I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om
gymnasieskolan och vuxenutbildningen jämte motioner.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:85 (s. 220) föreslagit
1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i
skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,
3. att riksdagen antar förslaget till lag om
uppdragsutbildning i vissa fall,
4. att riksdagen antar förslaget till lag om kommunernas
skyldighet att svara för vissa elevresor,
5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
avveckling av nuvarande specialkurser (avsnitt 3.6),
6. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 3.7.3),
7. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
timplanerna i kommunal vuxenutbildning (avsnitt 4.7),
8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
avveckling av statens skolor för vuxna (avsnitt 4.10),
9. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
inrättandet av ett resurscenter för distansundervisning
(avsnitt 4.10),
10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
uppföljning och utvärdering (avsnitt 5.5),
11. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
samverkan mellan olika utbildningsanordnare m.m. (avsnitt
5.1.1),
12. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
jämställdhet mellan kvinnor och män (avsnitt 5.2.3),
13. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
riktlinjer för det förestående läroplans- och kursplanearbetet
(avsnitt 5.4),
14. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
urval vid intagningen i gymnasieskolan (avsnitt 5.6.2),
15. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
behörighet och betygsfrågor (avsnitt 5.6),
16. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
utbildning av lärare m.m. (avsnitt 5.7),
17. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
riksrekryterande utbildningar (avsnitt 5.9.1 och 5.9.2),
18. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
kommunernas skadeståndsansvar vid arbetsplatsförlagd utbildning
(avsnitt 5.9.4).
Regeringen har i avsnitt 10 under punkt B10 (s.221--222)
föreslagit
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits
om ett schabloniserat statsbidragssystem för vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda,
2. att riksdagen till Bidrag till driften av vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 38563000kr.
Regeringen har i avsnitt 10 under punkt B 11 (s.223--225)
föreslagit
att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i
svenska språket för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 290000000kr.
Regeringen har i avsnitt 10 under punkt B14 (s. 225--226)
föreslagit
att riksdagen till Statens skolor för vuxna för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25757000 kr.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:85
1990/91:Ub110 av Maja Bäckström och Johnny Ahlqvist (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap i gymnasieskolan.
1990/91:Ub112 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att semesterlagen ändras fr.o.m.
den 1 juli 1991 så att rätt till semesterlön under grund-sfi
slopas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjning av de statliga
timersättningarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av lagen om ledighet för
grund-sfi.
1990/91:Ub113 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om det nordiska stoffet.
1990/91:Ub114 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ämnet religionskunskap skall ingå i den
obligatoriska kärnan för gymnasieskolan.
1990/91:Ub115 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om språkens ställning i gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den arbetsplatsförlagda utbildningen
i gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsumtionslinjen.
1990/91:Ub116 av Iréne Vestlund m.fl. (s, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att landstinget Dalarna även
fortsättningsvis får vara huvudman för yrkesförberedande
utbildning i musik och att denna blir treårig,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utbildningen jämställs med
yrkesdansarutbildningen och tilldelas särskilt verksamhetsstöd,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att dispens medges så att elever över
20 år kan söka sig till denna utbildning.
1990/91:Ub117 av Eva Björne m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet för tusentals personer att
via distansutbildning kunna få en utbildning eller kunna fort-
och/eller vidareutbilda sig,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att statens skola för
vuxna i Härnösand kan fortsätta och utveckla sin verksamhet.
1990/91:Ub118 av Ulla Tillander (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om att
minska antalet timmar i karaktärsämnena inom
naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
i princip oförändrat timtal för den lärarledda undervisningen
på de studieförberedande programmen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om religionskunskapens ställning i
gymnasieskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att låta dem som går på
yrkesförberedande linjer få del av religion, etik och
livsfrågor på garanterad tid,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ämnet religion, etik och
livsfrågor inom omvårdnadsprogrammet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av att slå vakt om
lärarkompetensen och att satsa på fortbildning.
1990/91:Ub119 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om barn- och fritidsprogrammet i den nya
gymnasieskolan.
1990/91:Ub120 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om distansutbildning och uppbyggnad i
projektform av kompetenscenter för distansöverbryggande teknik
på utbildningsområdet.
1990/91:Ub121 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att omvårdnadsutbildning även
skall få anordnas av primärkommunerna.
1990/91:Ub122 av Karl Hagström och Sigrid Bolkéus (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilläggspoäng för underrepresenterat
kön.
1990/91:Ub123 av Hans Dau (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering
av gymnasieskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till
reformering av gymnasieskolan, bl.a. vad gäller
språkutbildningen, i enlighet med vad som i motionen anförts.
1990/91:Ub124 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vissa särskoleelevers tillträde till gymnasieskolans
individuella program.
1990/91:Ub125 av Ingegerd Anderlund och Bengt Kronblad (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna behovet av att yrkesråd inrättas och att det regleras i
skollagen.
1990/91:Ub126 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering
av gymnasieskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till
reformering av gymnasieskolans studieförberedande och
yrkesförberedande utbildningar i enlighet med vad som i
motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utgångspunkterna för
gymnasieutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ämnet geografi,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att delta i kommunal
vuxenutbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betyg i den kommunala
vuxenutbildningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samordning av vuxenutbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om huvudmannaskapet för programmen
rörande naturbruk och omvårdnad,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ner
statens skolor för vuxna.
1990/91:Ub127 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller
gymnasieskolan och hos regeringen begär förslag om en ny
gymnasieskola i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen beslutar att statens skolor för vuxna skall
bedriva sin verksamhet som i dag i avvaktan på den aviserade
utredningen,
3. att riksdagen till Statens skolor för vuxna för
budgetåret 1991/92 anslår 33000000 kr.,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om religionsämnets ställning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärlingsutbildning.
1990/91:Ub128 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att grenen musik inom det estetiska
programmet skall vara en självständig gren med direktval musik
i årskurs 1.
1990/91:Ub129 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, v, mp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utrymmet för språk inom
samhällsvetenskapsprogrammets humanistiska gren,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anordnande av undervisning i latin
och grekiska.
1990/91:Ub130 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 vad gäller
distansutbildning,
2. att riksdagen beslutar att den statsbidragsbaserade
distansutbildningen bibehålls vid statens skolor för vuxna i
Norrköping och Härnösand.
1990/91:Ub131 av Karl-Göran Biörsmark och Birger Hagård (fp,
m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om geografi som kärnämne om 40
timmar i gymnasieskolan.
1990/91:Ub132 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utgångspunkterna för den nya framtida
gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etappstudier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om identitetsarbete och att främja
elevernas utveckling till harmoniska människor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördjupad kunskapssyn,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om eleven i centrum,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elevens inflytande och ansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokal styrelse på skolenheten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pedagogik i gymnasieskolan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarnas och SYO-personalens
fortbildning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöundervisning, hälsa och
internationalisering,
11. att riksdagen beslutar att införa ett livsvetenskapligt
program enligt vad i motionen anförts,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nationella program och att dessa
successivt övergår till individuella program,
13. att riksdagen beslutar och lagfäster varje elevs rätt
till individuellt program,
14. att riksdagen beslutar att avslå obligatorisk treårig
gymnasieskola,
15. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt att studera tre
år i gymnasieskolan enligt vad i motionen anförts,
16. att riksdagen beslutar att avslå den allmänna
behörigheten och att grunden för utbildning på högskolenivå
skall utgöras av adekvata förkunskaper för den valda
studiegången,
17. att riksdagen beslutar införa elevrelaterat statsbidrag,
s.k. elevpeng i gymnasieskolan, på komvux och på statens skolor
för vuxna,
18. att riksdagen beslutar att elevpeng följer studerande
till den kommun där eleven antagits,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studieavbrott,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarrollen,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om schemalagd informationsskyldighet för
SYO,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en "provkarta" och vikten av
vägledning och handledning,
23. att riksdagen beslutar att avslå åldersgränsen 20 år på
komvux; åldersgränsen helt skall slopas,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsförlagd utbildning,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärlingsutbildning,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om öppning mot andra skolformer och rätt
att tillgodoräkna sig studier utomlands,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljökunskap för kommande
beslutsfattare,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om SSVH-hörsel,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avslå nedläggningen av SSV,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avvakta utredningen om
distansutbildningscentrum innan någon neddragning sker på SSV,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om timplaner,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om läroplan, mål- och riktlinjer samt
betyg och kompetensbevis,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kostnaderna för gymnasieskolan,
35. att riksdagen beslutar om en konsekvensanalys av
propositionen om den nya gymnasieskolan enligt vad i motionen
anförts.
1990/91:Ub133 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vissa särskoleelevers rätt till utbildning
i den framtida gymnasieskolan.
1990/91:Ub134 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om distansinstitut och distansundervisning vid
SSVH i Härnösand.
1990/91:Ub135 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Byggprogrammets uppdelning och om antal
"minsta timmar" för undervisning i programmets karaktärsämnen.
1990/91:Ub136 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om linjeuppdelning under tredje gymnasieåret
för energiprogrammets VVS-gren och fordonsprogrammets
transportgren.
1990/91:Ub137 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar om ändrad lydelse av 5kap. 6§ skollagen
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub138 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hushållsskolornas fortsatta
verksamhet.
1990/91:Ub139 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens proposition om gymnasieskolan och hos
regeringen begär ett nytt förslag.
1990/91:Ub141 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av undervisningen i
hemkunskap och slöjd på gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kursplanearbetet.
1990/91:Ub142 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkning av de moderna språkens
ställning i gymnasieskolan.
1990/91:Ub143 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering
av gymnasieskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag,
inkluderande etikundervisningens utformning inom ramen för
religionsämnet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub144 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationellt utbyte inom
gymnasieskolan.
1990/91:Ub146 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medverkan från skolverket vid utvecklingen
av självinstruerande läromedel m.m. för ett tvärvetenskapligt
individuellt program (humaniora--naturvetenskap).
1990/91:Ub147 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tiden för de gemensamma ämnena
kan läggas ut på ett flexibelt sätt under de tre åren,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att grendelning skall vara möjlig
även i årskurs 1,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fortsatta möjligheter för
kommuner att få anordna utbildning på omvårdnadsprogrammet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning av plåtslagare inom
byggprogrammet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning för sjöfartens
personalbehov inom energiprogrammet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning med textil inriktning inom
hantverksprogrammet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning för storhushåll inom
hotell- och restaurangprogrammet,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning av tandsköterskor inom
omvårdnadsprogrammet,
10. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 såvitt avser
förslag om reduktion av antal timmar i de studieförberedande
programmen,
11. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökning av det samhällsvetenskapliga
programmet med, i första hand, 100 timmar,
12. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökning av den garanterade
undervisningstiden för de naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga programmen till 1850 timmar,
13. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar
330000000 kr. utöver regeringens förslag, eller således
30606451000kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett samordnat språkprogram för
grundskolan och gymnasieskolan,
15. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i den gemensamma kärnan som skall ingå
i samtliga program -- utöver regeringens förslag -- även skall
ingå 30 timmar religionskunskap,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skolans arbetslivskontakter skall
redovisas i den kommunala skolplanen,
17. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 som
sin mening ger regeringen till känna att den statliga
regleringen av nuvarande gymnasieorter avvecklas fr.o.m.
budgetåret 1992/93,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av
gymnasiereformens finansiering,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betyg i gymnasieskolan,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att studera på annan ort inom
vuxenutbildningen,
21. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 såvitt avser
förslag om avveckling av statens skolor för vuxna,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en samlad översyn för att utveckla
formerna för distansundervisning,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samordning med den översyn som skall
göras av svensk undervisning i utlandet,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna
vad i motionen anförts om arbetslivets medverkan i det kommande
läroplans- och kursplanearbetet.
1990/91:Ub148 av Ulf Melin och Birgit Henriksson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som gör det
möjligt för primärkommun att även i fortsättningen bedriva
omvårdnadsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub149 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en sektorsindelad gymnasieskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pedagogiskt nytänkande och
demokratisering av arbetsformer i gymnasieskolan,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om praktik
inom samtliga program i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den garanterade lärarhandledda tiden
för det estetiska programmet, naturvetenskaps- och
samhällsvetenskapsprogrammen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om verksamheter utöver de garanterade
timplanerna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om "elitlinjer",
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan
lagändring att elevens rätt att fortsätta påbörjad utbildning
efter studieuppehåll garanteras i enlighet med vad i motionen
anförts,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det minsta antalet elever som krävs
för att gren/tillval skall anordnas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om urvalsinstrument vid intagning till
och inom gymnasieskolan,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan
utökning av den grundläggande vuxenutbildningen att
gymnasieskolans kärnämnen inkluderas i enlighet med vad i
motionen anförts,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppdrag åt andra att anordna komvux,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna,
13. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till anslaget B 14.
Statens skolor för vuxna anvisar 10000000kr. utöver
regeringens förslag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansieringen av gymnasiereformen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökade medel för fortbildning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökade medel till stimulansbidrag
för inköp av utrustning.
1990/91:Ub150 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ämnena filosofi och psykologi i den framtida gymnasieskolan.
1990/91:Ub151 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att gymnasieskolans utbildningsalternativ även i
fortsättningen skall benämnas linjer.
1990/91:Ub152 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att statens skolor för vuxna skall
bedriva sin verksamhet som i dag i avvaktan på den aviserade
utredningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare resurser till statens
skola för vuxna (SSV).
1990/91:Ub153 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av etiska levnadsregler i
skolans läroplaner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av undervisningen i ämnet
etik för blivande gymnasielärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av vilken kompetens som
skall gälla för att få undervisa i etik för blivande lärare.
1990/91:Ub154 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:85,
2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till
gymnasiereform i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av särskild intagningsnämnd
för vuxenutbildning.
1990/91:Ub155 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkning av ämnena fysik och
kemi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten att återinföra ämnet
geografi i gymnasieskolan.
1990/91:Ub156 av Nils Fredrik Aurelius m.fl. (m, s, fp, c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att del av lärarledd undervisning som
hittills kan ersättas med distansundervisning på det sätt som
sker vid korrespondensgymnasiet i Torsås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Hermods ges ekonomiska
möjligheter att också i fortsättningen svara för
distansundervisningsmaterial, preparandkurser och särskilda
prövningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att denna gymnasieform även i
fortsättningen blir riksrekryterande.
1990/91:Ub157 av Stina Gustavsson och Karl Erik Olsson (c)
vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortsatta specialkurser och
yrkesinriktade kurser inom jord- och skogsbrukssektorn.
1990/91:Ub158 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett basämne (kärnämne)
kost--konsumentkunskap, införs i samtliga nationella program,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nuvarande konsumtionslinjes
karaktärsämnen i det individuella programmet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de konsumentekonomiska
specialkurserna som ett alternativ i det individuella
programmet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den högre specialkursens kost--hälsa
bibehållande i det framtida kursutbudet,
5. att riksdagen beslutar att utbildningar som tidigare
varit öppna för sökande under 20 år även i fortsättningen skall
vara det,
6. att riksdagen beslutar att det nationella programmet
hotell och restaurang får beteckningen
hotell--restaurang--storhushåll,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att utbildning i storhushåll bör förläggas till
internathushållsskolor/lanthushållsskolor.
1990/91:Ub159 av Eivor Husing (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utbildning av personal anpassad för de små turisthotellen.
1990/91:Ub160 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ämnet religion, etik och livsfrågor i
gymnasieskolan.
1990/91:Ub161 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av de interkommunala
ersättningarna.
1990/91:Ub162 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tvåårigt alternativ i gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortbildningsbehovet för lärare och
SYO-konsulenter samt att kostnader för detta måste medtas vid
finansieringen av reformen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att den bör uppta överläggningar med representanter för
näringslivet för att den arbetsplatsförlagda utbildningen skall
kunna fungera,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alla gymnasieelevers rätt till
undervisning i religionskunskap.
1990/91:Ub163 av Jan Hyttring och Görel Thurdin (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat antal veckotimmar för ämnet
idrott--hälsa för såväl nationella som individuella program,
2. att riksdagen hos regeringen begär en analys av vilken
betydelse ämnet idrott--hälsa har för att förebygga skador av
olika slag och den betydelse ämnet har för hälsa och
välbefinnande samt om det finns någon skillnad i ämnets
betydelse för kvinnor och män.
1990/91:Ub164 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flygteknisk utbildning inom gymnasieskolan.
1990/91:Ub165 av Hans Leghammar och Åsa Domeij (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:85,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som
utvecklar de yrkesinriktade linjernas innehåll i enlighet med
vad som anförs i motionen,
3. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna att de yrkesinriktade
gymnasielinjernas utvecklingspotential skall ses över så att
kvaliteten inom de linjerna kan fördjupas i enlighet med vad
som anförs i motionen.
1990/91:Ub166 av Maud Björnemalm och Rosa-Lill Wåhlstedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om nedläggning av statens skola
för vuxna i Härnösand.
1990/91:Ub167 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen avvisar regeringens förslag att avveckla statens
skola för vuxna.
1990/91:Ub168 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen
beträffande undervisningstiden i religions- och samhällskunskap
i gymnasieskolan beslutar i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1990/91:Ub169 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp, c, v, mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alla gymnasieelever skall ges en
mer omfattande och grundläggande bildundervisning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bildens och bildundervisningens
roll inom det estetiska programmet förstärks,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bild- och konsthistorien ges en
framträdande plats inom gymnasieskolans kulturkunskap.
1990/91:Ub170 av Kersti Johansson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elevers möjlighet till utbildning i
gymnasieskolan.
1990/91:Ub171 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingbritt
Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att geografin
skall bli ett kärnämne i samtliga program i gymnasieskolan och
omfatta 40 timmar.
1990/91:Ub172 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om religionskunskapens ställning i
skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nödvändigheten av att slå vakt om
lärarkompetensen och att satsa på fortbildning i ämnet
religionskunskap.
1990/91:Ub173 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utveckling av distansundervisningen och
nedläggning den 1 juli 1992 av SSVN.
1990/91:Ub174 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att särvuxutbildningen måste komma
alla berättigade till del,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att medel motsvarande 30 milj.kr.
tillförs nuvarande särvux under budgetåret 1991/92.
1990/91:Ub175 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att statens skola för vuxna i
Härnösand skall bedriva sin verksamhet som i dag i avvaktan på
den aviserade utredningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av statens skola i
Härnösand för den regionala utvecklingen.
1990/91:Ub176 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om språkundervisning i gymnasieskolan.
Motioner från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub201 av Sigrid Bolkéus och Gunnar Thollander (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ämnet historia på
gymnasiets treåriga linjer vid den förestående reformeringen av
gymnasieskolan får behålla sin nuvarande ställning, uttryckt i
obligatoriska timtal, fördelade på årskurser.
1989/90:Ub206 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost,
hälsa och hushållning på gymnasieskolans samtliga linjer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det speciella behovet av utökad
utbildning i kost och hushållning på omvårdnadslinjen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utformningen av en ny treårig social
linje,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om
internathushållsskolorna/lanthushållsskolornas roll i den
framtida regionala utbildningen och utvecklingen.
1989/90:Ub212 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om religionsundervisningen på gymnasiet.
1989/90:Ub216 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av att studera historia,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att historieämnets omfattning i den framtida gymnasieskolan bör
vara minst densamma som i dag.
1989/90:Ub221 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, v, mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om språkprogrammet på humanistisk
studieväg i gymnasieskolan.
1989/90:Ub228 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet att förstärka B- och C-språkens ställning i den
svenska skolan.
1989/90:Ub230 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om
internathushållsskolornas/lanthushållsskolornas roll i den
framtida regionala utbildningen och utvecklingen.
1989/90:Ub235 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om mera biologi/ekologi i gymnasieskolan.
1989/90:Ub241 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utnyttja den resurs folkhögskolan utgör, när det gäller
utbyggnaden av gymnasieskolans musiklinje.
1989/90:Ub247 av Sigge Godin och andre vice talman Christer
Eirefelt (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsämnets omfattning i
gymnasieskolan.
1989/90:Ub248 av Charlotte Branting och Ingela Mårtensson
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet i
gymnasieskolan med en internationell linje.
1989/90:Ub256 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att miljöundervisningen
stärks i grund- och gymnasieskolan.
1989/90:Ub262 av Lars Sundin och Ingemar Eliasson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om historieämnets ställning i
gymnasieskolan.
1989/90:Ub271 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att
optikerutbildningen bör överföras till högskolan i enlighet med
vad i motionen anförts.
1989/90:Ub275 av Roland Larsson och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen
får i uppdrag att vidta de åtgärder som behövs med anledning av
vad i motionen anförts om den treåriga omvårdnadsutbildningens
behörighet.
1989/90:Ub278 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om olikheter i kompetensgivning för vårdelever i
försöksverksamheten med den gymnasiala yrkesutbildningen.
1989/90:Ub305 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhetsaspekter vid en
reformering av gymnasieskolan.
1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skolans språkundervisning.
1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
28. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om bildämnets karaktär och
betydelse,
29. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om
hur bildämnet skall utvecklas och stärkas i grundskola och
gymnasieskola i enlighet med vad som i motionen anförts.
1989/90:Ub321 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förändrad gymnasieskola.
1989/90:Ub324 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om religionskunskapsämnet i 90-talets
gymnasieskola.
1989/90:Ub327 av Gunnar Björk m.fl. (c, s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
att "lokalvård och miljö" ges särskild utbildningslinje i
gymnasieskolan.
1989/90:Ub329 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bildämnet i grundskolan och på
gymnasiet.
1989/90:Ub330 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari
yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om införande av miljövård som
specifikt ämne i grund- och gymnasieskolan.
1989/90:Ub337 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade
möjligheter för aktiva idrottsutövare att studera vid samtliga
gymnasieskolor.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr526.
1989/90:Ub535 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökad information angående
konsumentekonomisk utbildning vid lanthushållsskolor.
1989/90:Ub621 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av en ny treårig
vårdutbildning,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grunder för
meritvärdering och lämplighetsprövning vid antagning till
gymnasieskolans omvårdnadslinje.
1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om val av B-språk,
10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att bildämnets och övriga estetiska ämnens betydelse
måste stärkas i grund- och gymnasieskolan,
11. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om hushållning och
konsumentkunskap.
1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
21. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ökad möjlighet till
språktillval på grundskolans högstadium och om gymnasieskolans
språkprogram.
1989/90:Ub813 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om filosofiämnet som obligatoriskt ämne
på alla teoretiska gymnasielinjer.
1989/90:Ub816 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rekryteringen till hantverksyrkena
och förstärkning av utbildningsmöjligheterna,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av vilka
hantverksyrken som bör ha treårig utbildningstid och därefter
återkomma med förslag därpå.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N313.
1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp, mp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen
får i uppdrag att snarast vidta åtgärder för att åstadkomma
konkreta mål för undervisningen i språk i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen
snarast får i uppdrag att utforma modeller för en mer
individualiserad språkundervisning i gymnasieskolan med
utgångspunkt i de resurser som inom ramen för gällande
statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för
språkundervisning.
1989/90:Ub819 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnasieskolans inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kraven på förkunskaper,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjer för den gymnasiala
yrkesutbildningen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förändringar av kurs-och timplaner i enlighet med vad i
motionen anförts,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behov av ökade valmöjligheter,
6. att riksdagen beslutar att betyg skall ges i
tillvalsämnen i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen beslutar att specialgymnasier bör kunna
inrättas i enlighet med vad i motionen anförts.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub203 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utgångspunkterna för
gymnasieutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av tydligt inriktade
utbildningsvägar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att undervisningen skall ske inom
ramen för klart definierade ämnen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nuvarande blockämnesindelning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de skilda uppgifter som vilar på
grundskola resp. gymnasieskola,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samordning av gymnasieskola och
vuxenutbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tydligt angivna förkunskaper för
antagning till gymnasium och högskola,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om allmänna ämnen i den yrkesinriktade
gymnasieutbildningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade möjligheter att genom egna val
påverka innehållet i utbildningen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om yrkesutbildningens anknytning till
arbetslivet,
13. att riksdagen beslutar att inrätta en modern
lärlingsutbildning i enlighet med vad i motionen anförts,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
jämfört med lärlingsutbildningen mer skolförlagd
yrkesutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub204 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om värdet av ett bibehållande av det obligatoriska idrottsämnet
i gymnasieskolan liksom om sambandet mellan en dålig
grundkondition och uppkomsten av belastningsskador i
yrkeslivet.
1990/91:Ub209 av Karin Falkmer (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsämnets betydelse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrott som obligatoriskt ämne på
skolans alla stadier.
1990/91:Ub211 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på förkunskaper för de olika
gymnasielinjerna.
1990/91:Ub218 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att ett konkret förslag skall utarbetas hur generell utbildning
för invandrare kan förverkligas.
1990/91:Ub221 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att särvuxutbildningen måste komma
alla berättigade till del (rubrik 7),
2. att riksdagen beslutar att särvux även skall omfatta
undervisning på träningsskolenivå och att vuxna även skall få
delta i yrkessärskolan (rubrik 7).
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So223.
1990/91:Ub227 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om idrottsämnets ställning och utveckling i
skolan.
1990/91:Ub228 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström
Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagandet av
restriktion för att bevilja lärlingsutbildning.
1990/91:Ub229 av Eva Goës och Anna Horn af Rantzien (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lanthushållsskolor.
1990/91:Ub230 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att återinföra geografi som eget ämne
på gymnasiet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om mera biologi i gymnasieskolan,
3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att införa miljökunskap fr.o.m.
förskola t.o.m. högskola.
1990/91:Ub233 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att idrottsämnet även i fortsättningen bör vara ett
obligatoriskt ämne i gymnasieskolan.
1990/91:Ub234 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att optikerutbildningen bör förläggas
till högskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utformning
och förläggning av sådan utbildning.
1990/91:Ub246 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en parlamentarisk beredning av frågor om
distansundervisningen.
1990/91:Ub247 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ingen nedskärning av idrotten i
skolan skall ske.
1990/91:Ub249 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att idrottsämnet skall vara obligatoriskt i gymnasieskolan.
1990/91:Ub250 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en friare gymnasieskola.
1990/91:Ub253 av Marianne Andersson i Vårgårda och Görel
Thurdin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att idrottsämnet i gymnasieskolan skall vara obligatoriskt och
av minst samma omfattning som i dag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsämnets innehåll vad gäller
starkare inriktning på ergonomi och stimulans till fortsatt
idrottsutövning.
1990/91:Ub256 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att särvux utvidgas till att
omfatta också träningsskolenivån.
1990/91:Ub257 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärlingsutbildning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A223.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av ett nytt
distansundervisningsinstitut.
1990/91:Ub260 av Mats Lindberg och Lena Boström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ökning av ämnet idrott i
gymnasieskolan.
1990/91:Ub261 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att miljöundervisningen stärks
i grund- och gymnasieskolan.
1990/91:Ub262 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kommunerna vid genomförandet av
svenskundervisningen för invandrare tar till vara den relevanta
kapacitet studieförbunden kan erbjuda.
1990/91:Ub269 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en snabb utredning av gränser,
rollfördelning och möjligheter att samordna inom
vuxenutbildning och gymnasieskola.
1990/91:Ub279 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att idrottsämnet även
fortsättningsvis skall vara obligatoriskt även på gymnasienivå.
1990/91:Ub286 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lärlingsutbildning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N291.
1990/91:Ub288 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att samhällsundervisningen bör förstärkas i svenska för
invandrare,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf627.
1990/91:Ub292 av Ingvar Eriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om geografiämnets återinförande som ett
självständigt ämne i gymnasieskolan.
1990/91:Ub300 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en snabb utredning av
gränser, rollfördelning och möjligheter till samordning inom
vuxenutbildningen, och möjligheten till samordning
vuxenutbildning--gymnasieutbildning.
1990/91:Ub304 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att idrottsämnet skall vara
obligatoriskt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utöka och utveckla idrottsämnet.
1990/91:Ub305 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring av gymnasieförordningen och
om mindre icke gymnasieortskommuners möjligheter att få bedriva
gymnasieutbildning.
1990/91:Ub309 av Hans Nyhage m.fl. (m, s, fp, c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om verksamhetsstöd till Väfskolan i Borås.
1990/91:Ub317 av Jan Hyttring m.fl (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aktiva idrottares möjlighet till
studier,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade
möjligheter för aktiva idrottsutövare att studera vid samtliga
gymnasieskolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsämnet i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr522.
1990/91:Ub321 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost,
hälsa och hushållsekonomi på gymansieskolans samtliga linjer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det speciella behovet av utökad
utbildning i kost och hushållning på omvårdnadslinjen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om
internathushållsskolornas/lanthushållsskolornas plats i den
"nya" gymnasieskolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrott och ergonomi i gymnasieskolans
läroplan.
1990/91:Ub323 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att idrottsundervisningen på gymnasiet bör vara obligatorisk.
1990/91:Ub334 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en snabb utredning av gränser,
rollfördelning och möjligheter till samordning inom
vuxenutbildning och gymnasieskola.
1990/91:Ub335 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om idrottsämnet i gymnasieskolan.
1990/91:Ub338 av Ingvar Eriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad
utbildning i elementär naturkunskap i skolan.
1990/91:Ub340 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en snabb utredning och översyn
av gränser, rollfördelning och möjligheter till samordning inom
vuxen- och gymnasieutbildningen.
1990/91:Ub508 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att utbildningen vid
lanthushållskolor ger meritpoäng.
1990/91:Ub575 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen hos regeringen begär en nationell översyn
och redovisning av hur de nya medierna används inom den högre
utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub628 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om distansutbildningsinstitut i
Härnösand.
1990/91:Ub640 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att öppna högskolornas
preparandkurser för gäststuderande även för flyktingar som
avser att studera på högskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lägga ut dessa kurser med
efterföljande rikstest på alla högskoleorter.
1990/91:Ub656 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 1-årig teknikerutbildning inom
elektronik bör tillföras Hälsingland.
1990/91:Ub673 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att tandsköterskeutbildningen
skall vara kvar inom gymnasieskolan inom ramen för
omvårdnadslinjen.
1990/91:Ub698 av Marianne Andersson i Vårgårda och Stina
Gustavsson (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tandvårdsutbildning i gymnasieskolan.
1990/91:Ub699 av Karin Starrin (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ettårig teknikerutbildning i
gymnasieskolans regi.
1990/91:Ub726 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om distansundervisning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A496.
1990/91:Ub802 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjer för en reformering av
gymnasieskolan i syfte att bättre tillgodose flickornas behov
samt stärka deras ställning inför det kommande arbetslivet.
1990/91:Ub804 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att mer biologi/ekologiundervisning införs i skolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att motion och idrott som schemalagt ämne inte minskar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
1990/91:Ub809 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av lektorstjänster i
grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lektorstjänster på alla
gymnasielinjer.
1990/91:Ub810 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrott som obligatoriskt ämne i
gymnasieskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsgymnasier.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr513.
1990/91:Ub811 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samordning av verksamheten inom
gymnasie-, vuxen- och AMU-utbildningen.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att miljökunskap införs som ett
obligatoriskt ämne fr.o.m. förskola t.o.m. högskola,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om val av B-språk,
10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att de estetiska ämnena
och rörelse måste stärkas i grund- och gymnasieskolan,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna.
1990/91:Ub816 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av en treårig gymnasial
vårdutbildning -- omvårdnadslinjen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om yrkeslivserfarenhet vid antagning
till gymnasieskolans omvårdnadslinje.
1990/91:Ub817 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningen av flygmontörer,
flygmekaniker och flygtekniker på gymnasial nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av gymnasial flygteknisk
utbildning.
1990/91:Ub820 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningen i kost- och
konsumentkunskap i gymnasieskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utökad utbildning i kost
och hushållning inom omvårdnadslinjen.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om språkundervisningen på
gymnasieskolans yrkesförberedande linjer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om språkgymnasier.
1990/91:T511 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökat antal
utbildningsmöjligheter för yrken inom handelsflottan.
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:87
1990/91:Ub66 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
program för vuxenutbildningen i enlighet med vad i motionen
anförts.
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:90
1990/91:Ub84 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för miljöutbildning
i skolan.
Utskottet
1. Inledning
Den 1mars 1989 överlämnade skolöverstyrelsen till
regeringen dels förslag till förändringar av gymnasieskolans
studieförberedande linjer, dels förslag till ny
studievägsstruktur för den yrkesförberedande
gymnasieutbildningen (rapporten Redovisning av två
regeringsuppdrag om gymnasieskolan). Utredningen om de
tvååriga, ej direkt yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan
har överlämnat förslag till regeringen i betänkandet (SOU
1989:10) Två nya treåriga linjer i gymnasieskolan. Ett
översynsarbete inom utbildningsdepartementet av den s.k. lilla
ramen och dess specialkurser för sökande med viss ålder,
praktik eller utbildning efter grundskolan samt för
invandrarungdom har redovisats i promemorian Gymnasieskolans
lilla ram. Föredragande statsrådet tar i proposition 1990/91:85
ställning till dessa förslag samt återstående förslag ur
Skola--Arbete-utredningen (SOU 1989:113 resp. 114) jämte vissa
andra förslag om gymnasieskolan som redovisats i propositionen
(s.40--41).
Till grund för statsrådets förslag på vuxenutbildningens
område ligger SÖs fördjupade anslagsframställning för
budgetåren 1991/92--1993/94 samt vissa andra
utredningsuppdrag som redovisas i propositionen (s. 41).
2. En mål- och resultatorienterad styrning av skolan
Riksdagen fattade våren 1989 beslut om skolans utveckling och
styrning. Beslutet innebär att styrningen av skolverksamheten i
större utsträckning än hittills skall ske genom ökad
precisering av mål, riktlinjer och innehåll när det gäller
undervisningen, samtidigt som annan statlig reglering minskas.
På det lokala planet måste detta leda till ett vidgat
ansvarstagande i strävan att förverkliga skolans mål m.m. Av
riksdagsbeslutet framgår vidare att genom vidgningen av
kommunernas ansvar för skolan till frågor som har samband med
den direkta undervisningen ökar behovet av att staten som en
del av sitt övergripande ansvar för skolan följer upp,
utvärderar och utövar tillsyn för att utröna om
skolverksamheten i sin helhet bedrivs på ett sätt som motsvarar
det ökade ansvaret (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95).
Hösten 1989 beslöt riksdagen att den statliga regleringen av
tjänsterna som lärare, skolledare, biträdande skolledare och
syofunktionärer skall upphöra med utgången av år 1990 (prop.
1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). Beslutet innebär att
kommunerna den 1 januari 1991 har ett helt och odelat
arbetsgivaransvar för all personal i skolan.
I proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan stryker
föredragande statsrådet under att dagens krav på en förändrad
och förbättrad offentlig verksamhet måste mötas genom att
ansvaret förs längre ner i organisationen till dem som verkar
och arbetar där. Härigenom och genom att de som är beroende av
verksamheten får ett större inflytande över t.ex.
prioriteringar av insatser kan verksamheten bli effektivare
(bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76).
Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig,
varhelst den anordnas i landet (skollagen 1kap.2§ första
stycket). Allas lika rätt till utbildning är grundläggande för
den svenska skolpolitiken. Skolan skall ge alla samma
möjligheter att utvecklas. Samma mål och riktlinjer skall gälla
för skolorna i landet. Läroplanerna skall enligt nämnda
riksdagsbeslut utformas på ett sådant sätt att de blir klara
och tydliga. Likvärdigheten i ett målstyrt skolsystem måste
också garanteras av uppföljning, utvärdering och en statlig
tillsyn, en statlig lärarutbildning och fortbildning. Genom ett
specialdestinerat statsbidrag, som är uppbyggt utifrån tidigare
statliga bidrag till undervisningsinsatser, avser staten att ge
alla kommuner så långt möjligt likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för verksamheten i skolan. Det förutsätts
slutligen i riksdagsbeslutet att lokala initiativ i vissa
kommuner kommer att kunna stimulera andra kommuner till nya
initiativ i fråga om skolans utveckling.
3. Gymnasieskolan
3.1 Principiella utgångspunkter för en förändring av
gymnasieskolan
Utbildningsväsendet måste enligt föredragande statsrådet i
proposition 1990/91:85 i allt större utsträckning organiseras
så att det kan möta både individens och samhällets krav på ett
livslångt lärande. Gymnasieskolan intar i detta sammanhang en
strategisk position. Den måste därför bli en skola, där varje
individ kan få undervisning utifrån sina skilda förutsättningar
och behov.
Enligt föredragande statsrådet bör utbildningsutbudet
organiseras i nationellt fastställda utbildningsprogram.
Programbegreppet är enligt hans mening att föredra framför
linjebegreppet, därför att det lättare kan förknippas med ramar
inom vilka olika vägar kan väljas. Han menar vidare att det är
en viktig likvärdighetsfråga att alla ungdomar erbjuds en
treårig gymnasieutbildning, oavsett vilken inriktning de
väljer. Målsättningen för gymnasieskolan måste slutligen vara
att erbjuda alla ungdomar en kvalificerad utbildning.
Arbetslivet kräver i större utsträckning än tidigare goda
baskunskaper både i allmänna ämnen och i yrkesämnen.
Gymnasieutbildningen skall ge alla möjlighet att göra en
utvecklingsinsats i arbetslivet och själva utvecklas i sitt
arbete.
Föredragande statsrådet anser att den hittills fasta
grenstrukturen måste ersättas av ett mer flexibelt system.
Utöver nationella grenar som utformas centralt och erbjuds
kommunerna måste utrymme också skapas för lokala grenar, som
utbildningshuvudmannen utformar och fastställer.
De nationella utbildningsprogrammen och de nationella och
lokala grenarna föreslås byggas upp av kurser inom olika
områden. I varje elevs utbildning kommer att ingå ämnen som är
gemensamma för alla elever -- kärnämnen, och ämnen som är
karakteristiska för de olika programmen och grenarna.
Föredragande statsrådets förslag till timplaner återfinns i
propositionen (s. 98--101). De föreslagna timplanerna uttrycker
den tid i timmar om 60 minuter som eleverna skall garanteras
som ett minimum av lärar- eller handledarledd undervisning.
Minsta garanterade undervisningstid är enligt propositionen för
det estetiska programmet 1650 timmar samt för Samhälls- och
Naturvetenskapsprogrammen 1650 resp. 1750 timmar. Dessa
timtal är lägre än för övriga program, som har en minsta
garanterad undervisningstid av 2250 timmar. Enligt
propositionen (s. 109) har resurserna beräknats så att utrymme
finns för huvudmännen att öka undervisningstiden med 5--10%
utöver den angivna tiden.
I åtta motioner yrkas avslag på regeringens förslag till
förändring av gymnasieskolan.
Enligt motion 1990/91:Ub126 (m) bör riksdagen avslå
regeringens förslag till reformering av gymnasieskolan och
begära ett nytt förslag om gymnasieskolans studieförberedande
och yrkesförberedande utbildningar utifrån de utgångspunkter
som anges i motionen. Motionärerna avvisar regeringens förslag
att all gymnasieutbildning skall bli treårig. Enligt deras
uppfattning skall utbildningstidens längd avpassas efter de
skiftande krav som fortsatta studier eller yrkesarbete ställer.
Regeringens förslag innebär, hävdar motionärerna, dramatiska
nedskärningar av undervisningen på samtliga grenar inom den
studieförberedande gymnasieutbildningen. Tiden för ämnen som
svenska, engelska, samhällskunskap och historia föreslås t.ex.
minska med 40--60 %. De grundläggande krav på gymnasieskolan
som ställs i motionen är att den studieförberedande
utbildningen skall ha innehåll, kvalitet och omfattning som ger
de nödvändiga förkunskaperna för att fortsätta i högre
utbildning. Vidare skall den yrkesinriktade utbildningen ha
längd och innehåll som anpassas till yrkets krav.
Yrkesutbildningen skall ha en omfattande anknytning till
arbetslivet. Detta skall ske genom två olika former av
yrkesutbildning, nämligen en ny och modern lärlingsutbildning
samt en skolförlagd utbildning med betydande arbetsplatsinslag.
Genom kompletterande studier skall studerande som saknar
behörighet för högskolestudier kunna skaffa sig sådan. Ett nytt
förslag till förändring av gymnasieskolan måste enligt
motionärernas mening ta sin utgångspunkt i dessa krav
(yrkandena 1, 2 och 3). Avslag på regeringens förslag till
reformering av gymnasieskolan begärs också i motionerna
1990/91:Ub123 (m) och 1990/91:Ub139 (m). Regeringen bör
återkomma med ett nytt förslag. Enligt motion 1990/91:Ub143 (m)
yrkande 1 är bristerna i propositionen så allvarliga att
propositionen inte kan läggas till grund för något beslut i
riksdagen.
I motion 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 1 anförs att regeringens
förslag inte motsvarar de förväntningar som motionärerna haft
på en gymnasiereform. Propositionen bör därför i de delar som
avser gymnasieskolan avslås och återförvisas till regeringen
för ett nytt förslag med sikte på ett riksdagsbeslut våren
1992. Särskilt kritiseras att regeringsförslaget överskattar de
rationaliseringsmöjligheter som finns i gymnasieskolan och
bortser från de behov av kvalitetssatsningar som finns vid
sidan av förlängningen av yrkeslinjerna. Propositionen
innehåller enligt motionärerna inte något relevant
beslutsunderlag. Innan riksdagen tar ställning till strukturen
i en ny gymnasieskola bör regeringen redovisa bl.a.
utvärderingen av översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen
(ÖGY) och ställningstaganden om vilket betygssystem som skall
tillämpas. Motionärernas program för gymnasieskolan innehåller
bl.a. att eleverna skall ges större valfrihet, att åtgärder
vidtas för att garantera eleverna de lektioner som läroplanen
förutsätter, att satsningar görs på språkutbildning genom
större tillvalsmöjligheter och att yrkesutbildningarna
förbättras genom att ett antal av dem förlängs till tre år och
genom en modulindelad kursplan som medger etappavgångar.
I motion 1990/91:Ub132 (mp) redovisar motionärerna sin syn på
den framtida gymnasieskolan med utgångspunkt i bl.a. att
skolan, förutom att ge eleverna utbildning och allmänbildning,
också skall stimulera dem till personlighetsutveckling och
självinsikt. Motionärerna avvisar förslaget i propositionen att
gymnasieskolan skall vara obligatoriskt treårig. Riksdagen bör
i stället besluta om en flexibel gymnasieskola på 2--4 år, men
med en lagfäst rätt till treårig utbildning på gymnasienivå och
därtill rätt till studieavbrott och senare återupptagna
studier. Även studier utomlands bör räknas in i studiegången.
Genom etappstudier och slopad årskursindelning bör eleven ges
maximalt utrymme att skapa sin egen studiegång. Det behövs,
anför motionärerna, en annan pedagogik än den traditionella och
en fördjupad kunskapssyn som syftar till att sätta eleven i
centrum. En utökad timplan krävs enligt motionen för en
förstärkt miljö-, hälso- och språkutbildning. I motionen anförs
vidare att godkända såväl baskurser inom de nationella
programmen som valfria kurser bör berättiga eleven till ett
kompetensbevis. Eleven bör, jämte personalen, ha rätt till
inflytande på verksamheten vid skolenheten, som bör vara
självstyrande. Motionärerna föreslår slutligen att
statsbidraget skall följa eleven till den skola och den kommun
där han väljer att studera (yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11,
12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 32, 33, 34 och 35). Även i
motion 1990/91:Ub154 (mp) framhålls att en reform av
gymnasieskolan bör ta sikte på att skapa en mer flexibel
utbildning, där eleven i princip kan välja sin egen
individuella utbildningslinje efter mönster från etappsystemet
i den kommunala vuxenutbildningen. Motionären vill därför
(yrkandena 1 och 2) att riksdagen skall avslå propositionen och
hos regeringen begära ett nytt förslag till gymnasiereform.
Enligt motion 1990/91:Ub165 (mp) bör riksdagen med avslag på
propositionen begära ett förslag som utvecklar de
yrkesinriktade gymnasielinjernas innehåll. I andra hand yrkas
att riksdagen uttalar sig för en översyn av dessa linjers
utvecklingspotential. Motionärerna vill främst främja
utvecklingen av baskunskaper inom yrkesutbildningar, ta vara på
tekniska innovationer i yrkeskunnandet och utan tvång ge ökade
möjligheter till teoretiska studier.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Efter en period av kvantitativa reformer förestår en period
då ambitionerna måste inriktas mot kvalitativa reformer.
Förändringarna måste samtidigt tillgodose samhällsekonomins
krav på effektivitet och produktivitet. Det kan också
konstateras att utbildning är ett av samhällets främsta medel
för att främja livskvalitet och välfärd. Utbyggnaden av de
olika skolformerna i Sverige har dock inte från början
planerats som komponenter i ett genomtänkt system för
återkommande utbildning. De måste därför nu utvecklas till
delar i ett utbildningssystem som inte bör rymma
återvändsgränder utan ger möjligheter till val och omval och
utgör en förutsättning för ett lärande genom hela livet. Ett
sådant utbildningssystem är en tillgång för ett land.
Utskottet anser för sin del att förslagen i propositionen --
efter förändring av olika delar och efter ett tillskott av
medel till anslaget Bidrag till driften av det kommunala
offentliga skolväsendet -- bör kunna utgöra grund för en
förändring av gymnasieskolan. Utskottet föreslår att riksdagen
därmed avslår ifrågavarande motionsyrkanden.
Enligt utskottets mening bör i den framtida gymnasieskolan
linjebegreppet kunna bytas mot begreppet program med den
motivering som finns i propositionen. Därmed avstyrks motion
1990/91:Ub151 (fp).
Utskottet övergår härefter till att behandla de olika delarna
av propositionen och lägga fram sina förslag till en förändrad
gymnasieskola.
3.2 Finansiering av en förändrad gymnasieskola
När det gäller finansieringen av regeringens förslag beräknas
i propositionen det sammanlagda medelsbehovet för den nya
gymnasieskolan vid full effekt (inkl. reform- och
genomförandekostnader) till 9401,3 milj.kr. Beräknade
kostnader för den dimensionering av gymnasieskolan som inom
regeringskansliet räknats fram för budgetåret 1997/98 men
avseende samtliga utbildningar enligt dagens studievägsstruktur
uppgår till 7593,3 milj.kr. I förhållande till detta säges
den nya gymnasieskolan medföra ett ökat medelsbehov på avrundat
1800milj.kr. (prop. s. 111).
En minskad statlig skoladministration i enlighet med
riksdagens beslut år 1990 (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76)
beräknas ge en besparing av 100 milj.kr. Genom förslaget att
den lärarledda undervisningstid som skall garanteras eleverna
minskas jämfört med dagens timtal anses ca 330 milj.kr. kunna
sparas (prop. s. 112). Ett rationaliseringskrav på 0,5% per
år beräknat på det totala sektorsbidraget till skolväsendet
under en fyraårsperiod beräknas medföra att ca 617 milj.kr. kan
frigöras för reformering av gymnasieskolan (prop. s. 112). De
frigjorda resurserna återförs direkt till kommunerna som ett
reformtillskott i takt med reformeringen av gymnasieskolan. De
totala kostnaderna för den arbetsplatsförlagda delen av
utbildningen beräknas till 753,8 milj.kr. Viss andel av
arbetsmarknadsavgiften avses tas i anspråk för att bestrida
dessa kostnader (prop. s. 113).
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 13 föreslås nu att
riksdagen till driften av det kommunala offentliga skolväsendet
anvisar ytterligare 330milj.kr. Samma belopp begärs i motion
1990/91:Ub149 (v) yrkande 14 delvis. Vidare föreslås i samma
motion yrkande 14 delvis att anslaget tillförs de 617milj.kr.
som under ifrågavarande anslag avses sparas genom
rationaliseringar.
Enligt utskottets mening måste anslaget till skolväsendets
drift tillföras 330milj.kr., om det skall vara möjligt att på
ett tillfredsställande sätt genomföra en förändring av
gymnasieskolan. Utskottet föreslår därför att riksdagen med
anledning av motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 13 och
1990/91:Ub149 yrkande 14 delvis samt med avslag på proposition
1990/91:85 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
att anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet skall tillföras ett belopp av 330000000kr.
fr.o.m. budgetåret 1992/93, dels antar förslaget till lag om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.
Yrkande 14 delvis i motion 1990/91:Ub149 om ett ytterligare
tillskott om 617 milj.kr. avstyrks.
Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1990/91:Ub147
(c) yrkande 18, enligt vilket den parlamentariska kommitté som
skall utvärdera statsbidragsreformen även skall få i uppdrag
att utvärdera gymnasiereformens finansiering.
Utskottet förutsätter att ifrågavarande kommitté vid sin
utvärdering också tar upp frågor som har att göra med
gymnasiereformens finansiering. Genomförandet av reformen tar
lång tid. Kommittén bör enligt utskottets mening löpande hålla
sig underrättad om huruvida rationaliseringskravet går att
uppfylla. Om så inte är fallet, bör detta redovisas för
regeringen, som har att återkomma till riksdagen. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 18 som
sin mening ge regeringen till känna.
3.3 Nationella program
Det föreslås i propositionen att det i gymnasieskolan skall
finnas 16 nationellt fastställda treåriga program, nämligen
dels två studieförberedande program --
Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet --
dels 14 andra program: Barn- och fritidsprogrammet,
Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Estetiska
programmet, Fordonsprogrammet, Handels- och
administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell- och
restaurangprogrammet, Industriprogrammet, Livsmedelsprogrammet,
Medieprogrammet, Naturbruksprogrammet och Omvårdnadsprogrammet.
Naturvetenskapsprogrammet avses få två nationellt
fastställda grenar, den naturvetenskapliga och den tekniska.
Inom samhällsvetenskapsprogrammet skall finnas tre grenar,
nämligen den ekonomiska, den humanistiska och den
samhällsvetenskapliga. Även inom de 14 yrkesförberedande
programmen föreslås ett antal grenar.
3.3.1 Allmänna timplanefrågor
Läsåret
Enligt gymnasieförordningen (2kap. 11--16§§) omfattar ett
läsår sammanlagt 40 veckor och därmed 280 dagar (inkl.
lördagar, söndagar och vissa andra helgdagar).
Läsåret skall ha minst 178 skoldagar, varav minst 4 och
högst 6 skall vara lärarledda friluftsdagar. Minst 12 lovdagar
och högst 5 studiedagar ingår i läsåret men inräknas inte i
de 178 skoldagarna. Vid riksdagsbeslutet (UbU 1982/83:19, rskr.
227) förutsattes att det fortfarande skulle vara möjligt för
kommun "att lägga ut ett högre antal skoldagar än 178".
När det gäller antalet friluftsdagar kommer utskottet i det
följande att föreslå att deras antal skall fastställas till 4.
Sedan dessa räknats bort återstår minst 174 dagar som skall
användas för garanterad undervisning och för andra aktiviteter
(tid för centrala prov och likartade skrivningar, temadagar
samt studie- och yrkesorientering).
Minsta garanterade undervisningstid för de nationella
programmen
Som utskottet tidigare redovisat föreslås i propositionen att
minsta garanterade undervisningstid skall vara 1650 timmar
för såväl samhällsvetenskapsprogrammet som det estetiska
programmet och 1750 timmar för naturvetenskapsprogrammet. För
övriga program föreslås en minsta garanterad undervisningstid
av 2250 timmar.
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkandena 10, 11 och 12 föreslås
en utökning av den garanterade undervisningstiden för de
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen till
1850 timmar. Enligt motion 1990/91:Ub118 (c) yrkande 1 bör
timtalen för de studieförberedande programmen vara i princip
oförändrade i förhållande till vad som gäller i dag. I motion
1990/91:Ub129 (fp, m, c, v, mp) yrkande 1 delvis begärs en
utökning av samhällsvetenskapsprogrammets timtal för att
åstadkomma ökat utrymme för språk, såväl moderna som klassiska,
på den humanistiska grenen. I motion 1990/91:Ub149 (v)
yrkandena 3, 4 och 5 hävdas slutligen att om praktik förs in i
samtliga program försvinner grunden för väsentliga
tidsskillnader för olika program. En utökning till ca 2200
timmar föreslås för det estetiska programmet samt
naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen, varav ca
10% av timmarna anses kunna användas för praktik. Slutligen
anförs att prov, studiebesök m.m. inte får anses som mindre
viktiga än undervisningstimmarna under läsårets skoldagar.
Utskottet vill beträffande undervisningstidens omfattning
under ett läsår resp. treårsperiod anföra följande.
Det högsta antalet veckotimmar för eleverna på de treåriga
studieförberedande linjerna i dag (E, H, S, N och T) varierar
mellan 99 och 105,5 veckotimmar om 40 minuter, varav för
teknisk linje 6 veckotimmar för praktik i skolverkstad.
Om man utgår från en timplanebunden undervisningstid under
sammanlagt tre läsår om sammanlagt i snitt 100 veckotimmar om
40 minuter för dessa studievägar och från föredragande
statsrådets antagande att ett läsårs 40 veckor omfattar 30
nettoveckor för ren undervisning, ger detta som primär bas för
undervisningstid inom motsvarande program för tre år 2 000
undervisningstimmar om 60 minuter (100 veckotimmar x 30
nettoveckor x 40 minuter:60).
Riksdagen har våren 1987 fattat beslut om ett system med
minimiundervisningstid för B- och C-språk innebärande att
eleverna i varje språk skall garanteras ett visst minimum
lektioner per läsår (UbU 1986/87:14 s. 28--30, rskr. 186).
Sedan SÖ utrett frågan ytterligare fastställde regeringen den
14 januari 1988 att nettotidsmåttet för läsår för B- och
C-språk skall vara 33 veckor i årskurs 1 och 32 veckor i
årskurserna 2 och 3. För de yrkesinriktade linjerna skall det
vara 34 veckor. Det innebär att tid för speciella
utbildningsaktiviteter (centrala prov och likartade
skrivningar, tema- och koncentrationsdagar samt praktik och
studiebesök i annat ämne m.m.) på de studieförberedande
linjerna motsvarar i årskurs 1 som regel 7--9 skoldagar per
läsår och i årskurserna 2 och 3 som regel 12--14 skoldagar per
läsår. Skillnaden i nettotid mellan årskurserna beror bl.a. på
att de centrala proven äger rum i årskurserna 2 och 3.
Skolöverstyrelsens beräkningar i detta sammanhang av nettotid
och regeringens nyssnämnda beslut med anledning av dessa utgår
från att schemat lokalt läggs med omsorg. En schemaläggning som
innebär att man tar vara på den tid som står till buds innebär
inte en merkostnad.
Om man för naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen
inkl. det estetiska programmet utgår från ett läsår om 33
nettoveckor i årskurs 1 och 32 nettoveckor i årskurserna 2 och
3, bör den nyssnämnda basen om 2000 undervisningstimmar
räknas upp med 150--180 timmar (det högre timtalet inkluderar
tid för specialarbete, som förutsätter handledning av annat
slag än den som sker vid undervisning i klass).
När det gäller övriga program bör man också kunna räkna med
en omsorgsfull schemaläggning. I den försöksverksamhet som
bedrivits med yrkesinriktad utbildning har man utgått från ett
läsår med 34 nettoveckor. Dessa program skulle därför utan
svårighet kunna omfatta 2370--2400 undervisningstimmar om
60 minuter (det högre timtalet inkluderar tid för
specialarbete).
Utskottet föreslår när det gäller antalet friluftsdagar att
de fastställs till 4.
Läsåret skall som hittills omfatta minst 12 lovdagar och
högst 5 studiedagar samt minst 178 skoldagar. Dessa
skoldagar rymmer med utskottets förslag friluftsverksamhet
under 4 dagar, garanterad undervisningstid motsvarande 162
dagar och övrig tid motsvarande 12 dagar (det är tid för
centrala prov och likartade skrivningar, temadagar samt studie-
och yrkesorientering). Aktiviteter i skolan som inte kräver
lärares medverkan bör kunna förläggas till studiedagstid.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att verksamheter under
Övrig tid såsom prov, studiebesök, studie- och yrkesorientering
m.m. är lika viktiga inslag i skolarbetet som den garanterade
undervisningstiden.
Sammantaget vill utskottet betona vikten av att läsåret
planeras på ett med tanke på skolans verksamhet så effektivt
sätt som möjligt. Vad utskottet här anfört om läsårets längd,
friluftsdagar och läsårsplanering bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Avslutningsvis föreslår utskottet att den garanterade
undervisningstiden för de nationella programmen skall vara
följande:
Estetiskt program 2 180 timmar
Naturvetenskapsprogram 2 180 timmar
Samhällsvetenskapsprogram 2 180 timmar
Övriga program 2 400 timmar
Minsta garanterade undervisningstid för ämnen
Ett stort antal skrivelser har inkommit till
utbildningsutskottet när det gäller förslagen i propositionen
om garanterad undervisningstid för bestämda ämnen. Bl.a.
har dekanerna vid naturvetenskapliga fakulteten vid
universitetet i Stockholm framhållit att de föreslagna
garantitiderna för kurser som skall förbereda för
högskolestudier kan få högst påtagliga effekter på verksamheten
vid universitet och högskolor. Dessa skulle med all sannolikhet
tvingas att i olika former kompensera de reducerade
förkunskaper hos studenterna som kan förväntas. Enligt
dekanernas uppfattning kommer förslagen i propositionen att
innebära försämrade möjligheter till högre utbildning för
elever från de studieförberedande programmen i gymnasieskolan,
längre studietider inom högskolan och därmed ökade kostnader
för staten och de högskolestuderande.
Många motioner tar upp samma tema och efterlyser högre timtal
för minsta garanterade undervisningstid i bestämda ämnen.
Behovet av förstärkning av undervisningen i fysik och kemi
framhålls således i motion 1990/91:Ub155 (m) yrkande 1.
Likartat krav framförs beträffande biologi i motion
1990/91:Ub230 (mp) yrkande 2. I motionerna 1989/90:Ub201 (s),
1989/90:Ub216 (m) och 1989/90:Ub262 (fp) begärs att ämnet
historia skall få behålla sin ställning uttryckt i
obligatoriska timtal även efter en förändring av
gymnasieskolan. Enligt motion 1990/91:Ub150 (m) bör ämnena
filosofi och psykologi, som i dag har ett mycket lågt timtal,
få finnas kvar med oförändrade timtal i den nya gymnasieskolan.
Ämnet geografi föreslås återinfört i motionerna 1990/91:Ub126
(m) yrkande 4, 1990/91:Ub131 (fp, m), 1990/91:Ub155 (m) yrkande
2, 1990/91:Ub171 (c) och 1990/91:Ub231 (mp) yrkande 1 med
hänvisning till den ökade internationaliseringen. Ämnet avses
bl.a. belysa de för framtiden så viktiga frågorna om människan
på jorden, hennes livsvillkor, överlevnadsproblemen, resurs-
och miljöfrågorna. Miljökunskap föreslås i motionerna
1990/91:Ub230 (mp) yrkande 3 och 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 4
införas som ett obligatoriskt ämne. Religionskunskap/religion,
etik och livsfrågor föreslås ingå i samtliga program i enlighet
med vad som anförs i motionerna 1990/91:Ub114 (fp),
1990/91:Ub118 (c) yrkandena 2, 3 och 4 delvis, 1990/91:Ub127
(fp) yrkande 4, 1990/91:Ub147 (c) yrkande 15, 1990/91:Ub160
(s), 1990/91:Ub162 (c) yrkande 4, 1990/91:Ub168 (m) och
1990/91:Ub172 (c) yrkande 1.
Enligt motion 1990/91:Ub176 (s) framstår det som helt klart
att tiden för den lärarledda undervisningen för elever som
skall studera språk kommer att bli mindre än vad som gäller i
dag, om regeringens förslag förverkligas. Detta förhållande bör
ändras så att eleverna i den framtida språkutbildningen i
gymnasieskolan får lärarledd undervisning av minst samma
omfattning som i dag. Likartade synpunkter framförs i
motionerna 1990/91:Ub115 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub142 (m).
I motion 1990/91:Ub129 (fp, v, mp, m och c) yrkandena 1 och 2,
båda delvis, hävdas att genom utvecklingen av Sveriges
kontakter med den europeiska kontinenten har kunskapen om det
europeiska kulturarvet vuxit ytterligare i betydelse. Det är
ingen tvekan om att latinet och grekiskan när det gäller både
språk och kultur är grundläggande i detta sammanhang. Många
vardagsord i svenskan är egentligen latin eller grekiska, ännu
fler i facktexter. I den nya svenska litteraturen har klassiska
myter och texter fått en renässans. Enligt motionärerna finns
det all anledning att slå vakt om att det också framdeles i
vårt samhälle finns kunskaper i latin och grekiska. Dessa ämnen
bör finnas med på timplanen.
De praktisk-estetiska ämnenas situation på timplanen tas
också upp i några motioner. I motionerna 1989/90:Ub206 (c)
yrkande 3, 1990/91:Ub158 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub141 (s)
yrkande 1 delvis begärs att undervisning i kostkunskap,
konsumentkunskap och slöjd skall anordnas på några eller alla
program. Bildundervisning, som anses angelägen, behandlas i
motion 1990/91:Ub169 (fp) och estetiska ämnen i motion
1990/91:Ub813 (mp) yrkande 10 delvis. Ökat antal timmar i
idrott m.m. begärs i motionerna 1990/91:Ub163 (c) yrkande 1 och
1990/91:Ub317 (c) yrkande 3.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena om minsta
garanterade undervisningstid m.m. för bestämda ämnen anföra
följande.
De krav, som internationaliseringen av den högre utbildningen
i Sverige och de svenska medborgarnas ökade rörlighet i Europa
ställer på den svenska gymnasieskolan, talar för att man inte
som i propositionen bör minska den undervisningstid som i dag
står till buds. När det gäller undervisningstid är det vidare
angeläget att gymnasieskolan är likvärdig i landet. De
föreslagna minimitiderna bör därför enligt utskottets mening
kraftigt ökas.
I bilaga 5 till detta betänkande upptas i enlighet med
utskottets förslag minsta garanterade undervisningstid för
gymnasieskolans treåriga program dels för ämnen, dels totalt.
Utskottet föreslår att bilaga 2 till Förslag till lag om
ändring av skollagen får den ändrade lydelse som framgår av
bilaga 5 till detta betänkande, allt med bifall till motionerna
1990/91:Ub114 och 1990/91:Ub147 yrkande 15, med anledning av
motionerna 1990/91:Ub115 yrkande 1, 1990/91:Ub118 yrkandena 1,
2, 3 och 4, 1990/91:Ub126 yrkande 4, 1990/91:Ub127 yrkande 4,
1990/91:Ub129 yrkandena 1 samt 2 delvis, 1990/91:Ub141 yrkande
1 delvis, 1990/91:Ub142, 1990/91:Ub147 yrkandena 10, 11 och 12,
1990/91:Ub149 yrkandena 3, 4 och 5, 1990/91:Ub150,
1990/91:Ub155, 1990/91:Ub160, 1990/91:Ub162 yrkande 4,
1990/91:Ub168, 1990/91:Ub169 yrkande 2, 1990/91:Ub172 yrkande
1, 1990/91:Ub176, 1990/91:Ub201, 1990/91:Ub216, 1990/91:Ub230
yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub262 samt med avslag på motionerna
1989/90:Ub206 yrkande 3, 1990/91:Ub131, 1990/91:Ub158 yrkande
1, 1990/91:Ub163 yrkande 1, 1990/91:Ub169 yrkandena 1 och 3,
1990/91:Ub171, 1990/91:Ub230 yrkande 3, 1990/91:Ub317 yrkande
3 och 1990/91:Ub813 yrkandena 4 och 10, båda delvis.
Utskottet vill göra följande kommentar till den av utskottet
förordade timplanen.
Svenska
Timtalet för ämnet svenska har höjts med 60 timmar till 200
för alla program, vilket motsvarar dagens timtal för de
ekonomiska, humanistiska, naturvetenskapliga och
samhällsvetenskapliga linjerna. Det innebär en ökning av
timtalet för den nuvarande treåriga tekniska linjen, de
yrkesinriktade linjerna och motsvarande försöksverksamheter
samt försöksverksamheten med estetisk-praktisk linje.
Språk
Lägsta timtal för engelska har höjts med 10 timmar till 150
inom såväl natur- och samhällsvetenskapsprogrammen som det
estetiska programmet. Engelskans lägre timtal jämfört med
övriga språk skall ses mot bakgrund av dels att eleverna har
studerat engelska under lång tid i grundskolan, dels att
läroplanskommittén fått i uppdrag att pröva möjligheten att
redan i årskurs 1 börja med undervisning i engelska.
Timtalet för språk 2, som kan vara både fortsättningsspråk
(B-språk) och nybörjarspråk (C-språk), har höjts till 190
timmar på alla fem grenarna inom natur- och
samhällsvetenskapsprogrammen. Jämfört med propositionen är det
en ökning för teknisk gren med 110 timmar och för övriga grenar
med 50 timmar. Behovet av djupare och bredare språkkunskaper
hos alla elever på de studieförberedande programmen är
uppenbart. Samma timtal för B- och C-språk förenklar
schemaläggningen. Språk 2 förutsätts på övriga program kunna
studeras inom utrymmet för Individuella val.
Språk 3 (190 timmar) tas upp på timplanen för humanistisk
gren. Språk 3 förutsätts också kunna studeras inom ramen för
Individuella val av dem som så önskar på de ekonomiska,
samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska
grenarna. Av den anledningen har utrymmet för individuella val
förts upp med 190 timmar inom alla program.
Enligt proposition 1990/91:85 skall utbildningen på den
humanistiska grenen "domineras av studier i språk -- moderna
såväl som klassiska" (s. 87). Intresset hos ungdomar för
studier av latin och/eller grekiska är sådant att det motiverar
att ämnena tas upp på timplanen. Enligt SCB har under de
senaste fem läsåren årligen närmare 2000 elever eller
flertalet av den humanistiska linjens elever valt att jämte tre
moderna språk studera latin, som även innefattar integrerade
delar av ämnet allmän språkkunskap. Latin med allmän
språkkunskap (240 timmar) bör därför tas upp på timplanen.
Alternativt kan av icke latinstuderande ett fjärde modernt
språk jämte samhällskunskap eller grekiska väljas inom ramen
för fördjupningen i samhällsvetenskap eller humaniora. Grekiska
har under de senaste fem läsåren årligen valts av 300--400
elever. Grekiska (110 timmar) bör av de elever som valt latin
kunna studeras på tid för humaniorafördjupning och/eller annan
tid.
Karaktärsämnena på den humanistiska grenen blir i första hand
språk.
Samhällskunskap och geografi, m.m.
Samhällskunskap finns som kärnämne i alla program och är det
ämne som främst ger karaktär åt den samhällsvetenskapliga
grenen (300 timmar). Ämnet geografi har återinförts som
självständigt ämne och finns på den samhällsvetenskapliga
grenen och den ekonomiska grenen av skäl som redovisats i bl.a.
motionerna 1990/91:Ub131 och 1990/91:Ub171. För dem som inte
väljer latin eller grekiska på humanistisk gren skall som
fördjupning en kurs i samhällskunskap tillhandahållas (110
timmar; del av den större kursen i ämnet på
samhällsvetenskaplig gren).
Fördjupningarna i humaniora eller samhällsvetenskap i övrigt
(60 timmar) på de humanistiska och samhällsvetenskapliga
grenarna bör i första hand avse fördjupningar i ämnen som finns
på ifrågavarande grenar.
Religionskunskap
Ämnet ingår med 30 timmar i samtliga program.
Internationaliseringen och den ökade rörligheten över gränserna
kräver ökade kunskaper om religionerna i världen. Ämnets timtal
har höjts till 60 timmar inom samhällsvetenskapsprogrammet,
vars motsvarande studievägar i dag har ett högre timtal än
övriga linjer med religionskunskap. Därmed framhävs programmets
samhällsorienterande karaktär.
Matematik, fysik, kemi, biologi och naturkunskap
Timtalen för dessa ämnen har höjts, för de förstnämnda fyra
för att betona karaktären hos det naturvetenskapliga
programmets grenar.
Idrott och hälsa
Det högre timtalet för ämnet inom vissa grenar ger utrymme
för fördjupning i momenten hälsa och kost.
Historia
Timtalet har höjts inom samtliga program. Ämnet ger en
särskild karaktär åt den humanistiska grenen och den
samhällsvetenskapliga grenen (190 timmar).
Filosofi och psykologi
Båda ämnena (vart och ett 40 timmar) studeras på den
humanistiska grenen och den samhällsvetenskapliga grenen. På
den naturvetenskapliga grenen och den ekonomiska grenen kan ett
av ämnena väljas.
Estetiska ämnen
Timtalet för dessa ämnen på det estetiska programmet har
höjts från 710 till 990.
Ekonomiska ämnen
Timtalet för dessa ämnen har höjts från 220 till 510
alternativt 320. Därvid skall det lägre timtalet gälla för dem
som i stället för en fördjupning i ekonomiska ämnen önskar
studera ett tredje språk.
Tekniska ämnen
Till timplanens minsta garanterade tid (270 timmar) kan
läggas 190 timmar tekniska ämnen inom ramen för Individuella
val.
Genomgång av naturvetenskapsprogrammets tekniska gren innebär
inte färdigutbildning av tekniker för ett tekniskt yrke. Till
studierna på teknisk gren skall läggas antingen en
påbyggnadsutbildning för tekniker inom den kommunala
vuxenutbildningen, tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan
eller civilingenjörsutbildning.
Yrkesämnen
Timtalet för dessa ämnen har höjts från 1330 till 1370.
Individuella val
Inom det individuella valet väljer eleven det eller de ämnen
i något nationellt program som han eller hon vill studera. Det
individuella valet skall omfatta 190 timmar inom alla program.
Därmed ges möjlighet till ett ökat utrymme för språkstudier
eller utrymme för ämnen som t.ex. kost- och konsumentkunskap,
slöjd eller teknik.
Lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik
Det lokala tillägget kan användas för att öka tiden för
ämnena i programmet och/eller i det individuella valet.
Alternativt kan det lokala tillägget på natur- och
samhällsvetenskapsprogrammen och det estetiska programmet helt
eller delvis användas för ämnesanknuten praktik. Utskottet vill
stryka under vikten av att verksamheten inom samtliga program
knyts närmare arbetslivet och samhällslivet i övrigt. Målet och
utrymmet för ämnesanknuten praktik bestäms lokalt. Lokal
profilering kan ske genom såväl ämnen som ämnesanknuten
praktik.
Specialarbete
Specialarbetet omfattar 30 timmar för alla. Handledning sker
på annat sätt än som sker vid undervisning i klass.
Avslutande synpunkter
Av utskottets redovisning följer att det i samtliga program
kommer att finnas en kärna av ämnen m.m. med följande timtal,
nämligen svenska (200 timmar), engelska (110 timmar),
samhällskunskap (90 timmar), religionskunskap (30 timmar),
matematik (110 timmar), naturkunskap (30 timmar), idrott och
hälsa (80 timmar), estetisk verksamhet (30 timmar), tid för
individuella val (190 timmar), tid för specialarbete (30
timmar) samt tid för lokalt tillägg till ämnen och/eller
ämnesanknuten praktik (sammanlagt 130 timmar).
Beträffande naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen
konstaterar utskottet att de fem grenarna (N, T, E, H, S) får
en tydlig och väl avvägd karaktär genom sina specialämnen,
nämligen naturvetenskapliga ämnen, tekniska ämnen, ekonomiska
ämnen, språk resp. samhällsvetenskap. Vidare ökar i enlighet
med regeringens förslag på humanistisk gren omfånget av
matematikstudier jämfört med dagens humanistiska linje. De
elever på denna gren som så önskar kan genom ett tillval i
matematik (50 timmar) få samma kompetens i matematik som övriga
elever inom samhällsvetenskapsprogrammet.
Utskottet utgår från att dagens möjlighet till utökad
studiekurs skall finnas kvar för de elever som kan och vill
utvidga sitt studieprogram.
Utskottet övergår till att behandla motioner av allmän
karaktär.
Föredragande statsrådet anser att grendelning inom programmen
bör göras först i årskurs 2.
Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkandena 1 och 2 bör
gymnasieutbildningen göras så flexibel som möjligt i
organisatoriskt hänseende. De samlade timtalen avser alla tre
läsåren tillsammans. Riksdagen bör därför uttala, säger
motionärerna, att grendelning skall vara möjlig även i årskurs
1. I motion 1990/91:Ub128 (fp, m, c, mp) begärs att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna att studier i
musik har vissa villkor som avviker från övrig utbildning på
det estetiska området och att grenen för musik därför måste få
etableras redan i årskurs 1, självfallet under samverkan i
tillämpliga delar med övriga grenar av programmet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Såsom anförs i propositionen bör grendelning ske i årskurs 2.
Detta bör emellertid inte hindra att skolan gör
klassindelningen det första året på ett sådant sätt att den
speglar elevernas val av gren i årskurs 2. Vad utskottet här
anfört skall gälla alla program. Riksdagen bör med anledning av
motionerna 1990/91:Ub128 och 1990/91:Ub147 yrkandena 1 och 2
som sin mening ge regeringen detta till känna.
Enligt motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 8 bör det finnas
vissa centrala riktlinjer som anger det minsta antal elever som
krävs för att en gren/tillval skall anordnas. Detta behövs,
menar motionärerna, för att eleverna på förhand skall veta hur
många de måste vara inom en gren/tillval för att kommunen skall
tillhandahålla sådan undervisning. Självfallet står det sedan
kommunen fritt att anordna undervisning med färre deltagande
elever. I motion 1990/91:Ub129 (fp, m, c, v och mp) yrkande 2
(delvis) anförs att det är ett nationellt intresse att det även
framdeles finns de som har kunskaper i latin och grekiska. Som
hittills bör grupp om lägst fem elever vara riktmärke för att
anordna undervisning i latin och/eller grekiska.
Även om kommunerna i framtiden får stor frihet när det gäller
anordnande av undervisning, räknar utskottet med att
undervisning skall komma till stånd under i stort sett
likvärdiga förutsättningar vid de olika gymnasieskolorna (jfr
s.27). Det är viktigt att så sker. Enligt utskottets mening
bör skolverket vid sin utvärdering av en kommuns gymnasieskola
särskilt uppmärksamma denna fråga. Därmed avstyrks motionerna
1990/91:Ub149 yrkande 8 och 1990/91:Ub129 yrkande 2 delvis.
I motion 1990/91:Ub156 (m, s, fp, c) begärs att Torsås kommun
skall få ha kvar sin modell för gymnasial utbildning med viss
s.k. riksrekrytering. Undervisningen är en kombination av
lärarledd undervisning med reducerat timtal och Hermods
distansundervisningsmaterial, preparandkurser och särskilda
prövningar.
Utskottet, som konstaterar att elevutvecklingen vid gymnasiet
är god -- en fördubbling under de senaste åtta åren --, anser
att denna metod för undervisning bör kunna behållas även
fortsättningsvis. När del av lärarhandledd undervisning inom
nationella eller individuella program ersätts av
distansundervisning, bör som förutsättning gälla att den
lärarhandledda undervisningen motsvarar lägst det antal
undervisningstimmar som anges i särskild förordning om
distansundervisning på gymnasial nivå i Torsås kommun. En annan
förutsättning bör vara att den särskilda prövningen skall vara
kostnadsfri för eleverna. Om kommunen önskar fortsätta med
gymnasial utbildning av detta slag, ankommer det enligt
utskottets mening på regeringen att besluta att utbildningen
liksom hittills skall få vara riksrekryterande. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub156
som sin mening ge regeringen till känna.
3.3.2. Frågor som enbart rör de yrkesförberedande programmen
Sammanlagt 14 av de 16 nationella programmen kan sägas ha en
markant yrkesförberedande karaktär. De skall enligt
föredragande statsrådet vara utformade så att de ger såväl en
breddad som en fördjupad kunskap jämfört med dagens
yrkesutbildning. De skall vidare svara mot de
näringsstrukturella förändringar som sker i samhället och de
förändrade krav som kommer att ställas på skolan. I största
möjliga utsträckning skall de attrahera såväl flickor som
pojkar.
Inom de nationella programmen kan det finnas olika grenar.
Grenarna kan vara nationellt eller lokalt fastställda (jfr
föreslagen lydelse i 5 kap. 3 § skollagen). I propositionen (s.
75--88) ges en beskrivning av de enskilda programmen.
I motion 1990/91:Ub147 (c) framförs förslag om
ytterligare ett antal grenar inom de yrkesförberedande
nationella programmen utöver regeringens förslag. Inom
Byggprogrammet saknas enligt motionärerna utbildning för
plåtslagare, i första hand utbildning för byggplåtslageri.
Denna utbildning bör anordnas som en egen gren inom detta
program (yrkande 5). Inom Energiprogrammet bör enligt
motionärerna ingå motsvarande gren för fartygsteknik inom den
nuvarande tvååriga drift- och underhållstekniska linjen
(yrkande 6). Vidare föreslår motionärerna att det inom
Hotell- och restaurangprogrammet bör finnas, förutom de två
grenarna Hotell resp. Restaurang, ytterligare en gren benämnd
Storhushåll (yrkande 8). Sistnämnda gren föreslås även i motion
1990/91:Ub158 (c) yrkande 6. Enligt motionärerna bör vidare
utbildningen i storhushåll kunna förläggas till
landstingskommunal gymnasial internatskola/lanthushållsskola
(yrkande 7). Slutligen föreslås i motionerna 1990/91:Ub147 (c)
(yrkande 9), 1990/91:Ub673 (fp) yrkande 2 och 1990/91:Ub698 (c)
yrkande 3 att det inom Omvårdnadsprogrammet skall finnas en
utbildning av tandsköterskor.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning i
gymnasieskolan har pågått sedan läsåret 1988/89 (prop.
1987/88:102, bet. UbU31, rskr. 366). Regeringen beslöt i
september 1988 att tillkalla en särskild utredare med uppgift
att utvärdera försöksverksamheten. Utredningen har hittills
avlämnat tre betänkanden (SOU 1989:90, 1989:106 och 1990:75).
Försöksverksamheten kommer att avslutas i och med innevarande
läsår.
Försöksverksamheten har föregåtts av en intensiv diskussion
om olika frågor. Bl.a. har linjestrukturen i
försöksverksamheten vållat vissa problem, då de nya
utbildningarna skulle ersätta inte bara ett antal linjer utan
också en mängd olika specialkurser. En strävan i planeringen av
försöksverksamheten har varit att bygga upp en
utbildningsstruktur med färre och bredare ingångar genom viss
blockläggning. Därmed har en enklare struktur åstadkommits
delvis på bekostnad av olika branschers krav på specialisering.
Ett argument mot alltför många grenar och varianter i den
yrkesinriktade utbildningen är kostnadsfaktorn. På många orter
blir nämligen elevgrupperna små och effekterna av studieavbrott
ekonomiskt kännbara för kommunerna.
Utskottet finner att regeringens förslag i stort tar sin
utgångspunkt i hittills vunna erfarenheter från
försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning.
Under varje yrkesförberedande program redovisas i propositionen
(s. 75--87) vilka linjer och grenar i försöksverksamheten som
nu ersätts med de nationellt fastställda programmen och
grenarna.
Utskottet har under beredningen av detta ärende tagit del av
synpunkter från företrädare för såväl myndigheter som
arbetsmarknadens parter och olika intresseorganisationer.
Utskottet finner det motiverat att ytterligare fyra grenar
fastställs i de nationella programmen, nämligen gren för
Byggnadsplåt inom Byggprogrammet, gren för Fartygsteknik inom
Energiprogrammet, gren för Storhushåll inom Hotell- och
restaurangprogrammet samt gren för Tandsköterskor inom
Omvårdnadsprogrammet. Tandsköterskeutbildning på sådan gren bör
kunna anordnas tills vidare. Slutligt ställningstagande till
denna gren i gymnasieskolan och till eventuell
tandsköterskeutbildning inom högskolan bör ske när
yrkesstrukturen blir klarlagd på tandvårdens område. När det
gäller utbildningen inom gren för Storhushåll bör hinder inte
föreligga för att denna anordnas vid landstingskommunal
gymnasieskola/lanthushållsskola om kommunen så beslutar.
Vad utskottet anfört om ytterligare grenar inom de
yrkesförberedande programmen m.m. bör riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub147 yrkandena 5, 6, 8 och 9, 1990/91:Ub158
yrkande 6, 1990/91:Ub673 yrkande 2 och 1990/91:Ub698 yrkande 3
samt med anledning av motion 1990/91:Ub158 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.
I ett stort antal motioner, nämligen 1990/91:Ub115 (fp)
yrkande 3, 1990/91:Ub135 (s), 1990/91:Ub136 (s), 1990/91:Ub147
(c) yrkande 7 och motion 1990/91:T511 yrkande 2 samt fyra
motioner från den allmänna motionstiden 1990, nämligen
1989/90:Ub275 (c), 1989/90:Ub278 (fp), 1989/90:Ub621 (m)
yrkande 1 och 1989/90:Ub816 (fp) yrkandena 1 och 2 berörs
vissa strukturfrågor m.m. inom fyra av de
yrkesförberedande nationella programmen, nämligen
Byggprogrammet, Energiprogrammet, Hantverksprogrammet och
Omvårdnadsprogrammet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
När det gäller förslaget i motion 1990/91:Ub147 yrkande 7 om
en särskild gren med textil inriktning inom Hantverksprogrammet
vill utskottet peka på att utbildningen inom detta program i
hög grad har en särskild inriktning för varje enskild elev och
att några nationella grenar inte har fastställts. Däremot är
det inget som hindrar att styrelsen för utbildningen kan
utveckla en lokal gren med en särskild inriktning (jfr prop. s.
97 och föreslagen lydelse av 5 kap. 3 § skollagen).
I motionerna 1990/91:Ub816 yrkande 2 och 1989/90:Ub621
yrkande 1 samt 1989/90:Ub275 och 1989/90:Ub278 finns förslag om
inriktningen av Omvårdnadsprogrammet resp. dess
kompetensgivning. Utskottet finner att dessa yrkanden i stort
är tillgodosedda i regeringens förslag.
Beträffande frågan om ökat antal utbildningsplatser inom
vissa utbildningar, vilken aktualiseras i motionerna
1990/91:Ub816 och 1990/91:T511 yrkande 2, vill utskottet erinra
om att riksdagen inte längre fattar beslut om utbildningens
dimensionering i gymnasieskolan. Övriga yrkanden om de
yrkesförberedande programmens struktur avstyrks.
Utskottet föreslår således att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Ub115 yrkande 3, 1990/91:Ub135, 1990/91:Ub136,
1990/91:Ub147 yrkande 7, 1990/91:Ub816 yrkandena 1 och 2 och
1990/91:T511 yrkande 2 samt 1989/90:Ub275, 1989/90:Ub278 och
1989/90:Ub621 yrkande 1.
När det gäller utbildningstiden för flygteknisk
utbildning inom Fordonsprogrammet, vilken tas upp i
motionerna 1990/91:Ub164 och 1990/91:Ub817 yrkande 1, vill
utskottet hänvisa till möjligheten att förlänga viss
yrkesutbildning genom studier vid teknikerutbildning inom
kommunal vuxenutbildning.
Utskottet utgår från att utbildningen i Sverige inom vissa
yrkesområden även i fortsättningen kommer att följa krav på
utbildningstid m.m. enligt internationella överenskommelser,
som Sverige anslutit sig till. Eleverna bör givetvis ha
praktisk möjlighet att efter avslutad utbildning dels på
Fordonsprogrammets gren för Flygunderhåll, dels inom andra
program, t.ex. Elprogrammet, i omedelbar följd få den
utbildning som behövs för att uppnå sådan kompetens att
internationella förpliktelser och överenskommelser på
yrkesutbildningens område uppfylls. Utskottet ser det som
angeläget att kommunerna i samverkan sörjer för att sådan
vidareutbildning anordnas i tillräcklig omfattning. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub164 och 1990/91:Ub817 yrkande 1.
I tre motioner tas vissa ämnesfrågor upp inom de
yrkesförberedande nationella programmen.
I motion 1990/91:Ub110 föreslås att ämnet hemkunskap skall
ingå i Barn- och fritidsprogrammet, Naturbruksprogrammet och
Omvårdnadsprogrammet. Behovet av utökad utbildning i kost och
hushållning inom Omvårdnadsprogrammet understryks i motion
1989/90:Ub206 (c) yrkande 4. I motion 1990/91:Ub119 betonas att
fritidsfrågorna måste få en belysning på samma kvalitativa nivå
som andra moment inom Barn- och fritidsprogrammet.
Utskottet utgår från att programmen för omvårdnad,
livsmedelsteknik, hotell och restaurang, barn- och fritid samt
naturbruk kommer att ha yrkesprofilerade inslag av kost- och
konsumentkunskap. Med hänvisning till det förestående
kursplanearbetet inom skolverket avstyrker utskottet motionerna
1989/90:Ub206 yrkande 4, 1990/91:Ub110 och 1990/91:Ub119.
Regeringen föreslår att minst 15 % av den totala studietiden
i de yrkesförberedande nationella programmen skall
arbetsplatsförläggas. Den arbetsplatsförlagda delen av
utbildningen skall planeras och genomföras med utgångspunkt i
de utbildnings- och undervisningsmål som fastställs.
Skolhuvudmannen har ansvaret för anskaffning av
utbildningsplatser och tillsynen av eleverna under den
arbetsplatsförlagda utbildningen. Även under denna del av
utbildningen skall eleverna ha ren elevstatus, föreslås i
propositionen.
Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 24 har den
arbetsplatsförlagda utbildning som hittills anordnats i
försöksverksamheten inte uppfyllt kraven på en bra
yrkesutbildning. Motionärerna motsätter sig en så kraftig
ökning av den arbetsplatsförlagda utbildningen som föreslås i
propositionen. Enligt motion 1990/91:Ub115 (fp) yrkande 2 är
det väsentligt att en del av den arbetsplatsförlagda
utbildningen betraktas som yrkesorientering inför grenvalet.
Utskottet vill först erinra om att omfattningen av den
arbetsplatsförlagda utbildningen enligt föreliggande förslag
har minskats i jämförelse med försöksverksamheten med treårig
yrkesinriktad utbildning, där de generella riktvärdena är
minst 10 % av undervisningen i årskurserna 1 och 2 och 60 % av
tiden i årskurs 3. Utskottet vill vidare erinra om att den
arbetsplatsförlagda utbildningen inte är praktik. Företagen
åtar sig nämligen en utbildningsuppgift och skall
tillhandahålla utbildade handledare. I utvärderingen av
försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning har
den arbetsplatsförlagda utbildningen och handledarfrågorna fått
stort utrymme (jfr SOU 1990:75 s. 55--82). Som framgår av
propositionen har det funnits anledning att i jämförelse med
försöksverksamheten minska tiden för den arbetsplatsförlagda
utbildningen. Det är också utskottets uppfattning att den
föreslagna volymen för den arbetsplatsförlagda utbildningen
bättre överensstämmer med de personella och lokalmässiga
resurser som företagen kan erbjuda i detta avseende.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub115 yrkande 2 och
1990/91:Ub132 yrkande 24 godkänner vad som anförts i
proposition 1990/91:85 om arbetsplatsförlagd utbildning.
Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 16 är den
arbetsplatsförlagda utbildningen en av de viktigaste delarna i
den nya gymnasieskolan. Genom den får eleverna en
verklighetsanknuten yrkesutbildning samtidigt som skolan får
tillgång till den tekniska utrustning och den kompetens som
finns i arbetslivet. Mot denna bakgrund anser motionärerna att
kontakterna mellan skolan och näringslivet måste vara väl
utbyggda. Organisationen med lokala yrkesråd har enligt
motionärerna hittills fungerat bra och de bör utvecklas
ytterligare. Motionärerna anser att samarbetet mellan skolan
och arbetslivet är av sådan vikt att gymnasieskolans
arbetslivskontakter bör redovisas i den kommunala skolplanen.
Utskottet delar de synpunkter som framförs i ifrågavarande
motion, nämligen att skolans kontakter med arbetslivet är av
största betydelse för att den arbetsplatsförlagda utbildningen
skall kunna genomföras. Enligt utskottets uppfattning bör
skolans arbetslivskontakter redovisas i den lokala skolplanen.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147
yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
Även i motion 1990/91:Ub125 (s) understryks värdet av
yrkesrådens arbete när det gäller den arbetsplatsförlagda
utbildningen. Enligt motionärerna bör frågan om yrkesråden
regleras i skollagen. Enligt motion 1990/91:Ub162 (c) yrkande 3
bör riksdagen uppdra åt regeringen att uppta överläggningar med
företrädare för näringslivet när det gäller planeringen av den
arbetsplatsförlagda utbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning
ställer stora krav på skolans lärare och skolledare när det
gäller att ta initiativ till kontakter med det lokala
arbetslivet. Men även kraven på arbetsmarknadens parter och på
de redan existerande samverkansorganen har ökat. Utvärderingen
har visat att inte minst de lokala yrkesråden har haft stor
betydelse för samverkan mellan arbetsliv och skola.
Utskottet anser att de centrala yrkesnämnderna och de lokala
yrkesråden har en viktig funktion. Det är dock inte motiverat
att deras ställning regleras i lag.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub125 och 1990/91:Ub162
yrkande 3.
3.4 Individuella program
De individuella programmen utgår enligt propositionen från
flera motiv. Ett motiv är det kompensatoriska, dvs. elever, som
saknar tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig en
gymnasieutbildning, skall ges möjlighet att få motsvarande
grundläggande kunskap. Ett annat motiv är att verka
motivationsskapande och vägledande för omotiverade och
studieobestämda elever. Ett ytterligare motiv ligger i att på
olika sätt stödja de ungdomar som inte kommit in på sitt val
till gymnasieskolan och elever som avbrutit sin
gymnasieutbildning. Ett fjärde motiv är att tillmötesgå
önskemålen hos de mycket målinriktade ungdomar som vill ha en
individuell utbildning av ett slag som inte ryms inom de
nationella programmen. Detta senare motiv kan avse ungdomar med
såväl yrkesinriktade som teoretiska utbildningsönskemål.
I motionerna 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 5, 1990/91:Ub132 (mp)
yrkande 25 och 1990/91:Ub228 (fp) begärs åtgärder för att det
även i framtiden skall vara möjligt att anordna
lärlingsutbildning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Individuella program inriktade mot yrkesutbildning skall
enligt propositionen kunna utformas så att eleven, utan att
vara anställd, studerar karaktärsämnena i huvudsak enskilt och
med en stor del av utbildningen förlagd till en eller flera
arbetsplatser. Fackteori och undervisning i de ämnen som är
obligatoriska och gemensamma för alla nationella program skall
ingå i samma utsträckning som för andra elever. Dessa program
bör enligt propositionen kunna förekomma huvudsakligen i
följande fall:
för små och udda yrken,
då eleven är bosatt på stort avstånd från den gymnasieskola
som anordnar önskat program,
då denna studieform är bäst för eleven av personliga skäl,
för elever med bestämda och målinriktade önskemål om
yrkesstudier i övrigt, där de nationella programmen inte kan
tillgodose önskemålen.
Även dagens gymnasiala lärlingsutbildning skall finnas som
utbildningsalternativ. Att få en gymnasieutbildning i
kombination med yrkesutbildning i ett anställningsförhållande
anser föredragande statsrådet skall kunna vara en form av
individuellt program. Förutsättningen är att sådan
yrkesutbildning håller samma kvalitet som utbildning inom
gymnasieskolan. Målsättningen för denna yrkesutbildning bör
vara att fackteori och ämnena svenska, engelska, matematik,
samhällskunskap och naturvetenskap skall ingå. Detta
förutsätter att en överenskommelse sker mellan styrelsen för
utbildningen och berört företag.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört anser utskottet
att motionsyrkandena i stort är tillgodosedda. Motionerna
1990/91:Ub127 yrkande 5, 1990/91:Ub132 yrkande 25 och
1990/91:Ub228 bör därför avslås.
Enligt motion 1990/91:Ub146 (m, fp, c) är konstruktionen med
individuella program i gymnasieskolan ett inslag som det finns
anledning att knyta förhoppningar till. Den variationsbredd som
de individuella programmen är avsedd att få påminner om det
rika studieval som en gång var utmärkande för studier per
korrespondens. En särskild tillgång blir den individuella
handledning som förutsätts ingå som ett bärande moment vid
studier inom de individuella programmen. Därigenom, säger
motionärerna, täcks en brist som upplevs besvärande vid den
renodlade korrespondensundervisningen. För vissa elever som har
både humanistiska och naturvetenskapliga intressen kan ett
"tvärvetenskapligt" individuellt program, som rymmer t.ex.
såväl fysik, kemi och biologi som latin och filosofi vara den
perfekta lösningen. Det finns enligt motionärerna anledning att
undersöka i vilken utsträckning det finns eller kan utvecklas
brevkurser eller andra självinstruerande läromedel som kan
användas som inslag i individuella program av detta slag.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Genom den föreslagna konstruktionen med individuella program
med lärare som handledare och med en friare timdisposition
skapas helt nya förutsättningar för att genom en
individualiserad undervisning hjälpa den enskilde eleven att
fullt ut utnyttja sin studiekapacitet. Självinstruerande
läromedel finns redan i viss utsträckning utvecklade och
producerade av t.ex. Hermods. Hur de individuella programmen
slutligt utformas avgörs av den lokala skolan.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att motion
1990/91:Ub146 inte föranleder någon riksdagens åtgärd. Den bör
avslås.
Individuella program kan anordnas för såväl enskild elev som
en grupp av elever med samma studieinriktning. Kommun kan
förlägga del av individuella program med innehåll av kost- och
konsumentkunskap till landstingskommunal gymnasieskola med
internat. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub158 (c) yrkandena 2 och 3
om nuvarande konsumtionsutbildnings karaktärsämnen i ett
individuellt program.
Hinder föreligger inte för att erbjuda utbildning i etapper.
Med hänvisning härtill avstyrks motion 1990/91:Ub162 (c)
yrkande 1 om ett tvåårigt utbildningsalternativ i
gymnasieskolan.
Motivet för de individuella programmen är att tillhandahålla
utbildning åt var och en efter hans eller hennes förmåga och
intresse. Syftet med motion 1990/91:Ub149 yrkande 6 är med
detta konstaterande i stort tillgodosett. Yrkandet avstyrks
därför.
3.5 Nuvarande specialkurser m.m.
Enligt propositionen skall gymnasieskolans nuvarande
specialkurser avvecklas och motsvarande utbildning anordnas
antingen inom programmen, inom kommunal vuxenutbildning eller
inom högskolan.
I motionerna 1990/91:Ub138 (m), 1990/91:Ub158 (c) yrkandena 4
och 5, 1990/91:Ub206 (c) yrkande 6, 1990/91:Ub229 (mp),
1990/91:Ub230 (c), 1990/91:Ub321 (c) yrkande 5, 1990/91:Ub508
(c) och 1990/91:Ub535 (c) yrkande 2 begärs att de
landstingskommunala specialkurserna inom konsumtionsområdet
skall få finnas kvar. Enligt lagförslaget i propositionen skall
landstingskommun få anordna utbildning endast inom områdena
naturbruk och omvårdnad.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Landstingskommun har genom särskilda riksdagsbeslut (UbU
1971:27, rskr. 275; UbU 1987/88:7, rskr. 63) fått rätt att
bedriva utbildning inom området konsumtion. Enligt utskottets
mening bör kommun fortsättningsvis kunna förlägga till
landstingskommunal skola annan utbildning än utbildning som
avser naturbruk och omvårdnad. Med hänvisning härtill anser
utskottet att motionerna 1990/91:Ub138 (m), 1990/91:Ub158 (c)
yrkandena 4 och 5, 1990/91:Ub206 (c) yrkande 6, 1990/91:Ub229
(mp), 1990/91:Ub230 (c), 1990/91:Ub321 (c) yrkande 5,
1990/91:Ub508 (c) och 1990/91:Ub535 (c) yrkande 2 i stort är
tillgodosedda, varför de bör avslås.
När det gäller nuvarande specialkurser och högre
specialkurser på det estetisk-praktiska området (t.ex.
textilkunskap -- vävning, resp. sömnad) förutsätter utskottet
att dessa utbildningar får efterföljare inom det estetiska
programmet -- bild och formgivning där både textil slöjd och
trä- och metallslöjd ingår -- och inom den kommunala
vuxenutbildningen. Möjlighet att inrätta lokala grenar till
program finns också. Efter överväganden i särskild ordning kan
vissa fortsättningskurser komma att erbjudas inom högskolan.
Av propositionen (s.122 och 124) framgår att kommun och
landstingskommun i framtiden skall ha frihet att inom kommunal
vuxenutbildning inrätta lokala kurser bl.a. när det gäller
påbyggnadsutbildning. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1990/91:Ub157 (c).
I motion 1990/91:Ub309 (m, s, fp, c) begärs att särskilda
åtgärder skall vidtas för att verksamheten vid Väfskolan i
Borås skall bestå. Den ettåriga påbyggnadsutbildning i
handvävning, som anordnas vid denna skola, skapar enligt
motionärerna förutsättningar för en omfattande och betydande
yrkesverksamhet inom textil- och konfektionsområdet.
Utbildningen vid Väfskolan anses unik och har värden för den
enskilde och samhället som inte nog kan uppskattas, framhålls i
motionen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Som tidigare redovisats skall gymnasieskolans nuvarande
specialkurser avvecklas och motsvarande utbildning anordnas
antingen inom nationella program, inom kommunal vuxenutbildning
eller inom högskolan. Högskolan i Borås har i sin
anslagsframställning (1990-02-03) anfört att handvävning
naturligt utgör grunden för väveriteknik över huvud och
kompletterar högskolans industriellt inriktade utbildning.
Forskning och utveckling inom industriell väveriteknik
förutsätter goda insikter i den egna teknikhistorien och då
inte minst handvävning. Högskolan vill, heter det, därför
medverka till att en kvalificerad utbildning kan bevaras.
Påbyggnadsutbildningen i handvävning i Borås tillgodoser
nationella behov, och högskolan kan för sin del se att
utbildningen överförs till högskolan. En förutsättning är dock
att erforderliga medel ställs till högskolans förfogande.
I årets budgetproposition beräknas under anslaget B 8. Bidrag
till driften av det kommunala offentliga skolväsendet
14milj.kr. för överförande av vissa utbildningar till annan
skolform och annat huvudmannaskap. Mot bakgrund av tidigare
utredningsförslag (UHÄ-rapport 1979:27) och remissyttranden
över detta finner utskottet det motiverat att ifrågavarande
påbyggnadsutbildning i handvävning vid Väfskolan i Borås nu
inordnas i högskolan i Borås. Kostnaden för driften av denna
utbildning i handvävning beräknas till 1045000kr.
Utskottet anser att regeringen snarast möjligt bör föranstalta
om att från den särskilda anslagsposten om 14milj.kr. under
anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga
skolväsendet överföra 1045000kr. till högskolan i Borås.
Detta bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub309 som
sin mening ge regeringen till känna.
Enligt motionerna 1989/90:Ub271 och 1990/91:Ub234 bör
optikerutbildningen föras över till högskolan.
Utskottet har erfarit att utbildningsdepartementet nyligen
remitterat en skrivelse med nämnda innehåll till universitets-
och högskoleämbetet för yttrande. Utskottet anser det angeläget
att denna mycket diskuterade utbildningsfråga (jfr UbU
1980/81:29) nu får sin slutliga lösning. Detta bör riksdagen
med anledning av motionerna 1989/90:Ub271 och 1990/91:Ub234 som
sin mening ge regeringen till känna.
3.6 Vissa övriga gymnasieskolfrågor
Enligt regeringens förslag skall utbildningen i
gymnasieskolan ske dels inom treåriga nationella program, dels
inom individuella program. Enligt föredragande statsrådet är
utbildningen i särskolan inte sådan att den kan ge behörighet
till de nationella programmen. Inte heller de individuella
programmen inom gymnasieskolans ram är lämpade för dem som fått
sin utbildning i särskolan. För dessa ungdomar bör i stället
gälla särskilda regler. Föredragande statsrådet avser att inom
kort lägga fram förslag även i denna del.
I tre motioner, nämligen 1990/91:Ub124 (m), 1990/91:Ub133 (s)
och 1990/91:Ub170 (c), berörs särskoleelevers möjligheter till
studier inom individuella program i gymnasieskolan.
Motionärerna konstaterar att elever som tillhör särskolan men
som är lätt psykiskt utvecklingsstörda och som funktionellt
befinner sig i gränsområdet mellan särskolan och grundskolan
resp. gymnasieskolan integreras i ökande utsträckning i vanliga
klasser. Enligt motionärerna bör det vara möjligt för elever
från särskolan att studera inom individuella program i
gymnasieskolan. Beslut därom bör inte grundas på formella skäl
utan på den enskilda elevens förmåga att tillgodogöra sig
utbildningen. Enligt motionärerna bör de av särskolans elever
som har förutsättningar för en utbildning i gymnasieskolan ha
rätt att gå i gymnasieskolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Särskolekommittén (dir. 1989:20) som utrett frågan om ett
generellt överförande av ansvaret för särskolan från
landstingen till kommunerna har nyligen avlämnat sitt
betänkande (SOU 1991:30 Särskolan, en primärkommunal skola). I
betänkandet (s. 73f.) berörs bl.a. ifrågavarande förslag att
utbildningen i särskolan inte kan ge behörighet till studier
inom de individuella programmen. Enligt kommittén innebär
förslaget att den påbörjade individintegreringen av elever från
särskolans yrkesutbildning försvåras eller kan tvingas upphöra.
Kommittén anser att det elevutbyte som redan nu finns mellan
gymnasieskolan och särskolans yrkesutbildning måste få utvidgas
och underlättas. Mot denna bakgrund föreslår särskolekommittén
att de individuella programmen i gymnasieskolan hålls öppna för
sådana elever från särskolan som kan klara dem med det stöd
särskolan kan ge.
Utskottet anser att den samverkan mellan särskolan och
grundskolan resp. gymnasieskolan, som utvecklats på det lokala
planet under senare år, har varit av stort värde i olika
avseenden. Ett gemensamt huvudmannaskap för dessa skolformer,
vilket bl.a. särskolekommittén föreslår, skulle ytterligare
kunna utveckla samarbetet när det gäller personal, lokaler och
utrustning m.m. Utskottet finner det rimligt att
särskoleelever, som kan klara ett individuellt program, får
möjlighet att följa ett sådant. Frågan om särskoleelevernas
möjligheter till studier i gymnasieskolan är föremål för
beredning inom regeringskansliet, bl.a. på grundval av
särskolekommitténs förslag. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till lag i denna fråga i enlighet med vad
utskottet har anfört. Detta bör riksdagen med anledning av
motionerna 1990/91:Ub124, 1990/91:Ub133 och 1990/91:Ub170 som
sin mening ge regeringen till känna.
I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 7 begärs att elev i
gymnasieskolan skall ha lagfäst rätt att efter ett
studieuppehåll kunna få fortsätta på det påbörjade programmet
längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år eleven fyller
20 år. Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 19 delvis skall
eleven kunna göra studieuppehåll för att t.ex. kunna gå ut i
arbetslivet och även efter denna åldersgräns ha rätt att
fortsätta på ett påbörjat program.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
I regeringens förslag till skollag fastslås elevernas rätt
att fullfölja sin utbildning. Föreslagen lydelse av
5kap.16§ innebär att den, som har tagits in på ett
nationellt program i gymnasieskolan och påbörjat det, har rätt
att fullfölja sin utbildning på detta program inom kommunen
eller inom samverkansområdet eller motsvarande. Denna rätt
gäller dock längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år
eleven fyller 20 år.
Utskottet utgår från att nuvarande praxis för ledighet från
skolarbetet för enskild angelägenhet (jfr 9kap.84§
gymnasieförordningen) inte kommer att ändras genom att
gymnasieskolan reformeras.
Med det anförda får yrkande 7 i motion 1990/91:Ub149 anses
vara i stort tillgodosett, varför det avstyrks. Likaledes
avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub132 yrkande 19 delvis.
Regeringens förslag om att landstingen skall få vara
huvudmän för nationella program som avser naturbruk och
omvårdnad avvisas i motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 8.
Utskottet vill erinra om sitt ställningstagande när det
gäller ett liknande yrkande i samband med behandlingen av
propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet.
UbU4, rskr. 76). Utskottet ansåg att en reformering av
bidragssystemet i sig inte innebär någon förändring av
landstingens huvudmannaskap för bl.a. vårdutbildning och
utbildning inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsområdena
och att landstingen skall ha rätt att besluta om dessa
utbildningar även i fortsättningen. Landstingens rätt att
anordna utbildning i gymnasieskolan slås nu fast i
5kap.6§ i regeringens förslag till skollag och i
övergångsbestämmelserna till denna skollag (jfr s.139f. i
detta betänkande). Utskottet föreslår att riksdagen med avslag
på motion 1990/91:Ub126 yrkande 8 antar det i proposition
1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 5kap.6§.
Landstingens begränsade rätt att anordna gymnasial utbildning
kan, enligt motion 1990/91:Ub137 (s), leda till att landsting
som i dag är huvudman för annan utbildning än som avser
naturbruk och omvårdnad kan tvingas överlåta detta
huvudmannaskap. Som exempel anför motionärerna
Rikspappersskolan i Markaryd som har landstinget i Kronobergs
län som huvudman och som anordnar utbildning på treårig
processteknisk linje inom försöksverksamheten med treårig
yrkesinriktad utbildning. I motion 1990/91:Ub116 (s, c) yrkande
1 delvis begärs att landstinget i Kopparbergs län även i
fortsättningen skall få vara huvudman för den gymnasiala
yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun.
Utskottet anser att en landstingskommun som före den 1 juli
1991 inom sin gymnasieskola eller kommunala vuxenutbildning
anordnar riksrekryterande utbildning på andra områden än som
kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad skall få fortsätta
med den utbildningen även efter den 1 juli 1992. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub116 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub137 antar det i
proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring
i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser med den ändringen att en ny punkt 13
erhåller i bilaga 6 som Utskottets förslag betecknade lydelse.
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 3 konstateras att det i
dag är många kommuner som anordnar utbildning inom vårdlinjen
med stöd av skolöverstyrelsens medgivande. Dessa kommuner
kommer enligt en särskild övergångsbestämmelse i regeringens
förslag till ny skollag att ges rätt att anordna denna
utbildning även efter ikraftträdandet av gymnasiereformen.
Enligt motionärerna bör även de kommuner som i dag bedriver
utbildning inom omvårdnadslinjen inom ramen för
försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning
omfattas av nyssnämnda övergångsbestämmelse. Liknande yrkanden
framförs även i motionerna 1990/91:Ub148 (m) och 1990/91:Ub121
(s).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Enligt föreslagen lydelse av 5kap.6§ skollagen får som
nyss nämnts landstingskommunerna anordna utbildning endast när
det gäller sådana nationella program som avser naturbruk och
omvårdnad. Kommuner som ingår i landstingskommunen får inte
anordna samma utbildning utan överenskommelse med
landstingskommunen. Omvänt gäller då att, om landstingskommunen
väljer att inte anordna programmen eller något av dem,
primärkommunerna står fria att göra det i stället.
Enligt punkt 12 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
till den nya skollagen föreslås att en kommun som vid
ikraftträdandet med skolöverstyrelsens medgivande bedrev
utbildning på vårdlinjen efter den 1 juli 1992 får anordna
utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan
medgivande från landstingskommunen. Utskottet finner i likhet
med motionärerna det motiverat att de kommuner som i dag
anordnar utbildning på omvårdnadslinjen inom ramen för
försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning bör få
motsvarande rätt.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub121, 1990/91:Ub147 yrkande 3 och
1990/91:Ub148 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen
att punkt 12 erhåller i bilaga 7 som Utskottets förslag
betecknade lydelse.
3.7 Vissa genomförandefrågor
I propositionen föreslås att gymnasiereformen skall
genomföras så att all intagning till gymnasieskolan läsåret
1995/96 avser de nya programmen. Intagning till programmen får
starta inför läsåret 1992/93. Kommuner och landsting bör
upprätta planer, som visar hur programmen skall införas inom
dessa tidsramar. Intagning till tvåårig ekonomisk och tvåårig
teknisk linje upphör fr.o.m. läsåret 1991/92. Årskurs 4 av
fyraårig teknisk linje får anordnas för sista gången läsåret
1992/93. Intagning till övriga linjer får ske sista gången
inför läsåret 1994/95. Den statliga regleringen av nuvarande
gymnasieorter avses avvecklas fr.o.m. budgetåret 1993/94.
Regeringen har i propositionen (s. 109 f.) beräknat extra
resurser för vissa ändamål under genomförandeperioden. För
introduktionsfortbildning av främst lärare i karaktärsämnen,
men också för skolledare, har beräknats 11 milj.kr. och för
ämnesfortbildning 80 milj.kr. Vidare föreslår regeringen (s.
111) att extra stimulansbidrag skall utgå till kommunerna under
perioden 1992/93--1997/98 till kompletterande inköp av
utrustning. Fr.o.m. budgetåret 1998/99 bör det enligt
propositionen åligga huvudmännen att ansvara för underhåll och
nyinköp av utrustning.
I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 15 föreslås att
ytterligare 50 milj.kr. skall anslås för fortbildning under
genomförandeperioden utöver regeringens förslag. Även bidraget
till utrustning föreslås i samma motion (yrkande 16) utökat med
50 milj.kr. utöver regeringens förslag.
Utskottet avstyrker av statsfinansiella skäl
motionsyrkandena.
Kostnaderna för investeringar i utrustning innebär stora
åtaganden för utbildningshuvudmännen. Det är nödvändigt att i
planeringen ha förutsättningarna för finansiering klara i god
tid. Utskottet anser det därför viktigt att det system för
förhandsbesked inom angivna planeringsramar, som hittills
tillämpats för anslaget Bidrag till utrustning för gymnasier
m.m., kan användas också i fortsättningen. I de bestämmelser
för dispositionen av anslagen som regeringen utfärdar i
regleringsbreven för budgetåret 1991/92 bör alltså bemyndigande
om förhandsbesked inom planeringsramar för 1992/93 och 1993/94
om 75758000 kr. för vartdera året anges.
Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 17 bör tidpunkten
för avveckling av den statliga regleringen av gymnasieorter
upphöra att gälla samma år som reformen inleds, dvs. fr.o.m.
budgetåret 1992/93.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Föredragande statsrådet ser en risk i att vissa kommuner
etablerar en egen gymnasieskola med endast några få av de
nationellt fastställda programmen. Lättast att etablera blir
några av de främst högskoleförberedande programmen, som kräver
mindre utrustning än vad som i allmänhet gäller för de
yrkesförberedande. Ett beslut om nyetablering av gymnasieskola
måste därför föregås av en noggrann analys av
utbildningsbehovet utifrån ungdomarnas intresse,
arbetsmarknadens struktur och regionens totala
utbildningsutbud. En hög utbildningskvalitet i gymnasieskolan
förutsätter enligt föredragande statsrådet en skola som kan
erbjuda flera pogram med olika inriktning. Genom ett brett
urval av utbildningsprogram skapas underlag för att ha lärare
med olika bakgrund och skiftande kompetenser vilket bidrar
positivt till ett kreativt arbetsklimat på en skola, framhålls
i propositionen. Enligt regeringen är tidpunkten för
avvecklingen av den statliga regleringen av gymnasieorter satt
med hänsyn till den planeringsperiod som behövs för berörda
kommuner.
Utskottet delar regeringens uppfattning om tidpunkten för
avvecklingen av den statliga regleringen av nuvarande
gymnasieorter och etableringen av nya gymnasieskolor. Utskottet
föreslår således att riksdagen med avslag på motion
1990/91:Ub147 yrkande 17 antar det i proposition 1990/91:85
framförda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt
avser punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.
4. Den kompetensinriktade vuxenutbildningen
4.1 Det offentliga skolväsendet för vuxna
Det offentliga skolväsendet för vuxna utvidgas till att
fr.o.m. den 1juli 1992 också omfatta grundläggande
undervisning i svenska för invandrare (sfi). Det kommer då att
omfatta grundläggande vuxenutbildning, gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, som tillsammans
bildar den kommunala vuxenutbildningen (komvux),
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt
sfi. Bestämmelser om dessa skolformer överförs till skollagen.
Enligt föredragande statsrådet bör de syften med
vuxenutbildningen som angavs i 1967 års riksdagsbeslut ligga
fast, nämligen att överbrygga utbildningsklyftorna i samhället,
att öppna möjligheterna för individen att komplettera sin
ungdomsutbildning samt att bidra till att höja kompetensnivån
inom yrkeslivet.
I motion 1990/91:Ub66 (v) yrkande 1, som väcktes med
anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för
tillväxt, begärs ett förslag till ett program för
vuxenutbildningen med syfte att främja en ekonomisk tillväxt i
hela landet. Programmet bör byggas upp under en femårsperiod
och erbjuda grundläggande humanistisk-teknisk utbildning för
bl.a. dem som har mindre än elvaårig skolgång.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
I föreliggande proposition (s. 115) understryks den snabba
utvecklingen mot ett mera kunskapsintensivt arbetsliv, vilket
skärper anspråken på vuxenutbildningen. Att utveckla
näringslivet blir, såsom framhålls i propositionen, i långa
stycken liktydigt med att utveckla den mänskliga arbetskraften.
Den kommunala vuxenutbildningen bör därför kunna möta kraven
från dem som behöver förbättra sin utbildning på gymnasienivå
för att t.ex. skaffa sig behörighet för högre studier. Den bör
även erbjuda påbyggnadsutbildningar som har en kompetenshöjande
karaktär.
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning när det
gäller vuxenutbildningens syften och inriktning. Utskottet
anser liksom föredragande statsrådet att den kompetensinriktade
vuxenutbildningen kommer att få allt större betydelse för
näringslivet i framtiden.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att
motionärernas syfte i stort är tillgodosett, varför motion
1990/91:Ub66 yrkande 1 avstyrks.
4.1.1 Den kommunala vuxenutbildningen
Regeringen föreslår att en ny utbildning på grundläggande
nivå för vuxna, benämnd grundläggande vuxenutbildning,
anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen fr.o.m. läsåret
1992/93. Den nya utbildningen skall ersätta grundutbildning för
vuxna och etapp 1 i nuvarande kommunala vuxenutbildning. Syftet
med den nya grundläggande vuxenutbildningen är att ge vuxna en
bred allmänkompetens för arbets- och samhällslivet. Den bör
också kunna utgöra en grund för vidare studier. Vuxna som
saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan skall
ha rätt att delta i utbildningen. Slutnivån för denna
utbildning skall i princip motsvara årskurs 9 i grundskolan.
Enligt förslaget skall utbildningen i viktigare ämnen leda fram
till de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för
fortsatta studier på gymnasial nivå.
Gymnasial vuxenutbildning skall ge vuxna kunskaper och
färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i
gymnasieskolan. Utbildningens innehåll skall nära anknyta till
gymnasieskolan, och den skall leda till samma kompetens som
motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
Påbyggnadsutbildning skall ge vuxna en sådan utbildning som
leder till en högre kompetens i yrket eller till ett nytt yrke.
I motion 1990/91:Ub218 (mp) anförs att många invandrare har
en dålig skolunderbyggnad och därför riskerar utslagning ur
arbetslivet. Motionärerna anser att alla vuxna invandrare som
saknar motsvarande grundutbildning från sitt hemland borde
aktivt erbjudas en utbildning motsvarande grundskolan i
Sverige.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till 11kap.
8§ skollagen innehåller en skyldighet för kommunen att aktivt
verka för att nå dem som har rätt till grundläggande
vuxenutbildning och för att motivera dem för sådan utbildning.
Yrkandet är således tillgodosett, varför det avstyrks.
I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 10 begärs förslag om en
ökning av den grundläggande vuxenutbildningen utöver
regeringens förslag. Enligt motionärerna bör den grundläggande
vuxenutbildningen även omfatta den utbildningsnivå som
motsvarar de kunskaper och färdigheter som normalt uppnås inom
gymnasieskolans kärnämnen. Som ett av skälen för detta anger
motionärerna allas rätt att få den utbildning som krävs för
allmän behörighet för studier i högskolan.
Utskottet delar regeringens uppfattning att slutnivån för den
grundläggande vuxenutbildningen i princip bör motsvara årskurs
9 i grundskolan. Studier utöver denna nivå motsvaras av den
gymnasiala vuxenutbildningen som skall ge vuxna kunskaper och
färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i
gymnasieskolan. Som framhålls i propositionen (s. 126) bör
kommunerna i skollagen åläggas att sträva efter att gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning erbjuds i den
utsträckning som motiveras av invånarnas behov och efterfrågan.
Vidare skall i enlighet med föreslagen lydelse av 11kap.
18§ skollagen varje kommun informera om möjligheterna till
gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i
sådan utbildning.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion
1990/91:Ub149 yrkande 10 inte bör föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd, varför det avstyrks.
Vid riksmötet 1989/90 fattade riksdagen beslut om
försöksverksamhet med en ettårig teknikerutbildning (prop.
1989/91:100, bet. UbU15 och UbU19, rskr. 238 resp. 229). För
försöksverksamheten har 150 platser inom högskolan ställts till
UHÄs disposition. Motsvarande försöksverksamhet med kommuner
som huvudmän har förlagts till tio orter. Ett av syftena med
försöksverksamheten har varit att anordna teknikerutbildning
med såväl kommunal som statlig huvudman för att vinna
erfarenhet om vilken utbildningsform som passar bäst för denna
typ av utbildning. Kommunerna har själva kunnat besluta
huruvida utbildningen skall anordnas i gymnasieskolan eller
inom den kommunala vuxenutbildningen.
I föreliggande proposition föreslås att försöksverksamheten
med den ettåriga teknikerutbildningen skall upphöra och
ersättas med en reguljär utbildning inom kommunal
vuxenutbildning fr.o.m. den 1 juli 1991. Utbildningen är en
påbyggnad på en avslutad gymnasial utbildning och bör därför
betraktas som vuxenutbildning. Den kommer därför från den 1
juli 1992 definitionsmässigt att höra under den nya
beteckningen påbyggnadsutbildning.
I två motioner, 1990/91:Ub656 (s) yrkande 2 och 1990/91:Ub699
(c) yrkande 2, vilka har väckts under den allmänna motionstiden
1991, föreslås att den ettåriga teknikerutbildningen inom
elektronik förläggs till södra Hälsingland (Ovanåkers, Bollnäs
och Söderhamns kommuner).
Utskottet delar regeringens uppfattning att kommunerna har de
bästa förutsättningarna att anordna denna typ av utbildning.
För sådana kommuner som inte har någon högskoleutbildning kan
teknikerutbildningen få stor betydelse för möjligheten att
rekrytera kvalificerad arbetskraft för näringslivets behov. När
det gäller dimensionering och lokalisering av
teknikerutbildning inom kommunal vuxenutbildning är detta en
angelägenhet för de enskilda kommunerna. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub656 yrkande 2 och
1990/91:Ub699 yrkande 2.
Regeringen föreslår att särskilda timplaner skall
fastställas för dels den grundläggande vuxenutbildningen, dels
påbyggnadsutbildningen, medan de timplaner som fastställs för
gymnasieskolan skall tillämpas även för gymnasial
vuxenutbildning. Timplanerna skall dock utgöra en
rekommendation för vuxenutbildningen. Även timplaner för
grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar skall
uttryckas i timmar om 60 minuter.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om timplaner för
den kommunala vuxenutbildningen och föreslår att riksdagen
godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 i denna del.
4.1.2 Undervisning av invandrare i svenska språket
Svenskundervisning för invandrare är avsedd för nyanlända.
För invandrare som kommit till Sverige före år 1985 och för
övriga invandrare som av olika anledningar hamnat utanför
sfi-systemet föreslår regeringen att kommunen skall bli skyldig
att inom ramen för kommunal vuxenutbildning erbjuda
grundläggande undervisning i svenska som andraspråk. För dessa
invandrare kommer därmed samma regler för ledighet för studier
och regler för studiestöd att gälla som för övriga deltagare i
kommunal vuxenutbildning.
I dag finns en kurs i svenska som andraspråk på
grundskolenivå inom kommunal vuxenutbildning. Den förutsätter
att deltagarna tidigare har gått igenom grundläggande
svenskundervisning för invandrare eller har motsvarande
kunskaper. Statsrådets förslag innebär att utbildningen på
grundskolenivå utökas, så att den kan omfatta även undervisning
på en nivå som motsvarar den som ges inom svenskundervisning
för invandrare. Kursen bör under budgetåret 1991/92 inordnas i
nuvarande kommunal vuxenutbildning och därefter i grundläggande
vuxenutbildning.
4.1.3 Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
Reguljär vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
infördes budgetåret 1988/89 efter förslag i proposition
1987/88:113. Utbildningen omfattar undervisning på
grundsärskolans nivå. I tre motioner med anledning av nämnda
proposition föreslogs att vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda även skulle omfatta undervisning på
träningsskolenivå. Vid riksdagens behandling av frågan fann
utskottet (UbU 1987/88:33 s. 8) ett antal avgränsningsfrågor,
där det inte då fanns underlag för ett klart ställningstagande
av riksdagen. Därför tillkallades en utredning,
Särvux-kommittén, som i betänkandet Vidgad vuxenutbildning för
utvecklingsstörda (SOU 1990:11) har redovisat sina förslag när
det gäller avgränsningsfrågorna. Särvux-kommittén föreslår att
vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda skall utvidgas
till att omfatta viss utbildning även på träningsskolenivån,
nämligen inom områdena kommunikation samt
verklighetsuppfattning och omvärldskunskap från träningsskolans
kursplan.
Utvidgning till träningsskolenivån begärs i två motioner från
allmänna motionstiden, nämligen 1990/91:Ub221 (fp) yrkande 2
och 1990/91:Ub256 (s). Genom regeringens därefter framlagda
förslag i proposition 1990/91:85 har yrkandena blivit
tillgodosedda.
I motion 1990/91:Ub221 yrkande 2 begärs också att vuxna även
skall få delta i yrkessärskolans undervisning. Regeringen
hänvisar på den punkten till särskolekommitténs väntade
slutbetänkande och avser att återkomma i samband med
behandlingen av detta. Särskolekommittén har numera framlagt
sitt slutbetänkande Särskolan en primärkommunal skola (SOU
1991:30). Utskottet anser att regeringens beredning av frågan
om vuxnas deltagande i yrkessärskolan bör avvaktas.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att
riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 om
utvidgning av vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda
till träningsskolenivån och avslår motionerna 1990/91:Ub221
yrkande 2 och 1990/91:Ub256.
4.2 Kommunernas skyldigheter m.m.
Regeringen föreslår att en kommun skall vara skyldig att ta
emot elever från andra kommuner i grundläggande vuxenutbildning
om utbildningen finns i kommunen. Den kommun som anordnar
utbildningen har rätt till ersättning från elevens hemkommun.
När det gäller gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning
och vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda åläggs
kommunerna att ta emot elever från andra kommuner, om
hemkommunen resp. hemlandstingskommunen förklarar sig villig
att stå för kostnaderna för eleverna.
I motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 5 framhålls att
möjligheter att delta i kommunal vuxenutbildning bör
föreligga även för andra än den egna kommunens invånare. På
grund av t.ex. arbete i annan kommun är det för många
endast möjligt att delta i studier som ligger nära
arbetsplatsen, anför motionärerna. Liknande synpunkter framförs
i motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 20. Motionärerna föreslår
att hemkommunen bör vara skyldig att ikläda sig
betalningsansvaret för vuxnas studier på annan ort, om den
studerande med hänsyn till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att studera i annan kommun. Enligt motion
1990/91:Ub161 (s) bör regeringen se över frågan om deltagande i
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i annan
kommun än hemkommunen i syfte att finna ett system som bättre
tillgodoser den enskildes behov av och tillgång till
vuxenutbildning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
När det gäller elevers rätt att bli mottagna för utbildning
inom de nationella programmen i olika gymnasieskolor
föreslår regeringen (prop. s. 60 f.) att jämställda med sökande
elever i hemkommunen eller samverkansområdet skall bl.a. de
vara som, med hänsyn till sina personliga förhållanden, har
särskilda skäl att få gå i skolan inom kommunen eller
samverkansområdet. För dessa elever anser regeringen att
kommunen bör vara skyldig att betala interkommunal
ersättning. Enligt utskottets mening bör en motsvarande
skyldighet att betala ersättning gälla i fråga om gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Det bör ankomma på
styrelsen för utbildningen i hemkommunen att pröva om särskilda
skäl föreligger för att få bedriva studier inom gymnasial
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i annan kommun.
Utskottet föreslår beträffande rätt för vissa studerande att
studera inom kommunal vuxenutbildning i annan kommun att
riksdagen med anledning av proposition 1990/91:85 och
motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 5, 1990/91:Ub147 yrkande 20
och 1990/91:Ub161 antar propositionens förslag till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 11kap. 21§ med den
ändringen att ett nytt andra stycke erhåller i bilaga 9 som
utskottets förslag betecknade lydelse.
Enligt propositionen -- föreslagen lydelse av 5 kap. 15 §
skollagen -- har styrelsen för utbildning i anordnarkommunen
ansvaret för intagningen av elever. Enligt föredragande
statsrådets bedömning är det värdefullt om samma organ sköter
intagningen till gymnasial vuxenutbildning och till
gymnasieskolan. När en kommun väljer att lägga arbetet på
skilda organ, framhålls i propositionen (s. 136), bör ett
samarbete etableras dem emellan i syfte att så effektivt som
möjligt utnyttja tillgängliga utbildningsresurser.
I motion 1990/91:Ub154 (mp) yrkande 3 förordas att kommunen
inrättar en särskild intagningsnämnd för vuxenutbildningen.
Enligt motionärerna är de vuxnas studiesituation, behov och
förutsättningar i många avseenden annorlunda än vad som gäller
för ungdomar i gymnasieskolan.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det kan vara
ändamålsenligt att ha en gemensam intagningsorganisation
för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Med
avslag på motion 1990/91:Ub154 yrkande 3 tillstyrker således
utskottet regeringens förslag till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 5 kap. 15 § andra stycket beträffande gemensam
intagningsnämnd för gymnasieskolan och gymnasial
vuxenutbildning.
Enligt föreslagen lydelse av 11kap.6§ skollagen skall
kommuner och landstingskommuner få uppdra åt andra att
anordna kommunal vuxenutbildning. Regeringen får meddela
föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om
villkor för det.
Enligt motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 11 bör den föreslagna
lydelsen av 11 kap. 6 § skollagen utgå från skrivningen i
proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan när det gäller
kommunernas skyldighet att använda behöriga lärare och vissa
dispensmöjligheter vid en anställning. I nämnda proposition (s.
38) anförs det bl.a.:
Jag vill påpeka att den av mig föreslagna regleringen för
lärare inte innehåller något uttryckligt krav på att de lärare
som kommunen använder inom sitt offentliga skolväsende också
skall vara anställda av kommunen -- -- -- Eftersom sådana
lagbestämmelser bara finns för speciella situationer och då
lärares betygsättning enligt min uppfattning normalt innefattar
myndighetsutövning, måste utrymmet för ickekommunalt anställda
lärare inom de kommunala delarna av det offentliga skolväsendet
bedömas vara synnerligen begränsat.
Utskottet anser att skolhuvudmannen bör ges rätt att under
förutsättningar som föreskrivs av regeringen anlita annan
utbildningsanordnare, t.ex. ett studieförbund eller en
folkhögskola, i syfte att tillvarata den kompetens som kan
finnas på det lokala planet inom ett visst område. Det är
därvid viktigt att stryka under att den utbildning som
överlämnas inte därigenom hamnar utanför det offentliga
skolväsendets reglering. Ansvarig skolledning bör kontrollera
att utbildningen följer de riktlinjer som gäller för den. Då
betygsättning innefattar myndighetsutövning är utrymmet för
icke kommunalt anställda lärare synnerligen begränsat.
Med det anförda anser utskottet att motion 1990/91:Ub149
yrkande 11 är i stort tillgodosedd, varför den avstyrks.
5. Vissa särskilda frågor
5.1 Samverkan m.m.
I ett antal motioner behandlas samverkan mellan olika
utbildningsanordnare. Enligt motion 1990/91:Ub126 (m)
yrkande 7 bör ifrågavarande förslag till ny gymnasieskola och
vuxenutbildning leda till en långtgående samordning mellan
ungdomsutbildning och vuxenutbildning i alla deras former. Ett
formellt ansvar för denna samordning bör åvila kommunen. Enligt
motion 1990/91:Ub203 (m) yrkande 6 bör även
arbetsmarknadsutbildningen samordnas med skolväsendet på
gymnasial nivå. Liknande tankegångar framförs i motion
1990/91:Ub811 (s) yrkande 1. Enligt motionärerna måste dessa
tre utbildningsformer nyttjas tillsammans i syfte att även i
glesbygder ge god och aktuell utbildning. Vidare understryks
samfällt i motionerna 1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300,
1990/91:Ub334 och 1990/91:Ub340 (samtliga m) att det torde
finnas stora möjligheter att utnyttja utbildningsresurserna
effektivare genom en samordning av vissa utbildningar. Enligt
motionärerna är det nödvändigt att se över gränsdragningen,
rollfördelningen och möjligheterna till samordning mellan olika
utbildningsanordnare, särskilt inom vuxenutbildningen. Enligt
motion 1990/91:Ub241 (m) bör vissa folkhögskolors resurser
kunna utnyttjas när det gäller gymnasieskolans utbildning i
musik. Slutligen framhålls i motion 1990/91:Ub817 (s) yrkande 2
att den flygtekniska utbildningen förutsätter ett samarbete
mellan olika utbildningsanordnare.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Den s.k. samverkansgruppen (U1989:D) har i sin skrivelse
(Ds1990:59) lämnat en rad förslag i syfte att underlätta
samverkan mellan i första hand gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning men också mellan dessa skolformer och högskolan
samt AMU-gruppen. Enligt föredragande statsrådets uppfattning
(jfr prop. s.143 ff.) bör samverkan eftersträvas mellan olika
utbildningsanordnare, utbildningsformer och mellan olika
kommuner och landstingskommuner för att förbättra
tillgängligheten i utbildningen och öka kvaliteten i den. Det
är enligt föredragande statsrådet angeläget att en samordning
av tillgängliga resurser sker, t.ex. genom att lokala
kunskapscentra bildas. Föredragande statsrådet erinrar om att i
tidigare statsbidragsbestämmelser och i det övriga regelverket
som har styrt skolväsendet har det funnits en rad regler som
har hindrat samverkan mellan olika skolformer. Flera viktiga
sådana hinder är nu undanröjda. Föredragande statsrådet anser
det ytterst angeläget att såväl regeringen som berörda
myndigheter och organisationer i fortsättningen noga
uppmärksammar den effekt olika typer av reglering av
verksamheter kan ha för möjligheterna till samverkan över
skolforms- och huvudmannagränser. Strävan bör vara att sådana
hinder skall undanröjas i de fall så kan ske utan större
olägenheter för verksamheten.
Utskottet vill för sin del särskilt peka på de möjligheter
till ett bättre resursutnyttjande som riksdagens beslut om dels
det kommunala huvudmannaskapet för lärare m.fl. på skolområdet
(prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58), dels ansvaret för
skolan med bl.a. ett nytt statsbidragssystem (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr.76) inneburit. Genom statsmakternas beslut
kan kommunerna själva avgöra dimensioneringen av såväl
gymnasieskolan som den gymnasiala vuxenutbildningen och
påbyggnadsutbildningen och således skapa en
utbildningsorganisation som på bästa sätt utnyttjar de resurser
och den kompetens som finns tillgänglig i kommunen.
När det gäller samverkan inom den gymnasiala
vuxenutbildningen och påbyggnadsutbildningen är det utskottets
uppfattning att ett bättre resursutnyttjande när det gäller
lokaler och utrustning är av särskilt stor betydelse i
framtiden. De studerande måste kunna erbjudas en utbildning av
hög kvalitet, vilket innebär att bl.a. adekvat och modern
utrustning måste stå till de studerandes förfogande. Som
framhålls i propositionen (s. 145) är grundidén att så många
utbildningsanordnare som möjligt gemensamt skall använda
lokaler och utrustning. Utskottet delar denna uppfattning.
Utskottet har slutligen inget att erinra mot regeringens
förslag att stimulera och vidareutveckla lokala kunskapscentra.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 7,
1990/91:Ub203 yrkande 6, 1990/91:Ub241, 1990/91:Ub269,
1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334, 1990/91:Ub340, 1990/91:Ub811
yrkande 1 och 1990/91:Ub817 yrkande 2 utan erinran lägger
proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna.
Enligt regeringens förslag till lydelse av 11 kap. 19 §
skollagen skall åldersgränsen mellan ungdomsutbildning och
vuxenutbildning på gymnasial nivå gå vid 20 år. Det innebär att
den som vill påbörja studier det andra kalenderhalvåret det år
då han eller hon fyller 20 år skall göra det som
vuxenstuderande.
Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 23 bör riksdagen
avslå åldersgränsen 20 år för studier inom kommunal
vuxenutbildning. Enligt motionärerna bör åldersgränsen helt
slopas för att skapa ett verkligt samarbete mellan olika
skolor.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Föredragande statsrådet understryker att de förslag som
framförs i föreliggande proposition (s. 146) om kommunernas
skyldigheter och elevernas rättigheter beträffande olika
utbildningsformer förutsätter en entydig definition av vilken
innebörd begreppet ungdomar resp. vuxna har i detta sammanhang.
Som framgår av regeringens förslag till lydelse av 11 kap. 19 §
skollagen är även den som slutfört utbildning på ett
nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan
behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning och
påbyggnadsutbildning. En elev som slutfört sådan utbildning är
således behörig att söka t.ex. teknikerutbildning eller annan
påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning före fyllda
20 år.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1990/91:Ub132 yrkande 23 antar det i
proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring
i skollagen såvitt avser 11 kap. 19 § första stycket.
5.2 Anställningar som lektor, m.m.
Enligt propositionen bör sambanden mellan skolväsendet och
högskolan stärkas bl.a. genom att forskarutbildade lärare
medverkar i undervisningen samt i utvecklings- och
utvärderingsarbetet. Föredragande statsrådet utgår från att det
finns ett brett intresse hos kommunerna för att behålla och
även vidareutveckla de hittillsvarande lektorstjänsterna. Genom
att ge lämpliga lärare med forskarutbildning eller motsvarande
ett större ansvar för utveckling och utvärdering kan deras
särskilda kompetens utnyttjas bättre än tidigare samtidigt som
de inspireras att följa den vetenskapliga utvecklingen inom
sina områden. En sådan ordning kan på ett positivt sätt bidra
till skolans utveckling.
I motion 1990/91:Ub809 (s) anförs att syftet med
lektorstjänster i skolan är bl.a. att bidra till en
förstärkning av den pedagogiska ämnesmässiga utvecklingen av
skolan. Enligt motionärerna kräver en likvärdig gymnasieskola
att det finns lektorer som undervisar på alla studievägar
(yrkande 2). Motionärerna föreslår vidare att det skall finnas
lektorstjänster även i grundskolan (yrkande 1).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
När det gäller lärare har riksdagen tidigare uttalat sig för
behovet av lektorskompetens i gymnasieskolan, bl.a. i samband
med behandlingen av 1990 års forskningsproposition (prop.
1989/90:90, bet. UbU25 s. 76--77, rskr. 328, jfr UbU 1986/87:26
s. 30). Under innevarande riksmöte har riksdagen vidare uttalat
följande (1990/91:UbU4, rskr. 76):
Skolhuvudmännen kan på olika sätt vidta åtgärder för att
främja rekryteringen till lektorstjänster. Sannolikt finns ett
stort antal lärare på nuvarande adjunktstjänster som skulle
vara intresserade av att genom en forskarutbildning på t.ex.
det ämnesmetodiska området bli kompetenta för anställning som
lektorer. Genom deras tidigare utbildning och erfarenhet skulle
det kunna vara en stor tillgång för kommunen att kunna anställa
dem som lektorer efter genomgången forskarutbildning. Det är
därför angeläget att skolhuvudmännen medverkar till att göra
det praktiskt och ekonomiskt möjligt för sådana personer att
genomgå forskarutbildning. När det gäller personer som har
avlagt doktorsexamen i ämne som bedöms vara relevant för
läraryrket (jfr ASÖ 1971/72:70) är det också viktigt att
skolhuvudmännen tar emot dem i sitt skolväsende för en kortare
praktisk-pedagogisk utbildning under samtidig lärartjänstgöring
i enlighet med de regler som finns för den särskilda
praktisk-pedagogiska utbildningen för gymnasielektorer (UHÄ-FS
1989:52, jfr prop. 1988/89:100 bil. 10 och bet.
1988/89:UbU22). Utskottet förutsätter att regeringen även
fortsättningsvis låter föranstalta om anordnande av olika slag
av kortare praktisk-pedagogisk lektorsutbildning med de
ersättningar (motsvarande) som hittills utgått till dem som
genomgår utbildningen. Slutligen är det angeläget att
universitets- och högskoleämbetet i skälig utsträckning
meddelar dispens från kravet på grundläggande
högskoleutbildning i två skolämnen vid genomgång av
praktisk-pedagogisk utbildning och sådan förklaring som kan ges
enligt 2 kap. 4§ skollagen när det gäller anställning som
lektor för den som avlagt doktorsexamen i allmänna ämnen (UbU
1987/88:25 s. 10). I fråga om tekniska och ekonomiska ämnen
finns särskilda bestämmelser för behörighet till lektorstjänst
(SÖ-FS 1987:238 och 239 samt 1989:92).
Utskottet anser att samspelet mellan grundutbildning på
gymnasienivå och forskning kommer att vara viktigt även
fortsättningsvis. Det är därför ett nationellt intresse att
anställningar som lektor kommer till stånd i en omfattning som
motsvarar tidigare bestämmelser om sådana tjänster. Det
ankommer på skolhuvudmännen att med vissa intervall
ledigkungöra anställningar som lektor och vidta de övriga
åtgärder som behövs för att nå detta mål. När en kommuns
gymnasieskola skall utvärderas, förutsätter utskottet att
skolverket granskar vilka åtgärder som vidtagits i nyss nämnt
hänseende.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om anställningar som lektor i
kommuns gymnasieskola, lektorsutbildning m.m. och en
utvärdering av vilken bl.a. skall framgå förekomsten av
gymnasielektorer.
Gymnasielektorer betyder genom sitt ämneskunnande och
vetenskapliga synsätt mycket för att hos eleverna väcka
intresse för fortsatta högskolestudier. Utskottet utgår från
att frågan om kommuners ledigkungörande av befattningar som
lektor ägnas särskilt intresse i skolverkets
uppföljningsarbete. Mot bakgrund av riksdagens nyligen gjorda
uttalanden finner utskottet ingen anledning att föreslå
riksdagen att vidta någon särskild åtgärd med anledning av
motion 1990/91:Ub809 yrkandena 1 och 2, varför yrkandena
avstyrks. Motionärernas önskemål om lektorstjänster i
grundskolan löser inte bristen på lektorer inom gymnasieskolan.
Utskottet vill i sammanhanget nämna att frågor om anordnande
av praktisk-pedagogisk utbildning för lektorer jämte ersättning
under utbildningstiden nyligen har behandlats av utskottet i
betänkande 1990/91:UbU12 (s.72--73). Regeringen avser utfärda
en ny förordning härom.
5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män
Enligt föredragande statsrådets bedömning (prop. s. 154)
kommer den föreslagna förändringen av utbildningen för ungdomar
och vuxna att medföra en jämnare könsfördelning inom olika
studievägar och bidra till att stärka kvinnornas ställning på
arbetsmarknaden. Han anser att jämställdhet mellan kvinnor och
män är ett viktigt utbildningsmål (jfr prop.s.154). De
föreslagna nationella programmen erbjuder enligt regeringen en
kvalificerad utbildning inom områden som kan förväntas
attrahera både flickor och pojkar.
I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 1 anförs att en
sektorsindelad gymnasieskola har fördelar. Enligt motion
1990/91:Ub802 (v) yrkande 2 bör en sådan skola kunna öka
jämställdheten i gymnasieskolan. En sektorsindelad
gymnasieskola innebär att varje sektor skall ha sina
karaktärsämnen som är gemensamma för alla studerande inom
sektorn. Samtliga utbildningar bör anknyta till arbetslivet och
innehålla en betydande del av praktik eller arbetsplatsförlagd
utbildning. En sådan gymnasiestruktur skulle enligt
motionärerna kunna attrahera flera flickor till mansdominerade
sektorer av arbetslivet.
Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning när det
gäller förutsättningarna att i den nya gymnasieskolan och
vuxenutbildningen skapa en jämnare könsfördelning inom olika
studie- och yrkesområden än vad som hittills varit fallet.
Utskottet vill peka på att strukturen i gymnasieskolan i
jämförelse med dagens gymnasieskola har färre studievägar och
bredare ingångar. Genom utskottets förslag till uppbyggnad av
gymnasieskolan blir det dessutom möjligt med ämnesanknuten
praktik inom ramen för timplanen.
Utskottet finner således att förslaget till ny gymnasieskola
när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män ligger i
linje med intentionerna i ifrågavarande motionsyrkande.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med avslag på motion
1990/91:Ub802 yrkande 2 utan erinran lägger proposition
1990/91:85 i denna del till handlingarna.
5.4 Studerandeinflytande
Riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret
för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebar
bl.a. att det i skollagens 1kap.2§ slogs fast att
verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. I nu föreliggande
proposition föreslås att de studerandes rätt till inflytande
lagfästs (jfr föreslagen lydelse i 5kap.2§ resp.
11kap.4§ skollagen). Ett sätt att till de studerande
förmedla demokratiska värderingar är, enligt föredragande
statsrådet, att i utbildningen använda ett demokratiskt
arbetssätt, där de studerande ges ett reellt inflytande.
Aktning och respekt för individen främjas också om han eller
hon ges möjligheter att i olika sammanhang komma till tals och
få delta i en demokratisk process kring besluten om den egna
utbildningen, framhålls i propositionen (s. 155).
Enligt motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 2 är elevernas
möjligheter att påverka undervisningen och sin egen
arbetssituation nära förknippade med de arbetsformer som
används i gymnasieskolan. Enligt motionärerna måste
elevinflytandet öka dels av demokratiska skäl, dels för att
undervisningen skall ge bra resultat. Det är av största vikt
att den organisatoriska reformeringen av gymnasieskolan går
hand i hand med ett pedagogiskt nytänkande och en förändring av
arbetsformerna i gymnasieskolan. Motionärerna anser det
särskilt angeläget att det samarbete som inletts mellan lärare
i yrkesämnen och lärare i allmänna ämnen kan utvecklas. I
motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 6 understryks elevernas
inflytande i praktisk handling. Detta kan enligt motionärerna
ske i självstyrande skolor med en styrelse på varje skola, där
eleverna tillsammans med personalen får inflytande över skolans
verksamhet och budget, innehållet i skolan samt annat som rör
skolan och närmiljön.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att de
studerandes rätt till inflytande markeras i lag. När det
gäller elevernas möjligheter att påverka undervisningens
planering och genomförande är det utskottets uppfattning att
formerna för ett reellt inflytande från elevernas sida måste
utvecklas inom varje klass eller undervisningsgrupp. Som
framhålls i propositionen har lärarna i samhällskunskap ett
ansvar för att de grundläggande frågorna om demokrati och
medinflytande behandlas i undervisningen. Den föreslagna
timplanen för gymnasieskolan innebär bl.a. att ämnet
samhällskunskap ingår bland de kärnämnen som alla elever skall
studera. Utskottet vill slutligen hänvisa till vad som anförs i
direktiven (dir. 1991:9) för den nyligen tillsatta
läroplanskommittén om elevinflytande.
Utskottet anser att det är viktigt att de studerande får
möjlighet att även medverka i beslut om mer övergripande frågor
som rör skolarbetet. Detta sker i dag genom elevråd, klassråd
och andra samrådsorgan. Utskottet anser att formerna för
studerandeinflytandet i övergripande frågor bäst kan utvecklas
lokalt. Utskottet delar därför regeringens uppfattning om
kommunernas och de enskilda skolornas ansvar för utformningen
av ett brukarinflytande inom ramen för kommunallagens
bestämmelser.
Med hänvisning till det anförda och förestående arbete inom
läroplanskommittén föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1990/91:Ub132 yrkande 6 och 1990/91:Ub149
yrkande 2 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser
5kap.2§ och 11kap.4§.
5.5 Läroplans- och kursplanearbete
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet anfört
om riktlinjer för arbetet i skolan och läroplaners utformning i
dels bet. 1988/89:UbU7 Skolans utveckling och styrning
(s.14--16), dels bet. 1990/91:UbU4 Ansvaret för skolan
(s.28--30).
Enligt föredragande statsrådet (prop. s. 157) bör mål och
riktlinjer för gymnasieskolan fastställas av regeringen på
grundval av riksdagens ställningstaganden till förslagen i
ifrågavarande proposition. De bör gälla under reformens
inledningsskede för att sedan avlösas av den läroplan som
föranleds av ställningstagandena till de förslag som
läroplanskommittén (dir.1991:9) skall avge. Inom ramen för
detta läroplans- och kursplanearbete skall kommittén också
utarbeta förslag till riktlinjer och modeller för kursplanerna
för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Detta arbete skall
enligt propositionen vara slutfört senast den 1 juli 1991. Det
fortsatta arbetet med kursplaner för dessa skolformer bör
enligt regeringen bedrivas skyndsamt så att de i allt
väsentligt finns färdiga den 1 juli 1992.
I propositionen (s. 158--162) redovisas vissa gemensamma
utgångspunkter för ett måldokument som skall gälla för
förskolan och det offentliga skolväsendet.
Kunskaper om det svenska kulturarvet liksom respekt för
andras rätt att hålla sitt eget kulturarv levande måste
genomsyra utbildningen, heter det. Principen om livslångt
lärande måste slås fast. De krav på medinflytande och
ansvarstagande som ställs i samhälls- och arbetslivet innebär
att elevernas inflytande över sin egen utbildning måste vara
centralt i uppbyggnaden av läroplaner och kursplaner. Frågan om
jämställdhet är också en given utgångspunkt i arbetet. Frågan
om utbildningens internationalisering är viktig. Enligt
föredragande statsrådet kommer svenska studerande att i allt
större utsträckning kombinera studier i Sverige med studier
utomlands, liksom studerande från andra länder kommer att
studera i Sverige. Det kommer också att ställas ökade krav på
våra färdigheter i att uttrycka oss på främmande språk.
Miljökunskap anges som ett tema eller kunskapsområde som
bör behandlas i flera ämnen. Föredragande statsrådet anser det
nödvändigt att eleverna i gymnasieskolan studerar miljöfrågor.
Även inom kommunal vuxenutbildning bör dessa frågor ägnas ökad
uppmärksamhet. Vidare bör skolan ge stort utrymme åt etiska
och moraliska frågor. Den snabba utvecklingen på
arbetsmarknaden, den nya teknologin och kommunikationstekniken
ökar behovet av att i skolan behandla etiska frågor, anförs i
propositionen. Kursplaneöversynen bör även beakta att denna
dimension skall prägla ämnen som svenska, samhällskunskap och
olika karaktärsämnen. Vidare framhålls vikten av att i
läroplansarbetet uppmärksamma frågor om vårt kulturarv och vår
kulturs förändring. För gymnasieskolans och vuxenutbildningens
kursplaner betyder detta att översynsarbetet bl.a. bör pröva
hur den historiska dimensionen kan förstärkas inom ramen
för de olika ämnena. Slutligen ges några kommentarer till det
föreslagna ämnet idrott och hälsa som är ett s.k. kärnämne och
därmed obligatoriskt för alla elever i gymnasieskolan.
I ett stort antal motioner behandlas vissa
läroplansfrågor inom olika ämnesområden, språkundervisningen
i skolan i motion 1989/90:Ub818 (m, fp, c, mp) yrkandena 3 och
4, ett samordnat språkprogram för grundskolan och
gymnasieskolan i motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 14,
miljöundervisning samt hälsa och internationalisering i motion
1990/91:Ub132 (mp) yrkandena 10 och 27, etikundervisningens
utformning i motionerna 1990/91:Ub143 (m) yrkande 2 och
1990/91:Ub153 (fp) yrkande 1, ämnet idrott och hälsa och dess
betydelse för att förebygga skador av olika slag i motion
1990/91:Ub163 (c) yrkande 2, det nordiska stoffet i
undervisningen i motion 1990/91:Ub113 (s) och frågan om ökat
internationellt utbyte inom gymnasieskolan i motion
1990/91:Ub144 (m). Vikten av undervisning i hemkunskap och
slöjd betonas i motion 1990/91:Ub141 (s) yrkandena 1 delvis och
2 samt slutligen uppmärksammas utbildningen av personal inom
turistområdet i motion 1990/91:Ub159 (s).
Utskottet hänvisar till pågående läroplans- och
kursplanearbete inom läroplanskommittén och det kursplanearbete
som kommer att bedrivas inom statens skolverk. Utskottet anser
det viktigt att grundläggande kunskaper och färdigheter
preciseras i de nya kursplanerna (jfr bet. 1988/89:UbU7).
Utskottet konstaterar att i stort samtliga motionsyrkanden
faller inom ramen för angelägna förändringar beträffande
inriktningen av arbetet i gymnasieskolan. Utskottet utgår från
att de läroplans- och kursplanefrågor som motionsledes
aktualiserats kommer att behandlas inom läroplanskommittén.
Beträffande temat etik och moral vill utskottet stryka under
att frågor om etik och moral inte kan hänföras till ett visst
bestämt ämne utan bör behandlas inom ett flertal ämnen. Som
exempel vill utskottet framhålla samhällsvetenskapsprogrammets
ekonomiska ämnen samt ämnena historia och filosofi,
naturvetenskapsprogrammets ämne biologi, omvårdnadsprogrammets
karaktärsämne samt de yrkesetiska delarna av övriga programs
karaktärsämnen. Självfallet bör också frågor om etik och moral
kunna tas upp i kärnämnena svenska, samhällskunskap och
religionskunskap. Utskottet föreslår härmed att riksdagen
avslår motionerna 1989/90:Ub818 yrkandena 3 och 4,
1990/91:Ub113, 1990/91:Ub132 yrkandena 10 och 27, 1990/91:Ub141
yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub143 yrkande 2, 1990/91:Ub144,
1990/91:Ub147 yrkande 14, 1990/91:Ub153 yrkande 1,
1990/91:Ub159 och 1990/91:Ub163 yrkande 2.
Till detta vill utskottet lägga följande när det gäller
ämnena historia och samhällskunskap. Historia ingår i det
estetiska programmet och i natur- och
samhällsvetenskapsprogrammen men inte i de yrkesförberedande.
Samhällskunskap ingår däremot i samtliga program. Mot denna
bakgrund bör det finnas två kursplaner för ämnet
samhällskunskap, nämligen dels en för de yrkesförberedande
programmen, dels en för övriga program där ämnet historia finns
upptaget på timplanen. I kursplanen för samhällskunskap på de
yrkesförberedande programmen, som omfattar 90 timmar, bör ca en
tredjedel av utbildningstiden ägnas åt historiskt stoff. Enligt
utskottets mening är det väsentligt att även eleverna på de
yrkesförberedande programmen får möjlighet att studera såväl
politiska och ekonomiska som kulturella och religiösa
förhållanden i ett historiskt perspektiv.
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 24 erinras om det
kursplanearbete som utförts i samband med försöksverksamheten
med treårig yrkesinriktad utbildning och hur den kompetens som
finns hos företrädare för olika branscher och hos
arbetsmarknadens parter tagits till vara i de olika
kursplanegrupperna. Motionärerna utgår från att företrädare för
arbetslivets organisationer även kommer att medverka i det nu
förestående kursplanearbetet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
Skolöverstyrelsen har haft ansvaret för kursplanearbetet för
försöksverksamhetens linjer. I kursplanearbetet har företrädare
för såväl arbetsmarknadens parter som branschorganisationer
varit engagerade. Enligt vad utskottet erfarit har detta
samarbete haft stor betydelse för försöksverksamheten.
Utskottet anser att den kompetens som finns företrädd inom
olika branscher och yrkesområden skall tas till vara även i det
fortsatta kursplanearbetet för de yrkesförberedande nationella
programmen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub147 yrkande 24 och
proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
5.6 Uppföljning och utvärdering m.m.
Inom ramen för skolverkets generella uppdrag att svara för
uppföljning och utvärdering av skolverksamheten ligger det
naturligt, enligt föredragande statsrådet, att också beakta
frågor som rör genomförandet av den nya gymnasieskolan och
vuxenutbildningen (prop. s. 163). Frågor av bl.a. ekonomisk,
organisatorisk och administrativ natur skall följas upp.
Utbildningen i gymnasieskolan skall vara likvärdig. Utskottet
har i det föregående lagt fram förslag beträffande garanterad
undervisningstid för gymnasieskolans program dels för
ämnen, dels totalt. De föreslagna timramarna för ämnena gör det
möjligt att tydligare formulera de mål- och resultatkrav, bl.a.
beträffande kraven på godkänd prestation, som är viktiga i ett
decentraliserat skolsystem och som behövs för ett målrelaterat
betygssystem.
Det ankommer på skolverket och dess fältorganisation att se
till att eleverna får den undervisningstid i olika ämnen som de
har rätt till. I sammanhanget bör erinras om vad utskottet i
det föregående anfört om att skolverket i sin utvärdering av en
kommuns gymnasieskola särskilt bör uppmärksamma att
undervisning kommer till stånd under i stort sett likvärdiga
förutsättningar vid de olika gymnasieskolorna (jfr s.40) och
att anställningar som lektor ledigkungörs (jfr s.62).
Utskottet har i annat sammanhang (bet. 1990/91:UbU4 s.46)
understrukit att tillsyn, utvärdering och uppföljning är
verksamheter som har ett starkt inbördes sammanhang. Tankarna
kring skolans förnyelse är centrerade kring dessa begrepp. Med
erinran om vad utskottet anfört i det föregående föreslås att
riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 om
uppföljning och utvärdering.
5.7 Behörighets- och betygsfrågor
Föredragande statsrådet (prop. s. 164) räknar med att alla
elever som har fullföljt ett treårigt program i gymnasieskolan,
i vilket kärnämnena ingår, får allmän behörighet för
högskolestudier. Allmän behörighet kan också, liksom
hittills, fås genom studier i kommunal vuxenutbildning.
I motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 16 föreslås att riksdagen
avslår regeringens förslag om allmän behörighet efter den
treåriga gymnasieutbildningen. Grunden för utbildning på
högskolenivå skall utgöras av adekvata förkunskaper för den
valda studiegången, anser motionärerna.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande.
I 5kap. högskoleförordningen regleras den allmänna och
särskilda behörigheten till grundläggande högskoleutbildning.
Enligt 5kap.14§ högskoleförordningen krävs för allmän
behörighet bl.a. kunskaper i svenska och engelska av viss
omfattning. Ett fullföljt treårigt yrkesinriktat program, i
vilket kärnämnena i gymnasieskolan ingår, ger allmän behörighet
för högskolestudier. Oftast räcker det emellertid inte med att
uppfylla kravet för allmän behörighet för att få följa
utbildningen på en viss linje eller kurs vid
universitet/högskola. Härför krävs i allmänhet ett antal
treåriga kurser i olika ämnen samt minst betyget 3 i dessa
ämnen, den s.k. särskilda behörigheten. Riksdagen bör lägga
proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna och avslå
motion 1990/91:Ub132 yrkande 16.
I tre motioner tas intagningsfrågorna upp. I motion
1990/91:Ub149 (v) yrkande 9 anförs att betyg inte bör användas
som urvalsinstrument vid intagningen till gymnasieskolan.
Enligt motionerna 1990/91:Ub816 yrkande 3 och 1989/90:Ub621
yrkande 3 (båda m) bör någon form av lämplighetsbedömning och
försök med s.k. provelevtid prövas vid intagningen till
gymnasieskolans omvårdnadslinje. Slutligen föreslås i motion
1990/91:Ub122 (s) att bestämmelsen om tilläggspoäng för
underrepresenterat kön bör finnas kvar även i framtiden.
Utskottet finner att de frågor som tagits upp i nyssnämnda
motioner kommer att omfattas av betygsberedningens arbete.
Utskottet anser i likhet med regeringen att beredningens arbete
bör avvaktas innan beslut fattas i behörighets- och
betygsfrågor. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub122, 1990/91:Ub149
yrkande 9, 1990/91:Ub816 yrkande 3 och 1989/90:Ub621 yrkande 3
utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till
handlingarna.
I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 19 föreslås att
målrelaterade betyg skall införas i gymnasieskolan.
Utskottet vill erinra om att betygsutredningens
huvuduppgift är att lämna förslag om målrelaterade betyg.
Motionsyrkandet är därför tillgodosett, varför det avstyrks.
I propositionen (s. 166) redovisas hur betygsdokument från
den kompetensinriktade vuxenutbildningen skall utformas i
framtiden. När det gäller den gymnasiala vuxenutbildningen
anser regeringen att avgångsbetyg, som ger allmän behörighet
för högre studier, bör få utfärdas till vuxenstuderande som
önskar det efter avslutade gymnasiala vuxenstudier. Reglerna
för avgångsbetyg bör förenklas så att de vuxenstuderande i
större utsträckning än nu själva kan bestämma vilka ämnen som
skall ingå.
I motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 6 erinras om att studier i
kommunal vuxenutbildning ger formell kompetens. I konsekvens
med detta bör enligt motionärerna betyg motsvarande dem som
ges i ungdomsskolan också ges i vuxenutbildningen.
Utskottet hänvisar till direktiven (dir. 1990:62) för
betygsberedningen. Enligt dessa bör beredningen "utgå från att
en likformig betygsskala bör tillämpas för samtliga ämnen och
kurser i vilka betyg skall ges i de olika skolformerna". Med
hänvisning härtill finner utskottet att syftet i motion
1990/91:Ub126 yrkande 6 är tillgodosett, varför den avstyrks.
5.8 Utbildning av lärare m.m.
Enligt propositionen (s. 167 ff.) kräver förändringarna av
gymnasieskolan och vuxenutbildningen fortbildningsinsatser av
olika slag. Många lärare behöver ämnesteoretisk fortbildning
för en breddning och/eller fördjupning av sina kunskaper. Ett
förändrat arbetssätt och ett ökat elevinflytande medför ett
fortbildningsbehov för såväl elever och skolledare som övrig
personal i skolan, anser föredragande statsrådet. Ökade
kunskaper behövs också för att ge lärare bättre möjligheter att
hjälpa alla elever och vuxenstuderande att fullfölja en
påbörjad utbildning. Slutligen innebär införandet av en ny
grundläggande vuxenutbildning att behov föreligger av
fortbildning av lärare för den grundläggande vuxenutbildningen.
Bland de viktiga ämnesområden där det bedöms som särskilt
angeläget med fortbildningsinsatser nämns bl.a. miljöfrågorna.
I fem motioner framförs olika krav på fortbildningsinsatser
för lärare. Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkandena 9 och 20
bör fortbildning i miljövård, frågor som gäller den nya lärar-
och handledarrollen samt studie- och yrkesorientering
prioriteras. Enligt motionerna 1990/91:Ub118 yrkande 5 och
1990/91:Ub172 yrkande 2 (båda c) är det nödvändigt att slå vakt
om lärarkompetensen i ämnet religionskunskap, vilket innebär
att särskilda insatser bör göras på fortbildning i detta ämne.
I motion 1990/91:Ub153 (fp) yrkandena 2 och 3 begärs en översyn
av dels undervisningen i ämnet etik för blivande
gymnasielärare, dels vilken kompetens som skall gälla för att
få undervisa i etik för blivande lärare. Slutligen framhålls i
motion 1990/91:Ub162 (c) yrkande 2 att kostnader för
fortbildning för lärare och SYO-konsulenter måste medtas vid
finansieringen av reformeringen av den nya gymnasieskolan och
vuxenutbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Under föregående riksmöte fattade riksdagen beslut om
kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop.
1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). I samband med detta beslut
behandlades även förslag till ett program för lärares
fortbildning m.m. Riksdagen uttalade att den fortsatta
fortbildningsverksamheten bör tillgodose tre olika typer av
fortbildningsbehov, nämligen dels den enskilde lärarens behov
av utveckling, dels de behov som grundas på de specifika
förhållandena vid en viss skola eller i en viss kommun, dels
sådana behov som definieras av de nationella mål och ambitioner
som finns för skolan. Riksdagens beslut om ansvaret för skolan
(prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebär vidare att
kommunerna har det fulla ansvaret för att fortbildning kommer
till stånd och att personal som har hand om utbildningen i
skolan får del av den. Frågor om fortbildningens inriktning
behandlade utskottet nyligen i betänkande 1990/91:UbU6 (s.
11f.). Slutligen vill utskottet erinra om att det nya
skolverket fr.o.m. den 1 juli 1991 kommer att ha ansvaret för
den centralt organiserade fortbildningen för lärare.
När det gäller medel för fortbildning hänvisar utskottet till
regeringens kostnadsberäkningar för genomförandet av
reformeringen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. s.
108 ff.). För introduktionsfortbildning av främst lärare i
karaktärsämnen men också för skolledare har beräknats 11
milj.kr. Vidare beräknas 80 milj.kr. för ämnesfortbildning till
följd av det förändrade innehållet i ämnena. Utskottet finner
således att motionsyrkandena när det gäller den ämnesinriktade
fortbildningen och medel för denna i stort är tillgodosedda.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub118 yrkande 5,
1990/91:Ub132 yrkandena 9 och 20, 1990/91:Ub153 yrkandena 2 och
3, 1990/91:Ub162 yrkande 2 och 1990/91:Ub172 yrkande 2 utan
erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till
handlingarna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
utskottet i bet. 1990/91:UbU12 Grundläggande högskoleutbildning
föreslagit riksdagen att hos regeringen begära att
vårdlärarutbildningen snarast reformeras.
5.9 Uppdragsutbildning
I propositionen framläggs förslag om att kommuner och
landsting får bedriva uppdragsutbildning som i fråga om art och
nivå motsvarar verksamheten vid det offentliga skolväsendet.
Föredragande statsrådet föreslår en ny lag som bl.a. klargör
att uppdragsutbildning är en självständig utbildningsform, som
inte är knuten till någon annan skolform.
Utskottet föreslår att riksdagen antar det i propositionen
framlagda lagförslaget om uppdragsutbildning i vissa fall.
5.10 Riksrekryterande utbildningar, m.m.
Föredragande statsrådet förutser att man på enstaka platser,
inom ramen för ett nationellt program och dess nationellt
fastställda grenar, kommer att ordna utbildning som har en
speciell profil (prop. s. 64). Dessa utbildningar förutsätter
då oftast en riksrekrytering. För att säkra elevernas rätt att
bli mottagna på de nationella programmen i olika gymnasieskolor
föreslås att regeringen får ett bemyndigande att, beträffande
vissa utbildningsvägar inom de nationella programmen,
föreskriva att utbildningen skall stå öppen för sökande från
hela landet. Ett sådant bemyndigande kan då användas för
särskilda rekryteringsområden t.ex. när det gäller utbildning i
viss idrott. Även inom speciella yrkesområden bör det ankomma
på regeringen att besluta vilka utbildningar som skall vara
riksrekryterande (prop. s. 170).
Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 6 bör elever som har
speciella förutsättningar för språk kunna få utveckla dem inom
ramen för specialgymnasier. Enligt motion 1990/91:Ub810 (m)
yrkande 2 bör de kommuner som i samarbete med specialförbund
vill anordna utbildning i viss idrottsgren enligt det nuvarande
s.k. hemortsalternativet få göra detta utan begränsning från
statens sida. I motionerna 1990/91:Ub317 och 1990/91:Ub337
(båda c) understryks vikten av att aktiva idrottare ges
möjlighet att studera på hemorten inom ramen för det nuvarande
s.k. hemortsalternativet (yrkandena 1 och 2 resp. yrkande 2).
Utskottet anser mot bakgrund av bl.a. timplanernas
konstruktion att det i framtiden blir möjligt att tillgodose
särskilda lokala utbildningsbehov och att ge skolor en önskad
profil. En kommun kan t.ex. genom utnyttjande av det lokala
tillägget bl.a. satsa på estetisk verksamhet, matematik eller
språk eller ge ökat utrymme för det individuella tillvalet.
Vidare kommmer kommunerna att inom ramen för de nationella
programmen kunna utveckla lokala grenar. Inriktningen och
kursplanerna för dessa grenar skall beslutas av styrelsen för
utbildningen och timplanemässigt byggas upp på samma sätt som
de nationella grenarna.
Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att den av utskottet
föreslagna timplanekonstruktionen m.m. innebär ett betydligt
större utrymme för personliga val än vad som är möjligt i
dagens gymnasieskola. Mot denna bakgrund anser utskottet att
ifrågavarande motionsyrkanden i stort är tillgodosedda, varför
utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1990/91:Ub317 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub337 yrkande 2,
1990/91:Ub810 yrkande 2 och 1990/91:Ub823 yrkande 6 lägger
proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna.
I motion 1990/91:Ub116 (s, c) begärs dels att den
yrkesförberedande utbildning i musik som bedrivs i Falun av
landstinget i Kopparbergs län och som utgörs av en tvåårig
specialkurs skall tilldelas särskilt verksamhetsstöd (yrkande
2), dels att studerande över 20 år även i framtiden skall kunna
söka sig till denna utbildning.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
Enligt propositionen (s. 171) bör särskilt verksamhetsstöd
riktas till utbildningar, som behöver ett särskilt statligt
stöd på grund av att en kommun gjort särskilt tunga och
omfattande investeringar för att kunna bedriva utbildningen.
Det bör ankomma på regeringen att besluta om särskilt
verksamhetsstöd.
När det gäller möjligheten för studerande över 20 år att
studera i gymnasieskolan vill utskottet hänvisa till vad som
anförs i propositionen (s. 147):
I en kommun kan man alltså av olika skäl besluta att placera
en eller flera ungdomar i komvux eller att placera en eller
flera vuxenstuderande i gymnasieskolan. Individernas egna
önskemål och behov bör dock väga tungt vid avgörandet hur och
var man skall studera.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub116 yrkandena 2 och 3.
Föredragande statsrådet anser (prop. s. 173) att någon
lagreglering av kommunernas skadeståndsansvar för elever i
arbetsplatsförlagd utbildning inte bör göras. I stället
bör frågan lösas genom en frivillig försäkring av det slag som
flertalet kommuner redan har. Utskottet föreslår att riksdagen
utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till
handlingarna.
Regeringen föreslår (prop. s. 176) att elevernas hemkommuner
i princip skall svara för kostnaderna för alla elevers
resor mellan bostaden och skolan fram t.o.m. första
kalenderhalvåret det år eleverna fyller 20 år. Detta
förhållande skall framgå av lag. I lagen bemyndigas regeringen
att meddela närmare föreskrifter.
Riksdagen har tidigare fattat beslut om statsbidrag till
bl.a. vissa elevresor (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76).
Medel för vissa elevresor har lagts in i basen för
sektorsbidragets beräkningsmodell för gymnasieskolan (prop.
1990/91:100, bet. UbU7, rskr. 222).
Utskottet föreslår att riksdagen antar det i proposition
1990/91:85 framlagda förslaget till lag om kommunernas
skyldighet att svara för vissa elevresor.
5.11 Skollagen i övrigt
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i skollagen i övrigt.
6. Statens skolor för vuxna. Distansundervisning
Vid sidan av den kommunala vuxenutbildningen finns statens
skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand. Skolorna är
riksrekryterande och skall medverka till att förverkliga
vuxenutbildningens allmänna mål genom att erbjuda vuxna
kompetensinriktad vuxenutbildning av samma slag som ges inom
kommunal vuxenutbildning. Statens skolor för vuxna skall dock i
första hand erbjuda utbildning som inte kan komma till stånd
inom kommunal vuxenutbildning med tillräcklig spridning och
regelbundenhet. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 är yrkesutbildning
ett reguljärt inslag i skolornas kursutbud. En betydande del av
timresursen vid skolorna används för yrkesutbildning. Vid
statens skola för vuxna i Härnösand finns särskilda kurser för
hörselhandikappade. Kurserna vid statens skolor för vuxna är
organiserade som distansundervisning med eller utan
lärarhandledning vid skolorna.
Regeringen föreslår i propositionen att statens skolor för
vuxna skall läggas ner och att avvecklingen skall börja den 1
juli 1991. För att redan intagna studerande skall kunna
slutföra sina studier bör dock undervisningen enligt regeringen
få fortsätta även under budgetåret 1991/92. Som skäl för
förslaget om nedläggning hänvisar regeringen till att
kommunerna nu skall ta över ansvaret för den utbildning som
ingår i det offentliga skolväsendet för vuxna. Det blir
entydigt en kommunal uppgift att besluta om utbildningens
dimensionering och inriktning för de vuxna innevånarna i
kommunen. I riksdagsbeslutet om ansvaret för skolan
förutsattes, heter det i propositionen, en fördjupad samverkan
mellan kommuner för att också mer speciella utbildningsbehov
bland medborgarna skall kunna tillgodoses. Regeringen pekar på
att flera kommuner redan inom det hittillsvarande
statsbidragssystemet har tagit på sig uppgiften att vid sidan
av statens skolor för vuxna svara för utbildningar som
tillgodoser behov i en större region eller t.o.m. i hela riket.
Det kan i framtiden bli naturligt att i en del fall välja
studieorganisatoriska lösningar som nära ansluter till dem som
tillämpats vid statens skolor för vuxna. Även mer renodlad
distansundervisningsmetodik bör kunna bli aktuell. Föredragande
statsrådet tror också att det faktum att statens skolor för
vuxna finns och anordnar en viss typ av utbildning har lett
till att det inte finns något kommunalt incitament till att ta
över verksamheten. Enligt statsrådet kan en avveckling av
statens skolor för vuxna således paradoxalt nog på sikt leda
till ett större utbildningsutbud på de områden som dessa skolor
i dag representerar.
Regeringens förslag om nedläggning av statens skolor för
vuxna är sammankopplat med ett förslag om att en utredning
skall tillsättas för att belysa hur en utveckling av
distansutbildning skall kunna komma till stånd inom det
offentliga skolväsendet, framför allt inom komvux. Utskottet
återkommer till den frågan längre fram.
Förslaget om nedläggning av statens skolor för vuxna har
föranlett ett stort antal motionsyrkanden, som alla går ut på
att förslaget skall avvisas. Statens skolor för vuxna erbjuder
enligt motionärerna utbildningsmöjligheter för ett stort antal
personer som inte skulle kunna få motsvarande utbildning inom
kommunal vuxenutbildning, därför att den inte är åtkomlig av
geografiska skäl eller därför att distansundervisningsformen --
som hittills i huvudsak endast statens skolor för vuxna
erbjuder -- är den enda som är förenlig med deras övriga
åtaganden i familj och arbete. I motionerna 1990/91:Ub126 (m)
yrkande 9, 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 2, 1990/91:Ub147 (c)
yrkande 21, 1990/91:Ub149 (v) yrkande 12, 1990/91:Ub132 (mp)
yrkandena 30 och 31, 1990/91:Ub152 (fp) yrkande 1 och
1990/91:Ub167 (c) hävdas att den aviserade utredningen om ett
distansundervisningsinstitut bör genomföras innan något beslut
om nedläggning av skolorna fattas. Motionärerna är i många fall
inte heller övertygade om att ett institut kommer att kunna
bedriva en meningsfull verksamhet utan att självt ha elever,
dvs. fungera även som en skola. Som ett huvudalternativ, om
utredningen visar att endera eller båda statens skolor för
vuxna behövs även i framtiden, bör enligt motion 1990/91:Ub127
gälla att skolorna fungerar utan statsbidrag och finansieras
genom uppdrag från de kommuner vars elever utnyttjar
undervisningen. Staten kan dock enligt motionärerna åtminstone
under en övergångstid vara huvudman.
Motionerna 1990/91:Ub130 (fp) och 1990/91:Ub173 (s) slår
särskilt vakt om brevdistansundervisningen vid statens skola
för vuxna i Norrköping. I motionerna 1990/91:Ub117 (m),
1990/91:Ub134 (s), 1990/91:Ub166 (s) och 1990/91:Ub175 (fp)
framhålls den värdefulla kompetens på distansundervisningens
område som finns vid statens skola för vuxna i Härnösand och
som riskerar att gå förlorad om skolan avvecklas innan
utredningen genomförts och ett distansundervisningsinstitut
upprättats i Härnösand. Vikten av den unika vuxenutbildningen
för hörselhandikappade vid statens skola för vuxna i Härnösand
understryks i motionerna 1990/91:Ub117, 1990/91:Ub132 och
1990/91:Ub134.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att statens skolor
för vuxna i Norrköping och Härnösand bör bibehållas. Riksdagen
bör således med bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 9,
1990/91:Ub127 yrkande 2, 1990/91:Ub130, 1990/91:Ub132 yrkandena
30 och 31, 1990/91:Ub147 yrkande 21, 1990/91:Ub149 yrkande 12,
1990/91:Ub152 yrkande 1, 1990/91:Ub166, 1990/91:Ub167,
1990/91:Ub173, 1990/91:Ub175 yrkande 1 och 1990/91:Ub813
yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub117
yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub132 yrkandena 28 och 29,
1990/91:Ub134 samt 1990/91:Ub175 yrkande 2 avslå proposition
1990/91:85 i denna del.
Regeringen föreslår i propositionen (s. 35) att
vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall upphävas. Utskottet
föreslår därför att en ny lag om statens skolor för vuxna
antas av riksdagen. I lagen bör ingå de nuvarande bestämmelser
som behövs även i fortsättningen beträffande statens skolor för
vuxna, med anpassning till vad som redan beslutats resp. nu
föreslås på motsvarande punkter när det gäller det kommunala
skolväsendet. Utskottet föreslår att riksdagen antar det i
bilaga 10 framlagda förslaget till lag om statens skolor för
vuxna.
Till följd av utskottets nyss framlagda förslag bör riksdagen
ge punkt 9 i de i propositionen föreslagna ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna en annan lydelse. Utskottet föreslår
att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen
att punkt 9 erhåller den i bilaga 11 som Utskottets förslag
betecknade lydelsen.
Kommunerna bör enligt propositionen bygga upp kunskapscentrer
i samverkan mellan olika utbildningsanordnare. Sådana
kunskapscentrer bör kunna bli en utmärkt bas även för
distansutbildning. Regeringen anmäler i propositionen sin
avsikt att tillsätta en särskild utredning för att belysa
hur en utveckling av distansutbildning skall kunna komma
till stånd inom det offentliga skolväsendet, framför allt
inom kommunal vuxenutbildning.
Förslaget om en samlad översyn för att utveckla formerna för
distansundervisningen bejakas i motion 1990/91:Ub147 (c)
yrkande 22. Motionärerna pekar på den kompetens inom området
som finns vid Utbildningsradion, särskilt när det gäller
etermedia, inom statens skolor för vuxna och inom vissa
högskoleenheter. Översynen bör enligt samma motion yrkande 23
samordnas med den översyn som enligt budgetpropositionen (s.
98) skall göras av formerna för svensk undervisning i utlandet.
Liknande synpunkter framförs i motion 1990/91:Ub259 (c) som
väcktes under allmänna motionstiden (yrkande 14). Ytterligare
tre motioner från allmänna motionstiden tar upp
distansundervisningen inom den högre utbildningen. Vikten av
sådan undervisning för att öka högskoleutbildningens
geografiska tillgänglighet framhålls i motion 1990/91:Ub726
(fp) yrkande 2. En översyn och redovisning av hur de nya
medierna används inom den högre utbildningen begärs i motion
1990/91:Ub575 (m) yrkande 11. I motion 1990/91:Ub628 (mp)
yrkande 7 framhålls att ett distansundervisningsinstitut i
Härnösand kan komma att utgöra en viktig bas för
vidareutvecklingen av distansundervisningen inom högskolan.
Utskottet utgår från att den av regeringen aviserade
utredningen kommer att utnyttja den kompetens som finns inom
statens skolor för vuxna, Utbildningsradion och vissa
högskoleenheter. Liksom regeringen anser utskottet att
utredningens huvuduppgift bör gälla distansundervisning inom
det offentliga skolväsendet, men att i uppdraget även bör ingå
att belysa hur erfarenheterna kan utnyttjas för den fortsatta
utvecklingen av distansutbildningen inom högskolan. Svensk
undervisning i utlandet bedrivs redan i dag särskilt på högre
stadier i form av korrespondensundervisning. En samordning i
lämplig form mellan översynen av svensk undervisning i utlandet
och utredningen om distansundervisning inom det offentliga
skolväsendet kan därför enligt utskottets mening förutsättas
utan särskilt tillkännagivande av riksdagen. Motionerna
1990/91:Ub147 yrkandena 22 och 23, 1990/91:Ub259 yrkande 14,
1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 11 och
1990/91:Ub726 yrkande 2 kan således anses i huvudsak
tillgodosedda, varför de bör avslås av riksdagen.
Enligt motion 1990/91:Ub246 bör beredningen av frågor om
distansundervisningen vara parlamentarisk.
Utskottet anser inte att dessa frågor är av sådan karaktär
att en parlamentarisk kommitté är nödvändig. Medverkande i
utredningen bör i första hand rekryteras för att tillföra
erfarenheter och kompetens inom olika sakområden av direkt
relevans för distansundervisning. Motionsyrkandet avstyrks.
I den mån utredningen kommer fram till att det behövs en
fristående organisation så skall denna enligt propositionen
lokaliseras till Härnösand. I motion 1990/91:Ub120 (s)
framförs förslag om att utredningen skall få i uppdrag att
igångsätta ett projekt i syfte att skapa en utvecklingsmiljö
för distansöverbryggande teknik, förslagsvis lokaliserad nära
eller i multimediamiljö i Östersund.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionerna 1990/91:Ub120 och 1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis.
7. Motionsförslag i övrigt
Under den allmänna motionstiden såväl år 1990 som år 1991
väcktes ett stort antal motioner innehållande yrkanden om
gymnasieskolan. I väntan på den nu föreliggande propositionen
har utskottet valt att uppskjuta behandlingen av dessa. Förutom
de yrkanden som utskottet behandlat i det föregående gäller det
följande övriga yrkanden om gymnasieskolan, nämligen
motionerna 1989/90:Ub206 (c) yrkande 5, 1989/90:Ub212 (s),
1989/90:Ub221 (fp, m, c, v, mp), 1989/90:Ub228 (fp),
1989/90:Ub235 (mp), 1989/90:Ub247 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub248
(fp), 1989/90:Ub256 (s) delvis, 1989/90:Ub305 (v) yrkande 4,
1989/90:Ub310 (c) yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub317 (v) yrkandena
28 och 29, båda delvis, 1989/90:Ub321 (mp) yrkande 3,
1989/90:Ub324 (c), 1989/90:Ub327 (c, s), 1989/90:Ub329 (mp)
yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub330 (s) delvis, 1989/90:Ub804 (mp)
yrkandena 8, 10 delvis och 11 delvis, 1989/90:Ub807 (fp)
yrkande 21 delvis, 1989/90:Ub813 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub819
(m) yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7, 1990/91:Ub84 (fp) yrkande
1, 1990/91:Ub203 (m) yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 13
och 14, 1990/91:Ub204 (m), 1990/91:Ub209 (m) yrkandena 1 och 2,
1990/91:Ub211 (m) yrkande 5, 1990/91:Ub227 (fp), 1990/91:Ub233
(m), 1990/91:Ub247 (mp) yrkande 1, 1990/91:Ub249 (m),
1990/91:Ub250 (mp) yrkande 3, 1990/91:Ub253 (c) yrkandena 1 och
2, 1990/91:Ub257 (fp), 1990/91:Ub260 (s), 1990/91:Ub261 (s),
1990/91:Ub279 (fp), 1990/91:Ub286 (fp), 1990/91:Ub292 (m),
1990/91:Ub304 (v) yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub305 (c),
1990/91:Ub321 (c) yrkandena 3, 4 och 8, 1990/91:Ub323 (m),
1990/91:Ub335 (c), 1990/91:Ub338 (m), 1990/91:Ub804 (mp)
yrkandena 1 och 4, 1990/91:Ub810 (m) yrkande 1, 1990/91:Ub813
(mp) yrkande 8, 1990/91:Ub820 (c) yrkandena 2 och 5 samt
1990/91:Ub823 (fp) yrkande 5.
Flertalet av dessa yrkanden motsvaras av nya yrkanden i de
motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:85 och
som behandlats i det föregående. Utskottet föreslår, med
hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört, att
riksdagen avslår samtliga dessa yrkanden.
8. Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92
8.1 Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda
Regeringen föreslår, i avvaktan på särskolekommitténs förslag
beträffande huvudmannaskapet för särskolan och
vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda, att bidrag
till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
anvisas under ett särskilt anslag. Landstingskommunerna och de
kommuner som inte ingår i någon landstingskommun föreslås få
statsbidrag enligt ett schabloniserat system. Därvid skall
enligt propositionen beaktas både antalet utvecklingsstörda i
åldern 21--64 år och variabeln andel av befolkningen i åldern
21--64 år. SÖ avses få i uppdrag att utforma ett schabloniserat
statsbidrag för vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i
propositionen föreslagits om ett schabloniserat
statsbidragssystem för vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda.
Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda är i
propositionen beräknat utifrån denna utbildnings andel av det
hittillsvarande anslaget Bidrag till kommunal utbildning för
vuxna. Till detta har lagts 13 milj.kr. för utvidgningen av
vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda till att även
omfatta träningsskolenivån. Detta står i överensstämmelse med
särvux-kommitténs förslag om att anslaget skall utökas under en
treårsperiod för att en kvalitetsmässig utbyggnad skall kunna
ske. Anslaget har vidare utökats med 2 milj.kr. för en utökning
av nuvarande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda.
Anslaget är i propositionen beräknat till 38563000 kr.
I motionerna 1990/91:Ub174 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub221
(fp) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande att
vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda måste komma
alla berättigade till del. Med hänvisning till
särvux-kommitténs uppskattning att vuxenutbildningen på
grundsärskolans nivå skulle behöva omfatta ungefär 100 000
undervisningstimmar för att täcka behovet föreslås i motion
1990/91:Ub174 yrkande 2 att anslaget tillförs ytterligare 30
milj.kr. budgetåret 1991/92.
Utskottet hänvisar till att regeringen föreslagit en
betydande utökning av vuxenutbildningsverksamheten för psykiskt
utvecklingsstörda genom utvidgningen till träningsskolenivån,
och till att en viss utökning även av nuvarande vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda skett innevarande budgetår och
nu föreslås för nästa budgetår. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:85
och med avslag på motionerna 1990/91:Ub174 och 1990/91:Ub221
yrkande 1 till Bidrag till driften av vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 38563000 kr.
8.2 Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket,
m.m.
Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till
svenskundervisning för invandrare, dock endast för sådana
invandrare för vilka kommunen inte erhåller statsbidrag enligt
förordningen (1990:927) om statlig ersättning för
flyktingmottagande m.m. Svenskundervisningen för invandrare
syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande
kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.
Statsbidraget till svenskundervisning för invandrare beräknas
som ett krontalsbelopp per deltagare.
I detta anslag har tidigare ingått även medel för
grundläggande svenskundervisning för s.k. tidigare invandrare,
dvs. sådana som kom till Sverige före den 1 januari 1985. Som
utskottet redovisat i det föregående föreslås i propositionen
att kommunernas skyldighet att ge sina invånare grundläggande
vuxenutbildning även skall omfatta undervisning i svenska som
andraspråk på en nivå som motsvarar den som ges inom
svenskundervisningen för invandrare. Svenskundervisningen för
invandrare som kommit till Sverige före år 1985 eller som av
olika anledningar hamnat utanför sfi-systemet skall därmed
bekostas inom ramen för det nya sektorsbidraget som efter den 1
juli 1991 kommer att utgå till det offentliga skolväsendet.
Medel för deras undervisning anvisas alltså inte längre under
detta anslag.
Regeringen beräknar i proposition anslagsbeloppet för
budgetåret 1991/92 till 290000000 kr. Beräkningen utgår
från att antalet deltagare kommer att uppgå till ca 11 000
personer och att krontalsbeloppet höjs motsvarande en pris- och
löneomräkning med 9,2 %. Vidare har regeringen beräknat medel
för att kommunerna övergångsvis skall få ett extra statsbidrag
med 8518kr. per deltagare för vissa studerande som påbörjat
utbildningen under 1990 och fortsätter den efter den 1 juli
1991. En förutsättning för att det extra statsbidraget skall
utgå bör enligt propositionen vara att kommunen fått
statsbidrag för deltagaren enligt äldre bestämmelser och att
han eller hon deltagit i undervisningen under minst 500 timmar.
Det är enligt utskottets mening riktigt att kommunerna får
det föreslagna extra statsbidraget för sådana invandrare som
före den 1 juli 1991 deltagit i undervisningen i minst 500
timmar men inte nått upp till den s.k. sfi-nivån och som enligt
lagen (1985:1159) har rätt till svenskundervisning för
invandrare upp till denna nivå. Utskottet, som inte har något
att invända mot medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker
att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i
svenska språket för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 290000000 kr.
Utskottet tar i detta sammanhang också upp några andra
motionsyrkanden som rör svenskundervisning för invandrare m.m.
och som väckts under innevarande riksmöte.
I motion 1990/91:Ub262 (s) framhålls studieförbundens
unika möjligheter när det gäller genomförandet av
svenskundervisning för invandrare. Studieförbunden har enligt
motionärerna en flexibilitet i tid och rum, möjligheter till
individualisering i den lilla gruppen, förmåga att stimulera
deltagarna, erfarenhet av uppsökande verksamhet m.m. som
kommunerna bör ta till vara.
Utskottet erinrar om att kommunerna har möjlighet att uppdra
åt studieförbund att anordna svenskundervisning för invandrare.
Det tillkännagivande till regeringen som begärs i motionen är
enligt utskottets mening inte behövligt, varför yrkandet
avstyrks.
Vikten av en förstärkt samhällsundervisning inom
svenskundervisningen för invandrare understryks i motion
1990/91:Ub288 (mp) yrkande 1.
Utskottet konstaterar att regeringen nyligen har utfärdat en
ny läroplan för grundläggande svenskundervisning för vuxna
invandrare, i vilken samhällsundervisningens ställning
ytterligare förstärkts. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen.
Frågan om flyktingars rätt att delta i högskolans
preparandkurser för gäststuderande tas upp i motion
1990/91:Ub640 (s). Invandrare -- bl.a. flyktingar -- kan enligt
nu gällande regler antas till andra terminen av den ettåriga
preparandutbildning som anordnas för gäststuderande. Enligt
motionärerna (yrkande 1) skulle deras väg till högskolestudier
kunna förkortas om de fick tillträde även till
preparandutbildningens första termin, i stället för att som nu
vara hänvisade till svenskundervisning för invandrare och
eventuellt kommunal vuxenutbildning för sina grundläggande
studier i svenska. Motionärerna anser också att
preparandutbildningen och det efterföljande rikstestet bör
förläggas till alla högskoleorter där behov finns inom ramen
för det ordinarie kursutbudet (yrkande 2).
Preparandutbildningen anordnas för närvarande på de sex
universitetsorterna, där också rikstestet anordnas. Med hänsyn
till att preparandutbildningen bl.a. skall innehålla
ämneskomplettering i särskilda behörighetsämnen för olika
högskoleutbildningar anser utskottet inte troligt att en
ytterligare spridning är möjlig utan kostnadsökningar, eftersom
grupperna skulle bli mindre. Utskottet har tidigare (UbU
1984/85:3 s. 6 och 1989/90:UbU27 s. 21) behandlat förslag om
att invandrare skall ges tillträde även till termin 1 av
preparandutbildningen och funnit att övervägande skäl talar
emot detta. Utskottet har inte funnit anledning att ändra sitt
ställningstagande på denna punkt.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub640.
I motion 1990/91:Ub112 (m) föreslås en ändring av
semesterlagen så att rätten till semesterlön under
svenskundervisning för invandrare slopas (yrkande 1). Därmed
undanröjs enligt motionärerna ett hinder för invandrare att få
arbete. Som kompensation för bortfallet av semesterlönen bör
enligt motionen (yrkande 2) de statliga timersättningarna till
deltagare i svenskundervisning för invandrare höjas. Slutligen
krävs i motionen (yrkande 3) att den utlovade översynen av
lagen om rätt till ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare snarast möjligt skall
genomföras.
Riksdagen gav vid föregående riksmöte (1989/90:UbU27 s. 24,
rskr. 279) till känna att frågan om semesterlön vid ledighet
för grundläggande svenskundervisning för invandrare borde tas
upp i den planerade utredningen om semesterlönegrundande
frånvaro. Utskottet konstaterar att frågan om
semesterlönegrundande frånvaro ingår i uppdraget till den
1991-02-14 tillsatta utredningen om flexibla arbetstider m.m.
Denna del av uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1991.
Riksrevisionsverket (RRV) har vidare på regeringens uppdrag
genomfört en kartläggning av tillämpningen av lagen (1986:163)
om rätt till ledighet vid deltagande i grundläggande
svenskundervisning för invandrare. Efter remissbehandling av
rapporten övervägs frågan för närvarande inom
arbetsmarknadsdepartementet.
Utskottet anser att pågående utredning resp. beredning inom
regeringskansliet bör avvaktas, varför riksdagen bör avslå
motion 1990/91:Ub112.
8.3 Statens skolor för vuxna
Regeringen beräknar i propositionen för den kvarvarande
verksamheten vid statens skolor för vuxna under budgetåret
1991/92 ett anslag på 25757000 kr. Utbildningskostnader och
kostnader för undervisningsmaterial m.m. har därvid sammanförts
till ett anslag.
I motion 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 3 föreslås ett anslag på
33000000 kr., vilket avses motsvara dagens
verksamhetsvolym. Motsvarande förslag framläggs i motion
1990/91:Ub152 (fp) yrkande 2. I motion 1990/91:Ub149 (v)
yrkande 13 föreslås att riksdagen skall anvisa 10000000 kr.
utöver regeringens förslag.
Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i det
föregående att statens skolor för vuxna inte skall läggas ner
med början den 1 juli 1991. Anslaget bör därför enligt
utskottets mening behållas på samma nivå som innevarande
budgetår. Till Statens skolor för vuxna:
utbildningskostnader bör därför budgetåret 1991/92 anvisas
ett förslagsanslag på (25269000 [innev. år] + 2084000
[pris- och löneomräkning] =) 27353000 kr. Vidare bör till
Statens skolor för vuxna: undervisningsmaterial m.m.
anvisas ett reservationsanslag på (5827000 [innev. år] +
573000 [prisomräkning] =) 6400000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på regeringens förslag om en
förändrad gymnasieskola
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub123, 1990/91:Ub126
yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub127 yrkande 1, 1990/91:Ub132
yrkandena 1, 2, 3, 4 , 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21,
22, 26, 32, 33, 34 och 35, 1990/91:Ub139, 1990/91:Ub143 yrkande
1, 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub165,
res. 1 (m, fp)
res. 2 (mp)
2. beträffande linjebegreppet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub151,
3. beträffande tillskott av medel för att finansiera en
förändrad gymnasieskola
att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter och med anledning av motionerna
1990/91:Ub147 yrkande 13 och 1990/91:Ub149 yrkande 14 delvis
samt med avslag på proposition 1990/91:85 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om ett tillskott av
330000000kr. till anslaget Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet fr.o.m. budgetåret 1992/93,
4. beträffande medel motsvarande vissa
rationaliseringskrav
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkande 14 delvis,
res. 3 (v)
5. beträffande uppföljning och utvärdering av
finansieringen av en förändrad gymnasieskola
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande läsårets längd, friluftsdagar och
läsårsplanering
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. beträffande minsta garanterade undervisningstid för
nationella program för ämnen och totalt
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub114 och
1990/91:Ub147 yrkande 15, med anledning av motionerna
1989/90:Ub201, 1989/90:Ub216, 1989/90:Ub262, 1990/91:Ub115
yrkande 1, 1990/91:Ub118 yrkandena 1, 2, 3 och 4,
1990/91:Ub126 yrkande 4, 1990/91:Ub127 yrkande 4,
1990/91:Ub129 yrkandena 1 samt 2 delvis, 1990/91:Ub141
yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub142, 1990/91:Ub147 yrkandena 10, 11
och 12, 1990/91:Ub149 yrkandena 3, 4 och 5, 1990/91:Ub150,
1990/91:Ub155, 1990/91:Ub160, 1990/91:Ub162 yrkande 4,
1990/91:Ub168, 1990/91:Ub169 yrkande 2, 1990/91:Ub172 yrkande
1, 1990/91:Ub176, 1990/91:Ub230 yrkandena 1 och 2, samt med
avslag på motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 3, 1990/91:Ub131,
1990/91:Ub158 yrkande 1, 1990/91:Ub163 yrkande 1,
1990/91:Ub169 yrkandena 1 och 3, 1990/91:Ub171,
1990/91:Ub230 yrkande 3 delvis, 1990/91:Ub317 yrkande 3 och
1990/91:Ub813 yrkandena 4 och 10, båda delvis, och
proposition 1990/91:85 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag såvitt avser bilaga 2 till Förslag till lag
om ändring i skollagen (1985:1100) med den ändringen att
bilagan erhåller i bilaga 5 som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
8. beträffande grendelning inom nationella program
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:85 och
motionerna 1990/91:Ub128 och 1990/91:Ub147 yrkandena 1 och 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande minsta antal elever för tillval m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub129 yrkande 2
delvis och 1990/91:Ub149 yrkande 8,
10. beträffande Torsåsmodellen för gymnasieskolutbildning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub156 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. beträffande ytterligare grenar inom de
yrkesförberedande nationella programmen
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub147
yrkandena 5, 6, 8 och 9, 1990/91:Ub158 yrkande 6, 1990/91:Ub673
yrkande 2 och 1990/91:Ub698 yrkande 3 och med anledning av
motion 1990/91:Ub158 yrkande 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
12. beträffande vissa strukturfrågor m.m. inom de
yrkesförberedande nationella programmen
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub275, 1989/90:Ub278,
1990/91:Ub115 yrkande 3, 1990/91:Ub116 yrkande 1 delvis,
1990/91:Ub135, 1990/91:Ub136, 1990/91:Ub147 yrkande 7,
1990/91:Ub816 yrkande 2 och 1990/91:T511 yrkande 2 samt
1989/90:Ub621 yrkande 1 och 1989/90:Ub816 yrkandena 1 och 2,
13. beträffande flygteknisk utbildning, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub164 och
1990/91:Ub817 yrkande 1,
14. beträffande vissa ämnesfrågor inom de yrkesförberedande
nationella programmen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub110 och
1990/91:Ub119 samt 1989/90:Ub206 yrkande 4,
15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub115 yrkande
2 och 1990/91:Ub132 yrkande 24 godkänner vad som anförts i
proposition 1990/91:85,
res. 4 (mp)
16. beträffande gymnasieskolans arbetslivskontakter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. beträffande yrkesråden
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub125 och
1990/91:Ub162 yrkande 3,
18. beträffande lärlingsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub127 yrkande 5,
1990/91:Ub132 yrkande 25 och 1990/91:Ub228,
19. beträffande ett tvärvetenskapligt individuellt
program
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub146,
20. beträffande kost- och konsumentkunskap i ett
individuellt program
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub158 yrkandena 2 och 3,
21. beträffande ett tvåårigt utbildningsalternativ
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub162 yrkande 1,
22. beträffande motivet för de individuella programmen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkande 6,
23. beträffande landstingskommunal utbildningsverksamhet på
det konsumentekonomiska området
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 6,
1989/90:Ub230, 1989/90:Ub535 yrkande 2, 1990/91:Ub138,
1990/91:Ub158 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Ub229,
1990/91:Ub321 yrkande 5 och 1990/91:Ub508,
24. beträffande avveckling av specialkurser
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub157 godkänner
vad som anförts i proposition 1990/91:85,
25. beträffande utbildning i handvävning i Borås
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub309 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. beträffande optikerutbildning i högskolan
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub271 och
1990/91:Ub234 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
27. beträffande särskoleelevers möjligheter till studier på
individuellt program
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub124,
1990/91:Ub133 och 1990/91:Ub170 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
28. beträffande rätt till fortsatta studier efter
studieuppehåll
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub132 yrkande 19 och
1990/91:Ub149 yrkande 7,
29. beträffande huvudmannaskapet för nationella program som
avser naturbruk och omvårdnad
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub126 yrkande 8
antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag
om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.6§,
res. 5 (m) - delvis
30. beträffande landstingens huvudmannaskap för viss
riksrekryterande gymnasial utbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub116
yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub137 antar det i proposition
1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
såvitt avser ikraftträdande och övergångsbestämmelser med den
ändringen att en ny punkt 13 erhåller i bilaga 6 som
Utskottets förslag betecknade lydelse,
res. 5 (m) - delvis
31. beträffande anordnande av omvårdnadsutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub121,
1990/91:Ub147 yrkande 3 och 1990/91:Ub148 antar det i
proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring
i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna med den ändringen att punkt 12 erhåller
i bilaga 7 som Utskottets förslag betecknade lydelse,
32. beträffande vissa extra medel till utrustning, m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkandena 15 och
16,
res. 6 (v)
33. beträffande planeringsramar för anslaget Bidrag till
utrustning för gymnasieskolan m.m.
att riksdagen godkänner vad utskottet förordat,
34. beträffande tidpunkten för avveckling av den statliga
regleringen av gymnasieorter
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub147 yrkande 17
antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag
om ändring i skollagen såvitt avser punkt 4 i ikraftträdande-
och övergångsbestämmelserna,
res. 7 (c)
36. beträffande grundläggande vuxenutbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub149 yrkande
10 och 1990/91:Ub218 godkänner vad som anförts i proposition
1990/91:85,
res. 8 (v)
37. beträffande lokalisering av teknikerutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub656 yrkande 2 och
1990/91:Ub699 yrkande 2,
38. beträffande timplaner för kommunal vuxenutbildning
att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition
1990/91:85,
39. beträffande utvidgning av vuxenutbildningen för
psykiskt utvecklingsstörda till träningsskolenivån
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub221 yrkande
2 och 1990/91:Ub 256 godkänner vad som förordats i proposition
1990/91:85,
40. beträffande rätten att studera inom kommunal
vuxenutbildning i annan kommun
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub126
yrkande 5, 1990/91:Ub147 yrkande 20 och 1990/91:Ub161 antar det
i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om
ändring i skollagen såvitt avser 11kap. 21§ med den
ändringen att ett nytt andra stycke erhåller i bilaga 9 som
Utskottets förslag betecknade lydelse,
41. beträffande gemensam intagningsorganisation
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub154 yrkande 3
antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag
om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.15§ andra
stycket,
42. beträffande anordnande av kommunal vuxenutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkande 11,
43. beträffande samverkan mellan olika
utbildningsanordnare
att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub241,
1990/91:Ub126 yrkande 7, 1990/91:Ub203 yrkande 6,
1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334, 1990/91:Ub340,
1990/91:Ub811 yrkande 1 och 1990/91:Ub817 yrkande 2 utan
erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till
handlingarna,
res. 9 (m)
44. beträffande åldersgräns för studier inom kommunal
vuxenutbildning
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub132 yrkande 23
antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag
om ändring i skollagen såvitt avser 11kap.19§,
res. 10 (mp)
45. beträffande anställningar som lektor, m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub809 yrkandena 1 och 2,
46. beträffande jämställdhet i gymnasieskolan
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub149 yrkande
1 och 1990/91:Ub802 yrkande 2 utan erinran lägger proposition
1990/91:85 till handlingarna,
47. beträffande studerandes rätt till inflytande
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub132 yrkande
6 och 1990/91:Ub149 yrkande 2 antar det i proposition
1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 5kap.2§ och 11kap.4§,
res. 11 (mp)
48. beträffande vissa läroplansfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub818 yrkandena 3 och
4, 1990/91:Ub113, 1990/91:Ub132 yrkandena 10 och 27,
1990/91:Ub141 yrkandena 1 delvis och 2, 1990/91:Ub143 yrkande
2, 1990/91:Ub144, 1990/91:Ub147 yrkande 14, 1990/91:Ub153
yrkande 1, 1990/91:Ub159 och 1990/91:Ub163 yrkande 2,
49. beträffande riktlinjer för läroplans- och
kursplanearbetet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub147 yrkande
24 och proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
50. beträffande uppföljning och utvärdering
att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition
1990/91:85,
51. beträffande behörighets- och betygsfrågor
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub132 yrkande 16
utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till
handlingarna,
res. 12 (mp)
52. beträffande urval vid intagningen till gymnasieskolan
att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub621 yrkande
3, 1990/91:Ub122, 1990/91:Ub149 yrkande 9 och 1990/91:Ub816
yrkande 3 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna
del till handlingarna,
res. 13 (v)
53. beträffande målrelaterade betyg i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub147 yrkande 19,
54. beträffande betyg i vuxenutbildningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub126 yrkande 6,
res. 14 (m, fp)
55. beträffande utbildning av lärare
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub118 yrkande
5, 1990/91:Ub132 yrkandena 9 och 20, 1990/91:Ub153 yrkandena 2
och 3, 1990/91:Ub162 yrkande 2 och 1990/91:Ub172 yrkande 2 utan
erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till
handlingarna,
56. beträffande uppdragsutbildning
att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda
förslaget till lag om uppdragsutbildning i vissa fall,
57. beträffande riksrekryterande utbildningar
att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub337 yrkande
2, 1990/91:Ub317 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub810 yrkande 2 och
1990/91:Ub823 yrkande 6 utan erinran lägger proposition
1990/91:85 i denna del till handlingarna,
58. beträffande viss yrkesförberedande utbildning i musik
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub116 yrkandena 2 och 3,
59. beträffande kommunernas skadeståndsansvar vid
arbetsplatsförlagd utbildning
att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i
denna del till handlingarna,
60. beträffande kommunernas skyldighet att svara för vissa
elevresor
att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda
förslaget till lag om kommunernas skyldighet att svara för
vissa elevresor,
61. beträffande avveckling av statens skolor för vuxna
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126
yrkande 9, 1990/91:Ub127 yrkande 2, 1990/91:Ub130,
1990/91:Ub132 yrkandena 30 och 31, 1990/91:Ub147 yrkande 21,
1990/91:Ub149 yrkande 12, 1990/91:Ub152 yrkande 1,
1990/91:Ub166, 1990/91:Ub167, 1990/91:Ub173, 1990/91:Ub175
yrkande 1 och 1990/91:Ub813 yrkande 14 samt med anledning av
motionerna 1990/91:Ub117 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub132
yrkandena 28 och 29, 1990/91:Ub134 samt 1990/91:Ub175 yrkande 2
avslår proposition 1990/91:85,
62. beträffande lag om statens skolor för vuxna
att riksdagen antar det i bilaga 10 framlagda förslaget till
lag om statens skolor för vuxna,
63. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
när det gäller statens skolor för vuxna
att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen
att punkt 9 erhåller i bilaga 11 som Utskottets förslag
betecknade lydelse,
64. beträffande utredning om utveckling av
distansutbildning inom det offentliga skolväsendet
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub147
yrkandena 22 och 23, 1990/91:Ub259 yrkande 14, 1990/91:Ub575
yrkande 11, 1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis och 1990/91:Ub726
yrkande 2 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:85,
65. beträffande parlamentarisk sammansättning av en
utredning om distansundervisning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub246,
res. 15 (m)
66. beträffande Härnösand som lokaliseringsort för ett
eventuellt framtida resurscenter för distansundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub628 yrkande 7
delvis och med avslag på motion 1990/91:Ub120 godkänner vad som
förordats i proposition 1990/91:85,
res. 16 (m, fp, v)
67. beträffande lag om ändring i skollagen i övrigt
att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda
förslaget till lag om ändring i skollagen i den mån det inte
omfattas av vad utskottet hemställt under momenten 7, 29, 30,
31, 34, 40, 41, 44, 47 och 63,
68. beträffande övriga yrkanden om gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 5,
1989/90:Ub212, 1989/90:Ub221, 1989/90:Ub228, 1989/90:Ub235,
1989/90:Ub247 yrkande 1, 1989/90:Ub248, 1989/90:Ub256 delvis,
1989/90:Ub305 yrkande 4, 1989/90:Ub310 yrkande 1 delvis,
1989/90:Ub317 yrkandena 28 och 29, båda delvis, 1989/90:Ub321
yrkande 3, 1989/90:Ub324, 1989/90:Ub327, 1989/90:Ub329 yrkande
1 delvis, 1989/90:Ub330 delvis, 1989/90:Ub804 yrkandena 8, 10
delvis och 11 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis,
1989/90:Ub813 yrkande 1, 1989/90:Ub819 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5,
6 och 7, 1990/91:Ub84 yrkande 1, 1990/91:Ub203 yrkandena 1, 2,
3, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 13 och 14, 1990/91:Ub204, 1990/91:Ub209
yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub211 yrkande 5, 1990/91:Ub227,
1990/91:Ub233, 1990/91:Ub247 yrkande 1, 1990/91:Ub249,
1990/91:Ub250 yrkande 3, 1990/91:Ub253 yrkandena 1 och 2,
1990/91:Ub257, 1990/91:Ub260, 1990/91:Ub261, 1990/91:Ub279,
1990/91:Ub286, 1990/91:Ub292, 1990/91:Ub304 yrkandena 1 och
2, 1990/91:Ub305, 1990/91:Ub321 yrkandena 3, 4 och 8,
1990/91:Ub323, 1990/91:Ub335, 1990/91:Ub338, 1990/91:Ub804
yrkandena 1 och 4, 1990/91:Ub810 yrkande 1, 1990/91:Ub813
yrkande 8, 1990/91:Ub820 yrkandena 2 och 5 samt 1990/91:Ub823
yrkande 5,
69. beträffande ett schabloniserat statsbidragssystem för
vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda
att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition
1990/91:85,
70. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften
av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:85 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub174 samt 1990/91:Ub221 yrkande 1
till Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 38563000 kr.,
res. 17 (fp)
71. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till
undervisning av invandrare i svenska språket
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:85 till
Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
290000000 kr.,
72. beträffande tillvaratagande av studieförbundens
kapacitet när det gäller undervisningen av invandrare i svenska
språket
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub262,
73. beträffande samhällsundervisningen inom undervisningen
av invandrare i svenska språket
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub288 yrkande 1,
res. 18 (mp)
74. beträffande flyktingars tillträde till högskolans
preparandkurser för gäststuderande m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub640,
75. beträffande rätten till ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare och semesterlön under sådan
ledighet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub112,
res. 19 (m, fp, 1 c, mp)
76. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för
vuxna
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:85 och
motionerna 1990/91:Ub127 yrkande 3, 1990/91:Ub149 yrkande 13
och 1990/91:Ub152 yrkande 2 dels till Statens skolor för
vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar
ett förslagsanslag på 27353000 kr., dels till Statens
skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6400000 kr.
Stockholm den 21 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),
Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson
(s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne
Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp), Ingegerd Wärnersson
(s), Inger Hestvik (s), Ylva Johansson (v), Olavi Viitanen (s)
och Eva Johansson (s).
Reservationer
1. Avslag på regeringens förslag om en förändrad
gymnasieskola (mom.1)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m), och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Efter en" och slutar med "ifrågavarande
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag motsvarar inte de krav som enligt
utskottets mening måste ställas på en gymnasiereform på
1990-talet. Utskottet finner det omöjligt att på den tid som
står till buds rätta till de allvarliga brister som finns i
förslaget. Regeringens förslag är enligt utskottets mening
underfinansierat. Det är omöjligt att med föreliggande
beslutsunderlag avgöra vilka resurser som måste tillföras för
att kvaliteten på gymnasieskolan skall säkras.
Utskottet anser vidare att propositionen inte innehåller
relevant beslutsunderlag. Det är därför nödvändigt att -- innan
riksdagen tar ställning till strukturen i en ny gymnasieskola
-- regeringen redovisar mer information eller förslag på
följande punkter:
Remissynpunkter från berörda instanser, som inte har haft
tillfälle att yttra sig i denna omgång, eftersom förslagen i
propositionen till stor del är helt nya.
Analys av förkunskapskrav för högskolestudier och
yrkesverksamhet.
Utformningen av gymnasieskolans läroplan.
Utvärderingen av det pågående försöket med treåriga
yrkesutbildningar.
Beslut om vilket betygssystem som ska tillämpas.
Propositionen bör därför i de delar som avser gymnasieskolan
avslås och återförvisas till regeringen med sikte på ett
riksdagsbeslut om gymnasieskolan, med annorlunda utformning och
bättre förankring, under 1992.
Utskottet vill sammanfatta sina synpunkter på följande sätt:
Nedskärningarna av undervisningstiden för vissa ämnen,
framför allt för språken, på de studieförberedande programmen
kan inte accepteras.
Kvaliteten på såväl studieförberedande som yrkesförberedande
linjer kommer att sänkas genom att kommunerna åläggs att låta
40000 ungdomar gå ett år längre i skolan utan ett
resurstillskott som tillnärmelsevis motsvarar de ökade
kostnaderna.
Regeringen överskattar de rationaliseringsmöjligheter som
föreligger i gymnasieskolan och bortser dessutom från de andra
behov av kvalitetssatsningar som finns, vid sidan av
förlängningen av yrkeslinjerna.
Regeringens förslag innebär en kraftig kostnadsövervältring
på kommunerna.
Valfriheten kommer inte att öka, eftersom de snävare
ekonomiska ramarna i praktiken kan begränsa möjligheten att
starta grupper i tillvalsämnen.
Det föreslås inte något bra alternativ för de 15--16-åringar
som föredrar att välja en kortare utbildning. Utskottet menar
att en frivillig skolform, där valfriheten betonas, också skall
kunna innehålla regelrätta linjer som är kortare än sex
terminer -- samtidigt som vissa linjer kan behöva vara längre.
Utskottet förordar att den yrkesförberedande utbildningen
utformas med moduler och etappavgångar. En sådan modell kan
tillgodose både de studerandes och avnämarnas önskemål.
Regeringens förslag hotar det existerande systemet med
lärlingsutbildning, som för många visat sig vara en mycket bra
utbildningsform.
Avregleringen av skolan ger inte minst gymnasieskolorna stora
möjligheter att utveckla sin verksamhet. Risken är att
innehållet i regeringens proposition -- med förslaget att rymma
en ny omfattande verksamhet i gymnasieskolan utan finansiering
-- kommer att minska förutsättningarna för och dämpa
entusiasmen inför det förändringsarbetet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det nya
statsbidragssystemet skapar förutsättningar för nya lösningar,
som ibland också kan frigöra resurser. Utskottet är dock inte
lika optimistiskt om volymen på de resurserna.
Rationaliseringar som sänker kvaliteten bör självfallet inte
genomföras.
Kvalitetsinsatser i undervisningen
Utskottet anser att gymnasieskolans olika utbildningsvägar
skall ha en tydlig inriktning och därmed vara något annat än en
förlängd grundskola.
Den studieförberedande utbildningen skall ha innehåll,
kvalitet och omfattning som ger de nödvändiga förkunskaperna
för fortsatt högre utbildning.
Den yrkesinriktade utbildningen skall ha längd och innehåll
som anpassas och anknyts till yrkeskrav och arbetsliv.
Regeringens förslag utgår från att den lärarledda
undervisningen vid gymnasieskolan är väsentligt mindre än vad
schemat anger och att eleverna inte får det antal lektioner som
förutsätts i läroplanen. Regeringen föreslår på denna grund att
den garanterade undervisningen minskas. Utskottet anser
däremot, att en iakttagelse av bristande effektivitet bör leda
till åtgärder, som ökar den garanterade undervisningen.
Problemet varierar avsevärt mellan olika skolor, vilket visar
att det är möjligt att åtgärda.
Ämnesinstitutionerna förfaller på många gymnasieskolor till
följd av det olyckliga beslutet att avskaffa
institutionsföreståndarna. Det är mycket viktigt att
ämnesinstitutionerna bibehålls och håller en hög kvalitet.
Läromedelsstandarden behöver förbättras. Det är mycket
viktigt att eleverna får aktuella läroböcker. Bra skolbibliotek
är en nödvändig tillgång.
Undervisningens forskningsanknytning är väsentlig. Det är ett
allvarligt problem att så många lektorat i gymnasieskolan är
obesatta. Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar att
lösa detta problem.
Regeringen har i sitt förslag och i den nyligen framlagda
miljöpropositionen poängterat behovet av att gymnasieskolan
skall erbjuda eleverna en bra undervisning i miljökunskap.
Utskottet menar att en förutsättning för detta är att ämnet
geografi återinförs inom gymnasieskolan. Ämnet geografi förenar
universitetsämnena natur- och kulturgeografi och bör alltså
införas på timplanen i de program där det ter sig mest
naturligt.
Ämnet religionskunskap har behandlats snävt i propositionen.
Antalet timmar är för litet och ämnet förekommer över huvud
taget inte på de flesta program. Enligt utskottets mening bör
religionskunskap förekomma på alla linjer.
Bl.a. nämnda frågor bör beaktas i det nya förslag till
gymnasieskola som riksdagen bör begära hos regeringen.
Större valfrihet för eleverna
Utskottet anser, att gymnasieskolan skall utformas så att
eleverna ges största möjliga valfrihet. Regeringens förslag
kommer i praktiken inte att ge förespeglad valfrihet. Eleverna
bör erbjudas att själva välja kurser utöver en kärna av
obligatoriska ämnen. Vissa kombinationer bör vara givna för att
ge en profilering av studierna. Det bör dock vara möjligt för
t.ex. en naturvetare att som tillval studera humanistiska ämnen
och vice versa.
Satsning på språk
Moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna har
framfört en rad förslag på hur språkens ställning kan stärkas.
Flera av dem berör gymnasieskolan. Utskottet anser att
propositionen inte innebär den förstärkning av språkens
ställning som är nödvändig i ett alltmer internationellt
präglat samhälle. Antalet undervisningstimmar i B- och C-språk
minskar, vilket utskottet anser är felaktigt. Den nya
gymnasieskolan skall i stället ge möjligheter för eleverna att
läsa flera olika främmande språk än i dag.
Specialgymnasier
Utskottet anser att elever som har speciella förutsättningar
för språk, matematik eller andra teoretiska ämnen skall få en
chans att utveckla dem inom ramen för specialgymnasier, som kan
integreras i befintliga gymnasieskolor. Dessa specialgymnasier
bör på samma sätt som de särskilda gymnasierna för idrott ha
större rekryteringsområden.
Förbättrad yrkesinriktad utbildning
Utskottet anser att den yrkesinriktade utbildningen skall ha
en god anknytning till arbetslivet och så nära som möjligt
anknyta till respektive yrkesområdes speciella karaktär.
Utskottet anser att lärlingsutbildning skall kunna inordnas i
gymnasieskolan. Ambitionen skall vara att så mycket som möjligt
av den yrkesspecifika utbildningen sker på arbetsplatser. Den
skolförlagda utbildningen skall ha god anknytning till yrkets
praktiska verksamhet och ge inblick i arbetslivets
förväntningar och möjligheter liksom innehålla en kärna av
allmänna ämnen.
Det är viktigt att de yrkesförberedande linjerna är så
utformade att de lockar ungdomar med intresse för en gedigen
yrkesutbildning. En stor brist med det föreliggande förslaget
är att det inledande året på alla yrkesprogram är ogrenat och
därmed sannolikt kommer att domineras av allmänna ämnen. Risken
är stor att många praktiskt lagda ungdomar, särskilt om de är
skoltrötta efter nio år i grundskolan, är obenägna att ge sig
in på en treårig utbildning. Den tveksamheten förstärks säkert
om det första året ger dem liten möjlighet att syssla med just
deras specialintresse, utan mest ter sig som en fortsättning på
grundskolan.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3 och 1990/91:Ub127
yrkande 1, med anledning av motionerna 1990/91:Ub123,
1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub143 yrkande 1 samt med avslag på
proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub132 yrkandena
1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26,
32, 33, 34 och 35, 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och
1990/91:Ub165 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande avslag på regeringens förslag om en
förändrad gymnasieskola
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126
yrkandena 1, 2 och 3 och 1990/91:Ub127 yrkande 1, med anledning
av motionerna 1990/91:Ub123, 1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub143
yrkande 1 samt med avslag på proposition 1990/91:85 och
motionerna 1990/91:Ub132 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12,
13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26, 32, 33, 34 och 35,
1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Avslag på regeringens förslag om en förändrad
gymnasieskola (mom.1)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Efter en" och slutar med "ifrågavarande
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Regeringens proposition motsvarar inte de krav som enligt
utskottets mening måste ställas på en gymnasiereform på
1990-talet. Utskottet anser att en analys bör göras av
propositionens konsekvenser. Denna bör bl.a. belysa hur en
förstärkt miljö-, hälso- och språkutbildning skall kunna
inrymmas inom gymnasieskolans timplan. Vidare bör analyseras om
inom propositionens kostnadsramar kan rymmas en utbyggd
yrkesinriktad treårig utbildning, förslagen om antalet
studieveckor, lärarledd undervisning och hög kvalitet på
samtliga program. Utskottet anser att regeringens förslag är
underfinansierat.
Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i propositionen
att gymnasieskolan skall vara obligatoriskt treårig. Utskottet
delar därvid motionärernas uppfattning att en flexibel
gymnasieskola på 2--4 år i stället bör införas, men att eleven
får laglig rätt till treårig utbildning på gymnasienivå och
också rätt till studieavbrott och senare återupptagna studier
när helst denne vill. Studier utomlands skall också
tillgodoräknas. I den nya gymnasieskolan skall eleven ges
maximalt utrymme att skapa sin egen studiegång genom att själv
välja arbetstakt och kurser. Genom etappstudier och slopad
årskursindelning blir detta möjligt. Läroplan, mål och
riktlinjer måste ändras efter de nya förutsättningarna.
Utskottet anser vidare att de nationella programmen
successivt bör övergå till individuella program, men att varje
enskild elev skall ha lagfäst rätt till individuellt program
redan i dag. De nationella programmen kan utgöra en provkarta
på möjliga studievägar. God vägledning och studiehandledning
kommer här att få stor betydelse.
Utskottet anser att de nationella programmen under en
övergångsperiod bör kompletteras med ett nytt livsvetenskapligt
program. Detta program skall bygga på ämnet biologi och
därutöver bestå av naturvetenskap och humaniora under temat
liv, hälsa och global överlevnad. Fysik- och kemikurserna
inriktas mot dessa vetenskapers funktion i samhället på samma
sätt som biologin i dag kopplar samman ekologi -- miljövård,
fysiologi -- medicinsk orientering, etc. Biologi tillsammans
med samhällskunskap och etik samt ett modernt geografiämne bör
ingå och ges en samordnande uppgift för internationalisering,
resurshushållning och global miljövård. Ett vidgat idrottsämne
som inrymmer motions- och friluftsverksamhet och människans
24-timmarssituation, dvs. människan i arbete, vila och
rekreation, skulle ingå i detta program i samarbete med
biologi. Ett sådant program skulle svara mot ett stort antal
ungdomars önskemål och passa väl in i högskolans utbildningar,
bl. a. den humanekologiska utbildningen. Programmet skulle
framför allt ge flickorna en chans, vilket är viktigt från
jämställdhetssynpunkt.
Utskottet anser att utgångspunkten för den nya gymnasieskolan
är de existensiella frågorna, överlevnaden, framtiden för barn
och barnbarn, en global men dock jordnära syn på livet, där
sambandet mellan skolarbete och kunskapens användning i och
utanför skolan klargörs. Demokrati i praktisk handling, aktning
för varje människas egenvärde och respekten för miljön bör
ligga till grund för skolans inriktning. Skolan skall syfta
till att, vid sidan av studierna, stimulera eleverna till
personlighetsutveckling och självinsikt. Livet är inte
konfliktfritt. Att lära förstå sig själv är en viktig lärdom
för att förstå och lösa konflikter. En fördjupad kunskapssyn
med en annan pedagogik som är problem- och processinriktad är
en förutsättning för en förändrad gymnasieskola.
Utskottet instämmer även i motionärernas åsikt att
statsbidraget skall följa eleven till den skola och den kommun,
där han väljer att studera. På varje skola skall det finnas en
styrelse som består av elever och personal, som har eget
budgetansvar och rätt till inflytande på skolans verksamhet.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub132 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14,
15, 17, 18, 21, 22, 26, 32, 33, 34 och 35 och med anledning av
motionerna 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165
samt med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna
1990/91:Ub123, 1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3,
1990/91:Ub127 yrkande 1, 1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub143
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande avslag på regeringens förslag om en
förändrad gymnasieskola
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkandena
1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26,
32, 33, 34 och 35 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub154
yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165 samt med avslag på
proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub123,
1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub127 yrkande 1,
1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub141 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Medel motsvarande vissa rationaliseringskrav (mom. 4)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Yrkande 14" och slutar med "617 milj.kr. avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att kommunernas ekonomiska läge redan
nu är hårt ansträngt och att skolsektorn under en följd av år
har fått vidkännas avsevärda nedskärningar. Det är därför
enligt utskottets mening inte lämpligt att så som regeringen
föreslår delvis finansiera reformen av gymnasieskolan genom ett
rationaliseringskrav på kommunerna. De möjliga
rationaliseringsvinsterna inom skolsektorn bör i sin helhet
tillfalla kommunerna för att möjliggöra ytterligare
kvalitetshöjningar inom skolan. Det belopp (617 milj.kr. efter
en fyraårsperiod) som regeringen har beräknat att det
föreslagna rationaliseringskravet skall frigöra bör i stället
tillföras sektorsbidraget fr.o.m. det år då reformen börjar
genomföras. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub149 yrkande 14 (delvis) som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande medel motsvarande vissa
rationaliseringskrav
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 14
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
4. Arbetsplatsförlagd utbildning (mom.15)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.44
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "arbetsplatsförlagd
utbildning" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den kraftiga utbyggnaden av
arbetsplatsförlagd utbildning riskerar att sätta kvantitet före
kvalitet. Att forcera fram den treåriga yrkesinriktade
utbildningen är en felsyn. Det viktiga är att höja statusen och
återge yrkesutbildade sin yrkesstolthet. Därför bör
lärlingssystemet utvecklas och kombineras med teori efter varje
elevs behov. Den praktiska utbildningen måste ges större
utrymme. Att minska tiden av praktik i den arbetsplatsförlagda
utbildningen hotar att göra dessa utbildningar till andra
klassens teoriskola på bekostnad av den yrkesinriktade
fördjupningen.
Utskottet anser att den arbetsplatsförlagda utbildning som
hittills prövats inte alltid uppfyllt kraven på en bra
yrkesutbildning. Tillgång och efterfrågan på praktik har inte
överensstämt och därmed har kvaliteten fått vika. Enligt
utskottets mening är det väsentligt att omvärlden, företagen,
får tid för att utveckla och garantera hög kvalitet på de
yrkesförberedande programmen.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132
yrkande 24 och med anledning av proposition 1990/91:85 och
motion 1990/91:Ub115 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 24
och med anledning av proposition 1990/91:85 och motion
1990/91:Ub115 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. Huvudmannaskapet för nationella program som avser
naturbruk och omvårdnad samt landstingens huvudmannaskap för
viss riksrekryterande gymnasial utbildning (mom.29 och 30)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.50
börjar med "Utskottet vill erinra" och på s.51 slutar med
"betecknade lydelse" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att landstingens
uppgifter skall renodlas till att gälla frågor rörande vård. I
konsekvens härmed bör gymnasieutbildning inte ske i
landstingens regi utan överföras till kommunerna eller annan
huvudman. Detta är enligt utskottets uppfattning än mer
angeläget då vissa utbildningar med likartat innehåll och
likartade krav på investeringar annars kan komma att bedrivas
av både kommuner och landstingskommuner.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub126 yrkande 8 avslår det i proposition
1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
såvitt avser 5kap.6§.
Mot bakgrund av det nyss gjorda ställningstagandet angående
renodling av landstingens uppgifter avstyrker utskottet
motionsyrkandena.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
29. beträffande huvudmannaskapet för nationella program som
avser naturbruk och omvårdnad
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub126 yrkande 8
avslår det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.6§,
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
30. beträffande landstingens huvudmannaskap för viss
riksrekryterande gymnasial utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub116 yrkande 1
delvis och 1990/91:Ub137,
6. Vissa extra medel till utrustning, m.m. (mom. 32)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "skäl
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att lärarna inom
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen har en
nyckelroll i genomförandet av reformeringen av gymnasie- och
vuxenutbildningen. De måste därför ges möjlighet till relevant
fortbildning i den omfattning som krävs. Det är enligt
utskottets uppfattning därför motiverat att det till
fortbildning av lärare anslås ytterligare 50 milj.kr. under
genomförandeperioden utöver regeringens förslag.
Utskottet konstaterar vidare att utrustningsbehovet är mycket
stort inom gymnasieskolan. Mot den bakgrunden finner utskottet
det motiverat att riksdagen under reformens genomförandeperiod
anslår ytterligare 50 milj.kr. utöver regeringens förslag för
extra stimulansbidrag till kommunerna för inköp av utrustning.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub149 yrkandena 15 och 16 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande vissa extra medel till utrustning, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkandena
15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Tidpunkten för avveckling av den statliga regleringen av
gymnasieorter (mom.34)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.52
börjar med "Föredragande statsrådet" och på s.53 slutar med
"ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna" bort ha följande
lydelse:
Regeringens förslag till tidpunkt för avvecklingen av den
statliga regleringen av nuvarande gymnasieorter innebär att en
kommun som nu är beredd att starta egen gymnasieskola måste
träffa samverkansavtal med andra kommuner om gymnasieutbildning
för sina elever under det första året av reformens
genomförande, dvs. 1992/93. Först därefter är det möjligt att
starta gymnasieutbildning i egen regi. Enligt utskottets mening
är detta ett olämpligt förfarande, varför den statliga
regleringen av nuvarande gymnasieorter bör avvecklas samma år
som reformen inleds, dvs. fr.o.m. budgetåret 1992/93.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub147 yrkande 17 antar det i proposition
1990/91:85 framförda förslaget till lag om ändring i skollagen
med den ändringen att punkt 4 i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 8 som Reservanternas
förslag betecknade lydelse.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
34. beträffande tidpunkten för avveckling av den statliga
regleringen av gymnasieorter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 17
antar det i proposition 1990/91:85 framförda förslaget till lag
om ändring i skollagen med den ändringen att punkt 4 i
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 8
som Reservanternas förslag betecknade lydelse,
8. Grundläggande vuxenutbildning (mom.36)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54
börjar med "Utskottet delar" och på s. 55 slutar med "det
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att alla vuxna som
saknar sådana kunskaper och färdigheter som normalt uppnås inom
gymnasieskolans kärnämnen skall ha rätt att delta i
vuxenutbildning i dessa ämnen. Sådan utbildning bör därför ingå
i begreppet grundläggande vuxenutbildning. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om sådan ändring av
skollagen att vuxenutbildning motsvarande gymnasieskolans
kärnämnen omfattas av samma rättigheter för medborgarna och
samma skyldigheter för kommunerna som när det gäller den i
propositionen föreslagna grundläggande vuxenutbildningen.
Regeringen bör även återkomma med förslag om en höjning av
sektorsbidraget till kommunerna motsvarande detta ökade
åtagande. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1990/91:Ub149 yrkande 10, med anledning av motion
1990/91:Ub218 och med avslag på proposition 1990/91:85 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
36. beträffande grundläggande vuxenutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande
10, med anledning av motion 1990/91:Ub218 och med avslag på
proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
9. Samverkan mellan olika utbildningsanordnare (mom.43)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60
börjar med "Utskottet vill för" och slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:
Många av de ungdomar som för närvarande är arbetslösa skulle
med en bättre utbildning bli mer attraktiva på arbetsmarknaden.
Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att i en
situation med växande arbetslöshet utnyttja alla möjligheter
till utbildning.
Det finns i dag många anordnare av vuxenutbildning. Med en
bättre samordning av insatserna skulle de få bättre
förutsättningar att möta behoven hos både individer och
arbetsliv. För att kunna genomföra detta är det enligt
utskottets uppfattning nödvändigt att se över gränsdragningen,
rollfördelningen och möjligheterna till samordning mellan de
olika anordnarna av vuxenutbildning. Detta bör riksdagen med
bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 7, 1990/91:Ub203
yrkande 6, 1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334 och
1990/91:Ub340 samt med anledning av proposition 1990/91:85
och motionerna 1989/90:Ub241, 1990/91:Ub811 yrkande 1 och
1990/91:Ub817 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
43. beträffande samverkan mellan olika
utbildningsanordnare
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126
yrkande 7, 1990/91:Ub203 yrkande 6, 1990/91:Ub269,
1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334 och 1990/91:Ub340 samt med
anledning av proposition 1990/91:85 och motionerna
1989/90:Ub241, 1990/91:Ub811 yrkande 1 och 1990/91:Ub817
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Åldersgräns för studier inom kommunal vuxenutbildning
(mom.44)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.61
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "första stycket"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att åldersgränserna skall slopas helt för att
möjliggöra flexibilitet och samarbete mellan komvux och
gymnasieskolan. Att starta vid 20 år på komvux liksom 16 år på
gymnasiet är oförklarliga åldersgränser som inte kan motiveras
i den nya flexibla gymnasieskolan, därför skall dessa hinder
bort. Utskottet anser också att det skall vara möjligt att
studera och göra studieavbrott, och då skall det inte finnas
konstlade åldersgränser mellan komvux och gymnasieskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub132 yrkande 23 avslår proposition 1990/91:85 i denna
del.
dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
44. beträffande åldersgräns för studier inom kommunal
vuxenutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 23
avslår proposition 1990/91:85 i denna del,
11. Studerandes rätt till inflytande (mom.47)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.64
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "och 11 kap.
4§" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:Ub132 yrkande 6
är det utskottets uppfattning att studerandeinflytandet i mer
övergripande frågor inom skolan bäst kommer till uttryck i
självstyrande skolor med en styrelse på varje skola. Eleverna
företräds med egna representanter i denna styrelse. Tillsammans
med personalen på varje skola får eleverna genom styrelsen
inflytande över skolans verksamhet, budget, innehållet i skolan
samt andra frågor som rör skolverksamheten och skolans miljö.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen dels med avslag på motion 1990/91:Ub149 yrkande 2
antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag
om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 2§ och 11kap.
4§, dels med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
elevens inflytande i en styrelse på varje skola.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
47. beträffande studerandes rätt till inflytande
att riksdagen dels med avslag på motion 1990/91:Ub149 yrkande
2 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till
lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 2§ och
11kap. 4§, dels med bifall till motion 1990/91:Ub132
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om elevens inflytande i en styrelse på varje
skola,
12. Behörighets- och betygsfrågor (mom.51)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.68
börjar med "I 5 kap." och slutar med "yrkande 16" bort ha
följande lydelse:
Det är viktigt att alla som påbörjar studier i högskolan har
de förkunskaper som krävs för att genomföra studierna. Det
finns enligt utskottets mening ingen garanti för att de som har
treårig gymnasieutbildning kommer att ha sådana förkunskaper.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att förslaget att ge
allmän behörighet till alla elever som fullföljt ett treårigt
program i gymnasieskolan är ett skenbart likvärdighetstänkande.
Vad utskottet anfört om behörighets- och betygsfrågor bör
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 16 och
med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
51. beträffande behörighets- och betygsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 16
och med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Urval vid intagningen till gymnasieskolan (mom.52)
Ylva Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till
handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att tiden nu är mogen att ta ställning till
den principiella frågan om betygen skall användas som
urvalsinstrument till och inom gymnasieskolan.
Behovet av urval vid intagningen till gymnasieskolan har
under senare år minskat. Genom att kommunerna nu blir skyldiga
att erbjuda alla sina ungdomar gymnasieutbildning och att
planeringen av antalet platser blir väsentligt smidigare och
flexiblare bör behovet av urval ytterligare minska. Trots detta
kan det även i framtiden komma att finnas ett behov av urval
till vissa program i gymnasieskolan liksom behovet kan uppstå
inom vissa program när det gäller grenvalet.
Utskottet anser att betyg inte skall användas som
urvalsinstrument vare sig när det gäller sökande till ett
nationellt program eller när det gäller sökande till en viss
gren inom ett program. Detta bör gälla oavsett om riksdagen
senare beslutar om att betyg även i forsättningen skall ges i
grundskolan. Den betygsberedning som är tillsatt har som en
uppgift att föreslå urvalskriterier för en betygsfri intagning.
Beredningens arbete bör avvaktas innan beslut tas om vilka
urvalskriterier som skall användas i stället för betyg.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub149 yrkande 9 och med avslag på motionerna
1989/90:Ub621 yrkande 3, 1990/91:Ub122 och 1990/91:Ub816
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
52. beträffande urval vid intagningen till gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 9
och med avslag på motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 3,
1990/91:Ub122 och 1990/91:Ub816 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Betyg i vuxenutbildningen (mom.54)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.68
börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 69 slutar med "den
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Inom vuxenutbildningen sätts i dag betyg enligt olika
betygsprinciper. Som exempel kan nämnas att inom etapp 1
tillämpas endast ett betyg -- godkänd -- vilket kan betraktas
som ett målrelaterat betyg. Inom övriga etapper tillämpas ett
relativt betygssystem motsvarande gymnasieskolans femgradiga
skala. Inom yrkesinriktade kurser används såväl en femgradig
skala som betygen godkänd eller icke godkänd.
Utskottet anser att då studier inom komvux även i framtiden
kommer att leda till formell kompetens bör i konsekvens med
detta samma betygsprinciper användas i ungdomsskolan och
vuxenutbildningen. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub126 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
54. beträffande betyg i vuxenutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub126 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Parlamentarisk sammansättning av en utredning om
distansundervisning (mom. 65)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.75
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att frågan om distansundervisningen inom
utbildningsväsendet är av sådan betydelse från
utbildningspolitisk synpunkt att en utredning, förutom expertis
från olika relevanta områden, även bör ha parlamentarisk
förankring. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub246 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
65. beträffande parlamentarisk sammansättning av en
utredning om distansundervisning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub246 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Härnösand som lokaliseringsort för ett eventuellt
framtida resurscenter för distansundervisning (mom.66)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ylva
Johansson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 7
delvis" bort ha följande lydelse:
Innan behovet av en fristående organisation för utveckling av
distansundervisning har utretts är det enligt utskottets
mening varken nödvändigt eller lämpligt att binda sig för
lokaliseringen av en sådan organisation. Detta bör riksdagen
med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna
1990/91:Ub120 samt 1990/91:Ub628 yrkande 7 (delvis) som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
66. beträffande Härnösand som lokaliseringsort för ett
eventuellt framtida resurscenter för distansundervisning
att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 och
motionerna 1990/91:Ub120 samt 1990/91:Ub628 yrkande 7 (delvis)
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (mom.70)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "38563000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att nuvarande
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda bör utökas så
att den kan komma alla berättigade till del. Utöver medel för
utvidgningen till träningsskolenivån bör anslaget därför
tillföras ytterligare 30 milj.kr. för utökning av nuvarande
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub174 och 1990/91:Ub221 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1990/91:85 till Bidrag till driften
av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på (38563000
+ 30000000 =) 68563000 kr.
dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
70. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften
av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub174 och
1990/91:Ub221 yrkande 1 och med anledning av proposition
1990/91:85 till Bidrag till driften av vuxenutbildning för
psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 69563000 kr.,
18. Samhällsundervisningen inom undervisningen av invandrare
i svenska språket (mom. 73)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "utskottet
motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att undervisningen
om våra synliga och osynliga lagar och om det svenska samhället
måste förstärkas inom svenskundervisningen för invandrare för
att ömsesidiga misstolkningar av svenskars och invandrares
uppförande ej skall förekomma. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1990/91:Ub288 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 73 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
73. beträffande samhällsundervisningen inom undervisningen
av invandrare i svenska språket
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub288 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Rätten till ledighet för grundläggande svenskundervisning
för invandrare och semesterlön under sådan ledighet (mom. 75)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta
Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne
Andersson i Vårgårda (c) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1990/91:Ub112"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det uppenbart att rätten till semesterlön
under ledighet för svenskundervisning för invandrare hindrar
invandrare från att få arbete. Semesterlagen bör kunna ändras
på denna punkt utan att pågående utredningsarbete om
semesterlönegrundande frånvaro i övrigt inväntas. Riksdagen bör
hos regeringen begära förslag om detta samt om en höjning av
timersättningen vid deltagande i svenskundervisning för
invandrare som kompenserar bortfallet av semesterlön. Utskottet
anser också att regeringen snarast bör genomföra den utlovade
översynen av lagen om ledighet för svenskundervisning för
invandrare. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1990/91:Ub112 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
75. beträffande rätten till ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare och semesterlön under sådan
ledighet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub112 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60
minuter för gymnasieskolans treåriga nationella program för
ämnen och totalt
00>Alternativstreck innebär val mellan alternativ inom gren
av program.
Landstingens huvudmannaskap för viss riksrekryterande
gymnasial utbildning (mom.30)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Bilaga 6
Utskottets förslag:
13. En landstingskommun, som vid ikraftträdandet inom sin
gymnasieskola eller komvux bedrev riksrekryterande utbildning
på andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller
omvårdnad, får fortsätta med den utbildningen även efter den
1juli 1992, förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande
från hela landet och förblir det.
Anordnande av omvårdnadsutbildning (mom.31)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Bilaga 7
Utskottets förslag:
12. En kommun som vid ikraftträdandet med skolöverstyrelsens
medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen eller på
omvårdnadslinjen enligt förordningen (SÖ-FS 1988:47) med
provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga
yrkesinriktade linjer får efter den 1juli 1992 anordna
utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan
medgivande från landstingskommunen.
Tidpunkten för avveckling av den statliga regleringen av
gymnasieorter (mom.34)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Bilaga 8
Reservanternas förslag:
4. Före läsåret 1992/93 får utbildning på nationella program
inte anordnas i andra kommuner än de som vid ikraftträdandet
hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.
Rätten att studera inom kommunal vuxenutbildning i annan
kommun (mom.40)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
11 kap. 21 § nytt andra stycke
Bilaga 9
Utskottets förslag:
21. Åtagande att svara för kostnaderna skall alltid lämnas om
den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har
särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala
vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.
Lag om statens skolor för vuxna (mom.62)
Förslag till
Lag om statens skolor för vuxna
Bilaga 10
Härigenom föreskrivs följande
1 § Statens skolor för vuxna skall komplettera den kommunala
vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak
samma slag i form av distansundervisning.
Regeringen bestämmer om skolornas förläggning.
2 § För varje skola skall finnas en styrelse.
Regeringen får föreskriva att den kommun där en skola ligger
skall utse en sådan styrelse som kommunen har för sin kommunala
vuxenutbildning att också vara styrelse för skolan.
3 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning
utformas.
4§ Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har
rätt att i mån av plats delta i utbildning vid statens skolor
för vuxna, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av
regeringen.
Regeringen meddelar föreskrifter om behörighetsvillkor och om
grunder för urval.
5§ Frågor om intagning till utbildning vid statens skolor
för vuxna avgörs av en för skolorna gemensam intagningsnämnd.
Intagningsnämndens beslut får inte överklagas.
6 § Utbildningen i statens skolor för vuxna skall vara
avgiftsfri för eleverna.
Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg,
skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel, som varje
elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, får
styrelsen bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna
själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst
motsvarar statens anskaffningskostnader. Styrelsens beslut
enligt första meningen får inte överklagas.
I övrigt skall hjälpmedel som används i statens skolor för
vuxna tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte något
annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen.
7 § Utan hinder av 6§ får regeringen meddela föreskrifter
om skyldighet att för prövning i statens skolor för vuxna
betala en avgift som tillfaller staten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser när det gäller
statens skolor för vuxna (mom.63)
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Bilaga 11
Utskottets förslag:
9. Beträffande utbildning vid statens skolor för vuxna gäller
lagen om statens skolor för vuxna.
Innehållsförteckning
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 26
1. Inledning 26
2. En mål- och resultatorienterad styrning av skolan 26
3. Gymnasieskolan 27
3.1 Principiella utgångspunkter för en förändring av
gymnasieskolan 27
3.2 Finansiering av en förändrad gymnasieskola 30
3.3 Nationella program 31
3.3.1 Allmänna timplanefrågor 32
3.3.2 Frågor som enbart rör de yrkesförberedande
programmen 41
3.4 Individuella program 45
3.5 Nuvarande specialkurser m.m. 47
3.6 Vissa övriga gymnasieskolfrågor 49
3.7 Vissa genomförandefrågor 52
4. Den kompetensinriktade vuxenutbildningen 53
4.1 Det offentliga skolväsendet för vuxna 53
4.1.1 Den kommunala vuxenutbildningen 54 4.1.2
Undervisning av invandrare i svenska språket 56
4.1.3 Vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda 56
4.2 Kommunernas skyldigheter m.m. 57
5. Vissa särskilda frågor 59
5.1 Samverkan m.m. 59
5.2 Anställningar som lektor, m.m. 61
5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män 62
5.4 Studerandeinflytande 63
5.5 Läroplans- och kursplanearbete 64
5.6 Uppföljning och utvärdering m.m. 67
5.7 Behörighets- och betygsfrågor 67
5.8 Utbildning av lärare m.m. 69
5.9 Uppdragsutbildning 70
5.10 Riksrekryterande utbildningar, m.m. 70
5.11 Skollagen i övrigt 72
6. Statens skolor för vuxna. Distansundervisning 72
7. Motionsförslag i övrigt 75
8. Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92 76
8.1 Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt
utvecklingsstörda 76
8.2 Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket,
m.m. 77
8.3 Statens skolor för vuxna 79
Hemställan 80
Reservationer 88
Bilaga 1 105
Bilaga 2 136
Bilaga 3 137
Bilaga 4 138
Bilaga 5 139
Bilaga 6 140
Bilaga 7 141
Bilaga 8 142
Bilaga 9 143
Bilaga 10 144
Bilaga 11 145