecklingsbankens ursprungliga auktoriserade
kapital skall uppgå till tio miljarder ECU. Sverige erbjuds att
teckna andelar till ett sammanlat värde av 228 miljoner ECU,
vilket enligt växelkursen vid utgången av augusti 1990 (1
ECU=7,63 kr.) motsvarar ca 1740 milj. kr.
Av det totala kapitalet skall 30 % inbetalas i fem lika rater
över en period av fem år, medan resterande 70 % utgör ett
garantiåtagande.
Minst 50 % av varje inbetalning skall ske kontant i ECU,
US-dollar eller japanska yen. Resterande del av inbetalningen
får göras i form av icke överlåtbara skuldsedlar eller andra
skuldförbindelser utgivna av medlemmen och uttryckt i ECU,
US-dollar eller japanska yen. Banken har rätt att lösa in dessa
skuldförbindelser när banken behöver medel för utbetalning i
verksamheten.
Ett svenskt medlemskap i banken innebär att ett belopp
motsvarande 13,68 miljoner ECU skall betalas in under vart och
ett av åren 1991--1995, dvs. totalt motsvarande 68,4 miljoner
ECU (ca 522 milj. kr.). Hälften av dessa betalningar kan ske i
form av icke räntebärande skuldsedlar utgivna av den svenska
staten. Av den svenska kapitalandelen på 228 miljoner ECU utgör
resterande 70 % ett garantiåtagande som kan infordras endast i
den mån detta skulle behövas för att uppfylla Europeiska
utvecklingsbankens förpliktelser. En översyn av bankens kapital
skall företas av bankens styrelse minst vart femte år.
Motionerna
1990/91:U1 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:16 punkt 1, 2 och
3 gällande svenskt medlemskap i Europeiska banken för
återuppbyggnad och utveckling,
2. att riksdagen hemställer hos regeringen att till riksdagen
återkomma med initiativ syftande till ett internationellt stöd
till Östeuropa i enlighet med de i motionen anförda principerna.
1990/91:U2 av Per Gahrton m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att nu avslå förslaget om
ratificering av avtalet om EBRD,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som anförts i motionen om behov av omförhandling före
ratificering.
Utskottet
I betänkandet om samarbete med Baltikum, Central- och
Östeuropa (l989/90:UU16) framhöll utskottet att ekonomiska
reformer kommmer att kräva tid och att ländernas gemensamma
utgångsläge därtill är en akut ekonomisk och ekologisk kris, som
redan förorsakar stora mänskliga och sociala kostnader och som
ytterligare skapar svårigheter för genomdrivandet av en ny
reformpolitik. Utan en hållbar ekonomisk grund kommer
demokratiseringen att på sikt vila på bräcklig grund. De
närmaste åren kommer därför sannolikt att utsätta länderna i
Central- och Östeuropa för betydande påfrestningar. Den senaste
tidens utveckling med kraftigt stigande energipriser har
ytterligare understrukit vidden av de ekonomiska utmaningar som
länderna i Central- och Östeuropa står inför i samband med
övergången till marknadsekonomi.
Utskottet noterade också i ovannämnda betänkande att de
påbörjade samhällsförändringarna knappast kommer att kunna
genomföras med framgång utan stöd från länderna i väst. Ett
västligt stöd för reformprocessen är också en förutsättning för
att visionerna och förhoppningarna om ett framtida Europa skall
kunna förverkligas. Därmed har västländerna uppenbarligen ett
eget starkt intresse, såväl från demokratiska som från
ekonomiska, ekologiska och säkerhetspolitiska synpunkter, att
engagera sig i ett samarbete och lämna ett effektivt bidrag till
reformprocessens framgång.
Regeringens förslag i propositionen om svenskt medlemskap
i Europeiska utvecklingsbanken ligger enligt utskottets mening
väl i linje med Sveriges strävan att bidra till utvecklingen i
Central- och Östeuropa. Den planerade utformningen av bankens
verksamhet är också ägnad att främja de syften som utskottet
tidigare angivit för detta samarbete.
Den svenska regeringen har tagit aktiv del i de
internationella förhandlingar som lett fram till bankens
inrättande. Med tanke på de stora behoven är det glädjande att
banken kunnat etableras på så relativt kort tid som det här
varit fråga om. Bankens kapital om sammanlagt över 70 miljarder
kronor kommer att utgöra en väsentlig finansieringskälla för det
nya samarbetet med Central- och Östeuropa. Särskilt glädjande är
enligt utskottets åsikt bankens starka betoning av
miljöinsatsernas betydelse och den framtida särskilda
rapporteringen om hur den av banken stödda verksamheten påverkar
miljön.
Utskottet finner det också tillfredsställande att Sverige får
en god representation i bankens direktion genom att Sverige och
Island gemensamt tillsätter en exekutivdirektör och dennes
medarbetare. Det betyder enligt vad utskottet inhämtat att
posten som exekutivdirektör kommer att tillfalla Sverige och att
Sverige och Island fördelar övriga poster mellan sig.
I yrkande 1 i motion U1 (v) föreslås att riksdagen avslår
propositionens förslag och i yrkande 2 i samma motion att
riksdagen i stället begär att regeringen återkommer med förslag
om ett alternativt samarbete som syftar till att stödja
Östeuropas demokratisering med program som bygger på principer
om sociala och miljömässiga hänsynstaganden.
Utskottet konstaterar att de i motionen anförda principerna är
vägledande för det betydande samarbetet med Baltikum, Central-
och Östeuropa som riksdagen redan fattat beslut om
(l989/90:UUl6). EBRDs miljöorientering har redan kommenterats.
Vad beträffar de sociala aspekterna vill utskottet understryka
att banken kommer att samarbeta med demokratiska regeringar och
att sociala hänsyn därmed kommer att vägas in i bankens
samarbete med respektive land. Vidare ingår det i bankens
uppgifter att arbeta för bättre levnadsstandard och bättre
arbetsförhållanden.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion
U1 (v).
Miljöpartiet de gröna föreslår i yrkande 1 i motion U2 att det
föreliggande förslaget till avtal om EBRD ej skall ratificeras i
nuvarande skick utan först omförhandlas i syfte att få till
stånd ett antal ändringar. Dessa bör enligt yrkande 2 i samma
motion innebära att också producentkooperativa projekt skall
kunna få del av bankens medel, att en god miljöeffekt skall
utgör ett villkor för lån samt att miljövänlig produktion skall
vara bankens överordnade mål. Beträffande låntagare föreslår
motionärerna att även Albanien och sovjetiska delrepubliker
skall kunna bli medlemmar i banken. En stadgeändring föreslås
också i syfte att utesluta röstmajoritet för EG-länderna.
Det finns enligt vad utskottet inhämtat ingenting i bankens
stadgar som hindrar konsumentkooperativa projekt från att få lån
i banken. Den tyngd miljömålen fått i bankens verksamhet anser
utskottet till fyllest. En strukturomvandling och en
modernisering av produktionsapparaten i Central- och Östeuropa
innebär i sig ett väsentligt bidrag till en förbättring av den
hårt belastade miljön. En omförhandling av bankens stadgar
skulle för närvarande vara ytterst svårt att få till stånd och
skulle på grund av den försening i bankens verksamhet som därmed
skulle uppstå i stället vara till skada för brådskande
miljöinsatser. Utskottet utesluter naturligtvis inte att bankens
rutiner och tekniker för att väga in miljöhänsynen i utlåningen
kan komma att behöva utvecklas ytterligare i framtiden, men då
har Sverige enligt utskottets mening goda möjligheter att verka
härför i bankens beslutande organ.
Beträffande nya medlemmar finns det enligt vad utskottet
inhämtat inget hinder för Albaniens medlemskap när landet väl
uppfyller de villkor som föreligger vad gäller demokratisering
och omvandling av landets ekonomiska system. Däremot är det
Sovjetunionen som är medlemsland, och något direkt medlemskap
för enskilda unionsrepubliker är ej förenligt med stadgarnas
nuvarande utformning. Det kan dock inte uteslutas att de
nuvarande sovjetiska unionsrepublikerna, beroende på den
fortsatta utvecklingen, i framtiden kan bli medlemmar.
Röstreglerna i EBRD är liksom i andra internationella banker
utformade med hänsyn till det insatta kapitalets fördelning
mellan medlemmarna. Det innebär att EG-länderna tillsammans har
en majoritet av rösterna. När de uppträder enat kan de avgöra
frågor som bestäms med enkel majoritet. Frågor som rör bankens
allmänna policy skall emellertid avgöras med kvalificerad
majoritet om minst två tredjedelar. Det senare har varit ett
intresse som under förhandlingarna drivits av bl.a. Sverige.
Någon ändring av överenskomna röstetal eller röstningsregler är
enligt utskottets mening ej realistiskt att tänka sig för
närvarande.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena l och 2 i motion
U2 (mp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ratificering och tecknande av andelar
att riksdagen med avslag på yrkandena 1 och 2 i motion
1990/91:U1 samt yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U2 bemyndigar
regeringen att ratificera överenskommelsen om upprättande av
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling samt att
teckna andelar till ett värde av 228000000 ECU i bankens
kapital och att därvid göra garantiåtaganden i fråga om andelar
för vilka betalning kan påfordras,
res. 1 (v)
res. 2 (mp)
2. beträffande inbetalningar
att riksdagen bemyndigar regeringen att genom
riksgäldskontoret till Europeiska banken för återuppbyggnad och
utveckling betala in ett belopp motsvarande 68400000 ECU,
3. beträffande anvisande av medel
att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska banken
för återuppbyggnad och utveckling under sjunde huvudtiteln på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91
anvisar ett anslag på 525000000 kr.
Stockholm den 15 november 1990
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande:
Stig Alemyr (s),
Pär Granstedt (c),
Evert Svensson (s),
Margaretha af Ugglas (m),
Sture Ericson (s),
Jan-Erik Wikström (fp),
Maj Britt Theorin (s),
Alf Wennerfors (m),
Karl-Erik Svartberg (s),
Axel Andersson (s),
Nils T Svensson (s),
Inger Koch (m),
Birgitta Hambraeus (c),
Per Gahrton (mp),
Viola Furubjelke (s),
Håkan Holmberg (fp)
och
Bengt Hurtig (v).
Reservationer
1. Ratificering och tecknande av andelar (mom. 1)
Bengt Hurtig (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Regeringens förslag" och på s. 5 slutar med "motion U1 (v)"
bort ha följande lydelse:
Europeiska banken är kontrollerad av EG och kommer dessutom
att till stora delar av sin verksamhet vägledas av
Internationella Valutafondens (IMFs) bedömningar och krav på
åtgärder.
Med erfarenheterna från IMFs hittillsvarande lånepolitik
gentemot tredje världen vet vi att ingen hänsyn tas till de
sociala konsekvenserna av strukturanpassningsprogrammen.
Det är uppenbart att Europeiska banken kommer att fungera på
samma sätt. Programmen för Östeuropa skall nämligen utformas
tillsammans med IMF, och i den överenskommelse som ligger till
grund för bankens verksamhet skrivs ingenting om sociala
hänsynstaganden.
De östeuropeiska staterna är politiskt instabila och riskerar
snabbt att hamna i samma skuldfälla som många av tredje världens
länder redan har gjort. Med konsekvenser i växande arbetslöshet,
sociala försämringar och i värsta fall våldsamma s.k.
IMF-kravaller. De säkerhetspolitiska konsekvenserna av sådan
social oro i östra Europa skall inte underskattas.
Uppläggningen av bankens lånegivning riskerar leda till att de
östeuropeiska staterna kommer att hamna i ett nytt
politiskt-ekonomiskt beroende. Nu inte längre österut utan
västerut. Inte till Sovjetunionen och Moskva utan till EG och
Bryssel.
Mot bakgrund av målen för svensk biståndspolitik som bl.a. är
resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och
politisk självständighet finns inga motiv för Sverige att
ratificera överenskommelsen. I stället får regeringen ges i
uppdrag att återkomma med ett förslag hur Sverige på nya sätt
kan bidra till Östeuropas utveckling i enlighet med målen för
vår biståndspolitik.
Yrkandena 1 och 2 i motion U1 (v) bifalls därför.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande ratificering och tecknande av andelar
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion
1990/91:U1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2Ratificering och tecknande av andelar (mom. 1)
Per Gahrton (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Det finns" och på s. 6 slutar med "motion U2 (mp)" bort ha
följande lydelse:
Miljöpartiet de gröna ser positivt på att Västeuropa och andra
länder i samverkan bistår Östeuropas länder med återuppbyggnad
och utveckling. Detta måste dock ske på ett sätt som inte kastar
Östeuropa "ur askan i elden", dvs. löser de allvarliga problem
som skapats av den socialistiska planhushållningens
misshushållning med resurser men samtidigt pådyvlar Östeuropa
västvärldens starkt miljöstörande ekonomi med dess överdrivna
inriktning på materiell, BNP-mätt "tillväxt". Det är också
angeläget att nedmonteringen av de statliga monopolen inte leder
till att Östeuropas ekonomier helt hamnar i händerna på
västeuropeiska privata storföretag. Östeuropas länder måste få
rätt att slå vakt om nationellt ekonomiskt självbestämmande som
möjliggör en styrning i riktning mot ekologisk balans och social
rättvisa.
Det är positivt att miljöaspekterna över huvud taget nämns
bland EBRDs syften. Tyvärr sker det dock bara som punkt 7 av 8 i
målsättningsparagrafen. Det som sägs är inte dåligt, men det är
alltså som vanligt "plåster på såren".
En särskild aspekt på propositionen är att den kan betraktas
som ett test på om riksdagen kan introducera förändringar
över huvud taget i avtal som ingåtts med EG eller EG-dominerade
grupper.
Mot denna bakgrund yrkar miljöpartiet att avtalet icke skall
ratificeras om icke ett antal väsentliga förändringar kan
uppnås. Regeringen bör således ges i uppdrag att begära
omförhandlingar i syfte att uppnå följande:
att producentkooperativa projekt också skall kunna få del av
bankens medel,
att miljökonsekvensbeskrivning skall föreligga före lån och
att god miljöeffekt skall utgöra lånevillkor,
att artiklarna 1 och 2 skrivs om så att det klart framgår att
miljövänlig produktion är det överordnade målet,
att också suveräna republiker inom ramen för unioner, t.ex.
sovjetiska delrepubliker, skall kunna bli direktanslutna
medlemmar i banken,
att stadgarna inte får garantera röstmajoritet för EG
oberoende av medlemskap och insatser.
Härmed bifaller utskottet yrkanden 1 och 2 i motion 1990/91:U2
(mp).
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande ratificering och tecknande av andelar
att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion
1990/91:U2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.