I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen dels i proposition 1990/91:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under avsnitt D.Grundläggande
högskoleutbildning m.m. punkterna D5--D11, dels i
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, avsnitt 4.2
(utbildningsdepartementet), dels i proposition 1990/91:90 En
god livsmiljö, kapitel 11 samt avsnitt 21.1
(utbildningsdepartementet) och dels i proposition 1990/91:150
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition), del I
bilaga I:5 (utbildningsdepartementet) under avsnitt D.
Grundläggande högskoleutbildning m.m. samt avsnitt
I. Lokalförsörjning m.m. jämte motioner.
Utskottet behandlar i sitt betänkande 1990/91:UbU13 vad i
proposition 1990/91:87 föreslagits under avsnitt 4.2.4.
Forskarutbildning.
Propositionerna
Proposition 1990/91:100
Utbildning för tekniska yrken
Regeringen har under punkt D 5 (s. 128--137) föreslagit
7. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,
8. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1445777000 kr.
Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
Regeringen har under punkt D 6 (s. 137--142) föreslagit
9. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,
10. att riksdagen till Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 565201000 kr.
Utbildning för vårdyrken
Regeringen har under punkt D 7 (s. 142--151) föreslagit
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga
logopedlinjen med 40 poäng till 160 poäng,
12. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992
förlänga tandhygienistlinjen med 40 poäng till 80 poäng,
14. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992
inrätta en allmän utbildningslinje, tandteknikerlinjen om 120
poäng,
15. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
537890000 kr.
Utbildning för undervisningsyrken
Regeringen har under punkt D 8 (s. 151--158) föreslagit
16. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,
17. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra
planeringsramen för grundskollärarlinjen utifrån de skäl som i
propositionen angetts,
18. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1007063000 kr.
Utbildning för kultur- och informationsyrken
Regeringen har under punkt D 9 (s. 158--163) föreslagit
19. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,
20. att riksdagen till Utbildning för kultur- och
informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 334468000 kr.
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
Regeringen har under punkt D 10 (s. 163--168) föreslagit
21. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,
22. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 739826000 kr.
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
Regeringen har under punkt D 11 (s. 168--170) föreslagit
23. att riksdagen till Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 253004000 kr.
Proposition 1990/91:87
Regeringen har under avsnitt 10 (s. 244) föreslagit
6. att riksdagen godkänner riktlinjerna för
grundutbildningen inom högskolan (avsnitt 4.2).
Proposition 1990/91:90
Utbildning för tekniska yrken
Regeringen har under punkt D 5 (s. 476) föreslagit
1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i
proposition 1990/91:100 bilaga 10 fastställer planeringsramen
för miljö- och hälsoskyddslinjen, civilingenjörsutbildningen
samt den matematisk-naturvetenskapliga linjen i enlighet med
vad regeringen förordat,
2. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i
proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Utbildning för tekniska
yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1452587000 kr.
Utbildning för vårdyrken
Regeringen har under punkt D 7 (s. 476) föreslagit
1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i
proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Utbildning för vårdyrken
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
533970000 kr.
Utbildning för undervisningsyrken
Regeringen har under punkt D 8 (s. 477) föreslagit
1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i
proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Utbildning för
undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 999723000 kr.
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
Regeringen har under punkt D 10 (s. 477) föreslagit
1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i
proposition 1990/91:100 bilaga 10 fastställer en planeringsram
för budgetåret 1991/92 om sammanlagt 40 285 årsstudieplatser,
2. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i
proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Lokala och individuella
linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 745546000 kr.
Proposition 1990/91:150
Grundläggande högskoleutbildning m.m.
Regeringen har under avsnitt D (s.6--8) föreslagit
4. att riksdagen ökar de i proposition 1990/91:100 bil. 10
föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 i enlighet
med vad i propositionen föreslagits,
5. att riksdagen under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 144750000
kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:90,
6. att riksdagen under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar 5250000 kr. utöver vad som
föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10.
Lokalförsörjning m.m.
Regeringen har under avsnitt I (s. 9) föreslagit
8. att riksdagen under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
40100000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition
1990/91:100 bil. 10.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1990
1989/90:Ub539 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en juristlinje om 180 poäng till universitetet i Umeå.
1989/90:Ub599 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag på en fullständig juristutbildning vid
universitetet i Umeå i enlighet med vad i motionen anförts.
1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
39. att riksdagen beslutar att juristutbildning i Umeå
organiseras i form av från Uppsala utlokaliserad utbildning
samt att 600000 kr. anvisas Uppsala universitet för detta
ändamål.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra
lärarrekryteringen.
1990/91:Ub318 av Ulla Tillander och Kjell-Arne Welin (c, fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hantverksutbildning vid
Citadellet i Landskrona.
1990/91:Ub319 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den framtida inriktningen av
utbildningspolitiken.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A766.
1990/91:Ub502 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om grundutbildningsmedlen vid
musikhögskolan i Malmö.
1990/91:Ub503 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser
på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i Skövde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om i första hand inrättande av
grundskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 90 platser, i
andra hand tilldelning av ytterligare platser till
universitetet i Göteborg för att möjliggöra utlokalisering av
ytterligare platser till Skövde,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid
högskolan i Skövde med 60 platser,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser
på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förstärkning av anslaget
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
1990/91:Ub504 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en omedelbar utökning
av miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljö- och
hälsoskyddsinspektörsutbildning i Lund.
1990/91:Ub505 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökad sjukgymnastutbildning i Lund.
1990/91:Ub506 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den religionsvetenskapliga
grundutbildningen i Umeå permanentas med återkommande intagning
av studerande,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den i Umeå sedan länge etablerade
historiska och beteendevetenskapliga teologiska forskningen får
ett utökat stöd och en fastare samordning med den
religionsvetenskapliga utbildningen i övrigt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den nyinrättade arbetsenheten för
religionsvetenskaplig utbildning konsolideras för fortsatt
samordning och utveckling av undervisningen och forskningen i
Umeå.
1990/91:Ub507 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att en innehållsligt
förnyad arkitektutbildning bör komma till stånd och att
den bör lokaliseras till Norrland.
1990/91:Ub511 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning
på högskolenivå i södra Sverige.
1990/91:Ub512 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hushållslärarutbildning och om att i
första hand tilldela Umeå tolv nybörjarplatser eller
alternativt fördela de tolv i propositionen föreslagna
platserna med sex vardera till Umeå och Göteborg.
1990/91:Ub513 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att
grundskollärarlinjens gren för senarelärare med inriktning mot
naturorienterande ämnen bör inrättas i Luleå.
1990/91:Ub518 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökning av läkarutbildningen.
1990/91:Ub521 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett uppdrag till UHÄ.
1990/91:Ub522 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt införs inom
högskolan.
1990/91:Ub524 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att en rehabiliteringslinje
innefattande 40 platser med inriktning mot sjukgymnastik med
start 1992/93 förläggs till hälsohögskolan i Jönköping.
1990/91:Ub527 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av högre kammarmusikalisk utbildning i Umeå.
1990/91:Ub529 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att utbildning av lärare för
elever med tal- och språksvårigheter skall vara en inriktning
inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningarnas innehåll,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vetenskaplig förankring av den
specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningen med inriktning
mot elever med "komplicerad inlärningssituation".
1990/91:Ub530 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att juristlinjen 180 poäng på försök skall
inrättas under budgetåren 1991/92 och 1992/93 vid universitetet
i Göteborg med planeringsramen 120 nybörjarplatser per år samt
att finansieringen skall ske på det sätt universitetet i
Göteborg föreslagit, dvs. inom oförändrade resurser under
anslagen D 6 och D 10.
1990/91:Ub531 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen anslår 1 000 000 kr. på LIF-anslaget till
Trollhättan--Uddevalla utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen beslutar att högskolan i
Trollhättan--Uddevalla tillförs en 50 poängs
förskollärarutbildning med antagning vartannat år, första
antagning höstterminen 1991,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en fritidspedagoglinje med start
läsåret 1993/94,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare en ingenjörslinje,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en kraftig utbyggnad av högskolan i
Trollhättan--Uddevalla.
1990/91:Ub533 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklandet av de regionala
högskolorna.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T202.
1990/91:Ub534 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att högskoleutbildning i arkivkunskap bör inrättas vid
högskolan i Borås.
1990/91:Ub536 av Iréne Vestlund och Ingrid Andersson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vårdlärarutbildningens
reformering påskyndas.
1990/91:Ub541 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser
på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i Skövde fr.o.m.
budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser
på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde fr.o.m.
budgetåret 1991/92,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinjen
vid högskolan i Skövde från budgetåret 1991/92,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid
högskolan i Skövde med 60 platser från budgetåret 1991/92,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en treårig förstärkning av anslaget
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser fr.o.m.
budgetåret 1991/92.
1990/91:Ub543 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att stärka svensk
grundutbildning, forskning och teknikerutbildning.
1990/91:Ub544 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en förbättrad
vårdlärarutbildning,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förbättrad vårdlärarutbildning såväl för gymnasieskolan
som högskolan.
1990/91:Ub545 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att högskolan i Karlstad bör beviljas ytterligare medel för
fort- och vidareutbildning i enlighet med vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om angelägenheten av att förlägga
utbildning på miljö- och hälsoskyddslinjen och annan
linjeutbildning inom miljöområdet till högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub546 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statligt huvudmannaskap för
vårdhögskolan,
2. att riksdagen föreslår att regeringen upptar
förhandlingar med den förhandlingsdelegation som utsetts
beträffande vårdhögskolan i Göteborg i syfte att -- som ett
första steg -- överföra vårdhögskolan i Göteborg till statlig
huvudman.
1990/91:Ub547 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
inrättandet av en konsthögskola med anknytning till Lunds
universitet i enlighet med vad som angetts i motionen.
1990/91:Ub548 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till utbildning i aktiv terapi i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub552 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundskollärarutbildning med inriktning mot
årskurserna 4--9 vid högskolan i Växjö.
1990/91:Ub554 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att vid högskolan i Borås inrätta
en linje för barnskötare i enlighet med vad som föreslagits i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fritidspedagogutbildning vid
högskolan i Borås.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A419.
1990/91:Ub555 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att -- med syftet att
öka tillgången på utbildade lärare under 1990-talet -- indela
grundskollärarlinjens gren för årskurserna 1--7 i två etapper
på sätt som angetts i motionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att i grundskolan
inrätta en särskild praktisk-pedagogisk variant av
grundskollärarlinjen om 40 poäng för dem som har en
ämnesutbildning om 140 poäng i naturorienterande ämnen med
eller utan matematik i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att obesatta platser inom
grundskollärarlinjens praktisk-estetiska specialisering skall
utbytas mot platser på barnavårdslärarlinjen,
bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen,
slöjdlärarlinjen och textillärarlinjen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:Ub556 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas
1. att föreskrifterna om tillträde till den
praktisk-pedagogiska utbildningen för gymnasielektorer ses över
när det gäller högskoleämnen i vilka doktorsexamen skall ha
avlagts,
2. att riksdagen hos regeringen begär att förordningen om
särskild utbildning av lektorer snarast anpassas till
förändringarna av den statliga skoladministrationen och av
statsbidragssystemet för gymnasieskolan.
1990/91:Ub558 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad dimensionering för vidareutbildning av
förskollärare och fritidspedagoger vid högskolan i
Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub560 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ämnesstudier i
lärarutbildningen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas i
syfte att förstärka utbildningen för blivande grundskollärare i
enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att inrätta en ny -- på
ämnesstudier grundad -- utbildning för lärare i enlighet med
vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en snabb och översiktlig kartläggning
av lärarutbildningen,
5. att riksdagen beslutar att inrätta en organisation för
inspektion och kontroll av lärarutbildningen i enlighet med vad
som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att fortbildningen för lärare
läggs om i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärares tjänstebenämningar.
1990/91:Ub561 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att grundskollärarutbildning med inriktning
mot årskurserna 4--9 lokaliseras till högskolan i Växjö fr.o.m.
läsåret 1992/93 med i motionen angiven omfattning.
1990/91:Ub564 av Rune Johansson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av högskolan i
Trollhättan--Uddevalla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omfördelning av medel inom
LIF-anslaget.
1990/91:Ub567 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förhandlingar om överförande av vårdhögskolan i Göteborg till
statlig huvudman tas upp snarast möjligt.
1990/91:Ub568 av Ulf Melin m.fl. (m, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av rehabiliteringslinjens
inriktning mot sjukgymnastik vid hälsohögskolan i Jönköping
1992/93,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att utbildningens längd bör
vara tre år med möjlighet till etappavgång efter två och ett
halvt år, dvs. 100 poäng + 20 poäng.
1990/91:Ub569 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade utbildningsplatser
inom miljö- och hälsoskyddsområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förläggning av utbildning till Umeå.
1990/91:Ub574 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om journalistutbildningen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr241.
1990/91:Ub575 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad
dimensionering av högskoleutbildningen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
5. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 390 000 000
kr. utöver regeringens förslag,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
förändringar av ekonomutbildningen i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:Ub576 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av verksamheten vid högskolan i
Skövde.
1990/91:Ub577 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förläggning av den planerade ökningen
av grundskollärarutbildningen för årskurserna 4--9 till orter
med i dag enbart lärarutbildning med inriktning på tidigare
årskurser 1--7,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lämpligheten av att lokalisera
lärarutbildning för årskurserna 4--9 till högskolan i
Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub579 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 60 platser inrättas vid
grundskollärarlinjen, grenen för utbildning av lärare för åk
4--9 vid högskolan i Luleå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kostnaderna bestrids ur anslaget
B 6.
1990/91:Ub580 av Larz Johansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar inrätta en tvåårig
ingenjörsutbildning omfattande 30 platser vid högskolan i
Eskilstuna--Västerås med lokalisering till Katrineholm,
2. att riksdagen för detta ändamål anvisar 1 000 000 kr. för
budgetåret 1991/92 under anslaget D 5. Utbildning för tekniska
yrken.
1990/91:Ub581 av Birger Andersson (c) vari yrkas att
riksdagen till anslaget för lokala och individuella linjer samt
fristående kurser för budgetåret 1991/92 anslår 25 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit att fördelas till mindre och
medelstora högskolor i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub582 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkning av medlen för lokala och
individuella linjer samt fristående kurser till
högskoleutbildningen på Gotland.
1990/91:Ub583 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mäklarutbildningen och dess placering vid
högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub584 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en fjärde utbildningsplats för arkitektutbildning
med Umeå som lokaliseringsort.
1990/91:Ub585 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att förlägga
logopedutbildningen till Umeå.
1990/91:Ub586 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av forskartjänster inom medicinsk mykologi och
utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och
vidareutbildning av läkare.
1990/91:Ub587 av Monica Öhman och Leif Marklund (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att inrätta en linje för
processteknik vid högskolan i Luleå.
1990/91:Ub588 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förlängning av utbildningen inom textila utbildningar.
1990/91:Ub589 av Margitta Edgren och Ingela Mårtensson (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om överförandet av
huvudmannaskapet för vårdhögskolan i Göteborg till staten.
1990/91:Ub591 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje
vid universitetet i Umeå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på
grundskollärarlinjen vid universitetet i Umeå.
1990/91:Ub592 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förlängning av den allmänna linjen,
turismlinjen, vid högskolorna i Kalmar, Borlänge och Östersund
till att omfatta tre år, dvs. 120 poäng.
1990/91:Ub594 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att friskvårdspedagogiska linjen inrättas
som allmän linje vid högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub595 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att prioritera högskolan i Halmstad vid de
satsningar som skall ske inom den högre utbildningen i landet.
1990/91:Ub596 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ökad dimensionering av
fritidspedagoglinjen vid högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub597 av Kersti Johansson och Marianne Jönsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om logopedutbildning.
1990/91:Ub599 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av elenergiinriktad
högskoleutbildning på civilingenjörsnivå inom högskolan
Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub601 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att högskolan i Karlskrona--Ronneby skall
erhålla 120 nybörjarplatser på ingenjörslinjerna för budgetåret
1991/92.
1990/91:Ub602 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 tilldela
högskolan i Karlskrona--Ronneby ett LIF-anslag uppgående till 1
051 000 kr.
1990/91:Ub604 av Sonja Rembo och Birger Hagård (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av en god kulturvård,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en tvärvetenskaplig
inriktning av ämnesområdet kulturvård,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av resurser för
forskarutbildning vid institutionen för kulturvård vid
Göteborgs universitet.
1990/91:Ub605 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förlängning av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningen.
1990/91:Ub607 av Jan Andersson och Grethe Lundblad (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en 100-poängs
förskollärarutbildning lokaliserad till Helsingborg.
1990/91:Ub608 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att av de 120 platser för
förskollärarutbildning som UHÄ enligt förslaget har att fördela
30 platser för 50-poängsvarianten placeras vid högskolan i
Borås.
1990/91:Ub609 av Stina Eliasson m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av fortsatt teologutbildning i
Härnösand i samarbete med högskolan i Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub612 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje
vid högskolan i Luleå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarutbildning vid högskolan i
Luleå.
1990/91:Ub613 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om arkitektutbildning i Skellefteå
enligt de riktlinjer som anges i motionen.
1990/91:Ub614 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att förslag snarast läggs om att en
träbyggnadslinje förläggs till högskolan i Skellefteå.
1990/91:Ub615 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om påbyggnadslinje för
bebyggelseantikvarisk utbildning,
2. att riksdagen till den bebyggelseantikvariska linjen vid
Göteborgs universitet för budgetåret 1991/92 anslår 2 milj.kr.
utöver vad regeringen har föreslagit.
1990/91:Ub619 av Arne Mellqvist och Bengt-Ola Ryttar (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningarna för att bibehålla
utbildningen inom lokala linjer/fristående kurser.
1990/91:Ub621 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskoleutbildning för tandsköterskor.
1990/91:Ub622 av Barbro Westerholm och Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
undervisning av läkare i etik, kommunikation m.m.
1990/91:Ub623 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en permanent utbildningslinje i religionsvetenskap i Umeå.
1990/91:Ub624 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utökat antal
utbildningsplatser på förskollärar- och fritidspedagoglinjerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en förlängning av
förskollärar- och fritidspedagogutbildningen.
1990/91:Ub625 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en förändrad vårdlärarutbildning.
1990/91:Ub626 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av en särskild miljöinriktad
utbildningslinje med lokalisering till Novum och Huddinge
universitetssjukhus.
1990/91:Ub628 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljövänlig inriktning på
utbildningar i teknik m.m.,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kammarmusikerutbildningens
lokalisering till Härnösand,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning och forskning samt om
sommaruniversitet.
1990/91:Ub629 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av kunskaper om äldre byggnads- och
materialteknik.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr286.
1990/91:Ub630 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att tandläkarutbildningen
till viss del integreras med läkarutbildningen och till viss
del med övriga tandvårdsutbildningar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf296.
1990/91:Ub631 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar tilldela högskolan i Karlstad 21
944 000 kr. under anslaget D 10, vilket innebär en ökning med 1
milj.kr. utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av linjeutbildning inom
miljöområdet till högskolan i Karlstad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av
civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub633 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
intagningskriterierna till lärarutbildningen.
1990/91:Ub636 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att inrätta en miljöhögskola vid Umeå universitet.
1990/91:Ub637 av Stig Gustafsson och Gustav Persson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökning av antalet
utbildningsplatser på receptarie- och apotekarlinjerna.
1990/91:Ub638 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att brandingenjörsutbildningen bör utökas
och någon del av utbildningen förläggas till högskolan i Luleå.
1990/91:Ub639 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att innehållet i framför allt
pedagogisk sektor och teknisk utbildning bör ses över ur
jämställdhetsaspekt.
1990/91:Ub641 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas
1. att riksdagen av anslaget D 10. Lokala och individuella
linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar
ytterligare 4 milj.kr. till högskolan i Luleå.
1990/91:Ub642 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till kulturmiljövårdsutbildning
vid högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub643 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen föreslår att högskolan i
Karlstad får i uppdrag att närmare utreda behov, inriktning och
utbildningens uppläggning för en lokal utbildningslinje för
natur- och kulturvetare.
1990/91:Ub644 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av fort- och vidareutbildning inom museiområdet.
1990/91:Ub645 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av anpassning av
laboratorieassistenternas utbildning till EG och till den
nordiska arbetsmarknaden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att påbyggnadsutbildningen i klinisk
cytologi och blodgruppsserologi bör förlängas.
1990/91:Ub646 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag syftande till att kvaliteten i
ekonomutbildningen kan hållas på en hög nivå.
1990/91:Ub648 av Lola Björkquist och Charlotte Branting (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om snar lösning på frågan om en
svensk dockteaterutbildning med stöd av statliga medel.
1990/91:Ub649 av Rune Backlund m.fl. (c, m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslagsutvecklingen till Jönköpings
högskola,
2. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av en
ingenjörsutbildning med inriktning mot markanläggning och en
utökning av nybörjarplatserna från 210 till 240 vid Jönköpings
högskola,
3. att riksdagen hos regeringen begär att Jönköpings
högskola tillförs ytterligare medel för 30 studerande inom
ekonomlinjens fördjupningsblock,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Jönköpings
högskola erhåller medel motsvarande 460 årsstudieplatser på
LIF-anslaget för budgetåret 1991/92.
1990/91:Ub651 av Carl-Johan Wilson och Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
högskolan i Jönköping skall tilldelas medel för ytterligare 30
studerande inom ekonomlinjens fördjupningsblock.
1990/91:Ub652 av Carl-Johan Wilson och Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid högskolan i Jönköping anordna
2-årig högskoleingenjörsutbildning med inriktning på
markanläggning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökning av antalet
nybörjarplatser på ingenjörsutbildningslinjerna vid högskolan i
Jönköping från 210 till 240.
1990/91:Ub653 av Carl-Johan Wilson och Ingrid
Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
högskolan i Jönköping skall tilldelas 460 årsstudieplatser för
lokala och individuella linjer samt fristående kurser.
1990/91:Ub654 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att resurser för den lokala utbildningslinjen, energilinjen
80 poäng vid Umeå universitet, inte kommer att dras in fr.o.m.
höstterminen 1992.
1990/91:Ub656 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lokala linjer/enstaka kurser bör
tillföras högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub657 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändrad sjukgymnastutbildning.
1990/91:Ub659 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vikten av att också Umeå universitet kan erbjuda utbildning
i ryska.
1990/91:Ub660 av Lars Bäckström (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid högskolan i
Trollhättan--Uddevalla.
1990/91:Ub661 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje
vid högskolan i Gävle--Sandviken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på
grundskollärarlinjen vid högskolan i Gävle--Sandviken.
1990/91:Ub663 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ingenjörsutbildningens dimensionering vid
högskolan i Karlskrona--Ronneby.
1990/91:Ub664 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en psykologlinje och en
allmän professur i psykologi vid universitetet i Linköping.
1990/91:Ub667 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
juristlinjen på försök skall inrättas vid universitetet i
Göteborg under budgetåren 1991/92 och 1992/93.
1990/91:Ub670 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär tilläggsanslag till Lunds universitet för
utlandsstudier på ekonomlinjen i enlighet med vad i motionen
anförts.
1990/91:Ub671 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser
på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i Skövde fr.o.m.
budgetåret 1991/92,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinjen
vid högskolan i Skövde med 90 platser från budgetåret 1991/92,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid
högskolan i Skövde med 60 platser från budgetåret 1991/92,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser
på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde fr.o.m.
budgetåret 1991/92,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare medel inom ramen för
anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1991/92 med
inriktning mot språk och länderkunskap, mediekunskap och
datavetenskap.
1990/91:Ub673 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att tandteknikerutbildningen
organiseras inom den statliga högskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tandhygienistutbildningarna.
1990/91:Ub676 av Hans Nyhage och Lars Sundin (m, fp) vari
yrkas att riksdagen beslutar att 30 platser ur den i
budgetpropositionen föreslagna UHÄ-kvoten för utbildning av
barnskötare till förskollärare placeras vid högskolan i Borås.
1990/91:Ub677 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskolans i Östersund
utvecklingsmöjligheter.
1990/91:Ub678 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att starta en försöksverksamhet
med mera kvalificerad hantverkskunskap på eftergymnasial
nivå i samarbete mellan stiftelsen Skånehantverk och Lunds
universitet.
1990/91:Ub679 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
försöksverksamhet med förändrat huvudmannaskap bör komma till
stånd vid vårdhögskolan i Göteborg.
1990/91:Ub681 av Arne Mellqvist och Börje Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av linje för
rehabiliteringsingenjörer vid högskolan i Falun--Borlänge.
1990/91:Ub682 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av högskoleutbildning för
kyltekniker i Katrineholm.
1990/91:Ub684 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade medel till
fristående kurser för fort- och vidareutbildning vid högskolan
i Karlstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förlägga utbildning på miljö- och
hälsoskyddslinjen, 120 poäng, och annan linjeutbildning
inom miljöområdet till högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub689 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att medel skall anvisas till inrättande av grundutbildning i
ryska vid Umeå universitet.
1990/91:Ub692 av Lola Björkquist m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning av guider.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr519.
1990/91:Ub693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D
8, för budgetåret 1991/92 anvisar 42 000 000 kr. för inrättande
av 700 nya platser på grundskollärarlinjen utöver vad
regeringen har föreslagit,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet
av en ny barn- och ungdomspedagogisk linje på 120 poäng,
8. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D
8, för budgetåret 1991/92 anvisar 52 000 000 kr. för inrättande
av 1 400 nya platser på barn- och ungdomspedagogisk linje
utöver vad regeringen har planerat för motsvarande
utbildningar,
9. att riksdagen till Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m., D 11, för budgetåret 1991/92 anvisar
25 000 000 kr. för att möjliggöra inrättande av 500 nya platser
på hälso- och sjukvårdslinjen utöver vad regeringen har
föreslagit,
10. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för
budgetåret 1991/92 anvisar 5 000 000 kr. för inrättande av 40
nya platser på läkarlinjen utöver vad regeringen har planerat,
11. att riksdagen till Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken, D 6, för budgetåret 1991/92
anvisar 2 000 000 kr. för inrättande av 20 nya platser på
psykologlinjen utöver vad regeringen har föreslagit,
12. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser, D 10, för budgetåret 1991/92 anvisar
85000000 kr. för inrättande av fristående kurser utöver vad
regeringen har föreslagit,
14. att riksdagen till Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken, D 6, för budgetåret 1991/92
anvisar 10 000 000 kr. till psykologlinjen utöver vad
regeringen har föreslagit,
21. att riksdagen till UHÄ, D 1, för budgetåret 1991/92
anvisar 10000000 kr. för samarbetsprojekt mellan statlig
och kommunal högskola.
1990/91:Ub696 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den högre utbildningens strategiska
roll för Sveriges framtida utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en kraftig
dimensioneringsökning av den högre utbildningen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ökad
dimensionering av högskolan med 6 000 nya platser i enlighet
med motionens förslag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det ökande behovet av fort- och
vidareutbildning,
19. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett
gemensamt statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning,
24. att riksdagen till utbildningsanslagen tillför 18 800
000 kr. utöver regeringens förslag att fördelas så att de
kompenserar de av regeringen vidtagna besparingarna,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning inom
miljöområdet,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en dimensioneringsökning
av ekonomlinjen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett fullföljande av föregående
riksmötes beslut om en samlad översyn av de medellånga
vårdutbildningarna,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dimensioneringen av apotekarlinjen
och receptarielinjen,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en kraftfull
dimensioneringsökning av lärarutbildningen,
32. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag
att förutsättningslöst pröva möjligheterna att ge lärare med
utbildning för undervisning mot tidigare årskurser kompetens
att undervisa i engelska,
33. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 55 000 000 kr.
utöver vad regeringen har föreslagit eller således 794 826 000
kr.
1990/91:Ub697 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en högskolelinje anpassad för
detaljhandeln.
1990/91:Ub698 av Marianne Andersson i Vårgårda och Stina
Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tandhygienistutbildningen skall
ingå i översynen av de medellånga vårdutbildningarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den frivilliga delkursen i
tandhygienistutbildningen.
1990/91:Ub699 av Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om 30 platser på ekonomlinjen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om mellaningenjörsutbildning.
1990/91:Ub700 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att avhjälpa bristen på
behöriga lärare i barnkunskap och barn- och ungdomskunskap.
1990/91:Ub705 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskolan i Eskilstuna--Västerås.
1990/91:Ub706 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att juristlinjen 180 poäng
inrättas på försök vid universitetet i Göteborg under
budgetåren 1991/92 och 1992/93 med planeringsramen 120
nybörjarplatser per år,
2. att riksdagen beslutar att finansieringen sker på sätt
som anvisats av Göteborgs universitet, dvs. att de resurser som
krävs frigörs genom omfördelningar inom institutionen, genom en
överföring mellan anslagen D 6 och D 10.
1990/91:Ub707 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att tandsköterskemomenten bör ingå som en obligatorisk del i
den nya tandhygienistutbildningen för de studerande som inte
tidigare genomgått tandsköterskeutbildning.
1990/91:Ub708 av Inger Schörling och Eva Goës (mp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att friskvårdslinjen vid högskolan i
Gävle--Sandviken inrättas till allmän utbildningslinje.
1990/91:Ub709 av Elisabet Franzén och Claes Roxbergh (mp)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar inrätta juristlinjen 180 poäng vid
universitetet i Göteborg,
2. att riksdagen beslutar att finansiering sker på det sätt
som Göteborgs universitet föreslagit.
1990/91:Ub711 av Gunnar Björk m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny
sjukgymnastutbildning.
1990/91:Ub712 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid högskolan i Kalmar.
1990/91:Ub716 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att ur ett förhöjt s.k. LIF-anslag (D 10) om
totalt 1129,8 milj.kr. tilldela högskolorna i Växjö, Kalmar
och Karlskrona--Ronneby 18 milj.kr. utöver regeringens förslag.
1990/91:Ub717 av Berith Eriksson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje
vid universitetet i Uppsala,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på
grundskollärarlinjen vid universitetet i Uppsala.
1990/91:Ub718 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje
vid universitetet i Linköping,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på
grundskollärarlinjen vid universitetet i Linköping.
1990/91:Ub719 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om extra satsningar på Stockholms
universitet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskoleutbildning på Södertörn.
1990/91:Ub720 av Jan-Olof Ragnarsson (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid
högskolan i Eskilstuna--Västerås.
1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utökning
av antalet platser inom högskolan med 4 400 platser utöver
regeringens förslag,
5. att riksdagen beslutar att på försök inrätta en
juristlinje på 180 poäng i Göteborg under budgetåren 1991/92
och 1992/93 med 120 platser,
10. (delvis) att riksdagen beslutar att ansvaret för
forskning inom skolans område skall åvila högskolan.
1990/91:Ub725 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om etablerandet av en konsthögskola i
Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildningen i polymerteknik vid
högskolan i Kristianstad.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A495.
1990/91:Ub727 av Tom Heyman och Sonja Rembo (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om verksamheten vid högskolorna i Göteborg.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T266.
1990/91:Ub728 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.
(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om elevplatser för
handikappidrott på GIH.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr526.
1990/91:Ub805 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kartläggning av utbildningar där handikappkunskap måste ingå
för att trygga de handikappades boende- och närmiljö.
1990/91:Ub806 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om invandrarkunskap i hälso- och
sjukvårdsutbildningen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf617.
1990/91:Ub811 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av fristående kurser vid
högskolan i Luleå.
1990/91:Ub812 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av resurser för utbildning av
arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.
1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
16. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om barn- och
ungdomspedagogisk utbildning, lärarutbildning och
fortbildningen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de medellånga vårdutbildningarnas
längd, intagning, innehåll och huvudmannaskap,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökade platser på miljö- och
hälsoskyddslinjen, lokaliserade till flera orter,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa mellannivåutbildning för
ekonomer,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortbildning av miljö- och
hälsoskyddsinspektörer,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om naturvetarlinjen och möjlighet att
förstärka bristen på miljö- och hälsoskyddsutbildade,
24. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till
forskning inom undervisningsyrkena,
25. att riksdagen till D 10 LIF för budgetåret 1991/92
anvisar 10000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till alternativa utbildningar i
medicin och psykoterapi, bl.a. vid S:t Lukasstiftelsen,
32. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
högskolan skall kunna byggas ut med flera platser till år 2000.
1990/91:Ub816 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av de medellånga
vårdutbildningarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av en treårig
sjuksköterskeutbildning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om strukturen i den påbyggnadsutbildning
som bedrivs i anslutning till de medellånga vårdutbildningarna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förlängning av
laboratorieassistentlinjen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningen i klinisk
cytologi,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningen i
blodgruppsserologi,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny linje med en inriktning för
klinisk fysiologi och en för diagnostisk radiologi,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förbättrad utbildning för lärare i
vårdhögskolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett enhetligt statligt huvudmannaskap
för all vårdhögskoleutbildning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskningsanknytning av
utbildningarna vid vårdhögskolorna.
1990/91:Ub817 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda resurser för anordnande av
flygingenjörsutbildning.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att återinföra betygen i
lärarutbildningen i enlighet med vad i motionen anförts,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny lärarutbildning.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
11. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för
budgetåret 1991/92 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 1 012 063 000 kr.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen beslutar att för budgetåret
1991/92 till litt. D och E anvisa 18 800 000 kr. resp. 10 137
000 kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad som
anförts i motionen,
29. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Utbildning för
vårdyrken anvisar ett reservationsanslag av 539 190 000 kr.,
30. att riksdagen beslutar överföra 90 milj.kr. från
anslaget B 6. till anslaget Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser i enlighet med vad som anförts i motionen,
31. att riksdagen beslutar överföra 300 milj.kr. från
anslaget B 18. till anslaget Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser i enlighet med vad som anförts i
motionen,
32. att riksdagen beslutar att 40 milj.kr. av medlen under
anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
disponeras för en ny lärarutbildning, i enlighet med vad som
anförts i motionen,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om användningen av de till
anslaget D10 överförda medlen,
34. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser anvisar ett
reservationsanslag av 1129826000 kr. i enlighet med vad
som anförts i motionen.
1990/91:Ub826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn
vid utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning i
Stockholms län.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A504.
1990/91:U204 av Inger Koch m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktning av biståndet till Central- och
Östeuropa för utbildning i hälso- och sjukvård inkl. tandvård.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:87
1990/91:Ub40 av Rune Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utbyggnad av högskolan i
Trollhättan--Uddevalla.
1990/91:Ub41 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av verksamheten vid högskolan
i Skövde.
1990/91:Ub42 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förstärkning av medel för lokala och individuella linjer
samt fristående kurser till högskoleutbildningen på Gotland.
1990/91:Ub43 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att högskolorna i
Trollhättan--Uddevalla, Borås, Skövde och Halmstad får del i
satsningen på ingenjörsutbildningen,
2. att riksdagen beslutar att högskolorna i
Trollhättan--Uddevalla, Borås, Skövde och Halmstad tilldelas
vardera 1000000 kr. ur LIF-anslaget utöver regeringens
förslag,
3. att riksdagen beslutar att högskolan i
Trollhättan--Uddevalla tilldelas 500 000 kr. för att bygga upp
en biblioteksfunktion.
1990/91:Ub44 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökat antal platser vid väg- och vatten-
samt samhällsbyggnadstekniska linjerna vid högskolan i Luleå.
1990/91:Ub46 av Arne Mellqvist och Ove Karlsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om LIF-anslaget till högskolan i
Falun--Borlänge.
1990/91:Ub47 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ytterligare utbildning vid
högskolan i Eskilstuna--Västerås.
1990/91:Ub48 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en utökning av
ingenjörsutbildningen vid högskolan i Borås,
2. att riksdagen beslutar att starta en utbildning för
byggnadsingenjörer vid högskolan i Borås,
3. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 0,5 milj.kr.
till högskolan i Borås för fristående kurser.
1990/91:Ub49 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid inrättandet av fler platser i
högskolan beakta behovet av platser i högskolan
Trollhättan--Uddevalla.
1990/91:Ub50 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att LIF-anslaget utökas och täcker
460 årsstudieplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 30 nya platser på
byggnadsingenjörslinjen med inriktning på markanläggning
inrättas.
1990/91:Ub51 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvis fördelning av
utbildningsresurserna till Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökning med 30 platser i
ingenjörsutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökning av LIF-anslaget.
1990/91:Ub52 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen föreslås om ökad platstilldelning och ökade
resurser för fristående kurser och fortbildning för högskolan i
Karlstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen föreslås om utläggning av
civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad.
1990/91:Ub53 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ytterligare förstärkningar av
utbildning vid högskolan i Örebro.
1990/91:Ub54 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av att utveckla och stärka högskolan
i Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub58 av Ulf Melin och Kersti Johansson (m, c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping också får
del av den nu aktuella satsningen på LIF-anslaget,
2. att riksdagen beslutar att högskolan i Jönköping skall
tillföras ytterligare medel för 30 nybörjarplatser på den
2-åriga ingenjörsutbildningen.
1990/91:Ub59 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist
(fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping skall
tilldelas medel för ytterligare 30 studerande inom
ekonomlinjens fördjupningsblock,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid högskolan i Jönköping anordna
2-årig högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot
markanläggning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utöka antalet nybörjarplatser på
ingenjörsutbildningslinjerna vid högskolan i Jönköping från 210
till 240,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping skall
tilldelas 460 årsstudieplatser för lokala och individuella
linjer samt fristående kurser.
1990/91:Ub60 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.
(fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av
antalet utbildningsplatser vid högskolan i Halmstad.
1990/91:Ub61 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade LIF-anslag till
högskolan i Eskilstuna--Västerås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utökning av antalet platser vid
den nya ingenjörsutbildningen om 80 poäng.
1990/91:Ub64 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare platser
inom ingenjörs- och datautbildning vid högskolan i Skövde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkning av anslaget Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser vid högskolan i
Skövde.
1990/91:Ub65 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att förstärka
ingenjörsutbildning, datautbildning samt anslaget Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser.
1990/91:Ub66 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen till resp. högskoleanslag D 5, D 7 och D 8
anvisar 105 milj.kr. för att kompensera den av regeringen
föreslagna besparingen,
4. att riksdagen till regeringens disposition anvisar 50
milj.kr. för att främja initiativ och projekt i syfte att
utveckla en decentraliserad högskoleutbildning.
1990/91:Ub67 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar öka antalet utbildningsplatser med
3000 inom grundläggande högskoleutbildning utöver vad som
föreslås i propositionen, enligt vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen till berörda högskoleanslag för
grundutbildningen för budgetåret 1991/92 anslår 92500000
kr. utöver vad som föreslås av regeringen i proposition
1990/91:90,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att civilingenjörsutbildningen skall tillföras ett
humanekologiskt-humanistiskt perspektiv,
8. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar öka
medelsramen för grundläggande högskoleutbildning med
18800000 kr. utöver vad som föreslås i propositionen.
1990/91:Ub68 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ökade utbildningsinsatser vid
Linköpings universitet.
1990/91:Ub69 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning som medel för tillväxt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskoleutbildning i Kristianstads
län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade anslag till högskolan i
Kristianstad.
1990/91:Ub70 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildningsmässiga satsningar i östra
Skåne.
1990/91:Ub71 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att högskolan i Borås
tilldelas ytterligare 30 nybörjarplatser på ingenjörslinjerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att högskolan i Borås får möjlighet
att snabbare bygga ut ingenjörsutbildningarna genom att starta
ytterligare en linje under 1991/92 genom omfördelning av redan
tilldelade resurser.
1990/91:Ub72 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utreda möjligheten till och
konsekvenserna av ett genomförande av YTH-utbildningar i
Filipstad.
1990/91:Ub73 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om införande av
grundskollärarutbildning, årskurserna 4--9, vid högskolan i
Växjö,
2. att riksdagen beslutar tilldela högskolan i Växjö 430 000
kr. i LIF-anslag, utan urholkning av andra till högskolan
ställda anslag.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T56.
1990/91:Ub74 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att LIF-anslaget inte bör reduceras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att högskolan i Gävle--Sandviken bör
få nya platser för den nya ingenjörsutbildningen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T55.
1990/91:Ub75 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att långsiktiga mål bör tas fram för
utveckling av Bergslagens tekniska högskola och att medel bör
ställas till förfogande för ett genomförande.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T58.
1990/91:Ub76 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ökad
dimensionering av högskolan med 6 000 nya platser i enlighet
med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om likvärdig regional fördelning av
utbildningsplatserna i högskolan i enlighet med vad i motionen
anförts,
11. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare
55000000 kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad
i motionen anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N32.
1990/91:Ub77 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar öka antalet intagningsplatser på
högskolan till hösten med 4000 utöver regeringens förslag,
för vilket ett särskilt anslag om 100 milj.kr. ställs till
regeringens disposition för budgetåret 1991/92.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N33.
1990/91:Ub79 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsning på utbildning och forskning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N44.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:90
1990/91:Ub80 av Birger Hagård och Hans Dau (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska
anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken med 3 920 000 kr.,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska
anslaget D 8. Utbildning för undervisningsyrken med 7 340 000
kr.
1990/91:Ub81 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
miljö- och hälsoskyddsutbildningen och distansundervisningen
vid Umeå universitet.
1990/91:Ub83 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ökad utbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer vid
universitetet i Umeå.
1990/91:Ub84 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 537 890 000 kr. till utbildning för
vårdyrken,
4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1 007 063 000 kr. till utbildning för
undervisningsyrken.
1990/91:Ub86 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utökade resurser till
miljöutbildningen vid högskolan i Kalmar.
1990/91:Ub88 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare miljöinslag i
undervisningen vid de tekniska högskolorna,
2. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1991/92 anvisar 4 milj.kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 1 456 587 000 kr.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo110.
1990/91:Ub89 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 i
denna del fastställer att planeringsramen för budgetåret
1991/92 utökas med 6000 platser till sammanlagt 46285
årsstudieplatser,
2. att riksdagen avslår proposition 1990/91:90 såvitt avser
förslag till finansiering av utvecklingsarbete och fortbildning
avseende integrering av miljöfrågorna i högskoleutbildningen,
3. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om formerna för genomförandet av den ettåriga
kompletteringsutbildningen för naturvetare och tekniker,
4. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 till
Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för
budgetåret 1991/92 anvisar 8230000 kr. utöver regeringens
förslag eller således 753776000 kr. att disponeras för
budgetåren 1991/92--1992/93 i enlighet med vad i motionen
anförts,
5. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 i
denna del för budgetåret 1991/92 till Lokala och individuella
linjer samt fristående kurser anvisar 1 120 000 kr. utöver
regeringens förslag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av en miljö- och
hälsoskyddslinje vid högskolan i Karlskrona--Ronneby,
8. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1991/92 anvisar 1 200 000 kr. för inrättande av en
miljö- och hälsoskyddslinje med 30 antagningsplatser vid
högskolan i Karlskrona--Ronneby med finansiering i enlighet med
vad i motionen anförts,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utökning med ytterligare 30
antagningsplatser fr.o.m. budgetåret 1992/93 vid miljö- och
hälsoskyddslinjen vid högskolan i Karlskrona--Ronneby.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo113.
1990/91:Ub90 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser och anslaget till tekniska utbildningar för
budgetåret 1991/92 anvisar 8 000 000 kr. utöver vad regeringen
har föreslagit,
2. att riksdagen hos regeringen begär att Umeå universitet
får i uppdrag att utarbeta förslag i enlighet med vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen till Umeå universitet för budgetåret
1991/92 anvisar 1000000 kr. för den ovannämnda utredningen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo115.
1990/91:Jo105 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljökunskap och behovet av
fördjupade ämneskunskaper i ämnena biologi, kemi och fysik.
Motioner med anledning av proposition 1990/91:150
1990/91:Ub191 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dimensioneringen av den högre
utbildningen.
1990/91:Ub192 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ett ökat antal platser på
läkarlinjen vid Umeå universitet.
1990/91:Ub193 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utbildning av logopeder vid Umeå
universitet.
1990/91:Ub196 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att öka antalet utbildningsplatser på psykologlinjen
vid Umeå universitet i enlighet med vad i motionen anförts.
1990/91:Ub197 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare satsningar på högskolan i
Sundsvall--Härnösand.
1990/91:Ub198 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen avslår proposition 1990/91:150 såvitt avser
fördelningen av de föreslagna 5 000 ytterligare
högskoleplatserna på högskoleorter. (Utbildningsutskottets
redan fattade beslut om fördelning av dessa platser skall ligga
fast.)
Utskottet
1. Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen
Regeringen har i fyra propositioner under innevarande riksmöte lämnat förslag
som innebär utökningar av den grundläggande högskoleutbildningens
dimensionering.
I proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) föreslås under anslaget B 6.
Fortbildning m.m. att ytterligare 55 milj.kr. anvisas för åtgärder för att
förbättra tillgången på lärare i grundskolan, bl.a. i form av ökad
dimensionering av grundskollärarlinjen och utbildning av obehöriga lärare som
har tjänstgjort en längre tid inom skolväsendet. Utskottet har i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1990/91:UbU6 tillstyrkt regeringens förslag.
Utskottet uppskattar den möjliga dimensioneringsökningen med anledning av detta
resurstillskott till ca 700 nybörjarplatser för grundskollärarutbildning.
I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt (tillväxtpropositionen)
har regeringen, under hänvisning till bilaga 13 till 1990 års
långtidsutredning, lagt fram förslag om ytterligare 350 nybörjarplatser inom
sektorn för utbildning för tekniska yrken budgetåret 1991/92. Vidare föreslår
regeringen i nämnda proposition att ytterligare 1 050 årsstudieplatser inrättas
på lokala och individuella linjer samt fristående kurser under de tre närmaste
budgetåren, varav 350 budgetåret 1991/92. De föreslagna platserna avses för
utbildning -- genom kortare teknisk utbildning eller andra
utbildningskombinationer -- som svarar mot syftet att främja näringslivets
tillväxt.
I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö (miljöpropositionen) föreslår
regeringen att platsantalet på miljö- och hälsoskyddslinjen utökas med 28
budgetåret 1991/92.
I proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen) föreslår regeringen
-- som ett led i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna -- att medel för
ytterligare 4 700 årsstudieplatser tillförs anslaget D 10. Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser (det s.k. LIF-anslaget) och att
medel för ytterligare 300 årsstudieplatser tillförs anslaget D 11. Bidrag till
kommunal högskoleutbildning m.m. budgetåret 1991/92. Förstärkningarna skall
enligt förslaget avse högst tvååriga utbildningar för i första hand
ungdomsstuderande.
Förslag om ökad dimensionering av grundutbildningen i högskolan framförs
också i en rad motioner med anledning av propositionerna. Motionärerna anknyter
i flertalet fall till de bedömningar som universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) redovisat i skrivelse till regeringen hösten 1989 och i sina senaste
anslagsframställningar. Enligt UHÄs skrivelse 1989 bör antalet nybörjarplatser
på utbildningslinjer under perioden fram till år 2000 öka med ca 8000 (utöver
den ökning som följer av reformen av ingenjörsutbildningen), medan antalet
årsstudieplatser på fristående kurser under samma period bör öka med ca
10000. Genom beslut av riksdagen våren 1990 ökades antalet nybörjarplatser på
linjer (exkl. ingenjörsutbildningen) budgetåret 1990/91 med ca 900 och antalet
årsstudieplatser under LIF-anslaget med ca 600.
Enligt moderata samlingspartiets motion 1990/91:Ub575 bör riksdagen hos
regeringen begära förslag till ökad dimensionering av högskoleutbildningen
(yrkande 4). Konkret föreslås i samma motion (yrkande 5) att LIF-anslaget
utökas med 390 milj.kr. I motion 1990/91:Ub543 (m) understryks allmänt vikten
av att stärka svensk grundutbildning, forskning och teknikerutbildning.
I folkpartiets motion 1990/91:Ub722 yrkande 1 föreslås att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om en dimensioneringsökning med 4 400
nybörjarplatser, vilket enligt motionärerna tillsammans med redan beslutade
eller av regeringen föreslagna ökningar skulle leda till att målet 6 000
ytterligare platser uppnås. Efter att regeringen i tillväxtpropositionen
föreslagit en ökning med 350 nybörjarplatser på utbildningslinjer föreslår
samma motionärer i motion 1990/91:Ub77 (fp) yrkande 1 att riksdagen beslutar
öka antalet intagningsplatser på högskolan hösten 1991 med 4 000 utöver
regeringens förslag.
Centern framhåller i motion 1990/91:Ub696 den högre utbildningens strategiska
roll för Sveriges framtida utveckling (yrkande 1) och anser att en kraftig
dimensioneringsökning av den högre utbildningen behövs (yrkande 2). Antalet
utbildningsplatser bör som ett första steg ökas med 6000, och motionärerna
föreslår att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet därmed (yrkande
3). Yrkande 33 i samma motion avser ett resurstillskott på 55 milj.kr. till
LIF-anslaget för fortbildning och vidareutbildning samt en ny
studieorganisation med friare ämnesval. Även i motion 1990/91:Ub76 (c), väckt
med anledning av tillväxtpropositionen, föreslås 6 000 nya utbildningsplatser
(yrkande 1). I motion 1990/91:Ub89 (c) yrkande 1 föreslås ytterligare 6 000
årsstudieplatser på lokala och individuella linjer och fristående kurser
budgetåret 1991/92. I både motion 1990/91:Ub533 (c) yrkande 1 och motion
1990/91:Ub76 yrkande 3 framhålls att man vid fördelningen av tillkommande
utbildningsplatser måste sträva efter att främja en likvärdig regional
utveckling över hela landet.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1990/91:Ub693 kraftiga ökningar av antalet
utbildningsplatser främst inom vård- och undervisningsområdena samt
psykologlinjen. Förslagen omfattar sammanlagt 2 660 ytterligare nybörjarplatser
på allmänna utbildningslinjer (yrkandena 6, 8, 9, 10, 11 och 14). I samma
motion föreslås också en uppräkning av LIF-anslaget med 75 milj.kr. (yrkande
12). Med anledning av tillväxtpropositionen föreslår vänsterpartiet i
motion 1990/91:Ub66 yrkande 4 att 50 milj.kr. per år under tre år fram till år
1993 skall ställas till regeringens disposition för att främja initiativ och
projekt i syfte att utveckla en decentraliserad högskoleutbildning. Därvid
skall enligt motionärerna insatser prioriteras som riktas till delar av landet
där den genomsnittliga utbildningsnivån är lägre än för landet i övrigt.
Även i miljöpartiets motion 1990/91:Ub813 föreslås, med hänvisning till UHÄs
bedömningar, att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om hur högskolan
skall kunna byggas ut (yrkande 32). I samma motion (yrkande 25) begärs
ytterligare 10 milj.kr. till LIF-anslaget. Motion 1990/91:Ub67 (mp), väckt med
anledning av tillväxtpropositionen, upptar förslag om att riksdagen skall
besluta öka antalet utbildningsplatser med 3000 inom den grundläggande
högskoleutbildningen (yrkande 2). Större delen av detta tillskott bör enligt
motionärerna läggas på LIF-anslaget.
Mer specificerade motionsyrkanden om vissa utbildningslinjer redovisas i det
följande under resp. yrkesutbildningssektor.
Ett stort antal motionsyrkanden avser utökad utbildning i vissa regioner
eller orter. Motion 1990/91:Ub79 (fp) avser Mälardalen, motion 1990/91:Ub319
(m) Stockholmsregionen, motion 1990/91:Ub719 (v) yrkande 1 universitetet i
Stockholm, motionerna 1990/91:Ub719 (v) yrkande 4 och 1990/91:Ub826 (fp)
yrkande 2 de södra delarna av Stockholms län, motion 1990/91:Ub53 (s) högskolan
i Örebro, motion 1990/91:Ub75 (s) Bergslagen, motion 1990/91:Ub649 (c, m)
högskolan i Jönköping, motionerna 1990/91:Ub60 (fp, m, c) och 1990/91:Ub595 (s)
högskolan i Halmstad, motion 1990/91:Ub51 (c) yrkande 1 Kalmar län, motion
1990/91:Ub727 (m) Göteborg, motionerna 1990/91:Ub49 (fp), 1990/91:Ub531 (c)
yrkande 6 och 1990/91:Ub564 (s) yrkande 1 högskolan i Trollhättan--Uddevalla,
motion 1990/91:Ub54 (s) högskolan i Sundsvall--Härnösand och motion
1990/91:Ub677 (s) yrkande 1 högskolan i Östersund. I centerpartiets motion
1990/91:Ub198 yrkas avslag på kompletteringspropositionen när det gäller
fördelningen mellan högskoleorterna av de föreslagna 5000 nya platserna
(yrkande 6). Motionärerna vill att den av utskottet i bilaga förordade
fördelningen skall gälla. Enligt motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 7 bör
regeringen av regionalpolitiska skäl återkomma med förslag om ytterligare
satsningar på högskolan i Sundsvall--Härnösand, som enligt vänsterpartiet bör
bli en av de högskoleenheter som skall få fasta forskningsresurser.
Utskottet vill med anledning av regeringens och motionärernas förslag anföra
följande.
Den grundläggande högskoleutbildningen har under 1980-talet haft i stort sett
oförändrad omfattning, mätt i antalet nybörjarplatser på allmänna
utbildningslinjer och antalet årsstudieplatser inom lokala och individuella
linjer och fristående kurser. Betydande förändringar har däremot skett när det
gäller platsernas fördelning mellan och inom olika sektorer. Så har exempelvis
den tekniska utbildningens andel av totalantalet nybörjarplatser ökat kraftigt,
medan sektorerna för vård- och undervisningsyrken har fått en minskad andel.
Inom AES-sektorn har jurist-, psykolog- och socionomutbildningarna minskat,
medan ekonomlinjen och systemvetenskapliga linjen har ökat, framför allt genom
etablering på mindre och medelstora högskolor. Både läkarlinjen,
tandläkarlinjen och sjuksköterskeutbildningen har fått minskat antal
nybörjarplatser under 1980-talet, medan sjukgymnastutbildningen har ökats
betydligt. Inom lärarutbildningarna skedde stora minskningar under 1980-talet,
främst när det gäller de stora lärargrupperna förskollärare, fritidspedagoger,
klasslärare och ämneslärare. Vid 1990-talets början har en expansion påbörjats
när det gäller de båda förstnämnda linjerna, och en ny utbildning för lärare på
grundskolan har etablerats med ett stort antal platser.
Antalet sökande till nybörjarplatserna i högskolan överstiger betydligt
antalet tillgängliga platser. Höstterminen 1990 var antalet behöriga sökande
till de utbildningslinjer som har central antagning genom UHÄ -- och som
omfattar ca 70% av utbildningsplatserna på utbildningslinjer -- mer än
dubbelt så stort som antalet platser. Till kommunal högskoleutbildning på
vårdområdet, som har central antagning genom Landstingsförbundets
antagningsnämnd för högskoleutbildning, var antalet behöriga förstahandssökande
också mer än dubbelt så stort som antalet tillgängliga platser. Det finns
uppenbarligen en stor, otillfredsställd efterfrågan på högskoleutbildning från
de studerandes sida. När tillgången på lediga platser i arbetslivet minskar, så
som skett i Sverige det senaste året, är det rimligt att anta att de
studerandes efterfrågan på högskoleplatser kommer att öka ytterligare.
Under 2000-talets första årtionden når de stora kullar, som fick sin högre
utbildning under 1960-talets expansionsperiod, pensionsåldern. Både UHÄ och
statistiska centralbyrån (SCB) har i rapporter år 1989 redovisat
framskrivningar av antalet personer i yrkesverksam ålder med högskoleutbildning
av olika inriktning. Dessa framskrivningar visar att antalet platser i
högskoleutbildning på många områden måste ökas under 1990-talet, om inte
tillgången på personer med sådan utbildning skall minska i de yrkesverksamma
åldrarna under åren efter sekelskiftet.
Sveriges internationella konkurrenskraft är beroende av en hög
utbildningsnivå i befolkningen. Många andra länder har under de senaste åren
byggt ut sitt utbildningssystem mer än Sverige, vilket innebär risk för att
vårt lands relativa position försämras.
Utskottet anser i likhet med UHÄ och motionärerna att dessa förhållanden
tillsammans gör det nödvändigt att bygga ut den högre utbildningen under
1990-talet.
Enligt utskottets mening bör denna utbyggnad av flera skäl inledas redan
nästa budgetår. Om utbyggnaden skjuts längre fram i tiden -- så som
förutskickades bl.a. i budgetpropositionen 1990 -- missgynnas den generation av
ungdomar som i år avslutar sin gymnasieutbildning och som kommer att ha mindre
möjligheter än tidigare årgångar att gå ut i arbetslivet direkt efter
gymnasieskolan. Det är både från deras egen och från det svenska samhällets
synpunkt viktigt att deras intresse och studiemotivation tas till vara.
För kvaliteten i högskoleutbildningen och för ett effektivt
resursutnyttjande är det enligt utskottets mening också viktigt att en
utbyggnad sker successivt. Högskolans lärarförsörjning är av mycket stor
betydelse för kvaliteten i dess utbildning. En mycket stor utökning av ett
visst utbildningsområde vid ett enda tillfälle riskerar att leda till
svårigheter att rekrytera lärare med tillräcklig vetenskaplig och pedagogisk
kompetens, vilket bl.a. erfarenheterna från 1960-talets snabba och kraftiga
expansion visar. Kursutveckling och komplettering av lokaler och utrustning är
också processer som behöver viss tid för att ge ett gott resultat. Mycket
kraftiga och plötsliga svängningar i utbildningens omfattning tvingar också
fram investeringar i både personal och materiella resurser som efter en tid
inte behöver eller kan utnyttjas till fullo. Det är inte någon fördel om en
mycket stor del av en yrkesgrupp består av personer som är i stort sett
jämnåriga, eftersom det så småningom leder till att pensionsavgångarna blir
mycket stora under en koncentrerad period.
Utskottet vill mot denna bakgrund tillstyrka regeringens förslag i
budgetpropositionen och tillväxtpropositionen om en ökad dimensionering av
högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92. Utskottet tillstyrker också
förslaget i kompletteringspropositionen, att dimensioneringen därutöver skall
ökas med ytterligare ca 5 000 platser budgetåret 1991/92. Det är emellertid
enligt utskottets mening angeläget att detta sker i ett mer långsiktigt
perspektiv än som skett i kompletteringspropositionen. Utbyggnaden bör ta sikte
inte enbart på att bereda studieplats nästa läsår för ytterligare ca 5 000
studerande, utan också på att påbörja uppbyggnaden av de utbildningsgrupper som
i början av 2000-talet kommer att beröras av stora pensionsavgångar. Utöver de
utbildningslinjer för vilka ökningar föreslås i budgetpropositionen,
tillväxtpropositionen och miljöpropositionen bör enligt utskottets mening redan
1991/92 följande allmänna utbildningslinjer få ökat antal nybörjarplatser:
Utskottet anser vidare att flera än för närvarande bör ges möjlighet att
studera till en hel examen genom att fritt kombinera fristående kurser. Dels
bör detta kunna leda till fil.kand.-examen, som kräver en treårig utbildning,
dels bör studerande i denna form kunna skaffa sig en ämneslärarkompetens för
gymnasieskolan, vilket kräver en minst fyraårig utbildning. För det sistnämnda
ändamålet krävs också att praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng kan
erbjudas. Vid samtliga universitet och vid de f.d. universitetsfilialerna
(högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad) bör för studier till examen ett
antal av de årsstudieplatser, som tillkommer under anslaget D 10. Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser (det s.k. LIF-anslaget) budgetåret
1991/92, följas av motsvarande ökningar de följande två--tre åren så att
examensmålet kan nås. Utskottet har beaktat detta i sitt förslag till ökningar
inom LIF-anslaget, vilket för universitetens del även inkluderar
praktisk-pedagogisk utbildning 40 poäng, som formellt utgör allmän
utbildningslinje.
Under anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
beräknar utskottet att ytterligare 3685 årsstudieplatser bör tillkomma
budgetåret 1991/92 utöver dem som föreslagits i budgetpropositionen och
tillväxtpropositionen. För 860 av dessa platser har utskottet förutsatt
konsekvensökningar under de följande åren för att möjliggöra utbildning fram
till examen enligt vad som anförts i det föregående.
Utskottets utbyggnadsförslag för 1991/92 inom ramen av ca 5000 nya platser
-- utöver regeringens förslag i budget-, tillväxt- och
miljöpropositionerna -- innebär sammanfattningsvis en utökning med
drygt 2200 nybörjarplatser för utbildning till examen och (3685 -- 860 =)
2825 årsstudieplatser för fortbildning, vidareutbildning, fördjupning och
breddning av kompetens. Det redovisas i bilaga till detta betänkande. Bilagan
upptar beräknade kostnader 1991/92 under anslagen D5--D11 samt
konsekvenskostnader för de följande åren. Kostnaderna har beräknats i samma
pris- och löneläge som i budgetpropositionen. När det gäller hälso- och
sjukvårdslinjen har utskottet beräknat medel för treårig utbildning.
Utskottets förslag när det gäller ytterligare platser 1991/92 sammanfattas i
följande tabell:
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67
yrkande 2, 1990/91:Ub77 yrkande 1 och 1990/91:Ub693 yrkandena 10, 11 och 12
(samtliga delvis) samt med anledning av propositionerna 1990/91:100 bil. 10,
1990/91:87, 1990/91:90 och 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub543,
1990/91:Ub696 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub722 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 1, 1990/91:Ub89 yrkande 1, 1990/91:Ub575
yrkande 4, 1990/91:Ub693 yrkandena 6, 8 och 9, samtliga delvis, samt
1990/91:Ub696 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om ökad dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen
budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5000 nya platser.
Utskottet anser vidare att regeringen i budgetpropositionen 1992 bör lämna
förslag om ytterligare ökningar av den grundläggande högskoleutbildningens
dimensionering 1992/93. Dessa ökningar bör vara av åtminstone samma
omfattning som dem utskottet förordar för 1991/92. Regeringen bör överväga
behovet av ökningar inom arkitektutbildning, civilingenjörsutbildning,
yrkesteknisk högskoleutbildning, juristutbildning, läkarutbildning,
sjukgymnastutbildning, tandläkarutbildning och annan utbildning inom sektorerna
för utbildning för vård- och undervisningsyrken. Ytterligare ökning av antalet
årsstudieplatser på fristående kurser bör också ingå i förslaget för att
möjliggöra ett friare ämnesval i studier till examen. Omfattningen av och
kostnaderna för konsekvensutbyggnad följande år av fristående kurser bör därvid
också redovisas.
Vid sidan av utbyggnad av utbildning för examen bör regeringen föreslå en
ytterligare utökning av antalet årsstudieplatser på fristående kurser för
fortbildning, vidareutbildning, fördjupning och breddning av kompetens. Denna
utbyggnad bör redovisas skild från den konsekvensutbyggnad som följer av
förslag beträffande utbildning till examen.
Vad utskottet här anfört om ytterligare ökningar av den grundläggande
högskoleutbildningens dimensionering 1992/93 bör riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 4 och 1990/91:Ub813 yrkande 32 som sin mening
ge regeringen till känna.
Utskottet anser slutligen att regeringen i den högskole- och
forskningspolitiska propositionen 1993 bör lägga fram ett förslag om ökad
dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen för planeringsperioden
1993/94--1995/96. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
När det gäller ökningarnas fördelning mellan regioner och orter vill
utskottet anföra följande. Utskottet tillstyrker de utökningar som regeringen
föreslagit i tillväxtpropositionen för vissa högskoleenheter. I bilaga 1
redovisas utskottets förslag om hur de av utskottet förordade ytterligare
ökningarna skall fördelas mellan högskoleenheter resp. (för den
landstingskommunala delen av högskolan) på län. Förslaget innebär att samtliga
statliga högskoleenheter utom Karolinska institutet får ytterligare platser
redan budgetåret 1991/92. De föreslagna 400 nybörjarplatserna på
förskollärarlinjen 50 poäng och 96 av de föreslagna nybörjarplatserna på
fritidspedagoglinjen 50 poäng har inte av utskottet fördelats på
högskoleenheter. Utskottet anser att dessa platser bör fördelas av UHÄ sedan
behoven inom olika kommuner kartlagts liksom tillgången på behöriga sökande. De
högskoleenheter som därvid kan komma i fråga är universiteten (utom
universitetet i Stockholm), högskolan för lärarutbildning i Stockholm,
högskolan i Luleå och samtliga mindre och medelstora högskolor med undantag för
högskolorna i Karlskrona--Ronneby, Skövde och Östersund. Utskottet är inte
berett att förorda att riksdagen nu tar ställning till ytterligare satsningar
på högskolan i Sundsvall--Härnösand utöver vad som föreslås i
tillväxtpropositionen och i utskottets här framlagda förslag om en
dimensioneringsökning inom ramen för ca 5000 platser budgetåret 1991/92.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande
6, med anledning av propositionerna 1990/91:87 och 1990/91:150 samt motionerna
1990/91:Ub49, 1990/91:Ub51 yrkande 1, 1990/91:Ub53, 1990/91:Ub54, 1990/91:Ub60,
1990/91:Ub75 delvis, 1990/91:Ub76 yrkande 3, 1990/91:Ub79, 1990/91:Ub319,
1990/91:Ub531 yrkande 6, 1990/91:Ub533 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 1,
1990/91:Ub595, 1990/91:Ub649 yrkande 1, 1990/91:Ub677 yrkande 1, 1990/91:Ub719
yrkande 1 och 1990/91:Ub727 samt med avslag på motion 1990/91:Ub197 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Ett flertal motionsyrkanden om ökad dimensionering av vissa utbildningslinjer
tas upp i det följande under resp. yrkesutbildningssektor.
I motionerna 1990/91:719 (v) yrkande 4 och 1990/91:Ub826 (fp) yrkande 2
begärs uttalanden från riksdagen om att utbyggnad av högskoleutbildning i
Stockholms län bör ske på Södertörn resp. i länets södra del.
Utskottet behandlade motsvarande förslag vid föregående riksmöte (bet.
1989/90:UbU18 s. 13--14, rskr. 228). Därvid konstaterade utskottet att
riksdagen vid sina beslut om förläggning av grundläggande högskoleutbildning
anger vilken högskoleenhet som har ansvaret för utbildningen i fråga, men att
högskoleenheten själv i sin tur avgör var utbildningen skall äga rum. Det
ankommer således på högskoleenheterna i Stockholm att själva avgöra vilken
högskoleutbildning som kan förläggas till länets södra del. Med hänvisning till
riksdagens tidigare ställningstagande föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub719 yrkande 4 och 1990/91:Ub826 yrkande 2.
Den utbyggnad som utskottet i det föregående har förordat kommer att medföra
behov av ytterligare resurser för lokaler och utrustning. Regeringen har i
kompletteringspropositionen uppskattat dessa kostnader för den utbyggnad som
föreslagits i tillväxt- och miljöpropositionerna till 5,1 milj.kr. och
motsvarande kostnader för en utbyggnad med 5000 årsstudieplatser till 35
milj.kr. budgetåret 1991/92. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning
av medelsbehovet för 1991/92 och tillstyrker att riksdagen under åttonde
huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40100000 kr. utöver
vad som föreslagits i budgetpropositionen. Av utskottets förslag om utbyggnad
av högskolans kapacitet för utbildning till examen -- på allmänna
utbildningslinjer eller på fristående kurser -- följer att regeringen i
kommande propositioner om anslag till grundläggande högskoleutbildning bör
beräkna resurser för de lokal- och utrustningskostnader som tillkommer med
anledning av det under de följande åren ökande antalet årsstudieplatser. Detta
bör riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150 som sin mening ge
regeringen till känna.
2. D 5. Utbildning för tekniska yrken
Miljö- och hälsoskyddsutbildningar
Regeringen föreslår i miljöpropositionen att antalet nybörjarplatser på
miljö- och hälsoskyddslinjen vid universitetet i Umeå ökas från 62 till 90
fr.o.m. budgetåret 1991/92. Vidare föreslås att den ettåriga
kompletteringsutbildningen för naturvetare och tekniker genomförs under
ytterligare tre år fr.o.m. budgetåret 1991/92 med sammanlagt 90 nybörjarplatser
per år.
När det gäller regeringens förslag till planeringsram för miljö- och
hälsoskyddslinjen framförs synpunkter i endast en motion, nämligen i motion
1990/91:Ub89 (c), där det i yrkande 7 begärs att linjen också skall inrättas
vid högskolan i Karlskrona--Ronneby. Motionärerna föreslår 30 nybörjarplatser
fr.o.m. budgetåret 1991/92 till en kostnad av 1,2 milj.kr. (yrkande 8) och
ytterligare 30 nybörjarplatser fr.o.m. budgetåret 1992/93 (yrkande 9).
Övriga motioner har samtliga väckts med anledning av budgetpropositionen,
dvs. före proposition 1990/91:90.
I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 27 efterlyses således förslag om
utbildningar inom miljöområdet. Förslag om ökat antal platser på miljö- och
hälsoskyddslinjen förs fram i motion 1990/91:Ub569 (fp) yrkande 1, och i
yrkande 2 föreslås en utökning av linjen med 30 platser i Umeå. I motionerna
1990/91:Ub813 (mp) yrkande 18 resp. 1990/91:Ub504 (c) begärs förslag om
utökningar av miljö- och hälsoskyddslinjen samt att den skall inrättas vid fler
högskolor, t.ex. i Kalmar och i Östersund resp. universitetet i Lund. Slutligen
föreslås i tre motioner inrättande av miljö- och hälsoskyddslinjen samt
annan linjeutbildning inom miljöområdet vid högskolan i Karlstad, nämligen i
motionerna 1990/91:Ub545 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub631 (c) yrkande 2 och
1990/91:Ub684 (s) yrkande 2.
Utskottet konstaterar inledningsvis att motionerna 1990/91:Ub504 yrkande 1,
1990/91:Ub569 och 1990/91:Ub696 yrkande 27 tillgodosetts genom förslaget i
miljöpropositionen, varför de avstyrks.
Vad gäller lokalisering av utbildning till andra högskoleenheter än
universitetet i Umeå vill utskottet hänvisa till den bedömning som gjordes av
den utredningsman som på UHÄs uppdrag utrett miljöutbildningen. I UHÄ-rapport
1990:6 anförs:
-- -- -- starka skäl talar för att hela utbildningen även i fortsättningen
förläggs till universitetet i Umeå. Det finns då möjlighet att på ett
rationellt sätt utnyttja den kompetens som byggts upp och de befintliga
resurserna. Det torde också vara en fördel med tanke på den forskning som
påbörjats vid institutionen och behovet av en nära kontakt mellan utbildning
och forskning.
Utskottet finner regeringens förslag till utökning av miljö- och
hälsoskyddslinjen med 28 nybörjarplatser vid universitetet i Umeå väl avvägt
för budgetåret 1991/92. Utskottet delar regeringens bedömning att utbildningen
med den dimensioneringen bör hållas samlad till en högskoleenhet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1990/91:Ub89 yrkandena 7 och 8 delvis, 1990/91:Ub504 yrkande
2, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub631 yrkande 2, 1990/91:Ub684 yrkande 2
samt 1990/91:Ub813 yrkande 18.
Vad gäller dimensioneringen av miljö- och hälsoskyddslinjen i framtiden utgår
utskottet från att regeringen väger in behovet av sådan utbildning när förslag
läggs fram om de framtida dimensioneringsökningar som utskottet förordat under
inledningsavsnittet i detta betänkande. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill motion 1990/91:Ub89 yrkande 9.
Frågan om finansiering av miljöutbildningarna återkommer utskottet till
senare under detta anslag.
I två motioner från 1991 års allmänna motionstid berörs miljö- och
hälsoskyddsutbildningarna i övrigt.
I motion 1990/91:Ub813 (mp) pekas dels på behovet av fortbildning av miljö-
och hälsoskyddsinspektörer i bl.a. juridik (yrkande 20), dels på möjligheten
att avhjälpa bristen på miljö- och hälsoskyddsutbildade inom ramen för den nya
matematisk-naturvetenskapliga linjen (yrkande 21). Inrättande av en
miljöhögskola, dvs. inrättande av en miljövetenskaplig fakultet, vid
universitetet i Umeå föreslås i motion 1990/91:Ub636 (s).
Vad gäller fortbildningen vill utskottet påpeka att universitetet i Umeå i
samband med inrättandet av miljö- och hälsoskyddslinjen fick ett särskilt
ansvar för fortbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna. För detta
ändamål har universitetet utarbetat ett långsiktigt, rikstäckande kursprogram.
Enligt vad utskottet inhämtat innehåller det nu aktuella treårsprogrammet bl.a.
en 10-poängskurs i miljörätt.
Utskottet vill när det gäller miljöinriktningar på den nya
matematisk-naturvetenskapliga linjen hänvisa till vad som anförs i
miljöpropositionen (s. 210--211). Utskottet delar regeringens uppfattning att
särskilda miljöinriktningar enligt gällande ansvarsfördelning skall prövas
lokalt. Den utökning av linjen med 15 nybörjarplatser vid varje universitet som
föreslås i tillväxtpropositionen (s. 48--50) ökar naturligtvis möjligheterna
för enheterna att göra lokala inriktningar.
Enligt utskottets bedömning är frågan om en miljöhögskola i Umeå i första
hand en forskningsfråga. Frågan om inrättande av en ny fakultet får prövas i
samband med nästa forskningsproposition.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub636 samt 1990/91:Ub813 yrkandena 20 och 21.
Civilingenjörsutbildning
I tillväxtpropositionen föreslås (s. 49) att antalet nybörjarplatser inom
civilingenjörsutbildning ökas med sammanlagt 80 fr.o.m. budgetåret 1991/92.
Enligt miljöpropositionen (s. 207--209) ges miljöfrågorna en ökad vikt i all
grundläggande högskoleutbildning. I propositionen föreslås dels särskilda
resurser (4 milj.kr. under anslaget D10) för fortbildning av och
utvecklingsinsatser för högskolans lärare, dels att en särskild referensgrupp
tillkallas av UHÄ. Slutligen erinras i propositionen om att miljöfrågorna
särskilt kommer att beaktas i den pågående översynen av linjestrukturen inom
civilingenjörsutbildningen.
Två motioner behandlar frågan om miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna
m.m. I motion 1990/91:Ub88 (fp) efterlyses nya miljöinslag i utbildningarna
vid i första hand de tekniska högskolorna, t.ex. om avfalls- och resurssnål
teknologi, bullerbekämpning och miljömätteknik (yrkande 1). För detta ändamål
föreslås att riksdagen skall anvisa 4 milj.kr. (yrkande 2). Som villkor för den
föreslagna utökningen av civilingenjörsutbildningen ställs i motion
1990/91:Ub67 (mp) yrkande 4 att ett humanekologiskt-humanistiskt perspektiv
tillförs civilingenjörsutbildningen. Motionärerna anser det i detta sammanhang
vara viktigt att det skapas utrymme för miljövetenskaplig verksamhet vid de
tekniska högskolorna.
Utskottet delar den uppfattning som redovisas av regeringen i
miljöpropositionen att det är angeläget att ytterligare stärka miljöfrågornas
ställning i den grundläggande högskoleutbildningen. Hur miljöfrågorna skall
integreras i utbildningarna ankommer inte på riksdag eller regering att
bestämma om, då frågor om utbildningens mer konkreta innehåll avgörs genom
lokala beslut. Utskottet instämmer vidare i regeringens och UHÄs uppfattning
att miljöstoffet måste integreras i den ordinarie utbildningen. Utskottet delar
också regeringens uppfattning att det krävs särskilda insatser vad gäller
fortbildning av lärare och stöd till utvecklingsinsatser för att åstadkomma
detta.
Sammanfattningsvis anser utskottet att de åtgärder som föreslagits i
propositionen kommer att skapa goda förutsättningar för att ge bättre utrymme
för miljöfrågorna inom civilingenjörsutbildningarna, varför inga särskilda
resurser behöver tillföras för detta ändamål.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 4 samt 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis.
Lokalisering av civilingenjörsutbildning behandlas i tre motioner,
nämligen i motionerna 1990/91:Ub52 (c) yrkande 2 och 1990/91:Ub631 (c) yrkande
3 som avser högskolan i Karlstad samt i motion 1990/91:Ub599 (s) som avser
högskolan i Sundsvall--Härnösand.
Utskottet vill erinra om den principiella inställning till anordnande av
civilingenjörsutbildning utanför de tekniska högskolorna som utskottet
redovisade i sitt betänkande UbU 1986/87:16. I betänkandet anfördes att
utskottet bl.a. med hänsyn till stora investeringskostnader och brist på
kompetenta lärare inte var berett att tillstyrka inrättande av
civilingenjörslinjer vid ytterligare högskoleenheter. Utskottet pekade dock på
att förutsättningarna för samverkan mellan olika högskoleenheter för att bättre
kunna erbjuda utbildningsmöjligheter och tillvarata kompetens i olika delar av
landet borde beaktas i planeringen (s. 10). Enligt utskottets mening är en
sådan samverkan en angelägenhet för berörda högskolor (jfr bet. 1989/90:UbU18
s. 13--14).
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub52 yrkande 2, 1990/91:Ub599 och 1990/91:Ub631 yrkande 3.
I miljöpropositionen föreslås en utökning av planeringsramarna för
civilingenjörsutbildning enligt det tidigare nämnda förslaget i
tillväxtpropositionen med sammanlagt 80 nybörjarplatser. För samtliga berörda
högskoleenheter föreslås således en utökning med 10 platser, förutom för
universitetet i Uppsala som föreslås få 30 platser för
civilingenjörsutbildning på bioteknikområdet.
Utökning av antalet nybörjarplatser vid högskolan i Luleå föreslås dels i
motion 1990/91:Ub587 (s) från allmänna motionstiden, dels i motion 1990/91:Ub44
(s) som väckts med anledning av tillväxtpropositionen. I den först nämnda
motionen föreslås en utökning med ca 15 nybörjarplatser för en ny linje för
processteknik och i den sistnämnda motionen ökat antal platser vid väg- och
vattenbyggnads- samt samhällsbyggnadstekniska linjerna.
Utskottet anser att regeringens förslag till utökning av
civilingenjörsutbildning är väl avvägt för budgetåret 1991/92. Utskottet
vill dock erinra om vad utskottet anfört inledningsvis i detta betänkande om
dimensioneringsökningar för budgetåret 1992/93 och att regeringen i samband
därmed bör överväga behovet av ökningar av bl.a. civilingenjörsutbildning.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1990/91:Ub44 och 1990/91:Ub587 fastställer planeringsramar
för 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:90.
Frågan om finansiering av utökningen av civilingenjörsutbildningen återkommer
utskottet till senare under detta anslag.
Ingenjörsutbildning
Riksdagen beslutade våren 1989 om en ny, tvåårig ingenjörsutbildning inom
högskolan, med successiv utbyggnad under tiden fram t.o.m. budgetåret 1993/94
(prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280). I samband med behandlingen av 1990
års budgetproposition tog riksdagen ställning till en utbyggnadsplan med
fördelning av tillkommande nybörjarplatser på högskoleenheter och budgetår. Det
totala antalet nybörjarplatser skulle därmed uppgå till ca 6400.
I tillväxtpropositionen (s. 49--50) föreslås att antalet nybörjarplatser
skall öka med ytterligare 30 vid vardera högskolorna i Eskilstuna--Västerås,
Karlskrona--Ronneby, Karlstad och Sundsvall--Härnösand samt universiteten i
Uppsala (Forsmark) och Umeå (Kiruna).
Dimensionering av ingenjörsutbildning berörs i ett stort antal motioner
dels från 1991 års allmänna motionstid, dels som väckts med anledning av
tillväxtpropositionen.
I motionerna 1990/91:Ub580 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub682 (s) från allmänna
motionstiden föreslås en utökning med 30 platser vid högskolan i
Eskilstuna--Västerås, lokaliserade till Katrineholm, för utbildning av
kyltekniker. I yrkande 2 i den först nämnda motionen föreslås att 1 milj.kr.
anvisas för detta ändamål. Ytterligare 30 platser utöver dem som föreslås i
tillväxtpropositionen för högskolan i Eskilstuna--Västerås föreslås i
motionerna 1990/91:Ub61 (s) yrkande 2 och 1990/91:Ub47 (s) delvis.
I motionerna 1990/91:Ub601 (c) och 1990/91:Ub663 (s) från allmänna
motionstiden föreslås att högskolan i Karlskrona--Ronneby skall ha totalt 120
nybörjarplatser budgetåret 1991/92 resp. snarast möjligt. Detta innebär en
ökning med 40 platser i förhållande till tidigare riksdagsbeslut.
En ökning av dataingenjörslinjen vid universitetet i Linköping med 30 platser
föreslås i motion 1990/91:Ub68 (s) delvis.
I fem motioner föreslås en ökning av ingenjörsutbildningen i Jönköping med 30
platser, nämligen i motionerna 1990/91:Ub649 (c, m) yrkande 2, 1990/91:Ub652
(fp), 1990/91:Ub50 (s) yrkande 2, 1990/91:Ub58 (m, c) yrkande 2 samt
1990/91:Ub59 (fp) yrkandena 2 och 3. I samtliga motioner utom i 1990/91:Ub58
uttalar motionärerna att dessa platser skall inriktas mot markanläggning.
En utökning av ingenjörsutbildningen med 30 platser vid högskolan i Kalmar
föreslås i motion 1990/91:Ub51 (c) yrkande 2.
Flera motionärer efterlyser satsningar på högskolorna i Västsverige. Motion
1990/91:Ub65 (s) gäller samtliga högskolor, inkl. Chalmers tekniska högskola,
medan motion 1990/91:Ub43 (c) yrkande 1 bara omfattar de mindre och medelstora
högskolorna. Två motioner, nämligen 1990/91:Ub48 (c) yrkandena 1 och 2 samt
1990/91:Ub71 (s), avser högskolan i Borås. Högskolan i Skövde behandlas i
motionerna 1990/91:Ub41 (m) och 1990/91:Ub64 (s) yrkande 1. Slutligen avser
motionerna 1990/91:Ub531 (c) yrkande 4 och 1990/91:Ub40 (s) högskolan i
Trollhättan--Uddevalla.
I motion 1990/91:Ub74 (c) yrkande 2 anför motionärerna att högskolan i
Gävle--Sandviken borde få del av de satsningar som förordas i
tillväxtpropositionen.
Slutligen föreslås i två motioner från allmänna motionstiden lokalisering
till orter som saknar högskoleenhet. I motion 1990/91:Ub699 (c) yrkande 3
föreslås lokalisering till tre kommuner i Hälsingland och i motion
1990/91:Ub614 (c) föreslås lokalisering till Skellefteå.
Utskottet har i inledningen till detta betänkande (s. 36 f.) förordat en ökad
dimensionering av högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92. I denna ökning
ingår bl.a. en ytterligare ökning av antalet nybörjarplatser inom
ingenjörsutbildning med 240, fördelade med 30 platser vardera på tekniska
högskolan i Stockholm, universitetet i Lund, Chalmers tekniska högskola samt
högskolorna i Eskilstuna--Västerås, Jönköping, Halmstad, Karlskrona--Ronneby
och Luleå. Tillsammans med regeringens förslag till utökningar i
tillväxtpropositionen innebär detta att utskottet förordar en total utökning av
antalet nybörjarplatser inom ingenjörsutbildningen med 420 platser utöver de
6410 platser som riksdagen tidigare tagit ställning till.
Flera av de nyss nämnda motionsyrkandena är således tillgodosedda genom den
förordade utökningen. Utskottet anser däremot att riksdagen inte skall uttala
sig om vare sig huruvida utbildningen skall förläggas till andra orter än
högskoleorterna eller vilken inriktning utbildningen skall ha. Utskottet anser
att båda dessa frågor bör avgöras lokalt av den ansvariga högskoleenheten.
Vad utskottet anfört om dimensionering av ingenjörsutbildning bör riksdagen
med anledning av proposition 1990/91:87 samt motionerna 1990/91:Ub43 yrkande 1,
1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub50 yrkande 2, 1990/91:Ub58 yrkande 2,
1990/91:Ub59 yrkande 3, 1990/91:Ub61 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis,
1990/91:Ub601, 1990/91:Ub649 yrkande 2, 1990/91:Ub652 yrkande 2 och
1990/91:Ub663 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41
delvis, 1990/91:Ub48 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub51 yrkande 2, 1990/91:Ub59
yrkande 2, 1990/91:Ub64 yrkande 1, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub71,
1990/91:Ub74 yrkande 2, 1990/91:Ub531 yrkande 4, 1990/91:Ub580 yrkandena 1 och
2 delvis, 1990/91:Ub614, 1990/91:Ub652 yrkande 1, 1990/91:Ub682 samt
1990/91:Ub699 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
Frågan om finansiering av utökningen av ingenjörsutbildningen återkommer
utskottet till senare under detta anslag.
I motion 1990/91:Ub817 (s) yrkande 3 hävdas att särskilda resurser bör
anvisas till högskolan i Eskilstuna--Västerås för att möjliggöra ett inrättande
av flygingenjörsutbildning. Motionärerna hänvisar till den utredning av
flygteknisk utbildning som UHÄ och SÖ gjort på regeringens uppdrag, vari bl.a.
föreslogs att ett begränsat antal högskolor skulle erhålla särskilda resurser
då utbildningen är mer kostnadskrävande än annan ingenjörsutbildning.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i budgetpropositionen (s.
136) att inrättande av inriktningen flygingenjörsutbildning är ett lokalt
beslut och att berörd högskoleenhet bör fatta beslut därom mot bakgrund av de
totala resurser som disponeras på ifrågavarande anslag. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub817 yrkande 3.
Utbildning i polymerteknik i Kristianstad behandlas i motion
1990/91:Ub725 (fp) yrkande 2. Motionärerna anser att utbildningen inte skall
omvandlas till den nya ingenjörsutbildningen utan kvarstå som lokal linje, då
den är av tvärvetenskaplig karaktär och inte passar in i maskintekniklinjen.
Riksdagen tog, som tidigare nämnts, våren 1990 ställning till en
utbyggnadsplan för ingenjörsutbildningen. Denna utbyggnadsplan förutsatte att
de lokala ingenjörsutbildningarna omvandlas till den nya ingenjörsutbildningen.
Vid högskolan i Kristianstad finns två lokala linjer, nämligen en i
polymerteknik och en i formteknik, med vardera 24 platser. Enligt
utbyggnadsplanen skall en av linjerna omvandlas under budgetåret 1991/92 och
den andra under budgetåret 1992/93.
Utskottet vill framhålla att regering och riksdag ännu inte har tagit
ställning till vilka allmänna utbildningslinjer som skall finnas inom den nya
tvååriga ingenjörsutbildningen som bedrivs som försöksverksamhet. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub725
yrkande 2.
Dimensionering av övriga utbildningar
I miljöpropositionen föreslås en utökning av planeringsramarna för
matematisk-naturvetenskaplig linje i enlighet med förslaget i
tillväxtpropositionen (s. 48--50) med sammanlagt 90 nybörjarplatser. Samtliga
universitet föreslås få en utökning med 15 platser.
Utskottet föreslår att riksdagen fastställer de planeringsramar som förordats
i miljöpropositionen.
Frågan om finansiering av utökningen av matematisk-naturvetenskaplig linje
återkommer utskottet till senare under detta anslag.
Regeringens förslag till planeringsramar för övriga utbildningar framgår
av budgetpropositionen.
I motion 1990/91:Ub638 (s) föreslås en utökning av
brandingenjörsutbildningen och att någon del av utbildningen skall förläggas
till högskolan i Luleå.
Utbildningen omfattar för närvarande 30 nybörjarplatser och är förlagd till
universitetet i Lund.
Vad gäller ändrad dimensionering för brandingenjörslinjen och andra
utbildningar inom teknisk sektor erinrar utskottet om vad som anförts
inledningsvis i detta betänkande om dimensioneringsökningar för budgetåret
1992/93. Utskottet utgår från att regeringen kommer att överväga behovet av
ökningar av såväl brandingenjörslinjen som andra utbildningar inom sektorn i
detta sammanhang.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1990/91:Ub638 fastställer planeringsramar för övriga
utbildningar i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.
Anslag till utbildningar inom sektorn för tekniska yrken
I budgetpropositionen beräknas anslaget till Utbildning för tekniska yrken
till 1445777000 kr. I budgetpropositionen anförs att riksdagen i sina
beslut med anledning av såväl 1990 års som 1989 års budgetproposition bl.a.
ökat antalet utbildningsplatser i högskolan. Dessa beslut har medfört att
kostnaderna för budgetåret 1991/92 överstiger de av regeringen tidigare
beräknade medelsramarna med sammanlagt 18800000 kr. Regeringen har med
hänvisning härtill gjort motsvarande anslagsminskningar, vilka fördelats
proportionellt på de olika utbildningsanslagen (prop. 1990/91:100, bil. 10 s.
112).
De anslagsminskningar om sammanlagt 18800000 kr. som regeringen gjort på
anslagen till grundläggande högskoleutbildning för att finansiera riksdagens
beslut har föranlett tre motionsyrkanden, nämligen motionerna 1990/91:Ub824 (m)
yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub696 (c) yrkande 24 och 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 8.
Motionärerna föreslår att de undandragna beloppen återförs.
Utskottet anser att regeringen genom den använda finansieringstekniken
motsatt sig riksdagens uttalade vilja om resursnivåerna för anslagen till
grundläggande högskoleutbildning för den aktuella treårsperioden. Utskottet
avser därför att under anslagen D 5--D 10 i detta betänkande återföra de belopp
-- sammanlagt 18,8 milj.kr. -- som dragits från anslagsbeloppet för budgetåret
1991/92. Under förevarande anslag uppgår detta belopp till 5 727 000 kr.
Regeringen har som tidigare nämnts i detta betänkande föreslagit utökningar
av miljö- och hälsoskyddsutbildningarna, civilingenjörsutbildningen,
ingenjörsutbildningen och matematisk-naturvetenskapliga linjen i
propositionerna 1990/91:87 och 1990/91:90. Därtill kommer ett särskilt lärar-
och utvecklingsstöd avseende integrering av miljöfrågor i högskoleutbildning
till UHÄs disposition under anslaget D10.
Regeringen har i de aktuella propositionerna beräknat följande tillskott för
de nya åtagandena under anslaget D5.
350 nybörjarplatser (tillväxtprop. s. 50) 14 000 000 kr.
28 nybörjarplatser (miljöprop. s. 210) 1 120 000 kr.
Kompletteringsutbildning (miljöprop. s. 210) 4 230 000 kr.
Summa 19 350 000 kr.
För att finansiera de nya åtagandena i propositionerna föreslår regeringen
följande besparingar/omfördelningar under anslaget D5.
Minskning av D 5 (tillväxtprop. s. 51) 10 540 000 kr.
Minskning av D 5 (miljöprop. s. 208) 2 000 000 kr.
Summa 12 540 000 kr.
Nettotillskottet under anslaget D5 uppgår således till 6810000 kr. i
förhållande till vad som föreslagits i budgetpropositionen. I
miljöpropositionen föreslås i konsekvens härmed att riksdagen skall anvisa ett
reservationsanslag på 1 452 587 000 kr. för budgetåret 1991/92.
För de av regeringen föreslagna nya åtagandena har totalkostnaderna
redovisats explicit vad gäller förslagen i tillväxtpropositionen. De uppgår
till totalt 105 milj.kr. inkl. kostnaderna för lokaler och studiefinansiering.
Däremot har inte motsvarande redovisning skett för förslagen i
miljöpropositionen. Finansieringen av kommande års kostnader
(konsekvenskostnaderna) anges inte heller i någon av propositionerna.
I flera motioner avvisas regeringens förslag till finansiering av de ökade
utbildningsåtagandena. Fyra av dessa motioner gäller de föreslagna
besparingarna/omfördelningarna under anslaget D5. I motion 1990/91:Ub66 (v)
yrkande 3 avvisas regeringens förslag att finansiera den totala kostnaden om
105 milj.kr. under bl.a. anslaget D5. För budgetåret 1991/92 föreslås i
motion 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 3 bl.a. ett tillskott om sammanlagt 17,5
milj.kr. under berörda anslag. I motion 1990/91:Ub89 (c) yrkande 2 avvisas
regeringens förslag att finansiera lärar- och utvecklingsstödet om 4 milj.kr.
under anslaget D10 med en besparing på 2 milj.kr. på anslaget D5.
Motsvarande förslag avvisas i motion 1990/91:Ub90 (v) yrkande 1, dock föreslås
i motionen inte återläggning av riktigt hela det belopp som anslagen D5 och
D10 minskats med i miljöpropositionen.
Utskottet delar i princip motionärernas uppfattning att de nya åtaganden som
utskottet tillstyrker i detta betänkande inte skall finansieras med besparingar
eller omfördelningar på anslagen till grundutbildning. Utskottet anser därför
att de föreslagna minskningarna om sammanlagt 12 540 000 kr. under anslaget
D5 för budgetåret 1991/92 inte bör göras. Utskottet anser inte heller att
motsvarande besparingar eller omfördelningar skall göras för
konsekvenskostnaderna under kommande budgetår, med undantag för de
administrativa besparingar som föreslagits i kompletteringspropositionen (del
II s. 66--76).
Vad gäller kostnaderna för de ytterligare 240 platserna på
ingenjörsutbildningen som utskottet förordat anser utskottet att
9160000kr. bör beräknas under anslaget D5 för dessa. Utskottet
anser i konsekvens med det nyss förda resonemanget att
konsekvenskostnaderna under budgetåret 1992/93 skall finansieras med
resurstillskott på anslaget och inte genom omfördelningar eller besparingar.
Slutligen har utskottet under rubricerade anslag redan avstyrkt ett antal
motionsyrkanden, vari föreslagits resurstillskott för olika ändamål.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår således utskottet att riksdagen
med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub89 yrkande 2
delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med
anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande
1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2, 1990/91:Ub89 yrkande 8
och 1990/91:Ub580 yrkande 2, samtliga delvis, dels till anslaget till
Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på (1452587000 + 5727000 [återföring av besparing
i budgetprop.] + 12540000 [återföring av besparing i miljöprop.] +
9160000 [nya platser] =) 1480014000 kr., dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader av
dimensioneringsökningar.
I anslutning till anslagsberäkningen vill utskottet ta upp vissa frågor om
pris- och löneomräkning av anslagen till såväl grundutbildning som
forskning.
Utskottet noterar inledningsvis med tillfredsställelse att det i årets
budgetproposition för första gången för varje anslagspost klart framgår hur
stor summa av den föreslagna förändringen som utgör pris- och löneomräkning
(jfr UbU 1987/88:20 s. 8--9).
Universitetet i Stockholm har i skrivelse till utskottet, daterad den 20
december 1990, påpekat att den senaste löneomräkning som UHÄ gjort av anslagen
till högskolan har grundats på vissa schablonberäkningar. Enligt skrivelsen har
detta lett till att universitetet fått ett för lågt belopp. Efter närmare
utredning konstaterar UHÄ i skrivelse, daterad den 27 mars 1991, att
universitetet borde kompenseras för en merkostnad om 6,3 milj.kr. UHÄ föreslår
i skrivelsen att universitetet i Stockholm skall kompenseras för detta i
samband med regeringens beslut om täckningsmedel för budgetåret 1990/91. Detta
beslut utgör också underlag för löneomräkning av anslagen inför 1992 års
budgetproposition.
Universitetet i Uppsala har i skrivelse till utskottet, daterad den 12 april
1991, påpekat att den av UHÄ schablonmässigt beräknade fördelningen av den
lokala potten på anslagen relativt kraftigt avviker från det verkliga utfallet.
Totalt sett stämmer dock beloppen för löneomräkning för universitetet.
Utskottet vill beträffande pris- och löneomräkning av högskoleanslagen
framhålla vikten av att högskoleenheter, UHÄ och regering tillämpar principerna
för pris- och löneomräkning på ett sådant sätt att anslag till högskolan inte
urholkas, vilket är särskilt viktigt i den strikt decentraliserade
högskoleorganisationen. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Övriga frågor
Tre motioner avser förläggning av arkitektutbildning till Norrland. En
innehållsligt förnyad arkitektutbildning, lokaliserad till Norrland föreslås i
motion 1990/91:Ub507 (fp). I motion 1990/91:Ub584 (fp) föreslås en lokalisering
till Umeå, medan Skellefteå förordas i motion 1990/91:Ub613 (c).
Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden vid ett flertal
tillfällen, senast våren 1990 i betänkande 1989/90:UbU19 (s. 10). Utöver vad
som då anfördes vill utskottet erinra om vad utskottet anfört inledningsvis i
detta betänkande om dimensioneringsökningar för budgetåret 1992/93 och att
regeringen i samband därmed bör överväga behovet av ökningar av bl.a.
arkitektutbildning.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub507, 1990/91:Ub584 och 1990/91:Ub613.
Förlängning av de textila utbildningarna i Borås föreslås i motion
1990/91:Ub588 (fp). Motionären föreslår med hänvisning till förslag från
högskolan i Borås att textil- och konfektionslinjen samt
textilingenjörslinjen förlängs från 80 poäng till 120 poäng.
Efter förslag från UHÄ inrättades en textilingenjörslinje vid högskolan i
Borås den 1 juli 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 235, bet. UbU19, rskr.
229). UHÄ anförde i sin anslagsframställning att det kunde finnas skäl att --
såsom högskolan i Borås föreslagit -- överväga att senare komplettera linjen
med en påbyggnadslinje.
Utskottet anser för sin del att en eventuell sådan påbyggnadslinje får prövas
i samband med andra önskemål om resurser inför nästa treårsperiod för
högskolan. Utskottet avstyrker härmed motion 1990/91:Ub588.
I motion 1990/91:Ub72 (s) yrkande 1 begärs ett uttalande om lokalisering av
YTH-utbildningar till Filipstad. Enligt motionärerna har Bergsskolan i
Filipstad inlett förhandlingar med högskolan i Luleå om att förlägga viss
YTH-utbildning till Filipstad.
Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen uttalat som sin mening att
riksdagen normalt inte skall besluta om förläggning av allmänna linjer till
orter utan endast ange vid vilken högskoleenhet linjen skall finnas inrättad
(1989/90:UbU18 s. 13--14, rskr. 228). Det ankommer således på den ansvariga
högskoleenheten att avgöra var utbildningen i fråga skall förläggas. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill motion 1990/91:Ub72 yrkande 1.
När en allmän utbildningslinje i högskolan inrättas eller förändras i
väsentlig mån godkänner riksdagen riktlinjer för utbildningen på linjen.
Utifrån dess riktlinjer styrs det mer detaljerade innehållet i utbildningen av
utbildningsplaner och kursplaner. För en allmän utbildningslinje skall
enligt 3 kap. 13 § högskoleförordningen (1977:263, senast ändrad 1990:1186)
finnas en lokal utbildningsplan för varje läroanstalt som anordnar linjen. För
vissa allmänna utbildningslinjer som anges i bilaga 11 till
högskoleförordningen skall det dessutom finnas centrala utbildningsplaner.
Detta gäller huvudsakligen linjer som leder till yrken där det finns olika
former av officiellt faställd legitimation eller behörighetskrav, dvs. framför
allt inom sektorerna för utbildning för vårdyrken och undervisningsyrken (jfr
prop. 1987/88:100, bet. UbU20, rskr. 205). Enligt 3 kap. 15 §
högskoleförordningen faställs central utbildningsplan av UHÄ och lokal
utbildningsplan av linjenämnd. Kursplan för kurs som ingår i allmän
utbildningslinje fastställs också av linjenämnd (3 kap. 20 och 22 §§ i
högskoleförordningen).
Förslag som gäller innehållet i olika utbildningar inom i första hand sektorn
för tekniska yrken förs fram i tre motioner.
I motion 1990/91:Ub639 (m, fp, c) yrkande 1 begärs en översyn ur
jämställdhetssynpunkt av innehållet i bl.a. tekniska utbildningar. Motionärerna
hänvisar till de positiva effekter som breddningen mot samhällsvetenskapliga
ämnen av den tekniska utbildningen i Luleå haft på rekryteringen av kvinnliga
studerande. En kartläggning av utbildningar där handikappkunskap måste ingå
begärs i motion 1990/91:Ub805 (mp). Motionärerna anser att en sådan
kartläggning behövs för att trygga de handikappades boende- och närmiljö.
Slutligen begärs i motion 1990/91:Ub628 (mp) yrkande 4 ett uttalande om
miljövänlig inriktning på utbildningarna i teknik m.m. vid högskolan i
Sundsvall--Härnösand.
Enligt vad utskottet inhämtat har utbildningsministern under våren 1991
förordnat en ämnessakkunnig inom utbildningsdepartementet med uppgift att
stödja jämställdhetsarbetet inom högskolan. Utskottet vill när det gäller
frågan om miljöinslag i utbildningar hänvisa till de resurser som regeringen i
miljöpropositionen föreslagit skall avsättas under anslaget D10 och som
utskottet kommer att ta ställning till senare i detta betänkande. Med
hänvisning i övrigt till gällande ordning för hur utbildningsplaner och
kursplaner fastställs avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub628 yrkande 4,
1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub805.
3. D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
Ekonomlinjen m.m.
Två motioner tar upp förändringar i ekonomutbildningen. Enligt motion
1990/91:Ub575 (m) yrkande 16 måste en förlängning av ekonomlinjen övervägas.
Motionärerna hänvisar till påvisade brister i forskningsanknytningen av linjen
och till att många ekonomer kommer att verka i ett internationellt sammanhang,
vilket kräver att den svenska utbildningen tål en jämförelse med vad ledande
skolor i andra länder kan erbjuda. Vidare önskar motionärerna en
kvalitetsförstärkning av linjen och ifrågasätter den av riksdagen beslutade
förläggningen av ekonomutbildning utöver det s.k. basblocket till allt fler
högskoleenheter. Kvalitetsförstärkningen kan enligt motionärerna ske inom i
huvudsak oförändrade kostnader genom att utbildningsvolymen minskar. I motion
1990/91:Ub813 (mp) yrkande 19 föreslås införande av en utbildning på mellannivå
för ekonomer. Detta skulle i viss mån kunna kompensera den indragning av 270
nybörjarplatser på ekonomlinjen som skett budgetåret 1990/91. Enligt
motionärerna är det viktigt att även ekonomer på mellannivå besitter ekologiskt
kunnande så att de kan möta de krav som dagens och morgondagens samhälle
ställer på dem. Även i motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 sägs att införande av en
utbildning av "mellanekonomer" bör övervägas.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
I tillväxtpropositionen (s. 43 f.) anmäler regeringen att det inom
utbildningsdepartementet bedrivs ett särskilt beredningsarbete som bl.a. syftar
till att inom tre år öka examinationen och minska administrationen inom
högskolan med vardera minst en tiondel. Arbetet skall också utveckla systemet
för planering och styrning av högskolan samt ge underlag för hur
dimensioneringen av olika utbildningar skall ske mot bakgrund av samhällets
framtida behov av högskoleutbildade. Riksdagens och regeringens styrning av den
grundläggande högskoleutbildningen avses bli mer översiktlig än hittills,
vilket enligt regeringen får konsekvenser för principerna för
studieorganisationen. När det gäller ekonomlinjens kvalitet m.m. har de senaste
åren flera utvärderingsprojekt startats, dels av UHÄ i samarbete med bl.a.
Svenska Arbetsgivareföreningen, dels av en grupp högskoleenheter med stöd av
UHÄ. Inget av projekten har ännu slutredovisats.
Utskottet anser att resultatet både av beredningsarbetet inom
utbildningsdepartementet och av de nämnda utvärderingsprojekten bör avvaktas,
innan riksdagen tar ställning till om det finns anledning att hos regeringen
begära förslag om förändringar av ekonomutbildningens längd eller lokalisering
eller införande av ny kortare utbildning vid sidan av ekonomlinjen. När det
gäller behovet av ekologiskt kunnande ansluter sig utskottet till regeringens
bedömning i miljöpropositionen, nämligen att miljöfrågor skall ges ökad vikt i
all grundläggande högskoleutbildning (s. 207 f.). Det ankommer dock inte på
regeringen och riksdagen att bestämma om den närmare utformningen av detta. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Ub575 yrkande 16 och 1990/91:Ub813 yrkande 19.
Ändrad dimensionering och lokalisering av ekonomlinjen föreslås i sju
motioner. I motion 1990/91:Ub699 (c) yrkande 1 föreslås ytterligare 30
nybörjarplatser på ekonomlinjens basblock vid högskolan i Gävle--Sandviken. I
motion 1990/91:Ub503 (s) yrkande 1, 1990/91:Ub541 (c) yrkande 1 och
1990/91:Ub671 (fp) yrkande 1 föreslås ytterligare 30 platser på ekonomlinjen
140 poäng vid högskolan i Skövde. I motionerna 1990/91:Ub59 (fp) yrkande 1,
1990/91:Ub649 (c, m) yrkande 3 och 1990/91:Ub651 (fp) föreslås att högskolan i
Jönköping skall tillföras medel för ytterligare 30 studerande på ekonomlinjens
fördjupningsdel, så att samtliga som påbörjat basblocket kan fullfölja sin
utbildning till ekonomexamen i Jönköping. Motionärerna anser att medel för
detta kan överföras från högskolan i Växjö till högskolan i Jönköping. I motion
1990/91:Ub696 (c) yrkande 28 erinras om att planeringsramen för ekonomlinjen
minskades 1990/91 efter förslag i budgetpropositionen. Centerpartiet, som
motsatt sig denna minskning, vill att ekonomlinjens planeringsram skall ökas
inom ramen för de 6 000 ytterligare platser som i samma motion föreslås för den
grundläggande högskoleutbildningen.
Utskottet har i det föregående redovisat sina förslag om vilka allmänna
utbildningslinjer som bör få utökad planeringsram 1991/92. Ekonomlinjen ingår
inte bland dessa. Kostnaden per plats på ekonomlinjen vid de mindre högskolorna
är betydligt högre än vid universiteten och högskolan i Växjö. Om platsantalet
i fördjupningsdelen skall utökas vid högskolan i Jönköping måste därför medel
tillskjutas utöver dem som f.n. är beräknade under anslagsposten Vissa
kostnader för ekonomutbildningen för studerande som efter basblocksstudier i
Jönköping fortsätter studierna vid högskolan i Växjö. Detta kan utskottet av
statsfinansiella skäl inte tillstyrka.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub59 yrkande 1, 1990/91:Ub503 yrkande 1, 1990/91:Ub541
yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 3, 1990/91:Ub651, 1990/91:Ub671 yrkande 1,
1990/91:Ub696 yrkande 28 och 1990/91:Ub699 yrkande 1.
En högskolelinje anpassad för detaljhandeln begärs i motion 1990/91:Ub697
(fp). Motsvarande förslag har behandlats vid de två senaste riksmötena (se
1989/90:UbU20 s. 12 f.).
Utskottet konstaterar liksom föregående år att en utbildning av det slag som
motionärerna önskar kan anordnas inom ramen för ekonomlinjen, enligt lokala
beslut vid den eller de högskoleenheter som har intresse och förutsättningar
för detta. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Juristlinjen
Vid den rättsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Umeå finns i
dag möjlighet att dels genomgå en tvåårig grundläggande rättsutbildning (80
poäng), dels därefter studera vid den lokala tvååriga företags- och
förvaltningsjuridiska påbyggnadslinjen (80 poäng). Antalet nybörjarplatser vid
den grundläggande rättsutbildningen är 40 och vid den företags- och
förvaltningsjuridiska påbyggnadslinjen 30. Avsikten med juristutbildningen i
Umeå är bl.a. att utbilda jurister med särskilt god kompetens i ekonomi (18
poäng) och skatterätt (20 poäng). Däremot leder utbildningen inte fram till en
jur.kand.-examen (180 poäng). Sådan examen fordras för antagning till
notarietjänstgöring, vilken i sin tur krävs för tillträde till de traditionella
juristyrkena.
En arbetsgrupp med representanter för riksåklagaren, domstolsverket,
rikspolisstyrelsen och universitetet i Umeå har år 1989 föreslagit en
kompletterande utbildning om 40 poäng till jur. kand.-examen för dem som
genomgått grundläggande rättsutbildning och företags- och förvaltningsjuridisk
påbyggnadsutbildning i Umeå. Bakgrunden till förslaget är den stora bristen på
jurister inom rättsväsendet i norra Sverige. Den totala utbildningstiden
kommer för dessa studerande att bli fem år, mot fyra och ett halvt år på
juristlinjen, allt förutsatt att de studerande följer den avsedda studiegången.
Arbetsgruppen föreslog att utbildningen skulle anordnas i Umeå, medan jur.
kand.-examen skulle utfärdas vid någon av de juridiska fakulteterna i Uppsala,
Lund och Stockholm.
I proposition 1989/90:100, bilaga 10 s. 242 f. redovisade föredragande
statsrådet helt kort förslaget om en kompletterande utbildning om 40 poäng. I
propositionen beräknades medel för den föreslagna utbildningen vid
universitetet i Umeå (+ 600 000 kr.).
Med anledning av förslaget i proposition 1989/90:100 väcktes tre motioner.
Enligt motionerna 1989/90:Ub539 (fp) och 1989/90:Ub599 (m) borde på sikt
fullständig juristlinje om 180 poäng lokaliseras till Umeå. Riksdagen borde
begära ett förslag om detta, enligt motion 1989/90:Ub539 senast i
budgetpropositionen för 1993/94. Enligt motion 1989/90:Ub599 var de resurser
som regeringen föreslagit för den kompletterande utbildningen otillräckliga för
att genomföra en fullgod utbildning. I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 39
avvisades förslaget om en kompletterande juristutbildning vid universitetet i
Umeå inom ramen av 600 000 kr. Förslaget ansågs innebära en kvalitetssänkning
jämfört med utbildningen på juristlinjen vid de juridiska fakulteterna. I
stället föreslogs att resurserna för den kompletterande utbildningen skulle
tillföras universitetet i Uppsala som skulle utlokalisera utbildningen till
Umeå.
Utbildningsutskottet bordlade ifrågavarande ärende våren 1990. Skälet härför
var bl.a. att utskottet önskade förvissa sig om att en juristutbildning i Umeå
fick en sådan uppläggning att utbildningen av omvärlden, inte minst de
yrkesverksamma juristerna, med fog skulle kunna uppfattas som likvärdig med
utbildningen på juristlinjen vid de tre juridiska fakulteterna.
Utskottet har övervägt om ansvaret för den kompletterande utbildningen i Umeå
skulle läggas på den juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala.
Samtal har under hösten 1990 förevarit mellan företrädare för utskottet,
företrädare för juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala och
företrädare för den rättsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Umeå.
Dessa samtal har gett följande vid handen.
Det finns en praxis rörande tillgodoräknande av juridisk utbildning, som
genomgåtts i Umeå, för jur.kand.-examen vid någon av de juridiska fakulteterna.
Praxis innebär indirekt ett godkännande av den juristutbildning som nu
anordnas i Umeå såsom grund för en fortsatt jur.kand.-utbildning.
Beträffande den kompletterande utbildningen om 40 poäng var företrädarna för
juristutbildningen vid universiteten i Uppsala och Umeå ense om att de ämnen
som behöver kompletteras av studerande i Umeå är de av arbetsgruppen angivna,
nämligen straffrätt, processrätt, allmän rättslära och internationell rätt.
Kursplanerna vid ett studium av ifrågavarande ämnen i Umeå borde när det gäller
krav och innehåll i huvudsak överensstämma med motsvarande kursplaner vid någon
av de tre juridiska fakulteterna. Vidare borde, vid sidan om en lokalt
kursansvarig, en extern kursansvarig utses för varje kurs bland lärarna vid de
juridiska fakulteterna med huvuduppgift att svara för kvaliteten på resp. kurs,
inkl. examinationen. Huvuddelen av lärarna för kurserna i Umeå borde slutligen
hämtas från de juridiska fakulteterna, i första hand professorer och docenter.
Med hänsyn till de särskilda förhållandena och vad som här redovisats om
utbildningens uppläggning anser utskottet inte nödvändigt att något annat
universitet ges ansvar för den kompletterande juridiska utbildningen i Umeå.
Det bör således ankomma på linjenämnd (motsvarande) i Umeå att fastställa lokal
utbildningsplan för juristlinjen 180 poäng och därvid ange hur den
grundläggande rättsutbildningen och den lokala företags- och
förvaltningsjuridiska linjen tillgodoräknas. Utbildningsbevis om
jur.kand.-examen bör således utfärdas av rektorsämbetet vid universitetet i
Umeå (7 kap. 14 § högskoleförordningen), till skillnad från vad arbetsgruppen
föreslagit. Till planeringsramen för juristlinjen vid universitetet i Umeå, som
är 40 platser i grundläggande rättsutbildning 80 poäng, bör tillfogas en
notering att därtill kommer 20 platser för kompletterande utbildning till
jur.kand.-examen, 40 poäng.
Enligt notarieförordningen (1984:488) krävs jur. kand.-examen för antagning
till notarietjänstgöring. Vad som skall ingå i jur. kand.-examen definieras
numera enbart lokalt (av linjenämnd eller motsvarande vid de universitet där
juristlinjen 180 poäng anordnas). Enligt utskottets mening behövs någon form av
central reglering av de grundläggande kraven för behörighet till yrken som har
så stor betydelse för rättssäkerheten som domar-, åklagar-, polischef- och
advokatyrkena. En sådan skulle kunna ske t.ex. genom en precisering av
villkoren för antagning till notarietjänstgöring (studiernas omfattning i olika
ämnen, m.m).
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av proposition
1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub539, 1989/90:Ub599 och 1989/90:Ub825
yrkande 39 som sin mening ge regeringen till känna.
Även vid universitetet i Göteborg finns grundläggande rättsutbildning 80
poäng inrättad som allmän utbildningslinje och som påbyggnad på denna en lokal
företags- och förvaltningsjuridisk linje 80 poäng. Båda linjerna har 120
nybörjarplatser. I motion 1990/91:Ub709 (mp) yrkande 1 föreslås att den
fullständiga juristlinjen 180 poäng skall inrättas vid universitetet i
Göteborg. Så länge jur. kand.-examen, som krävs för tillträde till
tingstjänstgöring, inte kan uppnås i Göteborg finns det enligt motionärerna
risk för att många efter avslutad grundläggande rättsutbildning och företags-
och förvaltningsjuridisk utbildning i Göteborg inte blir tillgängliga på den
västsvenska arbetsmarknaden sedan de tvingats komplettera sin utbildning till
jur. kand. i t.ex. Lund eller Uppsala. Enligt motionerna 1990/91:Ub530 (m),
1990/91:Ub667 (s), 1990/91:Ub706 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub722 (fp) yrkande
1 bör juristlinjen 180 poäng inrättas vid universitetet i Göteborg på försök
under budgetåren 1991/92--1992/93 med 120 nybörjarplatser. Motionärerna
hänvisar bl.a. till att förändringen kan genomföras utan ytterligare kostnader
för staten. Universitetet har nämligen i en skrivelse till regeringen hösten
1990 förklarat att juristlinjen 180 poäng med 120 nybörjarplatser kan
genomföras genom omdisponering av medel under LIF-anslaget, från vilket den
nuvarande företags- och förvaltningsjuridiska linjen finansieras. UHÄ, som
yttrat sig över universitetets skrivelse, har föreslagit att linjen inrättas på
försök under de två närmaste budgetåren.
Utskottet har tagit del av den framställning från universitetet i Göteborg
som åberopas i motionerna och av UHÄs yttrande över denna. Universitetet önskar
även fortsättningsvis ha en företagsjuridisk profil på sin juristutbildning. I
skrivelsen redovisas behov av komplettering av universitetets kompetens inom
området genom medverkan av lärare från juridiska fakulteter i kurserna
processrätt och straffrätt (13 resp. 12 poäng). Universitetet har under
ärendets beredning tillställt utskottet intyg från juridiska institutionen i
Lund vari två professorer i straffrätt resp. processrätt åtar sig det externa
kursansvaret för dessa båda kurser i Göteborg. Mot bakgrund av detta och av
UHÄs tillstyrkan anser utskottet att tillräckliga förutsättningar för en
kvalitativt god utbildning på juristlinjen 180 poäng finns vid universitetet i
Göteborg.
Utskottet har inte funnit anledning att föreslå att inrättandet av
juristlinjen i Göteborg skall betraktas som en tidsbegränsad försöksverksamhet.
I Göteborg avses de studerande antas till hela linjen från studiernas början.
Planeringsramen 120 nybörjarplatser på juristlinjen vid universitetet i
Göteborg bör således fr.o.m. den 1 juli 1991 avse hela linjen 180 poäng i
stället för som hittills endast grundläggande rättsutbildning 80 poäng.
Förändringen innebär inte någon ökad dimensionering av juridisk utbildning,
eftersom juristlinjen 180 poäng ersätter tidigare utbildning på grundläggande
rättsutbildning jämte den lokala företags- och förvaltningsjuridiska linjen.
Med hänsyn till att utbildningen på juristlinjen vid universiteten i Umeå och
Göteborg kommer att bedrivas utan den direkta anknytning till en juridisk
fakultet som finns i Stockholm, Uppsala och Lund, bör den efter en tid
utvärderas av UHÄ och universiteten i Umeå och Göteborg i nära kontakt med de
juridiska fakulteterna och berörda avnämare. Mot bakgrund av utvärderingen bör
regeringen vid lämplig tidpunkt för riksdagen redovisa sin bedömning av
verksamhetens omfattning och organisatoriska former på längre sikt.
Vad utskottet anfört om inrättande av juristlinjen 180 poäng vid
universitetet i Göteborg bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub706
yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub530, 1990/91:Ub667,
1990/91:Ub709 yrkande 1 och 1990/91:Ub722 yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna.
Psykologlinjen
I motion 1990/91:Ub196 (fp) föreslås en utökning av psykologlinjen vid
universitetet i Umeå med tio platser. Ekonomiskt utrymme bör enligt
motionären skapas genom motsvarande neddragning av det totala LIF-anslaget. Två
motioner tar upp frågan om inrättande av psykologlinjen vid universitetet i
Linköping. I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 11 föreslås att linjen inrättas
den 1juli 1991 med 20 nybörjarplatser. Enligt motion 1990/91:Ub664 (s) bör
linjen inrättas den 1 juli 1993 samtidigt som universitetet tillförs en
professur i psykologi.
Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.
Psykologlinjen 200 poäng finns för närvarande vid universiteten i Stockholm,
Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå med 30 nybörjarplatser vardera. Vid dessa
universitet har också under lång tid funnits en påbyggnadslinje
Psykologutbildning efter grundutbildning (PEG), som byggt på den äldre,
treåriga psykologlinjen och omfattat 80 poäng. Riksdagen har fattat beslut om
avveckling av PEG. I och med utgången av innevarande budgetår har denna
utbildning helt upphört. Därigenom frigörs lärare vid de berörda
institutionerna. Utskottet, som i likhet med motionärerna anser att
psykologlinjen bör få fler nybörjarplatser, finner det inte nu befogat att
etablera linjen på ytterligare en högskoleenhet. De resurser som redan finns
vid de universitet där linjen hittills anordnats och där PEG lagts ner bör i
första hand utnyttjas. Utskottet har därför i det föregående föreslagit att
psykologlinjen tillförs ytterligare 105 nybörjarplatser budgetåret 1991/92 vid
universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Detta innebär att
linjens planeringsram utökas med 70%. Mot denna bakgrund föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub196, 1990/91:Ub664 delvis och
1990/91:Ub693 yrkande 11 delvis.
Systemvetenskapliga linjen
Utökat platsantal på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde
föreslås i motionerna 1990/91:Ub41 (m), 1990/91:Ub503 (s) yrkande 4,
1990/91:Ub541 (c) yrkande 2, 1990/91:Ub576 (m) och 1990/91:Ub671 (fp) yrkande
4. Utskottet hänvisar till vad som anförts i det föregående om utökad
dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen. Systemvetenskapliga
linjen ingår inte bland dem som enligt utskottets bedömning i första hand bör
utökas ytterligare. Yrkandena avstyrks.
Turismlinjen m.m.
I motion 1990/91:Ub592 (s) föreslås en förlängning av turismlinjen
från nuvarande två till tre år. Den tvååriga studiegången anses av de berörda
högskolorna (i Falun--Borlänge, Kalmar och Östersund) vara helt
otillfredsställande, varför de inom ramen för LIF-anslaget har inrättat ett
tredje år. Detta motsvarar studenternas efterfrågan och yrkenas och
arbetsmarknadens krav. Motionärerna vill att den allmänna utbildningslinjen i
stället förlängs till tre år, så att medel frigörs inom LIF-anslaget för andra
högt prioriterade kurser, exempelvis i turism för yrkesverksamma.
Utskottet hänvisar liksom tidigare (senast 1989/90:UbU20 s. 12) till att
behovet av påbyggnad på den tvååriga turismlinjen kan tillgodoses inom ramen
för LIF-anslaget, vilket enligt motionärerna också har skett. Det ekonomiska
utrymmet medger enligt utskottets mening inte en ökning av sektorsanslaget till
AES-yrken för detta ändamål. Utskottet avstyrker motion 1990/91:Ub592.
Motion 1990/91:Ub692 (fp) handlar om utbildning av guider. Enligt
motionärerna behöver yrket professionaliseras. Det skulle t.ex. behövas mer
högskoleutbildning i guidningens metodik och pedagogik. De föreslår att
riksdagen skall uppdra åt regeringen att inventera och samordna utbildning som
riktar sig till guider.
Utskottet anser inte att den inventering och samordning av utbildning för
guider, som begärs i motionen, är av sådan angelägenhetsgrad att riksdagen bör
ta initiativ i frågan. Motionsyrkandet avstyrks.
Yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsindustrin
I motion 1990/91:Ub521 (fp) begärs att UHÄ skall få i uppdrag att utreda och
föreslå åtgärder för att åstadkomma en yrkesteknisk utbildning, förlagd
till Norrland, inom livsmedelsindustrin. Förutsättningarna att erbjuda
utbildning, baserad på distansundervisning, inom områdena livsmedelsteknik och
storhushållning är goda i Umeå. Även satsningar på forskningssidan kommer
enligt motionärerna att krävas, men förutsättningarna för att bygga upp en
sådan verksamhet är också goda.
Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden vid flera riksmöten under senare
år (senast 1989/90:UbU19 s. 18). Liksom tidigare hänvisar utskottet till att
ett stort antal yrkestekniska linjer har sammanförts till linjen för
industriell teknik. Syftet med sammanförandet har varit att öka flexibiliteten
och decentralisera beslutsprocessen. UHÄ har föreskrivit att en inriktning
mot livsmedelsproduktion får förekomma inom linjen. Det ankommer inte på
riksdagen att bestämma lokaliseringen av olika inriktningar inom denna linje.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1990/91:Ub521.
Planeringsramar och anslag till utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken
De i budgetpropositionen föreslagna planeringsramarna för budgetåret
1991/92 bör med anledning av utskottets förslag i det föregående utökas med 50
nybörjarplatser på juristlinjen, 105 nybörjarplatser på psykologlinjen
och 30 nybörjarplatser på sociala linjen. Utskottet har i det föregående
föreslagit att planeringsramarna för juristlinjen vid universiteten i Göteborg
och Umeå inte längre skall avse enbart grundläggande rättsutbildning.
I övrigt föreslår utskottet att riksdagen fastställer planeringsramar för
budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100.
I budgetpropositionen beräknas anslaget till Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken till 565 201 000 kr.
De av utskottet i det föregående föreslagna ökningarna av antalet
nybörjarplatser, som redovisas närmare i bilaga, medför att anslaget för
budgetåret 1991/92 bör utökas med 4 975 000 kr.
Regeringen anmälde i budgetpropositionen vid föregående riksmöte sin avsikt
att föreslå att ekonomlinjens fördjupningsdel skulle inrättas vid högskolan i
Kristianstad budgetåret 1991/92. Detta förslag framförs nu i årets
budgetproposition och tillstyrks av utskottet. Utskottet uttalade vid sin
behandling av denna fråga vid föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU20 s. 7 f.)
följande:
Högskolorna i Kristianstad och Borås bör självfallet tilldelas resurser för
fördjupningsdelen enligt samma schablon som högskolorna i Jönköping och Skövde.
Dessa tilldelades 20000kr. per årsstudieplats i fördjupningsdelen i
enlighet med förslag i budgetpropositionen 1989. Utskottet utgår således från
att vid inrättandet av fördjupningsdelen vid högskolorna i Kristianstad och
Borås ytterligare medel tillskjuts utöver dem som kan överföras från den
tidigare nämnda anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen. Denna
anslagspost måste också i fortsättningen beräknas enligt de principer som
riksdagen fastslog vid föregående riksmöte (jfr bet. 1988/90:UbU20 s. 7, rskr.
195).
Det medelstillskott som enligt utskottets beräkningar behöver göras är 364
000 kr., som bör tillföras anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen.
Med anledning av utskottets förslag i det föregående om en kompletterande
juridisk utbildning om 40 poäng vid universitetet i Umeå bör anslaget tillföras
700 000 kr. Utskottet har vidare i det föregående tillstyrkt att
juristlinjen 180 poäng skall inrättas vid universitetet i Göteborg med 120
nybörjarplatser den 1 juli 1991. I motionerna 1990/91:Ub706 (fp) yrkande 2 och
1990/91:Ub709 (mp) yrkande 2 föreslås att finansieringen skall ske genom
överföring mellan anslagen D 10 och D 6. På grundval av förslag som
universitetet i Göteborg lämnat i en skrivelse till UHÄ 1990-11-27 beräknar
utskottet att 1787000 kr. bör överföras från anslaget D 10. Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser till detta anslag. Därmed kan anses
att medel för att finansiera juristlinjen vid universitetet i Göteborg i sin
helhet finns på anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken.
I motionerna 1990/91:Ub646 (m) och 1990/91:Ub670 (c) framhålls att
universitetet i Lund behöver tillskott av medel för att kunna genomföra en
satsning på obligatoriska utlandsstudier under en termin för alla studerande på
ekonomlinjen. Enligt sistnämnda motion behövs ett tilläggsanslag på 600000
kr. årligen i tre år för detta. I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 14 föreslås
att riksdagen, utöver vad regeringen föreslagit, till förevarande anslag
anvisar 10000000 kr. till psykologlinjen, som enligt motionärerna sedan
länge lider av en besvärande resursbrist.
Utskottet erinrar om att riksdagen anvisar ett anslag för hela sektorn och
att det ankommer på de lokala högskolemyndigheterna att fördela medlen mellan
olika utbildningar och göra avvägningar mellan olika behov med målet att
utbildningen på alla linjer skall hålla en hög kvalitet. Yrkandena avstyrks.
Med hänvisning till vad som anförts i det föregående under detta anslag och
under anslaget Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motionerna 1990/91:Ub706 yrkande 2 och 1990/91:Ub709 yrkande 2,
med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna
1990/91:Ub646, 1990/91:Ub670 och 1990/91:Ub693 yrkande 14 till Utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på (565201000 + 2287000 [återföring av besparing
i budgetprop.] + 4975000 [nya platser] + 364000 [ekonomlinjen] + 700000
[juristutb. i Umeå] + 1787000 [juristutb. i Göteborg] =) 575314000kr.
4. D 7. Utbildning för vårdyrken samt D 11. Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.
Tandvårdsutbildningar
I budgetpropositionen föreslås att den nuvarande ettåriga
tandhygienistlinjen, som bygger på genomgången tandsköterskeutbildning och
inte förutsätter allmän behörighet, skall ersättas av en tvåårig
tandhygienistlinje. Sedan 1988 har det pågått försöksverksamhet med tvåårig
tandhygienistlinje som byggt på allmän behörighet och inte förutsatt
genomgången tandsköterskeutbildning. UHÄs utvärdering av försöksutbildningen
(UHÄ-rapport 1990:7) visar på positiva resultat bl.a. när det gäller
rekryteringen av studerande från gymnasieskolans linjer. En tvåårig
tandhygienistlinje utan krav på genomgången tandsköterskeutbildning har också
föreslagits av den särskilde utredaren av utbildningar för framtidens tandvård
(SOU 1989:28). Den tvååriga linjen skall enligt regeringens förslag starta den
1 juli 1992 och liksom föregångaren anordnas inom den kommunala delen av
högskolan. Den förlängda utbildningen skall i princip baseras på den av UHÄ
utvärderade försöksverksamheten. Regeringen anser att det inom linjens ram
skall finnas möjlighet att frivilligt välja tandsköterskemoment, så att dubbel
kompetens (som tandsköterska och som tandhygienist) kan uppnås av dem som så
önskar.
Regeringens förslag att tandsköterskeutbildningen inkl. de påbyggnadskurser
som bedrivs i anslutning till denna inom gymnasieskolan fr.o.m. 1992/93 skall
överflyttas till den kommunala delen av högskolan som en del av utbudet inom
ramen för lokala linjer och fristående kurser kommer utskottet att behandla i
samband med proposition 1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
I motion 1990/91:Ub673 (fp) yrkande 3 förordas att den tvååriga
försöksutbildningen permanentas, men att en ettårig tandhygienistutbildning bör
finnas kvar för dem som är tandsköterskor. I motion 1990/91:Ub621 (fp)
förespråkas den särskilde utredarens förslag om en ny personalkategori inom
tandvården, leg. tandsköterska. Motionären hemställer att regeringen ges i
uppdrag att utveckla nuvarande tandhygienistlinje enligt utredarens förslag.
Frågan om tandsköterskemomentens förekomst i den tvååriga utbildningen tas upp
i två motioner. Enligt motion 1990/91:Ub698 (c) yrkande 2 bör den frivilliga
delkursen inte förekomma i tandhygienistutbildningen. Motionärerna hävdar att
den saknar internationell motsvarighet och skulle äventyra tandhygienisternas
internationella gångbarhet. Enligt motion 1990/91:Ub707 (m) bör i stället
tandsköterskemomenten göras obligatoriska i tandhygienistlinjen för de
studerande som inte genomgått tandsköterskeutbildning.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
Det är angeläget att kompetenskraven för att vara tandhygienist blir
enhetliga. I proposition 1990/91:138, som behandlas av socialutskottet,
föreslås att legitimation skall införas för tandhygienister. De mål som ställs
upp i utbildningsplanen för den tvååriga tandhygienistlinjen bör därför gälla
alla studerande. Det är inte en fråga för statsmakterna att reglera hur
studerande, som redan genomgått en lägre utbildning inom tandvårdsområdet,
skall få tillgodoräkna sig redan dokumenterade kunskaper och kunna nå
studiemålet snabbare. Enligt 7 kap. 9 § högskoleförordningen (1977:263)
ankommer denna prövning på linjenämnden. Utskottet anser att riksdagen inte
heller har anledning att ta ställning till om vissa moment skall förekomma i
tandhygienistutbildningen, och om de i så fall skall vara frivilliga eller
obligatoriska. Detta bör avgöras av den myndighet som fastställer
utbildningsplan -- för närvarande UHÄ -- och efter vederbörligt samråd med
intressenter inom arbetsområdet.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall
till proposition 1990/91:100, med anledning av motionerna 1990/91:Ub621 och
1990/91:Ub673 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub698 yrkande 2
och 1990/91:Ub707 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 förlänga
tandhygienistlinjen med 40 poäng till 80 poäng.
Regeringen föreslår vidare att tandteknikerlinjen skall inrättas den 1
juli 1992 och omfatta 120 poäng. Linjen föreslås få samma lokalisering som den
tidigare utbildningen inom gymnasieskolan. UHÄ avses få i uppdrag att utreda
huvudmannaskapsfrågan och dimensioneringen.
I motion 1990/91:Ub673 (fp) yrkande 1 föreslås att tandteknikerlinjen skall
tillhöra den statliga högskolan. Skälet är att den bör bedrivas i nära
anslutning till tandläkarutbildningen. Motionärerna anser också att all
högskoleutbildning på sikt bör få staten som huvudman, och att inga nya
kommunala högskoleutbildningar därför bör inrättas.
Utskottet noterar att regeringen 1991-02-14 har givit UHÄ det aviserade
uppdraget att utreda huvudmannaskapsfrågan när det gäller tandteknikerlinjen
med hänsyn till ekonomiska och utbildningsmässiga konsekvenser. Utskottet
kommer i det följande att föreslå att den större frågan om ändrat
huvudmannaskap för den del av högskolan som för närvarande är
landstingskommunal på nytt blir föremål för utredning. De påbörjade resp.
begärda utredningarnas resultat bör avvaktas innan riksdagen tar ställning
beträffande huvudmannaskapet för tandteknikerlinjen. Riksdagen bör således med
bifall till proposition 1990/91:100 och med anledning av motion 1990/91:Ub673
yrkande 1 bemyndiga regeringen att den 1 juli 1992 inrätta en allmän
utbildningslinje, tandteknikerlinjen om 120 poäng.
Biståndet till Central- och Östeuropa bör enligt motion 1990/91:U204 (m, fp,
c) ges en sådan inriktning att det inom detta skapas ekonomiska förutsättningar
för lärare, studerande och kliniskt yrkesverksamma inom medicin och odontologi
att studera som gäster i Sverige. Mera konkret nämns i motionen kontakter
mellan Karolinska institutet och Lettlands hälsoministerium samt universitetet
i Tartu, Estland, rörande möjligheter för baltiska studenter att studera
odontologi i Sverige.
Utskottet har erfarit att intresse finns hos Karolinska institutet att
anordna tandläkarutbildning för baltiska studenter med start under budgetåret
1991/92. Det är enligt utskottets mening värdefullt att en sådan biståndsinsats
kan göras på den högre utbildningens område. Genom den minskning av
tandläkarutbildningens dimensionering vid Karolinska institutet, som skedde
innevarande budgetår i samband med linjens återupprättande i Malmö, kommer viss
kapacitet att frigöras vid Karolinska institutet 1991/92. Enligt utskottets
bedömning bör en dimensioneringsökning på den reguljära tandläkarutbildningen
ske påföljande år. En biståndsinsats på tandläkarutbildningens område skulle
därför med fördel kunna äga rum under budgetåret 1991/92. Utskottet föreslår
att en tandläkarutbildning för tio baltiska studenter startas vid Karolinska
institutet vårterminen 1992. För att verksamheten skall kunna komma igång
utan fördröjning föreslår utskottet att medel (790000 kr.) under budgetåret
1991/92 beräknas under anslaget Utbildning för vårdyrken. Regeringen bör enligt
utskottets mening pröva möjligheterna att finansiera verksamheten i
fortsättningen med medel som står till förfogande för biståndsinsatser. Därest
detta ej är möjligt bör verksamheten de följande åren finansieras via reguljära
anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med anledning av motion 1990/91:U204 som sin mening ge regeringen
till känna.
Synpunkter på tandläkarlinjens uppläggning framförs i motion
1990/91:Ub630 (m) yrkande 1. Enligt motionärerna innebär det förändrade
tandvårdspanoramat att tandläkarna behöver en ökad biomedicinsk kunskap, vilket
kan motivera att delar av tandläkarutbildningen integreras med
läkarutbildningen. Andra delar av utbildningen kan med fördel integreras med
övriga tandvårdsutbildningar, så som nu sker vid tandläkarhögskolan i Malmö.
Utskottet erinrar om att ansvaret för det närmare innehållet och
uppläggningen av allmänna utbildningslinjer inte ankommer på riksdagen utan
åvilar högskolemyndigheterna. Tandläkarlinjen är inrättad vid fyra av de sex
universitet där läkarlinjen anordnas, vilket skapar möjligheter för samverkan i
den utsträckning och i de former som ansvariga högskolemyndigheter finner
lämpliga. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1990/91:Ub630 yrkande 1.
Medellånga vårdutbildningar
Riksdagen begärde vid föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU21, rskr. 232) en
samlad, bred översyn av de medellånga vårdutbildningarna vad gäller deras
längd och behoven av påbyggnadsutbildningar. I budgetpropositionen anmäler
regeringen att en sådan översyn påbörjats inom regeringskansliet när det gäller
hälso- och sjukvårdslinjen. I övrigt hänvisar föredragande statsrådet till
pågående översynsarbete inom UHÄ när det gäller sociala omsorgslinjen och
rehabiliteringslinjen samt utgår från att UHÄ under budgetperioden även ser
över de övriga medellånga vårdutbildningarna vad gäller längd och
internationell gångbarhet.
Fyra motioner anknyter direkt till riksdagens nyss nämnda begäran. I motion
1990/91:Ub816 (m) yrkande 1 betonas det angelägna i att översynen snarast
föreläggs riksdagen för bedömning. Översynsarbetet måste enligt motion
1990/91:Ub813 (mp) yrkande 17 påskyndas. Det i budgetpropositionen redovisade
översynsarbetet motsvarar enligt motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 29 inte
riksdagens beställning som gäller en samlad översyn. Även tandhygienistlinjen
bör enligt motion 1990/91:Ub698 (c) yrkande 1 ingå i översynen.
Ett antal motioner tar mera konkret upp längden på vissa av de medellånga
vårdutbildningarna. Det gäller motionerna 1990/91:Ub568 (m, fp, c) yrkande 2,
1990/91:Ub657 (s) och 1990/91:Ub711 (c, m, fp, v, mp) som handlar om
sjukgymnastutbildningen och 1990/91:Ub816 (m) som gäller
sjuksköterskeutbildningen (yrkande 4) resp. laboratorieassistentlinjen (yrkande
6). Sistnämnda linje tas också upp i motion 1990/91:Ub645 (m) yrkande 1.
Förlängning begärs också av påbyggnadsutbildningarna i klinisk cytologi resp.
blodgruppsserologi (motionerna 1990/91:Ub645 yrkande 2 samt 1990/91:Ub816
yrkandena 7 och 8).
En ny linje med en inriktning för klinisk fysiologi och en för diagnostisk
radiologi föreslås i motion 1990/91:Ub816 yrkande 9 som ersättning för
nuvarande inriktningar inom laboratorieassistentlinjen resp. hälso- och
sjukvårdslinjen. I samma motion (yrkande 5) framförs ett antal förslag
beträffande strukturen i den påbyggnadsutbildning som bedrivs i anslutning till
de medellånga vårdutbildningarna.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
Det är angeläget att den av riksdagen begärda breda och samlade översynen av
de medellånga vårdutbildningarnas längd samt behovet av påbyggnadsutbildningar
genomförs. Innan resultatet har redovisats för riksdagen är det enligt
utskottets mening inte befogat att ta ställning till enskilda linjer. Riksdagen
bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub568 yrkande 2, 1990/91:Ub645 yrkandena 1
och 2, 1990/91:Ub657, 1990/91:Ub696 yrkande 29, 1990/91:Ub698 yrkande 1,
1990/91:Ub711, 1990/91:Ub813 yrkande 17 delvis samt 1990/91:Ub816 yrkandena 1,
4, 5, 6, 7, 8 och 9.
Frågan om huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningen
tas upp i flera motioner. Problem med de medellånga vårdutbildningarnas
forskningsanknytning anförs av samtliga motionärer som ett viktigt skäl. I
motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 19 föreslås att riksdagen hos regeringen skall
begära en utredning om ett gemensamt statligt huvudmannaskap för all
högskoleutbildning. Enligt motionerna 1990/91:Ub816 (m) yrkandena 12 och 13 och
1990/91:Ub546 (m) yrkande 1 bör riksdagen ge regeringen till känna att ett
gemensamt, statligt huvudmannaskap bör gälla för all grundläggande
högskoleutbildning.
Göteborgs kommunstyrelse, Bohuslandstingets förvaltningsutskott samt
Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbunds styrelse har i en gemensam skrivelse
till regeringen 1990-12-17 hemställt att förhandlingar tas upp om överförande
av vårdhögskolan i Göteborg till statlig huvudman och införlivande med
universitetet i Göteborg. Motionerna 1990/91:Ub546 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub567
(m), 1990/91:Ub589 (fp) och 1990/91:Ub679 (mp) ansluter sig till detta förslag.
Enligt sistnämnda motion bör förändringen ske som försöksverksamhet.
Försöksverksamhet med statligt huvudmannaskap för vårdutbildning bör enligt
motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 17 prövas på orter som så önskar och där det
är lämpligt.
Utskottet och riksdagen har behandlat frågan om huvudmannaskapet för
vårdutbildningen vid ett flertal tillfällen. Vid riksdagsbehandlingen av
huvudmannaskapskommitténs förslag (SOU 1981:9) uttalade utskottet (UbU
1981/82:20 s. 10) att principiella skäl talade för ett statligt huvudmannaskap.
Av statsfinansiella skäl föreslog utskottet likväl att det landstingskommunala
huvudmannaskapet för vårdutbildningarna skulle behållas. Utskottet har gjort
samma ställningstagande när motsvarande fråga behandlats under de två senaste
riksmötena (bet. 1988/89:UbU5 s. 18--19 resp. 1989/90:UbU21 s. 20). Enligt
utskottets mening är tiden nu mogen för en ny utredning av
huvudmannaskapsfrågan. Därvid bör i första hand de ekonomiska aspekterna
fokuseras. En förändring av huvudmannaskapet för den nuvarande
landstingskommunala högskoleutbildningen förutsätter enligt utskottets
uppfattning att en för staten godtagbar ekonomisk uppgörelse med landstingen
kan uppnås. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1990/91:Ub546 yrkande 1, 1990/91:Ub696 yrkande 19 och 1990/91:Ub816 yrkandena
12 och 13 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 2, 1990/91:Ub567,
1990/91:Ub589, 1990/91:Ub679 och 1990/91:Ub813 yrkande 17 (delvis) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Sjukgymnastutbildning bör enligt motionerna 1990/91:Ub524 (s) och
1990/91:Ub568 (m, fp, c) yrkande 1 inrättas vid hälsohögskolan i Jönköping
budgetåret 1992/93.
Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramarna för
rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik 1991/92 utökas med
sammanlagt 40 nybörjarplatser, fördelade mellan universitetet i Lund och fyra
av de landsting som för närvarande har sjukgymnastutbildning. Jönköpings läns
landsting har på rehabiliteringslinjen enbart inriktningen mot arbetsterapi.
Frågan om ytterligare utbyggnad av sjukgymnastutbildningen och eventuell
förläggning till fler orter än för närvarande bör enligt utskottets mening
prövas av regeringen, som enligt vad utskottet ovan förordat bör återkomma i
1992 års budgetproposition med förslag om ytterligare ökningar av den
grundläggande högskoleutbildningens dimensionering 1992/93, varvid bl.a.
behovet när det gäller utbildningar inom vårdsektorn bör övervägas. Riksdagen
bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub524 och 1990/91:Ub568 yrkande 1.
Övriga utbildningsfrågor inom sektorn för utbildning för vårdyrken
Regeringen hemställer i budgetpropositionen om bemyndigande att förlänga
logopedlinjen med 40 poäng till 160 poäng. Samtidigt föreslås att antagning
till linjen skall ske var fjärde termin i stället för var tredje på var och en
av de tre utbildningsorterna, och att antalet nybörjarplatser utökas med 4 till
28 per högskoleenhet. UHÄ, som framfört förslaget, bedömer att förlängningen
kommer att medföra att en större del av nybörjarna också fullföljer
utbildningen, och att därför åtgärderna endast obetydligt kommer att påverka
tillskottet av examinerade logopeder till arbetsmarknaden.
Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet
att förlänga logopedlinjen.
I tre motioner framförs förslag angående innehållet i vissa
vårdutbildningar. Det gäller motion 1990/91:Ub586 (fp) där det föreslås
utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och vidareutbildning av
läkare, motion 1990/91:Ub622 (fp) som gäller åtgärder för en likvärdigare
undervisning av läkare i etik, kommunikation m.m. och motion 1990/91:Ub806 (m)
som gäller invandrarkunskap i hälso- och sjukvårdsutbildningen.
Utskottet erinrar ånyo om att det närmare innehållet i högskolans
utbildningslinjer styrs av utbildnings- och kursplaner som fastställs av
högskolemyndigheterna. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att dessa
har vilja och förmåga att bedöma vilka ämnen och moment som bör ingå i resp.
linje och finna lämpliga former för utbildningen. Yrkandena avstyrks.
Den lokala friskvårdspedagogiska linjen vid högskolan i Gävle--Sandviken
bör enligt motionerna 1990/91:Ub594 (s) och 1990/91:Ub708 (mp) inrättas som
allmän utbildningslinje.
Utskottet konstaterar att varken UHÄ eller regeringen har funnit anledning
att föreslå att den friskvårdspedagogiska linjen blir allmän utbildningslinje.
Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå yrkandena.
I motion 1990/91:Ub626 (s) framförs förslag om inrättande av en särskild
miljöinriktad utbildningslinje vid Karolinska institutet. I en annan
motion, som remitterats till socialutskottet, framför samma motionärer förslag
om att Institutet för miljömedicin skall lokaliseras till Novum, som är ett
forskningscentrum och en forskningspark vid Huddinge sjukhus. Motionärerna
anser att Sverige bör bygga upp en utbildning inom gränsområdet mellan
miljövetenskap och medicinsk vetenskap, som kan ge industri och samhälle
tillgång till forskarkompetent personal. Novum är enligt dem en lämplig miljö
för denna utbildning.
Utskottet, som konstaterar att det inte föreligger något av UHÄ berett
förslag om inrättande av en sådan utbildningslinje, föreslår att riksdagen
avslår motion 1990/91:Ub626.
Stöd till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi, bl.a. vid
S:t Lukasstiftelsen, förespråkas i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 28.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något generellt uttalande om stöd
till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi. Utskottet behandlade
även vid föregående riksmöte motioner om stöd till S:t Lukasstiftelsen, vilka
avstyrktes eftersom utskottet inte då var berett att tillstyrka att riksdagen
permanent anvisar medel till S:t Lukasstiftelsen. Därvid upplystes att
regeringen i januari 1990, av medel som regeringen disponerar och med hänsyn
till att utbildningen vid stiftelsen bedömts vara av hög kvalitet, anvisat ett
belopp på 600 000 kr. till S:t Lukasstiftelsen. Enligt vad utskottet nu erfarit
har detta belopp ännu inte förbrukats av stiftelsen, som inte gjort någon
förnyad ansökan hos regeringen. Utskottet är inte heller nu berett att
tillstyrka att riksdagen permanent anvisar medel till S:t Lukasstiftelsen.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1990/91:Ub813 yrkande 28.
Planeringsramar och anslag till utbildning för vårdyrken och bidrag till
kommunal högskoleutbildning m.m.
I budgetpropositionen föreslås ändring av planeringsramarna endast när det
gäller logopedlinjen, där regeringens förslag är att antalet nybörjarplatser
per högskoleenhet ökas från 24 till 28 och att antagning sker var fjärde termin
i stället för var tredje. Förändringen föreslås ske inom oförändrad
kostnadsram.
Utökade planeringsramar för apotekar- och receptarielinjerna föreslås i
motionerna 1990/91:Ub637 (s), 1990/91:Ub696 (c) yrkande 30 och 1990/91:Ub824
(m) yrkande 29. Ytterligare 500 platser på hälso- och sjukvårdslinjen föreslås
i motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 9. Utökning av logopedlinjen föreslås i
motion 1990/91:Ub597 (c). Förläggning av logopedlinjen till Umeå föreslås i
motionerna 1990/91:Ub193 (s) och 1990/91:Ub585 (fp). I motion 1990/91:Ub693
yrkande 10 föreslås inrättande av 40 nya platser på läkarlinjen 1991/92, medan
i motionerna 1990/91:Ub192 (s) och 1990/91:Ub518 (c) föreslås en utökning av
läkarutbildningen, i en första utbyggnadsetapp resp. under den närmaste
femårsperioden, från nuvarande 865 nybörjarplatser per år till 1 020, dvs. den
nivå som antagningen hade före mitten av 1980-talet.
Utskottet har i det föregående (s. 36 f. samt bilaga) redovisat sitt samlade
förslag till ökning av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering
1991/92. Det innebär ökade planeringsramar för apotekar-, hälso- och
sjukvårds-, läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505, 1990/91:Ub637,
1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis, med
anledning av proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub192,
1990/91:Ub518, 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och 1990/91:Ub696 yrkande 30
fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet
förordat.
Utökning av logopedlinjen utöver vad regeringen föreslagit ingår inte i
utskottets förslag för 1991/92. Utskottet föreslår beträffande
planeringsramar i övrigt att riksdagen med avslag på motionerna
1990/91:Ub193, 1990/91:Ub585 och 1990/91:Ub597 fastställer planeringsramar för
budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.
I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 21 föreslås att riksdagen för budgetåret
1991/92 anvisar 10 milj.kr. under anslaget D 1. Universitets- och
högskoleämbetet för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal högskola.
Sådana samarbetsprojekt bör enligt motionärerna stimuleras i avvaktan på
resultat av översynen av huvudmannaskapsfrågan.
Utskottet kommer i det följande att föreslå att ytterligare 5 milj.kr.
anvisas till rådet för grundutbildning inom UHÄ. Inom denna ram bör bl.a.
samarbetsprojekt mellan statliga högskoleenheter och vårdhögskolor, syftande
till kvalitetsmässig utveckling av vårdutbildningen, kunna få stöd. Utskottet
föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693
yrkande 21.
Regeringen föreslår i miljöpropositionen att riksdagen till Utbildning för
vårdyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 533 970
000 kr., dvs. 3 920 000 kr. mindre än vad som föreslagits i
budgetpropositionen.
I motionerna 1990/91:Ub67 (c) yrkande 3, 1990/91:Ub80 (m) yrkande 1 och
1990/91:Ub84 (fp) yrkande 3 avvisas detta besparingsförslag. För att finansiera
de 40 nya utbildningsplatserna på läkarlinjen föreslås i motion 1990/91:Ub693
(v) yrkande 10 ytterligare 5 milj.kr. under detta anslag. I motion
1990/91:Ub824 (m) yrkande 29 föreslås en ökning av detta anslag med 1,3
milj.kr. för utökning av apotekar- och receptarielinjerna med 20
nybörjarplatser vardera. I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 3 begärs att
riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
resurser för utbildning av bl.a. logopeder.
Utskottets förslag till dimensioneringsökningar budgetåret 1991/92 innebär
kostnadsökningar under detta anslag med 4 649 000 kr. för reguljär
utbildning samt med 790 000 kr. för tandläkarutbildning för baltiska
studenter. Med hänvisning härtill och till vad som anförts under anslaget
Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub80 yrkande 1, med anledning av proposition 1990/91:100 och
motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis, 1990/91:Ub84 yrkande 3, 1990/91:Ub693
yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis samt med avslag på
proposition 1990/91:90 och motion 1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till
Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
på (533970000+ 2246000[återföring av besparing i budgetprop.]
+3920000[återföring av besparing i miljöprop.] + 4649000 [nya
platser] + 790000 [baltiska stud.] =) 545575 000kr.
I budgetpropositionen beräknas anslaget Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. till 253004000 kr.
I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 9 föreslås att 25 milj.kr. anvisas för att
möjliggöra inrättande av 500 nya platser på hälso- och sjukvårdslinjen.
Utskottet har i det föregående förordat en utökning med 260 platser budgetåret
1991/92. I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen skall ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för
utbildning av bl.a. arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
Med anledning av den av utskottet förordade dimensioneringsökningen bör
anslaget utökas med 2 996 000 kr. Utskottet har i övrigt ingen invändning
mot regeringens förslag i budgetpropositionen och föreslår att riksdagen med
anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150 samt motion
1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med avslag på motion 1990/91:Ub812 yrkande 3
delvis till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på (253004000 + 2996000 [nya platser] =)
256000000kr.
5. D 8. Utbildning för undervisningsyrken
Grundskollärarlinjen
Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte att utbildning på en
grundskollärarlinje skulle starta läsåret 1988/89 (prop. 1984/85:122, bet.
UbU31, rskr. 366). Grundskollärarlinjen består av två grenar. En är utformad
för lärare som skall tjänstgöra i årskurserna 1--7, varvid tjänstgöringen i
årskurserna 4--7 främst skall avse antingen svenska och samhällsorienterande
ämnen eller matematik och naturorienterande ämnen. Den andra grenen är utformad
för lärare som skall tjänstgöra i årskurserna 4--9. Lärare i dessa årskurser
behöver fördjupade ämneskunskaper, och deras utbildning är därför inriktad mot
olika ämnesspecialiseringar, nämligen svenska och främmande språk,
samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen med eller utan matematik,
praktisk-estetiskt ämne jämte annat ämne. Såväl lärare för grundskolans lägre
årskurser som lärare för grundskolans högre årskurser kan tjänstgöra i
årskurserna 4--7 i de ämnen i vilka de har erforderlig utbildning.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) genomför för närvarande en utvärdering
av grundskollärarlinjen. I tilläggsdirektiv har UHÄ fått i uppdrag att belysa
hur utbildningen i den för alla lärarutbildningar gemensamma kärnan planeras
och genomförs. Kartläggningen skall tjäna som underlag för en bedömning av om
lärarutbildningen i sin nuvarande utformning och med den centrala styrning som
utövas idag är tillräckligt effektiv som instrument för styrning och
utveckling av skolan.
Enligt motion 1990/91:Ub560 (m) yrkandena 1, 2, 4 och 5 bör inslagen av
ämnesstudier öka inom grundskollärarutbildningen. En kommission bör
tillsättas som klargör hur utbildningen bör vara organiserad för att möjliggöra
uppföljning och för att skapa ett tydligt samband med övrig högskoleutbildning.
De blivande lärarnas kunskaper i olika ämnen behöver enligt motionärerna bli
föremål för en fortlöpande central utvärdering.
Utskottet har inhämtat att UHÄ för den fortsatta utvärderingen av
lärarutbildningen söker finna sådana former att såväl ämneskompetenser som
metodiska insikter och färdigheter kan bedömas. Utskottet, som finner en sådan
inriktning på utvärderingsarbetet ändamålsenlig, anser att riksdagen därmed bör
avslå motionsyrkandena.
I motionerna 1990/91:Ub560 (m) yrkande 3, 1990/91:Ub555 (m, fp, c, mp)
yrkande 2 och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 17 begärs att det skall inrättas en
ny, på ämnesstudier grundad utbildning av lärare för årskurserna 4--9 i form
av en avslutande praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för dem, som
genomgått en adekvat ämnesutbildning. Med det senare avses ämnesstudier
motsvarande 140 poäng, varvid studierna i svenska och vissa andra ämnen skall
omfatta minst 60 poäng och övriga ämnen minst 40 poäng. Enligt motion
1990/91:Ub555 bör sådan lärare ha behörighet till forskarutbildning i ett av
ämnena.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt bestämmelserna i 7kap. högskoleförordningen (1977:263) har
studerande rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning när de antagits till
grundskollärarlinjen. Frågan om sådant tillgodoräknande prövas av linjenämnden
(motsvarande) efter framställning av den studerande.
Utskottet erinrar om att högskolan för lärarutbildning i Stockholm gör försök
med en kompletterande lärarutbildning för sådana studerande som avslutat vissa
naturvetarlinjer (fysikerlinjen, kemistlinjen, biologlinjen) m.fl. linjer och
som vill bli lärare i årskurserna 4--9 av grundskolan. Utbildningen omfattar
bl.a. praktisk-pedagogisk utbildning och vid behov viss ämneskomplettering.
Om behovet av lärare för grundskolans högre årskurser under kommande år
skulle bli mycket stort, finns det anledning att överväga kompletterande
utbildningsvägar av det slag som förs fram i de föreliggande motionerna. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1990/91:Ub555
yrkande 2, 1990/91:Ub560 yrkande 3 och 1990/91:Ub821 yrkande 17 bör avslås av
riksdagen.
Enligt motion 1990/91:Ub555 (m, fp, c, mp) yrkande 1 kräver införandet av en
flexibel skolstart alternativa anordningar för utbildningen av lärare för
årskurserna 1--7 av grundskolan. Utbildningen bör i vissa fall kunna genomgås
i två etapper. Den andra etappen -- som bör bestå av större delen av de två
fördjupningskurserna och viss del av praktiken -- bör kunna genomföras vid ett
senare tillfälle. Den första etappen bör erbjudas dels förskollärare, dels
blivande lärare som önskar undervisa på lågstadiet åtminstone i början av sin
yrkesverksamhet. Den första etappen bör ge kompetens till undervisning i
årskurserna 1--3, och när den andra etappen har genomgåtts får läraren
kompetens att undervisa i årskurserna 1--7. En tredjedel av grenens
nybörjarplatser anses kunna utgöras av etappindelad utbildning. Därmed blir det
enligt motionärerna också möjligt att inom oförändrad kostnadsram öka antalet
nybörjarplatser för denna gren under första hälften av 1990-talet.
Utskottet vill peka på att en etappindelad utbildningsväg av det slag som
förespråkas av motionärerna enligt budgetpropositionen nu planeras, om möjligt
med start redan fr.o.m. budgetåret 1991/92. Om riksdagen beslutar om en sänkt
skolstartsålder kommer behovet av lärare för undervisning i årskurserna 1--3 av
grundskolan med erfarenhet från förskolan att markant öka. Utskottet
förutsätter att UHÄ i sitt planeringsarbete beaktar detta. Med hänvisning
härtill avstyrks motion 1990/91:Ub555 yrkande 1.
Enligt motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 32 bör utredas hur blivande lärare
för årskurserna 1--7 av grundskolan skall ges kompetens att undervisa i
engelska.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
När det gäller åtgärder för att garantera ett tillräckligt antal lärare i
grundskolan med kompetens i engelska hänvisar utskottet till vad föredragande
statsrådet anfört i redogörelsen (skr. 1986/87:163) beträffande vissa frågor
rörande innehållet i den nya grundskollärarutbildningen. Statsrådet nämner
bl.a. styrning av andelen lärare för årskurserna 1--7 med tillval i engelska,
anlitande av lärare som är utbildade i engelska för årskurserna 4--9 och
fortbildning av lärare som behöver förstärka sin kompetens i engelska om detta
behövs för undervisning i engelska på de lägre stadierna.
Läroplanskommittén har fått i uppdrag att pröva när studiet av engelska i
grundskolan lämpligast skall börja. Enligt utskottets mening bör resultatet av
dess överväganden avvaktas.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1990/91:Ub696 yrkande 32.
Yrkandet 16 (delvis) i motion 1990/91:Ub813 (mp) om att grundskollärarlinjens
utbildning för lärare i årskurserna 1--7 bör förlängas med motivering att
alla utbildningar inom skolväsendet bör vara lika långa bör avslås av riksdagen
(jfr 1989/90:UbU7 s.11).
Riksdagen har slagit fast att en eller två grenar av grundskollärarlinjen
skall finnas vid sammanlagt 15 högskoleenheter. Utbildning på
grundskollärarlinjens båda grenar skall således anordnas vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund,
Göteborg och Umeå och vid högskolan i Karlstad. Utbildning av lärare för
årskurserna 1--7 av grundskolan skall dessutom anordnas vid högskolorna i
Falun--Borlänge, Gävle--Sandviken, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Växjö,
Luleå och Sundsvall--Härnösand (prop. 1985/86:113, bet. UbU27, rskr. 356, bet.
UbU 1987/88:25, rskr. 333).
I budgetpropositionen föreslås en planeringsram av 1 980 nybörjarplatser
för grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1--7
och en planeringsram av 972 nybörjarplatser för grundskollärarlinjens gren för
utbildning av lärare för årskurserna 4--9. Under anslaget B6. Fortbildning
har för nästa budgetår 55 milj.kr. avsatts för åtgärder att förbättra
tillgången på lärare såväl i grundskolan som i övrigt. Regeringen begär i
propositionen ett bemyndigande att under budgetperioden få öka dimensioneringen
av grundskollärarutbildningens båda planeringsramar.
Enligt motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 6 delvis bör planeringsramarna för
grundskollärarlinjen ökas med 700 nybörjarplatser. I motion 1990/91:Ub696 (c)
yrkande 31 framhålls att det behövs en kraftfull dimensioneringsökning av
lärarutbildningen. I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 3 föreslås en ökad
spridning av grundskollärarutbildningens båda grenar för att därmed öka
utbildningens volym. En ökad utbildningsvolym eller en spridning av någon av
utbildningens grenar till vissa namngivna orter föreslås i motionerna
1990/91:Ub73 (c) yrkande 1 (Växjö), 1990/91:Ub503 (s) yrkande 2 (Skövde),
1990/91:Ub513 (fp) (Luleå), 1990/91:Ub541 (c) yrkande 3 (Skövde), 1990/91:Ub552
(fp) (Växjö), 1990/91:Ub558 (s) (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub561 (s) (Växjö),
1990/91:Ub576 (m) delvis (Växjö), 1990/91:Ub577 (s) yrkandena 1 och 2
(Sundsvall--Härnösand), 1990/91:Ub579 (s) yrkandena 1 och 2 (Luleå),
1990/91:Ub591 (v) yrkande 2 (Umeå), 1990/91:Ub612 (v) yrkande 2 (Luleå),
1990/91:Ub661 (v) yrkande 2 (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub671 (fp) yrkande 2
(Skövde), 1990/91:Ub717 (v) yrkande 2 (Uppsala) och 1990/91:Ub718 (v) yrkande 2
(Linköping).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Grundskollärarlinje finns nu inrättad vid 15 högskoleenheter, nämligen vid
exakt de enheter, som kom ifråga när 1968 års lärarutbildningsreform var
aktuell (prop. 1967:4, SU 51, rskr. 143). Några år senare uppstod emellertid
behov att minska lärarutbildningskapaciteten, och redan år 1976 måste beslutas
om avveckling av lärarutbildningslinjer vid vissa högskoleenheter för att få en
väl fungerande lärarutbildning på övriga orter (prop. 1975/76:89, bet. UbU26,
rskr. 268). Den 1juli 1988 inrättades grundskollärarlinje med en eller två
grenar vid 13 högskoleenheter och den 1juli 1989 vid ytterligare två (prop.
1985/86:113, bet. UbU27, rskr. 356; prop. 1987/88:100, bet. UbU25, rskr. 333).
Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att stor försiktighet måste iakttas
när det gäller riksdagsbeslut om ökad spridning av grundskollärarutbildning
utöver vad som redan har beslutats.
Utskottet tillstyrker föreslagna planeringsramar för grundskollärarlinjen och
avstyrker motion 1990/91:Ub693 yrkande 6 delvis.
Utskottet delar uppfattningen att det -- för att lösa problemen att rekrytera
till grundskollärarlinjen -- är nödvändigt med flexibilitet vid
dimensioneringen av linjen vid de olika högskoleenheterna. Det är ingen god
lösning att redan nu binda en ökad planeringsram till bestämda högskoleenheter.
Högskoleenhet som har ett överskott på sökande bör kunna få en utökad
planeringsram när alla platser fyllts med behöriga sökande. Det bör, med hänsyn
till de speciella omständigheterna, ankomma på regeringen att med utnyttjande
av de särskilda medlen under anslaget B6. Fortbildning fatta beslut om vid
vilka högskoleenheter med relevant gren av grundskollärarlinjen planeringsramen
skall utökas. Regeringen bör få i propositionen begärt bemyndigande att fatta
sådant beslut. Motion 1990/91:Ub696 yrkande 31, som i stort torde bli
tillgodosett genom detta bemyndigande, bör avslås av riksdagen.
Grundskollärarlinjen eller viss gren av denna linje bör inte nu inrättas vid
ytterligare högskoleenheter. Frågan om förläggning av grundskollärarlinje till
ytterligare högskoleenheter får övervägas av regeringen inför 1992 års
budgetproposition. I övrigt vill utskottet hänvisa till vad som i betänkande
1989/90:UbU18 (s.13) anförts om utbildningsansvariga högskoleenheters
möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera t.ex. allmän
utbildningslinje eller del av en allmän utbildningslinje till en annan ort än
högskoleorten. Med hänvisning härtill och till vad som anförts i nyssnämnda
betänkande 1989/90:UbU18 avstyrker utskottet kvarvarande yrkanden om
ytterligare spridning av grundskollärarlinjen eller någon av dess grenar.
Ämneslärarlinjen
I motion 1990/91:Ub556 (m, fp, c, mp) framhålls att bestämmelserna om
högskoleämnen, i vilka doktorsexamen skall ha avlagts för behörighet till
gymnasielektorat i allmänna ämnen, reglerar tillträdet till den
praktisk-pedagogiska lektorsutbildningen. Dessa bestämmelser behöver ses över.
Bl.a. bör övervägas om doktorsexamen inom den temaorienterade forskningen vid
universitetet i Linköping kan komma ifråga för behörighet. Även regeringens
förordning om särskild praktisk-pedagogisk utbildning för lektorer måste,
säger motionärerna, omarbetas mot bakgrund av riksdagens beslut hösten 1990 om
ansvaret för skolan. Den praktisk-pedagogiska lektorsutbildningen skall enligt
tidigare beslut anordnas i stort sett enligt två modeller. Enligt den första
modellen skall den praktisk-pedagogiska utbildningen för ämnesteoretiskt
behörig lektor bedrivas på deltid under samtidig tjänstgöring i kommunens
skolväsende. Den kommun som är intresserad av att knyta vederbörande till sitt
skolväsende som lektor bör enligt motionärerna kunna göra en överenskommelse
med närmaste högskoleenhet med ämneslärarlinje om en utbildningsplats på
distans inom ramen för per capita-kostnaden på ämneslärarlinjen. Enligt den
andra utbildningsmodellen skall den praktisk-pedagogiska utbildningen för
ämnesteoretiskt behörig lektor anordnas på högskoleort med ämneslärarlinje
under i princip en termin och då med viss ersättning. Det behöver därför
snarast, säger motionärerna, göras en komplettering av gällande bestämmelser om
utbildningsarvode när nu statsbidraget till gymnasieskolan gjorts om.
Enligt vad utskottet inhämtat från UHÄ kommer föreskrifterna för tillträde
till den praktisk-pedagogiska utbildningen för lektorer att ses över när det
gäller såväl relevant högskoleämne för doktorsexamen som omfattningen av den
grundläggande högskoleutbildningen (jfr bet. 1987/88:25, s.10, och
1990/91:UbU4, s.24). Riksdagen har vidare som sin mening givit regeringen
till känna att viss ersättning skall utgå till bl.a. den som på högskoleort
genomgår praktisk-pedagogisk lektorsutbildning. Utskottet förutsätter att
bestämmelserna om utbildningsarvode utformas så, att ifrågavarande
praktisk-pedagogiska utbildning berättigar till utbildningsarvode
fr.o.m. nästa läsår. Med hänvisning till vad utskottet här anfört anser
utskottet att motion 1990/91:Ub556 inte bör föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd utan avslås.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen (bet. 1989/90:UbU22
s.14 och 24, rskr. 233) dels uttalat att ämneslärarlinjen 40/20 poäng
(praktisk-pedagogisk utbildning) fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall vara en
reguljär variant av ämneslärarlinjen, dels bemyndigat regeringen att under
budgetåren 1990/91--1992/93 ändra linjens planeringsram utifrån de skäl som
utskottet angett i nyss redovisat betänkande.
Utbildning i praktisk-estetiska ämnen
I motion 1990/91:Ub555 (m, fp, c, mp) yrkande 3 föreslås att obesatta
platser inom grundskollärarlinjens praktisk-estetiska specialisering
(barnkunskap, bild, hemkunskap, musik, trä- och metallslöjd resp.
textilslöjd) skall utbytas mot eftersökta platser på barnavårdslärarlinjen,
bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen resp.
textillärarlinjen.
Utskottet erinrar om vad utskottet under föregående riksmöte (bet.
1989/90:UbU22 s. 16) uttalat i ett motsvarande ärende:
Det är viktigt att vid de olika lärarutbildningsinstitutionerna i de
praktisk-estetiska ämnena upprätthålla och vidareutveckla den kompetens och det
kunnande som finns där. Om intresset från de studerandes sida trots förändrade
förkunskapskrav fortfarande är lågt när det gäller studier i praktisk-estetiskt
ämne inom ramen för grundskollärarlinjen, bör i enlighet med UHÄs förslag dessa
platser kunna utbytas mot platser inom linjerna för utbildning av lärare i
ett praktisk-estetiskt ämne (ettämnesutbildning). Motsvarande anordning bör
också kunna komma ifråga när det finns tomma platser inom ämneslärarlinjens
praktisk-estetiska utbildningar. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning
av ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ger regeringen till känna att
obesatta platser inom grundskollärarlinjens och ämneslärarlinjens
praktisk-estetiska specialiseringar tillfälligt skall överföras till
barnavårdslärarlinjen, bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen,
slöjdlärarlinjen och textillärarlinjen, vid behov med utnyttjande av medel
under anslaget B8. Fortbildning.
Vad utskottet anfört äger fortfarande giltighet. Regeringen bör under angivna
förutsättningar få öka planeringsramen för ifrågavarande
lärarutbildningslinjer under budgetåren 1991/92 och 1992/93. Därmed avstyrks
motionsyrkandet.
I motion 1990/91:Ub512 (fp) begärs en ökning av utbildningen av
hushållslärare.
Frågan om hushållslärarlinjens dimensionering bör enligt utskottets mening
tas upp inför budgetåret 1992/93. Utskottet hänvisar till dels sitt av
riksdagen godkända betänkande 1989/90:UbU22 (s.15), dels vad som anförts
inledningsvis i nu föreliggande betänkande. Utskottet föreslår att riksdagen
med denna hänvisning avslår motion 1990/91:Ub512.
När det gäller utbildning av lärare i barnkunskap planeras enligt uppgift
från UHÄ läsåret 1991/92 en utbildning på ämneslärarlinjen omfattande 28
platser. Riksdagen bör på denna grund avslå motion 1990/91:Ub700 (fp) om
åtgärder för att avhjälpa bristen på behöriga lärare i barnkunskap m.m.
Motion 1990/91:Ub728 (fp) om elevplatser för handikappidrott vid
gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm bör avslås med den motivering som
finns i betänkande 1989/90:UbU22 (s.22).
Vårdlärarutbildning m.m.
I motionerna 1990/91:Ub536 (s), 1990/91:Ub544 (m), 1990/91:Ub625 (c) och
1990/91:Ub816 (m) yrkande 10 redovisas den verksamhet som UHÄ bedrivit under
1980-talet för att förändra vårdlärarutbildningen. Motionärerna begär nu en
reform av utbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
UHÄ avgav sitt förslag till en reformerad vårdlärarutbildning redan den11
december 1987. Enligt utskottets mening är det av stor vikt att en reformering
av utbildningen kommer till stånd snarast. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motionerna 1990/91:Ub536, 1990/91:Ub544, 1990/91:Ub625 och
1990/91:Ub816 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Motion 1990/91:Ub529 (m) om utbildning av lärare för elever med tal- och
språksvårigheter bör avslås med den motivering som finns i betänkande
1989/90:UbU22 (s.17).
Utbildning av förskollärare och fritidspedagoger
I motionerna 1990/91:Ub605 (s), 1990/91:Ub624 (s) yrkande 2, 1990/91:Ub693
(v) yrkande 7 och 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 16 delvis begärs en förlängning
av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen m.m.
Utskottet hänvisar till riksdagens beslut i ärendet under föregående riksmöte
(prop. 1989/90:100, bet. UbU22, rskr. 197). UHÄ skall enligt detta inom
oförändrad tidsram revidera de nuvarande utbildningsplanerna för
fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna. De nya utbildningsplanerna
avses gälla fr.o.m. läsåret 1991/92. Utskottet avstyrker därmed samtliga
motionsyrkanden.
Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramarna för
budgetåret 1991/92 för förskollärarlinjen skall omfatta 3706 platser och för
fritidspedagoglinjen 1004 platser, en ökning med 400 resp. 146 jämfört med
budgetpropositionen. Flertalet av de tillkommande platserna avses fördelas av
UHÄ sedan behoven inom olika kommuner kartlagts liksom tillgången på behöriga
sökande (jfr s.39). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1990/91:Ub624 yrkande 1 och 1990/91:Ub693 (v) yrkande 8 delvis. I
den senare begärs 1400 nya platser för barn- och ungdomspedagogisk
utbildning.
En spridning av förskollärarutbildning och fritidspedagogutbildning till
vissa namngivna orter föreslås i motionerna 1990/91:Ub503 (s) yrkande 3
(Skövde), 1990/91:Ub531 (c) yrkandena 2 och 3 (Trollhättan--Uddevalla),
1990/91:Ub541 (c) yrkande 4 (Skövde), 1990/91:Ub554 (c) yrkandena 1 och 2
(Borås), 1990/91:Ub558 (s) delvis (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub576 (m) delvis
(Skövde), 1990/91:Ub591 (v) yrkande 1 (Umeå), 1990/91:Ub596 (s)
(Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub607 (s) (Helsingborg), 1990/91:Ub608 (s) (Borås),
1990/91:Ub612 (v) yrkande 1 (Luleå), 1990/91:Ub660 (v)
(Trollhättan--Uddevalla), 1990/91:Ub661 (v) yrkande 1 (Gävle--Sandviken),
1990/91:Ub671 (fp) yrkande 3 (Skövde), 1990/91:Ub676 (m, fp) (Borås),
1990/91:Ub712 (v) (Kalmar), 1990/91:Ub717 (v) yrkande 1 (Uppsala),
1990/91:Ub718 (v) yrkande 1 (Linköping) och 1990/91:Ub720 (v)
(Eskilstuna--Västerås).
Utskottet vill erinra om att förskollärarlinje den1 juli 1991 finns
inrättad vid 20 högskoleenheter och fritidspedagoglinje vid 17 högskoleenheter.
Mot denna bakgrund är det nödvändigt att iaktta försiktighet beträffande
inrättande av förskollärarlinje resp. fritidspedagoglinje vid ytterligare
högskoleenheter. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till vad som i
betänkande 1989/90:UbU18 (s.13 f.) anförts om utbildningsansvariga
högskoleenheters möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera en allmän
utbildningslinje helt eller delvis till en annan ort än högskoleorten.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande
motionsyrkanden.
Andra lärarutbildningsfrågor
Frågor om urval till lärarutbildningarna tas upp i motion 1990/91:Ub633
(s) yrkande 2.
Enligt utskottets mening kan det finnas anledning att söka metoder för att
förhindra att personer som är direkt olämpliga för visst yrke tas in till
utbildning för detta. De nya antagningsreglerna som skall tillämpas fr.o.m.
höstterminen 1991 medger i högre grad än tidigare att andra kriterier än betyg
används vid urvalet. Detta öppnar möjligheter för försöksverksamhet även inom
lärarutbildningarna. Enligt vad utskottet erfarit finns det högskoleenheter som
är intresserade av att pröva lämpligheten för yrket som primärt urvalskriterium
för lärarutbildning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1990/91:Ub633 yrkande 2.
I motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 5 begärs att betygen i
lärarutbildningen skall återinföras.
Utskottet har i annat sammanhang anfört att erfarenheterna av det nya
betygssystemet (Godkänd/Icke godkänd) bör avvaktas, innan förändringar görs.
Tidigare under detta riksmöte har utskottet (bet. 1990/91:UbU4 s. 54)
beträffande betygssystemet uttalat följande.
Enligt vad utskottet erfarit har problem uppkommit när studerande på
ämneslärarlinjen och grundskollärarlinjens fördjupningskurser och studerande på
fristående kurser undervisas gemensamt. För de senare kurserna ges tre vitsord
(Väl godkänd/Godkänd/Icke godkänd). Som utskottet ser det bör det vara möjligt
att här göra ett undantag från systemet Godkänd/Icke godkänd och för sådana
lärarkurser medge samma betygssystem som för fristående kurser. Det ankommer på
UHÄ att ta initiativ ifrågan.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub821
yrkande 5.
I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 10 delvis framhålls att det är nödvändigt
att lärarutbildningarna på grundutbildningsnivå bedrivs nära aktuell och
relevant forskning samt präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt.
Lärarutbildarnas forsknings- och utvecklingsarbete kan förväntas ha betydelse
för skolans utveckling, anser motionärerna. Även i motion 1990/91:Ub813 (mp)
yrkande 24 delvis understryks vikten av forskningsanknytning inom sektorn för
undervisningsyrken.
Utskottet vill hänvisa till riksdagens behandling av forskningspropositionen
vid föregående riksmöte (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) när det
gäller forskning inom skolväsendet. Utskottet anförde bl.a. att ett särskilt
utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, vilket naturligt anknyter till
grundutbildningens inriktning och innehåll, är betydelsefullt för utvecklingen
av lärarprofessionen. Detta bör, ansåg utskottet, beaktas vid fördelningen av
de resurser som står till förfogande för verksamhet inom sektorn för
undervisningsyrken och för forskningsanknytning. Vidare utgick utskottet från
att behovet av resurser för detta utvecklingsarbete kommer att beaktas när
resurstillskott i nästa forskningsproposition fördelas på olika ändamål.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 och 1990/91:Ub813 yrkande 24, båda delvis.
När det gäller den i motion 1990/91:Ub560 (m) aktualiserade frågan om
lärares tjänstebenämningar erinrar utskottet om sitt uttalande våren 1988 i
anslutning till beslutet om ny tjänsteorganisation för grundskolan, nämligen
att i tjänst varande lärare i grundskolan skall få behålla sina
tjänstebenämningar (bet. UbU 1987/88:12). Motionsyrkandet avstyrks.
Planeringsramar och anslag till utbildning för undervisningsyrken
Bortsett från de allmänna utbildningslinjer, beträffande vilka utskottet
gjort särskilda uttalanden, har utskottet inte något att erinra mot föreslagna
planeringsramar för anslaget till Utbildning för undervisningsyrken.
Regeringen föreslår i miljöpropositionen att riksdagen till Utbildning för
undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
999 723 000 kr., vilket är 7 340 000 kr. mindre än vad som föreslagits
i budgetpropositionen. Avslag på detta förslag yrkas i motionerna 1990/91:Ub80
(m) yrkande 2 och 1990/91:Ub84 (fp) yrkande 4.
Utskottet avstyrker på statsfinansiella grunder i motion 1990/91:Ub823 (fp)
yrkande 11 föreslagen ökning av anslaget med 5 milj.kr. för att särskilda medel
skall tillhandahållas språkstuderande för en termins vistelse utomlands.
Likaledes avstyrker utskottet, med hänvisning till vad som anförts i det
föregående, motion 1990/91:Ub693 (v) yrkandena 6 och 8, båda delvis, om 94
milj.kr. till ökade planeringsramar för vissa utbildningar.
De av utskottet i det föregående föreslagna ökningarna av antalet
nybörjarplatser, som redovisas närmare i bilaga, medför att anslaget för
budgetåret 1991/92 bör ökas med 19 656 000 kr.
Med hänvisning till vad som anförts dels under anslaget Utbildning för
tekniska yrken om vissa planerade besparingar (s.47), dels under förevarande
anslag om dimensioneringsökning föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande 2 och 1990/91:Ub84 yrkande 4, med
anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på proposition 1990/91:90
samt motionerna 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8, båda delvis, och 1990/91:Ub823
yrkande 11 till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på (999723000 + 4049000 [återföring av
besparing i budgetprop.] + 7340000 [återföring av besparing i miljöprop.] +
19656000 [nya platser] =) 1030768000 kr.
6. D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken
Religionsvetenskaplig utbildning m.m.
I motionerna 1990/91:Ub506 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub623 (fp) föreslås
inrättande av religionsvetenskapliga linjen vid universitetet i Umeå. I båda
motionerna framhålls att det inom svenska kyrkan, särskilt i de norra delarna
av landet, råder brist på personal med religionsvetenskaplig utbildning. Vidare
påtalas i den förstnämnda motionen bristen på behöriga lärare i
religionskunskap i skolväsendet. Den begränsade teologiska utbildning som
hittills har ägt rum i Umeå genom utlokalisering från Uppsala bör enligt
motionärerna ersättas med en permanent utbildning. I samma motion yrkande 2
begärs ett ökat stöd för den i Umeå sedan länge etablerade historiska och
beteendevetenskapliga teologiska forskningen samt en fastare samordning av
denna med den religionsvetenskapliga utbildningen i övrigt. Den i Umeå
nyinrättade arbetsenheten för religionsvetenskaplig utbildning bör vidare
(yrkande 3) konsolideras för fortsatt samordning och utveckling av
undervisningen och forskningen i Umeå.
I motion 1990/91:Ub609 begärs en fortsatt teologutbildning i Härnösand.
Motionärerna anser liksom Härnösands kommun och stiftsstyrelsen i Härnösands
stift att baskursen i religionskunskap samt fördjupningsutbildning
fortsättningsvis bör anordnas med början hösten 1992 i Härnösand i samarbete
med högskolan i Sundsvall--Härnösand.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
Religionsvetenskapliga linjen, som hittills endast finns inrättad vid
universiteten i Uppsala och Lund, har sedan många år haft svårigheter att
rekrytera studerande så att utbildningsplatserna fylls. Bl.a. mot den
bakgrunden har universitetet i Uppsala, understött av UHÄ, vid några tillfällen
beslutat anordna viss teologisk utbildning i Norrland. Vårterminen 1991 har på
detta sätt 20 nybörjarplatser på religionsvetenskapliga linjen lokaliserats
till Umeå. Hösten 1987 startade universitetet i Uppsala också en baskurs i
religionskunskap med distansundervisning på halvfart och med den muntliga
undervisningen förlagd till Härnösand. Även detta skedde inom universitetets
planeringsram för religionsvetenskapliga linjen och bidrog till att höja
utnyttjandegraden av platserna på linjen. Eftersom det de två senaste åren inte
har funnits lika många outnyttjade platser som tidigare, har universitetet inte
utlokaliserat några platser till Härnösand innevarande läsår. Höstterminen 1990
startade däremot en baskurs i religionskunskap som uppdragsutbildning i
Härnösand med stiftsstyrelsen som beställare.
När det gäller lokalisering av grundutbildning hänvisar utskottet till vad
utskottet anförde i denna fråga i sitt betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13).
Utbildningsansvarig högskoleenhet har möjlighet att under vissa förutsättningar
förlägga en allmän utbildningslinje helt eller delvis till en annan ort än
högskoleorten. Den religionsvetenskapliga linjeutbildning som nu sker i Umeå
liksom den baskurs som 1987 anordnades i Härnösand är exempel på sådan
lokalisering beslutad av universitetet i Uppsala inom ramen för dess
planeringsram och resurser för religionsvetenskapliga linjen. Varken
universitetet i Umeå eller UHÄ förde i sina anslagsframställningar inför den nu
pågående treårsperioden fram något förslag om att religionsvetenskapliga linjen
skulle inrättas vid universitetet i Umeå och därmed bli oberoende av beslut vid
universitetet i Uppsala. Utskottet anser inte att det finns anledning för
riksdagen att under den pågående treåriga planeringsperioden för grundläggande
högskoleutbildning inrätta religionsvetenskapliga linjen vid ytterligare
högskoleenheter. Utskottet vill också peka på att frågan om anordnande av
baskurs i religionskunskap i Härnösand kan prövas av högskolan i
Sundsvall--Härnösand inom ramen för dess medel för lokala och individuella
linjer samt fristående kurser.
Frågan om fasta forskningsresurser för religionsvetenskaplig forskning
aktualiserades inte heller av vare sig universitetet i Umeå eller UHÄ i
anslagsframställningarna inför den senaste forskningspropositionen. Den
arbetsenhet för religionsvetenskaplig utbildning som nämns i motion
1990/91:Ub506 har inrättats genom beslut av universitetet i Umeå och bör även i
fortsättningen finansieras inom ramen för de medel som står till universitetets
förfogande för grundutbildning och forskning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub506, 1990/91:Ub609 och 1990/91:Ub623.
Konstnärlig utbildning
Behovet av en konsthögskola i södra Sverige tas upp i motionerna
1990/91:Ub511 (s), 1990/91:Ub547 (c) och 1990/91:Ub725 (fp) yrkande 1. I de två
sistnämnda motionerna åberopas ett förslag som universitetet i Lund framförde
med hög prioritet i anslagsframställningen inför den nu pågående
treårsperioden. Den utredning som låg till grund för förslaget hade
remissbehandlats och förslaget tillstyrkts av bl.a. de nuvarande
konsthögskolorna. UHÄ tog dock inte upp förslaget i sin anslagsframställning.
Motionärerna vill att regeringen skall framlägga förslag till en konsthögskola
med anknytning till universitetet i Lund. De anser att Lund och Malmö har goda
allmänna förutsättningar för en konsthögskola bl.a. i form av förnämliga
konsthallar, konstmuseer och en omfattande och kvalificerad galleriverksamhet
samt i form av konstvetenskapliga institutionen och arkivet för dekorativ konst
vid universitetet. I motion 1990/91:Ub511 sägs att den konst- och
designutbildning för södra Sverige som motionärerna förespråkar inte
nödvändigtvis behöver vara en traditionell högskola inom ett universitet. Det
finns enligt motionärerna sannolikt andra lösningar, varigenom man skulle kunna
vinna en skola med större konstnärlig frihet och mer konstnärligt
utvecklingsarbete än vad som är möjligt inom det traditionella
utbildningssystemets ram. Motionärerna vill ha en skola ställd under statlig
tillsyn och för vilken staten tillsammans med kommuner och landsting i södra
Sverige ansvarar ekonomiskt. En framtida högskoleutbildning torde enligt
motionärerna kunna byggas på de erfarenheter som redan vunnits genom
Forumskolorna.
Utskottet anser att den pågående översynen av den konstnärliga utbildningen i
högskolan (dir. 1990:55) bör avvaktas. Översynen omfattar all konstnärlig
utbildning som finansieras med medel från anslaget Utbildning för kultur- och
informationsyrken och är avsedd som underlag för en samlad utvecklingsplan för
högskolans konstnärliga utbildning med förslag om utbildningens mål och
inriktning, om utbildningsstrukturen samt om fördelningen av ansvar och
resurser. Regeringen avser att ta ställning till förslagen inför den
budgetperiod som inleds med budgetåret 1993/94. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub511, 1990/91:Ub547 och
1990/91:Ub725 yrkande 1.
I motion 1990/91:Ub527 (fp) framförs förslag om inrättande av högre
kammarmusikalisk utbildning i Umeå. Sådan utbildning, men förlagd till
Härnösand, föreslås även i motion 1990/91:Ub628 (mp) yrkande 5.
Vid sin behandling av motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte hänvisade
utskottet till den då aviserade och nu tillsatta utredningen för översyn av den
konstnärliga utbildningen inom högskolan. Den utvecklingsplan som översynen
skall utmynna i skall enligt direktiven rymmas inom ramen för de samlade
resurser som redan står till förfogande för utbildningen. Översynen skall bl.a.
behandla utbildningsstrukturen i stort, nämligen dels förhållandet mellan
grundutbildning, påbyggnadsutbildning samt kurser för fortbildning och
vidareutbildning av redan yrkesverksamma, dels uppdelningen av
grundutbildningen på skilda utbildningslinjer och deras omfattning och
dimensionering. Utskottet anser att resultatet av översynen bör avvaktas,
varför riksdagen bör avslå motionerna 1990/91:Ub527 och 1990/91:Ub628 yrkande
5.
Enligt motion 1990/91:Ub502 (s) behövs en uppräkning av
grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö. Resurstilldelningen har
enligt motionärerna minskat med 25 % sedan 1984/85, vilket hämmar högskolans
utveckling och negativt påverkar musiklivet i regionen.
Utskottet konstaterar att frågan om resursfördelningen inom universitetet i
Lund, till vilket musikhögskolan i Malmö hör, avgörs av universitetsstyrelsen.
Enligt vad utskottet erfarit pågår inom riksrevisionsverket ett
granskningsprojekt rörande musikhögskolan i Stockholm. I detta projekt ingår
även en generell granskning av högre musikutbildning med avseende på
prioritering och fördelning mellan musikhögskolor. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub502.
Frågan om inrättande av en statligt stödd dockteaterutbildning tas upp i
motion 1990/91:Ub648 (fp). Motionärerna har noterat att frågan, som
aktualiserades redan på 1970-talet, tagits upp av den särskilda utredaren av
dramatiska institutets verksamhet, och att hans förslag nu överlämnats till
utredningen angående den konstnärliga utbildningen i högskolan. De begär att
riksdagen skall ge regeringen till känna att frågan inte ännu en gång får rinna
ut i sanden.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande. De
studerande vid Marionetteaterns dockspelarutbildning har genom beslut av
regeringen fått rätt till studiemedel under en begränsad period, i avvaktan på
att statlig utbildning kommer till stånd. Utskottet anser inte att riksdagen
bör föregripa den pågående utredningen utan föreslår att riksdagen avslår
motionen.
Kulturvård m.m.
Betydelsen av en god kulturvård framhålls i motionerna 1990/91:Ub604 (m)
yrkande 1 och 1990/91:Ub629 (m). En god vård av byggnader, bebyggelsestrukturer
samt övriga nationella kulturprodukter är angelägen ur såväl ekonomisk och
teknisk som social och kulturell synpunkt. De senaste decennierna har en
accelererande nedbrytning kunnat iakttas, orsakad av bl.a. luftföroreningar.
Motionärerna understryker vikten av kunskaper om äldre byggnadsteknik och
materialteknik. Det krävs en kunskapsuppbyggnad i samklang mellan teknikområden
och humaniora.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av insatser för att vårda
det gemensamma kulturarvet. Flera åtgärder har vidtagits på utbildnings- och
forskningsområdet under senare år med detta syfte. En professur i
restaureringskonst inrättades vid konsthögskolan i Stockholm år 1986. Året
därpå inrättades en ettårig påbyggnadsutbildning i samma ämne, avsedd främst
för arkitekter och civilingenjörer. Den bebyggelseantikvariska linjen vid
universitetet i Göteborg, som omvandlades från lokal till allmän
utbildningslinje år 1986, ger utbildning bl.a. för byggnadsantikvariska,
samhällsplanerande och kulturvårdande arbetsuppgifter. Forskningen för
kulturmiljövården kommer enligt beslut vid föregående riksmöte att förstärkas
med sammanlagt 10 milj.kr. under perioden 1990/91--1992/93, vilket innebär mer
än sexdubbling av anslagsnivån sedan 1989/90. Riksdagen har nyligen i
skollagens 1 kap. 2 och 9 §§ slagit fast att alla som verkar inom det
offentliga skolväsendet skall främja respekt för vår gemensamma miljö. I
miljöpropositionen framhålls vikten av miljökunskap i all utbildning. Inom
yrkesutbildningen är det önskvärt, anför regeringen, att en direkt knytning
mellan de tekniska och naturvetenskapliga miljöperspektiven och
yrkesämnena sker (miljöprop. s. 206). Utskottet utgår från att detta får
genomslag bl.a. inom byggprogrammet i den nya gymnasieskolan. I detta program
avses eleverna bl.a. få möjlighet att välja en hantverksbetonad profilering,
vilket enligt utskottets mening kommer att kunna få positiv betydelse från
kulturvårdssynpunkt.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att de tillkännagivanden som
föreslås i motionerna 1990/91:Ub604 yrkande 1 och 1990/91:Ub629 inte är
påkallade, varför yrkandena avstyrks.
I motion 1990/91:Ub604 (m) tas särskilt forskning och forskarutbildning
inom ämnesområdet kulturvård upp. Det behövs en tvärvetenskaplig inriktning
av ämnet (yrkande 2). Motionärerna framhåller också vikten av resurser för
forskarutbildning vid institutionen för kulturvård vid universitetet i Göteborg
(yrkande 3). Enligt motionärerna behöver den grundläggande utbildningen på
bebyggelseantikvariska linjen och konservatorslinjen samt den
museivetenskapliga utbildningen en forskningsöverbyggnad som är
tvärvetenskaplig. Man önskar en bred temaorienterad forskarutbildning. Den
tvärvetenskapliga ansatsen har enligt motionärerna skapat svårigheter att
intressera forskningsråden för att ge anslag till verksamheten, som i stor
utsträckning därför finansierats av andra än traditionella forskningsråd, bl.a.
Volvo och Göteborgs kommun.
Utskottet hänvisar till vad som nyss anförts om uppbyggnaden av
forskningsresurser för kulturmiljövården. Det särskilda anslaget till sådan
forskning disponeras av riksantikvarieämbetet. Därutöver disponerar
byggforskningsrådet, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
forskningsrådsnämnden och Riksbankens jubileumsfond över anslagsmedel som bl.a.
används för forskning med den inriktning som avses i motionen. Riksdagen beslöt
vid föregående riksmöte vidare om en förstärkning av det humanistiska
fakultetsanslaget vid de fem universitet som har sådan fakultet, bl.a.
universitetet i Göteborg. Denna s.k. särskilda fakultetsresurs, som budgetåret
1991/92 omfattar 1,5 milj.kr. per universitet och påföljande år utökas med 3,5
milj.kr. per universitet, skall användas för koncentrerade förstärkningar för
en tid av sex år. De som erhåller denna resurs skall kunna skapa kreativa
forskningsmiljöer, så att vetenskapliga resultat av god internationell klass
kan åstadkommas. Utöver detta har humanistiska fakulteten vid universitetet i
Göteborg fr.o.m innevarande budgetår tilldelats 1,5 milj.kr. i förstärkning som
ett led i storstadspolitiken. Utskottet har erfarit att universitetet i
Göteborg inför budgetåret 1991/92 har tilldelat institutionen för kulturvård
vissa medel ur det sålunda utökade anslaget till humanistiska fakulteten.
Kulturvård har samtidigt inrättats som ämne för forskarutbildning.
Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3.
En påbyggnadslinje för bebyggelseantikvarisk utbildning bör enligt motion
1990/91:Ub615 (c) yrkande 1 efter hand inrättas.
Utskottet konstaterar att möjlighet finns för universitetet i Göteborg att
inom ramen för sitt anslag till lokala och individuella linjer samt fristående
kurser inrätta en sådan påbyggnadsutbildning, om man bedömer att behov
föreligger och att resurser finns. Liksom bebyggelseantikvariska linjen först
kom till som en lokal linje är det naturligt att en eventuell
påbyggnadsutbildning kommer till stånd i samma ordning. Det ankommer i så fall
på universitetet i Göteborg att besluta i frågan. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub615 yrkande 1.
Journalistutbildning
Stark kritik mot högskolans journalistutbildning framförs i motion
1990/91:Ub574 (m). Motionären anser att de svenska etermediernas
nyhetsförmedling är undermålig och ger en snedvriden bild av verkligheten.
Journalistutbildningen måste förbättras genom stöd till nya fristående
alternativ, som i större utsträckning bygger på en kombination av akademisk
universitetsutbildning och mer specialiserad journalistutbildning. I
förlängningen av en sådan utveckling bör journalisthögskolan läggas ner.
Utskottet erinrar om att journalistutbildningen reformerades så sent som
1989. Den nya journalistlinjen har två varianter, en om 40 poäng för studerande
med tidigare högskoleutbildning och en om 120 poäng. En kombination av
akademisk universitetsutbildning och specialiserad journalistutbildning finns
alltså numera som en reguljär utbildningsväg. De lokala högskolemyndigheterna
har ansvar för att utbildningen håller god kvalitet. UHÄ har i uppdrag att
utvärdera högskolans verksamhet. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub574.
Museiutbildning
Behovet av fortbildning och vidareutbildning inom museiområdet påtalas i
motion 1990/91:Ub644 (m). Motionären anser att regeringen borde ha ställt sig
bakom UHÄs förslag till fortbildning och vidareutbildning av museitjänstemän
och anser att ansvarsmuseernas invändningar, som åberopas i propositionen, inte
är hållbara.
Utskottet vill med anledning av detta yrkande anföra följande.
UHÄ redovisade i februari 1989 resultatet av ett regeringsuppdrag om
samordnad fortbildning och vidareutbildning av museitjänstemän. UHÄ föreslog en
försöksverksamhet vid universitetet i Umeå under en treårsperiod med start
budgetåret 1990/91. Verksamheten skulle enligt förslaget omfatta minst sex
kurser årligen i internatform med 1--2 veckors intensivutbildning med ca 15
deltagare i varje kurs. Högskolan skulle förutom för utbildning stå för resor,
kost och logi. Kostnaderna beräknades för budgetåret 1990/91 till 800 000 kr.
Regeringen beredde ansvarsmuseerna tillfälle att yttra sig över förslaget. I
budgetpropositionen konstaterar regeringen att ansvarsmuseerna haft
invändningar bl.a. mot lokaliseringen till Umeå. Regeringen drar slutsatsen att
det inte är lämpligt att genomföra verksamheten i den föreslagna formen.
Utskottet anser att stort avseende måste fästas vid ansvarsmuseernas
bedömning när det gäller en fortbildnings- och vidareutbildningsverksamhet
avsedd för museisektorn och som dessutom medför betydande kostnader inom
högskolan. Motionsyrkandet avstyrks.
Planeringsramar och anslag till utbildning för kultur- och informationsyrken
Utskottet tillstyrker att riksdagen fastställer planeringsramar för
sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92
i enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen.
I budgetpropositionen beräknas anslaget till Utbildning för kultur- och
informationsyrken till 334 468 000 kr.
I motion 1990/91:Ub615 (c) yrkande 2 föreslås att 2 milj.kr. skall anslås
till bebyggelseantikvariska linjen vid universitetet i Göteborg.
Utskottet hänvisar till vad som i det föregående (s. 59) anförts om de lokala
högskolemyndigheternas ansvar för fördelningen av tillgängliga medel mellan
olika utbildningar. Yrkandet avstyrks.
Med hänvisning till vad som anförts under anslaget Utbildning för tekniska
yrken föreslår utskottet, som i övrigt inte har något att invända mot
regeringens förslag, att riksdagen till Utbildning för kultur- och
informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
(334468000 + 1364000 [återföring av besparing i budgetprop.] =)
335832000kr.
7. D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
Planeringsramar och anslagsbelopp
I budgetpropositionen föreslås under detta anslag planeringsramar omfattande
sammanlagt 39 935 årsstudieplatser och ett anslagsbelopp på 739826000kr.
Jämfört med innevarande budgetår innebär förslaget att vissa medel överförs
till anslagen D 5. Utbildning för tekniska yrken resp. D 9. Utbildning för
kultur- och informationsyrken för att finansiera inrättandet av ytterligare
platser i försöksverksamheten med tvåårig ingenjörsutbildning resp. utbyggnaden
av informationslinjen som allmän utbildningslinje. Planeringsramarna under
detta anslag förändras i konsekvens härmed. Vidare beräknas medel och
årsstudieplatser för den fortsatta utbyggnaden av vissa lokala linjer för
teknisk utbildning vid högskolorna i Bergslagen. Detta sker genom omfördelning
inom ramen för förevarande anslag, varigenom anslagsposterna Till UHÄs
disposition och Till regeringens disposition minskas med sammanlagt 4,7
milj.kr.
I tillväxtpropositionen föreslås att detta anslag under budgetåren
1991/92--1993/94 tillförs medel svarande mot ytterligare sammanlagt ca 1 050
årsstudieplatser, fördelade med en tredjedel på vardera av de tre budgetåren.
I miljöpropositionen föreslås att anslaget tillförs 9070000kr. för att
finansiera dessa 350 ytterligare årsstudieplatser budgetåret 1991/92 och att
planeringsramarna utökas med dessa platser. Därutöver föreslås att 4 milj.kr.
under detta anslag skall ställas till UHÄs förfogande för stöd- och
stimulansåtgärder för att integrera miljöstoffet i den ordinarie utbildningen.
Denna insats föreslås finansieras dels genom att 2milj.kr. överförs från
anslaget D 5, dels genom att 2 milj.kr. omfördelas inom ramen för
förevarande anslag. Vidare föreslås att 1 120 000 kr. överförs från
anslagsposten till universitetet i Umeå under detta anslag till anslaget D 5
för att finansiera ytterligare platser på miljö- och hälsoskyddslinjen.
Dessutom föreslås att 4 230 000 kr. överförs från detta anslag till
anslaget D 5 för att finansiera kompletteringsutbildning i miljö- och
hälsoskydd. Inga förändringar av planeringsramarna under detta anslag föreslås
med anledning av dessa överföringar, som således har karaktär av besparingar. I
miljöpropositionen beräknas anslaget till 745 546 000 kr.
I kompletteringspropositionen föreslås att de tidigare föreslagna
planeringsramarna under detta anslag ökas med 4 700 årsstudieplatser, fördelade
mellan samtliga statliga högskoleenheter, och att under anslaget anvisas
144750000 kr. utöver vad som föreslagits i miljöpropositionen.
Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1990/91:Ub575 yrkande 5 att
riksdagen till detta anslag anvisar 390 milj.kr. utöver regeringens förslag i
budgetpropositionen. I motion 1990/91:Ub824 (m) föreslås att 90 milj.kr.
överförs till detta anslag från anslaget B 6. Fortbildning (yrkande 30) och 300
milj.kr. från anslaget B 18. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska
miljön i skolorna (yrkande 31), varigenom detta anslag föreslås uppgå till
1129826000kr. (yrkande 34). I yrkande 32 i samma motion föreslås att 40
milj.kr. av medlen skall disponeras för en ny, på ämnesstudier grundad
utbildning av lärare för årskurserna 4--9 i grundskolan. Enligt motion
1990/91:Ub560 yrkande 6 bör alla lärare få erbjudande om att delta i en
sammanhållen ämnesinriktad fortbildning om sammanlagt minst 20 poäng under en
tioårsperiod. Med hänvisning till detta påtalas i motion 1990/91:Jo105 (m)
yrkande 33 behovet av fördjupade ämneskunskaper i biologi, kemi och fysik. I
övrigt bör den föreslagna utökningen av detta anslag användas för ett ökat
antal utbildningsplatser på fristående kurser samt en allmän
kvalitetsförstärkning av dessa (motion 1990/91:Ub824 yrkande 33). Med anledning
av kompletteringspropositionen konstateras i motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 7
att den av regeringen föreslagna ökningen inte räcker för att tillföra
arbetsmarknaden välutbildad arbetskraft i tillräcklig omfattning liksom inte
heller för att skapa den bas som krävs för rekrytering till forskarutbildning.
Centerpartiet föreslår, med hänvisning till behovet av kompetensutveckling
inom näringslivet, i motionerna 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33 samt
1990/91:Ub76 yrkande 11 att riksdagen under detta anslag anvisar 55 milj.kr.
utöver regeringens förslag i budget- resp. tillväxtpropositionen.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1990/91:Ub693 yrkande 12 att riksdagen under
detta anslag anvisar 85 milj.kr. för inrättande av fristående kurser utöver vad
regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
Miljöpartiet föreslår i motion 1990/91:Ub813 yrkande 25 att riksdagen under
detta anslag anvisar 10 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit i
budgetpropositionen.
Förslag om ytterligare medel under detta anslag för att kompensera
överföringarna till anslaget D 5 för finansiering av tvåårig
ingenjörsutbildning framförs i ett antal motioner. Motionerna 1990/91:Ub47 (s)
och 1990/91:Ub705 (s) gäller högskolan i Eskilstuna--Västerås, motionerna
1990/91:Ub46 (s) och 1990/91:Ub619 (s) högskolan i Falun--Borlänge, motion
1990/91:Ub74 (c) yrkande 1 högskolan i Gävle--Sandviken, motionerna
1990/91:Ub50 (s) yrkande 1, 1990/91:Ub58 (m, c) yrkande 1, 1990/91:Ub59 (fp)
yrkande 4, 1990/91:Ub649 (c, m) yrkande 4 och 1990/91:Ub653 (fp) högskolan i
Jönköping (gäller även överföringen avseende informationslinjen), motionerna
1990/91:Ub531 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub564 (s) yrkande 2 högskolan i
Trollhättan--Uddevalla och motion 1990/91:Ub654 (s) universitetet i Umeå. I
sistnämnda motion påtalas att resurser för den nuvarande lokala energilinjen
inte bör dras in fr.o.m. budgetåret 1992/93.
I övrigt föreslås i motionerna förstärkningar för enskilda högskoleenheter
enligt följande. I motion 1990/91:Ub581 (c) föreslås 25 milj.kr. utöver
regeringens förslag att fördelas till mindre och medelstora högskolor. I
motionerna 1990/91:Ub42 (c) och 1990/91:Ub582 (c) föreslås förstärkning till
högskoleutbildningen på Gotland. I motion 1990/91:Ub61 (s) yrkande 1 påtalas
behovet av ökade medel under detta anslag till högskolan i
Eskilstuna--Västerås. Högskolan i Gävle--Sandviken bör enligt motion
1990/91:Ub656 (s) yrkande 1 tillföras ytterligare medel för att möta
utbildningsbehoven framför allt i Hälsingland och för att kunna nå ut med
riksunik utbildning genom distansundervisning. Behovet av ökade
utbildningsinsatser vid universitetet i Linköping framhålls i motion
1990/91:Ub68 (s). I motion 1990/91:Ub716 (m) föreslås ett tillskott av 18
milj.kr. till högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona--Ronneby inom ramen
för den av moderata samlingspartiet föreslagna totala ökningen av detta anslag
med 390 milj.kr. I motionerna 1990/91:Ub51 (c) yrkande 5 och 1990/91:Ub86 (c)
begärs utökning av detta anslag till högskolan i Kalmar för att möjliggöra
utökat platsantal på den lokala linjen för miljö- och naturresursplanering. I
motion 1990/91:Ub602 (c) begärs en ökning för högskolan i Karlskrona--Ronneby
med 1 051 000 kr. Motionerna 1990/91:Ub69 (fp) och 1990/91:Ub70 (s) påtalar att
högskolan i Kristianstad ej fått del av ökningsförslagen i
tillväxtpropositionen och pläderar för utbildningsmässiga satsningar i östra
Skåne. I motion 1990/91:Ub73 (c) yrkande 2 begärs ytterligare 430 000 kr. till
högskolan i Växjö under detta anslag. Enligt motion 1990/91:Ub65 (s) behövs
bl.a. förstärkningar av detta anslag för Chalmers tekniska högskola och de nya
mindre högskolorna i Västsverige. I motion 1990/91:Ub43 (c) yrkande 2 begärs
ytterligare 1 milj.kr. vardera under detta anslag till högskolorna i
Trollhättan--Uddevalla, Borås, Skövde och Halmstad. I motionerna 1990/91:Ub43
(c) yrkande 3 och 1990/91:Ub48 (c) yrkande 3 begärs ytterligare 0,5 milj.kr.
till högskolan i Borås för uppbyggnad av en biblioteksfunktion resp. för
fristående kurser. För fortbildning och vidareutbildning begärs ytterligare
medel under detta anslag till högskolan i Karlstad i motionerna 1990/91:Ub52
(c) yrkande 1, 1990/91:Ub545 (m) yrkande 1, 1990/91:Ub631 (c) yrkande 1 och
1990/91:Ub684 (s) yrkande 1. Vikten av såväl lokala linjer som fristående
kurser framhålls i ett antal motioner om förstärkningar till högskolan i
Skövde, nämligen 1990/91:Ub41 (m), 1990/91:Ub64 (s) yrkande 2, 1990/91:Ub503
(s) yrkande 5, 1990/91:Ub541 (c) yrkande 5, 1990/91:Ub576 (m) och 1990/91:Ub671
(fp) yrkande 5. I motion 1990/91:Ub40 (s) föreslås att högskolan i
Trollhättan--Uddevalla skall få del av satsningarna i tillväxtpropositionen,
bl.a. under detta anslag. Enligt motionerna 1990/91:Ub659 (fp) och
1990/91:Ub689 (s) bör universitetet i Umeå tilldelas ytterligare medel under
detta anslag för att möjliggöra fortsatt utbildning i ryska, en verksamhet som
startat vårterminen 1990 med donationsmedel från Umeå kommun inom ramen för en
vänortssatsning. Med hänvisning till att de särskilda medlen ur
Norrbottenssatsningen, som högskolan i Luleå efter beslut av regeringen har
kunnat disponera sedan budgetåret 1988/89, tar slut under 1991/92 begärs i
motionerna 1990/91:Ub641 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub811 (s) yrkande 2 en
ökning av medlen under detta anslag till högskolan i Luleå.
De i miljöpropositionen föreslagna omfördelningarna mellan och inom anslag
för att finansiera utökad utbildning i miljö- och hälsoskydd och stöd- och
stimulansåtgärder för att integrera miljöstoffet i den ordinarie utbildningen
avvisas i motionerna 1990/91:Ub89 (c) yrkandena 2, 3, 4 och 5 samt 1990/91:Ub90
(v) yrkande 1.
I motion 1990/91:Ub81 (s) bejakas att finansieringen av det utökade
platsantalet på miljö- och hälsoskyddslinjen budgetåret 1991/92 sker i form av
en omfördelning inom ramen för anslagen till universitetet i Umeå, dock om
möjligt utan att detta drabbar LIF-anslaget. För att långsiktigt säkra
utbildningen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer och vidareutveckla
distansundervisningen bör dock enligt motionären ytterligare medel tillföras i
kommande budgetar. Enligt motion 1990/91:Ub83 (fp) bör finansering av den
föreslagna utökningen av miljö- och hälsoskyddsutbildningen ske utan att det
drabbar utbildningen vid universitetet i Umeå.
Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt regeringens förslag i
tillväxt- och miljöpropositionerna om ökade planeringsramar och medel för dessa
under detta anslag, dels föreslagit att ytterligare 3685 årsstudieplatser
till en kostnad av 103 180 000 kr. skall tillkomma budgetåret 1991/92.
Dessa har fördelats mellan samtliga statliga högskoleenheter utom Karolinska
institutet. Utskottet har vidare föreslagit att juristlinjen 180 poäng inrättas
vid universitetet i Göteborg och finansieras genom överföring av 1 787 000
kr. från detta anslag till anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken.
Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det föregående
under anslaget Utbildning för tekniska yrken och under detta anslag, att
riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt
motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43
yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3,
1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1,
1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1,
1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69,
1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76
yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2
delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande 5,
1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1,
1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5,
1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602,
1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649
yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1,
1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689,
1990/91:Ub693 yrkande 12, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705,
1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824
yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 samt 1990/91:Jo105 yrkande 33 och med avslag på
motion 1990/91:Ub191 yrkande 7 till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
(745546000 + 3127000 [återföring av besparing i budgetprop.] +
2000000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 1120000 [återföring av
besparing i miljöprop.] + 4230000 [återföring av besparing i miljöprop.] --
1787000 [juristutb. i Göteborg] + 103180000 [nya platser] =)
857416000kr.
Utskottet förordar vidare att de av regeringen i miljöpropositionen
föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 utökas med 3685
årsstudieplatser och att regeringen bemyndigas att ändra planeringsramen för
universitetet i Göteborg motsvarande medelsöverföringen avseende juristlinjen.
Vissa övriga utbildningsfrågor
I motion 1990/91:Ub534 (fp) hemställs att riksdagen skall ge regeringen till
känna att utbildning i arkivkunskap bör inrättas vid högskolan i Borås.
Liksom föredragande statsrådet (budgetpropositionen s. 167) anser utskottet
att det bör ankomma på högskolan i Borås att avgöra om högskolan inom ramen
för sitt LIF-anslag skall anordna utbildning i arkivkunskap. Utskottet
avstyrker motionen.
Förslag om utbildning i aktiv terapi bör begäras hos regeringen enligt
motion 1990/91:Ub548 (mp). Motionärerna hänvisar till en treårig
försöksverksamhet som pågår inom Sigtuna/Upplands Väsby psykiatriska sektor,
där olika utövare av konstnärliga terapiformer bildar ett team. Utbildning av
detta slag bör, anförs det i motionen, bedrivas i högskolemässiga former.
Utskottet anser inte att det finns underlag för något ställningstagande från
riksdagens sida till behovet av sådan utbildning, varför riksdagen bör avslå
yrkandet.
En utbildning i hantverkskunskap på eftergymnasial nivå bör enligt
motionerna 1990/91:Ub318 (c, fp) och 1990/91:Ub678 (s) komma till stånd vid
Citadellet i Landskrona i samarbete med universitetet i Lund, enligt den
förstnämnda motionen som försöksverksamhet.
Liksom vid sin behandling av motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte
(1989/90:UbU24 s. 6) hänvisar utskottet till möjligheterna för
högskoleenheterna att själva inrätta lokala linjer och fristående kurser inom
ramen för anvisade medel under detta anslag. Yrkandena avstyrks.
I motion 1990/91:Ub642 (c) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag om kulturmiljövårdsutbildning vid högskolan i Karlstad. Sådan finns
enligt motionärerna för närvarande endast vid universitetet i Stockholm. I
motion 1990/91:Ub643 (m) föreslås att högskolan i Karlstad skall ges i uppdrag
att närmare utreda behov, inriktning och utbildningens uppläggning för en
lokal utbildningslinje för natur- och kulturvetare.
Enligt utskottets mening kan utbildning i kulturmiljövård anordnas vid
högskolan i Karlstad såsom fristående kurs på samma sätt som nu sker vid
universitetet i Stockholm. Det finns inte anledning för riksdagen att göra
uttalanden om vilka fristående kurser och lokala linjer som skall anordnas vid
en viss högskoleenhet. Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.
Enligt motion 1990/91:Ub583 (s) finns i Gävle en samlad kompetens som gör det
lämpligt att en framtida mäklarutbildning placeras vid högskolan i
Gävle--Sandviken. Utbildningen av fastighetsmäklare behandlas i en utredning
inom justitiedepartementet. I avvaktan på eventuella förändringar i kravet på
mäklarutbildning bör man enligt motionärerna inrikta sig på en frivillig
utbildning på högskolenivå.
Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i denna fråga,
innan den åberopade utredningen inom justitiedepartementet har slutförts.
Yrkandet avstyrks.
Behovet av en linje för rehabiliteringsingenjörer tas upp i motion
1990/91:Ub681 (s). Motionärerna hänvisar till ett förslag om en påbyggnadslinje
om 40 poäng, byggande på tekniska 80-poängslinjer, som utarbetats i samarbete
med högskolan i Falun--Borlänge. Linjen bör enligt motionärerna anordnas som
försöksverksamhet budgetåret 1991/92 och fr.o.m. hösten 1992 inordnas i
högskolans kursprogram.
Utskottet har inhämtat att regeringen genom beslut den 18 april 1991 har
anslagit 1 milj.kr. till försöksverksamhet av detta slag. Det finns därför inte
någon anledning för riksdagen att nu göra det tillkännagivande som begärs i
motionen, varför yrkandet avstyrks.
I motion 1990/91:Ub522 (s) föreslås att ett nytt ämne
skuldsaneringsrätt skall inrättas inom högskolan och att UHÄ skall ges i
uppdrag att närmare utarbeta vilka moment som bör ingå i ämnet.
Utskottet erinrar om att riksdagen inte fattar beslut om att inrätta ämnen
inom den grundläggande högskoleutbildningen. Yrkandet avstyrks.
Ett sommaruniversitet på Höga Kusten skulle enligt motion 1990/91:Ub628
(mp) yrkande 8 skapa möjligheter att varva rekreation och studier.
Utskottet erinrar om att riksdagen inte tar ställning till var
högskoleenheterna skall förlägga undervisningen på de allmänna linjer och
påbyggnadslinjer de har ansvar för eller på lokala linjer eller fristående
kurser. Riksdagen bör därför avslå yrkandet.
8. Övriga frågor
Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:UbU11 (s. 25)
tillstyrkt regeringens förslag till anslagsbelopp under Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m. (anslaget D 4). Under detta anslag beräknas bl.a.
medel till rådet för grundutbildning inom UHÄ, för vilket i
budgetpropositionen beräknats 6 823 000 kr. Utskottet har sedermera erfarit att
grundutbildningsrådets verksamhet rönt stort intresse bland högskoleenheterna
och att de inkomna ansökningarna om bidrag till projekt för utveckling av
grundutbildningen sammanlagt uppgår till belopp som vida överstiger vad de
hittills anvisade medlen räcker för. Utskottet anser det befogat att
grundutbildningsrådets resursram ökas med 5 milj.kr. budgetåret 1991/92 och
föreslår att riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut, till Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på (78697000 + 5000000=) 83697000kr.
I motion 1990/91:Ub90 (v) föreslås att universitetet i Umeå skall ges i
uppdrag att utarbeta förslag i syfte att öppna nya studievägar för arbete
inom miljösektorn (yrkande 2) och att 1 milj.kr. skall anvisas för denna
utredning (yrkande 3).
Utskottet hänvisar till den utredning som UHÄ redovisade förra året
(Utbildningar inom miljöområdet -- nuvarande utbildningar, framtida behov,
UHÄ-rapport 1990:6) och till vad som i miljöpropositionen (s.210 f.) anförts
om miljöinriktningar inom matematisk-naturvetenskapliga linjen. Införande av
särskilda inriktningar inom allmänna utbildningslinjer liksom anordnandet av
fristående kurser ligger inom berörda högskolemyndigheters beslutsområde,
varför det föreslagna uppdraget till universitetet i Umeå enligt utskottets
mening inte behövs. Yrkandena avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen
1. beträffande dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning
budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 2, 1990/91:Ub77
yrkande 1 och 1990/91:Ub693 yrkandena 10, 11 och 12, samtliga delvis, med
anledning av proposition 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub543,
1990/91:Ub696 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub722 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 1, 1990/91:Ub89 yrkande 1, 1990/91:Ub575
yrkande 4, 1990/91:Ub693 yrkandena 6, 8 och 9, samtliga delvis, och
1990/91:Ub696 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. beträffande ytterligare ökning av den grundläggande
högskoleutbildningens dimensionering 1992/93
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 4 och
1990/91:Ub813 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
3. beträffande högskolans dimensionering för planeringsperioden
1993/94--1995/96
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande ökningarnas fördelning mellan regioner och orter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 6, med anledning
av propositionerna 1990/91:87 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub49,
1990/91:Ub51 yrkande 1, 1990/91:Ub53, 1990/91:Ub54, 1990/91:Ub60, 1990/91:Ub75,
1990/91:Ub76 yrkande 3, 1990/91:Ub79, 1990/91:Ub319, 1990/91:Ub531 yrkande 6,
1990/91:Ub533 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 1, 1990/91:Ub595, 1990/91:Ub649
yrkande 1, 1990/91:Ub677 yrkande 1, 1990/91:Ub719 yrkande 1 och 1990/91:Ub727
samt med avslag på motion 1990/91:Ub197 yrkande 7 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande utbyggnad av högskoleutbildning i Stockholms län
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub719 yrkande 4 och 1990/91:Ub826
yrkande 2,
6. beträffande ytterligare resurser för lokaler och utrustning
att riksdagen dels med bifall till proposition 1990/91:150 under åttonde
huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40100000 kr. utöver
vad som föreslagits i proposition 1990/91:100, dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående motsvarande resursbehov för
de följande åren,
D 5. Utbildning för tekniska yrken
7. beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub89 yrkandena 7, 8 delvis och
9, 1990/91:Ub504, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub569, 1990/91:Ub631 yrkande
2, 1990/91:Ub684 yrkande 2, 1990/91:Ub696 yrkande 27 och 1990/91:Ub813 yrkande
18 fastställer planeringsram i enlighet med vad som förordats i proposition
1990/91:90,
res. 1 (c)
8. beträffande övriga frågor rörande miljö- och hälsoskyddsutbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub636 och 1990/91:Ub813 yrkandena 20
och 21,
9. beträffande miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 4 och 1990/91:Ub88 yrkandena 1
och 2 delvis,
res. 2 (fp)
res. 3 (mp)
10. beträffande lokalisering av civilingenjörsutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub52 yrkande 2, 1990/91:Ub599 och
1990/91:Ub631 yrkande 3,
11. beträffande planeringsramar för civilingenjörsutbildning
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub44 och 1990/91:Ub587
fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition
1990/91:90,
12. beträffande dimensionering av ingenjörsutbildning
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 samt motionerna
1990/91:Ub43 yrkande 1, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub50 yrkande 2,
1990/91:Ub58 yrkande 2, 1990/91:Ub59 yrkande 3, 1990/91:Ub61 yrkande 2,
1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub601, 1990/91:Ub649 yrkande 2, 1990/91:Ub652
yrkande 2 och 1990/91:Ub663 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub40 delvis,
1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub48 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub51 yrkande 2,
1990/91:Ub59 yrkande 2, 1990/91:Ub64 yrkande 1, 1990/91:Ub68 delvis,
1990/91:Ub71, 1990/91:Ub74 yrkande 2, 1990/91:Ub531 yrkande 4, 1990/91:Ub580
yrkande 1 och 2 delvis, 1990/91:Ub614, 1990/91:Ub652 yrkande 1, 1990/91:Ub682
och 1990/91:Ub699 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13. beträffande särskilda resurser för flygingenjörsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub817 yrkande 3,
14. beträffande utbildning i polymerteknik i Kristianstad
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub725 yrkande 2,
15. beträffande planeringsramar för matematisk- naturvetenskapliga linjen
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet
med vad som förordats i proposition 1990/91:90,
16. beträffande planeringsramar i övrigt
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub638 fastställer planeringsramar
i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
17. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub89
yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis,
med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande
1 delvis samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2, 1990/91:Ub89
yrkande 8 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, samtliga delvis, dels till Utbildning
för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1480014000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om konsekvenskostnader,
res. 4 (fp) - villk. 2
res. 5 (c) - villk. 1
18. beträffande pris- och löneomräkning av högskoleanslagen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. beträffande arkitektutbildning i Norrland
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub507, 1990/91:Ub584 och
1990/91:Ub613,
20. beträffande förlängning av textila utbildningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub588,
21. beträffande lokalisering av YTH-utbildningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub72 yrkande 1,
22. beträffande utbildningsplanefrågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub628 yrkande 4, 1990/91:Ub639
yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub805,
D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
23. beträffande förändringar i ekonomutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 16 och 1990/91:Ub813
yrkande 19,
res. 6 (m)
res. 7 (mp)
24. beträffande dimensionering och lokalisering av ekonomlinjen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub59 yrkande 1, 1990/91:Ub503 yrkande
1, 1990/91:Ub541 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 3, 1990/91:Ub651,
1990/91:Ub671 yrkande 1, 1990/91:Ub696 yrkande 28 och 1990/91:Ub699 yrkande 1,
25. beträffande högskolelinje anpassad för detaljhandeln
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub697,
26. beträffande juristutbildning vid universitetet i Umeå
att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna
1989/90:Ub539, 1989/90:Ub599 och 1989/90:Ub825 yrkande 39 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. beträffande inrättande av juristlinjen 180 poäng vid universitetet i
Göteborg
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub706 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1990/91:Ub530, 1990/91:Ub667, 1990/91:Ub709 yrkande 1
och 1990/91:Ub722 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
28. beträffande utökning av psykologlinjen vid universitetet i Umeå samt
inrättande vid universitetet i Linköping
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub196, 1990/91:Ub664 och
1990/91:Ub693 yrkande 11, båda delvis,
29. beträffande systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub503 yrkande 4, 1990/91:Ub541
yrkande 2, 1990/91:Ub576 delvis och 1990/91:Ub671 yrkande 4,
30. beträffande förlängning av turismlinjen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub592,
31. beträffande utbildning av guider
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub692,
res. 8 (fp)
32. beträffande yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsindustrin
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub521,
33. beträffande planeringsramar för juristlinjen, psykologlinjen och
sociala linjen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 11 delvis
fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet
förordat,
34. beträffande planeringsramar i övrigt
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet
med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
35. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub706 yrkande 2 och
1990/91:Ub709 yrkande 2, med anledning av proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub646, 1990/91:Ub670 och 1990/91:Ub693 yrkande 14
till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 575314000kr.,
D 7. Utbildning för vårdyrken och D 11. Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.
36. beträffande tandhygienistlinjen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100, med anledning av
motionerna 1990/91:Ub621 och 1990/91:Ub673 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1990/91:Ub698 yrkande 2 och 1990/91:Ub707 bemyndigar regeringen att
den 1 juli 1992 förlänga tandhygienistlinjen med 40 poäng till 80 poäng,
37. beträffande tandteknikerlinjen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med anledning av
motion 1990/91:Ub673 yrkande 1 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992
inrätta en allmän utbildningslinje, tandteknikerlinjen, om 120 poäng,
38. beträffande möjligheter för baltiska studenter att studera odontologi i
Sverige
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:U204 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. beträffande översyn av de medellånga vårdutbildningarna att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub568 yrkande 2, 1990/91:Ub645 yrkandena 1
och 2, 1990/91:Ub657, 1990/91:Ub696 yrkande 29, 1990/91:Ub698 yrkande 1,
1990/91:Ub711, 1990/91:Ub813 yrkande 17 delvis och 1990/91:Ub816 yrkandena 1,
4, 5, 6, 7, 8 och 9,
41. beträffande huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 1,
1990/91:Ub696 yrkande 19 och 1990/91:Ub816 yrkandena 12 och 13 samt med avslag
på motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 2, 1990/91:Ub567, 1990/91:Ub589,
1990/91:Ub679 och 1990/91:Ub813 yrkande 17 (delvis) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
42. beträffande inrättande av sjukgymnastutbildning vid Hälsohögskolan i
Jönköping
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub524 och 1990/91:Ub568 yrkande 1,
43. beträffande logopedlinjens längd
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bemyndigar regeringen
att förlänga logopedlinjen med 40 poäng till 160 poäng,
44. beträffande innehållet i vissa vårdutbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub586, 1990/91:Ub622 och
1990/91:Ub806,
45. beträffande friskvårdspedagogisk linje
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub594 och 1990/91:Ub708,
res. 9 (mp)
46. beträffande miljöinriktad utbildningslinje vid Karolinska institutet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub626,
47. beträffande stöd till alternativa utbildningar i medicin och
psykoterapi
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 28,
res. 10 (mp)
48. beträffande planeringsramar för apotekar-, hälso- och sjukvårds-,
läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505, 1990/91:Ub637,
1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis och med
anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub192,
1990/91:Ub518, 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och 1990/91:Ub696 yrkande 30
fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,
res. 11 (v)
49. beträffande planeringsramar i övrigt
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub193, 1990/91:Ub585 och
1990/91:Ub597 fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i
proposition 1990/91:100,
50. beträffande medel för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal
högskola
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 21,
res. 12 (v)
51. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub80 yrkande 1, med anledning av
proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis,
1990/91:Ub84 yrkande 3, 1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824
yrkande 29 delvis samt med avslag på proposition 1990/91:90 och motion
1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 545575000 kr.,
52. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.
att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150
samt motion 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med avslag på motion
1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
256000000kr.,
res. 13 (v) - villk. 11
D 8. Utbildning för undervisningsyrken
53. beträffande inslagen av ämnesstudier inom grundskollärarutbildningen,
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub560 yrkandena 1, 2, 4 och 5,
res. 14 (m, fp)
54. beträffande bemyndigande att inrätta en ny, på ämnesstudier grundad
utbildning av lärare för årskurserna 4--9
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub555 yrkande 2, 1990/91:Ub560
yrkande 3 och 1990/91:Ub821 yrkande 17,
res. 15 (m, fp)
55. beträffande genomgång av grundskollärarlinjens gren för årskurserna
1--7 i två etapper
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub555 yrkande 1,
56. beträffande viss utbildning i engelska för lärare för årskurserna
1--7
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 32,
res. 16 (c, v)
57. beträffande förlängning av grundskollärarlinjen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis,
58. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub693 yrkande 6 delvis fastställer
planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
res. 17 (v)
59. beträffande visst bemyndigande
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub696 yrkande 31 bemyndigar
regeringen att ändra planeringsramen för grundskollärarlinjen utifrån de skäl
som angetts i proposition 1990/91:100,
61. beträffande översyn av bestämmelserna för lektorsutbildning inom
ämneslärarlinjen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub556,
62. beträffande obesatta platser inom grundskollärarlinjens
praktisk-estetiska specialisering
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub555 yrkande 3,
63. beträffande ökad utbildning av hushållslärare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub512,
64. beträffande ökad utbildning av lärare i barnkunskap m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub700,
65. beträffande elevplatser för handikappidrott
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub728,
66. beträffande en reformerad vårdlärarutbildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub536, 1990/91:Ub544,
1990/91:Ub625 och 1990/91:Ub816 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
67. beträffande utbildning inom den specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen av lärare för elever med tal- och språksvårigheter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub529,
res. 18 (m)
68. beträffande förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildning,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub605, 1990/91:Ub624 yrkande 2,
1990/91:Ub693 yrkande 7 och 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis,
res. 19 (v)
69. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och
fritidspedagoglinjen
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub624 yrkande 1 och
1990/91:Ub693 yrkande 8 (delvis) fastställer planeringsramar i enlighet med vad
som förordats i proposition 1990/91:100,
res. 20 (v)
71. beträffande urval till lärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub633 yrkande 2,
72. beträffande betyg i lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 5,
res. 21 (m, fp)
73. beträffande ansvaret för viss forskning på skolområdet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 delvis och
1990/91:Ub813 yrkande 24 delvis,
75. beträffande planeringsramar i övrigt
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet
med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
76. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande 2 och
1990/91:Ub84 yrkande 4, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag
på proposition 1990/91:90 samt motionerna 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8, båda
delvis, och 1990/91:Ub823 yrkande 11 till Utbildning för
undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1030768000 kr.,
res. 23 (fp)
res. 24 (v) - villk. 17 och 20
D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken
77. beträffande religionsvetenskaplig utbildning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub506, 1990/91:Ub609 och
1990/91:Ub623,
78. beträffande konsthögskola i södra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub511, 1990/91:Ub547 och
1990/91:Ub725 yrkande 1,
79. beträffande kammarmusikalisk utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub527 och 1990/91:Ub628 yrkande 5,
80. beträffande grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub502,
81. beträffande dockteaterutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub648,
82. beträffande betydelsen av en god kulturvård
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub604 yrkande 1 och 1990/91:Ub629,
83. beträffande forskning och forskarutbildning inom ämnesområdet
kulturvård
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3,
res. 25 (m)
84. beträffande påbyggnadslinje på bebyggelseantikvarisk linje
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub615 yrkande 1,
85. beträffande högskolans journalistutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub574,
86. beträffande fortbildning och vidareutbildning inom museiområdet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub644,
87. beträffande planeringsramar
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet
med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
88. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för kultur- och
informationsyrken
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub615 yrkande 2 till Utbildning
för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 335832000kr.
res. 26 (c)
D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser
89. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser
att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150
samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42,
1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48
yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande
1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1,
1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69,
1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76
yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2
delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande 5,
1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1,
1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5,
1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602,
1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649
yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1,
1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689,
1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33,
1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande
25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 och 1990/91:Jo105 yrkande 33
samt med avslag på motion 1990/91:Ub191 yrkande 7 till Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 859203000 kr.,
res. 27 (m)
res. 28 (c)
90. beträffande planeringsramar
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150 fastställer
planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,
res. 29 (m) - villk. 27
res. 30 (c) - villk. 28
91. beträffande utbildning i arkivkunskap
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub534,
92. beträffande utbildning i aktiv terapi
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub548,
res. 31 (mp)
93. beträffande utbildning i hantverkskunskap
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub318 och 1990/91:Ub678,
94. beträffande kulturmiljövårdsutbildning och lokal utbildningslinje för
natur- och kulturvetare
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub642 och 1990/91:Ub643,
95. beträffande mäklarutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub583,
96. beträffande linje för rehabiliteringsingenjörer
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub681,
97. beträffande ämnet skuldsaneringsrätt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub522,
98. beträffande sommaruniversitet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub628 yrkande 8,
Övriga frågor
99. beträffande medel till högskolans grundutbildningsråd
att riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut, till Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 83697000kr.,
100. beträffande ett uppdrag till universitetet i Umeå
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub90 yrkandena 2 och 3.
Stockholm den 14 maj 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta
Rydle (m), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp),
Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ingegerd
Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och Olavi Viitanen (s).
Reservationer
1. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen (mom.7)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Vad gäller lokalisering" och slutar med "yrkande 9"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att regeringens förslag till utökning av
miljö- och hälsoskyddslinjen i ett nationellt perspektiv är
otillräckligt. Utöver den utökning om 28 nybörjarplatser som
föreslås i miljöpropositionen föreslår utskottet således en
utökning med ytterligare 30 nybörjarplatser under budgetåret
1990/91 och därefter ytterligare 30 nybörjarplatser under
budgetåret 1992/93.
Den av utskottet förordade utökningen för budgetåren 1991/92
resp. 1992/93 skall enligt utskottets mening förläggas till
högskolan i Karlskrona--Ronneby. Därigenom uppnås en
eftersträvansvärd fördelning av utbildningen på miljöområdet i
landet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet
således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub89
yrkandena 7 och 8 delvis, med anledning av proposition
1990/91:90 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub504 yrkande
2, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub631 yrkande 2,
1990/91:Ub684 yrkande 2 och 1990/91:Ub813 yrkande 18
fastställer de planeringsramar för budgetåret 1991/92 som
förordats av utskottet.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub89 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om planeringsramar för
budgetåret 1992/93.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande planeringsram för miljö- och
hälsoskyddslinjen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub89 yrkandena 7
och 8 delvis, med anledning av proposition 1990/91:90 samt med
avslag på motionerna 1990/91:Ub504, 1990/91:Ub545 yrkande 2,
1990/91:Ub569, 1990/91:Ub631 yrkande 2, 1990/91:Ub684 yrkande
2, 1990/91:Ub696 yrkande 27 och 1990/91:Ub813 yrkande 18 dels
fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet
med vad som förordats av utskottet, dels med bifall till motion
1990/91:Ub89 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om planeringsramar för budgetåret 1992/93,
2. Miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. (mom.9)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Sammanfattningsvis anser" och slutar med "och 2
delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser dock att det utöver de åtgärder som
föreslagits i propositionen krävs särskilda målinriktade
resurser för att ge bättre utrymme för miljöfrågorna. Utskottet
anser således att 4 milj.kr. bör anvisas under rubricerade
anslag för nya miljöinslag i utbildningen i första hand vid de
tekniska högskolorna. Medlen skall disponeras och fördelas av
UHÄ till högskoleenheterna, som har att redovisa användningen i
verksamhetsberättelserna i enlighet med vad som anges i motion
1990/91:Ub88.
Vad utskottet anfört om resurser till nya miljöinslag vid de
tekniska högskolorna bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis samt med avslag på motion
1990/91:Ub67 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1
och 2 delvis samt med avslag på motion 1990/91:Ub67 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om resurser till nya miljöinslag vid de tekniska högskolorna,
3. Miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. (mom.9)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "och 2 delvis" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser dock att det utöver de åtgärder som
förslagits i propositionen krävs ett särskilt uttalande från
riksdagen att ett av de allmänna målen för all
civilingenjörsutbildning skall vara att utbildningen syftar
till att ge de studerande ett humanekologiskt-humanistiskt
perspektiv.
Vad utskottet anfört om ett humanekologiskt-humanistiskt
perspektiv i all civilingenjörsutbildning bör riksdagen med
bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 4 samt med avslag på
motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 4
samt med avslag på motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om ett humanekologiskt-humanistiskt perspektiv i all
civilingenjörsutbildning,
4. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom.17)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48
börjar med "Slutligen har" och på s. 49 slutar med "av
dimensioneringsökningar" bort ha följande lydelse:
Slutligen har utskottet under rubricerade anslag redan tagit
ställning till ett antal motionsyrkanden, vari föreslagits
resurstillskott för olika ändamål. Utskottet har därvid
tillstyrkt att 4 milj.kr. skall anvisas för nya miljöinslag
i utbildningen i första hand vid de tekniska högskolorna.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår således
utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67
yrkande 8, 1990/91:Ub88 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub89 yrkande
2 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1
delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och
1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3,
1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1
delvis, samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub89 yrkande 8
och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda delvis, dels till
Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på (1452587000 +
5727000 [återföring av besparing i budgetprop.] +
12540000 [återföring av besparing i miljöprop.] +
9160000 [nya platser] + 4000000 [miljöinslag] =)
1484014000 kr., dels som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader av
dimensioneringsökningar.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
tekniska yrken
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande
8, 1990/91:Ub88 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub89 yrkande 2
delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1
delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och
1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3,
1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1
delvis, samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub89 yrkande 8
och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda delvis, dels till
Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 1484014000 kr., dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om konsekvenskostnader,
5. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken
(mom.17)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48
börjar med "Slutligen har" och på s. 49 slutar med "av
dimensioneringsökningar" bort ha följande lydelse:
Slutligen har utskottet under rubricerade anslag redan tagit
ställning till ett antal motionsyrkanden, vari föreslagits
resurstillskott för olika ändamål. Utskottet har därvid
tillstyrkt att 2,2 milj.kr. skall anvisas för inrättande av
miljö- och hälsoskyddslinjen vid högskolan i
Karlskrona--Ronneby.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår således
utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67
yrkande 8, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 och 8, båda delvis,
1990/91:Ub696 yrkande 24 samt 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis,
med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100
samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3
delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2 och 1990/91:Ub580 yrkande 2,
båda delvis, dels till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
(1452587000 + 5727000 [återföring av besparing i
budgetprop.] + 12540000 [återföring av besparing i
miljöprop.] + 9160000 [ingenjörsutbildning] + 2200 000
[miljö- och hälsoskyddslinjen] =) 1482214000 kr., dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om konsekvenskostnader av dimensioneringsökningar.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
tekniska yrken
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande
8, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub696
yrkande 24 samt 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med anledning
av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och
1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub88 yrkande 2 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda
delvis, dels till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1482214000 kr., dels som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader,
6. Förändringar i ekonomutbildningen (mom.23)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "I tillväxtpropositionen" och slutar med
"1990/91:Ub813 yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Brister i den nuvarande utbildningen av civilekonomer har
under de senaste åren påtalats från både
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) och Civilekonomernas riksförbund.
Inte minst anordnandet av fullständig ekonomutbildning vid ett
stort antal mindre högskolor utan fasta forskningsresurser har
ifrågasatts med hänsyn till behovet av en hög kvalitet på
utbildningen. Ekonomutbildningens struktur behöver enligt
utskottets mening ses över när det gäller bl.a. ekonomlinjens
längd och lokalisering samt behovet av en ekonomutbildning på
mellannivå. Utskottet anser att en kvalitetsförstärkning kan
ske inom ramen för i huvudsak oförändrade kostnader genom
omdisponering av utbildningsvolymen. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag till förändring av
ekonomutbildningen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 och med anledning
av motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande förändringar i ekonomutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 16
och med anledning av motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Förändringar i ekonomutbildningen (mom.23)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1990/91:Ub813
yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att resultatet både av beredningsarbetet inom
utbildningsdepartementet och av de nämnda utvärderingsprojekten
bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till om det finns
anledning att hos regeringen begära förslag om ändring av
ekonomlinjens längd och lokalisering. Däremot anser utskottet
att riksdagen redan nu har underlag för ställningstagande när
det gäller behovet av en utbildning på mellannivå för ekonomer.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en sådan
utbildningslinje inom ramen för den ökning av dimensioneringen
av den grundläggande högskoleutbildningen som utskottet i det
föregående har föreslagit. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 och
med anledning av motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande förändringar i ekonomutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 19
och med anledning av motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Utbildning av guider (mom. 31)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den nuvarande
utbildningen är splittrad och inte alltid så omsorgsfullt
planerad som den borde ha varit. Guideyrket är för många, inte
minst kvinnor, en viktig bisyssla. Dessa guider är också mycket
väsentliga som ambassadörer för Sverige. Den inventering och
samordning av utbildningen på området, som begärs i motionen,
bör därför komma till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motion 1990/91:Ub692 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
31. beträffande utbildning av guider
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub692 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Friskvårdspedagogisk linje (mom. 45)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avslå
yrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att utvecklingen på arbetsmarknaden visar att
det finns ett behov av friskvårdspedagogens breda kompetens.
Förebyggande hälsovård får en alltmer ökad betydelse i
samhället. Bl.a. inom landsting och kommuner och på företag
samt inom företagshälsovården finns arbetsuppgifter som lämpar
sig för friskvårdspedagoger. Linjen är mycket eftersökt med
10--15 förstahandssökande per plats och rekryterar från hela
landet. Möjlighet att forskningsanknyta utbildningen finns.
Allt detta talar enligt utskottets mening för att den inrättas
som allmän utbildningslinje vid högskolan i Gävle--Sandviken.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub594 och 1990/91:Ub708 bemyndigar
regeringen att inrätta den friskvårdspedagogiska utbildningen
som en allmän utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli 1991.
dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
45. beträffande friskvårdspedagogisk linje
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub594 och
1990/91:Ub708 bemyndigar regeringen att inrätta den
friskvårdspedagogiska utbildningen som en allmän
utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli 1991,
10. Stöd till alternativa utbildningar i medicin och
psykoterapi (mom. 47)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 28" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att alternativ och
traditionell medicin måste mötas och samverka. Alternativa
utbildningar som t.ex. ortopedisk medicin bör därför få
statligt stöd. S:t Lukasstiftelsens psykoterapiutbildning bör
också stödjas, eftersom verksamheten där är ett gott komplement
till utbildningen inom högskolan. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 28 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
47. beträffande stöd till alternativa utbildningar i
medicin och psykoterapi
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 28
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Planeringsramar för apotekar-, hälso- och sjukvårds-,
läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna (mom. 48)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66
börjar med "Utskottet har" och slutar med "utskottet förordat"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (s. 36 f. samt bilaga)
redovisat sitt samlade förslag till ökning av den grundläggande
högskoleutbildningens dimensionering 1991/92 inom ramen för ca
5000 platser. Därutöver anser utskottet att hälso- och
sjukvårdslinjen bör utökas med 240 platser. Utökning av
logopedlinjen utöver vad regeringen föreslagit ingår inte i
utskottets förslag för 1991/92. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505,
1990/91:Ub637, 1990/91:Ub693 yrkandena 9 och 10, båda delvis,
och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis, med anledning av
proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub192,
1990/91:Ub518 och 1990/91:Ub696 yrkande 30 fastställer
planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad
utskottet förordat.
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
48. beträffande planeringsramar för apotekar-, hälso- och
sjukvårds-, läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505,
1990/91:Ub637, 1990/91:Ub693 yrkandena 9 och 10, båda delvis,
och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis, med anledning av
proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub192,
1990/91:Ub518 och 1990/91:Ub696 yrkande 30 fastställer
planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad
utskottet förordat,
12. Medel för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal
högskola (mom. 50)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67
börjar med "Utskottet kommer" och slutar med "1990/91:Ub693
yrkande 21" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att samarbetsprojekt mellan vårdhögskolor och
statliga högskoleenheter bör främjas. Riksdagen bör därför med
bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 21 till
Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92
anvisa 10 milj.kr. utöver vad som föreslagits i proposition
1990/91:100.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
50. beträffande medel för samarbetsprojekt mellan statlig
och kommunal högskola
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 21
till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret
1991/92 anvisar 10 milj.kr. utöver vad som föreslagits i
proposition 1990/91:100,
13. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. (mom. 52)
Under förutsättning av bifall till reservation 11
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68
börjar med "I motion" och slutar med "256000000 kr." bort
ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion
1990/91:Ub693 (v) yrkande 9, som innebär att planeringsramen
för hälso- och sjukvårdslinjen utökas med 500 platser. I
motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 3 delvis begärs att riksdagen
skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av resurser för utbildning av bl.a. arbetsterapeuter
och sjukgymnaster.
Med anledning av den av utskottet förordade
dimensioneringsökningen bör anslaget Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m. utökas med 25000000 kr.
Utskottet har i övrigt ingen invändning mot regeringens
förslag i budgetpropositionen och föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med
anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150 till
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (253004000 +
25000000 =) 278004000 kr.
dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
52. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 9
delvis och med anledning av propositionerna 1990/91:100 och
1990/91:150 till Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
278004000 kr.,
14. Inslagen av ämnesstudier inom grundskollärarutbildningen,
m.m. (mom.53)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.69
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avslå
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste den nuvarande
grundskollärarutbildningen läggas om, så att inslagen av
ämnesstudier ökar. De blivande lärarna måste i sin utbildning
få de grundläggande ämneskunskaper som behövs för att bedriva
en undervisning av hög kvalitet. Enligt regeringen skall
lärarutbildningen ses som ett medel att garantera skolors
likvärdighet. Därvid måste enligt utskottets mening begreppet
likvärdighet avse kvalitets- och kunskapskriterier. Frågor som
rör examination och prövning av lärares kunskaper och
lämplighet behöver därför också ses över.
Vad utskottet anfört om studierna inom
grundskollärarutbildningen bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
53. beträffande inslagen av ämnesstudier inom
grundskollärarutbildningen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub560 yrkandena
1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
15. Bemyndigande att inrätta en ny, på ämnesstudier grundad
utbildning av lärare för årskurserna 4--9 (mom.54)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.69
börjar med "Enligt bestämmelserna" och slutar med "av
riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att, vid sidan av den nuvarande
grundskollärarutbildningen, en ny -- på ämnesstudier grundad --
utbildning om sammanlagt minst 180 poäng skapas för blivande
lärare för årskurserna 4--9. För behörighet att undervisa i
svenska och vissa andra ämnen skall krävas minst 60 poäng och i
annat ämne minst 40 poäng. Sammanlagt skall krävas ämnesstudier
motsvarande 140 poäng. Studier i pedagogik och metodik samt
praktik skall förläggas till utbildningens senare del. Denna
skall omfatta 40 poäng och stå öppen även för dem som först
efter fullbordade ämnesstudier bestämmer sig för läraryrket.
Utskottet anser att denna nya lärarutbildning kan tillföra
skolan lärare med en gedigen utbildning och en mer varierad
bakgrund. Samtidigt ökar lärarutbildningskapaciteten på
grundskolans område. Regeringen bör lägga fram förslag om en
sådan alternativ grundskollärarutbildning.
Vad utskottet anfört om förslag till utbildning av lärare bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
54. beträffande bemyndigande att inrätta en ny, på
ämnesstudier grundad utbildning av lärare för årskurserna
4--9
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub560
yrkande 3 och 1990/91:Ub821 yrkande 17 samt med anledning av
motion 1990/91:Ub555 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
16. Viss utbildning i engelska för lärare för årskurserna
1--7 (mom.56)
Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.70
börjar med "När det" och slutar med "yrkande 32" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att UHÄ i sitt planeringsarbete för
grundskollärarlinjen inte fann det möjligt att inom ramen för
140 poäng anordna utbildning i engelska för samtliga studerande
inom inriktningen mot årskurserna 1--7. Utskottet anser därför
att regeringen bör få i uppdrag att förutsättningslöst pröva
möjligheterna att ge lärare för årskurserna 1--7 kompetens att
undervisa i engelska med eller utan förlängning av den totala
utbildningstiden.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
56. beträffande viss utbildning i engelska för lärare för
årskurserna 1--7
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub696 yrkande 32
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Planeringsramar för grundskollärarlinjen (mom.58)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.71
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 6
delvis" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av det stora behovet av lärare för grundskolan
föreslår utskottet att 700 nybörjarplatser inrättas på
grundskollärarlinjen utöver regeringens förslag fr.o.m.
budgetåret 1991/92. Riksdagen bör fastställa planeringsramar i
enlighet härmed, med halva antalet platser på vardera grenen.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
58. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 6
delvis och med anledning av proposition 1990/91:100 fastställer
planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,
18. Utbildning inom den specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen av lärare för elever med tal- och
språksvårigheter (mom.67)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.74
börjar med "Motion 1990/91:Ub529 (m)" och slutar med
"1989/90:UbU22 (s.17)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1990/91:Ub259 (m), att den specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen bör kompletteras med utbildning av
lärare för elever med tal- och språksvårigheter. Enligt gjorda
undersökningar finns det för närvarande ca 200000 barn med
någon form av språklig störning i vårt land. Sådana störningar
kan yttra sig på många sätt, i t.ex. talsvårigheter,
röststörningar, läs- och skrivsvårigheter, relationsstörningar
m.m. Ofta är den språkliga störningen primär och de andra
svårigheterna en följd av denna störning. Elever som har sådana
störningar måste få hjälp av särskilda lärare med en gedigen
specialistkompetens på språk- och talområdet. Deras främsta
uppgift är att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk så att
det blir ett fungerande kommunikationsmedel och möjliggör läs-
och skrivinlärning och kunskapsinhämtande. Mot denna bakgrund
bör det alltjämt finnas lärare med en grundlig utbildning i en
specialpedagogik som står på språkvetenskaplig grund.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett kompletterande förslag rörande utbildningen av lärare
för elever med tal- och språksvårigheter. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
67. beträffande utbildning inom den specialpedagogiska
påbyggnadsutbildningen av lärare för elever med tal- och
språksvårigheter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub529 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Förlängning av förskollärar- och
fritidspedagogutbildning, m.m. (mom.68)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.74
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "samtliga
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen hos regeringen skall begära en
översyn av förskollärar- och fritidspedagoglinjerna, som
resulterar i en ny barn- och ungdomspedagogisk utbildning om
120 poäng. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
68. beträffande förlängning av förskollärar- och
fritidspedagogutbildning, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub605,
1990/91:Ub624 yrkande 2, 1990/91:Ub693 yrkande 7 och
1990/91:Ub813 yrkande 16 (delvis) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
20. Planeringsramar för förskollärarlinjen och
fritidspedagoglinjen (mom.69)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.74
börjar med "Utskottet har" och slutar med "barn- och
ungdomspedagogisk utbildning" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att ytterligare 1400 nybörjarplatser
inrättas på förskollärar- och fritidspedagoglinjerna fr.o.m.
budgetåret 1991/92. Riksdagen bör fastställa planeringsramar i
enlighet härmed, med halva antalet platser på vardera linjen.
Det bör ankomma på regeringen att fördela nybörjarplatserna på
högskoleenheter.
dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
69. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och
fritidspedagoglinjen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 8
delvis och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion
1990/91:Ub624 yrkande 1 fastställer planeringsramar i enlighet
med vad utskottet förordat,
21. Betyg i lärarutbildningen (mom.72)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.75
börjar med "Utskottet har" och på s.76 slutar med "yrkande 5"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har avvecklingen av alla andra betyg
än Underkänd och Godkänd inom lärarutbildningen långtgående
negativa konsekvenser inte bara för kvaliteten i
lärarutbildningen utan även för de studerande själva. Vitsordet
Väl godkänd bör finnas inom lärarutbildningen på samma sätt som
för övrig ämnesutbildning inom det förutvarande filosofiska
fakultetsområdet. De blivande lärare som har skaffat sig goda
ämneskunskaper bör enligt utskottets mening kunna få visa det.
Förutsättningarna att bli en bra lärare är normalt större om
man behärskar sina ämnen väl.
Samma synsätt kan i tillämpliga delar gälla bedömningen av
lärarskicklighet. Förutsatt att bedömningen görs av flera
oberoende metodiklektorer bör en betygsskala med tre steg kunna
användas.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
72. beträffande betyg i lärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Lärares tjänstebenämningar (mom.74)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.76
börjar med "När det" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör man i grundskolan för de lärare
som utbildats enligt den nya ordningen överge benämningarna
"tidigarelärare" och "senarelärare". Man bör i stället återgå
till tidigare använda tjänstebenämningar som klasslärare och
ämneslärare/adjunkt. Detta bör riksdagen med anledning av
motion 1990/91:Ub560 yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
74. beträffande lärares tjänstebenämningar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub560 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken
(mom.76)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.77
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med
"1030768000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker i motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 11
föreslagen ökning av anslaget med 5 milj.kr. att användas
för språkstuderandes vistelse utomlands under en termin.
Däremot avstyrker utskottet, med hänvisning till vad som
anförts i det föregående, motion 1990/91:Ub693 (v) yrkandena 6
och 8, båda delvis, om medel till ökade planeringsramar för
vissa utbildningar.
Anslaget bör enligt utskottets mening föras upp med
(999723000 + 4049000 [återföring av besparing i
budgetprop.] + 7340000 [återföring av besparing i
miljöprop.] + 19656000 [nya platser] + 5000000
[utlandstermin] =) 1035768000 kr. för nästa budgetår.
dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
76. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
undervisningsyrken
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande
2, 1990/91:Ub84 yrkande 4 och 1990/91:Ub823 yrkande 11, med
anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på
proposition 1990/91:90 samt motion 1990/91:Ub693 yrkandena 6
och 8, båda delvis, till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1035768000 kr.,
24. Anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken
(mom.76)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 17 och 20
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.77
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med
"1030768000 kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motion 1990/91:Ub693 (v) yrkandena 6
och 8, båda delvis, om medel till ökade planeringsramar för
vissa utbildningar. Däremot avstyrker utskottet i motion
1990/91:Ub823 (fp) yrkande 11 föreslagen uppräkning av anslaget
med 5 milj.kr. för vissa språkstudier.
Anslaget bör enligt utskottets mening föras upp med
(999723000 + 4049000 [återföring av besparing i
budgetprop.] + 7340000 [återföring av besparing i
miljöprop.] + 94000000 [nya platser] =) 1105112000
kr.
dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
76. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
undervisningsyrken
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande
2, 1990/91:Ub84 yrkande 4 och 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8,
båda delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och med
avslag på proposition 1990/91:90 samt motion 1990/91:Ub823
yrkande 11 till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1105112000 kr.,
25. Forskning och forskarutbildning inom ämnesområdet
kulturvård (mom. 83)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkandena 2 och 3"
bort ha följande lydelse:
Ett första steg har således tagits för att ge ämnesområdet
kulturvård en fast plats i högskoleorganisationen. Utskottet
anser dock att regeringen i nästa forskningsproposition bör
lägga fram förslag om ytterligare förstärkningar av detta
viktiga forskningsområde, som genom sin tvärvetenskapliga
karaktär löper särskild risk att missgynnas när skilda
forskningsfinansierande organ inom och utom
universitetsorganisationen var för sig skall pröva
ansökningar om medel för forskning och forskarutbildning. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 83 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
83. beträffande forskning och forskarutbildning inom
ämnesområdet kulturvård
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub604 yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
26. Anslagsbeloppet under Utbildning för kultur- och
informationsyrken (mom. 88)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "335832000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
bebyggelseantikvariska linjens nuvarande resursram är
otillräcklig för att de uppställda och angelägna
utbildningsmålen ens tillnärmelsevis skall kunna nås. Den i
motionen föreslagna resursförstärkningen bör därför komma till
stånd. Med hänvisning härtill och vad som anförts under
anslaget Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet, som
i övrigt inte har något att invända mot regeringens förslag,
att riksdagen till Utbildning för kultur- och
informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på (334468000 + 1364000 [återföring
av besparing i budgetprop.] + 2000000
[bebyggelseantikvarisk linje] =) 337832000 kr.
dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
88. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för
kultur- och informationsyrken
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub615 yrkande 2
till Utbildning för kultur- och informationsyrken för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
337832000 kr.,
27. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser (mom. 89)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87
börjar med "Utskottet har" och slutar med "857416000 kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt regeringens
förslag i tillväxt- och miljöpropositionerna om ökade
planeringsramar och medel för dessa under detta anslag, dels
föreslagit att ytterligare minst 3685 årsstudieplatser skall
tillkomma budgetåret 1991/92 till en kostnad av 103 180 000
kr. Dessa platser har fördelats mellan samtliga statliga
högskoleenheter utom Karolinska institutet. Därutöver bör
enligt utskottets mening för ytterligare minst 9815
årsstudieplatser ytterligare 277750000 kr. tillföras
detta anslag. Av dessa medel bör 40 milj.kr. användas för en
ny, på ämnesstudier grundad, utbildning av lärare för
årskurserna 4--9 i grundskolan. I övrigt bör den av utskottet
föreslagna utökningen av detta anslag användas till ett ökat
antal utbildningsplatser på fristående kurser, för att bl.a.
möjliggöra att alla lärare kan få erbjudande om en sammanhållen
ämnesinriktad fortbildning om sammanlagt minst 20 poäng under
en tioårsperiod, samt till en allmän kvalitetsförstärkning av
de fristående kurserna.
Utskottet har vidare föreslagit att juristlinjen 180 poäng
inrättas vid universitetet i Göteborg och finansieras genom
överföring av 1787000 kr. från detta anslag till
anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken.
Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det
föregående under anslaget Utbildning för tekniska yrken och
under detta anslag, att riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub191 yrkande 7, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub575
yrkande 5 och 1990/91:Ub824 yrkandena 32 och 33 samt med
anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt
motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis,
1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46,
1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50
yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1,
1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61
yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis,
1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73
yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11,
1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89
yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis,
1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541
yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 2,
1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582,
1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1,
1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4,
1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1,
1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande
1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis,
1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705,
1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande
25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31 och 34 samt 1990/91:Jo105
yrkande 33 till Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
(745546000 + 3127000 [återföring av besparing i
budgetprop.] + 2000000[återföring av besparing i
miljöprop.] + 1120000 [återföring av besparing i
miljöprop.] + 4230000 [återföring av besparing i
miljöprop.] - 1787000 [juristutb. i Göteborg] +
103180000 [nya platser] + 277750000 [nya platser] =)
1135166000 kr.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
89. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191
yrkande 7, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub575 yrkande 5 och
1990/91:Ub824 yrkandena 32 och 33 samt med anledning av
propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna
1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42,
1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47
delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1,
1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58
yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1,
1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68
delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2,
1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81,
1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3,
4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande
5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5,
1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub576
delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602,
1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande
1, 1990/91:Ub649 yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654,
1990/91:Ub656 yrkande 1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande
5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693
yrkande 12 delvis, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33,
1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2,
1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31 och 34
samt 1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella
linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 1135166000 kr.,
28. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser (mom. 89)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87
börjar med "Utskottet har" och slutar med "857416000kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt regeringens
förslag i tillväxt- och miljöpropositionerna om ökade
planeringsramar och medel för dessa under detta anslag, dels
föreslagit att ytterligare 3685 årsstudieplatser till en
kostnad av 103 180 000 kr. skall tillkomma budgetåret
1991/92. Dessa har fördelats mellan samtliga statliga
högskoleenheter utom Karolinska institutet. Därutöver bör
enligt utskottets mening anslaget tillföras ytterligare 27
160 000 kr. för ytterligare 970 årsstudieplatser, vilka
regeringen bör fördela mellan högskoleenheterna så att en
likvärdig regional utveckling i hela landet främjas. Utskottet
har vidare föreslagit att juristlinjen 180 poäng inrättas vid
universitetet i Göteborg och finansieras genom överföring av
1787000 kr. från detta anslag till anslaget Utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.
Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det
föregående under anslaget Utbildning för tekniska yrken och
under detta anslag, att riksdagen med anledning av
propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna
1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42,
1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47
delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1,
1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58
yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1,
1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68
delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2,
1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81,
1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3,
4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub191 yrkande
7, 1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1,
1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub560
yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5,
1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582,
1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1,
1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4,
1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1,
1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande
1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis,
1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705,
1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande
25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 samt
1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på (745546000 + 3127000 [återföring
av besparing i budgetprop.] + 2000000 [återföring av
besparing i miljöprop.] + 1120000 [återföring av besparing
i miljöprop.] + 4230000 [återföring av besparing i
miljöprop.] - 1787000 [juristutb. i Göteborg] +
103180000 [nya platser] + 27160000 [nya platser] =)
884576000 kr.
dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
89. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och
individuella linjer samt fristående kurser
att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100,
87, 90 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis,
1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och
3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3,
1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52
yrkande 1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4,
1990/91:Ub61 yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65
delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70,
1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76
yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86,
1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90
yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub191 yrkande 7, 1990/91:Ub503
yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5,
1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564
yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5, 1990/91:Ub576 delvis,
1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619,
1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649
yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande
1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684
yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis,
1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705,
1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande
25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 samt
1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 884576000 kr.,
29. Planeringsramar (mom. 90)
Under förutsättning av bifall till reservation 27
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87
börjar med "Utskottet förordar" och slutar med "avseende
juristlinjen" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar vidare, med hänvisning till vad som
anförts i det föregående, att de av regeringen i
miljöpropositionen föreslagna planeringsramarna för
budgetåret 1991/92 utökas med ytterligare 13 500
årsstudieplatser. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att
fördela dessa mellan högskoleenheterna samt att ändra
planeringsramen för universitetet i Göteborg motsvarande
medelsöverföringen avseende juristlinjen.
dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
90. beträffande planeringsramar
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,
30. Planeringsramar (mom. 90)
Under förutsättning av bifall till reservation 28
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87
börjar med "Utskottet förordar" och slutar med "avseende
juristlinjen" bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar vidare att de av regeringen i
miljöpropositionen föreslagna planeringsramarna budgetåret
1991/92 utökas med (3 685 + 970 =) 4 655 årsstudieplatser.
Regeringen bör bemyndigas att fördela 970 av dessa platser
mellan högskoleenheterna samt att ändra planeringsramen för
universitetet i Göteborg motsvarande medelsöverföringen
avseende juristlinjen.
dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
90. beträffande planeringsramar
att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret
1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,
31. Utbildning i aktiv terapi (mom. 92)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avslå yrkandet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att utbildning i
olika konstnärliga terapiformer är mycket angelägen och viktig.
Utbildnings- och behörighetsfrågorna på detta område bör därför
tas upp till behandling av UHÄ och socialstyrelsen. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub548 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
92. beträffande utbildning i aktiv terapi
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub548 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning
budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser (mom. 1)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi hänvisar till reservation 27 i detta betänkande, där vi
föreslår att anslaget till Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser tillförs medel för ytterligare minst 9 815
årsstudieplatser budgetåret 1991/92 utöver ramen av ca 5000
nya platser.
2. Dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning
budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser (mom. 1)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anför:
Vi hänvisar till reservationerna 1, 5 och 28 i detta
betänkande, där vi föreslår att anslagen till Utbildning för
tekniska yrken resp. Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser tillförs medel för ytterligare sammanlagt
1000 årsstudieplatser budgetåret 1991/92 utöver ramen av ca
5000 nya platser.
3. Dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning
budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser (mom. 1)
Björn Samuelson (v) anför:
Jag hänvisar till reservationerna 11, 17 och 20 i detta
betänkande, där jag föreslår ytterligare (240 + 700 + 1400 =)
2 340 nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer budgetåret
1991/92 utöver ramen av ca 5000 nya platser.
4. Ytterligare resurser för lokaler och utrustning (mom.6)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi hänvisar till vår reservation 19 i betänkande
1990/91:UbU11, där vi redovisat vårt förslag om ett
engångsanslag på 500 milj.kr. till utrustning för
grundutbildning m.m.
5. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen (mom.7)
Eva Goës (mp) anför:
Jag anser att högskoleenheterna bl.a. bör använda de ökade
planeringsramarna under LIF-anslaget för utbildning i
miljöfrågor i form av lokala linjer eller fristående kurser.
Härigenom bör bl.a. studerande som genomgått allmänna
utbildningslinjer kunna bredda sin utbildning med fördjupade
kunskaper inom miljöområdet.
6. Ansvaret för viss forskning på skolområdet (mom.73)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Vi hänvisar till vår reservation 127 i utskottets betänkande
1989/90:UbU25.
7. Konsthögskola i södra Sverige (mom.78)
Carl-Johan Wilson (fp) anför:
I den pågående översynen av de konstnärliga utbildningarna i
högskolan ingår att ta ställning till etablerande av en
konsthögskola i södra Sverige. Jag utgår ifrån att utredningen
kommer fram till att södra Sverige har stort behov av en
konsthögskola och stora förutsättningar för att etablera en
sådan.
8. Betydelsen av en god kulturvård (mom. 82)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi har i vår partimotion angående gymnasieskolan
(1990/91:UbU126) framhållit att varje yrkesutbildning skall ha
den längd som ifrågavarande yrke kräver av sin utövare. Det kan
inte visas att kompetensen blir tillräcklig med regeringens
förslag.
Bilaga
Innehållsförteckning
Propositionerna 1
Motionerna 4
Utskottet 32
1. Dimensioneringen av den grundläggande
högskoleutbildningen 32
2. D 5. Utbildning för tekniska yrken 40
Miljö- och hälsoskyddsutbildningar 40
Civilingenjörsutbildning 42
Ingenjörsutbildning 44
Dimensionering av övriga utbildningar 46
Anslag till utbildningar inom sektorn för tekniska yrken 47
Övriga frågor 49
3. D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken 51
Ekonomlinjen m.m. 51
Juristlinjen 53
Psykologlinjen 56
Systemvetenskapliga linjen 57
Turismlinjen m.m. 57
Yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsindustrin 58
Planeringsramar och anslag till utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken 58
4. D 7. Utbildning för vårdyrken samt D11. Bidrag till
kommunal högskoleutbildning m.m. 60
Tandvårdsutbildningar 60
Medellånga vårdutbildningar 62
Övriga utbildningsfrågor inom sektorn för utbildning för
vårdyrken 65
Planeringsramar och anslag till utbildning för vårdyrken och
bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. 66
5. D 8. Utbildning för undervisningsyrken 68
Grundskollärarlinjen 68
Ämneslärarlinjen 72
Utbildning i praktisk-estetiska ämnen 73
Vårdlärarutbildning m.m. 74
Utbildning av förskollärare och fritidspedagoger 74
Andra lärarutbildningsfrågor 75
Planeringsramar och anslag till utbildning för
undervisningsyrken 76
6. D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken 77
Religionsvetenskaplig utbildning m.m. 77
Konstnärlig utbildning 79
Kulturvård m.m. 80
Journalistutbildning 82
Museiutbildning 82
Planeringsramar och anslag till utbildning för kultur- och
informationsyrken 83
7. D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående
kurser 83
Planeringsramar och anslagsbelopp 83
Vissa övriga utbildningsfrågor 88
8. Övriga frågor 89
Hemställan 90
Reservationer 100
Särskilda yttranden 120
Bilaga 123