I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen i propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:178 (båda
utbildningsdepartementet) jämte motioner.
Propositionerna
Proposition 1990/91:82
Regeringen har i proposition 1990/91:82 föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
att fördelningen av statsbidrag till folkbildning överlämnas
till ett av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation och Landstingsförbundet bildat
folkbildningsråd (avsnitt 6),
2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen (avsnitt 5.1),
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag
(avsnitten 2, 3, 4),
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
att den statliga regleringen av tjänsterna som rektor och
lärare vid folkhögskola skall upphöra (avsnitt 4.2),
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
särskilt statsbidrag till Samernas folkhögskola (avsnitt 5.3),
6. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
statsbidrag för viss utbildning som inriktas mot personer med
funktionshinder (avsnitt 5.2),
7. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
statsbidrag till kontakttolkutbildning (avsnitt 5.4),
8. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
riktlinjer för uppföljning och utvärdering (avsnitt 7),
9. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
2148644000 kr. (avsnitt 10),
10. att riksdagen godkänner att 70000000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag
till folkbildningen (avsnitt 10),
11. att riksdagen till Bidrag till vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag
på 43569000 kr. (avsnitt 10),
12. att riksdagen till Bidrag till viss central
kursverksamhet, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag
på 43352000 kr. (avsnitt 10),
13. att riksdagen godkänner att 43100000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag
till viss central kursverksamhet, m.m. (avsnitt 10),
14. att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
7241000 kr. (avsnitt 10),
15. att riksdagen, med ändring av vad som föreslagits i 1991
års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10), till
Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
27532000 kr. (avsnitt 10).
Proposition 1990/91:178
Regeringen har i proposition 1990/91:178 föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde,
2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1990/91:82
1990/91:Ub91 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om friheten för landsting och kommuner att
själva besluta om i vilken form folkhögskolor och andra
utbildningsenheter skall ledas.
1990/91:Ub92 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
folkhögskolornas möjligheter att även i fortsättningen anordna
kurser för 16-åringar.
1990/91:Ub93 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fritidsledarutbildning, fritidsforskning
och fritidsvetenskaplig utbildning.
1990/91:Ub94 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om folkbildning och distansöverbryggande
teknik.
1990/91:Ub95 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ändrad anslagsfördelning mellan
studieförbunden.
1990/91:Ub96 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet att också framdeles ha en särskild kvotgrupp för
folkhögskolesökande till högskolan.
1990/91:Ub97 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkhögskolans frihet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avslå inrättande av ett
folkbildningsråd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ifall ett folkbildningsråd ändå
inrättas det inte får blockera nyetablering av studieförbund
och folkhögskolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hur ett eventuellt folkbildningsråd
skall regleras,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att studieomdömen skall godtas vid
antagning till bl.a. högskolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokal styrelse, lärar- och kursråd,
med budgetansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kriterier för utvärdering,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om treåriga anslag,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att återföra 100 milj.kr. till
folkbildningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidragen till folkbildningen.
1990/91:Ub98 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om treåriga budgetperioder och folkbildningens
framtida frihet.
1990/91:Ub99 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om 30 veckors kurs som krav för
erhållande av statsbidrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att personal och elever garanteras
ett inflytande över verksamheten på den egna skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheten att i framtiden starta
nya folkhögskolor,
4. att riksdagen beslutar om en uppdelning av
folkbildningsanslaget enligt vad som anges i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkbildningsrådet,
6. att riksdagen beslutar att treårsbudgetering, i enlighet
med folkhögskolekommitténs förslag, införs,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om medel för
folkbildningsrådets verksamhet över särskilt anslag.
1990/91:Ub100 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lärartätheten vid folkhögskolorna.
1990/91:Ub101 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att kulturverksamheten skall jämställas med
cirkelverksamhet vad gäller motiv för statligt stöd till
studieförbunden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om mål och kompetensområde för
studieförbunden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvärdering av verksamheten,
4. att riksdagen till Folkbildningsrådet för budgetåret
1991/92 anvisar 5000000 kr. i enlighet med vad i motionen
anförts,
5. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att folkbildningens anslagsperioder skall omfatta tre
år,
6. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del
beslutar att anslaget till folkbildningen skall fördelas och
utges i form av två anslag, ett till studieförbunden och ett
till folkhögskolorna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av bidrag från kommuner och
landsting.
1990/91:Ub102 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om treårig budgetperiod för folkbildningen.
1990/91:Ub103 av Karin Israelsson m.fl. (c, m, fp, v, mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fritidsledarutbildningen i
fortsättningen enbart skall vara förlagd till folkhögskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fritidsledarutbildningen bör
omfatta 80 poäng.
1990/91:Ub104 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principer för anslagstilldelning till
folkbildningen.
1990/91:Ub105 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens motiv för statsbidrag till
folkbildningen,
2. att riksdagen beslutar att målen för folkbildningen skall
fastställas av folkbildningen i enlighet med vad i motionen
anförts,
3. att riksdagen beslutar att studiecirkel- och
kulturverksamhet skall jämställas i motiven för statligt stöd
till folkbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att fritidsledarutbildning vid folkhögskola skall värderas till
80 poäng vid vidareutbildning,
5. att riksdagen under anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet anslår 43352000 kr. mindre än vad regeringen
har föreslagit och därmed avskaffar detta anslag.
1990/91:Ub106 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:82 i
denna del beslutar att kulturverksamheten skall jämställas med
cirkelverksamheten när det gäller att motivera det statliga
stödet till studieförbunden i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppdrag att utreda och föreslå hur en förbättrad
fortbildning av folkbildningens personal skall utformas i
enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen till Folkbildningsrådet för budgetåret
1991/92 anvisar 5000000 kr. i enlighet med vad i motionen
anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering,
5. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:82 i
denna del beslutar att folkbildningens anslagsperioder skall
omfatta tre år i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forsknings- och utvecklingsarbete,
7. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:82 i
denna del beslutar att studieförbunden skall tillåtas bedriva
folkbildningsarbete även utomlands i enlighet med vad i
motionen anförts,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortbildning av folkrörelsernas
personal,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till vuxenstuderande,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidrag från kommuner och landsting
och om de politiska partiernas ansvar för den lokala
folkbildningen.
1990/91:Ub107 av Jan Hyttring (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rektors och lärares behörighetskrav
för folkhögskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kravet på långa kurser för
folkhögskolan,
3. att riksdagen beslutar att i den nya
folkhögskoleförordningen skriva in att varje folkhögskola skall
ha sin lokala styrelse.
1990/91:Ub108 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rättvis fördelning av statsbidragen till
studieförbunden.
1990/91:Ub109 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om motiven för statliga bidrag till
folkbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna att inom folkbildningen
bedriva utbildning som leder till formell kompetens,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en fristående utvärdering av
folkbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omfattningen av folkhögskolans
allmänna kurser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkhögskolornas korta kurser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att antas som elev vid
folkhögskola,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överföring av de landstingsägda
folkhögskolorna till annan huvudman,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att varje folkhögskola bör ha sin
egen styrelse,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämförbar bedömning av kunskaper i
folkhögskolan,
10. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om
att bilda ett folkbildningsråd,
11. att riksdagen beslutar att forskning rörande
folkbildning kanaliseras via humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet,
12. att riksdagen beslutar att anslaget till
länsbildningsförbunden i stället anvisas över anslaget Bidrag
till folkbildningen,
13. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Folkbildning
anvisar ett förslagsanslag av 1910648000 kr.,
14. att riksdagen godkänner att 325000000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera
anslaget Bidrag till folkbildningen,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag
till viss central kursverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa
43352000 kr.
1990/91:Ub145 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om fortsatt undervisning vid Göteborgs
folkhögskola i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Kr20 av Hans-Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om klarare markering av och resursförstärkning
till utvecklingsarbete, pedagogisk forskning och folkligt
förankrad kultur.
Motion med anledning av proposition 1990/91:178
1990/91:Ub199 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att anförtro Folkbildningsförbundet
uppgiften att fördela medel till folkbildningens organisationer
i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub205 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att studieförbunden skall ges rätt
att utfärda betyg i vissa delar av sin verksamhet i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub231 av Björn Samuelson m.fl. (v, s, fp, c, mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av en ny folkhögskola.
1990/91:Ub263 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av vuxenpedagogikens ställning
och utveckling.
1990/91:Ub281 av Birger Andersson och Sven-Olof Petersson (c)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kampanj i miljökunskap.
1990/91:Ub695 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilläggsbidrag till studiecirklar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A476.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att garantera resurser för
folkhögskolan och att åldersgränsen för antagning sänks till 16
år.
1990/91:Ub822 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar ge dispens från taket på
elevveckorna på folkhögskolorna vad gäller de anhörigas
teckenspråksutbildning.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
21. att riksdagen godkänner att 325000000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera
anslaget Bidrag till studieförbunden m.m.,
22. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag
till viss central kursverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa
43100000 kr.,
23. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Folkbildning
anvisar ett förslagsanslag av 1610473000 kr.
Utskottet
I proposition 1990/91:82 behandlas frågor som rör den
statliga bidragsgivningen till studieförbund och folkhögskolor
samt till viss central kursverksamhet, kontakttolkutbildning
och Samernas folkhögskola.
De statliga regler som i dag gäller för statsbidrag till
folkbildningen, dvs. den verksamhet som bedrivs av
studieförbund och folkhögskolor, föreslås upphöra i och med
utgången av budgetåret 1990/91.
Förslag läggs fram om ett nytt statsbidragssystem för
folkbildningen, vilket enligt propositionen markant ändrar
ansvarsfördelningen mellan staten och folkbildningen. Sålunda
skall riksdag och regering fr.o.m. budgetåret 1991/92
fastställa övergripande mål och motiv som skall ligga till
grund för bidragsgivningen. Statsbidraget skall utgå samlat i
form av ett totalbelopp. Inom de gränser som riksdag och
regering lägger fast skall folkbildningen själv ta ansvar för
fördelningen av statsbidraget samt också för uppföljning och
utvärdering av den statligt stödda verksamheten. Uppgifterna
skall enligt propositionen alltså fullgöras av ett
folkbildningens eget organ, ett folkbildningsråd.
För viss verksamhet föreslås statsbidrag utgå i annan
ordning.
Avsikten är att de föreslagna reformerna skall träda i kraft
den 1 juli 1991.
1. Ett folkbildningsråd
Skolöverstyrelsen (SÖ) är nu statens centrala tillsyns- och
förvaltningsmyndighet för folkhögskolor och studieförbund.
Statens kulturråd har motsvarande uppgifter gentemot
studieförbunden i vad avser statsbidragsberättigad
kulturverksamhet.
Riksdagen beslutade hösten 1990 att SÖ skall avvecklas och
att ett nytt ämbetsverk, statens skolverk, skall inrättas för
skolväsendet den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:18, bet. UbU4,
rskr. 76). I direktiven (1990:60) till den s.k.
skolverksutredningen konstaterades att folkbildningsfrågorna
knappast hör hemma i det nya skolverket, vars verksamhet skall
inriktas mot det offentliga skolväsendet.
I propositionen anför föredragande statsrådet mot nämnda
bakgrund att han anser det vara nödvändigt att ett nytt
fristående centralt organ för folkbildningsfrågor bildas. Det
nya statsbidragssystem, som nu föreslås, innebär att staten
endast ställer upp vissa mål och villkor för bidragsgivningen,
medan målen för verksamheten läggs fast av folkbildningens
anordnare. I konsekvens med den föreslagna förändrade
ansvarsfördelningen bör det enligt statsrådet inte ankomma på
en statlig myndighet utan på folkbildningens egna
organisationer att administrera och fördela statsbidrag mellan
de olika studieförbunden och folkhögskolorna.
Statsrådet noterar i proposition 1990/91:82 att
Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet avser att
bilda ett folkbildningsråd. Folkbildningsförbundet
representerar samtliga statsunderstödda studieförbund och RIO
samtliga rörelse- och stödföreningsägda folkhögskolor.
Landstingsförbundet företräder de landstingsägda
folkhögskolorna.
Ett sådant folkbildningsråd bör enligt regeringens förslag
självt genom sina stadgar bestämma om organisationen av
verksamheten och om bl.a. styrelsesammansättning,
beredningsorgan och kansliresurser. Staten bör inte heller
reglera ansvarsförhållandet och arbetsfördelningen mellan det
nya rådet, huvudorganisationerna och enskilda förbund och
skolor.
Två huvudgrupper av uppgifter föreslås åvila ett
folkbildningsråd. Rådet skall ha till uppgift att fördela det
gemensamma statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor
dels utifrån de krav som staten ställer, dels utifrån sina egna
bedömningar. Rådet skall vidare kontinuerligt följa upp att
statsbidraget används i enlighet med de villkor som riksdag och
regering fastställt.
Regeringens förslag i fråga om ett folkbildningsråd har
föranlett flera motionsyrkanden.
I motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 10 anförs att tanken att
låta folkbildningen vara självstyrande är riktig. Men ett nytt
folkbildningsråd innebär att regeringen skapar ytterligare en
central organisation för folkbildningen. Enligt motionärerna är
Folkbildningsförbundet väl etablerat och kan med små
förändringar vara det forum som får förtroendet att handlägga
de föreslagna uppgifterna. Riksdagen bör därför besluta att
avslå förslaget i propositionen om att bilda ett
folkbildningsråd. Även i motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 2
avvisas förslaget om ett folkbildningsråd. Medlen kan fördelas
på liknande sätt som i dag och direkt till skolor och förbund.
Om ett folkbildningsråd ändå kommer till stånd bör enligt
sistnämnda motion yrkande 4 rådet vara sammansatt av lika många
elever som övriga representanter.
Enligt motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 5 finns det risker för
att folkbildningen, styrd av ett eget folkbildningsråd och inte
av ett statligt reglerat organ, utsätts för en
koncentrationsprocess som urholkar mångfald och pluralism.
Riksdagen bör uttala att sådana eventuella problem noga bör
följas och om det blir nödvändigt föranleda förändrad
organisationsstruktur och beslutsordning. Med en likartad
motivering begärs i motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 3 ett
tillkännagivande om att ett folkbildningsråd inte får blockera
nyetablering av studieförbund och folkhögskolor.
Utskottet ställer sig bakom grundtanken i propositionen,
nämligen att en övergång från statlig regelstyrning till
målstyrning av bidragsgivningen till studieförbund och
folkhögskolor bör åtföljas av en ökad frihet och ett ökat
ansvar för folkbildningen att själv administrera och organisera
sin verksamhet.
De uppgifter i folkbildningsfrågor som SÖ nu har bör enligt
utskottets mening efter utgången av juni månad 1991 övertas av
annat organ än det nya skolverket. Fördelningen av statsbidrag
kan med fördel överlämnas till ett folkbildningens eget organ,
ett folkbildningsråd, som på angivet sätt allsidigt
representerar folkbildningens olika verksamheter.
Motionsförslaget att låta Folkbildningsförbundet, som
företräder studieförbunden, vara ett sådant forum, skulle
innebära att folkhögskolorna missgynnades i förhållande till
studieförbunden genom bristen på representation.
Beträffande sammansättningen av ett folkbildningsråd anser
utskottet, i likhet med regeringen, att rådet självt bör
bestämma hur dess arbetsformer m.m. skall regleras.
När det slutligen gäller i motioner påtalade risker för att
ett folkbildningsråd kan komma att blockera nyetablering inom
folkbildningen, utgår utskottet från att det i folkbildningens
ökade ansvarstagande finns en vilja till förnyelse. Utskottet
förutsätter således att folkbildningsrådet kommer att se till
dels att statsbidraget inte hanteras slentrianmässigt, dels att
de demokratiska värden som ligger i mångfald och pluralism
bevaras. Utskottet anser sammanfattningsvis att kommande
utvärderingar får visa om så inte varit fallet och om det finns
skäl att vidta åtgärder.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 2, 3 och 4,
1990/91:Ub99 yrkande 5 och 1990/91:Ub109 yrkande 10 och
godkänner regeringens förslag om att fördelningen av
statsbidrag till folkbildning överlämnas till ett
folkbildningens eget organ, ett folkbildningsråd.
Överlämnandet till ett folkbildningsråd av uppgiften att
fördela statsbidrag kräver lagstöd.
Sedan Folkbildningsrådet i en till utbildningsdepartementet
den 22 april 1991 inkommen skrivelse meddelat att rådet bildats
av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet har
regeringen i en särskild proposition, 1990/91:178, lagt fram
förslag till erforderliga lagändringar. Sålunda föreslås att i
lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde införs en
bestämmelse, 7 b §, som anger att Folkbildningsrådet prövar
frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och
studieförbund. Vidare föreslås vissa ändringar i sekretesslagen
(1980:100) som innebär bl.a. att reglerna om handlingars
offentlighet skall gälla för Folkbildningsrådet vid
fördelningen av statsbidrag. De föreslagna lagändringarna bör
enligt den särskilda propositionen träda i kraft den 1 juli
1991.
I motion 1990/91:Ub199 (m), väckt med anledning av
proposition 1990/91:178, vidhåller motionärerna sitt yrkande
att uppgiften att fördela medel till folkbildningens
organisationer, inkl. till länsbildningsförbunden m.fl., från
ett samlat folkbildningsanslag bör överlåtas åt
Folkbildningsförbundet.
Utskottet har redan tillstyrkt att fördelningen av
statsbidrag överlämnas till ett folkbildningsråd. De
lagändringar, som behövs för att det nu bildade
Folkbildningsrådet skall kunna fungera, bör därför göras.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen med avslag på motion
1990/91:Ub199 antar regeringens förslag till dels lag om
ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100).
2. Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen
I förordningarna (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar
m.m. och (1981:519) om statsbidrag till kulturverksamhet i
studieförbunden m.m. samt (1977:551) om folkhögskolan anges de
villkor som gäller för statsbidrag till studieförbund och
folkhögskolor.
Statsbidrag till folkbildningen utgår för närvarande främst
från två anslag under åttonde huvudtiteln, nämligen C 4. Bidrag
till studieförbunden m.m. och C 6. Bidrag till driften av
folkhögskolor m.m., båda anslagen förslagsvis betecknade. Som
en följd av att statsbidraget i stor omfattning är
detaljreglerat, är en rad anslagsposter för skilda ändamål
upptagna under anslagen.
I proposition 1990/91:82 anför föredragande statsrådet att
den hittillsvarande fokuseringen på hur man uppfyller de
formella regler som styr statsbidraget måste ersättas av en
kontinuerlig mål- och innehållsdiskussion, som grundas på en
fortlöpande lokal och central uppföljning och utvärdering av
folkbildningsarbetet. Detaljregleringen har i sig lett till att
utvecklingen av nya arbetsformer inom folkbildningen
försvårats. Nuvarande villkor för beräkning av statsbidrag till
studieförbund och folkhögskolor bör därför upphöra att gälla.
Regeringen föreslår således att statsbidrag till
studieförbund och folkhögskolor i fortsättningen skall utgå i
form av ett gemensamt bidrag till folkbildningen, vilket
fördelas av folkbildningsrådet på anordnarna utifrån vissa
närmare angivna grunder.
En treårig budgetram för folkbildningen begärs i
motionerna 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 8, 1990/91:Ub98 (s),
1990/91:Ub99 (v) yrkande 6, 1990/91:Ub101 (c) yrkande 5,
1990/91:Ub102 (s), 1990/91:Ub104 (c) och 1990/91:Ub106 (c)
yrkande 5. I motion 1990/91:Ub99 yrkande 6 hänvisas därvid
till att folkhögskolekommitténs förslag om treårsbudget inte
följts upp i propositionen, samtidigt som treårsperioder
präglar tänkandet när det gäller uppföljning och utvärdering.
En av fördelarna med en treårig budgetram är att möjligheterna
till omfördelning och nysatsningar framstår som mera
realistiska i ett längre perspektiv. I motion 1990/91:Ub102 ges
bl.a. den aspekten att ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv
försvårar arbetet med att skaffa kunskaper och metoder för
uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Enligt motionerna
1990/91:Ub106 yrkande 5 och 1990/91:Ub101 yrkande 5 är ett
budgetperspektiv om ett år definitivt för kort med hänsyn till
den genomgripande förändringen från regelstyrning till
målstyrning. Därtill kommer att en ettårsbudget inte
överensstämmer med de budgeteringsprinciper som allmänt börjar
tillämpas inom statsförvaltningen och för andra
statsfinansierade verksamheter.
Utskottet finner för sin del, på av motionärerna anförda
skäl, att en treårig budgetram för folkbildningen bör införas.
En årlig justering av bidraget med hänsyn till löne- och
prisutvecklingen i samhället bör göras under mellanåren. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub97 yrkande 8, 1990/91:Ub98, 1990/91:Ub99 yrkande 6,
1990/91:Ub101 yrkande 5, 1990/91:Ub102, 1990/91:Ub104 och
1990/91:Ub106 yrkande 5 samt med avslag på propositionen i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.
Två motionsyrkanden går emot regeringens förslag om ett
samlat statsbidrag till folkbildningen. Enligt såväl motion
1990/91:Ub101 (c) yrkande 6 som motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande
4 bör riksdagen besluta att anslaget till folkbildningen skall
uppdelas i två anslag, ett till studieförbunden och ett till
folkhögskolorna. I båda motionerna hävdas att det med ett
anslag för två olika verksamheter finns risk för motsättningar
mellan parterna om fördelningen av anslaget.
Utskottet har redan uttalat sig för en ökad frihet och ett
ökat ansvar för folkbildningen att själv administrera och
organisera sin verksamhet. Den statsbidragskonstruktion som
föreslås i propositionen ger folkbildningen möjlighet att,
utifrån de villkor för bidrag staten ställer, bedöma inom vilka
områden det är mest angeläget att stödja verksamhet. Utskottet
utgår därvid från att fördelningen av statsbidraget mellan
olika anordnare av folkbildning sker med kvalitetsbedömningar.
Enligt utskottets mening bör riksdagen i övrigt godkänna
regeringens förslag om ett nytt samlat statsbidragssystem för
folkbildningen och således avslå motionerna 1990/91:Ub99
yrkande 4 och 1990/91:Ub101 yrkande 6.
Utskottet avstyrker i detta sammanhang en under allmänna
motionstiden väckt motion 1990/91:Ub695 (c) yrkande 2 om friare
regler för tilläggsbidrag till studiecirklar, vilka regler
upphör genom det nya statsbidragssystemet.
3. Grunderna för folkbildningsrådets fördelning av
statsbidrag
I propositionen anför föredragande statsrådet att
folkbildningens vitt förgrenade kontaktnät och dess förmåga att
skapa engagemang och motivation i studiearbetet, liksom dess
demokratiska arbetsform och bildningssyn, alltid kommer att
vara en ovärderlig tillgång när det gäller att utjämna
utbildningsklyftor och höja såväl utbildningsnivån som
bildningsnivån i samhället. Behovet av insatser i dessa
avseenden kan aldrig helt elimineras trots förbättringar av
ungdomsutbildningen och den av samhället bedrivna
vuxenutbildningen. Studieförbunden och folkhögskolorna har
också i framtiden en viktig roll inom vuxenutbildningen.
Föredragande statsrådet anser att riksdag och regering skall
markera att de resurser samhället ställer till förfogande för
studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet främst skall
användas för att nå ut och aktivera grupper, som av olika skäl
har begränsade möjligheter att delta i studier och
kulturverksamhet. Bland särskilt viktiga målgrupper nämner
statsrådet människor med funktionshinder, invandrare och dem
som bor i glesbygdsområden. Det anmärks att det fortfarande
finns en stor grupp korttidsutbildade för vilka studiecirkeln
eller folkhögskolan är den självklara, och ibland den enda
tänkbara, studievägen.
Enligt propositionen behöver bidragsgivaren, staten, veta att
resursen för folkbildning används för den typ av aktiviteter
som den är avsedd för och inte för uppgifter som till både form
och innehåll är parallella till vad som utförs inom det
offentliga skolväsendet. Resurserna skall inte heller användas
för en verksamhet med kommersiellt syfte. Studier som ingår i
personalutbildning och aktiviteter som är ett led i ett
vårdprogram skall t.ex. inte finansieras med statliga bidrag.
Bidragsgivaren behöver också följa hur studieförbund och
folkhögskolor profilerar sin verksamhet. Enligt statsrådets
mening är det viktigt att varje studieförbund ger uttryck för
en egen profil, som är präglad av t.ex. huvudmannens
ideologiska eller politiska värderingar. För folkhögskolornas
del bör profilering finnas i två avseenden; för det första bör
skolorna som helhet skilja sig från det offentliga
skolväsendet, t.ex. när det gäller arbetsform och uppläggning.
För det andra bör skolorna sträva efter en tydligare profil.
Denna kan ta sig ideologiska uttryck men kan lika väl vara av
t.ex. innehållsmässig art. Statsrådet anför att det bl.a. är
för att ge utrymme för en mer profilerad verksamhet som det är
motiverat att öka friheten att disponera resurserna.
Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att
närmare ange grunderna för statsbidragsgivningen. En
utgångspunkt bör vara att reglerna skall vara enkla och
begränsas till de mest väsentliga kriterierna.
Flera motioner behandlar frågor som rör fördelningen mellan
redan etablerad och ny verksamhet bland såväl studieförbund som
folkhögskolor.
Fördelningen av statsbidragen mellan studieförbunden tas
upp i två motioner, nämligen 1990/91:Ub95 (s) och 1990/91:Ub108
(fp), med likartat syfte att trygga en fortsatt positiv
utveckling av Svenska Idrottsrörelsens relativt nystartade
studieförbund, SISU. Motionärerna föreslår att riksdagen
uttalar att statsbidragen till studieförbunden bör fördelas
rättvist i förhållande till omfattningen av aktuell verksamhet.
Utskottet vill erinra om att avsikten med reformen är att
folkbildningen själv -- genom ett folkbildningsråd -- skall få
förtroendet att besluta om statsbidrag till nya folkhögskolor
och studieförbund samt i förekommande fall om utökning eller
minskning av statligt verksamhetsstöd. Riksdagen bör därför
inte göra något uttalande i den riktning som motionärerna
föreslagit utan bör avslå motionerna 1990/91:Ub95 och
1990/91:Ub108.
Angående möjligheterna att i framtiden inrätta nya
folkhögskolor begärs i motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 3 en
markering att folkrörelser utan egen skola också i
fortsättningen bör ha förtur vid inrättande av nya skolor.
Motionärerna menar att folkbildningsrådet sannolikt kommer att
domineras av de stora, etablerade rörelserna. Det finns då inga
förordningar som garanterar att mindre rörelsers skolor och
bildningsverksamhet kommer att erhålla statsbidrag. Enligt
motion 1990/91:Ub231 (v, s, fp, c, mp) bör riksdagen ge
regeringen till känna att den nyligen bildade Stiftelsen
Alternativrörelsens folkhögskola skall få inrätta en ny
folkhögskola den 1 juli 1991. Stiftelsens struktur och
profilering på fredsfrågor, miljö och solidaritet stämmer
enligt motionärerna överens med de behov av förnyelse inom
folkhögskolan som bl.a. den parlamentariska
folkhögskolekommittén yttrat sig om.
Utskottet har vid uppvaktningar från Folkbildningsförbundet
och RIO erfarit att det finns ett intresse hos företrädarna för
folkbildningen att såväl skapa nya folkhögskolor som utveckla
etablerade. Utskottet förutsätter att folkbildningsrådet kommer
att se till att folkhögskolor och studieförbund med växtkraft
-- nya såväl som etablerade -- inte får stå tillbaka vid
fördelningen av statsbidraget. Vidare noterar utskottet att
resultat från fördjupade utvärderingar av
folkbildningsverksamheten skall redovisas vart tredje år, i
vilket sammanhang det finns möjligheter för riksdag och
regering att vidta åtgärder. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 3 och
1990/91:Ub231 bör avslås av riksdagen.
Tre motionsyrkanden rör jämställande av kulturverksamhet
med studiecirkelverksamhet. Enligt såväl motion 1990/91:Ub105
(fp) yrkande 3 som motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 1 och
motion 1990/91:Ub101 (c) yrkande 1 bör riksdagen besluta att
kulturverksamhet skall jämställas med studiecirkelverksamhet i
motiven för statligt stöd till folkbildningen.
Utskottet konstaterar att förslaget i propositionen innebär
att nuvarande uppdelning i statsbidragshänseende på
studiecirkel- och kulturverksamhet kommer att upphöra. Det bör
därefter stå folkbildningen fritt att bestämma proportioner på
olika verksamheter. Utskottet vill betona vikten av den
kulturverksamhet som studieförbunden bedriver. I enlighet med
uttalanden i propositionen ser utskottet det som angeläget att
studieförbunden fortsätter att sträva efter att sprida
kulturintresset till nya grupper, att stimulera människors eget
skapande och att främja ett utvidgat deltagande i kulturlivet.
Något riksdagens initiativ i frågan är mot bakgrund av vad som
anförts inte nödvändigt, varför motionerna 1990/91:Ub101
yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkande 3 och 1990/91:Ub106 yrkande 1
avstyrks av utskottet.
Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 7 bör riksdagen
besluta att studieförbunden skall tillåtas bedriva
folkbildningsarbete utomlands. Enligt motionärerna är det
mot bakgrund av den ökade internationaliseringen
anmärkningsvärt att studieförbundens verksamhet enligt
regeringens förslag skall begränsas till enbart Sverige. Det
hade i nuvarande läge varit naturligare att öppna möjligheterna
till utbildningsinsatser utomlands och då särskilt i de
baltiska staterna.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning då han
utgår från att studiecirkelverksamhet liksom i dag endast skall
anordnas i Sverige. Detta innebär inte att utskottet motsätter
sig ett engagemang från studieförbundens sida att förmedla
erfarenheter från svensk folkbildning till utlandet, om
åtagandet kan finansieras med andra medel än statsbidraget till
folkbildningen, t.ex. genom biståndsmedel. Med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 7.
Frågan om personalutbildning inom folkbildningen tas upp
i två motioner. I motion 1990/91:Ub101 (c) yrkande 2 begärs ett
vidare utrymme för folkbildningsverksamhet än vad som skisseras
i propositionen. Motionärerna anför att studiecirkeln kan vara
en mycket lämplig studieform när det gäller att genomföra
fortbildning för personal, t.ex. med anledning av reformen inom
äldrevården. Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 8 bör
folkhögskolorna även i fortsättningen ha rätt att fortbilda
personal från dem närstående folkrörelser och studieförbund med
användande av statsbidraget.
Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att
personalutbildning inte skall vara statsbidragsberättigad.
Däremot måste det anses ingå i folkbildningens uppgifter och
ansvar att bedriva fortbildning av sin egen personal. Utskottet
finner att yrkande 8 i motion 1990/91:Ub106 med det anförda i
huvudsak är tillgodosett, varför det liksom motion
1990/91:Ub101 yrkande 2 bör avslås av riksdagen.
I propositionen ställs upp förslag till vissa särskilda
villkor för fördelningen av statsbidraget till folkhögskolorna.
Sålunda föreslås att all undervisning som anordnas vid en
folkhögskola med statsbidrag skall vara avgiftsfri. Allmänna
kurser skall utgöra basen i folkhögskolornas verksamhet med en
årlig omfattning vid en folkhögskola om minst 15% av
verksamheten. Till allmän kurs får med vissa undantag antas den
som fyller minst 18 år det kalenderår kursen börjar. Den
allmänna kursen skall vara avsedd främst för dem som saknar
grundskole- eller gymnasieutbildning. Vidare föreslås att varje
folkhögskola skall ha en styrelse.
Yrkanden som rör längden på folkhögskolans allmänna
kurser framställs i tre motioner. Det finns enligt motion
1990/91:Ub99 (v) yrkande 1 skäl att behålla det nuvarande
minimikravet på en kurslängd om minst 30 veckor för en del av
folkhögskolans kurser även i fortsättningen. Kurser kortare än
30 veckor fyller ett annat behov än de långa kurserna, som är
omistliga möjligheter till vuxenutbildning för
korttidsutbildade. I motion 1990/91:Ub107 (c) yrkande 2
anmärker motionären att skrivningen i propositionen ger utrymme
för fria tolkningar beträffande de allmänna kursernas längd,
vilken bör preciseras till två kurser à 15 veckor.
Folkhögskolans allmänna kurs bör, enligt motion 1990/91:Ub109
(m) yrkande 4, preciseras till att gälla en utbildning som
omfattar minst 30 veckor och 20 deltagare. Samtliga
folkhögskolor bör uppfylla detta krav senast läsåret 1992/93,
anser motionärerna.
Utskottet konstaterar att förslaget om en förändrad
ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen får till
följd bl.a. att vissa folkhögskolefrågor som tidigare reglerats
i författning i fortsättningen skall avgöras av huvudmännen för
folkhögskolorna. Även om det nu blir möjligt att anordna
kortare allmänna kurser, får det dock enligt utskottets mening
förutsättas att det ligger i huvudmännens intresse att längre
allmänna kurser alltjämt skall vara kännetecknande för
folkhögskolans verksamhet. Riksdagen bör enligt utskottets
mening med godkännande av propositionen i denna del avslå
motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 1, 1990/91:Ub107 yrkande 2 och
1990/91:Ub109 yrkande 4.
I skrivelse till utskottet har Nordens folkhögskola
Biskops-Arnö anmält att förslaget om att en viss andel av
folkhögskolas kursutbud skall utgöras av allmänna kurser främst
till korttidsutbildade kommer att medföra problem för skolans
fortsatta verksamhet och dess uppgifter att verka för det
nordiska kultursamarbetet. Utskottet vill i sammanhanget
hänvisa till folkhögskolekommitténs uttalande (SOU 1990:65,
s.68) i vad gäller svårigheter att rekrytera
korttidsutbildade. Kommittén ansåg att hänsyn också bör tas
till skolans övriga verksamhet. Denna kan vara så värdefull av
t.ex. kulturpolitiska skäl, att skolan bör vara
bidragsberättigad även om den inte uppfyller kraven på allmän
kurs. Utskottet utgår från att folkbildningens företrädare
beaktar de särskilda förutsättningar som gäller för Nordens
folkhögskola Biskops-Arnö.
En motion 1990/91:Ub100 (c) om att lärartätheten på
folkhögskolans kurser bör vara minst 2,0 undervisningstimmar
per deltagarvecka avstyrks av utskottet med motiveringen, att
också frågor om lärartäthet i fortsättningen bör avgöras av
folkbildningen själv.
Åldersgränsen för antagning som elev vid folkhögskola
behandlas i tre motioner. I motion 1990/91:Ub92 (m) begärs att
riksdagen uttalar att folkhögskolorna även i fortsättningen
skall ha möjlighet att anordna kurser för 16-åringar, som av
sociala skäl kan behöva en rehabilitering kombinerad med
studier som leder till gymnasiebehörighet. Enligt motion
1990/91:Ub109 (m) yrkande 6 bör folkhögskolan ses som ett
fullvärdigt utbildningsalternativ som skall stå öppet för alla
som fyllt 16 år. Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 13
bör åldersgränsen sänkas till 16 år, eftersom studier vid
folkhögskola i många fall lämpar sig för elever som kommer
direkt från grundskolan.
Utskottet erinrar om regeringens förslag i proposition
1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen att
kommunerna skall ha skyldighet att erbjuda utbildning för alla
ungdomar som gått ut grundskolan eller motsvarande. Denna
skyldighet gäller t.o.m. det första kalenderåret det år
ungdomarna fyller 20 år. I förevarande proposition föreslås som
huvudregel en åldersgräns om minst 18 år för att få delta i
allmän kurs vid folkhögskola. Från denna regel undantas bl.a.
elever som skall följa ett individuellt program i
gymnasieskolan. Kommunen kan alltså uppfylla sina skyldigheter
genom att erbjuda ungdomar sådan individuell utbildning på
t.ex. folkhögskola. Utskottet vill dock betona att
folkhögskolan främst har en viktig uppgift att fylla för
korttidsutbildade vuxna. Med det anförda tillstyrker utskottet
vad i denna del anförts i propositionen och avstyrker
motionerna 1990/91:Ub92, 1990/91:Ub109 yrkande 6, 1990/91:Ub813
yrkande 13.
Regeringens förslag om styrelse m.m. för folkhögskola har
föranlett yrkanden i flera motioner. I motion 1990/91:Ub91 (s)
begärs att landsting och kommuner skall ges frihet att själva
besluta om i vilken form folkhögskolor och andra
utbildningsenheter skall ledas. Motionärerna anser att en
styrelse t.ex. kan ansvara för alla enheter inom ett landsting.
Enligt motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 6 bör riksdagen uttala
sig för en lokal styrelse med budgetansvar och med
medinflytande för lärare och kursdeltagare. Även i motion
1990/91:Ub107 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen skall slå fast
att varje folkhögskola skall ha sin egen lokala styrelse nära
verksamheten. I motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 8 anför
motionärerna i konsekvens med att de vill föra över
landstingens folkhögskolor till annan huvudman att varje skola
bör ha sin egen styrelse. Rätten till inflytande över
verksamheten på den egna skolan för personal och elever måste
garanteras, anförs i motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 2. I annat
fall är risken stor att det blir mindre av självförvaltning på
de enskilda skolorna jämfört med nuvarande situation.
Utskottet anser för sin del att frågan om styrelseform för
folkhögskola inte bör detaljregleras med hänsyn till den fria
ställning folkhögskolan i övrigt har att utforma sin egen
verksamhet. Utskottet finner således att -- om under en och
samma huvudman finns flera skolor -- det bör ankomma på
huvudmannen att avgöra om styrelsen skall vara gemensam eller
om varje skola skall ha en egen styrelse.
Inte heller har utskottet något att erinra mot vad i
propositionen anförts om att det bör överlämnas till
huvudmannen och styrelsen för folkhögskola att finna lämpliga
former i fråga om medinflytande för skolans personal och
elever. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub91,
1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub99 yrkande 2, 1990/91:Ub107
yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 och godkänna regeringens
förslag i vad avser styrelse m.m. för folkhögskola.
Principiella synpunkter på grunderna för fördelningen av
statsbidrag framförs i följande motioner.
I motion 1990/91:Ub109 (m) utvecklar motionärerna sin syn på
motiven för statliga bidrag till folkbildningen (yrkande 1),
bl.a. att som villkor skall ställas att den utbildning som ges
inom studieförbunden leder till formell kompetens (yrkande 2).
Studieförbunden står enligt motionärerna inför ett vägval.
Antingen väljer man att verka för att även bedriva
kompetensgivande utbildning eller också sätts andra mål i
centrum. I det senare fallet måste analyseras huruvida det
ligger ett offentligt intresse i att stödja studieförbundens
verksamhet eller om denna i första hand är en angelägenhet för
den enskilde och kan bedrivas utan stöd från det allmänna.
Enligt motionen är folkhögskolans korta kurser i de flesta fall
med avseende på innehåll och deltagare närmast att anse som en
form av uppdragsutbildning, som genom organisationsformen ger
grund för bidrag. Motionärerna anser (yrkande 5) att
folkhögskolans kursverksamhet bör omprövas. I de delar som i
realiteten är en form av uppdragsutbildning bör den finansieras
via folkrörelsernas egna bidrag eller andra medel.
Enligt motion 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 1 bör riksdagen
uttala att de grundläggande skäl att stödja folkbildningen som
redovisas i propositionen är tillräckliga för att utge
offentliga bidrag. Staten skall inte dessutom ange
specificerade mål för statsbidrag till folkbildningen. Den
utvärdering som verksamheten givetvis måste underkasta sig får
visa om motiven för bidrag kvarstår. Motionärerna menar att
folkbildningen har en viktig uppgift att genom allmän
medborgerlig bildning värna om kultur och yttrandefrihet samt
att ge människor en jämlik och rättvis tillgång till kunskap
för att påverka och förändra både sin egen personliga situation
och samhället i stort. Riksdagen bör enligt yrkande 2 i
motionen besluta att formuleringen av en mer preciserad
målbeskrivning skall överlåtas på folkbildningen själv.
En liknande uppfattning framförs i motion 1990/91:Ub97 (mp)
yrkande 1, nämligen att de krav som anges i propositionen på
prioritering av målgrupper och ämnen samt på en verksamhet som
helt skiljer sig från det offentliga skolväsendet i sig strider
mot de principiella utgångspunkterna om en fri och frivillig
folkbildning.
Riksdagen bör enligt motion 1990/91:Ub145 (m) hos regeringen
begära förslag om fortsatt undervisning vid Göteborgs
folkhögskola på det sätt som sker i dag. Vid skolan bedrivs
kompetensgivande undervisning för vuxna lågutbildade elever som
av olika anledningar inte ryms i den vanliga kommunala
vuxenutbildningen.
Utskottet ställer sig bakom de mål och riktlinjer för
statsbidragsgivningen som angetts i propositionen. Utskottet
delar inte de synpunkter som förts fram i den förstnämnda
motionen angående bl.a. studieförbundens verksamhet. Utskottet
anser vidare att staten som bidragsgivare inte bör avstå från
målstyrning. Det måste betraktas som både naturligt och
nödvändigt att staten anger vad man främst vill uppnå med de
statliga medel som anslås till folkbildningen.
Undervisningen vid Göteborgs folkhögskola ligger enligt
utskottets uppfattning i linje med sådan folkbildning som
enligt propositionen bör prioriteras.
Utskottet föreslår således att riksdagen i övrigt godkänner i
propositionen föreslagna grunder för fördelningen av
statsbidraget till folkbildningen samt avslår motionerna
1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 och 1990/91:Ub145.
4. Uppföljning och utvärdering av folkbildningen
Förslagen i propositionen innebär en övergång från en
detaljerad regelstyrning till en mer utpräglad målstyrning inom
folkbildningen. En uppföljning som beskriver vad studieförbund
resp. folkhögskolor presterar och en utvärdering som belyser
prestationernas effekter och kvalitet måste därför enligt
föredragande statsrådet ske kontinuerligt. Behov av uppföljning
och utvärdering finns både hos statsmakterna och inom
folkbildningen. Ett viktigt gemensamt syfte är att skapa
underlag för beslut om fortsatt bidragsgivning.
Folkbildningsrådet bör vart tredje budgetår redovisa resultat
från en fördjupad utvärdering till regeringen. Under de
mellanliggande budgetåren bör rådet inkomma med en förenklad
anslagsframställning, vari ingår en samlad uppföljning av
folkbildningsverksamheten med uppgifter av främst kvantitativ
art.
I den fördjupade utvärdering som folkbildningsrådet föreslås
göra vart tredje år bör ingå kvalitativa bedömningar och
analyser av den verksamhet som genomförts samt uppgifter om
följderna härav för den fortsatta verksamheten. Eftersom
uppgiften att få fram kvalitativa data är resurskrävande, har
särskilda medel beräknats för detta ändamål under det samlade
statsbidraget till folkbildningen. Enligt propositionen finns
det anledning att även göra utvärderingar som är helt
fristående från folkbildningsrådets. Regeringen bör därför
genom tidsbegränsade uppdrag t.ex. till en särskild utredare
eller till en forskningsinstitution vart tredje år låta utföra
en fördjupad utvärdering från statens sida av
folkbildningsverksamheten.
I ett antal motioner tas olika aspekter på frågan om
uppföljning och utvärdering upp.
I motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 3 begärs, i linje med
uppfattningen att myndighetsutövning och utvärdering bör vara
klart åtskilda, att det för den verksamhet som bedrivs inom
folkbildningen skapas en liten fristående enhet för uppföljning
och kontroll. Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 4 är det
viktigt att markera att volymförändringar i fortsättningen
inte automatiskt bör påverka statsbidragets storlek. Vidare
måste ett utvärderingssystem utformas som innehåller
kvalitetskriterier. Särskilda resurser bör avsättas för ett
sådant högprioriterat utvecklingsprojekt. Enligt samma motion
yrkande 6 är det ett närmast oavvisligt krav att insatser när
det gäller forsknings- och utvecklingsarbete betraktas som ett
tungt meriterande kvalitetskriterium i utvärderingsarbetet. I
motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 7 begärs att riksdagen skall
uttala sig om vilka kriterier som skall ligga till grund för
utvärdering. Motionärerna anser att kvalitet, antalet
bidragsveckor och möjlighet att starta nya förbund och skolor
borde vara några viktiga kriterier. Det måste enligt motion
1990/91:Ub101 (c) yrkande 3 ankomma på folkbildningsrådet att
avgöra hur studieförbunden har lyckats uppnå de mål som de
själva uppställt. Det är alltså enligt motionärernas
uppfattning inte regeringen som skall utvärdera egna uppställda
mål för folkbildningen.
Utskottet vill understryka betydelsen av uppföljning och
utvärdering av folkbildningsverksamheten, om statsbidraget till
folkbildningen från att ha varit statligt detaljreglerat nu
skall målstyras och överlämnas åt folkbildningen själv att
administrera. För staten är det viktigt att kunna värdera
resultatet av verksamheten i relation till de mål som
fastställts för statsbidragsgivningen. För folkbildningsrådet
utgör uppföljning och utvärdering viktiga instrument vid
fördelningen av statsbidraget på olika anordnare av
folkbildning.
För sin del vill utskottet betona att avsikten med att slopa
en detaljreglering som premierat en kvantitativ verksamhet är
att ge folkbildningsanordnarna bättre möjligheter att satsa på
kvalitet utan att för den skull riskera minskat statsbidrag.
Utskottet instämmer alltså med uttalandet i propositionen att
det med det föreslagna nya statsbidragssystemet inte längre
automatiskt bör följa att volymökningar ökar statsbidragets
storlek.
När det gäller olika kvalitetskriterier och former för
utvärdering hänvisar utskottet till att i propositionen
beräknats särskilda medel under det samlade statsbidraget till
folkbildningen för mer djupgående kvalitativa studier inför den
fördjupade utvärderingen samt för forsknings- och
utvecklingsinsatser från folkbildningsrådets sida. Det är
enligt utskottet av stor vikt att metoder för ett
utvärderingsarbete som tar fram kvalitativa data får utvecklas
under de första verksamhetsåren med ett nytt
statsbidragssystem.
Utskottet anser vidare att förslaget i propositionen om att
regeringen vart tredje år skall låta utvärdera
folkbildningsverksamheten genom uppdrag till t.ex. en
forskningsinstitution tillgodoser motionsyrkandet om en från
folkbildningen åtskild utvärdering.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall
till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 7, 1990/91:Ub101 yrkande
3, 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 samt 1990/91:Ub109 yrkande
3. Riksdagen bör således godkänna regeringens förslag i fråga
om riktlinjer för uppföljning och utvärdering.
5. Lärartjänster m.m. i folkhögskolan
I propositionen föreslås riksdagen godkänna att den statliga
regleringen av tjänster som rektor och lärare vid
folkhögskola skall upphöra med utgången av budgetåret
1990/91. För innehavare av sådana tjänster gäller nu att de är
anställda av huvudmannen för resp. folkhögskola, medan staten
förhandlar och sluter avtal om deras avlöningsförmåner och
övriga anställningsvillkor. Staten utfärdar också vissa
föreskrifter om deras anställningar. För övriga anställda vid
folkhögskolor svarar huvudmännen ensamma för förhandlingar om
anställnings- och lönevillkor, m.m.
Som en betydande fördel med ett enhetligt personalansvar inom
folkhögskolan framhålls att en samordning av lärartjänstgöring
vid folkhögskola och i det fria bildningsarbetet då
underlättas. Föredragande statsrådet uppger att RIO förbereder
bildandet av en arbetsgivarkommitté, som tillsammans med
Landstingsförbundet och Kommunförbundet kommer att förhandla
med arbetstagarparterna om ett nytt avtal för folkhögskolans
lärare och rektorer. Dessutom avses huvudmännen, i samråd med
de avtalsslutande parterna, få avgöra behörighetsfrågor för
lärare och rektorer vid folkhögskolorna.
I motion 1990/91:Ub107 (c) yrkande 1 påpekas att
behörighetsvillkoren för rektorer och lärare vid
folkhögskolorna bör vara enhetliga, vilket kanske inte blir
fallet med den ordning regeringen anger.
Utskottet anser för sin del att det bör åvila huvudmannen för
folkhögskola att utifrån skolans särskilda profil ansvara för
att lärarkåren har den kompetens som behövs. Motion
1990/91:Ub107 yrkande 1 avstyrks därför. Riksdagen bör enligt
utskottet godkänna regeringens förslag om att den statliga
regleringen av folkhögskolans rektors- och lärartjänster skall
upphöra.
Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 2 bör riksdagen hos
regeringen begära att en utredning tillsätts med uppgift att
föreslå en förbättrad fortbildning av folkbildningens
personal. Motionärerna hänvisar till den vikt som i
propositionen läggs på samordningen av lärartjänstgöring vid
folkhögskolan och inom folkbildningen.
Utskottet är inte berett att förorda en sådan statlig
utredning som motionärerna begär. Utskottet bedömer att i det
personalansvar som nu i sin helhet överlämnas till
folkbildningen själv också måste ligga ett ansvar för den egna
personalens kompetensutveckling, bl.a. i form av fortbildning.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub106
yrkande 2.
6. Samernas folkhögskola
Samernas folkhögskola i Jokkmokk har under senare år haft
svårigheter att rekrytera elever till allmän kurs. I
propositionen understryks det angelägna i att den samiska
kulturen i dess olika former och uttryckssätt ges reella
möjligheter att föras vidare. För verksamheten vid Samernas
folkhögskola bör därför statsbidrag utgå även fortsättningsvis
och i särskild ordning. Bidraget bör utgå i form av ett
totalbelopp, som får disponeras av skolans styrelse för sådan
undervisning, som efter styrelsens bedömning bäst tjänar
samernas sak.
Under innevarande budgetår utgår statsbidrag till Samernas
folkhögskola ur anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor
m.m. Det särskilda statsbidraget till Samernas folkhögskola bör
enligt propositionen anvisas under anslaget B 12. Sameskolor
med totalt 4 023 000 kr.
Riksdagen har tidigare beslutat (bet. 1990/91:UbU8, rskr.
223) att till Sameskolor för nästa budgetår anvisa 23 509 000
kr. Regeringens förslag innebär att ytterligare medel behöver
anvisas under detta anslag.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i
propositionen förordats om särskilt statsbidrag till Samernas
folkhögskola och med ändring av sitt tidigare beslut till
Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
(23509000 kr. + 4023000 kr. =) 27532000 kr.
Samernas folkhögskola har i skrivelse till utskottet anmält
behov av tilläggsmedel för att täcka det underskott i
verksamheten som kommer att uppstå innevarande budgetår.
Utskottet noterar att i propositionen under anslaget Bidrag
till folkbildningen medel har beräknats för en engångsvis
kompensation till studieförbund och folkhögskolor.
Kompensationen avser slutreglering av statsbidrag för
budgetåret 1990/91 inför övergången till ett nytt
statsbidragssystem. Utskottet utgår från att det i detta
sammanhang kommer att prövas i vilken mån Samernas folkhögskola
är berättigad till ytterligare medel för budgetåret 1990/91.
Det ankommer på styrelsen att i fortsättningen anpassa
verksamheten till det anslagsbelopp som riksdagen anvisat.
7. Bidrag till folkbildningen
Föredragande statsrådet anför att han vid medelsberäkningen
under anslaget till folkbildningen i första hand utgått ifrån
de resurser som för innevarande budgetår totalt beräknats under
studieförbunds- och folkhögskoleanslagen. Från detta
totalbelopp har, i enlighet med olika förslag i propositionen,
förts bort medel för vissa verksamheter som inte skall belasta
det nya folkbildningsanslaget, nämligen viss
kontakttolkutbildning, Samernas folkhögskola och Föreningen
Nordiska folkhögskolan i Genève samt bidragen till
föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar, till
länsbildningsförbunden och till vissa handikappåtgärder.
Det nya anslaget till folkbildningen har bl.a. tillförts
medel från det nuvarande reservationsanslaget B 7. Forskning
inom skolväsendet (ca 1,7 milj.kr.) för vissa forskningsprojekt
avseende folkbildning och från det nuvarande
reservationsanslaget B 8. Fortbildning m.m.
Vidare föreslås i propositionen, i linje med regeringens
strävan att begränsa de offentliga utgifterna, att även de
samlade resurserna till folkbildningen skall minskas. En
besparing på 100 milj.kr. bör därför enligt förslaget göras
under anslaget.
Medel till bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. bör
enligt motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 12 ingå i det samlade
anslaget till folkbildningen och inte, som regeringen föreslår,
i fortsättningen anvisas under anslaget G 2. Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., som disponeras
av statens kulturråd.
Utskottet vill erinra om att riksdagen nyligen avslagit ett
motsvarande motionsyrkande av samma motionärer (motion
1990/91:Kr19, bet. KrU20, rskr. 229) och under anslaget G 2
anvisat av regeringen begärda medel. Alltså bör riksdagen även
avslå motion 1990/91:Ub109 yrkande 12.
Regeringens förslag att folkbildningen skall få egna medel
för forskning rörande folkbildning avvisas i motion
1990/91:Ub109 (m) yrkande 11. Det aktuella beloppet, ca 1,7
milj.kr., bör i stället anvisas till
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Utskottet har vid sin behandling av riktlinjer för
uppföljning och utvärdering sett det som positivt att särskilda
medel för forskning beräknats under det samlade
folkbildningsanslaget. Utskottet vill ånyo framhålla att ett
fortlöpande forsknings- och utvecklingsarbete är en
förutsättning för att intentionerna bakom den föreslagna
reformen skall kunna förverkligas. Självfallet kan inte bara
intern utan även extern utvärdering av
folkbildningsverksamheten komma i fråga, t.ex. av forskare vid
universitetsinstitutioner, med utnyttjande av dessa medel.
Riksdagen bör således med avslag på motion 1990/91:Ub109
yrkande 11 under anslaget beräkna medel för forskning i
enlighet med vad som förordats i propositionen.
Särskilda medel till folkbildningsrådet yrkas i tre
motioner, nämligen i motionerna 1990/91:Ub99 (v) yrkande 7,
1990/91:Ub101 (c) yrkande 4 och 1990/91:Ub106 (c) yrkande 3.
Motionärerna anför att rådet skall överta tidigare statliga
uppgifter. Det är därför enligt motionärernas uppfattning
rimligt att staten tillskjuter särskilda medel för
folkbildningsrådets administration av verksamheten. I den
förstnämnda motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om medel för folkbildningsrådets verksamhet över
särskilt anslag. I de båda senare motionsyrkandena preciseras
att riksdagen bör till Folkbildningsrådet för budgetåret
1991/92 anvisa 5 milj.kr.
Utskottet anser att staten inte genom ett särskilt anslag bör
styra storleken på folkbildningsrådets kanslifunktion. Rådet
bör självt bestämma om sin egen administrativa uppbyggnad. I
likhet med föredragande statsrådet utgår utskottet emellertid
ifrån att folkbildningsrådet så långt det är möjligt kommer att
begränsa sina förvaltningskostnader med hänsyn till att dessa
belastar det samlade folkbildningsanslaget. Utskottet avstyrker
mot bakgrund av det anförda motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7,
1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3.
Av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92
föreslås i propositionen 70 milj.kr. användas till att delvis
finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen.
I motionerna 1990/91:Ub824 (m) yrkande 21 och 1990/91:Ub109
(m) yrkande 14 hemställs att ytterligare 255 milj.kr. av
avgiftsmedlen skall tillföras detta anslag.
En ökad finansiering av bidraget till folkbildningen med
medel från vuxenutbildningsavgiften skulle enligt utskottets
mening få starkt negativa och omfattande följder för övriga
verksamheter som finansieras genom avgiften. Riksdagen bör
därför med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och
1990/91:Ub824 yrkande 21 godkänna regeringens förslag
beträffande vuxenutbildningsavgiften.
Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under
anslaget Bidrag till folkbildningen till totalt 2 148 644 000
kr. för nästa budgetår.
I motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 9 begärs att riksdagen
skall återföra den av regeringen föreslagna besparingen om 100
milj.kr. till anslaget och därvid som sin mening ge regeringen
till känna att de återförda medlen skall användas till att ge
nya folkhögskolor och studieförbund möjlighet att starta
folkbildningsverksamhet (yrkande 10).
Såväl i motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 23, väckt under
allmänna motionstiden, som i motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande
13 redovisar motionärerna hur de anser att bidragen till
studieförbundens verksamhet kan beräknas i syfte att uppnå en
besparing. Denna besparing anges i motion 1990/91:Ub109 med
hänsyn till nu föreliggande uppgifter till 242 milj.kr.
Sammantaget innebär motionärernas olika förslag till ändringar
av medelsberäkningen under anslaget, att till Bidrag till
folkbildningen för nästa budgetår enligt yrkande 13 i motion
1990/91:Ub109 bör anvisas 1 910 648 000 kr.
Utskottet kan inte biträda vare sig motionsyrkandet om att
besparingen skall återföras till anslaget eller en så kraftig
minskning av folkbildningsanslaget som det senare
motionsyrkandet innebär. I enlighet härmed föreslår utskottet
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 9
och 10, 1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23
anvisar de av regeringen begärda medlen, 2148644000 kr.,
under anslaget.
8. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
I propositionen föreslås att nämnden för vårdartjänst fr.o.m.
budgetåret 1991/92 skall disponera de statsbidrag som nu utgår
ur folkhögskoleanslaget för särskilt kostnadskrävande
utbildningsinsatser för personer med funktionshinder. Nämnden
skall även disponera och till Synskadades riksförbund utbetala
det särskilda statsbidrag som för närvarande utgår ur
studieförbundsanslaget för bidrag till teknisk anpassning av
studiematerial för synskadade och dövblinda. De angivna
statsbidragen förs fr.o.m. budgetåret 1991/92 samman i ett nytt
anslag, C 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen.
Vissa synpunkter på huvudmannaskapsfrågan har framförts till
utskottet från Handikappförbundens centralkommitté, HCK, och
Sveriges teckenspråkstolkars förening.
Mot bakgrund härav föreslår utskottet en ändring av
regeringens förslag så till vida att de särskilda medel under
anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen som beräknas för teckentolkutbildning och
teckenspråkslärarutbildning i stället skall disponeras av
universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)
bör därvid enligt utskottet ha ett övergripande ansvar för
dessa utbildningar i linje med vad som enligt propositionen bör
gälla för kontakttolkutbildningen. I vad avser övriga medel
under anslaget tillstyrker utskottet att de skall disponeras av
nämnden för vårdartjänst. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med anledning av propositionen som sin mening ge
regeringen till känna.
I motion 1990/91:Ub822 (mp), väckt under allmänna
motionstiden, begärs (yrkande 6) att den
statsbidragsberättigade undervisningsvolymen för folkhögskolan
skall ökas med ytterligare bidragsveckor för att
folkhögskolornas teckenspråksundervisning för anhöriga till
döva eller hörselskadade skall få tillräcklig omfattning.
Utskottet noterar att nuvarande detaljreglering av
folkhögskolans undervisningsvolym upphör genom regeringens nu
framlagda förslag. Medelsberäkningen under anslaget Bidrag
till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen har inte
gett utskottet anledning till erinran. Utskottet föreslår
således att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub822
yrkande 6 för nästa budgetår anvisar ett anslag på 43569000
kr. i enlighet med förslaget i propositionen.
9. Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.
Föredragande statsrådet föreslår att anslaget nästa budgetår
förs upp med 43 352 000 kr. Statsrådet har därvid beräknat 252
000 kr. till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève, vars
statsbidrag fr.o.m. budgetåret 1991/92 föreslås utgå under
detta anslag. Liksom innevarande budgetår bör anslaget, förutom
anslagsposten till Genèveskolan, finansieras av medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.
På grund av att skolöverstyrelsen med utgången av juni 1991
ersätts av statens skolverk med delvis andra uppgifter föreslås
att medlen under anslaget fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall
disponeras av centrala studiestödsnämnden.
I motionerna 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 5, 1990/91:Ub109 (m)
yrkande 15 och 1990/91:Ub824 (m) yrkande 22 hemställs att
anslaget skall upphöra.
Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden under en
lång följd av år. Med hänvisning till vad som anfördes under
1987/88 års riksmöte (UbU 1987/88:18 s. 28, rskr. 242) föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub105
yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande
22 anvisar det belopp som regeringen begärt under anslaget.
Därmed bör riksdagen också godkänna att föreslagna medel från
vuxenutbildningsavgiften används till att finansiera anslaget.
10. Bidrag till kontakttolkutbildning
Medlen under förevarande anslag disponeras innevarande
budgetår av skolöverstyrelsen (SÖ), som med utgången av juni
1991 avvecklas och ersätts av statens skolverk. Uppgiften att
fördela statsbidragen för kontakttolkutbildningen anses inte
passa in i den nya myndighetens uppdrag. I propositionen
föreslås därför att anslaget fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall
disponeras av universitetet i Stockholm. Tolk- och
översättarinstitutet (TÖI) skall därvid ha ett övergripande
ansvar för utbildningen och fördela statsbidrag på olika
anordnare av kontakttolkutbildning.
Som en följd av omorganisationen föreslås vidare att anslaget
tillförs vissa medel som tidigare beräknats under folkhögskole-
och studieförbundsanslagen och anslaget till skolöverstyrelsen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i
propositionen förordats om statsbidrag till
kontakttolkutbildning samt under anslaget anvisar ett
reservationsanslag på 7 241 000 kr. i enlighet med regeringens
förslag.
11. Övriga frågor
I propositionen anges i fråga om fritidsledarutbildningen
att grundutbildning för fritidsledare även i fortsättningen får
bedrivas vid folkhögskolor. Föredragande statsrådet stryker
under att det inte är fråga om ett folkhögskolans monopol på
fritidsledarutbildning, utan snarare ett tillstånd att
statsbidraget får användas för sådan utbildning. I likhet med
vad som föreslås gälla för folkhögskolans övriga verksamhet,
bör också i vad avser fritidsledarutbildningen skolorna själva
ta ställning till hur undervisningen m.m. bör utformas.
Statsrådets uttalanden om fritidsledarutbildningen har gett
anledning till några motionsyrkanden. I motion 1990/91:Ub103
(c, m, fp, v, mp) vill motionärerna (yrkande 1) att
fritidsledarutbildningen enbart skall vara förlagd till
folkhögskolorna. Enligt yrkande 2 i samma motion bör klarläggas
att fritidsledarutbildningen bör omfatta 80 poäng. Även enligt
motion 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 4 bör fritidsledarutbildning
vid folkhögskola värderas till 80 poäng vid vidareutbildning. I
motion 1990/91:Ub93 (s) ger motionärerna sin syn på
fritidssektorns forskning och utbildning. Bl.a. påpekas att
folkhögskolornas fritidsledarutbildningar måste ha stöd i en
vetenskaplig forskning för att kunna föra in ny kunskap och nya
perspektiv i utbildningen.
Utskottet vill först erinra om att folkhögskolekommittén (SOU
1990:65, s. 103) konstaterade att fritidsledarutbildningens
poängangivelse bara anger utbildningens längd, dvs. 80 veckor,
och inte utgör ett kvalitativt mått. Enligt utskottets
uppfattning bör det stå folkhögskolorna fritt att, också i
fråga om fritidsledarutbildningen, utveckla en egen profil när
det gäller undervisningsformer m.m. utifrån olika avnämares
behov. Att fritidsledarutbildningen enbart skall få vara
förlagd till folkhögskola anser sig utskottet inte kunna
förorda. I vad slutligen gäller behovet av resurser för
forskning inom fritidssektorn bör enligt utskottets mening
nästa forskningsproposition avvaktas. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionerna 1990/91:Ub93, 1990/91:Ub103
och 1990/91:Ub105 yrkande 4.
Studieomdömet vid folkhögskolorna är ett urvalsinstrument
för sökande till högskolan inom folkhögskolekvoten. Som
normeringsinstrument för studieomdömet har sedan ett tiotal år
använts en specialkonstruerad version av högskoleprovet, det
s.k. folkhögskoleprovet. Folkhögskolekommittén konstaterade att
det tidigare använda systemet har mist en stor del av sitt
värde genom att mer än hälften av skolorna inte deltar i
folkhögskoleprovet. Föredragande statsrådet anser i likhet med
kommittén att det inte längre behövs ett särskilt
normeringsprov för att studieomdömen skall kunna ges.
Lärarkollektivets bedömningar skall enligt hans mening vara
tillräckliga. Om erfarenheterna av de nya reglerna för
tillträde till högskolan visar att det inte längre finns skäl
att ha graderade studieomdömen och en särskild kvotgrupp för
folkhögskolesökande, bör en förändring av urvalsreglerna till
högskolan i detta avseende övervägas.
En jämförbar bedömning av kunskaper i folkhögskolan behövs,
framhålls det i motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 9, så länge en
särskild kvotgrupp för folkhögskoleelever vid urval till högre
utbildning finns kvar. Motionärerna kan alltså inte acceptera
att det s.k. folkhögskoleprovet nu avskaffas. I motion
1990/91:Ub205 (m) vill motionären att studieförbunden skall ges
rätt att utfärda betyg i vissa delar av sin verksamhet. Därmed
skulle studieförbunden på mera lika villkor kunna konkurrera
med den kommunala vuxenutbildningen om eleverna. Motionären
räknar med att det allmänna bör utöva en viss kontroll av
verksamheten vid studieförbunden för att dessa skall kunna ges
rätt att utfärda betyg. Det finns enligt motion 1990/91:Ub96
(fp) också framdeles ett behov av en särskild kvotgrupp för
folkhögskoleelever då de söker till högskolan. Enligt motion
1990/91:Ub97 (mp) yrkande 5 bör studieomdömen, efter
lärarkollektivets bedömningar, godtas vid antagning till bl.a.
högskolan.
Utskottet har inte något att erinra mot de bedömningar som
gjorts i propositionen i fråga om studieomdöme vid
folkhögskolorna och avstyrker således motionsyrkandet om
bibehållande av normeringsprovet.
Det statliga stödet till studieförbunden motiveras bl.a. av
att studiecirklar ger möjlighet till gemensamt kunskapssökande
utan formella meriter som mål. Större likhet än nu mellan
studier i kommunal vuxenutbildning och i studieförbund är
enligt utskottets mening inte önskvärd. Motionsyrkandet att i
studieförbundens verksamhet införs prov och kunskapstest kan
utskottet således inte biträda.
Övriga motionsyrkanden innebär enligt utskottets mening inte
någon ändring i nuvarande ordning. Utskottet föreslår, mot
bakgrund av det anförda, att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 9
och 1990/91:Ub205.
Behovet av bidrag till folkbildningen från kommuner och
landsting framhålls i motionerna 1990/91:Ub106 (c) yrkande 10
och 1990/91:Ub101 (c) yrkande 7. Motionärerna anser att
kommuner och landsting även i fortsättningen måste ta sin del i
ansvaret för att en väl fungerande folkbildning skall kunna
bedrivas i hela landet. Det är också enligt motionärerna
viktigt att markera de politiska partiernas ansvar att lokalt
verka för att kommuner och landsting tar detta ekonomiska
ansvar.
Utskottet finner att motionärerna har samma uppfattning som
regeringen (prop. s. 16 f.) i fråga om kommunernas och
landstingens ansvar för finansieringen av folkbildningen.
Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något särskilt
uttalande i frågan, utan avslå motionerna 1990/91:Ub101 yrkande
7 och 1990/91:Ub106 yrkande 10.
En överföring av de landstingsägda folkhögskolorna till
annan huvudman bör enligt motion 1990/91:Ub109 (m)
yrkande 7 eftersträvas. Landstingens huvuduppgift bör renodlas
till att gälla frågor rörande vård.
Utskottet vill framhålla att det ankommer på landstingen
själva att avgöra om de vill driva folkhögskolor eller inte.
Motionsyrkandet avstyrks således av utskottet.
Ett yrkande som rör folkbildningen och distansöverbryggande
teknik framställs i motion 1990/91:Ub94 (s). Motionären anser
att ett kompetenscenter för sådan teknik bör förläggas till en
folkhögskola i Jämtlands län och finansieras av
folkbildningsrådet.
Enligt utskottet är grundtanken bakom den föreslagna reformen
att folkbildningen bör ges frihet att själv ansvara bl.a. för
sitt eget utvecklingsarbete, varför motion 1990/91:Ub94 bör
avslås av riksdagen.
Frågan om ekonomiskt stöd till vuxenstuderande tas upp i
motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 9. Motionärerna understryker
att om korttidsutbildade skall kunna rekryteras till
folkhögskolan måste möjligheterna att erhålla vuxenstudiestöd
förbättras.
Utskottet vill påminna om att utredningen om vuxnas
möjligheter att finansiera studier, Finvux (dir. 1990:2),
beräknas lägga fram sitt förslag den 1 juli 1991. Det kan också
nämnas att folkhögskolekommittén i en skrivelse till Finvux
närmare beskrivit de folkhögskolestuderandes
studiefinansieringsproblem. Utskottet anser att utredningens
förslag bör avvaktas och avstyrker därför motion 1990/91:Ub106
yrkande 9.
I två motioner behandlas frågor som bl.a. rör
utvecklingsarbete och pedagogisk forskning inom
folkbildningsområdet. Enligt motion 1990/91:Kr20 (s) bör
riksdagen uttala sig för resursförstärkningar till
utvecklingsarbete, pedagogisk forskning och folkligt förankrad
kultur. Bl.a. anförs i motionen att det utvecklingsarbete som
äger rum i folkbildningens egen regi mer än nu behöver stödjas
och stimuleras genom samarbete med pedagogiska institutioner
och forskningsorgan. En alltför liten del av forskningen rör
vuxenpedagogiken. Även i motion 1990/91:Ub263 (s) begärs en
förstärkning av vuxenpedagogisk forskning och utveckling.
Motionärerna förordar bl.a. en samverkan mellan forskning,
utveckling och praktiskt fältarbete inom t.ex. folkbildningen.
Utskottet vill hänvisa till att medel för forskning inom
folkbildningen har beräknats under folkbildningsanslaget. I
övrigt är utskottet inte nu berett att ta ställning till
förslag om resurser för forskning. Sådana får bedömas samlat i
samband med att regeringen lägger fram nästa
forskningsproposition. Utskottet föreslår således att riksdagen
avslår motionerna 1990/91:Ub263 och 1990/91:Kr20.
En riksomfattande, statligt stödd kampanj i miljökunskap
bör enligt motion 1990/91:Ub281 (c) yrkande 2 planeras och
genomföras i samarbete mellan statliga organ, studieförbund,
folkhögskolor m.fl. intressenter.
Folkbildningen har enligt utskottets mening en viktig uppgift
när det gäller att ta upp aktuella samhällsproblem, såsom
miljöfrågorna, till diskussion. Utskottet anser dock inte att
riksdagen bör göra något särskilt uttalande om en kampanj i
miljökunskap. Motion 1990/91:Ub281 yrkande 2 avstyrks därför av
utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
Ett folkbildningsråd
1. beträffande överlämnande till ett folkbildningsråd att
fördela statsbidrag till folkbildningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena
2, 3 och 4, 1990/91:Ub99 yrkande 5 och 1990/91:Ub109 yrkande 10
godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,
res. 1 (m) - delvis
2. beträffande lagstöd för överlämnande av uppgift att
fördela statsbidrag m.m.
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub199 antar det i
proposition 1990/91:178 framlagda förslaget till dels lag om
ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),
res. 1 (m) - delvis
Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen
3. beträffande treårig budgetram för folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande
8, 1990/91:Ub98, 1990/91:Ub99 yrkande 6, 1990/91:Ub101 yrkande
5, 1990/91:Ub102, 1990/91:Ub104 och 1990/91:Ub106 yrkande 5 och
med avslag på proposition 1990/91:82 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande ett nytt statsbidragssystem för
folkbildningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub99 yrkande
4, 1990/91:Ub101 yrkande 6 och 1990/91:Ub695 yrkande 2
godkänner vad som i övrigt förordats i proposition 1990/91:82,
res. 2 (v)
Grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag
5. beträffande fördelning av statsbidragen mellan
studieförbunden
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub95 och
1990/91:Ub108,
6. beträffande möjlighet att inrätta nya folkhögskolor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 3 och
1990/91:Ub231,
7. beträffande jämställande av kulturverksamhet med
studiecirkelverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 1,
1990/91:Ub105 yrkande 3 och 1990/91:Ub106 yrkande 1,
9. beträffande personalutbildning inom folkbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 2 och
1990/91:Ub106 yrkande 8,
10. beträffande folkhögskolans allmänna kurser
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub99 yrkande
1, 1990/91:Ub107 yrkande 2 och 1990/91:Ub109 yrkande 4
godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,
res. 4 (m)
res. 5 (v)
11. beträffande lärartätheten på folkhögskolans kurser
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub100,
12. beträffande åldersgräns för antagning som elev vid
folkhögskola
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub92,
1990/91:Ub109 yrkande 6 och 1990/91:Ub813 yrkande 13 godkänner
vad som förordats i proposition 1990/91:82,
res. 6 (m, mp)
13. beträffande styrelse m.m. för folkhögskola
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub91,
1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub99 yrkande 2,
1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 godkänner
vad som förordats i proposition 1990/91:82,
res. 7 (m, c, mp)
res. 8 (v)
14. beträffande grunderna i övrigt för folkbildningsrådets
fördelning av statsbidrag
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande
1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub109 yrkandena 1,
2 och 5 samt 1990/91:Ub145 godkänner vad som förordats i
proposition 1990/91:82,
res. 9 (m)
res. 10 (fp, mp)
Uppföljning och utvärdering av folkbildningen
15. beträffande riktlinjer för uppföljning och
utvärdering
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande
7, 1990/91:Ub101 yrkande 3, 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 och
1990/91:Ub109 yrkande 3 godkänner vad som förordats i
proposition 1990/91:82,
res. 11 (m)
Lärartjänster m.m. i folkhögskolan
16. beträffande lärartjänster m.m. i folkhögskolan
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub107 yrkande 1
godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,
17. beträffande utredning om fortbildning av
folkbildningens personal
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub106 yrkande 2,
res. 12 (c)
Samernas folkhögskola
18. beträffande särskilt statsbidrag till Samernas
folkhögskola
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1990/91:82,
19. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med
ändring av riksdagens beslut (1990/91:UbU8, rskr. 223) till
Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 27532000 kr.,
Bidrag till folkbildningen
20. beträffande bidragen till länsbildningsförbunden
m.fl.
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub109 yrkande 12
godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,
21. beträffande medel för forskning rörande folkbildning
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub109 yrkande 11
godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,
res. 13 (m)
22. beträffande särskilda medel till folkbildningsrådet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7,
1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3,
res. 14 (c, v)
23. beträffande användningen av medel från
vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och
1990/91:Ub824 yrkande 21 godkänner att 70 000 000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1991/92 används till att delvis finansiera
anslaget,
res. 15 (m)
24. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10,
1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23 till
Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 2 148 644 000 kr.,
res. 16 (m)
res. 17 (mp)
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen
25. beträffande statsbidrag för viss utbildning som
inriktas mot personer med funktionshinder
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:82 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med
avslag på motion 1990/91:Ub822 yrkande 6 till Bidrag till
vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 569 000 kr.,
Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.
27. beträffande användningen av medel från
vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5, 1990/91:Ub109
yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22, samtliga delvis,
godkänner att 43 100 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1991/92 används till att finansiera anslaget,
res. 18 (m, fp) - delvis
28. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss
central kursverksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5, 1990/91:Ub109
yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22, samtliga delvis, till
Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 352 000 kr.,
res. 18 (m, fp) - delvis
Bidrag till kontakttolkutbildning
29. beträffande statsbidrag till kontakttolkutbildning
att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition
1990/91:82,
30. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till
kontakttolkutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 till
Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 7 241 000 kr.,
Övriga frågor
31. beträffande fritidsledarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub93, 1990/91:Ub103
och 1990/91:Ub105 yrkande 4,
res. 19 (fp)
32. beträffande studieomdömet i folkhögskolan m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97
yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 9 och 1990/91:Ub205,
res. 20 (m)
33. beträffande bidrag till folkbildningen från kommuner
och landsting
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 7 och
1990/91:Ub106 yrkande 10,
34. beträffande överföring av de landstingsägda
folkhögskolorna till annan huvudman
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub109 yrkande 7,
res. 21 (m)
35. beträffande folkbildningen och distansöverbryggande
teknik
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub94,
36. beträffande ekonomiskt stöd till vuxenstuderande
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub106 yrkande 9,
37. beträffande utvecklingsarbete och pedagogisk forskning
inom folkbildningsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub263 och
1990/91:Kr20,
38. beträffande kampanj i miljökunskap
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub281 yrkande 2.
Stockholm den 21 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),
Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson
(s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c),
Eva Goës (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Ylva
Johansson (v) och Olavi Viitanen (s).
Reservationer
1. Överlämnande till ett folkbildningsråd att fördela
statsbidrag till folkbildningen samt lagstöd för överlämnande
av uppgift att fördela statsbidrag m.m. (mom.1 och 2)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "De uppgifter" och på s. 10 slutar med "ett
folkbildningsråd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att fördelningen av statsbidraget med fördel
kan överlämnas till ett folkbildningens eget organ. Utskottet
kan dock inte biträda regeringens förslag om ett
folkbildningsråd som innebär att ytterligare en central
organisation skapas för folkbildningen. Utskottet vill för sin
del förorda att föreslagna uppgifter läggs på det redan väl
etablerade Folkbildningsförbundet, som med små förändringar och
med representation av Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet är rätt
forum att handlägga dessa frågor.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub109 yrkande 10, med anledning av proposition
1990/91:82 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena
2, 3 och 4 och 1990/91:Ub99 yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet har" och slutar med "(1980:100)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i konsekvens med sitt tidigare
ställningstagande att regeringens förslag till lagtexter bör
ändras till att Folkbildningsförbundet och inte ett nytt
folkbildningsråd prövar frågor om fördelningen av statsbidrag
till folkbildningens organisationer. I denna medelsfördelning
bör enligt utskottets mening även inkluderas medlen till
länsbildningsförbunden m.fl. vilka organisatoriskt bör höra
samman med den övriga folkbildningen. Utskottet föreslår alltså
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub199 antar det i
proposition 1990/91:178 framlagda förslaget till dels lag om
ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) med den ändringen att lagarna erhåller i bilaga 2
som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande överlämnande till ett folkbildningsråd att
fördela statsbidrag till folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande
10, med anledning av proposition 1990/91:82 och med avslag på
motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 2, 3 och 4 och 1990/91:Ub99
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. beträffande lagstöd för överlämnande av uppgift att
fördela statsbidrag m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub199 antar det
i proposition 1990/91:178 framlagda förslaget till dels lag om
ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) med den ändringen att lagarna erhåller i bilaga 2
som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
2. Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen (mom.4)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner för sin del, på av motionärerna anförda
skäl, att statsbidraget till folkbildningen också i
fortsättningen bör utgå under två anslag, ett för
studieförbunden och ett för folkhögskolorna. En sådan
anslagsuppdelning ger bättre utgångspunkter för samordning och
samarbete mellan de två olika verksamheterna. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub99 yrkande 4 och 1990/91:Ub101 yrkande 6 och med
anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om särskilda anslag
för studieförbund resp. folkhögskolor.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande ett nytt statsbidragssystem för
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande
4 och 1990/91:Ub101 yrkande 6, med anledning av proposition
1990/91:82 och med avslag på motion 1990/91:Ub695 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Folkbildningsarbete utomlands (mom.8)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva
Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att studieförbunden
bör ges möjlighet att bedriva folkbildningsverksamhet
utomlands. Många angelägna samhällsproblem, som t.ex.
miljöfrågorna, kräver ett internationellt engagemang från
folkbildningens sida. Enligt utskottets mening finns det nu
anledning att, både i EG-sammanhang och när det gäller
öststaterna och u-länderna, konkret överväga på vad sätt
kunskaper och erfarenheter från svensk folkbildning inom
studieförbunden kan förmedlas till utlandet. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här
anfört.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande folkbildningsarbete utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Folkhögskolans allmänna kurser (mom.10)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 4"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att det i propositionen
föreslagna villkoret för statsbidrag till folkhögskolorna, att
de allmänna kurserna skall uppgå till minst 15 % av
verksamheten, innebär en alltför låg ambitionsnivå. Om inte den
allmänna kursens längd preciseras, kan även kortare
utbildningar komma att rubriceras som allmänna kurser. Den
allmänna kursen bör enligt utskottets uppfattning bestämmas
till att omfatta minst 30 veckor och 20 deltagare, vilket
villkor bör uppfyllas av folkhögskolorna senast läsåret
1992/93. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub109 yrkande 4, med anledning av motionerna
1990/91:Ub99 yrkande 1 och 1990/91:Ub107 yrkande 2 samt med
avslag på proposition 1990/91:82 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande folkhögskolans allmänna kurser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 4,
med anledning av motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 1 och
1990/91:Ub107 yrkande 2 samt med avslag på proposition
1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Folkhögskolans allmänna kurser (mom.10)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 4"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser för sin del att det även i fortsättningen bör
som villkor för statsbidrag ställas ett minimikrav på viss
kurslängd för en del av folkhögskolans kurser. Enligt
utskottets uppfattning utgör de långa kurserna omistliga
möjligheter till vuxenutbildning för korttidsutbildade.
Utskottet föreslår därför att den allmänna kursens längd bör
vara minst 30 veckor. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 1, med anledning av
motionerna 1990/91:Ub107 yrkande 2 och 1990/91:Ub109 yrkande 4
och med avslag på proposition 1990/91:82 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande folkhögskolans allmänna kurser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 1,
med anledning av motionerna 1990/91:Ub107 yrkande 2 och
1990/91:Ub109 yrkande 4 samt med avslag på proposition
1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Åldersgräns för antagning som elev vid folkhögskola
(mom.12)
Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Eva Goës (mp)
och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 13" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening kan utbildning vid folkhögskola vara
en bra lösning för den elev som söker en alternativ utbildning
eller den speciella arbetsform som folkhögskolan kan erbjuda.
Utskottet instämmer därför i motionsyrkandena om att
folkhögskolan skall stå öppen för alla som fyllt 16 år. Detta
bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub92,
1990/91:Ub109 yrkande 6 och 1990/91:Ub813 yrkande 13 samt med
anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande åldersgräns för antagning som elev vid
folkhögskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub92,
1990/91:Ub109 yrkande 6 och 1990/91:Ub813 yrkande 13 samt med
anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Styrelse m.m. för folkhögskola (mom.13)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle
(m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf
Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "för folkhögskola"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att varje folkhögskola har en
egen styrelse som arbetar nära verksamheten. Utskottet kan
alltså inte tillstyrka regeringens förslag att för flera skolor
under en huvudman skall kunna finnas en gemensam styrelse.
Riksdagen bör således med bifall till motionerna 1990/91:Ub97
yrkande 6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8,
med anledning av motion 1990/91:Ub99 yrkande 2 och med avslag
på proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande styrelse m.m. för folkhögskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande
6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8, med
anledning av motion 1990/91:Ub99 yrkande 2 och med avslag på
proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Styrelse m.m. för folkhögskola (mom.13)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Inte heller" och slutar med "för folkhögskola" bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att personal och elever vid
folkhögskolan garanteras ett inflytande över verksamheten på
den egna skolan, dels av demokratiska skäl, dels för att
undervisningen skall ge ett gott resultat. Enligt utskottets
mening bör rätten till inflytande regleras i förordning.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub99 yrkande 2, med anledning av motionerna
1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och
1990/91:Ub109 yrkande 8 samt med avslag på proposition
1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande styrelse m.m. för folkhögskola
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 2,
med anledning av motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 6,
1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 samt med
avslag på proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Grunderna i övrigt för folkbildningsrådets fördelning av
statsbidrag (mom.14)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "1990/91:Ub145"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig bakom åsikten att statsbidragsgivningen
när det gäller viss verksamhet inom folkbildningen kan behöva
omprövas. Studieförbunden har hittills i sin strävan att
behålla marknadsandelar och helst även expandera verksamheten
valt att söka sig till områden som knappast kan anses behöva
stöd i form av statliga eller kommunala bidrag. Så länge
huvudmännen för folkbildningen inte tillåts bedriva formellt
kompetensgivande utbildning kommer enligt utskottets mening
nuvarande ordning att bestå. Utskottet vill framhålla att det
är möjligt att bättre utnyttja och utveckla studieförbundens
potential att bidra till en kvalificerad utbildnings- och
bildningsverksamhet. Vidare anser utskottet att det bör
omprövas om folkhögskolans korta kurser generellt skall
berättiga till statsbidrag. Utskottet delar därvid
uppfattningen att i de fall de korta kurserna i realiteten är
en form av uppdragsutbildning bör de inte finansieras via
folkbildningsanslaget.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5, med anledning av
proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2 och
1990/91:Ub145 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande grunderna i övrigt för folkbildningsrådets
fördelning av statsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkandena
1, 2 och 5, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med
avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105
yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub145 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Grunderna i övrigt för folkbildningsrådets fördelning av
statsbidrag (mom.14)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goës
(mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "1990/91:Ub145"
bort ha följande lydelse:
Folkbildningen skall vara fri och frivillig och styra sig
själv. Det är en tes, som följt folkbildningen från dess
begynnelse. Utskottet ställer sig bakom de principiella
utgångspunkter som regeringen anger som motiv för statligt stöd
till folkbildningen.
Propositionen stadfäster folkbildningens frihet att själv
fastställa mål och inriktning liksom att de offentliga bidragen
återspeglar ett grundläggande förtroende för folkbildningens
organisationer. Slutsatsen att detaljregleringen av
folkbildningen bör upphöra är följaktligen både riktig och
motiverad liksom förslaget att folkbildningen själv bör
administrera bidragsgivningen.
Utskottet menar att dessa motiv är tillräcklig grund för
offentliga bidrag utan att staten dessutom skall ange
specificerade mål för statsbidrag till folkbildningen. Utifrån
dessa utgångspunkter måste folkbildningen ges frihet att själv
formulera sina mål. Den utvärdering, som verksamheten givetvis
måste underkasta sig, får visa, om motiven för bidrag kvarstår.
Regeringens krav på prioritering av målgrupper och
undervisningsämnen står i strid med de principiella
utgångspunkterna. Utskottet menar att regeringen genom att ange
mål för folkbildningen endast ger de principiella
utgångspunkterna en andraplansroll. Regeringens förslag
innehåller också en motsägelse. Den anger krav på prioritering
av utbildningsmässigt missgynnade grupper -- t.o.m ämnesmässigt
preciserat till svenska, engelska, matematik och
samhällskunskap. Samtidigt kräver regeringen att folkbildningen
skall bedriva en verksamhet, som helt skall skilja sig från det
offentliga skolväsendet.
Sammanfattningsvis menar utskottet att folkbildningen har en
viktig uppgift att genom allmän medborgerlig bildning värna om
kultur och yttrandefrihet samt att ge människor en jämlik och
rättvis tillgång till kunskap för att påverka och förändra både
sin egen personliga situation och samhället i stort.
Formuleringen av en mer preciserad målbeskrivning skall
överlåtas på folkbildningen själv.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1 och 1990/91:Ub105 yrkandena 1
och 2, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag
på motionerna 1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 och
1990/91:Ub145 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande grunderna i övrigt för folkbildningsrådets
fördelning av statsbidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande
1 och 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2, med anledning av
proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 och 1990/91:Ub145 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Riktlinjer för uppföljning och utvärdering (mom.15)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och utvärdering"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla vikten av att myndighetsutövning och
utvärdering hålls klart åtskilda. Myndighetsuppgiften att
fördela statsbidrag föreslås nu överlämnad åt folkbildningen
själv. Enligt utskottets mening bör därför en liten fristående
enhet för uppföljning, kontroll och utvärdering av
folkbildningsverksamheten tillskapas. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 3, med anledning av
proposition 1990/91:82 och motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 7
och 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 samt med avslag på motion
1990/91:Ub101 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande riktlinjer för uppföljning och
utvärdering
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 3,
med anledning av proposition 1990/91:82 och motionerna
1990/91:Ub97 yrkande 7 och 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 samt
med avslag på motion 1990/91:Ub101 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Utredning om fortbildning av folkbildningens personal
(mom.17)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill, i likhet med motionärerna, understryka den
betydelse för utvecklingen av folkbildningen som en
kvalificerad fortbildning av personalen har. Frågan är enligt
utskottets mening av den digniteten, att en särskild utredning
bör tillsättas med uppdrag att föreslå på vad sätt
fortbildningen av de anställda inom folkbildningens olika delar
kan förbättras. Riksdagen bör med bifall till motion
1990/91:Ub106 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet här anfört om ett utredningsuppdrag.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande utredning om fortbildning av
folkbildningens personal
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Medel för forskning rörande folkbildning (mom.21)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet har" och slutar med "i propositionen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de
forskningsmedel som enligt regeringens förslag skall anvisas
under folkbildningsanslaget i stället bör anvisas det
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Motion
1990/91:Ub109 yrkande 11 tillstyrks således av utskottet.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande medel för forskning rörande folkbildning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 11
och med avslag på proposition 1990/91:82 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Särskilda medel till folkbildningsrådet (mom.22)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser, på av motionärerna anförda skäl, att staten
vid ett överlämnande till folkbildningsrådet av statliga
uppgifter även bör tillskjuta medel för folkbildningsrådets
administration av verksamheten. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7,
1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3 över
särskilt anslag till Folkbildningsrådet för nästa budgetår
anvisar 5 milj.kr.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande särskilda medel till folkbildningsrådet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande
7, 1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3 till
Folkbildningsrådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
anslag på 5000000kr.,
15. Användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften till
anslaget Bidrag till folkbildningen (mom.23)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "En ökad" och slutar med "beträffande
vuxenutbildningsavgiften" bort ha följande lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet att ytterligare
255000000kr. av de medel som tillfaller staten genom
vuxenutbildningsavgiften bör tillföras anslaget Bidrag till
folkbildningen. Detta ytterligare tillskott bör enligt
utskottets mening tas från de avgiftsmedel som tillförs
anslaget Vuxenstudiestöd m.m. Riksdagen bör således med bifall
till motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och 1990/91:Ub824
yrkande 21 och med anledning av proposition 1990/91:82 godkänna
vad utskottet anfört om vuxenutbildningsavgiften.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande användningen av medel från
vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub109
yrkande 14 och 1990/91:Ub824 yrkande 21 och med anledning av
proposition 1990/91:82 godkänner vad utskottet anfört om att
325000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används till
att delvis finansiera anslaget,
16. Anslagsbeloppet under Bidrag till folkbildningen
(mom.24)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "under anslaget" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att besparingar måste göras även på bidragen
till folkbildningen. De bör göras på sådant sätt att bidragen
inte styrs till viss verksamhet eller vissa studieförbund.
Anslaget bör enligt utskottets mening minskas med 242 milj.kr.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub109 yrkande 13, med anledning av proposition
1990/91:82 och motion 1990/91:Ub824 yrkande 23 samt med avslag
på motion 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10 till Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1910648000 kr.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande
13, med anledning av proposition 1990/91:82 och motion
1990/91:Ub824 yrkande 23 samt med avslag på motion 1990/91:Ub97
yrkandena 9 och 10 till Bidrag till folkbildningen
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
1910648000kr.,
17. Anslagsbeloppet under Bidrag till folkbildningen
(mom.24)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "under anslaget" bort
ha följande lydelse:
Utskottet kan inte tillstyrka en så kraftig besparing på
folkbildningsanslaget som regeringen föreslår. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att riksdagen bör besluta
återföra beloppet på 100 milj.kr. till folkbildningen och
därvid uttala att de återförda medlen bör användas till bidrag
till nya folkhögskolor och studieförbund. I enlighet härmed
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10, med anledning av proposition
1990/91:82 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande
13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23 till Bidrag till
folkbildningen för nästa budgetår anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 100 milj.kr. förhöjt anslag.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till
folkbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub97 yrkandena 9
och 10, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag
på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824
yrkande 23 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2248644000kr.,
18. Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. (mom.27
och 28)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet har" och slutar med "finansiera anslaget"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att anslaget bör upphöra. Riksdagen bör
således bifalla motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5,
1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22, när det
gäller avskaffande av anslaget. Ett nytt anslag benämnt
Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève skall föras upp på
riksstaten fr.o.m. budgetåret 1991/92.
dels att momenten 27 och 28 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
27--28. beträffande användningen av medel från
vuxenutbildningsavgiften samt anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub105
yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande
22 samt med avslag på proposition 1990/91:82 beslutar att
anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet skall
avskaffas samt att ett nytt anslag, benämnt Föreningen
Nordiska folkhögskolan i Genève, förs upp på riksstaten för
budgetåret 1991/92 med 252000kr.,
19. Fritidsledarutbildningen (mom.31)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med regeringen, att folkhögskolan
även i fortsättningen skall kunna anordna grundutbildning för
fritidsledare. Med anledning av motionsyrkanden om
utbildningens status bör enligt utskottets mening fastslås att
fritidsledarutbildningen vid folkhögskola skall värderas till
80 poäng vid vidareutbildning. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1990/91:Ub105 yrkande 4, med anledning av motion
1990/91:Ub103 och med avslag på motion 1990/91:Ub93 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
31. beträffande fritidsledarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub105 yrkande 4,
med anledning av motion 1990/91:Ub103 och med avslag på motion
1990/91:Ub93 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
20. Studieomdömet i folkhögskolan m.m. (mom.32)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet har" och slutar med "1990/91:Ub205" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det s.k.
folkhögskoleprovet inte nu bör avskaffas. Så länge den
särskilda kvotgruppen för folkhögskolesökande till högskolan
finns kvar, är det enligt utskottet viktigt att det genom
provet finns möjligheter till jämförelser inom gruppen. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 9
som sin mening ge regeringen till känna.
Det statliga -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte biträda.
Övriga motionsyrkanden innebär enligt utskottets mening inte
någon ändring i nuvarande ordning. Utskottet föreslår, mot
bakgrund av det anförda, att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande 5 och 1990/91:Ub205.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande studieomdömet i folkhögskolan m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 9
och med avslag på motionerna 1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande
5 och 1990/91:Ub205 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
21. Överföring av de landstingsägda folkhögskolorna till
annan huvudman (mom.34)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "av utskottet" bort
ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att
landstingens huvuduppgift bör renodlas till att gälla vård och
att övriga uppgifter bör avvecklas. Det bör därför eftersträvas
att överföra de landstingsägda folkhögskolorna till annan
huvudman.
Utskottet tillstyrker alltså motion 1990/91:Ub109 yrkande 7.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
34. beträffande överföring av de landstingsägda
folkhögskolorna till annan huvudman
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Treårig budgetram för folkbildningen (mom.3)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anför:
Vi har inte motsatt oss utskottsmajoritetens förslag om
treåriga planeringsramar för folkbildningsområdet. Vi har i
andra sammanhang stött principen att statlig verksamhet -- och
därmed indirekt sådan som i huvudsak är finansierad genom
statsbidrag -- i högre grad skall planeras i treårsperioder. Vi
delar alltså uppfattningen att anslaget till folkbildningen,
liksom andra utgifter i statsbudgeten, bör komma in i de
treårscykler som skall gälla i det nya budgetsystemet.
Vi vill emellertid påpeka, att propositionen om
folkbildningen inte innehöll det beslutsunderlag som hade varit
önskvärt som grund för en treårsplanering. Motivet för
regeringen att inte föreslå treårsramar var sannolikt att det
under propositionsarbetet inte var möjligt att få fram ett
sådant underlag. Det nu aktuella riksdagsbeslutet kan därför
inte jämföras med det som fattades förra året på
forskningsområdet. Vi förutsätter att regeringen återkommer med
ett bättre beslutsunderlag för de två senare åren i
planeringsperioden. Därmed får det av utskottet nu förordade
beslutet om treårsramar i första hand en principiell karaktär.
2. Bidragen till länsbildningsförbunden m.fl. (mom. 20)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anför:
Vi hänvisar till reservation 30 i betänkandet 1990/91:KrU20,
där moderata samlingspartiets företrädare tagit ställning för
att medel till länsbildningsförbunden m.fl. bör anvisas under
anslaget till folkbildning och inte under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.
Bilaga 1
Bilaga 2
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde såvitt avser 7 b §
Reservanternas förslag:
Folkbildningsförbundet prövar frågor om fördelning av
statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund.
2 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser i
bilagan omnämnda Folkbildningsrådet
Reservanternas förslag:
Organ
Verksamhet
Folkbildningsförbundet
fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och
studieförbund (SFS 1976:1046)