I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1990/91:115 (utbildningsdepartementet)
om vissa skollagsfrågor m.m. jämte motioner.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:115 föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),
3. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100),
4. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för
invandrare (1986:163),
5. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),
6. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
semesterlagen (1977:480),
7. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
förordningsreglering (avsnitt 4),
8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
granskning av läromedel (avsnitt 5).
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1990/91:115
1990/91:Ub178 av Gunilla Andersson och Eivor Husing (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om personalsammansättningen vid den
flexibla skolstarten.
1990/91:Ub179 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolhälsovårdens allmänna inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att skolhälsovården skall vara avgiftsfri för eleverna,
3. att riksdagen beslutar att socialstyrelsen skall ha
tillsyn över skolhälsovården,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en tjänst som skolöverläkare
skall finnas vid tillsynsmyndigheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsynsmyndighetens samverkan med
andra myndigheter.
1990/91:Ub180 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samverkan mellan skola och
barnomsorg,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av
skollagen när det gäller sexåringars rätt att jämställas med
skolpliktiga barn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avskaffande av stadieindelningen i
grundskolan,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av
skollagen så att undervisning i hemspråk och andra
icke-obligatoriska inslag i utbildningen kan förläggas till
lördagar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om minsta rimliga gruppstorlek för
anordnande av hemspråksundervisning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kostnadsfria skolmåltider.
1990/91:Ub181 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa årskurslös
förskola--skola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anpassa pedagogiken till
sexåringarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ta fram ett gemensamt måldokument
för barnomsorg och grundskola först innan man beslutar om
sexårsstart,
4. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 1--3, avslår
propositionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de ekonomiska skälen inte skall
vara avgörande för en tidigare skolstart,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förskollärare och lärare skall ha
erforderlig utbildning/fortbildning innan sexårs skolstart
införs,
7. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt att välja skola,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hänsyn skall tas till trafik och
ålder, inte enbart avstånd, vid beslut om skolskjuts,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorium för kommunerna att
anordna hemspråksundervisning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen ej skall
förläggas på lördagar,
11. att riksdagen beslutar att bibehålla lagfäst rätt till
obligatorisk skolhälsovård,
12. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till tre års
gymnasium,
13. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till individuellt
program på gymnasiet,
14. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till
studieavbrott.
1990/91:Ub182 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:115 såvitt avser
förslag om ändring i 14 kap. 3 § skollagen i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolläkarens roll i skolhälsovården.
1990/91:Ub183 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att skolplikten i Sverige skall
inträda då barnen fyller sex år i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidrymd och förutsättningar för
reformens genomförande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokala beslut om möjligheter till en
tidigare skolstart,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om varje elevs rätt att optimalt
utvecklas enligt sina förutsättningar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lågstadiets organisation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en individuellt avpassad studietakt,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om målen för skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarutbildning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarfortbildning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förskolans inriktning året före
skolstarten,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
lagreglering av elevers och föräldrars rätt att välja skola i
enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas skyldighet att informera
om rätten att välja skola,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidragen till fristående skolor,
14. att riksdagen beslutar att former för elevinflytande
skall beslutas lokalt,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om granskning av läromedel,
16. att riksdagen avslår regeringens förslag att inrätta en
överklagandenämnd för skolväsendet.
1990/91:Ub184 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolförberedande verksamhet för femåringar
i daghem eller deltidsgrupp, neutral avgift samt om förändrad
organisation av lågstadiet med åtföljande personalförändringar.
1990/91:Ub185 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolförberedande verksamhet för sexåringar
som skall börja skolan.
1990/91:Ub186 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skolplikten på sikt skall inträda
när eleven fyller sex år och vara tioårig,
2. att riksdagen beslutar att 4 kap. 6 § skollagen skall
utformas i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen beslutar att beslut enligt 4 kap. 6 §
skollagen skall kunna överklagas hos kammarrätt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en fristående skola som godkänts av skolverket också skall
vara berättigad till statliga och kommunala bidrag,
5. att riksdagen beslutar att föräldrars inflytande skall
garanteras i skollagen,
6. att riksdagen beslutar att skollagen skall utformas så
att det blir möjligt för kommuner att delegera beslut till ett
skolråd i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolmognadsprov.
1990/91:Ub187 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundskolans stadieindelning,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om flexibel
skolstart,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hänsyn till ekonomiska faktorer vid
val av skola,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om förläggning
av icke obligatoriska inslag i undervisningen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del som
avser beslut om statsbidrag till fristående skolor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kommunerna skall besluta om
ekonomiskt stöd till de fristående skolorna.
1990/91:Ub188 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att länsrätt, i stället för kammarrätt, skall pröva
besvär enligt skollagen.
Motion från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prövningsförfarande för bidrag till
fristående skolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolstyrelsens rätt att fatta beslut
om fristående skola.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:18
1990/91:Ub6 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överlåtande av godkännande- och
bidragsbeslut i fråga om fristående skolor i sin helhet till
kommunerna.
1990/91:Ub35 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om friskolors rätt till statliga och
kommunala bidrag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förfarandet vid godkännandet av
friskolor.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub201 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i
Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om sådan ändring av skollagen att det i vissa fall blir
möjligt att tvångsförflytta elever på grundskolenivå.
1990/91:Ub206 av Sven-Gösta Signell och Birger Rosqvist (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
ändring av skolstarten från nuvarande en till två gånger per
år.
1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skolförberedande förskola,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tidigare skolstart,
11. att riksdagen beslutar om godkännande av fristående
skola i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub250 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kommuner skall vara skyldiga att
anordna kommunal vuxenutbildning.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en flexibel skolstart.
1990/91:Ub275 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flexibel skolstart.
1990/91:Ub307 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolhälsovårdens ställning i den nya
skolorganisationen.
1990/91:Ub311 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flexibel skolstart.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So632.
1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flexibel skolstart,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en framtida verksamhet för sexåringar
inom den obligatoriska grundskolan.
1990/91:Ub330 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hindren
för gymnasieutbildning på entreprenad undanröjs.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om olika försök med årskurslös
undervisning och intagning av sjuåringar höst och vår.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen beslutar att godkännande av friskolor
skall ske i enlighet med vad i motionen anförts,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolstart vid sex års ålder.
Motion med anledning av proposition 1990/91:85
1990/91:Ub147 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 såvitt avser
förslaget om att beslut att inte ta emot viss sökande till
gymnasieskolan skall kunna överklagas i domstol.
Utskottet
Skolväsendets reformering
Riksdagens beslut hösten 1989 om kommunalt huvudmannaskap för
lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr.
58) innebär att kommunerna från den 1 januari 1991 har ett helt
och odelat arbetsgivaransvar för all personal i skolan. Genom
riksdagens ställningstagande till propositionen om ansvaret för
skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) lades
principerna för en mål- och resultatorienterad styrning av
skolan fast. De grundläggande principerna för
ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna har reglerats
i två inledande kapitel i en ny skollag som omfattar alla
skolformer.
Från den 1 juli 1991 kommer ett nytt statsbidragssystem för
grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen att
tillämpas. Det är utformat som ett finansiellt stöd till
kommunernas samlade skolverksamhet och skall ge dem
förutsättningen att bedriva en likvärdig skolverksamhet.
Statsbidraget reglerar inte skolans organisation. Det står
huvudmännen fritt att använda statsbidraget för olika ändamål
inom skolan.
Under innevarande riksmöte kommer riksdagen att ta ställning
till proposition 1990/91:85 om gymnasieskolan och
vuxenutbildningen, i vilken förslag till reglering i lag av
dessa skolformer läggs fram.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att
skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna avskaffas samt att två
nya centrala myndigheter inrättas på skolområdet, nämligen
statens skolverk och statens institut för handikappfrågor i
skolan. Båda myndigheterna skall börja sin verksamhet den 1
juli 1991. Riksdagen kommer senare under detta riksmöte att ta
ställning till myndigheternas organisation och resursbehov
enligt förslag i årets kompletteringsproposition (prop.
1990/91:150).
Regeringen har den 25 oktober 1990 tillkallat en beredning
för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan,
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir.
1990:62). Slutligen har regeringen den 14 februari 1991
tillkallat en kommitté med uppgift att lämna förslag till mål
och riktlinjer för barnomsorgen samt det offentliga
skolväsendet (dir. 1991:9). Kommittén skall också lämna förslag
till riktlinjer och modeller för kursplaner och förslag till
timplaner för grundskolan.
De förslag som regeringen presenterar i föreliggande
proposition avser att för grundskolan, särskolan, specialskolan
och sameskolan i lag lägga fast de regler för styrning som
följer av riksdagens tidigare ställningstaganden. Vidare görs
justeringar av bestämmelserna om skolhälsovården och om
fristående skolor. Med de nu föreliggande förslagen har
reformeringen av skollagen slutförts.
I propositionen framläggs även förslag om inrättande av en
särskild nämnd för överprövning av vissa beslut inom skolan,
ändringar i skollagen med anledning av flexibel skolstart,
sakliga förändringar i skollagen i vad gäller elevinflytande,
grundskoleelevers placering på olika skolor samt förläggning av
icke obligatoriska inslag i utbildningen.
Överprövning av beslut enligt skollagen m.m.
Det har ankommit på skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna
att pröva beslut enligt skollagen och till den anslutande
förordningar. Enligt föredragande statsrådet finns det även
efter den nu aktuella reformeringen av skollagen ett antal
beslut som bör få överklagas. Flera av dem är av det slag som
nu överprövas av skolöverstyrelsen. Som nämnts i det föregående
kommer såväl skolöverstyrelsen som länsskolnämnderna att
upphöra med utgången av juni månad 1991.
I proposition 1990/91:85 om en ny gymnasieskola och
vuxenutbildning föreslog regeringen som interimistisk lösning
att överklagandena i samtliga fall som då var aktuella skulle
gå till länsrätten (jfr 5kap.11§ resp. 5kap. 30§ i
förslaget till ny skollag). Föredragande statsrådet aviserade
dock att han skulle återkomma till instansfrågan i föreliggande
proposition.
Regeringen föreslår nu att beslut enligt skollagen som regel
skall överprövas av en särskild nämnd, skolväsendets
överklagandenämnd. Undantag görs för ett antal beslut som har
utpräglat judiciell karaktär eller gäller sådant som utgör
eller ligger nära vad som anses som civila rättigheter.
Överklaganden av dessa beslut förs till kammarrätt.
I propositionen ges exempel på ärenden som har utpräglat
judiciell karaktär och sådana fall där beslutet kan anses vara
sådant att det angår någons civila rättigheter, i den mening
detta begrepp har enligt Europakonventionen om mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter.
I motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 16 avvisas regeringens
förslag att ett nytt prövningsorgan, skolväsendets
överklagandenämnd, inrättas. I stället bör kammarrätt pröva
skollagsfrågor. I motion 1990/91:Ub188 (fp) föreslås att
riksdagen skall besluta att länsrätt i stället för kammarrätt i
första instans skall pröva besvär enligt skollagen. Enligt
motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 4 bör beslut om mottagande av
elev i gymnasieskolan inte överklagas i domstol.
Riksdagen har under hösten 1990 fattat beslut om den statliga
skoladministrationen med anledning av propositionen om ansvaret
för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Statens
skolverk kommer att organiseras med en central del och en
fältorganisation för uppföljning, utvärdering, tillsyn och
utveckling av skolväsendet. Med hänvisning till det nya
skolverkets huvuduppgifter finner utskottet det inte motiverat
att det skall ankomma på denna myndighet att överpröva vissa
beslut enligt skollagen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en särskild
nämnd, skolväsendets överklagandenämnd, inrättas för prövning
av vissa skollagsärenden och föreslår att riksdagen med avslag
på motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 4, 1990/91:Ub183 yrkande 16
och 1990/91:Ub188 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser
1kap.14§.
I konsekvens med detta ställningstagande föreslår utskottet
att riksdagen beträffande överklagande av vissa beslut
antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 11 och 30§§,
11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och 13kap. 13§.
Enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 3 bör beslut om
val av skola enligt den föreslagna lydelsen av 4kap. 6§
skollagen kunna överklagas hos kammarrätt. Enligt
motionärerna bör elevers och föräldrars val av skola betraktas
som en civil rättighet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Enligt gällande bestämmelser får skolstyrelsens beslut om
fördelning av elever på olika skolenheter inte överklagas
(grundskoleförordningen 7kap. 2§). Besluten ägnar sig inte
för överprövning eftersom ändring i placeringen av en elev ofta
för med sig behov att flytta en annan i elev i stället.
Konkurrens om platserna vid en viss skola uppstår ju endast om
platserna där inte räcker för alla som önskar bli placerade
där. Det skulle uppstå ohållbara och från
rättssäkerhetssynpunkt oacceptabla konsekvenser om
överinstansen på talan av en missnöjd skulle behöva göra om
fördelningen och flytta någon annan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 3.
Flexibel skolstart m.m.
Regeringen redovisade i skrivelse till riksdagen (1990/91:50)
det pågående arbetet vad gäller barnomsorg och skola samt
flexibel skolstartsålder.
I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100, bil. 10) tas
frågan upp om ett gemensamt ansvar för barnomsorg och skola och
flexibel skolstart. Regeringen erinrar om den s.k.
förskola-skola-kommittén som i sitt betänkande (SOU 1985:22)
bl.a. redovisade förutsättningar för och möjligheter till en
samverkan mellan förskolan och skolan. Enligt riksdagens beslut
om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet. UbU7,
rskr. 95) bör målsättningen vara att alla barn som behöver
heldagsomsorg skall få det inom ramen för den obligatoriska
undervisningen och den frivilliga barnomsorgen i kommunen. För
närvarande arbetar den av regeringen tillsatta
skolbarnomsorgskommittén (dir. 1989:16) med uppgift att
följa, stimulera och påskynda en utveckling i riktning mot en
organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och
barnomsorg.
I budgetpropositionen (s.49f.) understryks vikten av en
gemensam lokal organisation för skola och barnomsorg. Enligt
föredragande statsrådet pekar utvecklingen mot att gränserna
mellan förskola och skola suddas ut allt mer. Det är frågan om
en gradvis övergång från en verksamhetsform till en annan.
Regeringen erinrar vidare om riksdagens beslut om den ändring i
socialtjänstlagen (bet. 1990/91:SoU9, rskr. 97) som innebär att
det i fortsättningen skall stå kommunerna fritt att utforma sin
nämndorganisation på det sätt som passar de lokala
förhållandena.
I föreliggande proposition framläggs förslag om flexibel
skolstart. Skolplikten skall som hittills inträda höstterminen
det år barnet fyller sju år (jfr 3kap. 6§ skollagen), men
barnets vårdnadshavare får bestämma att barnet skall börja
skolan det år barnet fyller sex år.
I propositionen motiveras förslaget om en flexibel skolstart.
Bl.a. framhålls att de nordiska länderna över huvud taget har
en sen skolstart jämfört med andra länder. Aktuell forskning
visar att barnens språkliga utveckling grundläggs mycket tidigt
och att den är avgörande för barnens möjligheter att tillägna
sig kunskaper och färdigheter i skolan. Det går inte att dela
upp barnets utveckling i en del som hör till dess fritid och en
annan del som utgörs av teoretisk inlärning. Alla som arbetar
med barn måste således göra det utifrån en helhetssyn på
barnets utveckling, understryks i propositionen. Med en
elevanpassad undervisning kan skolstarten göras mer flexibel.
Utifrån barnets utvecklingsnivå kan det ofta vara positivt att
få börja skolan redan vid sex års ålder. Mot denna bakgrund
skall skolan ha en skyldighet att anpassa sin verksamhet till
barnens mognadsgrad.
Regeringen föreslår således att föräldrarna skall få rätten
att avgöra om ett barn skall börja i skolan vid sex eller sju
års ålder. Detta slås fast i föreslagen lydelse av 3kap. 8§
skollagen. Enligt regeringen har föräldrarna de bästa
förutsättningarna att bedöma barnets mognadsnivå och vilka
förutsättningar det har att delta i skolans verksamhet.
Regeringens förslag innebär dock att kommunerna under en
övergångstid om sex år får bestämma i vilken mån sexåringar
skall tas in i skolan. Bestämmelsen enligt nämnda lagrum skall
således tillämpas först fr.o.m. den 1 juli 1997. På så sätt kan
kommunerna själva under denna tidsperiod avgöra hur snabbt de
vill genomföra reformen. Om kommunen inte kan tillgodose alla
vårdnadshavares önskemål om en tidigare skolstart för deras
barn bör enligt propositionen barnets biologiska ålder utgöra
den främsta urvalsgrunden för skolstarten.
I fem motioner, nämligen 1990/91:Ub183 (m) yrkande 1 och
1990/91:Ub186 (fp) yrkande 1 delvis samt motionerna
1990/91:Ub241 (m) yrkande 6, 1990/91:Ub275 (fp) delvis och
1990/91:Ub821 (fp) yrkande 21 föreslås att skolpliktsåldern
sänks till sex år. I de två förstnämnda motionerna hänvisas
bl.a. till aktuell forskning om barnets utveckling. Enligt
motionärerna är det viktigt att ta till vara den tid då barnen
är särskilt receptiva och motiverade för att med en lämplig
strukturerad pedagogik lära sig läsa, skriva och räkna. Enligt
motionärerna skall de få möjlighet att utvecklas i en
individuellt strukturerad inlärnings- eller träningssituation.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
I propositionen framhålls att nästan alla barn i dag deltar i
någon form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är
på varandra följande led i samhällets insatser för barns
utveckling. Enligt regeringen är det således naturligt att
barnomsorgen och grundskolan nu bör få ett gemensamt
måldokument (jfr Mål och riktlinjer m.m. för barnomsorgen och
det offentliga skolväsendet, dir. 1991:9). Det är innehållet i
verksamheten, inte organisationsformen, som med utgångspunkt i
barnets behov blir det viktiga.
Utskottet delar regeringens principiella ståndpunkt när det
gäller att betrakta förskola och skola som på varandra följande
led där innehåll och metod anpassas efter barns
förutsättningar. Därmed reduceras begreppet skolplikt till att
vara den juridiska term som garanterar barn rättighet att gå i
skolan. Utskottet anser att det inte finns skäl att ändra
nuvarande skolpliktsålder.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 1,
1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6,
1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 3kap. 7§.
Regeringens förslag till flexibel skolstart avstyrks i
motionerna 1990/91:Ub187 yrkande 2 och 1990/91:Ub259 yrkande 2
(båda c). Enligt motionärerna bör utgångspunkten för en
diskussion om en tidigarelagd skolstart vara barnens behov och
vad som är lämpligt ur pedagogisk synpunkt. I motionerna
1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1
och 2 (båda v) avvisas likaså regeringens förslag om flexibel
skolstart. Enligt motionärerna är det angeläget att påskynda en
fortsatt uveckling av samverkan mellan barnomsorg och skola.
Det bör vara möjligt att skapa en obligatorisk verksamhet för
sexåringarna som tar till vara det bästa från förskolans
praktik och pedagogik och för det samman med lågstadiets
arbetssätt. Förutom att barnomsorgen och skolan bör omfattas av
ett gemensamt måldokument anser motionärerna att det även krävs
en samordning av dessa båda verksamheter på såväl central som
lokal nivå.
Enligt motion 1990/91:Ub181 (mp) bör en årskurslös
förskola--skola införas (yrkande 1). Utgångspunkten för
undervisningen bör vara en helhetssyn på barnen. Undervisningen
måste därför anpassas till elevernas behov (yrkande 2). Innan
ett beslut fattas om flexibel skolstart bör ett gemensamt
måldokument för barnomsorg och skola föreligga och vidare bör
viss fortbildning av lärare ha genomförts (yrkandena 3, 4 och
6).
Enligt motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 2 bör reformen om en
tidigare skolstart genomföras under perioden 1993--1999. Vidare
bör en sådan förändring förberedas väl, så att ett antal
förutsättningar kan uppfyllas. Det bör dock vara möjligt att
tidigarelägga ett sådant genomförande under förutsättning att
kommunen kan erbjuda en fullgod skolgång för sexåringarna och
att föräldrarna önskar en tidigare skolstart för sina barn
(yrkande 3).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en flexibel
skolstart. Utskottet delar regeringens uppfattning att
vårdnadshavarna nu skall få rätt att avgöra om deras barn skall
börja i skolan vid sex eller sju års ålder. Utskottet har
heller inget att invända mot att kommunerna under en
övergångstid om sex år får bestämma i vilken mån sexåringar
skall tas in i skolan. Fr.o.m. den 1 juli 1997 skall dock
sexåringar jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten
att börja skolan.
Utskottet vill med anledning av vad som framförs i
proposition och motioner understryka att övergången till en
flexibel och genomsnittligt sänkt skolstartålder ställer krav
på förändringar i kommunerna. De höga kvalitetskrav som
utskottet vill ställa på all skolverksamhet måste självfallet
gälla för den verksamhet som erbjuds sexåringarna. Även om
strävan skall vara att i största möjliga utsträckning
tillgodose föräldrarnas önskemål bör sexåringar bara tas emot i
den utsträckning som skolorganisationen kunnat anpassas till
denna elevgrupps behov.
Därvid bör givetvis ett antal förutsättningar vara för
handen. Av stor vikt är självfallet tillgången till lärare och
annan personal som fått möjlighet att genomgå fortbildning samt
sammansättningen av personalgrupperna. En annan faktor är
tillgången till ändamålsenliga lokaler. En ytterligare faktor
är förekomsten av sådana samarbetsformer mellan förskola och
skola samt inom grundskolans lågstadium att en individualiserad
verksamhet kan åstadkommas. Innehåll och metodik måste vidare
anpassas efter barnens behov.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition
1990/91:115 och motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 delvis och 3
samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Ub183 yrkande
2 delvis, 1990/91:Ub187 yrkande 2, 1990/91:Ub259 yrkande 2,
1990/91:Ub311 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 3 kap. 8 § samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
I motionerna 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275
delvis (båda fp) föreslås att tioårig skolplikt skall
införas på sikt. Kunskapsstoffet är så stort att ett tionde
grundskoleår är starkt motiverat. Det är enligt motionärerna
felaktigt att tro att sexåringarna lika väl skulle kunna
tillägna sig de kunskaper och färdigheter som sjuåringarna i
dag får i årskurs 1 i grundskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Regeringen föreslår ingen ändring av skollagen när det gäller
skolpliktens längd (3kap. 10§). Vidare behålls de
nuvarande reglerna om att skolplikten normalt upphör då elever
tillfredsställande slutfört högsta årskursen i grundskolan
eller i vart fall efter det år då eleven fyller 16 år.
Utskottet konstaterar att en elev, som börjar i grundskolan
vid sex års ålder och som inte tillfredsställande har slutfört
högsta årskursen i grundskolan, har rätt att få utbildning
t.o.m. utgången av vårterminen då eleven fyller 16 år.
Att införa en tioårig skolpliktstid skulle enligt utskottets
uppfattning få stora ekonomiska konsekvenser för statsverket.
Med hänvisning härtill och till det statsfinansiella läget
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275 delvis. Till
detta vill utskottet lägga följande. I direktiven till
läroplanskommittén (dir. 1991:9) framhålls att det mot
bakgrund av förändringarna inom skolområdet och förskolan nu
ges en unik möjlighet att formulera måldokument för skilda
skolformer, inkl. barnomsorgen, utifrån en samsyn på de
övergripande målen för verksamheterna. En sådan samordning bör
medföra en sammanhängande och därmed en kvalitativt bättre och
effektivare utbildning. Vidare heter det att förskolan,
grundskolan och gymnasieskolan lägger grunden för ett livslångt
lärande. Vuxenutbildningen skall komplettera bristande
ungdomsutbildning eller bygga vidare på gymnasieskolans
kunskaper. Varje skolform måste därför befästa och bygga vidare
på vad eleverna har lärt sig tidigare.
I motion 1990/91:Ub178 (s) framhålls vikten av att
förskollärare bör ingå i arbetsenheten på lågstadiet i syfte
att bl.a. medverka till att överföra den pedagogik som
praktiseras i förskolan och som enligt motionärerna med fördel
även kan tillämpas på äldre barn. I motion 1990/91:Ub184 (s)
delvis konstateras att en flexibel skolstart kräver en allsidig
och bred pedagogisk och social kunskap hos personalen. En sådan
kompetens finns i arbetslag med både förskollärare,
grundskollärare och fritidspedagoger.
Utskottet konstaterar att frågan om personal på lågstadiet
vid flexibel skolstart behandlas i propositionen (s. 50).
Enligt föredragande statsrådet är det viktigt att de berörda
personalgrupperna får praktiska erfarenheter av varandras
verksamhetsområden. Föredragande statsrådet framhåller att det
redan förekommer att lärare tjänstgör i förskolan liksom att
förskollärare tjänstgör på lågstadiet. Det anses självklart att
sådan tjänstgöring kommer att bli vanligare i framtiden. Att
t.ex. en förskollärare ingår i arbetsenheten på lågstadiet
finner föredragande statsrådet naturligt.
Utskottet vill erinra om att de organisatoriska hindren mot
en samordnad eller gemensam verksamhet för barnomsorgen och
skolan har undanröjts genom riksdagens beslut om kommunalt
huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop.
1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58).
Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas
yrkanden i stort är tillgodosedda, varför motionerna
1990/91:Ub178 och 1990/91:Ub184 (delvis) avstyrks.
I motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10 och 1990/91:Ub241
yrkande 5 (båda m) föreslås att alla barn året före skolstarten
skall erbjudas en skolförberedande verksamhet i förskolan.
Denna förskola -- i ordets egentliga mening -- skall vara basen
för skolan och organisatoriskt ha samma huvudman som skolan. En
tidigare skolstart innebär, enligt motion 1990/91:Ub184 (s)
delvis, att de skolförberedande aktiviteterna måste byggas ut i
första hand för femåringarna. Enligt motion 1990/91:Ub185 (s)
bör de barn som deltagit i någon form av skolförberedande
verksamhet ha företräde före andra barn vid skolstarten.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Som framhålls i propositionen (s. 49) deltar nästan alla barn
i någon form av samhällelig barnomsorg. Utbyggnaden av
förskolan gör att allt fler barn har erfarenhet av pedagogisk
verksamhet och organiserad social samvaro när de börjar skolan.
Mot denna bakgrund bör enligt föredragande statsrådet
principerna för hur mål skall utformas och hur innehållet skall
systematiseras för barnomsorgen och grundskolan samordnas.
Utskottet vill erinra om den nyligen tillsatta kommittén
(dir. 1991:9) med uppgift att bl.a. lämna förslag till mål och
riktlinjer för barnomsorgen. I direktiven hänvisar regeringen
till 1985 års riksdagsbeslut (prop. 1984/85:209, bet. SoU5,
rskr. 27) om förskola för alla barn och det av socialstyrelsen
utarbetade pedagogiska programmet för förskolan som
fastställdes år 1987.
Utskottet anser att riksdagen bör avvakta läroplanskommitténs
förslag om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola
och den fortsatta beredningen inom regeringskansliet när det
gäller ett ställningstagande till frågor om skolförberedande
verksamhet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10, 1990/91:Ub184
delvis, 1990/91:Ub185 och 1990/91:Ub241 yrkande 5.
Enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 7 bör skolan även i
fortsättningen kunna erbjuda skolmognadsprov som en
frivillig möjlighet för de föräldrar som vill ha ett stöd i sin
valsituation när det gäller tidigare skolstart.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
I förskola-skola-kommitténs slutbetänkande (SOU 1985:22, s.
225--236) görs bl.a. en ingående analys av skolmognadsbegreppet
utifrån ett skolhistoriskt perspektiv och med internationella
jämförelser. Skolmognadsbegreppet diskuteras även med
utgångspunkt i gällande lag och läroplaner.
Som framhålls i propositionen (s.49) är det väsentligt att
både skolan och förskolan kommer att stödja föräldrarna när de
skall avgöra barnens skolstart. Detta förutsätter bl.a. att
förskolans personal är väl förtrogen med innehållet i den
verksamhet barnet kommer att delta i och att läraren får veta
från förskolan var den blivande eleven befinner sig
utvecklingsmässigt så att undervisningen kan anpassas därefter.
Enligt vad utskottet erfarit är det idag relativt ovanligt
att skolmognadsprov används för att konstatera skolmognaden hos
barn när det gäller beslut om såväl tidigare som senare
skolstart. Vanligen är det skolpsykologen som i kommunen
ansvarar för skolmognadsproven. Gällande föreskrifter om
skolmognad som villkor för att påbörja skolgången kommer
att slopas. Några hinder att även i fortsättningen använda
något slag av prov för att utröna barns skolmognad bör enligt
utskottets uppfattning inte föreligga.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 7.
Enligt motion 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 5 får de ekonomiska
skälen för familjerna inte bli avgörande för om ett barn skall
börja i skolan eller ej. Även i motion 1990/91:Ub184 (s) delvis
framhålls att frågan om neutral avgift för omsorg på daghem
och fritidshem måste uppmärksammas i det fortsatta arbetet
med flexibel skolstart.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Frågan om avgifter för omsorg på daghem, fritidshem m.m. är
en kommunal angelägenhet. Utskottet ser i likhet med
föredragande statsrådet dock en risk i att rent ekonomiska skäl
skulle vara avgörande för barns skolstart, då det på många håll
är billigare att ha barnen i skola och fritidshem än i daghem.
Enligt vad utskottet erfarit har dock några kommuner i landet
redan fattat beslut om neutrala taxor för daghem och
fritidshem. Utskottet utgår från att frågan kommer att följas
av berörda myndigheter.
Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att
föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i denna
fråga, varför motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 5 och
1990/91:Ub184 delvis avstyrks.
I motionerna 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 5 och 1990/91:Ub206
(s) föreslås att intagningen till grundskolan görs två gånger
per år. Barn som uppnår skolpliktsåldern sju år under det
första halvåret har således möjlighet att börja i skolan
antingen från vårterminen eller från höstterminen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Med hänvisning till regeringens förslag om en flexibel
skolstart där såväl förskola som skola skall erbjuda en
verksamhet som utgår från det enskilda barnets mognad och
utvecklingsmöjligheter finner utskottet att det huvudsakliga
syftet med motionerna 1990/91:Ub206 och 1990/91:Ub813 yrkande 5
i stort är tillgodosett, varför motionerna avstyrks.
Enligt motion 1990/91:Ub250 (mp) bör skolplikten omvärderas.
Enligt motionärerna är i dag skolplikten ett tvång och en
ofrihet för många unga människor. Genom att bygga ut
grundutbildning för vuxna och i synnerhet kommunal
vuxenutbildning kan alla studerande på dessa stadier erbjudas
betydligt friare och effektivare studiemöjligheter. Därmed kan
också skolplikten för elever på högstadiet i grundskolan mjukas
upp, anser motionärerna.
I konsekvens med utskottets ställningstagande till
skolpliktens längd i det föregående avstyrks motion
1990/91:Ub250 yrkande 2.
I motion 1990/91:Ub183 (m) framförs ett antal förslag om hur
undervisningen på lågstadiet bör anordnas.
För det första konstaterar motionärerna att barns mognad inte
är ett entydigt begrepp relaterat till en viss ålder. Barn
mognar olika fort. En del barn är verbalt utvecklade eller har
tidig läsmognad. Andra kan tidigt förstå rumsliga begrepp eller
matematik. Varje elev skall mot denna bakgrund ges möjlighet
att optimalt utvecklas efter sina förutsättningar. Detta bör
enligt motionärerna slås fast i skollagen (yrkande 4). Vidare
anförs att lågstadiet bör vara årskurslöst och flexibelt
(yrkande 5). Alla elever bör få utvecklas i sin egen takt och
få tillräckligt med tid att öva och befästa färdigheter och
kunskaper (yrkande 6). I yrkande 7 begärs en översyn av
lågstadiets kursplaner och metoder. Målen för skolan behöver
preciseras så att uppgiften blir tydlig och möjlig att
genomföra. Ett nytt innehåll i undervisningen och en ny
organisation av arbetet på lågstadiet kräver också fortbildning
av både förskollärare och grundskollärare (yrkandena 8 och 9).
Utskottet erinrar om skollagens 1kap. 2§.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter
samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska
utveckling till ansvarskännande människor och
samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever
med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för
varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkande 4 om
komplettering till skollagens kapitel om grundskolan.
När det gäller frågan om ett årskurslöst lågstadium och en
individualiserad undervisning för eleverna anser utskottet att
motionärernas synpunkter överensstämmer med vad som anförs i
föreliggande proposition. När det vidare gäller frågan om
åldersblandade klasser vill utskottet erinra om betänkande
1990/91:UbU7 (s. 18 f.) i vilket utskottet anför bl.a. att det
reformerade statsbidragssystemet för det offentliga kommunala
skolväsendet kommer att öka möjligheterna för kommunerna att
organisera sina skolenheter och klasser på ett friare sätt än
vad som hittills skett.
Läroplanskommittén har i uppgift att lämna förslag till mål
och riktlinjer för barnomsorgen samt det offentliga
skolväsendet (dir. 1991:9). I direktiven anför statsrådet bl.a.
att målen skall utformas så att de går att konkretisera och
precisera på lokal nivå. De skall också utformas så att de är
möjliga att utvärdera.
Utskottet anser att syftet i motionärernas yrkande om en
översyn av lågstadiets kursplan därmed bör vara tillgodosett.
Utskottet har nyligen i betänkande 1990/91:UbU6 tagit
ställning till regeringens förslag om fortbildning m.m. (prop.
1990/91:100, bil. 10, bet. UbU6, rskr. 221) jämte motioner och
därvid behandlat bl.a. åtgärder för att förbättra tillgången på
lärare och fortbildningens inriktning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub183 yrkandena 4, 5, 6, 7, 8
och 9.
Elevinflytande m.m.
Regeringen föreslår att eleverna i grundskolan, särskolan,
specialskolan och sameskolan skall ha inflytande över hur deras
undervisning utformas. Deras rätt till inflytande markeras i
lag (jfr föreslagen lydelse av resp. 4kap. 2§, 6kap.
2§, 7kap.2§ och 8kap. 2§ skollagen).
Enligt motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 14 bör varje skola
besluta om hur elev- och föräldrainflytandet skall utformas.
Mot denna bakgrund bör inte heller skolkonferensen i
gymnasieskolan regleras centralt.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Föredragande statsrådet anför i propositionen (s. 54) att
utvecklingen av elevinflytandet måste ske på lokal nivå för att
kunna bli framgångsrik. Själva utvecklingsprocessen som sådan
är väsentlig för att eleverna skall bli delaktiga i ett
demokratiskt synsätt. Mot denna bakgrund bör formerna för
elev- och föräldrainflytandet avgöras lokalt. Enligt
föredragande statsrådet bör den nuvarande detaljregleringen av
skolans samverkansformer upphöra. Regeringen anser dock att
skolkonferensen i gymnasieskolan tills vidare bör finnas kvar.
Riksdagens beslut om skolans utveckling och styrning (prop.
1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) innebar bl.a. att
skolkonferensen i gymnasieskolan gavs en ny utformning med nya
och utökade beslutsbefogenheter (7kap. 1--13§§
gymnasieförordningen). Utskottet delar regeringens uppfattning
att skolkonferensen i gymnasiskolan tills vidare skall finnas
kvar. I övrigt finner utskottet att syftet med motion
1990/91:Ub183 yrkande 4 i stort är tillgodosett, varför
motionen avstyrks.
När det gäller föräldrars rätt till inflytande i skolan
bör den enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 5 i likhet med
motsvarande rätt för elever regleras i lag. Motionärerna
föreslår således att föreslagen lydelse av 4kap. 2§
skollagen bör kompletteras så att föräldrars rätt till
inflytande garanteras.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Genom riksdagens beslut om skolans utveckling och styrning
har föräldrarna fått förstärkt inflytande och medansvar. En
utgångspunkt för beslutet var bl.a. att rätten till insyn i och
inflytande över skolan är en grundläggande förutsättning för
att elever och föräldrar skall kunna åtnjuta god rättstrygghet
och rättssäkerhet.
Föredragande statsrådet anser att man lokalt bör avgöra vilka
former elev- och föräldrainflytandet skall ha. Den nuvarande
detaljregleringen av skolans samverkansformer bör upphöra.
Utvecklingen mot en mer mål- och resultatorienterad styrning
av skolväsendet och en decentralisering av beslutsfunktioner
m.m. ger enligt utskottets uppfattning möjligheter att på lokal
nivå utveckla nya former för samverkan mellan skolans personal,
elever och vårdnadshavare.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 5.
I samma motion (yrkande 6) aktualiseras frågan om
delegering av beslut till ett s.k. skolråd, dvs. en
styrelse för den lokala skolan bestående av personal, föräldrar
och elever. Enligt motionärerna bör det inom skollagens ram ges
möjlighet för verksamma vid en skolenhet att få rätt att överta
vissa beslutsbefogenheter från skolstyrelsen när det gäller
t.ex. budgetprioriteringar inom givna ramar, skoldagens
förläggning, vissa personalfrågor m.m.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
I betänkande 1988/89:UbU7 om skolans utveckling och styrning
redovisade utskottet vilka regler som gäller enligt
kommunallagen för en nämnds delegationsrätt. I proposition
1990/91:117 om ny kommunallag som riksdagen kommer att ta
ställning till under innevarande riksmöte behandlas bl.a.
delegationsrätten i kommunen.
Utskottet finner inte skäl att riksdagen fattar beslut om ett
särskilt lagrum i skollagen som skall ge den delegationsrätt
som begärs i ifrågavarande motion. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 6.
Skolhälsovården
I propositionen (s.56 f.) framhålls att skolhälsovården är
den medicinska delen av skolans elevvård. Skolhälsovården skall
liksom hittills främst vara förebyggande. Den skall omfatta
hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. Regeringen
föreslår att de regler som gäller i dag om skyldighet att
anordna hälsovård skall gälla även fortsättningsvis.
Skolhuvudmännen skall således vara skyldiga att anordna
skolhälsovård för eleverna i grundskolan, särskolan,
specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Enligt
föredragande statsrådets mening bör skolhälsovården ses som
elevernas företagshälsovård. Eleverna skall därför ha rätt att
anlita skolhälsovården men, till skillnad från vad som gäller i
dag för skolpliktiga elever, ingen skyldighet att genomgå
hälsokontroller. Detta föranleder en ändring i 14kap. 3§
skollagen. I dag är skolöverstyrelsen tillsynsmyndighet för
skolhälsovården. Denna uppgift bör enligt regeringen överföras
till statens skolverk från den 1 juli 1991.
I två motioner, nämligen 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 11 och
1990/91:Ub182 (c) avvisas regeringens förslag att de
obligatoriska hälsokontrollerna skall upphöra. I den
sistnämnda motionen konstateras att många barn i dag far illa i
samhället. De får i sin hemmiljö uppleva både psykiskt och
fysiskt våld. För dessa barn har skolhälsovården enligt
motionärerna en stor betydelse.
Utskottet vill understryka att skolhälsovården är en del av
skolans elevvård. Till den direkta elevvårdspersonalen räknas
bl.a. skolläkare och skolsköterska. I 3kap. 31--36§§
grundskoleförordningen regleras elevvårdskonferensen som skall
finnas för varje rektorsområde i grundskolan. Utskottet utgår
från att elevvårdskonferensen kommer att finnas kvar som ett
formellt organ även i fortsättningen. Utskottet utgår vidare
från att sådana elevproblem som inte kan lösas inom klassens
ram liksom hittills förs till elevvårdskonferensen som har att
vidta åtgärder för den enskilda elevens bästa. Enligt
utskottets uppfattning kommer skolhälsovården även i
fortsättningen att ha en avgörande betydelse för barns hälsa,
välbefinnande och utveckling.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 11 och
1990/91:Ub182 yrkande 1 godkänner propositionens förslag till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 3§ första
stycket.
När det gäller skolhälsovårdens allmänna inriktning
föreslås i motion 1990/91:Ub179 (fp) att skolhälsovården
förutom den allmänna hälsoövervakningen skall prioritera tre
områden, nämligen omsorgen om barn med särskilda behov,
hälsoundervisningen och skolans arbetsmiljö (yrkande 1). En
förutsättning för att skolhälsovården skall kunna fylla sin
funktion är att den är avgiftsfri för eleverna (yrkande 2).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) innebar bl.a. att två inledande kapitel i
skollagen fastställdes. Enligt 1kap. 2§ skall i
utbildningen hänsyn tas till elever med särskilda behov. Som
anförts i det föregående har skolhälsovården en viktig funktion
i skolans elevvård. När det gäller hälsoundervisningen i skolan
förutsätter utskottet att skolsköterskans och skolläkarens
kompetens tas till vara. Likaså förutsätter utskottet att
skolhälsovården engageras i arbetet på att åstadkomma en allt
bättre skolmiljö -- såväl den fysiska som den psykosociala
miljön.
Enligt nu gällande skollag är skolhälsovården kostnadfri för
eleverna (11kap. 6§). I föreliggande proposition föreslås
ingen ändring i detta avseende.
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte
påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med
anledning av motion 1990/91:Ub179 yrkandena 1 och 2, varför
yrkandena avstyrks.
Enligt samma motion (yrkande 3) bör skolhälsovården
jämställas med annan förebyggande hälso- och sjukvård.
Socialstyrelsen bör därför vara tillsynsmyndighet.
Utskottet anser att skolhälsovården bör betraktas som en
integrerad del av skolans elevvård. Mot denna bakgrund är det
enligt utskottets uppfattning naturligt att tillsynsuppgiften
överförs från skolöverstyrelsen till det nya skolverket.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till
tillsynsmyndighet för skolhälsovården i enlighet med
föreslagen lydelse av 14kap. 8§ och avstyrker motion
1990/91:Ub179 yrkande 3.
I samma motion (yrkande 5) anförs att det är viktigt att
socialstyrelsen som tillsynsmyndighet för skolhälsovården
samverkar med det nya skolverket. Tillsynsmyndigheten bör också
samverka med arbetarskyddsstyrelsen i frågor som rör
arbetsmiljön. I samma motion (yrkande 4) föreslås att det skall
finnas en tjänst som skolöverläkare på socialstyrelsen.
Utskottet erinrar om att det i propositionen framhålls att
skolhälsovården inte bara ingår i skolans elevvårdande
verksamhet utan också är en del av samhällets allmänna
medicinska insatser. Skolhälsovården berör därmed både
skolverket och socialstyrelsen. Enligt föredragande statsrådet
är det självfallet viktigt att de båda myndigheterna samverkar
på detta område.
Utskottet finner det angeläget att skolverket som
tillsynsmyndighet för skolhälsovården samverkar med andra
centrala myndigheter i syfte att bl.a. samordna vissa
förebyggande insatser på hälso- och sjukvårdens område.
Utskottet utgår från att nödvändigheten av samverkan m.m. med
andra myndigheter kommer att fastställas i instruktionen för
det nya skolverket.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1990/91:Ub179 yrkande 5. I konsekvens med utskottets
ställningstaganden när det gäller tillsynsmyndigheten för
skolhälsovården anser utskottet att riksdagen bör avslå motion
1990/91:Ub179 yrkande 4 med förslag om en tjänst som
skolöverläkare vid socialstyrelsen.
I motion 1990/91:Ub307 (c) från den allmänna motionstiden
1991 framhålls att skolhälsovården har en stor betydelse för
folkhälsoarbetet. Enligt motionärerna finns det starka skäl att
i det pågående reformarbetet för skolan slå fast behovet av en
fortsatt väl fungerande skolhälsovård. Även i motion
1990/91:Ub182 (c) yrkande 2 framhålls vikten av att
skolhälsovården får behålla sin bredd och kompetens. Enligt
motionärerna är det viktigt att skolläkaren med sin
medicinska sakkunskap och erfarenhet även i fortsättningen
kommer att ingå i skolhälsovården.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Utskottet vill peka på att skolhälsovårdens mål, omfattning
och personal nu regleras i 11kap. 2§ skollagen. Någon
ändring på dessa områden föreslås inte i propositionen. Detta
innebär bl.a. att för skolhälsovården skall finnas skolläkare
och skolsköterska.
Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna
1990/91:Ub182 yrkande 2 och 1990/91:Ub307 är tillgodosett,
varför de avstyrks.
Val av skola
I propositionen framhålls att alla barn och ungdomar i
Sverige skall ha samma rätt till utbildning av hög kvalitet.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att
utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig varhelst
den anordnas i landet (1kap. 2§ skollagen). Det är således
en grundläggande skyldighet för samtliga kommuner att
utbildningen håller en hög och jämn kvalitet.
I motionerna 1990/91:Ub183 (m) yrkande 11 och 1990/91:Ub181
(mp) yrkande 7 begärs förslag om lagreglering av elevers och
föräldrars rätt att välja skola. Denna rätt skall gälla val
av både fristående skolor och skolor inom det offentliga
skolsystemet. Enligt den förstnämnda motionen (yrkande 12) bör
det i skollagen klart framgå att kommunerna har skyldighet att
informera föräldrar och elever om rätten att välja skola.
Utskottet erinrar om att riksdagen vid två tillfällen under
innevarande riksmöte avslagit liknande yrkanden om rätten att
välja skola (jfr bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76 resp. bet.
1990/91:UbU7, rskr. 222). Utskottet anser att det inte finns
anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning i frågan,
varför utskottet avstyrker motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 7
och 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12.
Regeringens förslag till lydelse av 4kap. 6§ tredje
stycket när det gäller val av skola i hemkommunen innebär
att utgångspunkten för placeringen skall vara att platserna i
en grundskola förbehålls de elever för vilka skolan är den
skola som ligger närmast deras hem, dvs. att de får så kort
skolväg som möjligt. Vårdnadshavarnas önskemål om att deras
barn skall tas emot vid en skola inom kommunen skall beaktas så
långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på
placering i en skola nära hemmet åsidosätts.
I motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 2 avvisas den lagtekniska
lösningen i propositionen när det gäller elevernas val av
skola. Motionärerna anser att lagrummet bör få en mer generell
utformning. Om kommunerna ges en skyldighet att i största
möjliga utsträckning tillgodose föräldrars och elevers
önskemål, inkluderar det en skyldighet att söka tillfredsställa
också dem som föredrar den närmaste skolan, hävdar
motionärerna. Enligt motion 1990/91:Ub187 (c) yrkande 3 bör man
starkare understryka de ekonomiska aspekterna när det gäller
valet av skola. Motionärerna anser att önskemål om placering
vid annan skola bör beaktas så långt det är praktiskt och
ekonomiskt möjligt utan att man åsidosätter andra elevers
berättigade krav på placering i en skola nära hemmet.
Som utskottet ser det kommer det alltid att finnas elever som
vill gå i någon annan skola än den som innebär den kortaste
skolvägen. Skälen för dessa önskemål kan vara olika. Det kan
gälla t.ex. praktiska frågor om barnomsorg, elevers
fritidssysselsättningar, resor med föräldrar m.m. Enligt
utskottets mening bör önskemål om placering vid annan skola
beaktas så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt.
Efterkommande av önskemål om annan skola får inte medföra att
någon annan elev som annars enligt huvudprincipen skulle ha
tagits emot i den önskade skolan drabbas av en allvarlig
försämring beträffande sin skolväg. En kommun måste vidare
kunna avvisa sådana önskemål som är förenade med betydande
merkostnader för kommunen. Det kan t.ex. gälla kostnader för
extra skolskjuts, skolbarnomsorg m.m.
Utskottet anser att den av regeringen föreslagna
lagregleringen ligger i linje med riksdagens uttalande (bet.
1990/91:UbU4, rskr. 76) under innevarande riksmöte.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion
1990/91:Ub187 yrkande 3 och med avslag på motion 1990/91:Ub186
yrkande 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 4kap. 6§ tredje
stycket.
I motion 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 8 föreslås att för elever
som går i fristående skolor skall ersättning för skolskjuts
utgå enligt närhetsprincipen, dvs. motsvarande den skola som
ligger närmast hemmet.
Enligt föreslagen lydelse av 4kap. 7§ är hemkommunen
skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan får
kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs "med hänsyn till
färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en
elev eller någon annan särskild omständighet".
Enligt utskottets uppfattning är beslut om skolskjuts en
kommunal angelägenhet och måste ha sin utgångspunkt i lokala
förhållanden. Med hänvisning till hemkommunens lagfästa
skyldighet att sörja för kostnadsfri skolskjuts för eleverna i
grundskolan föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1990/91:Ub181 yrkande 8.
Förläggningen av icke obligatoriska inslag i utbildningen
I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100, bilaga 10
s.46--48) behandlas vissa åtgärder som syftar till att
effektivisera formerna för hemspråksundervisningen. Riksdagen
har nyligen (bet. 1990/91:UbU7, rskr. 222) fattat beslut i
denna fråga. Principerna för elevers rätt till
hemspråksundervisning ligger fast. Samma grupper av elever som
tidigare skall alltså ha rätt till undervisning. Liksom idag
gäller det rätt till undervisning i den omfattning som fordras
för att täcka elevens behov. Det är emellertid aldrig fråga om
någon skyldighet för eleven att delta i
hemspråksundervisningen. Vidare skall kommunerna få avgöra om
villkoren för rätt till hemspråksundervisning föreligger eller
inte.
Enligt nuvarande bestämmelser (grundskoleförordningen 5kap.
11§) kan en kommun befrias från skyldigheten att anordna
hemspråksundervisning om t.ex. lärare saknas. Enligt
föreliggande proposition skall skyldighet inte heller föreligga
om anordnandet medför stora kostnader för kommunen, t.ex.
kostnader som uppstår då det är omöjligt att anordna
undervisningen i rationella grupper. Enligt föredragande
statsrådets bedömning är en rimlig minsta gruppstorlek för
hemspråksundervisning fem elever. I skollagens regler om
skolpliktens omfattning görs ett förtydligande (3kap. 11§)
så att det blir klart att det finns möjlighet att förlägga
undervisning i hemspråk och andra icke obligatoriska inslag i
utbildningen till lördagar utan att dessa räknas in i de
dagar som skolplikten omfattar. När det gäller skoldagens längd
föreslås motsvarande ändring för sådana inslag.
I motionerna 1990/91:Ub187 (c) yrkande 4, 1990/91:Ub180 (v)
yrkande 4 och 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 10 avvisas regeringens
förslag om förläggning av icke obligatoriska inslag i
undervisningen. Motionärerna anför bl.a. att för att
hemspråksundervisningen skall kunna ske på ett bra sätt krävs
att elevens hemspråkslärare och ordinarie lärare samarbetar.
Detta gäller främst studiehandledningen på hemspråk. Om
hemspråksundervisningen förläggs till lördagar eller efter
skoldagens slut kommer ett sådant samarbete att försvåras.
Motionärerna ser också en risk i att invandrareleverna på detta
sätt isoleras från sina övriga klasskamrater och vänner. Enligt
motionärerna innebär regeringens förslag att
hemspråksundervisningen inte ges med andra ämnen likvärdiga
arbetsmöjligheter.
Utskottet uppfattar regeringens förslag till ändring av
skollagens regler om skolpliktens omfattning så att det inte
kommer att finnas något lagfäst hinder för en kommun att
förlägga icke obligatoriska inslag i undervisningen till
lördagar eller efter skoldagens slut. Hemspråksundervisningen
bör i första hand förläggas inom den ordinarie skoltiden. Kan
detta ej lösas är det möjligt att förlägga undervisningen
exempelvis efter skoldagens slut och på lördagar. Den
föreslagna ändringen av skollagen skall ses som en åtgärd som
genom anordnande av rationella undervisningsgrupper kan öka
möjligheterna till hemspråksundervisning för invandrareleverna.
Utskottets syn på hemspråksundervisningens (undervisning i
hemspråk och studiehandledning på hemspråk) syfte, organisation
m.m., vilken bl.a. kommit till uttryck i betänkande
1990/91:UbU7, är således oförändrad. Utskottet förutsätter att
kommunerna tillsammans med berörda elever, vårdnadshavare och
lärare gör allt för att skapa sådana lösningar att så många
elever som möjligt får den undervisning som de önskar och
behöver.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10
och 1990/91:Ub187 yrkande 4 och föreslår att riksdagen antar
propositionens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 3kap. 11§ tredje stycket.
Enligt motion 1990/91:Ub180 (v) yrkande 5 bör en regel om en
rimlig minsta gruppstorlek för anordnande av
hemspråksundervisning inte fastställas. Motionärerna anser
att en minsta gruppstorlek som förutsättning för kommunernas
skyldighet att anordna hemspråksundervisning inte står i
överensstämmelse med den enskilda elevens rätt och behov av
språkstöd. Enligt motion 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 9 bör
kommunerna vara skyldiga att anordna hemspråksundervisning
oavsett undervisningsgruppens storlek.
Utskottet erinrar om följande.
Som framhålls i propositionen (s.61) skall de principer för
elevers rätt till hemspråksundervisning som riksdagen tidigare
beslutat om ligga fast. Samma grupper av elever som tidigare
skall alltså ha rätt till undervisning.
Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) innebär att en del av den statliga
styrningen av skolområdet som tidigare utövats genom
statsbidragsbestämmelserna för de olika skolformerna nu upphör.
Fr.o.m. den 1juli 1991 utbetalas ett finansiellt stöd i form
av ett sektorsbidrag till samtliga kommuner. Riksdagens
ställningstagande till ett generellt bidrag till skolsektorn
grundar sig på uppfattningen att ett sådant bidrag också ger
den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för
decentralisering och möjligheter för personalen i skolan,
eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta
ansvar. Som utskottet framhåller i betänkande 1990/91:UbU7
(s.9) innebär det nya statsbidragssystemet en större frihet
för kommunerna att genomföra bl.a. hemspråksundervisningen.
Samtidigt bör kraven på bättre planering och
ledningsorganisation för denna undervisning komma i förgrunden
i samband med den lokala resursfördelningen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9.
Fristående skolor för skolpliktiga elever
Enligt propositionen bör den statliga skoladministrationen
även fortsättningsvis svara för godkännande av fristående
skolor för vanlig skolplikt (jfr 9kap. 1§ andra stycket
skollagen). Skolverket blir därmed den myndighet som efter
hörande av kommunen beslutar i dessa frågor fr.o.m. den 1juli
1991.
I motionerna 1989/90:Ub225 yrkandena 3 och 4 och
1990/91:Ub241 yrkande 11 (båda m) samt 1990/91:Ub35 yrkande 6
och 1990/91:Ub821 yrkande 15 (båda fp) samt 1990/91:Ub6 (c)
yrkande 8 delvis hävdas att det bör vara skolstyrelsen som
skall svara för godkännande av fristående skolor.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Sedan läsåret 1988/89 har det varit länsskolnämnd som fattat
beslut om godkännande av fristående skolor. Dessförinnan var
det skolstyrelsen i den kommun där den fristående skolan var
belägen som hade att fatta sådant beslut. Skälet till ändringen
av beslutsinstans den 1juli 1988 var att det bedömdes
önskvärt med en mer enhetlig praxis vid beslut i
godkännandefrågor (UbU 1987/88:14, rskr. 304). När nu
länsskolnämnderna avvecklas den 1juli 1991 är det enligt
utskottets mening följdriktigt att skolverket blir
beslutsinstans i dessa frågor och därmed svarar för en enhetlig
praxis vid sådana ärendens avgöranden. Utskottet förutsätter
att skolverket i samband med bytet av myndighetsnivå för
godkännande av fristående skolor i sin aktiva tillsyn ger akt
på att kravet för godkännande är uppfyllt av alla berörda
skolor. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub225 yrkandena 3
och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 6,
1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande 15 antar det
i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra stycket.
I propositionen anförs vidare att frågan om statsbidrag
till fristående skolor som hittills bör prövas av regeringen.
Enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 4 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna att en fristående skola som
godkänts av skolverket också skall vara berättigad till
statliga och kommunala bidrag. I motionerna 1990/91:Ub183 (m)
yrkande 13 och 1990/91:Ub35 (fp) yrkande 5 framförs
uppfattningen att en fristående skola som godkänts bör erhålla
bidrag som är i samma nivå som övriga skolors. Enligt
motionärerna löses detta genom att bidraget följer eleven till
den skola som eleven väljer. Även i motionerna 1990/91:Ub6
yrkande 8 delvis och 1990/91:Ub187 yrkande 6 (båda c) föreslås
att de fristående skolorna skall ges samma bidrag som skolor i
kommunal regi. Enligt motionärerna bör samtliga i kommunen
boende elever räknas in i bidragsunderlaget. Statsbidraget bör
betalas ut i sin helhet till kommunen som därefter fördelar
resurserna efter behov till samtliga skolor i kommunen.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag till beslutsordning när
det gäller statsbidrag till fristående skolor (yrkande 5).
Utskottet anser att nuvarande ordning, enligt vilken en
instans fattar beslut om godkännande av fristående skola och en
annan om statsbidrag till samma skola, lett till inte önskvärda
konsekvenser (jfr bet. 1990/91:UbU9). Det är rimligt att en
fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande
har de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens drift.
Utskottet föreslår därför att samtliga i en kommun skolpliktiga
elever, som går i grundskolan eller fristående skola godkänd
för vanlig skolplikt, skall räknas in i underlaget för
kommunens sektorsbidrag (jfr bet. 1990/91:UbU4 s. 33--35).
Årliga justeringar av detta bidrag till kommunen skall alltså
ske under hänsynstagande till bl.a. antalet elever i kommunen,
som går i grundskola eller fristående skola av här nämnt slag
den 15september beräkningsåret. Kommunen bör fördela sitt
sektorsbidrag och sina övriga resurser på skolområdet efter
behov till samtliga skolor för elever med vanlig skolplikt inom
kommunen, såväl offentliga som fristående.
Det tar tid att lägga om statsbidragssystemet. Av detta skäl
och av statsfinansiella skäl anser utskottet att föreslagen
förändring av bidragsordningen för fristående skolor bör göras
fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Enligt utskottets mening innebär en fördelning efter behov
att kommunen skall fördela tillgängliga resurser på skolområdet
på såväl kommunala som fristående skolor inom kommunens gränser
på samma sätt som kommunen skulle ha gjort om samtliga
skolor varit kommunala. Avsikten är således inte att ett och
samma krontalsbelopp skall utgå per elev att proportionellt
fördelas på samtliga såväl kommunala som fristående skolor i
kommunen.
Utskottet vill till detta lägga följande. I de fall en avgift
tas ut vid en fristående skola, bör den vara skälig, och
kommunen bör ha en möjlighet att avväga verksamhetsbidraget
till skolan med hänsyn till avgiftens storlek. Vidare bör en
fristående skola ha skyldighet att i mån av plats ta emot elev
om eleven och vårdnadshavaren så önskar.
När det gäller grundskoledelen av Sigtunaskolan Humanistiska
läroverket, Grännaskolan, Lundsbergs skola, Franska skolan och
Göteborgs högre samskola föreslår utskottet ingen ändring av
nuvarande bidragsordning. Dessa skolor berörs alltså inte av
vad utskottet förordat i det föregående och bör som hittills få
hela sitt statsbidrag från anslaget Bidrag till driften av
fristående skolor.
Någon ändring av nuvarande statsbidragsordning för fristående
skolor över grundskolenivån föreslås inte heller. För dessa
skolor beslutar riksdag och regering om en ram för det totala
antalet årselevplatser, som får ligga till grund för
statsbidrag. Skolorna har också olika bidragsnivåer beroende på
utbildningens art. Till bilden hör att fristående skolor över
grundskolenivån inte utgör en enhetlig grupp. Det finns
visserligen ett antal skolor som anordnar utbildning
motsvarande gymnasieskolans treåriga studieförberedande linjer
men det finns också en annan huvudgrupp, nämligen dels
riksrekryterande skolor med yrkesinriktning som inte utan
vidare kan betraktas som gymnasieskola för 16--19-åringar eller
kommunal vuxenutbildning, dels skolor med konstnärlig
inriktning. Denna senare huvudgrupp av skolor bygger som regel
på genomgången utbildning efter grundskolan (jfr bet.
1990/91:UbU9 s. 7).
Vad utskottet har anfört om bidrag till fristående skolor bör
riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub6 yrkande 8
delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 5, 1990/91:Ub183 yrkande 13,
1990/91:Ub186 yrkande 4 och 1990/91:Ub187 yrkandena 5 och 6
samt med avslag på proposition 1990/91:115 som sin mening ge
regeringen till känna.
Övriga frågor
I föreslagen lydelse av 4kap. 3§ skollagen slås fast att
grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör årskurserna
1--3 lågstadium, 4--6 mellanstadium och 7--9 högstadium.
Enligt motionerna 1990/91:Ub187 (c) yrkande 1 och
1990/91:Ub180 (v) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att stadieindelningen i grundskolan
skall avskaffas.
Utskottet erinrar om att den s.k. läroplanskommittén (dir.
1991:9) bl.a. skall pröva om den nuvarande stadieindelningen i
grundskolan kan upphöra. Med hänvisning härtill föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub180
yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 antar förslaget till lag
om ändring i skollagen såvitt avser 4kap. 3§ första
stycket.
Enligt motion 1990/91:Ub201 (c) saknas i skollagen stöd för
skolan att agera för en tvångsförflyttning av en störande
elev om elevens vårdnadshavare vägrar samtycka till
omplaceringen. Om skolan genom olika åtgärder inte kan få
eleven att bättra sig, anser motionärerna att skolan bör ges
befogenhet att tvångsförflytta en störande elev utan
föräldrarnas samtycke.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
I propositionen (s.60) redovisar föredragande statsrådet
sin syn på placeringen på skolenhet av enskilda elever som
behöver särskilt stöd av något slag. I detta sammanhang tas
även frågan upp om eventuella omplaceringar av elever under
skolgången. Föredragande statsrådet vill stryka under den vikt
som han lägger vid att omplaceringar av enstaka elever sker i
samförstånd med vårdnadshavarna. Enligt föredragande statsrådet
är det således inte tillåtet att som ren bestraffning flytta en
elev som uppfattas som besvärlig till en annan skola. Däremot
kan kommunen dels för att uppfylla sin skyldighet att ge
särskilt stöd, dels för att kunna upprätthålla undervisningens
kvalitet för andra elever bli tvungen att, ytterst även mot
elevens vilja, flytta denne till en skola där det finns
möjligheter att ge det behövliga stödet och att ge det utan att
undervisningen för andra elever blir lidande därav.
Med hänvisning till vad som redovisats i föreliggande
proposition anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub201
är tillgodosett, varför motionen avstyrks.
I motion 1990/91:Ub181 (mp) föreslås att riksdagen beslutar
om dels lagfäst rätt till tre års gymnasieutbildning
(yrkande 12), dels lagfäst rätt för varje elev till
individuellt program i gymnasieskolan (yrkande 13), dels ock
lagfäst rätt till studieavbrott i gymnasieskolan (yrkande 14).
Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden har väckts
med anledning av propositionen om en ny gymnasieskola och
vuxenutbildning (prop. 1990/91:85). Utskottet behandlar dessa
yrkanden i betänkande 1990/91:UbU16. Med hänvisning till vad
där anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13 och 14.
I motion 1990/91:Ub330 (m) framförs förslag om möjligheter
att anordna gymnasieutbildning på entreprenad. Genom en
fortsatt decentralisering inom skolan, tillämpningen av ett
nytt statsbidragssystem och en mål- och resultatorienterad
styrning av skolan kommer kommunerna enligt motionärernas
uppfattning att kunna anpassa sin verksamhet till lokala behov
och förutsättningar. Det finns dock fortfarande regler kvar som
omöjliggör skoldrift i entreprenadform. Dessa regler bör
avskaffas.
Utskottet vill hänvisa till sitt ställningstagande i
betänkande 1990/91:UbU4 (s.27f.) beträffande ett
motionsyrkande om att använda icke-kommunala lärare inom
kommunens skolväsende. Eftersom betygsättning är att betrakta
som myndighetsutövning och sådan enligt regeringsformen inte
får överlåtas på annan utan stöd av lag, ansåg utskottet, att
utrymmet för att använda icke-kommunala lärare är ytterst
begränsat. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet. Med hänsyn
härtill bör även det nu aktuella motionsyrkandet avslås av
riksdagen.
I motion 1990/91:Ub180 (v) yrkande 6 föreslås att det i
skollagen skrivs in att eleverna utan kostnad skall ha tillgång
till skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av det dagliga
näringsbehovet.
Utskottet erinrar om att riksdagen under föregående riksmöte
avslog likartade yrkanden (bet. 1990/91:UbU1). Utskottet har
inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör
föranleda riksdagen att ändra sitt ställningstagande i vad
gäller lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub180
yrkande 6.
Utskottet föreslår att riksdagen antar det i proposition
1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med
den ändringen att bestämmelserna erhåller i bilaga 7 som
utskottets förslag betecknade lydelse.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den
mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1,
2, 4, 5, 17, 19, 23, 25, 27, 29 och 34.
Upprättade lagförslag
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) enligt bilaga 2.
Första stycket i nämnda lagrum bör dock anpassas till den
lydelse det fått enligt riksdagens beslut den 28 maj 1991
(prop. 1990/91:141, bet. SfU16, rskr. 303) som framgår av
bilaga 10. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag
till dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) enligt
bilaga 3, dels lag om ändring i lagen om rätt till ledighet
för grundläggande svenskundervisning för invandrare
(1986:163) enligt bilaga 4, dels lag om ändring i
arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262) enligt bilaga 5,
dels ock lag om ändring i semesterlagen (1977:480) enligt
bilaga 6.
Förordningsregleringen
Regeringen föreslår att tidigare riksdagsbindningar bakom
olika bestämmelser i de skilda skolformsförordningarna och
andra förordningar rörande skolans verksamhet hävs och att det
får ankomma på regeringen att meddela de
förordningsföreskrifter som behövs under den nu reformerade
skollagen.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det
skall få ankomma på regeringen att under skollagen ge de
ytterligare förordningsföreskrifter som kan anses behövliga.
Dessa föreskrifter måste utgå från den av riksdagen reformerade
skollagen enligt föreliggande förslag och enligt riksdagens
beslut om dels ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet.
UbU4, rskr. 76), dels en ny gymnasieskola och vuxenutbildning
(prop. 1990/91:85, bet. UbU16).
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i
proposition 1990/91:115 om förordningsreglering.
Granskning av läromedel
I propositionen framläggs förslag om att den nuvarande
objektivitetsgranskningen av läromedel i samhällsorienterande
ämnen liksom fastställandet av basläromedel skall upphöra.
Statens institut för läromedel (SIL) svarar idag för de
statliga insatserna som görs vad gäller granskningen av
läromedel. SIL fastställer således basläromedel, granskar
läromedel i samhällsorienterande ämnen och genomför s.k.
temagranskningar och ämnesgranskningar. Riksdagens beslut om
ansvaret för skolan innebär bl.a. att SIL avvecklas med
utgången av juni 1991.
Det nya skolverket kommer att ha som en huvuduppgift att
ansvara för en nationellt sammanhållen och samordnad
uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet med sikte på
de grundläggande målen för skolan. Enligt föredragande
statsrådet är det naturligt att i samband med t.ex. en
utvärdering av undervisningen i samhällsorienterande ämnen
också granska de läromedel som används i undervisningen. Mot
denna bakgrund anser föredragande statsrådet att den nuvarande
objektivitetsgranskningen av läromedel kan upphöra. Något behov
av att från centralt håll bestämma vilka läromedel som
uppfyller kraven på att vara ett basläromedel finns inte heller
enligt föredragande statsrådet. Också fastställandet av
basläromedel bör således upphöra.
Enligt motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 15 bör granskning av
läromedel kunna utföras av författare, forskare och olika
sakkunniga, vilka alla bör stå utanför det ordinarie
skolväsendet.
Utskottet har inget att invända mot att det i skolverkets
ordinarie utvärdering av skolverksamheten även ingår en
objektivitetsgranskning av läromedel i samhällsorienterande
ämnen. Det bör ankomma på skolverket att avgöra hur en sådan
granskning skall utföras. Med hänvisning härtill föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub183
yrkande 15 godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:115
om granskning av läromedel.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skolväsendets överklagandenämnd
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub147 yrkande
4, 1990/91:Ub183 yrkande 16 och 1990/91:Ub188 antar det i
proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring
i skollagen (1985:1100) såvitt avser 1kap. 14§,
res. 1 (m) - delvis
2. beträffande överklagande av vissa beslut
att riksdagen antar det i proposition 1990/91:115 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.
11och 30§§, 11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och
13kap. 13§,
res. 1 (m) - delvis
3. beträffande överklagande av visst beslut i kammarrätt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 3,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (fp)
4. beträffande skolpliktsåldern
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub183 yrkande
1, 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6,
1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 antar det i
proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 3kap. 7§,
res. 3 (m, fp)
5. beträffande flexibel skolstart
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:115 och
motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 delvis samt 3 och med avslag
på motionerna 1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181
yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Ub183 yrkande 2 delvis,
1990/91:Ub187 yrkande 2, 1990/91:Ub259 yrkande 2, 1990/91:Ub311
och 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 antar det i proposition
1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 3kap. 8§ samt som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
res. 4 (c, v, mp)
6. beträffande tioårig skolplikt
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub186 yrkande 1
delvis och 1990/91:Ub275 delvis,
res. 5 (fp)
7. beträffande personal på lågstadiet vid flexibel
skolstart
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub178 och
1990/91:Ub184 delvis,
8. beträffande skolförberedande verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10,
1990/91:Ub184 delvis, 1990/91:Ub185 och 1990/91:Ub241 yrkande
5,
res. 6 (m)
9. beträffande skolmognadsprov
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 7,
10. beträffande neutral avgift för omsorg på daghem och
fritidshem
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 5 och
1990/91:Ub184 delvis,
11. beträffande skolstart höst och vår
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub206 och
1990/91:Ub813 yrkande 5,
13. beträffande undervisningen på lågstadiet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub183 yrkandena 4, 5, 6,
7, 8 och 9,
res. 7 (m)
14. beträffande former för elevinflytande
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub183 yrkande 14,
res. 8 (m)
15. beträffande föräldrars rätt till inflytande i skolan
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 5,
res. 9 (fp, mp)
16. beträffande delegering av beslut
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 6,
res. 10 (fp, mp)
17. beträffande obligatoriska hälsokontroller
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub181 yrkande
11 och 1990/91:Ub182 yrkande 1 antar det i proposition
1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 14kap. 3§,
res. 11 (mp)
18. beträffande skolhälsovårdens allmänna inriktning,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub179 yrkandena 1 och 2,
res. 12 (fp, c, mp)
19. beträffande tillsyn av skolhälsovården
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub179 yrkande 3
antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 8§,
res. 13 (fp)
20. beträffande samverkan mellan myndigheter i vad gäller
skolhälsovård, m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub179 yrkandena 4 och 5,
res. 14 (fp) - villk. 13
21. beträffande skolläkarens roll i skolhälsovården, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub182 yrkande 2 och
1990/91:Ub307,
22. beträffande lagfäst rätt att välja skola
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 7 och
1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12,
res. 15 (m, fp, mp) - delvis
23. beträffande val av skola
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub187 yrkande 3
och med avslag på motion 1990/91:Ub186 yrkande 2 antar det i
proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 4kap. 6§ tredje stycket,
res. 15 (m, fp, mp) delvis
24. beträffande skolskjuts
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub181 yrkande 8,
25. beträffande förläggning av icke obligatoriska inslag i
utbildningen
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkande
4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och 1990/91:Ub187 yrkande 4 antar
det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 1§ tredje stycket,
res. 16 (c, v, mp)
26. beträffande minsta gruppstorlek för anordnande av
hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och
1990/91:Ub181 yrkande 9,
res. 17 (v, mp)
27. beträffande godkännande av fristående skolor
att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub225
yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35
yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande
15 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra
stycket,
res. 18 (m, fp, mp)
28. beträffande statsbidrag till fristående skolor fr.o.m.
budgetåret 1992/93
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub6 yrkande
8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 5, 1990/91:Ub183 yrkande 13,
1990/91:Ub186 yrkande 4 och 1990/91:Ub187 yrkandena 5 och 6
samt med avslag på proposition 1990/91:115 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 19 (m, fp, c, mp) - motiv.
29. beträffande grundskolans stadieindelning
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkande
3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 antar det i proposition
1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 4kap. 3§ första stycket,
res. 20 (c, v, mp)
30. beträffande möjlighet att tvångsförflytta elev
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub201,
31. beträffande lagfäst rätt till tre års gymnasiestudier,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13
och 14,
res. 21 (mp)
32. beträffande gymnasieutbildning på entreprenad
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub330,
res. 22 (m, fp)
33. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria
skolmåltider
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub180 yrkande 6,
res. 23 (v)
34. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
att riksdagen antar det i proposition 1990/91:115 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser
ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den ändringen att
bestämmelserna erhåller i bilaga 7 som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
35. beträffande lag om ändring i skollagen i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt under momenten 1, 2, 4, 5, 17, 19, 23, 25,
27, 29 och 34,
36. beträffande lag om ändring i kommunalskattelagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar det
av utskottet i bilaga 10 framlagda förslaget till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
37. beträffande lag om ändring i sekretesslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100),
38. beträffande lag om ändring i lagen om rätt till
ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen om rätt till ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare (1986:163),
39. beträffande lag om ändring i arbetsrättsliga
beredskapslagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),
40. beträffande lag om ändring i semesterlagen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
semesterlagen (1977:480),
41. beträffande förordningsreglering
att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition
1990/91:115,
42. beträffande granskning av läromedel
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub183 yrkande 15
godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:115.
res. 24 (m)
Stockholm den 23 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),
Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson
(s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne
Andersson i Vårgårda (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd
Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Ylva Johansson (v), Olavi
Viitanen (s) och Eva Bengtsson (mp).
Reservationer
1. Skolväsendets överklagandenämnd (mom.1), Överklagande av
vissa beslut (mom. 2)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s. 9 slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker regeringens förslag att inrätta ett nytt
prövningsorgan, skolväsendets överklagandenämnd, för beslut
enligt skollagen. Enligt utskottets uppfattning kan antalet
ärenden beräknas bli så litet (ca 150 per år) att de utan
svårighet bör kunna hanteras genom prövning i kammarrätt. Detta
ger även en större rättssäkerhet, eftersom möjlighet skapas
till överprövning i regeringsrätten.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub183 yrkande 16 avslår regeringens förslag i
proposition 1990/91:115 till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 1kap.14§, 5kap. 11och 30§§, 11kap. 15 och
23§§, 12kap. 14§ och 13kap. 13§ samt motionerna
1990/91:Ub147 yrkande 4 och 1990/91:Ub188.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande skolväsendets överklagandenämnd
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 16
och med avslag på motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 4 och
1990/91:Ub188 avslår regeringens förslag i proposition
1990/91:115 till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt
avser 1kap.14§,
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande överklagande av vissa beslut
att riksdagen avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.
11och 30§§, 11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och
13kap. 13§,
2. Överklagande av visst beslut i kammarrätt (mom.3)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.9
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om föräldrars och elevers val av
skola bör betraktas som en civil rättighet, varför beslut
enligt den föreslagna lydelsen av 4kap. 6§ skollagen bör
överprövas av domstol och inte av den av regeringen föreslagna
skolväsendets överklagandenämnd.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande överklagande av visst beslut i kammarrätt
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Skolpliktsåldern (mom.4)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.10
börjar med "I propositionen" och på s.11 slutar med "3kap.
7§" bort ha följande lydelse:
Mognadsspridningen bland barn i de aktuella åldrarna är stor.
Det talar för en nära samverkan mellan barnomsorg och skola, en
strävan mot arbetsformer i skolan där gränserna mellan
årskurserna löses upp och en möjlighet till flexibel
skolstartsålder.
Utskottet ser de nu föreslagna ändringarna i regelverket för
skolan som en ambition från regeringens sida att sänka den
genomsnittliga skolstartsåldern. Allt talar för att denna
ambition motsvaras av en önskan hos många föräldrar. Utskottet
konstaterar i likhet med regeringen att barn i Sverige börjar
sin skolgång sent internationellt sett. Detta kommer att
framstå allt klarare ju längre arbetet med den europeiska
integrationen fortsätter.
Enligt utskottets mening blir det därför naturligt att, när
de nu aktuella förändringarna slår igenom, också sänka
skolpliktsåldern. Liksom hittills skall det givetvis vara
möjligt för de föräldrar som så önskar att uppskjuta
skolstarten. Avgörande för när beslut om sänkt skolpliktsålder
kan fattas blir kommunernas förmåga att leva upp till
intentionerna i det riksdagsbeslut som nu fattas. Skolans
arbetsformer måste anpassas till sexåringarnas utvecklingsnivå,
som genomsnittligt givetvis skiljer sig från sjuåringarnas, och
förutsättningar i övrigt.
Riksdagen bör nu fatta ett principbeslut om att
skolpliktsåldern skall sänkas och hos regeringen begära att en
sänkt skolpliktsålder införs vid tidpunkt när de
förutsättningar utskottet här angivit föreligger.
Vad utskottet anfört om sänkt skolpliktsålder bör riksdagen
med bifall till motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 1,
1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6,
1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande skolpliktsåldern
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183
yrkande 1, 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241
yrkande 6, 1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Flexibel skolstart (mom.5)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ylva
Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.11
börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s.12 slutar med
"utskottet anfört" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en diskussion om flexibel skolstart bör
utgå från barnens behov och vad som är lämpligt för deras
utveckling. Det är därför angeläget att påskynda en fortsatt
utveckling av samverkan mellan barnomsorgen och skolan. I en
sådan verksamhet kan man ta till vara det bästa i förskolans
praktik och pedagogik och i lågstadiets arbetssätt. Personalen
måste ha en helhetssyn på barnen och ta hänsyn till deras olika
mognadsnivå. Mot denna bakgrund är det väsentligt att det finns
ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola. Enligt
utskottets mening bör ett sådant dokument föreligga innan
riksdagen fattar beslut om flexibel skolstart.
Utskottet anser vidare att regeringens förslag om en flexibel
skolstart inte är tillräckligt väl genomarbetat. Propositionen
lämnar ett antal frågor obesvarade när det gäller
konsekvenserna för skolhuvudmännen. Det gäller t.ex. tillgång
till lokaler, lärarförsörjningen och fortbildningen samt de
omedelbara effekterna på den kommunala ekonomin.
Utskottet konstaterar att i dag nästan 100% av alla
sexåringar går i förskolan och således omfattas av en
pedagogisk verksamhet som leds av för ändamålet utbildad
personal. I stället för en flexibel skolstart bör en
obligatorisk verksamhet för sexåringarna skapas som utgår från
de grundläggande principerna för barns utveckling som nyss
angetts. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2,
3, 4 och 6, 1990/91:Ub187 yrkande 3, 1990/91:Ub259 yrkande 2,
1990/91:Ub311 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 samt med
avslag på motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 och 3 dels som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört, dels
avslå det i propositionen framlagda lagförslaget såvitt avser
3kap. 8§.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande flexibel skolstart
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180
yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6,
1990/91:Ub187 yrkande 2, 1990/91:Ub259 yrkande 2, 1990/91:Ub311
samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion
1990/91:Ub183 yrkandena 2 och 3 dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår det i
proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 3kap. 8§,
5. Tioårig skolplikt (mom.6)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.12
börjar med "Regeringen föreslår" och på s.13 slutar med "sig
tidigare" bort ha följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit pågår i ett stort antal kommuner
i landet försöksverksamhet med att integrera förskolan för
sexåringar och grundskolans lågstadium. I realiteten innebär
detta att lågstadiet omfattar fyra årskurser. Den flexibla
skolstarten enligt propositionen kommer enligt utskottets
uppfattning att beröva eleverna i nyssnämnda integrerade
verksamhet ett skolår. Följaktligen kommer de inte heller att
ha de kunskaper som elever normalt har i dag när de lämnar
årskurs 9.
Kunskapsstoffet är så stort att ett tionde grundskoleår är
starkt motiverat. Enligt utskottets mening är det bättre att
15--16-åringarna, som nu, befinner sig i grundskolan än i
gymnasieskolan. Olägenheterna med nioårig skolplikt när de
flesta börjar skolan vid sex års ålder blir särskilt tydliga
för de elever som väljer att inte omedelbart gå vidare till
gymnasiet. De ungdomarna skulle då börja söka arbete, 14--15 år
gamla, vilket i många fall säkert skulle medföra problem.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub186 yrkande 1 och 1990/91:Ub275 (båda delvis) bör
uttala att grundskolan på sikt skall göras tioårig.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande tioårig skolplikt
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub186
yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275 delvis som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Skolförberedande verksamhet (mom.8)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "Som framhålls" och som på s. 14 slutar med "yrkande
5" bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att begreppet
förskola avser den skolförberedande verksamhet som skall
erbjudas alla barn året före skolstarten. Barnen behöver en
pedagogisk, välstrukturerad och systematisk träning som
förberedelse för skolan. Deras nyfikenhet och intresse av att
lära måste tas till vara och stimuleras på ett helt annat sätt
än vad som kan ske i barnomsorgen. Denna förskola -- i ordets
egentliga mening -- bör enligt utskottets uppfattning ha skolan
som huvudman. Skolan skall ange dess mål och innehåll.
Vad utskottet anfört om skolförberedande verksamhet bör
riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10
och 1990/91:Ub241 yrkande 5 och med anledning av motionerna
1990/91:Ub184 delvis samt 1990/91:Ub185 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande skolförberedande verksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183
yrkande 10 och 1990/91:Ub241 yrkande 5 och med anledning av
motionerna 1990/91:Ub184 delvis samt 1990/91:Ub185 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Undervisningen på lågstadiet (mom.13)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.16
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "och 9" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är barns mognad inte ett
entydigt begrepp relaterat till en viss ålder. Mot denna
bakgrund bör skollagens 4kap. 2§ om grundskolans mål
kompletteras med en formulering innebärande att varje elev
skall ges möjlighet att optimalt utvecklas efter sina
förutsättningar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
ett förslag till lag i detta avseende.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolan bör ha
en organisation som ger möjlighet till en individuellt avpassad
studietakt. Detta bör gälla hela grundskolan. Vidare bör
lågstadiet vara årskurslöst och flexibelt. Vissa elever kan
behöva fyra år för att inhämta lågstadiets kunskaper och
färdigheter, andra kan passera genom lågstadiet på kortare tid
än tre år. Att barn får utvecklas i egen takt och får
tillräckligt med tid att öva och befästa färdigheter och
kunskaper ger dem en större trygghet och självkänsla.
En tidigare skolstart kräver en översyn av lågstadiets
kursplaner och metoder. Skolans huvuduppgift -- att ge alla
elever goda kunskaper och färdigheter -- skall vara
utgångspunkten i detta arbete.
Slutligen kräver ett nytt innehåll i och en ny organisation
av arbetet på lågstadiet fortbildning av både förskollärare och
grundskollärare. Möjligheterna till vidareutbildning bör även
öka för alla berörda lärarkategorier. Därmed skapas en
karriärmöjlighet som positivt kan påverka rekryteringen av
lärare.
Vad utskottet anfört när det gäller undervisningen på
lågstadiet bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183
yrkandena 4, 5, 6, 7, 8 och 9 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande undervisningen på lågstadiet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkandena
4, 5, 6, 7, 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. Former för elevinflytande (mom.14)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17
börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "motionen
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det naturligt att varje skola
beslutar om vilka styr- och samarbetsformer som skall finnas.
Hur elev- och föräldrainflytandet skall utformas måste avgöras
lokalt. Mot denna bakgrund bör inte skolkonferensen i
gymnasieskolan vara centralt reglerad.
Vad utskottet anfört om former för elevinflytande bör
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 14 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande former för elevinflytande
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Föräldrars rätt till inflytande i skolan (mom.15)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva
Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.17
börjar med "Genom riksdagens" och slutar med "yrkande 5" bort
ha följande lydelse:
Föräldrainflytandet i skolan bör betraktas som en viktig
medborgerlig rättighet och bör lagfästas. Utskottet anser i
likhet med motionärerna att det normala bör vara att en skola
har en styrelse som leds av rektor och i övrigt består av
representanter för elever, föräldrar och personal. Föreslagen
lydelse av 4kap. 2§ skollagen bör kompletteras så att även
föräldrarnas rätt till inflytande garanteras. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om lagtext i enlighet med
motionärernas intentioner.
Vad utskottet anfört om föräldrars rätt till inflytande i
skolan bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186
yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande föräldrars rätt till inflytande i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Delegering av beslut (mom.16)
Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva
Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 6" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att skollagen bör kompletteras med en
bestämmelse som ger de verksamma vid en skola rätt att överta
vissa beslutsbefogenheter från styrelsen för utbildningen. Det
kan t.ex. gälla budgetprioriteringar, skolans ämnesprofil,
skoldagens förläggning, klasstorlekar, vissa personalfrågor
m.m. Denna beslutsrätt bör ges till ett skolråd, som består av
representanter för elever, föräldrar och personal och som leds
av rektorn vid skolan. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag till komplettering av skollagen i enlighet med
yrkande 6 i motion 1990/91:Ub186.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande delegering av beslut
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Obligatoriska hälsokontroller (mom.17)
Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.18
börjar med "Utskottet vill understryka" och slutar med "första
stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den
obligatoriska skolhälsovården, som garanterar att varje elev i
grundskolan får genomgå allmän hälsokontroll en gång på varje
stadium, bör bibehållas. Det är viktigt med närheten och att
skolsköterskan och skolläkaren finns i barnens närmiljö.
Skolhälsovården skall vara en naturlig vardaglig kontakt för
barnen.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 11 och
1990/91:Ub182 yrkande 1 avslår det i proposition 1990/91:115
framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 14kap. 3§.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande obligatoriska hälsokontroller
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181
yrkande 11 och 1990/91:Ub182 yrkande 1 avslår det i proposition
1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 14kap. 3§,
Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson
(fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Bengtsson (mp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkandena avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolhälsovården
-- förutom den allmänna hälsoövervakningen -- bör inriktas på
tre områden.
För det första gäller det barn med särskilda behov. I dag
integreras många barn med betydande handikapp i den vanliga
skolverksamheten. Att medverka till nödvändig medicinsk
information till skolans personal är en viktig uppgift för
skolhälsovården. Detta gäller inte minst vid mera diffusa och
svårförståeliga problem som MBD och dyslexi.
För det andra är det väsentligt att skolhälsovården engageras
i skolans hälsoundervisning t.ex. när det gäller att informera
eleverna om bättre kost och motionsvanor, hälsofostran i
allmänhet och sexuallivets hälsorisker.
För det tredje slutligen är det väsentligt att
skolhälsovårdens kompetens tas till vara i arbetet med en
bättre skolmiljö. Skolsköterskan som normalt befinner sig i
skolmiljön bör påtala brister och föreslå förbättringar av
skolans fysiska och psykosociala miljö.
Utskottet vill understryka att en förutsättning för att
skolhälsovården skall kunna fylla sin funktion är att den är
avgiftsfri för eleverna.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179
yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande skolhälsovårdens allmänna inriktning,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
13. Tillsyn av skolhälsovården (mom.19)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör skolhälsovården jämställas med
annan förebyggande hälso- och sjukvård, varför socialstyrelsen
bör vara tillsynsmyndighet. Utskottet anser vidare att
barnhälsovården och skolhälsovården bör ha samma huvudman. En
rad fördelar skulle därvid kunna uppnås för kommunerna.
Samarbetet i samband med skolstarten skulle exempelvis kunna
förbättras. Mindre kommuner skulle också få större möjligheter
att inrätta kombinerade tjänster för bl.a. läkare och
sjuksköterskor.
Utskottet vill betona att oavsett tillsynsmyndighet
förutsätter en väl fungerande skolhälsovård att det finns
skolsköterskor på skolorna även i framtiden.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub179 yrkande 3 antar det i proposition 1990/91:115
framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 14kap. 8§ med den ändring att paragrafen erhåller i
bilaga 8 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande tillsyn av skolhälsovården
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkande 3
antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 8§ med den
ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 8 som Reservanternas
förslag betecknade lydelse,
14. Samverkan mellan myndigheter i vad gäller skolhälsovård,
m.m. (mom.20)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.19
börjar med "Utskottet erinrar" och på s.20 slutar med "vid
socialstyrelsen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att socialstyrelsen
bör samverka med skolverket när det gäller skolhälsovården och
med arbetarskyddsstyrelsen i frågor som rör arbetsmiljön i
skolan. Regeringen bör komplettera resp. instruktion för
socialstyrelsen, skolverket och arbetarskyddsstyrelsen i detta
avseende.
Utskottet anser vidare att en tjänst som skolöverläkare bör
inrättas vid socialstyrelsen.
Vad utskottet anfört om samverkan mellan myndigheter i vad
gäller skolhälsovård, m.m. bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub179 yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
20. beträffande samverkan mellan myndigheter i vad gäller
skolhälsovård, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkandena
4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
15. Lagfäst rätt att välja skola (mom.22) och Val av skola
(mom.23)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva
Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.20
börjar med "Utskottet erinrar" och på s.21 slutar med "tredje
stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att föräldrar och
elever bör ges ökad rätt att välja skola. Denna rätt skall
gälla både fristående skolor och skolor inom det offentliga
skolväsendet. När det gäller föräldrars och elevers val av
skola är närhetsprincipen självfallet viktig. Att kunna välja
skola skapar i sig ett engagemang hos såväl elever, föräldrar
som personal. Därigenom utvecklas även skolverksamheten. Bra
skolor blir efterfrågade. För de skolor som inte blir lika
populära ges tydlig signal om att åtgärder bör vidtas.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till dels
lag om rätten att välja skola, dels lag om val av skola i
enlighet med vad som anförts i ifrågavarande motioner.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181
yrkande 7, 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12 samt 1990/91:Ub186
yrkande 2 och med avslag på proposition 1990/91:115 i denna del
och motion 1990/91:Ub187 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande lagfäst rätt att välja skola
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181
yrkande 7 och 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande val av skola
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 2
och med avslag på proposition 1990/91:115 i denna del samt
motion 1990/91:Ub187 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
16. Förläggning av icke obligatoriska inslag i utbildningen
(mom.25)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ylva
Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.22
börjar med "Utskottet uppfattar" och på s. 23 slutar med
"tredje stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den föreslagna
ändringen av 3kap. 11§ skollagen, vilken gör det möjligt
för kommunerna att förlägga hemspråksundervisning till
lördagar, innebär flera nackdelar för invandrareleverna och
invandrarundervisningen.
För det första försvåras samplaneringen mellan ämnet svenska
som andraspråk, studiehandledning på hemspråk samt
hemspråksundervisningen och andra undervisningsämnen. För det
andra omöjliggörs en integrering av studiehandledningen på
hemspråk. För det tredje kommer hemspråksundervisningen att
uppfattas som mindre viktigt vilket kan leda till att fler
elever än normalt kommer att välja bort
hemspråksundervisningen. Slutligen anser utskottet att
regeringens förslag strider mot vad utskottet i betänkande
1990/91:UbU7 anfört om värdet av en naturlig tvåspråkighet i
landet och att hemspråksundervisningen bör ha samma ställning
som undervisningen i andra ämnen i skolan och ges likvärdiga
arbetsmöjligheter.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub180 yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och
1990/91:Ub187 yrkande 4 avslår det i proposition 1990/91:115
framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 3kap. 1§ tredje stycket.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
25. beträffande förläggning av icke obligatoriska inslag i
utbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180
yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och 1990/91:Ub187 yrkande 4
avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 1§ tredje
stycket,
17. Minsta gruppstorlek för anordnande av
hemspråksundervisning (mom.26)
Ylva Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.23
börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "yrkande 9" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att rätten till hemspråksundervisningen skall
grundas på den enskilda elevens behov av ett språkstöd. En
bestämmelse om en rimlig minsta gruppstorlek för anordnande av
hemspråksundervisning, vilken avser att begränsa en kommuns
skyldighet att anordna hemspråksundervisning, skulle enligt
utskottets uppfattning stå i strid med denna rätt.
Krav på en minsta gruppstorlek om fem elever kan innebära att
elever i glesbygdskommuner eller elever som har ett mindre
språk som hemspråk i praktiken kommer att förlora sin rätt till
hemspråksundervisning. Utskottet anser mot denna bakgrund att
någon minsta rimliga gruppstorlek inte bör fastställas som
gräns för kommunernas skyldighet att anordna
hemspråksundervisning. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
26. beträffande minsta gruppstorlek för anordnande av
hemspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180
yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Godkännande av fristående skolor (mom.27)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva
Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.24
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "andra stycket" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att möjligheterna att starta och på rättvisa
villkor driva en fristående skola är en medborgerlig rättighet
i en demokrati. Det bör stå föräldrar och lärare fritt att
starta skolor under förutsättning att de bygger på för det
svenska samhället grundläggande värderingar som demokrati,
tolerans och alla människors lika värde samt uppfyller
läroplanens krav. Det bör ankomma på kommunerna att, om dessa
villkor är uppfyllda, godkänna sådana skolor som
statsbidragsberättigade.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ub225 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis,
1990/91:Ub35 yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och
1990/91:Ub821 yrkande 15 antar det i proposition 1990/91:115
framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt
avser 9kap. 1§ andra stycket med den ändringen att
paragrafen erhåller i bilaga 9 som Reservanternas förslag
betecknade lydelse.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
27. beträffande godkännande av fristående skolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub225
yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35
yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande
15 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra
stycket med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 9
som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
19. Statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret
1992/93 (mom.28, motiveringen)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg
(fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson
(fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Bengtsson (mp)
anser
att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med
"Det tar" och slutar med "budgetåret 1992/93" bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att denna förändring av bidragsordningen för
fristående skolor bör göras fr.o.m. budgetåret 1991/92.
20. Grundskolans stadieindelning (mom.29)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ylva
Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.26
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "första stycket"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på att stadieindelningen i grundskolan
har varit betingad av lärarutbildningens och de statligt
reglerade avtalens indelning i skilda lärarkategorier samt det
tidigare statsbidragets konstruktion med bl.a. skilda
delningstal för klasserna på de olika stadierna. Eftersom dessa
betingelser inte längre föreligger behövs det inte heller några
bestämmelser i skollagen om stadieindelning. Mot denna bakgrund
och med hänvisning till den nyligen tillsatta
läroplanskommitténs arbete med att ta fram ett gemensamt
måldokument för skola och barnomsorg anser utskottet det
otidsenligt att behålla den gamla stadieindelningen i
grundskolan. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub180 yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
29. beträffande grundskolans stadieindelning
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180
yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Lagfäst rätt till tre års gymnasiestudier, m.m.
(mom.31)
Eva Bengtsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27
börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "och 14" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag till dels lag om rätt till tre års
gymnasieutbildning, dels lag om rätt för varje elev till
individuellt program i gymnasieskolan, dels ock lag om rätt
till studieavbrott i gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13 och 14 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
31. beträffande lagfäst rätt till tre års gymnasiestudier,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub181 yrkandena
12, 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
22. Gymnasieutbildning på entreprenad (mom.32)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27
börjar med "Utskottet vill hänvisa" och slutar med "av
riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att de bestämmelser i skollagen bör avskaffas
som hindrar en kommun att låta en utomstående organisation
eller ett företag anordna utbildning på gymnasial nivå.
Särskilt i Stockholmsområdet skulle utbildning i
entreprenadform kunna vara attraktivt. Ett samarbete mellan
gymnasieskolan och vissa branschorganisationer skulle kunna
förbättra utbildningen med tanke på möjligheten att få tillgång
till utrustning och lokaler av god kvalitet.
Vad utskottet anfört om gymnasieutbildning på entreprenad bör
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub330 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande gymnasieutbildning på entreprenad
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub330 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider (mom.33)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.27
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 6" bort
ha följande lydelse:
Skolmåltiderna har i flera kommuner fått känna av kraftiga
besparingar. Detta har lett till att skolmaten blivit sämre och
ofta inte uppfyller den tredjedel av dagens näringsbehov som
skolmaten bör innehålla.
Utskottet föreslår att det i skollagen skrivs in att eleverna
utan kostnad skall ha tillgång till skolmåltider motsvarande
minst en tredjedel av det dagliga näringsbehovet. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till lag i enlighet
med utskottets ställningstagande. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1990/91:Ub180 yrkande 6 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
33. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria
skolmåltider
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub180 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Granskning av läromedel (mom.42)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.28
börjar med "Utskottet har" och slutar med "av läromedel" bort
ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig positivt till förslaget att statens
granskning av läromedel skall upphöra. Enligt utskottets
uppfattning bör inte heller skolverket inom ramen för sin
utvärdering ta på sig någon granskningsuppgift. Om en sådan
trots allt skulle behövas bör den kunna utföras av oberoende
författare, forskare och olika sakkunniga. Sådana aktörer
skulle även kunna vitalisera de läromedel som produceras för
skolan.
Vad utskottet anfört om granskning av läromedel bör riksdagen
med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 15 och med
anledning av proposition 1990/91:115 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
42. beträffande granskning av läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 15
och med anledning av proposition 1990/91:115 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Tioårig skolplikt (mom. 6)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anför:
Vad beträffar måldokument för skilda skolformer inkl.
barnomsorgen vill vi hänvisa till den uppfattning vi redogjort
för i motion 1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl.
2. Delegering av beslut (mom. 16)
Ylva Johansson (v) anför:
Vänsterpartiet har i partimotioner föreslagit en modell för
självförvaltande skolor som innebär att en skolenhetsstyrelse
bestående till hälften av elever och till hälften av dem som är
anställda på skolan får ansvar för drift, verksamhet och budget
inom de ramar som de politiskt valda beslutar.
För att det skall bli möjligt för de politiskt valda i en
kommun att välja självförvaltning enligt denna modell krävs en
ändring av kommunallagstiftningen. Riksdagen kommer inom kort
att ta ställning till förslag om sådan ändring i samband med
att motionerna med anledning av proposition 1990/91:117
behandlas.
3. Statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret
1992/93 (mom.28)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anför:
Enligt vår mening är vad utskottet anfört om statsbidrag till
fristående skolor för skolpliktiga elever och kommunernas
fördelning av dessa bidrag väl förenligt med vad vi länge
anfört om ett s.k. skolpengssystem. Ett fullständigt
genomförande av ett sådant system förutsätter andra regler
beträffande kommunernas informationsskyldighet till elever och
föräldrar, rätten att välja skola samt fördelningen av de
kommunala medlen för skolan.
4. Statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret
1992/93 (mom.28)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anför:
Vi har i detta sammanhang accepterat vad utskottet anfört om
statsbidrag till fristående skolor över grundskolenivå. Vi vill
dock erinra om att vi i annat sammanhang (reservation 5 i
betänkande 1990/91:UbU9) förordat att statsbidragen till sådana
fristående skolor, som har ett innehåll som motsvarar
gymnasieskolans, skall vara likvärdiga med bidragen till den
kommunala gymnasieskolan. På sikt anser vi att statsbidragen
till fristående skolor, vilkas undervisning motsvarar
gymnasieskolans, bör inordnas i ett liknande system som det som
nu införs för fristående skolor på grundskolenivå.
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Förslag
såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser m.m.
Bilaga 7
Lag om ändring i lagen (1991:000) om ändring i skollagen
(1985:1100)
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:000) om ändring i
skollagen1 (1985:1100)
dels att 3 kap. 7, 9, 17, 19, 20 och 21 §§, 4 och 6--9
kap., 15 kap. 7§ samt punkten 6 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1990:1477) om ändring i skollagen skall upphöra att
gälla,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 17§ skall utgå,
dels att nuvarande 1 kap. 14§ och 3 kap. 6§ skall
betecknas 1 kap. 16§ resp. 3 kap 7§,
dels att 3 kap. 1, 4, 5, 8, 10--14 och 16§§, 5 kap. 11
och 30§§, 10kap. 1, 3 och 5§§, 11 kap. 15 och 23§§, 12
kap. 14§, 13 kap. 13§, 14 kap. 1, 3, 4 och 8§§, 15 kap.
6§, övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000) om ändring
i skollagen, rubriken till 3 kap. samt rubriken närmast före 3
kap. 1§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före nuvarande 3 kap. 6§
skall sättas närmast före 3 kap. 7§,
dels att det i lagen skall införas fem nya kapitel, 4 och
6--9 kap., samt fyra nya paragrafer, 1 kap. 14§, 3 kap. 6§,
10 kap. 6§, 15 kap. 13 och 14§§, av följande lydelse.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas på
undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs
nedan.
Genom lagen upphävs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och
lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för
invandrare.
2. Bestämmelserna 5 och 11--13kap. tillämpas först i fråga
om sådan utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992. För
utbildning i gymnasieskolan, för vuxenutbildning och för
undervisning i svenska för invandrare som äger rum före den 1
juli 1992 gäller äldre bestämmelser, dock med de undantag som
anges nedan under 8--15. Intill den 1 juli 1992 skall också
tillämpas bestämmelserna om uppföljningsansvaret i 3kap.
18§ i dess äldre lydelse.
3. Utöver vad som följer av 3kap. i dess nya lydelse skall
bestämmelserna i 3kap. 7 och 16§§ i deras äldre lydelse
tillämpas beträffande barn födda före år 1985. Vad som sägs om
länsskolnämnden i 3kap. 16§ skall dock i stället avse
styrelsen för utbildningen.
4. Bestämmelsen i 3kap. 8§ skall tillämpas först fr.o.m.
den 1 juli 1997. Till dess gäller att hemkommunen får medge
barn att börja i grundskolan eller i annan skola för vanlig
skolplikt redan det kalenderår de fyller sex år, om barnets
vårdnadshavare begär det. Motsvarande skall under samma tid
gälla huvudmannen för särskolan resp. specialskolan såvitt
gäller skola för särskild skolplikt. I fråga om sameskolan
lämnas sådant medgivande av sameskolstyrelsen.
1 Lydelse enligt förslaget i 1990/91:Ubu16
5. Sådana utbildningar i gymnasieskolan som har påbörjats
före den 1 juli 1992 men då ännu inte slutförts skall
huvudmannen fortsättningsvis anordna till dess eleverna har
avslutat dem. Huvudmannen får för sådan fortsatt utbildning
anordna samtliga de studievägar som huvudmannen hade rätt att
anordna under läsåret 1991/92. Intagning till årskurs 4 av
fyraårig teknisk linje får dock inte ske efter läsåret 1992/93.
Som elevområde för grenar och varianter som börjar i högre
årskurs gäller de elevområden som fanns under läsåret 1991/92.
I fråga om interkommunal ersättning för sådan utbildning som
avses i första stycket tillämpas bestämmelserna i 8 andra och
tredje styckena.
6. En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92
hade rätt att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan får
även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella
programmen, anordna dessa linjer med undantag för tvåårig
ekonomisk och tvåårig teknisk linje. Intagning till årskurs 1
får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket,
skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna
har avslutat den.
Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas
beträffande sådan utbildning på linjer som anordnas enligt
första stycket.
En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92
hade rätt att anordna utbildning på specialkurser i
gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ
till de nationella programmen, anordna dessa specialkurser.
Intagning får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
7. Före läsåret 1993/94 får utbildning på nationella program
inte anordnas i andra kommuner än i dem som vid ikraftträdandet
hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.
8. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli
1991--30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i
5kap. 15--20§§ i deras äldre lydelse och i 6kap.
vuxenutbildningslagen (1984:1118) följande.
En kommun som i sin gymnasieskola eller sin grundvux eller
komvux har tagit in en elev från en annan kommun har rätt till
ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från
elevens hemkommun.
En landstingskommun som i sin gymnasieskola eller komvux har
tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader
för elevens utbildning. Ersättningen skall betalas av elevens
hemkommun.
En landstingskommun som i sin särvux har tagit in en elev har
rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning
från en kommun som ingår i en annan landstingskommun eller som
inte ingår i någon landstingskommun. Ersättningen skall i
sådant fall betalas av elevens hemlandstingskommun eller, om
eleven kommer från en kommun som inte ingår i någon
landstingskommun, av denna. Motsvarande rätt tillkommer en
kommun som inte ingår i någon landstingskommun.
9. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli
1991--30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i
5kap. 9§ andra och tredje styckena och 10§ i deras äldre
lydelse följande.
Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen för
utbildningen i den kommun där mottagande har sökts. Styrelsens
beslut får av sökanden överklagas hos skolväsendets
överklagandenämnd.
10. Bestämmelserna i 2kap. 1§ vuxenutbildningslagen
(1984:1118) skall inte tillämpas.
11. Beslut som enligt 3kap. 7§, 4kap. 5§, 4akap.
6§ vuxenutbildningslagen och 10§ lagen (1986:159) om
grundläggande svenskundervisning för invandrare får överklagas
till skolöverstyrelsen, skall i stället överklagas hos
skolväsendets överklagandenämnd.
12. Beträffande utbildning vid statens skolor för vuxna
gäller lagen om statens skolor för vuxna.
13. Utöver den undervisning som anges i 4akap. 1§ får i
särvux anordnas undervisning för dem av de psykiskt
utvecklingsstörda som behöver undervisning motsvarande
träningsskolans.
14. En invandrare som behöver grundläggande
svenskundervisning, men som inte enligt bestämmelsen i 5§
andra stycket lagen (1986:159) om grundläggande
svenskundervisning för invandrare, har rätt till sådan
utbildning skall i stället ha rätt till motsvarande utbildning
i komvux. Kommunerna är skyldiga att vid behov anordna sådan
utbildning.
15. Bestämmelserna i 2kap. 3--7§§ skall tillämpas på
grundläggande svenskundervisning som anordnas efter den 1 juli
1991. För sådan undervisning som anordnas av någon annan än en
kommun skall bestämmelserna i 2kap. 4--7§§ dock inte
tillämpas.
16. Sådana godkännanden av fristående skolor som har
meddelats enligt bestämmelserna i 9kap. 1--3§§ i deras
äldre lydelse och inte återkallats skall alltjämt gälla.
Motsvarande skall för riksinternatskolor gälla beträffande
sådana förklaringar som avses i bestämmelsen i 10kap. 1§ i
dess äldre lydelse.
17. Förekommer i lag eller annan författning beteckningen den
lokala styrelsen för specialskolan skall därmed avses den
styrelse för specialskolan som föreskrivs i 7kap. 5§.
18. Beträffande sådana ärenden som överklagats till en
länsskolnämnd eller skolöverstyrelsen enligt äldre bestämmelser
och som inte avgjorts den 1 juli 1991 skall följande gälla.
Överklaganden av beslut enligt 3kap. 4§ om lämplig
skolform, 3kap. 7§ om uppskjuten skolstart, 3kap. 10§
om skolpliktens upphörande, 3kap. 17§ om fullföljande av
skolgången sedan skolplikten upphört samt enligt 4kap. 13§
och 5kap. 10§ om mottagande av en elev från en annan kommun
prövas av skolväsendets överklagandenämnd.
Även överklaganden av beslut som får överklagas enligt
3kap. 7§, 4kap. 5§, 4akap. 6§
vuxenutbildningslagen (1984:1118) och 10§ lagen (1986:159) om
grundläggande svenskundervisning för invandrare prövas av
skolväsendets överklagandenämnd.
Beslut av skolväsendets överklagandenämnd får inte
överklagas.
Överklaganden av beslut enligt 3kap. 12§ om befrielse
från undervisning och 9kap. 1, 3 eller 7§ om godkännande
eller återkallande av godkännande av fristående skola prövas av
kammarrätten.
Övriga sådana överklaganden som anges i första stycket prövas
av regeringen.
I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet men
för vilka tiden för överklagande inte har gått ut vid den
tidpunkten gäller att, utan hinder av äldre bestämmelser om
överinstans, överklagandena skall prövas av den instans som
ovan i denna punkt har föreskrivits såvitt gäller redan
överklagade ärenden.
19. En kommun som vid ikraftträdandet med skolöverstyrelsens
medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen eller på
omvårdnadslinjen enligt förordningen (SÖ-FS 1988:47) med
provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga
yrkesinriktade linjer får efter den 1 juli 1992 anordna
utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan
medgivande från landstingskommunen.
20. En landstingskommun, som vid ikraftträdandet inom sin
gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra områden
än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får
fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992,
förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela
landet och förblir det.
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 14kap.
8§
Bilaga 8
Reservanternas förslag:
Socialstyrelsen skall ha tillsyn över skolhälsovården.
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9kap.
1§ andra stycket
Bilaga 9
Reservanternas förslag:
Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av
styrelsen för utbildningen.
Utskottets framlagda förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Bilaga 10
Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse:
Nuvarande lydelse1
Föreslagen lydelse
12. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning
till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om förmånen
grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till
intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också
ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till
smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått
annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon
vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän
försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om
ersättning och ledighet för närståendevård utgör skattepliktig
intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör
ersättning för merkostnader.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode
enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för
doktorander, timersättning vid grundutbildning för vuxna
(grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för
invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode
enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för
doktorander, timersättning vid kommunal vuxenutbildning
(komvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
(särvux) och vid svenskundervisning för invandrare (sfi)
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant
arbetsmarknadsstöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från
erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd som
lämnas till arbetslös som startar egen rörelse samt ersättning
enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos
offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig intäkt av
tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret
räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt
av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser
utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i
fråga om sådana bidrag likställda.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första
gången vid 1993 års taxering.