Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har i
enlighet med 10 § i fondens stadgar till riksdagen och
riksdagens revisorer avgivit berättelse över stiftelsens
verksamhet och förvaltning under år 1990 (redog. 1990/91:6).
Enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen
m.m. skall riksdagens revisorer granska Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfonds verksamhet. Revisorerna skall särskilt se till
att fondens organisation av och kontroll över redovisningen
samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande.
Efter granskning av jubileumsfondens verksamhet under år 1990
och fondens årsbokslut har revisorerna till riksdagen avgivit
revisionsberättelse (redog. 1990/91:7), varav framgår att
granskningen inte gett anledning till anmärkning.
Motionen
1990/91:Ub177 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökad anslagsutdelning från
Riksbankens jubileumsfond.
Utskottet
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har till ändamål att
främja och stödja kvalificerad forskning inom i princip alla
vetenskapliga discipliner. Jubileumsfonden frigjordes helt från
riksbanken den 1 januari 1988, varvid fonden bl.a. fick en egen
självständig medelsförvaltning (förs. 1986/87:22, bet. FiU33,
rskr. 364). Alla slags placeringar som ingår i en aktiv och
rationell förmögenhetsförvaltning kan därefter genomföras. En
central uppgift är att förvalta stiftelsens medel på ett sådant
sätt att den ekonomiska basen för den forskningsstödjande
verksamheten säkerställs för framtiden.
I en med anledning av jubileumsfondens berättelse väckt
motion 1990/91:Ub177 (s) begärs att riksdagen gör ett uttalande
om behovet av ökad anslagsutdelning från fonden. Motionärerna
påpekar att jubileumsfonden, som främjat vetenskaplig forskning
sedan år 1965, under den första tiden kunde dela ut 95--100
milj.kr. per år i 1990 års penningvärde, medan fonden under år
1990 endast kunde fördela 72 milj.kr. Motionärerna vill att
fonden med sina högt ställda krav på forskningens samhällsnytta
och vetenskaplighet skall ges möjlighet att öka/återställa den
årliga anslagsutdelningen genom att fonden tillförs ytterligare
kapital. Regeringen bör enligt motionen överväga på vilket sätt
detta lämpligast kan ske.
Motiveringen i motionen anknyter till redogörelsen i
jubileumsfondens verksamhetsberättelse om svårigheterna att
upprätthålla stiftelsens reala utdelningskapacitet. Där sägs
att kortsiktigt är orsaken givetvis den ekonomiska
utvecklingen. Men svårigheterna hänger främst samman med de
restriktioner som gällde för kapitalförvaltningen t.o.m.
utgången av år 1987. Grunddonationens värde urholkades för
varje år och därmed också den årliga avkastningen. Med det
moderna placeringsreglemente som numera gäller fr.o.m. år 1988
kan emellertid en aktiv och mångsidig förmögenhetsförvaltning
bedrivas. Dock har, enligt fondens berättelse, 1980-talets
möjligheter till förmögenhetstillväxt, t.ex. genom
aktiemarknadens utveckling, inte kunnat utnyttjas. Utifrån
jämförelser med andra stiftelser, med friare placeringsregler
redan i ett tidigare skede, skulle man annars ha kunnat vänta
sig att fonden utan svårighet skulle ha kunnat bevara
fondkapitalets reala värde och därmed också värdet av den del
av avkastningen som är tillgänglig för anslag till forskning.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att finansutskottet
nyligen behandlat en motion (1990/91:Fi714, fp), enligt vilken
vid en avveckling av löntagarfonderna viss del av deras medel
borde tillföras Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (bet.
1990/91:FiU20, rskr. 132).
Enligt utbildningsutskottets uppfattning svarar stiftelsens
verksamhet för ett väsentligt bidrag till svensk forskning. Den
utgör ett komplement till de organ som finns för kvalificerad
vetenskaplig forskning i Sverige. Jubileumsfonden har kunnat
finansiera åtskilliga mång- eller tvärvetenskapliga projekt av
stor betydelse. Utskottet anser därför att förslaget om ett
kapitaltillskott till jubileumsfonden för att göra det möjligt
för fonden att öka sin utdelningskapacitet bör prövas i samband
med att regeringen lägger fram nästa forskningsproposition.
Riksdagen bör med anledning av motion 1990/91:Ub177 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.
Utskottet har vid sin granskning av jubileumsfondens
förvaltning inte funnit något som påkallar särskilt uttalande
från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kapitaltillskott till Riksbankens
jubileumsfond för ökad anslagsutdelning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub177 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande Riksbankens jubileumsfonds verksamhet
att riksdagen lägger jubileumsfondens verksamhetsberättelse
(1990/91:6) och revisorernas granskningsberättelse (1990/91:7)
till handlingarna.
Stockholm den 2 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),
Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt
Silfverstrand (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s),
Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i
Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Ewa Hedkvist Petersen (s),
Ingegerd Wärnersson (s), Margitta Edgren (fp), Olavi Viitanen
(s) och Claes Roxbergh (mp).
Särskilt yttrande
Kapitaltillskott till Riksbankens jubileumsfond för ökad
anslagsutdelning (mom.1)
Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle
(m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne
Andersson i Vårgårda (c) och Margitta Edgren (fp) anför:
Vi anser det synnerligen välmotiverat att vid en avveckling
av löntagarfonderna en viss del av deras medel tillförs
Riksbankens jubileumsfond för att göra det möjligt för fonden
att genom avkastningen höja anslagsutdelningen till
kvalificerad och angelägen vetenskaplig forskning.