I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga
skolväsendet punkterna B 9. Bidrag till driften av särskolor
m.m., B 12. Sameskolor, B 13. Specialskolor m.m. och B 15.
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. jämte motioner.
Propositionen
1. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Regeringen har under punkt B 9 (s. 83--89)
dels föreslagit
17. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
992407000 kr.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om resurstilldelningssystemet för
särskolan.
2. Sameskolor
Regeringen har under punkt B 12 (s. 90--93)
dels föreslagit
20. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
reglering och användning av resurser inom sameskolan,
21. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag av 23509000 kr.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om sammansättningen av sameskolstyrelsen.
3. Specialskolor m.m.
Regeringen har under punkt B 13 (s. 93--95) föreslagit
22. att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 294638000 kr.
4. Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Regeringen har under punkt B 15 (s. 96--99) föreslagit
24. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 52086000 kr.
Motionerna
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om svensk undervisning i utlandet.
1990/91:Ub278 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidrag till särskolan.
1990/91:Ub296 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hörselskadades behov av en skola som
tillgodoser deras behov,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
alla har rätt till likvärdig utbildning.
1990/91:Ub302 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tillgodose hörselskadade elevers
behov av undervisning på teckenspråk och möjlighet till social
gemenskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att direktiven till handikappinstitutet
skall tydliggöra alla barns rätt till likvärdig utbildning.
1990/91:Ub325 av Elisabeth Fleetwood och Karl-Gösta Svenson
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hörselskadades behov av en skola som
tillgodoser deras behov,
4. att riksdagen slår fast att alla har rätt till likvärdig
utbildning.
1990/91:Ub551 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kravet på en obligatorisk fortbildning i
teckenspråk för lärare som undervisar döva och hörselskadade,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående grundskollärarnas ökade möjligheter
att lära sig teckenspråk,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående minimikrav för en lärare med
hörselskadad elev.
1990/91:Ub812 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildning för handikappade,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning på resurscentra med utåtriktad
verksamhet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.
1990/91:Ub822 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär en ingående analys över
utbildningen av lärare i de dövas teckenspråk på aktuella
skolorter, enligt vad som anförts i motionen.
Utskottet
1. Bidrag till driften av särskolor m.m.
Särskolan omfattar ungefär 11 300 elever.
Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i
landstingskommun samt kommuner som anordnar särskola i fall som
avses i 6 kap. 2 § skollagen (1985:1100) får statsbidrag med
95% av lönekostnaderna för rektorer, studierektorer,
tillsynslärare och lärare vid särskolan. Även till
särskoleverksamhet som anordnas med enskild huvudman utgår
statsbidrag i vissa fall. Bidragsbestämmelserna finns i
förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för
särskolan m.m. samt i förordningen (1988:740) om statsbidrag
till fristående särskolor. Verksamheten regleras i
särskoleförordningen (1986:573). De detaljerade
personalbestämmelserna i särskoleförordningen har upphävts i
enlighet med riksdagens beslut med anledning av
kommunaliseringspropositionen (1989/90:41, UbU9, rskr. 58).
Styrelsen för särskolan har fr.o.m. den 1 januari 1991 stor
frihet att avgöra hur skolan skall organiseras och
administreras.
Särskolekommittén (U 1989:08), som bl.a. har till uppgift att
se över statsbidragssystemet, beräknas avsluta sitt arbete
under våren 1991. Regeringen anmäler i propositionen sin avsikt
att inför budgetåret 1991/92 ändra
resurstilldelningssystemet för särskolan på en punkt. Det
gäller den behovsprövade kompletteringsresursen, som hittills
har kunnat beviljas av länsskolnämnden utöver den grundresurs
och de tilläggsresurser av olika slag som schablonmässigt utgår
per elev. Enligt regeringens förslag skall
kompletteringsresursen för varje landstingskommun fastställas
till 1989/90 års nivå. Därigenom bevaras den skillnad som råder
mellan olika landstingskommuner när det gäller
kompletteringsresursens storlek, men den tillåts inte att öka
ytterligare.
I motion 1990/91:Ub278 (fp) sägs att regeringens förslag
beträffande kompletteringsresursen kan få negativa konsekvenser
för många av särskolans elever och att de huvudmän som har en
hög kvalitet på sin verksamhet kommer att tvingas sänka sin
ambitionsnivå radikalt. Motionären anser det olämpligt att
föregripa särskolekommitténs betänkande och nu ändra
statsbidragsbestämmelserna.
Utskottet vill med anledning av detta yrkande anföra
följande.
Den mycket stora spännvidden mellan de olika landstingen när
det gäller kompletteringsresursens storlek i förhållande till
antalet elever ger anledning att ifrågasätta om
behovsprövningen har fungerat rättvist och väl.
Länsskolnämnderna, som hittills har svarat för behovsprövning
och beslut om kompletteringsresursen, upphör den 1 juli 1991.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till att ett nytt
statsbidragssystem för särskolan kan komma att föreläggas
riksdagen tämligen snart anser utskottet att riksdagen inte har
anledning att uttala sig emot den av regeringen nu aviserade
förändringen i de nuvarande statsbidragsbestämmelserna.
Riksdagen bör därför med avslag på motion 1990/91:Ub278 utan
erinran lägga propositionen när det gäller
resurstilldelningssystemet för särskolan till handlingarna.
Det samlade medelsbehovet på anslaget beräknas i
propositionen till 992 407 000 kr. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att riksdagen till Bidrag till driften av
särskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 992 407 000 kr.
2. Sameskolor
Sameskolan (årskurserna 1--6) har knappt 150 elever, vartill
kommer integrerad samisk undervisning i grundskolan för
ytterligare ca 90 elever. Verksamheten regleras i
sameskolförordningen (1967:216), i förordningen (SÖ-FS 1985:64)
om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna samt i förordningen
(SÖ-FS 1988:78) om integrerad samisk undervisning i
grundskolan. Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns
i förordningen (1989:640) om lärarresurser i sameskolan.
I propositionen anmäler föredragande statsrådet sin avsikt
att föreslå regeringen en minskad reglering beträffande
tilldelning och användning av resurserna i sameskolan, så att
sameskolstyrelsen får en betydligt ökad frihet att bestämma om
användningen av resurserna liksom kommunerna numera har det
beträffande grundskolan. Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner vad i propositionen anförs om detta.
Det i propositionen beräknade anslagsbeloppet innefattar
en överföring till detta anslag av medel som för närvarande
används för utveckling och produktion av läromedel på samiska
under anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet (220
000 kr.) och B 6. Stöd för produktion av läromedel (300 000
kr.). Vidare beräknar regeringen 1,2 milj.kr. för åtgärder till
följd av den översyn som på regeringens uppdrag gjorts av
verksamheten vid sameskolstyrelsen och dess kansli.
Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, föreslår att
riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 23 509 000 kr.
Föredragande statsrådet anmäler också sin avsikt att föreslå
en förstärkning av samernas inflytande över och ansvar för
verksamheten genom att samtliga ledamöter i sameskolstyrelsen
utses efter förslag från samerna. Vidare avser han föreslå att
antalet ledamöter i styrelsen minskas från nio till fem.
Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger
propositionen när det gäller sammansättningen av
sameskolstyrelsen till handlingarna.
3. Specialskolor m.m.
Specialskolan är till för elever som på grund av synskada,
dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i grundskolan
eller motsvarande del av särskolan. Antalet elever är nu ca 700
fördelade på åtta skolor för elever med olika slag av handikapp
eller kombinationer av sådana. Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan,
Åsbackaskolan och Hällsboskolan finns specialpedagogiska
resurscentrer. Verksamheten regleras i specialskolförordningen
(1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för
Tomtebodaskolans resurscenter.
I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 2 sägs att grundprincipen
bör vara att förlägga handikappade barns skolgång till
hemorten. Därför bör enligt motionärerna specialskolorna
utvecklas till utåtriktade resurscentrer.
Utskottet konstaterar att det under senare år utvecklats
specialpedagogiska resurscentrer vid fyra specialskolor. Dessa
täcker in de olika slag av handikapp som specialskolan avser.
För tre av resurscentrerna beräknas i propositionen
resursförstärkningar. Motionsyrkandet får därför anses
tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.
Utbildning och fortbildning av lärare i teckenspråk tas
upp i två motioner, nämligen 1990/91:Ub551 (m) yrkandena 1, 2
och 3 samt 1990/91:Ub822 (mp) yrkande 5.
Utskottet behandlade motsvarande yrkanden vid föregående
riksmöte (bet. 1989/90:UbU14 s. 7 f.). Av betänkandet framgår
bl.a. att en femårig satsning på fortbildning av specialskolans
lärare påbörjades läsåret 1989/90. Denna fortbildning tar sin
utgångspunkt i målet om tvåspråkighet (teckenspråk och
svenska). Utskottet ser inte någon anledning att ändra sitt
ställningstagande utan föreslår att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Ub551 yrkandena 1, 2 och 3 samt 1990/91:Ub822 yrkande
5.
I motionerna 1990/91:Ub296 (c) yrkande 1, 1990/91:Ub302 (mp)
yrkande 1 och 1990/91:Ub325 (m) yrkande 1 hävdas att
hörselskadade elever behöver undervisning på teckenspråk.
Dessa elever undervisas nu vanligen i grundskolan, antingen
integrerade i vanliga klasser med användning av tekniska
hjälpmedel eller i särskilda hörselklasser. Denna undervisning
tillgodoser enligt motionärerna inte elevernas behov av egen
identitet som hörselskadade, en positiv självuppfattning och
gruppgemenskap. För att uppnå detta behövs en visuell
kommunikation med teckenspråk.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra
följande.
För döva och gravt hörselskadade barn väljs i allmänhet
specialskolan, där det finns möjlighet att ge undervisning i
och på teckenspråk med sikte på tvåspråkighet (teckenspråk och
svenska) och där teckenspråket är elevernas förstaspråk. De
mindre gravt hörselskadade barnen går däremot i allmänhet i
grundskolan. Dessa barn befinner sig i spänningsfältet mellan
de två trender som integrationsutredningen påvisade i sitt
slutbetänkande (SOU 1982:19) Handikappade elever i det allmänna
skolväsendet (s. 206 f.), nämligen dels att de handikappade
barnen skall bo hemma under sin skoltid (vilket talar för
grundskolan), dels att barn och ungdomar med handikapp ibland
vill träffa andra med samma svårigheter och uppleva gemenskap i
en sådan grupp (vilket talar för specialskolan). Det är enligt
utskottets mening inte praktiskt möjligt att erbjuda
hörselskadade barn undervisning på teckenspråk i hemkommunens
grundskola. I dag räcker inte tillgången på lärare som kan
undervisa på och i de dövas teckenspråk ens för att försörja
specialskolan för döva och gravt hörselskadade med lärare.
Därför pågår en femårig satsning på fortbildning av
specialskolans lärare. Den processen kan inte påskyndas med
hänsyn till att det också är begränsad tillgång på
lärarutbildare på detta område. De föräldrar till hörselskadade
(men inte gravt hörselskadade) barn som anser att grundskolan
inte kan ge deras barn en bra undervisning med användning av de
hjälpmedel och särskilda anordningar som är möjliga där blir
därför hänvisade till att söka till specialskolan.
Beslut om att ta in en elev i specialskolan fattas av
vederbörande specialskolas styrelse efter ansökan av elevens
vårdnadshavare, skolstyrelsen i barnets hemkommun eller den
lokala styrelsen för särskolan (3 kap. 4 § andra stycket
skollagen). Enligt vad utskottet erfarit föregås sådana beslut
alltid av ingående överläggningar med barnets föräldrar och den
skola som barnet skulle gå i om det inte tas in i
specialskolan. Barnets vårdnadshavare kan överklaga beslutet.
Eftersom specialskolor för döva och hörselskadade bara finns på
ett fåtal orter i landet, innebär skolgång där ofta ett stort
ingrepp i ett barns eller en familjs liv, eftersom det i många
fall för barnet blir fråga om att under terminerna bo ganska
långt från familjen eller för hela familjen att flytta till
specialskolans närområde. Det är därför naturligt att föräldrar
till hörselskadade barn som kan tillgodogöra sig undervisningen
i grundskolan i hemkommunen, om man använder tekniska
hjälpmedel och eventuellt också kan ordna en särskild
hörselklass, vanligen väljer den skolformen för sina barn.
I alla skolformer inom det offentliga skolväsendet för barn
och ungdom skall utbildningen främja elevernas harmoniska
utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar
(1 kap. 2 § andra stycket skollagen). Det innebär bl.a. att
lärarna och övrig personal i grundskolan måste vara
uppmärksamma på tendenser till att vissa barn blir isolerade
och känner sig stå utanför gemenskapen, t.ex. därför att de har
en hörselskada eller annat handikapp, och söka vägar att
motverka sådant. Detta är viktigt både för de handikappade
elevernas och de övriga elevernas utveckling.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub296
yrkande 1, 1990/91:Ub302 yrkande 1 och 1990/91:Ub325 yrkande 1.
Alla elevers rätt till likvärdig utbildning betonas i
motionerna 1990/91:Ub296 (c) yrkande 4, 1990/91:Ub302 (mp)
yrkande 2 och 1990/91:Ub325 (m) yrkande 4. Motionärerna har
reagerat mot en formulering i regeringens direktiv (dir.
1990:83) till den särskilda utredaren av den nya myndigheten
för stöd vid handikappade elevers skolgång m.m. Där sägs (s. 5
f.): "Institutets uppgifter skall vara inriktade på de
särskilda stöd- och utvecklingsinsatser som krävs för att
elever med handikapp skall få sådana förutsättningar att
genomföra sin skolgång som är så likvärdiga som möjligt med
andra elever."
Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om 1 kap.
2 § skollagen, enligt vars första stycke utbildningen inom
varje skolform skall vara likvärdig, varhelst den anordnas i
landet. Regeringen har aviserat sin avsikt att senare under
innevarande riksmöte framlägga förslag om ändringar i
skollagens kapitel om de olika skolformerna. Nuvarande 2 § i 7
kap. skollagen lyder: "De som går i specialskolan i stället för
i grundskolan eller motsvarande del av särskolan skall så långt
det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i
grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs
förutsättningar." Frågan om hur likvärdighetsmålet i
fortsättningen skall formuleras bör enligt utskottets mening
prövas i anslutning till regeringens kommande förslag om
ändringar i skollagen. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4, 1990/91:Ub302 yrkande 2 och
1990/91:Ub325 yrkande 4.
I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 1 framförs ett antal olika
synpunkter på utbildning för handikappade. Det gäller
organisationen, utbildningen av syo-konsulenter, lärare och
cirkelledare, läromedel, studiecirkelverksamhetens
tillgänglighet och statsbidragssystem, m.m. Enligt utskottets
mening är de i motionen nämnda problemen redan så väl kända,
att något tillkännagivande till regeringen inte är påkallat.
Utskottet avstyrker därför motionen.
Beträffande anslagsbeloppet har utskottet inget att
erinra mot medelsberäkningen i propositionen. Utskottet
föreslår således att riksdagen till Specialskolor m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 294 638 000
kr.
4. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Statsbidrag till svensk undervisning i utlandet utgår enligt
förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning
i utlandet. Statsbidrag till utlandsskola utgår i form av
bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp som i princip
motsvarar lönen för motsvarande lärartjänst vid svensk
grundskola (grundresurs) samt för kompletterande
undervisningstimmar (kompletteringsresurs). Bidrag till skolans
lokalkostnader utgår med 60 % av årskostnaden för nödvändiga
undervisningslokaler. Statsbidrag i form av särskilt
driftbidrag utgår med 16 % av lönekostnader och vissa
pensionskostnader. Vidare utgår statsbidrag till
korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning
och svensk undervisning vid internationell skola.
Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan
Finland, Norge och Sverige om samarbete på
utlandsundervisningens område.
I propositionen föreslås utökningar av anslaget när det
gäller kompletterande svensk undervisning vid Lycée
International i Saint-Germain-en-Laye, fortsatt
försöksverksamhet vid svenska skolan i Bryssel, reguljär
högstadieundervisning vid svenska skolan i Fuengirola,
engångsbidrag till nya lokaler för svenska skolan i Paris samt
utökat bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt för
östeuropasatsningar. Vidare aviserar regeringen sin avsikt att
tillkalla en särskild utredare för att se över formerna för
svensk undervisning i utlandet, framför allt på gymnasienivå,
samt undersöka i vilken utsträckning samarbete med Norge och
Finland på utlandsundervisningens område kan utsträckas till
att omfatta även gymnasienivån.
När det gäller anslagsbeloppet föreslår utskottet, som
inte har något att erinra mot medelsberäkningen, att riksdagen
med bifall till proposition 1990/91:100 till Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 52 086 000 kr.
I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 15 påpekas att de behov
som finns av svensk gymnasieutbildning utomlands till betydande
delar kan täckas om man tar i anspråk alla de
distributionsformer som nu står till buds. I samma motion
hävdas att den nuvarande verksamheten vid statens skolor för
vuxna inte kan avvecklas utan att det utvecklas ett nytt
distansundervisningsinstitut. Motionärerna menar att
översynen av formerna för svensk undervisning i utlandet i
tillämpliga delar bör samordnas med tillskapandet av ett
sådant institut.
Utskottet konstaterar att den svenska gymnasieundervisningen
utomlands hittills i huvudsak skett i form av
korrespondensundervisning från Hermods. Skolöverstyrelsen har i
sin anslagsframställning inför budgetåret 1991/92 när det
gäller statens skolor för vuxna (SSV) framhållit att den del av
Hermods som organiserar korrespondensundervisning torde ha
mycket att vinna på ett samgående med SSV i Norrköping (R 90:26
s. C 2:21). Enligt SÖ skulle förmodligen även utlandsskolornas
elever på i första hand gymnasial nivå ha mycket att vinna på
ett sådant samgående. En översyn för att belysa utvecklingen av
distansundervisningen är aviserad i proposition 1990/91:85 om
gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vidare är en utredning
för att se över formerna för svensk undervisning i utlandet,
framför allt på gymnasienivå, anmäld i budgetpropositionen
1990/91:100 bilaga 10. Den koppling som motionärerna önskar
mellan översynen av svensk gymnasieundervisning utomlands och
frågan om tillskapandet av ett distansundervisningsinstitut
förutsätter utskottet kommer till stånd, varför man enligt
utskottets mening kan anse motionsyrkandet tillgodosett.
Riksdagen bör därför avslå motion 1990/91:Ub259 yrkande 15.
Hemställan
Utskottet hemställer
Bidrag till driften av särskolor m.m.
1. beträffande resurstilldelningssystemet för särskolan
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub278 utan erinran
lägger proposition 1990/91:100 till handlingarna,
res. 1 (fp)
2. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
särskolor m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 992 407 000 kr.,
Sameskolor
3. beträffande minskad reglering beträffande tilldelning
och användning av resurserna i sameskolan
att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition
1990/91:100,
4. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 23 509 000 kr.,
5. beträffande sammansättningen av sameskolstyrelsen
att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:100
till handlingarna,
Specialskolor m.m.
6. beträffande utveckling av specialskolorna till
utåtriktade resurscentrer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub812 yrkande 2,
7. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i
teckenspråk
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub551 och
1990/91:Ub822 yrkande 5,
res. 2 (mp)
8. beträffande undervisning på teckenspråk för
hörselskadade elever
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 1,
1990/91:Ub302 yrkande 1 och 1990/91:Ub325 yrkande 1,
9. beträffande alla elevers rätt till likvärdig
utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4,
1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4,
res. 3 (mp)
10. beträffande utbildning för handikappade
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub812 yrkande 1,
11. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 294 638 000 kr.,
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
12. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52 086 000
kr.,
13. beträffande samordning av översynen av formerna för
svensk undervisning i utlandet med tillskapandet av ett nytt
distansundervisningsinstitut
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub259 yrkande 15.
Stockholm den 7 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Larz Johansson
Närvarande:
Larz Johansson (c),
Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Lars Leijonborg (fp),
Lars Svensson (s),
Birgitta Rydle (m),
Ingvar Johnsson (s),
Birger Hagård (m),
Marianne Andersson i Vårgårda (c),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ingegerd Wärnersson (s),
Jan Björkman (s),
Margitta Edgren (fp),
Ylva Johansson (v),
och
Claes Roxbergh (mp).
Reservationer
.1 Resurstilldelningssystemet för särskolan (mom.1)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.
börjar med "Utskottet vill" och på s. slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att, som
regeringen aviserat, nu föregripa den prövning som
statsmakterna måste göra av särskolekommitténs betänkande. Att
frysa den s.k. kompletteringsresursen till 1989/90 års nivå kan
komma att leda till oacceptabla kvalitetsförsämringar inom
särskolan. Förändringar och förbättringar av verksamheterna,
som är starkt socialt motiverade, kommer att omöjliggöras genom
att kompletteringsresursen inte längre kan påverkas.
Avskaffandet av länsskolnämnderna är enligt utskottets mening
inte skäl nog att frångå det hittillsvarande systemet innan
statsmakterna utformat ett nytt, förhoppningsvis bättre,
system. Som motionären anför kan länsskolnämnderna göra
fördelningen för 1991 och skolverket överta ansvaret tills ett
eventuellt nytt system utformats. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub278 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande resurstilldelningssystemet för särskolan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub278 och med
anledning av proposition 1990/91:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Utbildning och fortbildning av lärare i teckenspråk
(mom.7)
Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.
börjar med "Utskottet behandlade" och på s. slutar med
"1990/91:Ub822 yrkande 5" bort ha följande lydelse:
Utskottet behandlade motsvarande yrkanden vid föregående
riksmöte. När det gäller motion 1990/91:Ub551 ser utskottet
ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och föreslår
därför att riksdagen avslår denna motion. Enligt utskottets
mening är det emellertid angeläget att regeringen tar initiativ
till en analys av lärarnas utbildning i de dövas teckenspråk i
specialskolorna. En sådan analys skulle kunna ge underlag för
en bättre planering av lärarnas fortbildning i teckenspråk på
de berörda skolorterna. Detta bör riksdagen, med bifall till
motion 1990/91:Ub822 yrkande 5, som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i
teckenspråk
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub822 yrkande 5
och med avslag på motion 1990/91:Ub551 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Alla elevers rätt till likvärdig utbildning (mom.9)
Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. slutar med
"1990/91:Ub325 yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om
1kap. 2 § skollagen, enligt vars första stycke utbildningen
inom varje skolform skall vara likvärdig, varhelst den anordnas
i landet. Regeringen har aviserat sin avsikt att senare under
innevarande riksmöte framlägga förslag om ändringar i
skollagens kapitel om de olika skolformerna. Utskottet anser
att riksdagen redan nu bör ta ställning till
likvärdighetsfrågan mellan de olika skolformerna. Enligt
utskottets mening bör regeringen i sitt kommande förslag till
ändringar i skollagen klargöra att utbildningen inom det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom skall vara
likvärdig oavsett inom vilken skolform den meddelas. Detta bör
riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4,
1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande alla elevers rätt till likvärdig
utbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub296
yrkande 4, 1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Alla elevers rätt till likvärdig utbildning (mom. 9)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anför:
När det gäller vår uppfattning om innebörden i begreppet
likvärdig utbildning hänvisar vi till reservation 1 i
betänkande 1990/91:UbU4.