Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU09

Bidrag till fristående skolor


Innehåll

1990/91
UbU9


ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga
skolväsendet punkt B 16. Bidrag till driften av fristående
skolor jämte motioner. Regeringen har vidare i proposition
1990/91:18 om ansvaret för skolan (utbildningsdepartementet)
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen
anförts om fristående skolor.
Propositionerna
Proposition 1990/91:100
Regeringen har under punkt B 16 (s. 99--106) föreslagit
25. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever,
26. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
den särskilda regleringen beträffande hemspråksundervisning vid
fristående skolor,
27. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå,
28. att riksdagen godkänner förslaget till ram för
budgetåret 1991/92 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid
fristående skolor på gymnasial nivå,
29. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad i
propositionen anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen
fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1991/92,
30. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående
skolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
228007000 kr.
Proposition 1990/91:18
Regeringen har i proposition 1990/91:18 om ansvaret för
skolan berett riksdagen tillfälle
12. (delvis) att ta del av vad i propositionen anförts om
val av skola och om fristående skolor (avsnitt 12).

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub290 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till Bladins
skola i Malmö i enlighet med vad i motionen anförts.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:18
1990/91:Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. (delvis) att riksdagen beslutar att statsbidragen skall
följa valet av skola i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub8 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunens skolplan.
1990/91:Ub37 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att statsbidrag bör utgå i samma omfattning till de fristående
skolorna som till de kommunala skolorna.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub203 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fristående skolor på gymnasial nivå.
1990/91:Ub207 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl.
(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till
nya statsbidragsbestämmelser till kristna och andra fristående
grundskolor och gymnasieskolor utifrån principen om att stöd
skall utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i offentlig
regi.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So602.
1990/91:Ub223 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna för
bidrag till de två estniska skolorna så att riksdagens beslut
om statsbidragens andel kan upprätthållas.
1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rätten att välja skola,
8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att bidragen skall följa
eleven.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidrag till driften av fristående
skolor.
1990/91:Ub268 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, mp) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka
statsbidragen till Kristofferskolan i Stockholm, Hillelskolan i
Stockholm, de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg m.fl.
fristående skolor,
2. att riksdagen beslutar att grundbidraget per skolpliktig
elev vid godkända fristående skolor när det gäller elevplats
som tillkommer efter den 1 juli 1992 skall vara 90% av det
grundresursbelopp som utgår per elev i grundskolan i kommunen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att elevtalsram inte längre bör tillämpas för
statsbidragsberättigade fristående skolor när det gäller sådana
elever som har att fullgöra sin skolplikt, eftersom en sådan
ram på grundskolenivå inte längre fyller en logisk funktion i
det nya bidragssystemet.
1990/91:Ub283 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om statsbidrag till de fristående skolorna.
1990/91:Ub290 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att årlig kostnadsuppräkning även
fortsättningsvis skall ske enligt det nya föreslagna
skolindexet för de estniska skolorna, Hillelskolan och
Kristofferskolan som i dag enligt gällande förordningar
garanteras en årlig kostnadsökningskompensation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bidragen till övriga fristående
skolor i form av en eller flera stegs höjningar utöver index
skall anpassas till den nivå som utgår till de kommunala
skolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de fristående skolornas kostnader
för pensioner beaktas och erhåller ett likvärdigt stöd med det
som skall komma att utgå till kommunerna.
1990/91:Ub312 av andre vice talman Christer Eirefelt och
Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om
statsbidragen till fristående konstskolor.
1990/91:Ub320 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksverksamhet med "skolpeng" i
grundskolan i Storstockholmskommunerna.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
27. att riksdagen beslutar att under B 8. Bidrag till
driften av det kommunala offentliga skolväsendet skall
statsbidraget för de fristående skolorna gälla enligt vad i
motionen anförts.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen beslutar att statsbidraget till
skolväsendet skall knytas till eleverna i enlighet med vad i
motionen anförts,
13. att riksdagen, under förutsättning av bifall till
yrkande 11, beslutar att slå samman anslagen B 8 och B 16,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidragen till de friskolor som
hittills haft förhöjt statsbidrag.

Utskottet

Fristående skolor
Medel för statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga
elever anvisas för närvarande under anslaget Bidrag till
driften av grundskolor m.m och för statsbidrag till skolor på
gymnasienivå under anslaget Bidrag till driften av fristående
skolor på gymnasial nivå. I proposition 1990/91:100 föreslås
att statsbidrag till de båda ändamålen beräknas under ett
gemensamt anslag som benämns Bidrag till driften av fristående
skolor.
Fristående skolor på grundskolenivå
Med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för
skolan har riksdagen fattat beslut om ett nytt
statsbidragssystem för grundskolan, gymnasieskolan och den
kommunala vuxenutbildningen (bet. UbU4, rskr. 76). I den del av
det nya sektorsbidraget som avser grundskolan ingår dels en
grundresurs, dels specialresurserna 1 och 2 för särskilda
ändamål. Storleken av en kommuns grundresurs beräknas med
utgångspunkt i det genomsnittliga bidraget per elev basåret,
dvs. det år från vilket övergången till det nya systemet sker.
Årliga justeringar av denna resurs sker under hänsynstagande
till bl.a. elevantalet den 15 september beräkningsåret.
I den nyssnämnda propositionen om ansvaret för skolan anmälde
föredragande statsrådet sin avsikt att i 1991 års
budgetproposition återkomma till vissa frågor gällande
fristående skolor. Han redovisade där bl.a. den uppfattningen
att statsbidragsnivåerna för dessa skolor borde bli mer
jämförbara med vad som fortsättningsvis kommer att utgå i form
av statligt stöd för kommunernas verksamhet. I
budgetpropositionen föreslås nu att statsbidrag till fristående
skolor för skolpliktiga elever, i likhet med det föreslagna nya
statsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet, skall
utgå med ett enhetligt belopp för varje elev oavsett stadium
och utgöra ett finansiellt stöd till skolverksamheten (prop. s.
101). Vidare skall till nystartad skola bidrag kunna utgå
fr.o.m. första verksamhetsåret. Statsrådet föreslår ett bidrag
av 13000 kr. per elev, vilket belopp fr.o.m. budgetåret
1992/93 årligen skall räknas upp med det skolindex som kommer
att fastställas för sektorsbidraget till det kommunala
skolväsendet. När det gäller de skolor på grundskolenivå som
genom tidigare riksdagsbeslut har erhållit ett högre bidrag än
13000 kr. per elev anser statsrådet att bidragen bör "frysas"
på 1990/91 års nivå, dvs. någon skolindexuppräkning av bidraget
till dessa skolor skall inte komma i fråga förrän bidraget till
övriga skolor nått upp till dessa skolors nivå. Denna senare
princip skall dock inte gälla riksinternatskolor.
I motion 1990/91:Ub268 (fp, m, mp) yrkande 1 erinras om att
grundskolans resurs per skolpliktig elev genomsnittligt för
riket kan beräknas till ca 22000 kr. läsåret 1991/92.
Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag att "frysa"
statsbidraget till sex fristående skolor, nämligen
Kristofferskolan i Stockholm, Hillelskolan i Stockholm, de
estniska skolorna i Stockholm och Göteborg, Göteborgs högre
samskola och Lundsbergs skola. Enbart för Kristofferskolan rör
det sig om att på sikt minska statsbidraget med ca 3 milj.kr. i
nuvarande penningvärde. Likartade synpunkter framförs i motion
1990/91:Ub821 (fp) yrkande 14. Statsbidraget till dessa skolor
måste, säger motionärerna, räknas upp enligt index på samma
sätt som alla andra skolbidrag. Den av regeringen nu föreslagna
bidragsnivån om 13000 kr. motsvarar knappt 60% av det
genomsnittliga statsbidraget per elev i grundskolan. Enligt
motion 1990/91:Ub223 (fp) tillförsäkrades de estniska skolorna
i Stockholm och Göteborg vid senaste bidragsomläggningen genom
riksdagens beslut år 1982 ett statsbidrag omfattande viss del
av lärarlönekostnaderna. En real minskning av statsbidragen gör
situationen ohållbar för de små estniska skolorna. Också i
motion 1990/91:Ub290 (c) yrkande 1 begärs en årlig
kostnadsuppräkning enligt skolindex för de estniska skolorna,
Hillelskolan och Kristofferskolan. Motionärerna konstaterar att
det i och för sig är värdefullt med en bidragsmässig
likställdhet mellan olika fristående skolor men att detta
förhållande bör åstadkommas i form av en snabbare bidragsökning
för övriga skolor. Om man inte gör en årlig uppräkning för
kostnadsökningar urholkas snabbt det ekonomiska stödet till
ifrågavarande skolor och en på så sätt ackumulerad nedskärning
kommer snart att hota skolornas existens.
Utskottet finner när det gäller statsbidraget till
ifrågavarande skolor inte skäl föreligga till annat
ställningstagande än statsrådets. Motionsyrkandena avstyrks.
Enligt föredragande statsrådet förutsätts regeringen
fastställa det högsta antal årselevplatser vid resp. skola på
grundskolenivå som får ligga till grund för statsbidrag.
I motion 1990/91:Ub268 (fp, m, mp) yrkande 3 framförs
uppfattningen att det inte är rimligt att för en fristående
skola på grundskolenivå fastställa en elevtalsram för det antal
skolpliktiga elever som högst får utgöra grund för statsbidrag.
Om en statsbidragsberättigad fristående skola för skolpliktiga
elever ett visst år av olika skäl tar emot fler elever än
ramens tal, minskas i så fall skolans redan låga
genomsnittsbidrag per elev ytterligare, samtidigt som
statsverkets kostnader för bidrag till kommunens skolväsende
för varje elev som gått över till den fristående skolan minskar
med ett elevrelaterat grundresursbelopp.
Utskottet tar fasta på vad som anförs i propositionen,
nämligen att "statsbidraget bör i framtiden utgå för samtliga
elever som undervisas vid skolan". Om en ram fastställs utgår
utskottet från att den får en sådan omfattning att den i motion
1990/91:Ub268 redovisade situationen inte inträffar.
Motionsyrkandet avstyrks.
I motion 1990/91:Ub268 (fp, m, mp) yrkande 2 föreslås ett
nytt statsbidragssystem för fristående skolor på
grundskolenivå, vilket anknyter till det nya
statsbidragssystemet för grundskolan. När det gäller varje
idag inrättad fristående skola skall det samlade
statsbidraget till skolan budgetåret 1991/92 betraktas som ett
allmänt finansiellt stöd till skolverksamheten, en grundresurs.
Vid negativ elevantalsutveckling för skolan bör de
bidragsreduktionsregler tillämpas som gäller för en liten
kommun. Statsbidraget per elevplats som tillkommer efter den 1
juli 1992 vid antingen en befintlig statsunderstödd skola eller
en nystartad sådan bör motsvara det belopp varmed statsverket
reducerar kommunens grundresurs när elev flyttar från kommunen.
Enligt motionärerna håller sig en sådan bidragsmodell inom de
kostnadsramar som gäller för skolområdet fr.o.m. budgetåret
1992/93 och medför inga nya kostnader för statsverket. I
motionerna 1990/91:Ub241 (m) yrkandena 7 och 8, båda delvis,
1990/91:Ub5 (m) yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub207 delvis,
1990/91:Ub290 (c) yrkande 2 och 1990/91:Ub320 (m) yrkande 2
framförs den uppfattningen att samma statsbidrag skall utgå för
elever i en fristående skola som för elever i en kommunal
skola. Ett och samma garanterade bidragsbelopp skall följa
eleven oavsett skolhuvudman. Även i motionerna 1990/91:Ub813
(mp) yrkande 27, 1990/91:Ub37 (mp) yrkande 4 och
1990/91:Ub283 (mp) framförs detta förslag. Enligt motion
1990/91:Ub821 (fp) yrkande 11 delvis bör fristående skolor få
ett totalbidrag per elev som motsvarar vad som totalt gäller
för elev i den kommunala skolan. I motion 1990/91:Ub259 (c)
yrkande 16 sägs att vid övergången till ett generellt
finansiellt stöd till skolväsendet bör samtliga i kommunen
boende elever räknas in i bidragsunderlaget för skolan och att
kommunen bör fördela resurserna efter behov till samtliga
skolor på grundskolenivå i kommunen, såväl offentliga som
fristående.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Så länge statsbidrag utgår till fristående skolor enligt
särskilda normer och med en garanterad summa är det naturligt
att detta statliga bidrag anvisas under ett särskilt anslag på
riksstaten. I beräkningsunderlaget för den del av det nya
sektorsbidraget som avser grundskolan ingår endast
grundskoleelever. Från det totala antalet 7--15-åringar i resp.
kommun har således avräknats elever i särskola, fristående
skolor och specialskolor (Ds 1990:32, Nytt statsbidragssystem
för grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för
vuxna, s.101). Ett elevrelaterat statsbidrag till fristående
skolor som skulle motsvara vad staten genomsnittligt utbetalar
för elev i grundskolan kräver ett resurstillskott, vilket
inte föreslagits av motionärerna. Motionsförslaget att räkna in
samtliga i en kommun boende elever, dvs. kyrkobokförda, i en
kommuns bidragsunderlag förutsätter också resurstillskott, om
inte det nuvarande genomsnittliga grundresursbeloppet per elev
i grundskolan skall minskas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub37 yrkande
4, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda
delvis, 1990/91:Ub283, 1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320
yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande
11 delvis. Utskottet finner inte heller skäl föreligga att
tillstyrka motion 1990/91:Ub268 yrkande 2. Riksdagen bör alltså
besluta i enlighet med regeringens förslag om bidrag till
fristående skolor på grundskolenivå för budgetåret 1991/92.
Enligt motion 1990/91:Ub8 (m, fp, c, mp) är fristående skolor
en del av den utbildningsverksamhet som anordnas för kommunens
skolpliktiga barn. Sådana skolor bör, säger motionärerna,
därför redovisas i den kommunala skolplanen.
Utskottet konstaterar att det enligt 2 kap. 8 § skollagen
skall finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som bl.a.
skall visa hur kommunens skolväsende skall gestaltas. Kommunen
skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. Den i
motion 1990/91:Ub8 aktualiserade frågan bör enligt utskottets
mening avgöras av kommunerna, varför motionen avstyrks.

Fristående skolor över grundskolenivå
Fristående skolor över grundskolenivå med statligt stöd utgör
inte en enhetlig grupp. Det finns ett antal skolor, som
anordnar utbildning motsvarande utbildningen vid
gymnasieskolans treåriga studieförberedande linjer (jfr
riksinternatskolorna, Franska skolan i Stockholm m.fl.). Vidare
finns internationella skolor (Lycée Français Saint-Louis och
Tyska skolan). En annan huvudgrupp är riksrekryterande skolor
med yrkesinriktning som inte utan vidare kan betraktas som
gymnasieskola för 16--19-åringar eller kommunal vuxenutbildning
(jfr Bergsskolan, Handarbetets Vänners Vävskola, Carl Malmstens
Verkstadsskola, Nyckelviksskolan, Anders Beckmans skola, Berghs
Reklamskola m.fl.) samt skolor med konstnärlig inriktning (jfr
Gerlesborgsskolan, Hovedskous målarskola m.fl.). Denna senare
huvudgrupp av skolor bygger som regel på genomgången utbildning
efter grundskolan.
Enligt propositionen bör ett generellt villkor för bidrag
till skola på denna nivå vara att utbildningen i någon form
utgör ett önskvärt komplement till utbildningen inom det
allmänna skolväsendet. Statligt stöd på det gymnasiala stadiet
bör således kunna utgå till utbildningar som genom sitt
utbildningsinnehåll helt eller åtminstone i något väsentligt
avseende skiljer sig från vad som förekommer inom
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Statligt
stöd bör också, heter det i propositionen, kunna utgå till
skolor som genom sin uppläggning av studierna är särskilt
anpassade för elever med annan studiebakgrund och erfarenhet än
den som gymnasieskolans elever normalt har. Till denna grupp
kan enligt propositionen också räknas sådana skolor vilkas
utbildningar i och för sig bygger på en genomgången utbildning
efter grundskolan men har en uppläggning och ett innehåll som
gör att de inte bör tillhöra högskoleområdet.
Som hittills bör, heter det i propositionen, riksdagen
besluta om en ram för det totala antalet årselevplatser som får
ligga till grund för statsbidrag till fristående skolor över
grundskolenivå. Det ankommer sedan på regeringen att besluta,
om skolan skall förklaras berättigad till statsbidrag utifrån
de riktlinjer som riksdagen fastställt.
Föredragande statsrådet anser inte att det finns anledning
att föreslå ändrat ställningstagande till utbildningar vid de
skolor som redan förklarats bidragsberättigade. När det gäller
statsbidragets utformning föreslår statsrådet att bidrag till
samtliga fristående skolor över grundskolenivå skall utformas
som ett finansiellt stöd till skolverksamheten uttryckt som ett
bidrag per årselevplats inom en av regeringen fastställd ram. I
en del fall är dock bidraget i dag högre än vad som i
genomsnitt utgår per elev i gymnasieskolan. Stöd till sådana
skolor har utgått sedan en mycket lång tid och utgör enligt
propositionen en förutsättning för skolans och därmed
utbildningens existens. Föredragande statsrådet finner det
utifrån nationella och kulturella synpunkter viktigt att stöd i
oförändrad omfattning får utgå fortsättningsvis till sådana
skolor.
I motionerna 1990/91:Ub203 (m) yrkande 7, 1990/91:Ub207 (m)
delvis och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 11 delvis anförs att
samma bidrag skall utgå per elev i en fristående skola som i
kommunal gymnasieskola. Enligt motion 1990/91:Ub312 (fp) bör
villkoren för Falkenbergs konstskola förbättras.
Utskottet har i det föregående redovisat att de fristående
skolor över grundskolenivå, som får statsbidrag från
förevarande anslag, inte är en enhetlig grupp vare sig i fråga
om elevernas ålder eller skolornas studieorganisatoriska
motsvarighet när det gäller det kommunala skolväsendet. I
övrigt hänvisar utskottet till den i budgetpropositionen
aviserade översynen av statsbidragen till dessa skolor. Med det
anförda avstyrker utskottet de ifrågavarande motionsyrkandena.
I propositionen föreslås en ökning av ramen för
bidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över
grundskolenivå till 4552. Föredragande statsrådet anmäler
samtidigt att han i den aviserade propositionen om
gymnasieskolan kommer att föreslå att den s.k. lilla ramen
avvecklas. Enligt förslag från en särskild utredare borde
utbildningar inom lilla ramen inordnas i det nya tredje året av
gymnasieskolans yrkesutbildningar, medan resterande
utbildningar borde hänföras antingen till kommunal
vuxenutbildning eller högskolan. Det finns dock utbildningar
som inte är hänförliga vare sig till det offentligt anordnade
skolväsendet eller högskolan. Statsrådet föreslår därför att
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att få utöka ramen
om det visar sig nödvändigt.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner föreslaget antal
bidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över
grundskolenivå samt lämnat begärt bemyndigande att utöka ramen.
Övriga frågor
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag
att förordningen om statsbidrag till kostnader för
hemspråksundervisning vid vissa fristående skolor för
skolpliktiga elever ändras och anpassas till det nya
statsbidragssystemet för det offentliga skolväsendet.
Det är regeringen som prövar frågan om statsbidrag till
fristående skola utifrån de kriterier som angetts av riksdagen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub290
(m), där motionärerna begär att riksdagen skall göra ett
uttalande om att bidrag bör utgå till Bladins skola i Malmö.
Det bidrag som utgår till fristående skolor är inte uppdelat
på skilda kostnadsslag. Det rymmer därför också bidrag till
pensionskostnader. Så har det alltid varit beträffande skolor
som ej haft statligt reglerade lärartjänster. Med det avstyrks
motion 1990/91:Ub290 yrkande 3.
Frågor om kommunala/landstingskommunala bidrag till
fristående skola med eller utan statsbidrag har utskottet
tidigare behandlat i betänkande UbU 1987/88:14 (s.12).
Utskottet föreslår slutligen att riksdagen till Bidrag till
driften av fristående skolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 228007000 kr. Av skäl som redovisats i
detta betänkande är det inte meningsfullt att nu slå samman
anslagen Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet och Bidrag till driften av fristående skolor.
Utskottet avstyrker därmed motion 1990/91:Ub821 yrkande 13.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande real minskning av statsbidraget till de
estniska skolorna, Hillelskolan, Kristofferskolan m.fl.
fristående skolor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub223, 1990/91:Ub268
yrkande 1, 1990/91:Ub290 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande
14,
res. 1 (m, fp, c, mp)
2. beträffande statsbidrag till det faktiska antalet elever
vid statsunderstödd fristående skola på grundskolenivå
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub268 yrkande 3,
res. 2 (m, fp, c, mp)
3. beträffande bidrag till fristående skolor för
skolpliktiga elever
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7
delvis, 1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis,
1990/91:Ub259 yrkande 16, 1990/91:Ub268 yrkande 2,
1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub283,
1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande 2,
1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis
godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:100 samt
lägger proposition 1990/91:18 till handlingarna,
res. 3 (m, fp, mp)
res. 4 (c)
4. beträffande redovisning av fristående skolor för
skolpliktiga elever i den kommunala skolplanen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub8.
5. beträffande statsbidrag till fristående skolor över
grundskolenivå
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub203 yrkande
7, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub312 och 1990/91:Ub821
yrkande 11 delvis godkänner vad som förordats i proposition
1990/91:100,
res. 5 (m, fp, mp)
6. beträffande statsbidragsgrundande årselevplatser vid
fristående skolor över grundskolenivå
att riksdagen godkänner förslaget till ram för budgetåret
1991/92 samt bemyndigar regeringen att, enligt vad i
proposition 1990/91:100 anförts, i vissa fall utöka den av
riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret
1991/92,
7. beträffande hemspråksundervisning vid fristående
skolor
att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100
förordats om den särskilda regleringen beträffande sådan
undervisning,
8. beträffande statsbidrag till Bladins skola i Malmö
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub290,
res. 6 (m, fp)
9. beträffande vissa pensionskostnader
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub290 yrkande 3,
10. beträffande anslagsbeloppet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Ub821 yrkande 13 till Bidrag till
driften av fristående skolor för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 228007000 kr.
Stockholm den 19 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),
Helge Hagberg (s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson
(s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger
Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist
Petersen (s) och  Ulf Melin (m).

Reservationer

1. Real minskning av statsbidraget till de estniska skolorna,
Hillelskolan, Kristofferskolan m.fl. fristående skolor
(mom.1)
Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.5
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:
En årlig kostnadsuppräkning enligt skolindex av statsbidragen
till de estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan
m.fl. fristående skolor är nödvändig. Om det inte sker en sådan
uppräkning för årliga kostnadsökningar, urholkas snabbt det
ekonomiska stödet till dem. En på så sätt ackumulerad
nedskärning av bidragen kommer snart att hota skolornas
existens.
Statsrådets förslag om att minska statsbidraget till de
nämnda skolorna är inte logiskt. Han slår nämligen i
budgetpropositionen (s.104) fast följande:
I likhet med vad jag har anfört om bidrag till skolor på
grundskolenivå anser jag att en anpassning av nivån för
statsbidrag till skolorna bör göras så att nivåerna blir mer
jämförbara med det statliga finansiella stödet till kommunernas
skolverksamhet. I en del fall är dock bidraget idag högre än
vad som i genomsnitt utgår per elev i gymnasieskolan. Stöd till
sådana skolor har utgått sedan en mycket lång tid och utgör en
förutsättning för skolans och därmed utbildningens existens.
Jag finner det utifrån nationella och kulturella synpunkter
viktigt att stöd i oförändrad omfattning får utgå
fortsättningsvis till sådana skolor.
Utskottet anser således att en årlig uppräkning enligt
skolindex av bidragen till de i motionerna angivna skolorna bör
göras även fortsättningsvis. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande real minskning av statsbidraget till de
estniska skolorna, Hillelskolan, Kristofferskolan m.fl.
fristående skolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub223,
1990/91:Ub268 yrkande 1, 1990/91:Ub290 yrkande 1 och
1990/91:Ub821 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Statsbidrag till det faktiska antalet elever vid
statsunderstödd fristående skola på grundskolenivå (mom.2)
Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6
börjar med "Utskottet tar" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Alla elever skall fullgöra skolplikten. Det finns inte skäl
för en särskild elevtalsram för en statsunderstödd fristående
skola som är godkänd för att erbjuda undervisning för
skolpliktiga elever. Om t.ex. regeringen eller skolverket
fastställer en elevtalsram om 100 platser som grund för
statsbidrag för en viss statsbidragsberättigad fristående skola
och skolan ett visst år av olika skäl tar emot 110 elever,
innebär detta att skolans redan låga bidrag per elev minskas
med 10%. Samtidigt gör statsverket ifråga om utbetalning av
statsbidrag till kommunens grundresurs en vinst med ett
elevrelaterat grundresursbelopp för var och en av dessa tio
elever. En sådan ordning är inte försvarlig.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande statsbidrag till det faktiska antalet elever
vid statsunderstödd fristående skola på grundskolenivå
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub268 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever
(mom.3)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6
börjar med "Så länge statsbidrag" och på s.7 slutar med "för
budgetåret 1991/92" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att eleverna och deras föräldrar själva bör
få avgöra om eleven skall gå i en skola i det kommunala
skolväsendet eller i en fristående skola. Ett fritt val av
skola skulle som en positiv bieffekt innebära en stimulans för
utbildningsanordnarna att göra resp. skola så bra som möjligt.
Statsbidraget för kommunala grundskolor och fristående skolor
för skolpliktiga elever bör vara utformat härefter. Riksdagen
bör hos regeringen begära ett sådant statsbidragssystem för
fristående skolor, att dessa skolor garanteras ett bidrag per
elev som motsvarar vad som gäller för en elev i den kommunala
grundskolan.
Vad utskottet här anfört om statsbidrag bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande bidrag till fristående skolor för
skolpliktiga elever
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub5 yrkande
7 delvis, 1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis,
1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub283,
1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande 2,
1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis
och med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 16 och
1990/91:Ub268 yrkande 2 samt propositionerna 1990/91:18 och
1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever
(mom.3)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.6
börjar med "Så länge statsbidrag" och på s.7 slutar med "för
budgetåret 1991/92" bort ha följande lydelse:
I beräkningsunderlaget för den del av det nya sektorsbidraget
som avser grundskolan ingår idag grundskoleelever. Från det
totala antalet 7--15-åringar i resp. kommun har avräknats
elever i särskola, fristående skolor och specialskolor.
Vid övergången till ett generellt finansiellt stöd till
skolväsendet bör enligt utskottets mening samtliga i kommunen
boende skolpliktiga elever räknas in i bidragsunderlaget.
Verksamhetsbidraget bör i sin helhet betalas ut till kommunen,
som därefter fördelar resurser efter behov till samtliga skolor
i kommunen, såväl offentliga som fristående.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande bidrag till fristående skolor för
skolpliktiga elever
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 16
och med anledning av propositionerna 1990/91:18 och
1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7 delvis,
1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub268
yrkande 2, 1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis,
1990/91:Ub283, 1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande
2, 1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11
delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
5. Statsbidrag till fristående skolor över grundskolenivå
(mom.5)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.8
börjar med "Utskottet har" och slutar med "ifrågavarande
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Till skillnad från vad som är fallet i regeringens förslag
till villkor för statsbidrag till fristående skolor anser
utskottet att det som principiell utgångspunkt bör gälla att
fristående skolor är en viktig del av utbildningssystemet. Det
är principiellt viktigt att det finns alternativ. Fristående
skolor bidrar också till en förnyelse av skolväsendet.
För att kunna bli berättigad till statsbidrag skall en
fristående skola, som anordnar utbildning motsvarande
utbildningen inom gymnasieskolan, kunna visa en sådan
stabilitet ifråga om personal, lokaler m.m. som är nödvändig
för att undervisningen skall kunna bedrivas på ett sätt som
uppfyller rimliga krav på kvalitet. Några inskränkningar i
övrigt bör enligt utskottets uppfattning inte anges.
Nystartade fristående skolor, som har ett innehåll som
motsvarar gymnasieskolans, bör garanteras ett bidrag per elev
som lägst motsvarar vad som gäller för en elev i den kommunala
gymnasieskolan. För skolor som är av annan karaktär bör
bidraget fastställas i särskild ordning.
Vad utskottet här anfört om statsbidrag bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande statsbidrag till fristående skolor över
grundskolenivå
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub203
yrkande 7, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub312 och
1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis och med avslag på proposition
1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Statsbidrag till Bladins skola i Malmö (mom.8)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9
börjar med "Det är" och slutar med "i Malmö" bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening bör statsbidrag utgå till fristående
skola under förutsättning att skolan ger kunskaper och
färdigheter som i rimlig utsträckning svarar mot de kunskaper
och färdigheter som grundskolan och/eller gymnasieskolan
förmedlar.
Med denna utgångspunkt anser utskottet att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna att statsbidrag skall utgå
till Bladins skola i Malmö. Regeringen har tidigare avslagit
ansökningar om statsbidrag till skolan.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande statsbidrag till Bladins skola i Malmö
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub290 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Redovisning av fristående skolor för skolpliktiga elever i
den kommunala skolplanen (mom.4)
Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anför:
Eftersom en fristående skola är en del av den
utbildningsverksamhet som anordnas för kommunens skolpliktiga
barn, är det naturligt att en sådan skola tas upp i kommunens
skolplan. Samtidigt kan kommunen bedöma om verksamhetens
kvalitet är tillfredsställande.
2. Anslagsbeloppet m.m. (mom.10)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Enligt vår mening bör man snarast överväga en samordning av
utbetalning av verksamhetsbidraget till grundskolan och statens
bidrag till fristående skolor på grundskolenivå enligt
följande:
1. Till kommunen utbetalas dels verksamhetsbidraget,
beräknat på det antal elever som fullgör sin skolgång i
grundskolan den 15 september beräkningsåret, dels det av staten
fastställda bidraget för fristående skolor för elever i sådana
skolor i kommunen.
2. Kommunen, som framdeles förutsätts få godkänna
fristående skolor, överlämnar de statliga bidragen till resp.
huvudmän.
Det samordnade utbetalningsförfarandet bör föranleda
vidgade kontakter mellan kommunens grundskolor och de
fristående skolorna, något som ofta efterlyses. Den ekonomiska
situationen under vilken de fristående skolorna arbetar bör
också vinna i klarhet genom det föreslagna
utbetalningsförfarandet.
Sedan erfarenhet vunnits av ett sådant system när det gäller
fristående skolor på grundskolenivå, bör i ett nästa steg
övervägas om ett likartat system kan användas för vissa
fristående skolor som har en direkt motsvarighet inom
gymnasieskolan.