I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under avsnitt D. Grundläggande
högskoleutbildning m.m. och punkterna D1. Universitets- och
högskoleämbetet, D2. Lokalkostnader m.m. vid
högskoleenheterna, D3. Vissa tandvårdskostnader och D4.
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. samt slutligen
förslag under avsnitt I. Lokalförsörjning m.m. och punkterna
I1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor och I2.
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.
jämte motioner.
Propositionen
1. Vissa för högskolan gemensamma frågor
Regeringen har under avsnitt D. Grundläggande
högskoleutbildning m.m. (s.112--118) föreslagit
1. att riksdagen beslutar om inrättande av idrottshögskolan i
Stockholm den 1 juli 1992,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad i
propositionen förordats.
2. Universitets- och högskoleämbetet
Regeringen har under punkt D 1 (s. 119--121) föreslagit
3. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 116515000
kr.
3. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
Regeringen har under punkt D2 (s. 121--124) föreslagit
4. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid
högskoleenheterna för budetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 2011598000 kr.
4. Vissa tandvårdskostnader
Regeringen har under punkt D3 (s. 124--125) föreslagit
5. att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 65857000 kr.
5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
Regeringen har under punkt D4 (s. 125--127) föreslagit
6. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
78697000 kr.
6. Lokalförsörjning m.m.
Regeringen har under avsnitt I. Lokalförsörjning m.m.
(s.356--358) föreslagit
1. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning.
7. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
Regeringen har under punkt I1 (s. 358--360) föreslagit
3. att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och
högskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
14310000 kr.
8. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m.
Regeringen har under punkt I 2 (s.361--363) föreslagit
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som i propositionen
förordats,
5. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 670000000 kr.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1990/91:87
1990/91:Ub55 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utbyggnad av handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
1990/91:Ub56 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om mikroelektronikcentrum i Göteborg.
1990/91:Ub57 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av insatser i Göteborgsregionen för
att främja forskning och tillväxt.
1990/91:Ub62 av Erling Bager m.fl. (fp, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en statlig medverkan i
finansieringen av handelshögskolans lokaler i Göteborg.
1990/91:Ub63 av Erling Bager m.fl. (fp, c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av finansiering av
mikroelektronikcentrum i Göteborg.
1990/91:Ub66 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen till byggnadsstyrelsen för budgetåret
1991/92 anvisar 150 milj.kr. utöver regeringens förslag för
nybyggnation inom högskolesektorn,
5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av medlen
till internationalisering i enlighet med vad som i motionen
anförts,
6. att riksdagen till regeringens disposition anvisar 40
milj.kr. varje år fram till 1993 för att främja
internationaliseringen i högskolan i enlighet med vad som i
motionen anförts.
1990/91:Ub67 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
högskolans lokalanslag redan budgetåret 1991/92 skall fördelas
till de lokala högskolorna och universiteten.
1990/91:Ub76 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nya högskolor i Kiruna och Skellefteå,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om delning av högskolan i
Eskilstuna--Västerås,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en högskola i södra delen av Stockholms
län,
8. att riksdagen anvisar 500000000 kr. att disponeras för
att i första hand finansiera de ökade lokalkostnaderna vid en
ökad dimensionering av högskolan i enlighet med vad i motionen
anförts,
9. att riksdagen till Utrustning m.m. för högskolan (nytt
anslag) för budgetåret 1991/92 anvisar 500000000 kr. i
enlighet med vad i motionen anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N32.
1990/91:Ub77 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslags- och styrsystemet för högskolan.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N33.
Motioner från allmänna motionstiden 1991
1990/91:Ub532 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Göteborgs universitet får äga sina
egna lokaler.
1990/91:Ub537 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en hela Sveriges idrottshögskola.
1990/91:Ub571 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kårobligatoriets avveckling,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling
av kårobligatoriet.
1990/91:Ub575 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskningens och den högre utbildningens
samhällskritiska funktion,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behörighet och urval till högre
utbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av utbildningen inom det
förutvarande filosofiska fakultetsområdet,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att stärka institutionerna,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en systematisk granskning av den
högre utbildningens kvalitet,
15. att riksdagen till internationalisering för budgetåret
1991/92 anvisar 12000000 kr. utöver regeringens förslag i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Ub598 av Bo Forslund och Bo Holmberg (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn för att i framtiden
kunna decentralisera utrustningsfrågor till de enskilda
högskoleenheterna.
1990/91:Ub603 av Larz Johansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en delning av högskolan i
Eskilstuna--Västerås i två separata enheter,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den framtida
organisationen vid de två nya högskolorna.
1990/91:Ub606 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om högskoleutbildning i Nyköpings kommun.
1990/91:Ub617 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om etableringen av ett Östersjöuniversitet beläget på Gotland.
1990/91:Ub666 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ökade elevbidrag till den nya idrottshögskolan.
1990/91:Ub675 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till åtgärder för återgång till
tidigare tillämpade regler för studiedokumentation av överförda
tentamina m.m.
1990/91:Ub680 av Arne Mellqvist och Göran Engström (s, c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av de resursmässiga
förstärkningar som behövs för att utveckla forskning och högre
utbildning inom ämnet "idrott".
1990/91:Ub693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till försöksverksamhet med vetenskaplig
grundkurs för budgetåret 1991/92 anvisar 10000000 kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbytesprogram,
4. att riksdagen till UHÄ anvisar 10000000 kr. för ökad
internationalisering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av högskoleutbildningen,
13. att riksdagen till UHÄ, D 1, för budgetåret 1991/92
anvisar 4000000 kr. till stimulansbidrag för att åstadkomma
en bättre lärarförsörjning på det tekniska området,
22. att riksdagen till lokalkostnader m.m. vid
högskoleenheterna för budgetåret 1991/92 anvisar 150000000
kr. utöver vad regeringen föreslår.
1990/91:Ub696 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet
av en fri sektor inom i första hand utbildningar för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken, kultur- och
informationsyrken samt vissa delar av utbildningen inom teknisk
sektor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av nya högskolor till Kiruna
och Skellefteå, tillskapande av en självständig högskoleenhet
för högskoleutbildningen i södra delen av Stockholms län samt en
delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås till två fristående
enheter,
9. att riksdagen till ett nytt anslag Utrustning m.m. för
högskolan för budgetåret 1991/92 anvisar 500000000 kr. i
enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen,
10. att riksdagen anvisar 500000000 kr. att disponeras
för att i första hand finansiera de ökade lokalkostnader m.m.
som blir följden av de förslag till förstärkningar av högskolan
som redovisas i denna motion och för att finansiera etapp 2 av
om- och tillbyggnaden av konsthögskolan,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en vetenskaplig grundkurs,
12. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av
linjesystemet enligt de riktlinjer som anförts i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principer för uppdragsutbildning,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förbättring av
utbildningskvaliteten, med bl.a. en uppvärdering av pedagogiska
meriter vid tjänstetillsättning, pedagogisk utbildning för
högskolelärare och betydelsen av kursutvärderingar,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationalisering,
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag med anledning
av kårobligatorieutredningens rapport,
26. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts för att klarlägga konsekvenserna av ett
decentraliserat lokalansvar inom högskoleväsendet.
1990/91:Ub703 av Jan Hyttring och Larz Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
resursbehovet och behovet av forskning med anledning av
förslaget om inrättande av idrottshögskolan i Stockholm i
enlighet med de riktlinjer som angetts i motionen och att
regeringen får återkomma i frågan i samband med
kompletteringspropositionen.
1990/91:Ub714 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om aspekter som bör beaktas vid utredning om
social snedrekrytering till högskolan.
1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen under förutsättning av ett beslut om
avveckling av löntagarfonderna hos regeringen begär förslag om
en försöksverksamhet med fristående högskolor i enlighet med vad
i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om linjesystemet i högskolan,
4. att riksdagen beslutar om förändring av styr- och
anslagssystemet inom högskolan i enlighet med vad i motionen
anförts,
6. att riksdagen beslutar att högskolorna under budgetåret
1991/92 skall få tillgodoräkna sig influtna lokalhyror från
externfinansierad verksamhet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvärdering av högskolan,
14. att riksdagen beslutar om förändringar i
antagningsreglerna till högskolan i enlighet med vad i motionen
anförts,
15. att riksdagen beslutar att avskaffa kårobligatoriet.
1990/91:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utgångspunkten för all utbildning
skall vara sökandet efter kunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdet av fria och självständiga
institutioner inom utbildningssystemet,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
universiteten, Karolinska institutet och de tekniska högskolorna
skall ombildas till fristående institutioner i enlighet med vad
som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en
förändrad relation mellan staten och universiteten i enlighet
med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en gemensam central administration för
skolan och den regionala högskolan.
1990/91:Ub810 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om idrottshögskolan i Stockholm,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om idrottslärarutbildningen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr513.
1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svensk strategi för att öka
internationaliseringen av utbildningsväsendet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om språkundervisning på högskolornas
utbildningslinjer,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om NAMIC,
16. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom
högskolan för budgetåret 1991/92 anvisar 10600000 kr. utöver
vad regeringen föreslagit eller således 89197000 kr.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
24. att riksdagen beslutar att medlen för central antagning
under anslaget D 1 för budgetåret 1991/92 reduceras med
6000000 kr. i förhållande till regeringens förslag,
25. att riksdagen beslutar att medel för forskning om
högskolan, 8811000 kr., överförs från anslaget D1 till
anslaget E4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. i
enlighet med vad som anförts i motionen,
26. att riksdagen avslår regeringens förslag att för
utveckling av datorbaserat antagningssystem anvisa 13500000
kr.,
27. att riksdagen beslutar att under anslaget D 4 överföra
12000000 kr. från delposten Till regeringens disposition
till den anslagspost som avser internationellt samarbete i
enlighet med vad som anförts i motionen,
28. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m. anvisar ett reservationsanslag av
65197000 kr.,
37. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler
vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag av 1170000000 kr.
1990/91:So475 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en omlokalisering till Novum av institutet
för miljömedicin.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub626.
Utskottet
1 Vissa för högskolan gemensamma frågor
1.1 Organisatoriska förändringar inom högskolan
Ett antal motioner, flertalet väckta under 1991 års allmänna
motionstid, tar upp frågor som gäller organisatoriska
förändringar inom högskolan. De flesta av dessa frågor berörs i
den proposition om näringspolitik för tillväxt (prop.
1990/91:87) som därefter avlämnats till riksdagen. I
propositionen anför föredragande statsrådet inledningsvis under
avsnittet 4.2.2 Effektivisering av högskolan verksamhet (s. 43)
att riksdagens och regeringens högskolepolitik bör ta sin
utgångspunkt i såväl de studerandes önskemål som samhällets
framtida behov. Vidare anförs att en fortsatt utveckling av
högskolans organisation och arbetsformer är nödvändig för att
resurserna skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Ett
sådant effektiviseringsarbete anmäldes i regeringens under
hösten 1990 avgivna skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50).
I propositionen anmäls att statsrådet avser att återkomma i
kompletteringspropositionen för budgetåret 1991/92 till de delar
av effektiviseringsarbetet som berör de minskade
administrationskostnaderna inom högskolan. Övriga delar av
arbetet avses utföras med sikte på att regeringen skall kunna
presentera förslag inför den treåriga budgetperioden
1993/94--1995/96.
I propositionen redovisas i korthet grundsynen bakom det
aktuella beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet (s.
44--46). Utgångspunkten tas i begreppet mål- och
resultatstyrning, varför riksdagens och regeringens beslut i
framtiden mer bör inriktas på omfattning, inriktning och
lokalisering än på forskningsuppläggning och studieorganisation
i detalj. En sådan omorientering innebär att högre krav måste
ställas i fråga om systematisk utvärdering. Område för område
behöver det enligt propositionen med jämna mellanrum fastställas
hur forskning och högre utbildning står sig vid en
internationell jämförelse och i förhållande till nationella
målsättningar av olika slag. Den mer översiktliga styrning av
den grundläggande högskoleutbildningen med olika incitament för
bättre prestationer som skisseras i propositionen anges få
konsekvenser för principerna för studieorganisationen och som en
följd därav för antagningen till högskolan. Resultaten från
högskoleutredningens arbete (dir. 1989:7), bl.a. vad gäller
pedagogiskt förnyelsearbete och en sakligt bättre grundad
fördelning av lärarresurserna mellan olika utbildningar, skall
också beaktas i beredningsarbetet.
Vidare berörs i propositionen den betydelse utformningen av
bestämmelserna i högskolelagen och högskoleförordningen har för
högskolans effektivitet. I den inom utbildningsdepartementet
pågående översynen av de för högskolan grundläggande
bestämmelserna är strävan dels att dessa renodlas så att
vetenskapliga och pedagogiska bedömningar blir avgörande för
verksamhetens uppläggning och genomförande, dels att
detaljstyrningen minimeras. Beslutsorganisationen inom högskolan
bör förenklas i syfte att minska antalet sammanträden m.m. samt
att medge anpassning av organisationen till lokala förhållanden.
Slutligen beskrivs i propositionen konsekvenserna av
departementets överväganden för universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ).
Tre motioner från allmänna motionstiden gäller högskolans
ställning.
I motion 1990/91:Ub801 (m) hävdas i yrkande 1 att
utgångspunkten för all utbildning skall vara det fria sökandet
efter kunskap. När det gäller synen på kunskapsutvecklingens och
kunskapsförmedlingens roll i samhället anförs att det finns två
huvudsakliga förhållningssätt, nämligen det fria och det
behovsorienterade. Motionärerna anser att det senare synsättet
varit dominerande i svensk utbildningspolitik sedan 1950-talet
och att tyngdpunkten under 1990-talet systematiskt bör
förskjutas till förmån för det fria sökandet efter kunskap.
Motionärerna pekar på att universiteten och högskolorna är
Sveriges främsta institutioner för vidmakthållande och
utveckling av kunskap. I motionen läggs därför genomgripande
förslag om en ändrad relation mellan staten och högskolan. I
yrkande 2 pekas på värdet av fria och självständiga
institutioner inom utbildningssystemet, varvid universitetens,
Karolinska institutets och de tekniska högskolornas speciella
ställning framhålls. Således begärs i yrkandena 3 och 4 att
riksdagen hos regeringen skall begära förslag om att dessa
ombildas till fristående institutioner, t.ex. stiftelser, och
att de ges ekonomiska förutsättningar för verksamheten.
Motionärerna anser att de regionala högskolorna tills vidare
skall kvarstå som statliga myndigheter. I motionen föreslås
slutligen en gemensam central administration för skolan och de
regionala högskolorna med ansvar för viss övergripande planering
och vissa tillsynsuppgifter (yrkande 5). Detta utbildningsverk
skall dock enligt motionärerna inte syssla med utvärderingen av
skolans verksamhet, då detta bör göras av ett från staten
fristående institut.
Liknande tankegångar om universitetens frihet framförs i
motion 1990/91:Ub575 (m) med hänvisning till universitetens
Magna Charta från 900-årsjubileet för universitetet i Bologna år
1988. I yrkande 1 begärs ett uttalande om forskningens och den
högre utbildningens oberoende och samhällskritiska funktion.
I motion 1990/91:Ub722 (fp) erinras om att de tre borgerliga
partierna föreslagit en avveckling av löntagarfonderna. Under
förutsättning att riksdagen beslutar om en sådan avveckling
föreslås i yrkande 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag
om försöksverksamhet med fristående högskolor. Därigenom skulle
enligt motionärernas uppfattning ges en unik möjlighet att
selektivt pröva ett radikalare styr- och finansieringssystem än
det riksdagen fattade beslut om år 1989. Försöksverksamheten
skulle genomföras under de närmaste åren och avse ett par
högskolor som självständigt skulle få förvalta delar av
löntagarfondernas tillgångar.
Utskottet vill inledningsvis instämma i utbildningsministerns
konstaterande i propositionen om näringspolitik för tillväxt att
utgångspunkten för såväl riksdagens som regeringens
högskolepolitik bör vara såväl de studerandes önskemål som
samhällets framtida behov. Detta framgår också av högskolelagen
(SFS 1977:218 senast ändr. 1990:640) där 7§ lyder:
Utbildningen inom högskolan skall planeras med hänsyn till
samhällets behov av utbildade och individernas behov och
önskemål. Samma hänsyn skall tagas när resurserna för utbildning
fördelas inom högskolan.
I högskolelagen sägs vidare under rubriken Uppgifter för
högskolan i 3§:
Forskningen inom högskolan skall syfta till att vinna
ytterligare kunskaper och till att finna vetenskaplig grund för
utbildning och annan verksamhet.
Utskottet konstaterar således att sökandet efter kunskap är
grunden för hela den svenska högskolan, men att vid planeringen
av verksamheten och fördelningen av resurser för grundutbildning
en avvägning måste göras mellan samhällets och individernas
behov.
Utskottet konstaterar också att inriktningen av det
beredningsarbete som redovisas i proposition 1990/91:87 är sådan
att högskolans frihet vad gäller resursanvändning,
studieorganisation och beslutsorganisation kommer att öka.
Enligt utskottets mening ligger det emellertid ett stort värde i
att staten även fortsättningsvis skall vara huvudman för
samtliga nuvarande statliga högskoleenheter. Därigenom
garanteras den internationellt sett jämna standarden i det
svenska högskolesystemet.
Som en följd av utskottets ställningstagande till fortsatt
statligt huvudmannaskap anser utskottet att den centrala
myndigheten skall omfatta hela högskolan. Vad gäller förslaget
om en gemensam myndighet för skolan och högskolan vill utskottet
hänvisa till att riksdagen nyligen avslagit ett motsvarande
motionsyrkande vid behandlingen av propositionen om ansvaret för
skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4 s. 51, rskr. 76). Till UHÄs
förändrade arbetsuppgifter kommer ställning att tas i samband
med riksdagsbehandlingen av kompletteringspropositionen för
budgetåret 1991/92.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1 och
1990/91:Ub801.
Vad gäller förslaget i motion 1990/91:Ub722 yrkande 2 om
försöksverksamhet med ett par fristående högskolor kan utskottet
konstatera att det inte längre är aktuellt då riksdagen avslagit
trepartimotionen om avskaffande av löntagarfonderna
(1990/91:FiU20, rskr. 132), varför motionsyrkandet avstyrks.
Frågor som berör högskolans styr- och anslagssystem m.m.
tas upp i fem motioner.
I motionerna 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 4 och 1990/91:Ub77
(fp) yrkande 2 begärs en rad förändringar av det styr- och
anslagssystem som avses träda i kraft budgetåret 1993/94.
Motionärerna anser att ett för grundutbildningen och forskningen
gemensamt anslag sektorsvis bör anvisas till varje
högskoleenhet. Riksdagen bör formulera målen genom olika
prestationskrav för såväl grundutbildning som forskning.
Motionärerna framhåller att detta ställer ökade krav på
uppföljning och utvärdering jämfört med i dag. Slutligen anser
motionärerna att högskolan snarast möjligt skall få ett ökat
ansvar för sina lokaler, vilket innebär att byggnadsstyrelsens
ansvar förändras och blir av konsultkaraktär.
I motion 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 1 anförs att
högskoleenheterna redan fr.o.m. budgetåret 1991/92 bör få
disponera sina lokalanslag och själva svara för förhyrning av
sina lokaler.
I yrkande 11 i motion 1990/91:Ub722 berörs utvärdering av
grundutbildningen med anledning av skrivningarna i den
tidigare nämnda regeringsskrivelsen till riksdagen. Motionärerna
pekar på att utvärderingarna också måste utgå från kvalitativa
aspekter. De kvalitativa aspekterna på grundutbildningen tas
också upp i motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 15, vari pekas på
olika åtgärder såsom uppvärdering av de pedagogiska meriterna
vid tjänstetillsättning, pedagogisk utbildning för
högskolelärare och kursutvärderingar. I motion 1990/91:Ub575 (m)
yrkande 14 begärs en systematisk och fortlöpande granskning av
den högre utbildningen i Sverige och att jämförelser därvid
skall göras med motsvarande utbildning i andra länder.
Slutligen begärs i motion 1990/91:Ub575 yrkande 13 ett
uttalande om behovet av att stärka institutionernas inflytande,
då det är där verksamheten bedrivs. Vidare hävdar motionärerna
att institutionerna bör ha en viss storlek för att erbjuda en
kreativ och stimulerande miljö.
Utskottet utgår från att samtliga aspekter som tas upp i de
här aktuella motionsyrkandena kommer att belysas i det pågående
beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet. Utskottet anser
att ställningstagande i sakfrågorna bör avvakta till dess att
regeringens underlag föreligger inför nästa treåriga
planeringsperiod för högskolan. I avvaktan härpå bör riksdagen
avslå motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub77 yrkande 2,
1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15
samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11.
Studieorganisatoriska förändringar begärs i fem motioner
från allmänna motionstiden. En översyn av högskolans linjesystem
inom hela eller delar av högskolan begärs i motionerna
1990/91:Ub575 (m) yrkande 7, 1990/91:Ub696 (c) yrkandena 4 och
12 samt 1990/91:Ub693 (v) yrkande 5. I motion 1990/91:Ub722 (fp)
yrkande 3 begärs att linjesystemet bryts upp inom delar av
högskolan.
I yrkande 11 i motion 1990/91:Ub696 argumenteras för att en
vetenskaplig grundkurs bör ingå i all högskoleutbildning.
Utskottet konstaterar att även studieorganisatoriska
förändringar ingår i utbildningsdepartementets beredningsarbete,
varför motionsyrkandena om översyn av högskolans linjesystem för
delar av högskolan i princip torde vara tillgodosedda. Vad
gäller frågan om vetenskaplig grundkurs vill utskottet erinra om
att den frågan bereds av högskoleutredningen som en följd av ett
tillkännagivande av riksdagen (1988/89:UbU9 s. 10, rskr. 148).
Utskottet anser att ställningstagande i sakfrågorna bör avvakta
till dess att regeringens underlag föreligger inför nästa
treåriga planeringsperiod för högskolan.
Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå
motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 7, 1990/91:Ub693 yrkande 5,
1990/91:Ub696 yrkandena 4, 11 och 12 samt 1990/91:Ub722
yrkande 3.
I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 1 föreslås att riksdagen, i
avvaktan på den av riksdagen begärda utredningen, anvisar 10
milj.kr. för försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs
för budgetåret 1991/92.
Enligt vad utskottet har erfarit pågår redan olika försök med
vetenskapliga grundkurser i olika former vid flera
högskoleenheter. Utskottet anser att resultatet av
högskoleutredningens arbete liksom departementets
beredningsarbete bör avvaktas innan resurser anvisas för detta
ändamål, varför motion 1990/91:Ub693 yrkande 1 avstyrks.
1.2 Ny högskoleenhet på idrottens område
Den 1 juli 1966 omvandlades dåvarande gymnastiska
centralinstitutet till gymnastik- och idrottshögskolan i
Stockholm. Befintliga resurser för forskning i form av högre
tjänster i fysiologi knöts till den nya högskolan. Innehavarna
av dessa tjänster skulle svara för forskning m.m. på det
fysiologiska ämnesområdet, medverka i den grundläggande
högskoleutbildningen och svara för forskningsanknytningen av
gymnastik- och idrottslärarutbildningen. Härtill kom att
institutionen för fysiologi vid högskolan svarade för
informations- och kunskapsspridning inom det humanbiologiska
ämnesområdet och därmed var av riksintresse.
Genom 1977 års högskolereform inrättades den 1 juli 1977
högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). Gymnastik- och
idrottshögskolan i Stockholm blev en del av HLS (institutionen
för gymnastik- och idrottslärarutbildning). Gymnastik- och
idrottshögskolans tre professurer i fysiologi fördes därvid över
till Karolinska institutet (KI). Riksdagen slog sedermera fast
(UbU 1985/86:24, rskr. 299) att de tre professurerna i fysiologi
vid KI fortsättningsvis skulle vara knutna till forskning och
utbildning som avser fysisk fostran och idrott.
Den 1 juli 1988 inrättades genom förslag i proposition
1987/88:100 centrum för idrottsforskning i Stockholm
(1987/88:UbU28, rskr. 277). Centret är en sådan inrättning som
avses i 16kap. 13§ högskoleförordningen (1977:263), gemensam
för universitetet i Stockholm, KI och HLS. Vid centret bedrivs
forskning inom idrottens område. För centrets verksamhet
beräknades i utgångsläget medel motsvarande kostnaderna för tre
befintliga professurer i fysiologi vid KI och vissa resurser i
anslutning till dessa samt forskningsresurserna inom området vid
HLS, bl.a. en extra professur i pedagogik. Vidare inrättades en
tjänst som professor i historia, särskilt idrottshistoria, vid
universitetet i Stockholm den 1 januari 1989. Även denna tjänst
är knuten till centret. Centret skall nära samarbeta med övriga
högskoleenheter vid vilka utbildning och forskning inom
idrottsområdet bedrivs. Vid centret utförs också externt
finansierade uppdrag. Centret finansieras från anslagen till
humanistisk, samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet i
Stockholm. Innehavare av professurer knutna till centret ingår i
den fakultet som motsvarar den egna ämnesinriktningen.
I anslutning till beslutet om ett centrum för idrottsforskning
i Stockholm fattades också beslut om inrättande av tre andra
professurer på idrottens område, nämligen en i pedagogik,
särskilt idrottspedagogik, vid universitetet i Umeå och två i
idrottsmedicin, en vid universitetet i Linköping och en vid
universitetet i Umeå.
I budgetpropositionen föreslås nu på riksdagens begäran att en
självständig högskoleenhet för grundläggande
högskoleutbildning på idrottens område skall inrättas i
Stockholm den 1 juli 1992 (jfr 1988/89:UbU22, rskr. 197).
Högskolan skall bedriva grundläggande utbildning i idrott för
skolans, idrottsrörelsens och andra avnämares behov. Den
nuvarande idrottslärarlinjen förläggs till idrottshögskolan. HLS
skall förlägga utbildningen i ämnet idrott inom
grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen till idrottshögskolan.
Förutom medverkan i lärarutbildningen skall idrottshögskolan
bedriva utbildning på lokala linjer och kurser för
yrkesverksamhet som tränare, administratör, ledare m.m. samt
utveckla och fördjupa ämnet idrott som högskoleämne.
Med anledning av förslaget i propositionen har väckts ett
antal motioner.
Enligt motion 1990/91:Ub537 (m) bör centrum för
idrottsforskning läggas under styrelsen för den nya högskolan.
Samtidigt bör statens bidrag till idrottens forskning -- vilket
disponeras av Sveriges riksidrottsförbund och innevarande
budgetår uppgår till 3,7 milj.kr. -- föras över till detta
centrum, som bör benämnas Sveriges idrottsforskningsråd. I
motion 1990/91:Ub703 (c) delvis begärs förslag om en fast
forskningsorganisation vid den nya högskolan. I motion
1990/91:Ub810 (m) yrkande 3 anses det angeläget att den nya
högskolan kommer att främja forskning, kvalificerad utbildning
och kunskapsutveckling till nytta för det svenska samhället,
friskvården, idrottsrörelsen, idrottslärarutbildningen och den
idrottsliga ämnesutvecklingen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.
De fasta forskningsresurserna för idrottsforskning är genom
riksdagens beslut förlagda till ett antal olika högskoleenheter.
Förutom vid universitetet i Stockholm, HLS och KI har sådana
resurser placerats även vid universiteten i Umeå och Linköping.
Förslaget i motion 1990/91:Ub537 att centrum för
idrottsforskning skall läggas under den nya idrottshögskolans
styrelse stämmer inte med centrets grundkonstruktion. Centret är
uppbyggt på att det utgör inrättning vid tre högskoleenheter i
Stockholm (universitetet i Stockholm, HLS och KI) och således är
underställt dessas styrelser. Det finansieras från tre
fakultetsanslag (E1, E4 och E5) under resp. högskoleenhets
anslagspost. Förslaget i samma motion att centrum för
idrottsforskning skall kallas för Sveriges idrottsforskningsråd
och att man till idrottshögskolan från anslaget E2. Stöd till
idrottens forskning och utveckling m.m. under elfte huvudtiteln
skall föra över de medel, som staten ställer till
riksidrottsförbundets förfogande och som fördelas genom
Idrottens forskningsråd inom riksidrottsförbundet, är inte
genomförbart utifrån hur forskningsorganisationen i Sverige är
uppbyggd. Nuvarande Idrottens forskningsråd har närmast
ställning som ett privaträttsligt sektorsforskningsorgan. Den
i motionen föreslagna ställningen för detta råd under
idrottshögskolans styrelse motsvarar inte de statliga
grundforskningsrådens ställning. Ingen annan statlig
högskoleenhet fungerar för övrigt som sektorsforskningsorgan.
Utskottet konstaterar att det i Stockholm inom ramen för
centrum för idrottsforskning finns möjligheter att anknyta högre
forskartjänster på idrottens område -- även de i framtiden
eventuellt tillkommande -- till medicinsk,
matematisk-naturvetenskaplig, teknisk, humanistisk eller
samhällsvetenskaplig fakultet. Detta är en betydelsefull
förutsättning för ett nationellt forskningscentrum. Innehavarna
av dessa tjänster förutsätts meddela undervisning vid
idrottshögskolan. Den nuvarande uppdelade
fakultetstillhörigheten utesluter självfallet inte att vissa
professorer och forskare har sin arbetsplats i högskolans
lokaler för att ge bästa möjliga villkor för dels överföring av
praktisk erfarenhet från gymnastik, idrott och annan träning,
dels överföring av ny vetenskaplig kunskap till lärare,
studerande m.fl. vid högskolan. För samordning av forskning och
utbildning är en sådan ordning angelägen, liksom att berörda
professorer i Stockholm på lämpligt sätt knyts till den nya
högskolans lärarkollegium (jfr UbU 1985/86:24).
Det blir en viktig uppgift för den nya högskolan att utveckla
ämnet idrott som högskoleämne. Ämnet rymmer ett brett
utvecklingsområde på kroppsövningsfältet alltifrån den
konstnärliga dimensionen med rytmik, rörelse och dans till olika
specialidrotter med tävling. Utskottet räknar med att den nya
högskolan kommer att tillhandahålla en kvalificerad utbildning
och utveckla ny kunskap till glädje för det svenska samhället.
Utskottet noterar att det i motion 1990/91:Ub537 inte förordas
att den nuvarande uppdelade fakultetstillhörigheten för
inrättade professorstjänster skall avskaffas. Med hänvisning
härtill och till vad som i övrigt anförts föreslår utskottet att
riksdagen tillstyrker regeringens förslag om inrättande av
idrottshögskolan i Stockholm den 1 juli 1992 och avslår
motionerna 1990/91:Ub537 och 1990/91:Ub703 delvis. Likaledes
avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub810 yrkande 3, vars syfte
får anses vara tillgodosett med vad utskottet anfört.
I motionerna 1990/91:Ub666 (m) och 1990/91:Ub703 (c) delvis
begärs ökade utbildningsresurser per capita för den nya
högskolan jämfört med det belopp som den särskilde utredaren
utgått från i sina förslag.
Utskottet konstaterar att det inte nu är känt hur stort belopp
per årsstudieplats regeringen avser tillföra den nya högskolan
den 1 juli 1992. Budgetpropositionen för nästa år bör avvaktas.
Därmed avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub666 och
1990/91:Ub703 delvis.
För att förbättra möjligheten för handikappade att redan i
skolåldern kunna delta i olika idrottsliga aktiviteter bör
enligt motion 1990/91:Ub810 (m) yrkande 4 ökat utrymme ges
inom idrottslärarutbildningen för kunskaper i ett antal frågor
som gäller handikappidrott.
Det aktualiserade ärendet är en utbildningsplanefråga.
Utbildningens utformning i dess olika delar regleras genom en
lokal utbildningsplan. Utskottet förutsätter att handikappidrott
tas upp inom idrottslärarutbildningen i erforderlig
utsträckning. Med denna utgångspunkt föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub810 yrkande 4.
Enligt motion 1990/91:Ub680 (s, c) bör vissa
lektorstjänster i pedagogik resp. medicin vid en lokal linje
vid högskolan i Falun knytas till centrum för idrottsforskning i
Stockholm.
Utskottet konstaterar att innebörden av den knytning av vissa
tjänster till centrum för idrottsforskning som föreslås i
motionen är oklar. Till centret är inte knutna de professurer i
idrottsvetenskapliga ämnen som finns vid t.ex. universiteten i
Umeå och Linköping. Centret är således inte något
fakultetskollegium för idrottsforskning. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub680.
1.3 Nya högskoleenheter i övrigt m.m.
Förslag om ytterligare högskoleenheter förs fram i
motionsyrkanden från såväl allmänna motionstiden 1991 som med
anledning av proposition 1990/91:87.
I motionerna 1990/91:Ub696 (c) yrkande 7 begärs nya
högskoleenheter i Kiruna och Skellefteå, i södra delen av
Stockholms län samt en delning av högskolan i
Eskilstuna--Västerås i två fristående enheter. Motsvarande
yrkanden framförs i motion 1990/91:Ub76 (c) yrkandena 5, 6 och
7. Förslag om delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås
framförs också i motion 1990/91:Ub603 (c). I motion
1990/91:Ub617 (s) begärs ett uttalande om ett
Östersjöuniversitet beläget på Gotland. Enligt motionärens
uppfattning borde ett internationellt samarbete på
utbildningsområdet kunna utveckla högskoleutbildningen på
Gotland till en självständig högskola.
Utskottet vill i likhet med föregående år (1989/90:UbU18,
rskr. 228) erinra om det uttalande som riksdagen gjorde våren
1989 i samband med beslutet att inrätta högskolan i
Trollhättan--Uddevalla (1988/89:UbU18, rskr. 194). Utskottet
anförde då i betänkandet (s. 13):
Utskottet vill i sammanhanget stryka under att de
högskoleenheter som redan finns och den som nu föreslås bli
inrättad alla ingår i ett nätverk av riksrekryterande
universitet, fackhögskolor samt medelstora och mindre högskolor,
som skall samverka och komplettera varandra. De har alla ett
ansvar för högskoleutbildningens kvalitet i hela landet, och
deras ansvar får inte begränsas till att tillgodose behovet av
högskoleutbildning enbart i det eller de län där de är belägna.
Ett revirtänkande utifrån länsbegreppet är främmande för det
svenska högskolesystemet. Med hänsyn till att de begränsade
resurserna för högskoleutbildning inte kan splittras på alltför
många högskoleenheter utan att utbildningskvaliteten kan komma
att äventyras anser utskottet att riksdagen som sin mening bör
ge regeringen till känna att ytterligare högskoleenheter av
den karaktär som den nu föreslagna nya högskoleenheten har inte
skall inrättas.
Vad gäller högskoleutbildning på Södertörn vill utskottet
erinra om den uppfattning som redovisades i betänkandet
1989/90:UbU18 (s. 14) att det ankommer på berörda
högskoleenheter att själva pröva vilken högskoleutbildning som
kan förläggas till Södertörn.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub76 yrkandena 5, 6 och 7,
1990/91:Ub603, 1990/91:Ub617 samt 1990/91:Ub696 yrkande 7.
I motion 1990/91:Ub606 (s) redovisas en rad exempel på
högskoleutbildning och även viss forskning som skulle kunna
förläggas till Nyköping.
Utskottet vill erinra om den uppfattning som redovisades i
utskottets betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13--14) att regering och
riksdag i normalfallet endast bör ange till vilken högskoleenhet
allmänna utbildningslinjer bör förläggas. Det ankommer sedan på
resp. högskoleenhet att fatta beslut om lokalisering till andra
orter.
Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub606.
1.4 Antagning till högskolan m.m.
Två motioner tar upp en rad aspekter på högskolans
antagningssystem som riksdagen fattade beslut om våren
1988 (prop. 1987/88:109, bet. UbU32, rskr. 330). De nya
tillträdesreglerna kommer att gälla fr.o.m. antagningen till
hösten 1991.
I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 6 anförs att tillträdet
till högskolan på sikt när studieorganisationen förändrats i
princip bör vara fritt för alla dem som har nödvändiga
förkunskaper. Om något urval behöver göras bör det enligt
motionärerna göras av resp. högskoleenhet. I avvaktan på en mer
genomgripande förändring anser motionärerna att de av riksdagen
beslutade tillträdesreglerna behöver ändras i en rad avseenden.
Bl.a. bör kraven på allmän behörighet skärpas, poäng ej ges för
arbetslivserfarenhet och proportionell kvotering av olika
sökandegrupper ej förekomma. Vidare bör det finnas möjlighet
till kompletteringsstudier och viktning av betyg. Slutligen bör
den andel ungdomsstuderande som antas i betygsurvalet direkt
från gymnasieskolan inte understiga 50%, om inte synnerliga
skäl föreligger. Motsvarande synpunkter på
kompletteringsstudier, försöksverksamhet med viktning av betyg,
skärpning av den allmänna behörigheten och att 50% av
platserna bör reserveras för sökande direkt från gymnasieskolan
framförs i motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 14. I den senare
motionen anförs dessutom att halva kvotgruppen för
högskoleprovet bör förbehållas ungdomar utan längre
arbetslivserfarenhet.
Utskottet finner inte nu anledning att föreslå några
förändringar av de tillträdesregler som för första gången skall
tillämpas inom högskolan inför läsåret 1991/92. Eventuella
förändringar av antagningssystemet som följer av den pågående
översynen av studieorganisationen i utbildningsdepartementet
måste anstå till dess att resultatet av beredningsarbetet
förelagts riksdagen inför nästa treårsperiod.
Vad gäller fördelningen av antalet platser mellan betygs- och
provurvalsgruppen vill utskottet framhålla att det ankommer på
UHÄ att besluta om den fördelningen. För resp. linje skall dock
antalet platser för betygsurval vara lägst en tredjedel och
högst två tredjedelar. Enligt vad utskottet erfarit är antalet
platser för betygsurval enligt UHÄs beslut drygt 60% som ett
genomsnitt för samtliga utbildningslinjer.
När det slutligen gäller förslaget i motion 1990/91:Ub722 att
begränsa möjligheterna att tillgodoräkna arbetslivspoäng --
enligt de nya tillträdesreglerna ger minst fem års
arbetslivserfarenhet 0,5 poäng -- i provurvalsgruppen anser
utskottet att det är rimligt att avvakta ett par
antagningsomgångar. Först därefter torde det enligt utskottets
mening vara möjligt att bedöma huruvida det i praktiken kommer
att vara omöjligt att i provurvalsgruppen komma in på eftersökta
utbildningar utan att ha fem års arbetslivserfarenhet.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om tillträdesreglerna
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575
yrkande 6 och 1990/91:Ub722 yrkande 14.
I 1991 års budgetproposition anmäls (s. 8--9) att regeringen
avser att under våren 1991 tillkalla en utredning med
uppgift att belysa orsakerna till att den sociala
snedrekryteringen till högskolan de senaste årtiondena
tilltagit.
I motion 1990/91:Ub714 (s) pekas på att en breddad rekrytering
till högskolan skulle underlättas av en ökning av antalet
platser i högskolan och en ändrad studieorganisation med friare
ämnesstudier. Motionärerna anser att den aviserade utredningen
bör beakta även dessa aspekter.
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet i sitt
betänkande UbU 1987/88:32 om urval m.m. till högskoleutbildning
anförde om social snedrekrytering (s. 9--10). I detta betänkande
pekar utskottet på en rad orsaker till skillnaderna i
rekrytering från olika socialgrupper. Enligt utskottets mening
är de viktigaste orsakerna till dessa skillnader geografiska,
ekonomiska och attitydmässiga. De geografiska orsakerna bör
reduceras genom dimensionerings- och lokaliseringspolitik, medan
de ekonomiska orsakerna bör reduceras genom förbättringar av
studiestödet. Vad gäller de attitydmässiga orsakerna anförde
utskottet följande i betänkandet:
De attitydmässiga orsakerna till den sociala snedrekryteringen
till högskolan spelar en stor roll. Denna grupp av faktorer
synes också vara de svåraste att komma åt med åtgärder från
statsmakternas sida. Här återstår, såvitt utskottet kan bedöma,
det allra mesta att göra. Det tar lång tid att få genomslag för
åtgärder i dessa avseenden. Skillnader mellan socialgrupperna i
det nu diskuterade avseendet visar sig redan tidigt i
skolsystemet, vid tillval på högstadiet och vid val av linje i
gymnasieskolan. Enligt utskottets bestämda uppfattning måste
därför alla befattningshavare, t.ex. lärare och syo-konsulenter,
och alla beslutsinstanser i hela skolsystemet på olika sätt
uppmärksamma den sociala snedrekryteringen och de mekanismer
varigenom denna uppstår. Endast genom en medveten strävan att i
alla sammanhang söka påverka attityder och undanröja hinder för
olika typer av studieval kan förändringar ske. En utgångspunkt
för denna strävan bör vara att påvisa fördelarna -- ekonomiskt,
personlighetsmässigt, kulturellt m.m. -- med högskoleutbildning
för individen och framhålla värdet av högskoleutbildade
medborgare för landet som helhet.
Utskottet konstaterar att det ankommer på regeringen att
utforma direktiven till utredningen om social snedrekrytering.
Utskottet utgår från att dessa kommer att utformas så att alla
tänkbara aspekter som påverkar rekryteringen till högskolan
kommer att belysas av utredningen.
Vad gäller de konkreta aspekter som tas upp i motionen vill
utskottet dessutom hänvisa till de överväganden om
dimensioneringen av högskolan under 1990-talet som utskottet
kommer att göra i betänkande 1990/91:UbU12 samt till det
tidigare nämnda beredningsarbetet om förändringar av
studieorganisationen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub714.
1.5 Övriga frågor
Regeringen begär i budgetpropositionen i likhet med tidigare
år riksdagens bemyndigande att göra eller medge överföringar
mellan anslag för högskolan bl.a. avseende resurser för
handikappåtgärder.
Utskottet, som utgår från att dessa överföringar begränsas
till sådana som regeringen normalt vidtar, tillstyrker att
regeringen får det begärda bemyndigandet för budgetåret 1991/92.
Med anledning av att utredningen om kårobligatoriet lämnat
sitt betänkande SOU 1990:105 Studenten och tvångsanslutningen
har tre motioner väckts. I motionerna 1990/91:Ub722 (fp) yrkande
15 och 1990/91:Ub571 (s) yrkande 1 begärs att riksdagen skall
fatta ett principbeslut om att kårobligatoriet skall avskaffas.
I yrkande 2 i den sist nämnda motionen begärs att regeringen
skall återkomma med förslag som gör det möjligt att avveckla
kårobligatoriet.
I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 18 begärs att regeringen
snarast bör återkomma till riksdagen med förslag med anledning
av utredningen.
Enligt vad utskottet inhämtat har utredningen om
konsekvenserna av ett avskaffande av kårobligatoriet sänts ut på
remiss till ca 200 olika instanser, bl.a. samtliga studentkårer
och studentsammanslutningar. Remisstiden går ut den 1 juli 1991.
Utskottet vill erinra om att frågan om konsekvenser av
avskaffande av kårobligatoriet utretts på initiativ av
utbildningsutskottet (1988/89:UbU5 s. 13--14). Utskottet anser
att det är rimligt att utredningsbetänkandet remissbehandlas och
blir föremål för regeringens överväganden i sedvanlig ordning
innan riksdagen tar ställning i frågan, varför motionerna
1990/91:Ub571, 1990/91:Ub696 yrkande 18 och 1990/91:Ub722
yrkande 15 avstyrks.
Principen för anordnande av uppdragsutbildning i högskolan
behandlas i motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 13. Motionärerna
anser att uppdragsutbildning inte får inkräkta på resurserna för
den reguljära högskoleutbildningen. Enligt motionärernas
uppfattning måste därför uppdragsutbildningen särredovisas.
Slutligen påpekas att det är angeläget att UHÄs översynsarbete i
detta avseeende snabbt leder till resultat.
Utskottet vill inledningsvis erinra om de särskilda
bestämmelser (SFS 1985:1037) som gäller för uppdragsutbildning
och av vilka det bl.a. framgår att uppdragsutbildning inte får
motsvara allmän utbildningslinje och att principen om
fullständig kostnadstäckning skall gälla. Det ankommer således
på de lokala högskoleorganen att se till att
uppdragsverksamheten inte inkräktar på högskolans reguljära
utbildningsverksamhet.
Utskottet konstaterar att UHÄ på regeringens uppdrag just
färdigställt en rapport UHÄ projekt 1991:1 Uppdragsutbildning i
högskolan -- en utvärdering som överlämnats med skrivelse till
regeringen daterad den 20 mars 1991. I skrivelsen konstateras
inledningsvis att uppdragsutbildningens volym ännu är relativt
begränsad, ca 5% av de statliga anslagen till grundutbildning,
och att den relativa andelen minskat under budgetåret 1989/90. I
skrivelsen redogörs också för de enskilda fall som föranlett
anmälningar till justitieombudsmannen (JO) och de åtgärder som
vidtagits med anledning av JOs granskning.
I skrivelsen konstateras att det är uppenbart att stora
svagheter vidlåter det system för ekonomisk styrning och
kontroll som tillämpas för uppdragsutbildning, särskilt vad
gäller redovisningen. Som framgår av rapporten finns det t.ex.
nu ingen reell möjlighet att avgöra om ett externfinansierat
uppdrag givit full kostnadstäckning, vilket UHÄ anser vara i hög
grad otillfredsställande. Enligt rapporten beror dessa brister i
viss utsträckning på de allmänt konstaterade svårigheterna att i
en och samma myndighetsstruktur hantera såväl en budgetstyrd som
en marknadsstyrd verksamhet. Dessa svårigheter anses till
största delen vara av övergångskaraktär som bör kunna övervinnas
med ökad erfarenhet och kompetensutveckling hos personalen. I
rapporten förordas aktiva insatser för en sådan
kompetensutveckling, vilket enligt UHÄs uppfattning i första
hand är en lokal angelägenhet.
Enligt UHÄs mening är en starkt bidragande orsak till de
konstaterade bristerna de ekonomiadministrativa rutiner som
tillämpas för hela verksamheten i högskolan. Enligt skrivelsen
beaktas dessa frågor i det förberedelsearbete som UHÄ på
regeringens uppdrag i samverkan med riksrevisionsverket (RRV)
och statskontoret gör inför övergången till ett nytt styr-,
anslags- och redovisningssystem (det s.k. STAR-projektet). I
avvaktan på övergång till de nya systemen utarbetar RRV för
närvarande riktlinjer för redovisningen som skall ingå som
tillämpningsbestämmelser till förordningen om externt
finansierad verksamhet i högskolan (UHÄ-FS 1990:30). Enligt UHÄs
bedömning ger pågående utredningsarbete sammantaget
förhoppningar om att uppdragsutbildningens ekonomi snart
kommer att kunna styras, redovisas och kontrolleras i bättre
former än för närvarande. Under förutsättning att tillsyn och
uppföljning organiseras effektivt skulle de ekonomiskt grundade
invändningarna mot uppdragsutbildningen därmed bortfalla.
Utskottet konstaterar med hänvisning till det anförda att
motionsyrkandet torde vara tillgodosett, varför utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 13.
I motion 1990/91:Ub693 (v) påpekas att det vore önskvärt med
en ökad dimensionering av de tekniska utbildningarna inom
högskolan men att lärarförsörjningen är bekymmersam på detta
område. I yrkande 13 föreslås därför att riksdagen skall anvisa
4 milj.kr. som stimulansbidrag till UHÄs disposition för att
förbättra lärarförsörjningen på det tekniska området.
Utskottet vill erinra om att det uttalande som riksdagen
gjorde våren 1989 i samband med ställningstagandet till
ingenjörsutbildningsreformen (prop. 1988/89:90, bet. UbU30,
rskr. 280). I uttalandet anfördes bl.a. (s. 8) följande:
Utskottet delar motionärernas oro för att det i framtiden kan
bli svårt att rekrytera tillräckligt med kvalificerade lärare
till tekniska utbildningar. Enligt utskottets mening handlar det
både om att utbilda tillräckligt många lärare i tekniska ämnen
och om att förmå kvalificerade personer -- i pedagogiskt
hänseende lämpliga och därtill vetenskapligt kompetenta -- i
näringslivet att söka sig till gymnasieskolan och högskolan.
Utskottet anser därför att regeringen bör komma med förslag till
åtgärder för att trygga lärarförsörjningen till de tekniska
utbildningarna.
Detta uttalande gällde således lärarförsörjningen till såväl
gymnasieskolan som högskolan.
I riksdagsbeslutet om den nya ingenjörsutbildningen ingick
också ett stimulansbidrag om 1 milj.kr. per år under fem år till
stöd för forskarutbildning av lärare. Detta stimulansbidrag har
anvisats och kommer att anvisas under anslaget Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål (E 12) t.o.m. budgetåret 1993/94.
Utskottet vill vidare erinra om riksdagens beslut om resurser
våren 1990 med anledning av förslagen i forskningspropositionen
(prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328). I ställningstagandet
ingick ökade resurser till forskarutbildning inom teknisk och
naturvetenskaplig fakultet (E 9 och E 8) samt till
forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskoleenheterna (E 12). Ytterligare resurser till
forskarutbildning inom teknisk fakultet har nyligen föreslagits
i propositionen om näringspolitik för tillväxt (prop.
1990/91:87). Utskottet kommer att ta ställning till dessa
förslag senare under våren 1991 i sitt betänkande 1990/91:UbU13.
Enligt utskottets mening torde inte bristande resurser för
forskarutbildning för närvarande vara det största hindret för
möjligheterna att rekrytera forskarutbildade lärare till teknisk
sektor inom högskolan. Den avgörande förutsättningen för en ökad
rekrytering till forskarutbildningen är att tillräckligt många
utbildas inom grundutbildningen för att tillgodose såväl
näringslivets behov som forskarutbildningens.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 13.
2 D 1. Universitets- och högskoleämbetet
I budgetpropositionen beräknas anslaget till universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) till 116515000 kr., varav bl.a.
72603000 kr. till förvaltningskostnader, 11181000 kr.
till drift, underhåll och utveckling av datasystem för central
antagning av studerande samt 8811000 kr. till forskning om
högskolan.
I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 24 föreslås att
anslagsbeloppet reduceras med 6 milj.kr. med hänvisning till
förordad minskning av den centrala antagningen. I yrkande 25 i
samma motion föreslås att resurserna för forskning om högskolan
överförs från förevarande anslag till anslaget E4.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Utskottet anser -- med hänvisning till vad utskottet tidigare
i detta betänkande anfört om att antagningen till högskolan inte
nu bör förändras -- att yrkande 24 i motion 1990/91:Ub575 bör
avslås. Vad gäller resurserna för forskning om högskolan vill
utskottet hänvisa till sitt ställningstagande till de resurser
för treårsperioden som föreslogs under anslaget D1 i
forskningspropositionen (1989/90:UbU25 s. 159), varför yrkande
25 i samma motion också bör avslås. Utskottet tillstyrker
således regeringens förslag att riksdagen till Universitets- och
högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 116515000 kr.
Frågan om UHÄs framtida arbetsuppgifter kommer att behandlas i
kompletteringspropositionen.
3 D 2. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
Utskottet konstaterar inledningsvis att det inte heller i
årets budgetproposition är möjligt att för varje
högskoleenhet utläsa hur stor del av den beräknade
lokalkostnadsökningen som beror på utökade eller upprustade
lokaler resp. hur stor del som beror på hyreshöjningar för
befintliga lokaler (jfr UbU 1984/85:35 s. 3). Däremot redovisas
i propositionen att av den totala kostnadsökningen om drygt
251 milj.kr. är ca 150 milj.kr., eller drygt 60%, att hänföra
till prisomräkning och marknadsanpassning av hyran för
befintliga lokaler.
Utskottet, som konstaterar att UHÄ i sin senaste
anslagsframställning (bilaga d till littera D 2) har redovisat
ett sådant underlag från byggnadsstyrelsen som utskottet
efterlyst under en rad år (senast 1989/90:UbU18 s. 19--18),
utgår från att den av utskottet efterfrågade högskolevisa
redovisningen kommer att lämnas i 1992 års budgetproposition. En
sådan redovisning är också helt i konsekvens med den löne- och
prisomräkning som i övrigt fr.o.m. årets budgetproposition
redovisas för varje anslagspost.
I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 6 begärs, med hänvisning
till UHÄs anslagsframställning, att högskoleenheterna -- i
avvaktan på att det nya styr- och anslagssystemet införs
budgetåret 1993/94 -- skall få disponera influtna lokalhyror
från den externt finansierade verksamheten i stället för
att dessa redovisas som inkomster under rubricerade anslag.
Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkande under
föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU25 s. 93, rskr. 328) och
finner nu ingen anledning att ändra den då redovisade
uppfattningen att en friare resursanvändning får anstå till
nästa planeringsperiod, varför motion 1990/91:Ub722 yrkande 6
avstyrks.
Utskottet tillstyrker slutligen regeringens förslag att
riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
2011598000 kr.
4 D 3. Vissa tandvårdskostnader
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 65857000 kr.
5 D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan
5.1 Internationaliseringsåtgärder
Under detta anslag anvisas medel till UHÄs disposition för
olika internationaliseringsåtgärder inom högskolan, bl.a. för
deltagande i EGs COMETT-program. Enligt föreskrifter i
regleringsbrevet för innevarande budgetår finns för detta
ändamål 20,3 milj.kr. under anslagsposten 1 som står till UHÄs
disposition, varav ca 10 milj.kr. avser COMETT. I
budgetpropositionen beräknas inga nya resurser för detta ändamål
förutom pris- och löneomräkning.
Fyra motioner från allmänna motionstiden och en motion som
väckts med anledning av proposition 1990/91:87 behandlar frågor
om och resurser för ytterligare internationaliseringsåtgärder
inom högskolan.
I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 15 föreslås att riksdagen
anvisar 12 milj.kr. utöver regeringens förslag för olika
åtgärder i syfte att förbereda den svenska högskolan för
deltagande i EGs ERASMUS-program, bl.a. kursutbud på andra
språk, intensifierat lärarutbyte samt olika sociala åtgärder för
de utländska studerandena, t.ex. bostäder.
En svensk strategi för att öka internationaliseringen av
utbildningsväsendet i Sverige skisseras i motion 1990/91:Ub823
(fp) yrkande 1. I motionen anges bl.a. fyra mål för Sveriges
diskussioner med EG om villkoren för deltagande i samarbetet på
utbildningsområdet. I yrkande 14 i samma motion föreslås att
riksdagen skall ställa 10 milj.kr. till förfogande för att
möjliggöra språkstudier på varje längre utbildningslinje i
högskolan.
I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 17 anförs att det är
viktigt att det internationella studerandeutbytet inte bara
kommer att omfatta EGs program. I motionen pekas på vikten av
att bygga upp ett system med bilaterala avtal som underlättar
utbyte med exempelvis Östeuropa, USA, Japan och
utvecklingsländerna. Informationen om det nordiska utbytet,
bl.a. NORDPLUS-programmet, måste enligt motionärerna förbättras.
Slutligen anser motionärerna att utbildningen måste
internationaliseras till sitt innehåll och uppläggning så att
studenterna erhåller kunskaper och förståelse för globala
förhållanden.
Liknande tankegångar framförs i motion 1990/91:Ub693 (v) i
yrkande 2, vari också framförs synpunkter på ERASMUS-programmet,
kursutbud på andra språk och bostadsfrågan för utländska
studerande i Sverige. I yrkande 4 i samma motion föreslås att 10
milj.kr. anvisas till UHÄs disposition för att i första hand
användas för internationaliseringsåtgärder för
lärarutbildningarna.
I motion 1990/91:Ub66 (v) begärs en översyn av de olika
verksamheter som bedrivs i internationaliseringssyfte inom
grundutbildningen i syfte att förbättra informationen om olika
tillvägagångssätt för att internationalisera densamma. Denna
översyn bör enligt motionärerna göras inför nästa treåriga
planeringsperiod för högskolan (yrkande 5). I yrkande 6 begärs
40 milj.kr. per år t.o.m. budgetåret 1992/93 för att främja
internationaliseringen inom grundutbildningen, främst genom ökat
utbyte med utvecklingsländerna och andra länder som inte av
tradition haft akademiskt utbyte med Sverige.
Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet i sitt
yttrande till utrikesutskottet hösten 1990 (1990/91:UbU1y)
anförde om den positiva grundsyn som utskottet har till
samarbete och utbyte inom forskning och utbildning såväl med
EG-länderna som med andra länder i och utanför Europa. Utskottet
anförde då att det är helt nödvändigt för kvaliteten i
verksamheten och för förståelsen mellan olika kulturer att
sådant samarbete etableras i största möjliga omfattning.
Utskottet erinrade också i detta sammanhang om de resurser som
utskottet åren 1989 och 1990 föreslog skulle anvisas till ett
ökat studerandeutbyte med länder såväl inom som utanför EG
(1988/89:UbU18 s. 20 och 1989/90:UbU18 s. 20--21).
Sedan den allmänna motionstiden har Sverige och de övriga
EFTA-länderna undertecknat ett avtal, daterat den 14 februari
1991, med EG-länderna om deltagande i ERASMUS-programmet. Denna
överenskommelse kommer senare under våren 1991 att föreläggas
riksdagen för godkännande, varför utskottet inte nu finner
anledning att närmare beröra de delar av motionerna som har
synpunkter på detta utbytesprogram.
Vad gäller olika åtgärder för att förbereda för svenskt
deltagande i ERASMUS-programmet vill utskottet framhålla
följande.
Vad gäller bostadsfrågan för gäststuderande i Sverige avser
utskottet att återkomma till den frågan under hösten 1991, efter
det att remisssynpunkter inhämtats på ett antal motioner som
väcktes under allmänna motionstiden 1991.
När det gäller frågan om översyn av vilka medel som står till
förfogande för internationaliseringsinsatser inom
grundutbildningen vill utskottet påpeka att förutom de medel som
anvisas under förevarande anslag till UHÄ och svenska institutet
resurser för sådana insatser har beräknats under resp.
sektorsanslag (jfr prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 178). Utskottet
utgår från att en övergripande bedömning av behovet av
ytterligare resurser görs inför nästa treåriga planeringsperiod
för grundutbildningen liksom att motsvarande sker för det
internationella forskningssamarbetet. I övrigt kan erinras om
den uppgift att främja och underlätta studerandeutbyte inom
högskola och skola som åligger informations- och
dokumentationscentret för internationellt utbyte (NAMIC) vid
svenska institutet. Utskottet återkommer till detta centrum
senare under detta anslag.
Beträffande de önskemål om ytterligare resurser för olika
typer av internationaliseringsåtgärder som framförts i
motionerna anser utskottet att denna fråga bör prövas våren 1993
tillsammans med andra angelägna resurstillskott inför nästa
treåriga planeringsperiod för högskolan. De enda undantag som
enligt utskottets mening bör göras från den principen är
anvisande av resurser för svenskt deltagande i
utbildningsprogram som resultat av internationella avtal och
överenskommelser.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om
internationaliseringsåtgärder inom högskolan föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6
delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och
4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena
1 och 14.
Under förevarande anslag redovisas fr.o.m. innevarande
budgetår under anslagsposten 4 till svenska institutets
disposition bl.a. medel för dess informations- och
dokumentationscentrum för internationellt utbyte -- National
Academic Mobility Information Centre (NAMIC) -- som startade år
1988 som försöksverksamhet. I föregående års budgetproposition
beräknades resurserna för NAMIC till 1040000 kr. (prop.
1989/90:100, bil. 10 s. 213).
I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 15 föreslås att
resurserna till NAMIC skall öka med 600000 kr., vilket
svenska institutet begärt i sin anslagsframställning.
Utskottet delar regeringens bedömning att verksamheten vid
NAMIC som permanentades den 1 juli 1990 inte skall tillföras
ytterligare resurser utöver sedvanlig lön- och prisomräkning för
nästa budgetår. Utskottet avstyrker därmed motion 1990/91:Ub823
yrkande 15.
5.2 Övriga frågor som påverkar anslagsbeloppet
Under anslagsposten 1 som står till UHÄs disposition under
förevarande anslag beräknas i budgetpropositionen (s. 127)
sammanlagt 13,5 milj.kr. för utveckling av ett nytt datorbaserat
system för lokal antagning (LANT91/LADOK) och för att slutföra
utvecklingen av det nya centrala antagningssystemet.
Under anslaget finns också en anslagspost som står till
regeringens disposition, vilken föreslås föras upp med
16207000 kr. för budgetåret 1991/92.
I motion 1990/91:Ub824 (m) föreslås minskning av medlen till
vissa ändamål under förevarande anslag. I yrkande 26 avvisas
således regeringens förslag att anvisa 13,5 milj.kr. för
datorsystemen för antagning till högskolan. I samma motion
föreslås i yrkande 27 att 12 milj.kr. överförs från
anslagsposten som står till regeringens disposition till den
anslagspost som står till UHÄs disposition för
internationaliseringsåtgärder.
Utskottet kan konstatera vad gäller de av regeringen
föreslagna medlen för utveckling m.m. av de datorbaserade lokala
och centrala datorsystemen att de är en direkt konsekvens av
tidigare riksdagsbeslut, dels ett beslut om ett nytt
studiedokumentationssystem LADOK våren 1985, dels ett beslut
våren 1988 om nya tillträdesregler till högskolan. Enligt vad
utskottet inhämtat är 12,4 milj.kr. av den totala förstärkningen
av engångskaraktär, medan 1,1 milj.kr. avser drift, utveckling
och anpassning av LADOK.
Vad gäller den föreslagna besparingen på den anslagspost som
står till regeringens disposition kan utskottet konstatera att
dessa medel till stora delar är bundna till vissa utbetalningar,
varav den största avser avtalet med BONUS om kostnader för
kopiering inom högskoleområdet. För budgetåret 1991/92 torde
kostnaden för BONUS-avtalet kunna uppskattas till ca 6 milj.kr.
Utskottet anser att det varken är möjligt eller rimligt att göra
den av motionärerna föreslagna besparingen om 12 milj.kr. på
denna anslagspost.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1990/91:Ub824 yrkandena 26 och 27.
5.3 Anslagsbeloppet
I budgetpropositionen beräknas anslaget till Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m. till 78697000 kr. för
budgetåret 1991/92.
Utskottet har under förevarande anslag behandlat frågorna om
ytterligare resurser dels till internationaliseringsåtgärder
inom högskolan, dels till NAMIC samt vissa besparingar. I
konsekvens med de förslag till ändringar i resurstilldelningen
som därvid föreslagits föreslås i motion 1990/91:Ub824 (m)
yrkande 28 ett anslagsbelopp om 65197 000 kr. och i motion
1990/91:Ub823 (fp) yrkande 16 ett anslagsbelopp om 89197000
kr.
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub66
yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, 1990/91:Ub823
yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 anvisar det
anslagsbelopp som föreslagits i budgetpropositionen.
5.4 Övrigt
Vissa synpunkter på redovisning av studieresultat inom
LADOK-systemet framförs i motion 1990/91:Ub675 (m).
Enligt motionären borde uppgifter om studieresultat som uppnåtts
före år 1974 kunna överföras till LADOK-systemet på samma sätt
som tidigare skett i STUDOK-systemet. I motionen föreslås att
förslag till åtgärder i detta syfte skall begäras av regeringen.
Utskottet konstaterar inledningsvis att LADOK-systemet är ett
lokalt datorbaserat system för dokumentation av studieresultat.
Detta innebär att högskoleenheterna själva beslutar om vilka
uppgifter som skall matas in i och därmed också kunna tas ut ur
systemet. Enligt vad utskottet inhämtat innebär det att olika
högskoleenheter kan göra olika bedömningar av vad som är
ekonomiskt och praktiskt motiverat när det gäller att
regelmässigt föra in uppgifter om studieresultat som uppnåtts
före år 1974 eller vid andra högskoleenheter. Sådana studier
eller kurser som studenten får tillgodoräkna sig på den linje
som studenten studerar vid torde normalt framgå av den
meritförteckning som studenten får från systemet.
I sammanhanget bör nämnas att nuvarande regler från
datainspektionen innebär att alla uppgifter om studieresultat
gallras från dataregistret fem år efter det att en student
slutat studera. Högskoleenheten har emellertid alltid uppgifter
om de studieresultat som av olika skäl inte finns i det
databaserade registret i manuella register, vilket innebär att
en student alltid kan få erforderlig dokumentation om t.ex.
tentamensbok förkommit.
Utskottet anser att frågan om formerna för dokumentation av
studieresultat är en fråga som bäst avgörs av den enskilda
högskoleenheten och att de av motionären påpekade förhållandena
inte ger anledning för vare sig riksdag eller regering att vidta
åtgärder. Utskottet avstyrker därför motion 1990/91:Ub675.
6 Lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning
6.1 Investeringar för högskolan
Sedan budgetåret 1988/89 redovisas investeringar m.m. för
riksdagen i form av en rullande treårsplan. Inom denna plan har
regeringen bemyndigande att själv besluta om utförande av
byggnadsobjekt, vars kostnadsram inte överstiger 50 milj.kr.
Objekt med kostnadsram som överstiger 25 milj.kr. bör dock
redovisas för riksdagen. Investeringarna finansieras fr.o.m.
innevarande budgetår inte längre med anslag över statsbudgeten,
utan genom att byggnadsstyrelsen efter bemyndigande inom en
given ram får ta upp lån på marknadsmässiga villkor direkt i
riksgäldskontoret. Investeringsbehovet för den nu aktuella
treårsperioden beräknas motsvara en planeringsnivå på ca 1550
milj.kr. per år i prisläget den 1 januari 1990.
Investeringsplanen för perioden 1990/91--1992/93, som omfattar
samtliga departements byggnadsobjekt, redovisas under sjunde
huvudtiteln i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100, bil. 9, s.
33--36). Inom ramen för treårsplanen beräknas sammanlagt 18
byggnadsobjekt med investeringskostnad överstigande 50 milj.kr.
kunna påbörjas under den aktuella perioden. Tio av dessa är
avsedda för utbildnings- och forskningsändamål, och av dessa har
tre objekt inte tidigare redovisats för riksdagen.
I bilaga 10 (s. 356--358) till budgetpropositionen bereds
riksdagen tillfälle att ta del av den planerade
lokalförsörjningen för högre utbildning och forskning.
Förutom de tre nya objekten med investeringskostnad överstigande
50 milj.kr. -- Max-lab II i Lund, Nybyggnad för biomedicinskt
centrum i Göteborg och Nybyggnad för lärarutbildningar i Uppsala
-- föreslås två objekt med kostnadsramar mellan 25 och 50
milj.kr., nämligen Marint forskningscentrum i Kristineberg och
Tillbyggnad av högskolan i Karlstad. Vidare anförs i
propositionen att Om- och tillbyggnad vid konsthögskolan, etapp
II är ett högt prioriterat objekt av arbetsmiljöskäl m.m., som
det av ekonomiska skäl inte nu är möjligt att utföra.
I motionerna 1990/91:Ub696 (c) yrkande 10 och 1990/91:Ub76 (c)
yrkande 8 föreslås att riksdagen anvisar 500 milj.kr. för att i
första hand finansiera de ökade lokalkostnader m.m. som blir
följden av de förslag till förstärkningar av högskolan som
redovisas i samma motioner. I den först nämnda motionen föreslås
också att den andra etappen av Om- och tillbyggnad för
konsthögskolan med en investeringskostnad om ca 75 milj.kr.
skall finansieras inom ramen för de föreslagna 500 milj.kr.
Förslag om ytterligare 150 milj.kr. utöver regeringens förslag
för nybyggnad av lokaler för högskolan förs fram i motion
1990/91:Ub66 (v) yrkande 2 för att långsiktigt möjliggöra en
expansion av den högre utbildningen. Ett motionsyrkande om
sammanlagt 150 milj.kr. för såväl lokaler som utrustning --
1990/91:Ub693 (v) yrkande 22 -- kommer utskottet att behandla
under anslaget I 2 nedan.
En omlokalisering av institutet för miljömedicin vid
Karolinska institutet föreslås i motion 1990/91:So475 (s). I
motionen påpekas att institutet har nergångna och splittrade
lokaler på Karolinska institutets område i Solna. Enligt
motionärernas uppfattning skulle ändamålsenliga lokaler kunna
erbjudas vid Novums forskningscentrum i Huddinge.
I fem motioner som väckts med anledning av proposition
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt föreslås att riksdagen
skall göra uttalanden om två byggnadsobjekt i Göteborg, nämligen
Mikroelektronikcentrum vid Chalmers tekniska högskola --
motionerna 1990/91:Ub56 (s), 1990/91:Ub57 (m) delvis och
1990/91:Ub63 (fp, c) -- samt Utbyggnad av handelshögskolan vid
universitetet -- motionerna 1990/91:Ub55 (s), 1990/91:Ub57 (m)
delvis och 1990/91:Ub62 (fp, c).
Utskottet vill, liksom tidigare år, hävda principen att den
lokalförsörjningsplan som har upprättats gemensamt av
byggnadsstyrelsen och UHÄ -- och som baserats på de
prioriteringar som gjorts av enskilda högskoleenheter -- skall
följas om inte andra eller nya omständigheter kan anföras. Detta
innebär att riksdagen inte bör göra uttalanden om enskilda
objekt utan förutsätta att regeringen -- inom de ekonomiska
ramar som riksdagen anger för investeringar -- tar ställning och
beviljar medel till enskilda objekt i den ordning som
myndigheterna har föreslagit och enligt gällande bemyndiganden.
Utskottet vill dock inledningsvis erinra om de uttalanden som
riksdagen gjorde för flera år sedan (UBU 1985/86:34 s. 4--5,
rskr. 342) om två byggnadsobjekt som är mycket angelägna på
grund av de arbetsmiljöförhållanden som råder för
verksamheterna, nämligen Kungl. biblioteket och Konsthögskolan i
Stockholm. Kungl. biblioteket har funnits upptaget på
investeringsplanen i flera år, men har av olika skäl -- bl.a.
arbetsmarknadsskäl -- inte kunnat påbörjas. Enligt vad utskottet
erfarit torde inte längre arbetsmarknadsskälen hindra
igångsättningen, varför utskottet utgår från att regeringen
snarast kommer att lämna erforderligt bygguppdrag för Kungl.
biblioteket. Vad gäller den andra etappen av Om- och tillbyggnad
för konsthögskolan, för vilken byggnadsstyrelsen inom kort
kommer att begära bygguppdrag, utgår utskottet från att detta
objekt kommer att föras upp på investeringsplanen så snart
tillgängligt investeringsutrymme tillåter.
Övriga enskilda byggnadsobjekt som nämns i de aktuella
motionerna är antingen lägre prioriterade av myndigheterna än de
objekt som regeringen i budgetpropositionen föreslår skall
påbörjas under den nu aktuella treårsperioden eller har så
oklara planeringsförutsättningar att det inte tidsmässigt är
möjligt att påbörja byggandet under perioden. Det först nämnda
förhållandet gäller Mikroelektroniskt centrum vid Chalmers
tekniska högskola som har prioritetsnummer 23 i den gemensamma
lokalförsörjningsplanen. För såväl Miljömedicinskt laboratorium
-- prioritetsnummer 14 -- som Handelshögskolan i Göteborg (ej
med i prioriteringslistan) gäller enligt vad utskottet inhämtat
att planeringsförutsättningarna är oklara. Lokalfrågan för det
miljömedicinska laboratoriet är för närvarande föremål för
regeringens prövning, dock föreligger såvitt utskottet känner
till inte något förslag från vare sig Karolinska institutet
eller byggnadsstyrelsen att omlokalisera verksamheten till
Huddinge.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om enskilda
byggnadsobjekt avstyrker således utskottet motionerna
1990/91:Ub55, 1990/91:Ub56, 1990/91:Ub57, 1990/91:Ub62,
1990/91:Ub63 och 1990/91:So475.
Vad gäller de förslag om utökat investeringsutrymme för att i
första hand tillgodose lokalbehovet för den relativt kraftiga
utökning av grundutbildningen som föreslagits i olika motioner
vill utskottet slutligen framhålla följande.
Utskottet bedömer att det eventuella investeringsbehov som
kommer att bli en konsekvens av de förslag om utökad
dimensionering av grundutbildningen som utskottet senare kommer
att ta ställning till i sitt betänkande 1990/91:UbU12 inte
kommer att kunna preciseras förrän tidigast i 1992 års
budgetproposition. Vad gäller lokal- och utrustningskonsekvenser
i övrigt av en eventuell dimensioneringsökning avser utskottet
att återkomma till den frågan i det kommande betänkandet UbU12.
Utskottet avstyrker med hänvisning till vad utskottet anfört
motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 2, 1990/91:Ub76 yrkande 8 och
1990/91:Ub696 yrkande 10.
Utskottet har sammanfattningsvis inga invändningar mot vad som
anförts i budgetpropositionen om lokalförsörjning för högre
utbildning och forskning.
6.2 Ansvaret för högskolans lokalhållning
Två motioner gäller frågan om ansvaret för högskolans
lokalhållning. I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 26 begärs att
en utredning bör tillsättas för att klarlägga konsekvenserna av
ett decentraliserat lokalansvar inom högskoleväsendet.
Försöksverksamhet med decentraliserat lokalansvar föreslås i
motion 1990/91:Ub532 (fp) för universitetet i Göteborg.
Utskottet som vid föregående riksmöte behandlade en motion av
motsvarande innehåll som den sist nämnda motionen vill hänvisa
till vad som då anfördes (1989/90:UbU18 s. 26). Utskottet anser
att, även om utbildningsministern i proposition 1990/91:87 (s.
46) anmäler avsikten att låta lokalkostnaderna ingå i anslagen
till grundläggande högskoleutbildning samt forskning och
forskarutbildning fr.o.m. budgetåret 1993/94, det i avvaktan på
erfarenheterna av den anslagsomläggning för högskolan som kommer
att göras budgetåret 1993/94 inte är befogat att nu ompröva
byggnadsstyrelsens roll. Utskottet anser således att riksdagen
bör avslå såväl motion 1990/91:Ub532 som motion 1990/91:Ub696
yrkande 26.
7 I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)
Utskottet tillstyrker inledningsvis regeringens förslag att
riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
14310000 kr.
I motion 1990/91:Ub598 (s) begärs en översyn av
upphandlingen av utrustning inom högskolan i syfte att i
framtiden decentralisera upphandlingen till högskoleenheterna,
vilka enligt motionärerna redan har en avsevärd kompetens på
detta område.
Utskottet vill erinra om att UUH enligt sin instruktion
(1988:680) skall verka för rationell utrustningsplanering och
ekonomiskt gynnsam upphandling. UUH skall utifrån främst
lönsamhetskriterier pröva förutsättningarna för central resp.
decentraliserad upphandling av utrustning inom ramen för av
regeringen särskilt utfärdade bestämmelser.
Gällande regler för upphandling innebär att högskoleenheterna
dels har ansvar för upphandlingen av all utrustning som
finansieras med medel som står till enheternas disposition, dels
har ansvaret för upphandling av utrustning vars
beställningsvärde understiger 100000 kr. för vilka medel står
till UUHs disposition, s.k. lokal upphandling. En högskoleenhet
kan dessutom i varje enskilt fall begära decentraliserad
upphandling för sådan utrustning vars beställningsvärde
överstiger 100000 kr. På samma sätt förekommer det att
högskoleenheter begär att UUH med sin kompetens och erfarenhet
skall ansvara för upphandling av utrustning som finansieras med
medel som står till enhetens disposition, t.ex. för dyrbar
vetenskaplig utrustning. Nuvarande regler har således utformats
så att de medger ett hänsynstagande till den kompetens som finns
på UUH och på enskilda högskoleenheter. Utskottet vill också
slutligen peka på de stora vinster som har kunnat göras i
samband med den samordnade upphandling av basutrustning som UUH
gjort i samband med riktade insatser för olika ämnesområden inom
grundutbildningen (prop. 1990/91:100, bil. 10 s. 359).
Med hänvisning till vad utskottet anfört om nuvarande regler
för upphandling inom högskolan föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1990/91:Ub598.
8 I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m.
Från detta reservationsanslag betalas utgifter för inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt vid vissa
statliga institutioner inom bl.a. skol- och kulturområdet.
Av anslaget disponerar byggnadsstyrelsen en anslagspost för en
inredningsplan, vars kostnadsramar fastställs av regeringen i
regleringsbrev, medan utrustningsnämnden för universitet och
högskolor (UUH) disponerar en anslagspost för en
utrustningsplan, vars kostnadsramar på motsvarande sätt
fastställs av regeringen. En anslagspost under anslaget står
till regeringens disposition.
Inrednings- och utrustningsplanerna innehåller dels särskilda
kostnadsramar för enskilda objekt, dels s.k. fördelningsramar
för bl.a. större kompletteringar och riktade insatser. De i
inrednings- och utrustningsplanerna upptagna kostnadsramarna
anger det högsta belopp för vilket inredning resp. utrustning
får anskaffas. Sedan budgetåret 1986/87 anges kostnadsramarna i
ett visst prisläge och justeras således med hänsyn till
prisutvecklingen. För tiden den 1 januari 1989 till den 1
januari 1990 beräknar byggnadsstyrelsen prisförändringen för
inredning till genomsnittligt 9%, medan UUH har beräknat
prisförändringen för utrustning till genomsnittligt 4%.
Anslagsbeloppet för ett budgetår utgör en erfarenhetsmässigt
grundad skattning av det samlade betalningsutfallet under
budgetåret i fråga.
I budgetpropositionen föreslås för inredning till enskilda
objekt två nya kostnadsramar om sammanlagt 29,1 milj.kr. för
polymerteknologi vid Chalmers tekniska högskola och för
högskolan i Falun--Borlänge. För anskaffning av utrustning till
enskilda objekt föreslås en ny kostnadsram till nya lokaler i
Borlänge om 14,2 milj.kr., en delram om 15 milj.kr. till
Dramatiska teatern samt ett ramutrymme om 57,8 milj.kr. för nya
telefonväxlar. För de s.k. fördelningsramarna görs endast
prisomräkning av de belopp som riksdagen tog ställning till
under föregående riksmöte (1989/90:UbU25, rskr. 328). I det
sammanhanget erinrar föredragande statsrådet om att riksdagen
efterlyst ett bättre underlag för en bedömning av rimliga
resurstillskott för utrustning, inredning m.m. inför nästa
treårsperiod.
Utskottet har inga invändningar mot de kostnadsramar för
inredning och utrustning som föreslås i budgetpropositionen
och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som förordas i
propositionen.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till Inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
670000000 kr., vilket tillstyrks av utskottet.
I fyra motioner föreslås ytterligare anslag till utrustning
m.m. I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 37 föreslås således
500 milj.kr. i engångsanslag för att ersätta den mest angelägna
utrustningen inom högskolan. Samma belopp föreslås i motionerna
1990/91:Ub696 (c) yrkande 9 och 1990/91:Ub76 (c) yrkande 9
anvisas på ett nytt anslag till UHÄs disposition. Enligt dessa
motioner skall UHÄ fördela anslaget på grundutbildnings- och
fakultetsanslagen för ersättningsanskaffning av inredning,
utrustning för grundutbildning och basutrustning för forskning.
I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 22 föreslås slutligen 150
milj.kr. till UHÄs disposition för såväl utrustning som lokaler
dels för uppdämda behov i högskolan, dels för de förslag till
utökningar av grundutbildningen som föreslagits i motionen.
Utskottet vill erinra om det underlag för bedömningar av vad
som kan anses vara rimliga resurstillskott för utrustning,
inredning m.m. inför nästa treårsperiod för högskolan som
utskottet begärde i sitt betänkande 1989/90:UbU25
(s.102--103).
I avvaktan på ett bättre underlag för hur stora resurser för
utrustning, inredning och mindre lokalförbättringar som bör
tillföras dels anslagen till grundutbildning och forskning, dels
kostnadsramarna till UHÄs, FRNs resp. byggnadsstyrelsens
disposition anser utskottet inte att några ytterligare resurser
nu skall tillföras för utrustning m.m. Utskottet anser således
att riksdagen bör avslå motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9,
1990/91:Ub693 yrkande 22, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och
1990/91:Ub824 yrkande 37.
Hemställan
Utskottet hemställer
Vissa för högskolan gemensamma frågor
1. beträffande högskolans ställning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1,
1990/91:Ub722 yrkande 2 och 1990/91:Ub801,
res. 1 (m)
2. beträffande högskolans styr- och anslagssystem m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1,
1990/91:Ub77 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14,
1990/91:Ub696 yrkande 15 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och
11,
res. 2 (fp)
res. 3 (mp)
3. beträffande studieorganisatoriska förändringar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 7,
1990/91:Ub693 yrkande 5, 1990/91:Ub696 yrkandena 4, 11 och 12
samt 1990/91:Ub722 yrkande 3,
4. beträffande försöksverksamhet med vetenskaplig
grundkurs
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 1,
res. 4 (v)
5. beträffande en högskoleenhet på idrottens område
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med
avslag på motionerna 1990/91:Ub537, 1990/91:Ub703 delvis och
1990/91:Ub810 yrkande 3 beslutar inrätta idrottshögskolan i
Stockholm den 1 juli 1992,
res. 5 (c)
6. beträffande vissa utbildningsresurser den 1 juli 1992 för
idrottshögskolan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub666 och
1990/91:Ub703 delvis,
7. beträffande handikappidrott
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub810 yrkande 4,
8. beträffande vissa lektorstjänster på idrottens område
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub680,
9. beträffande ytterligare högskoleenheter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub76 yrkandena 5, 6
och 7, 1990/91:Ub603, 1990/91:Ub617 samt 1990/91:Ub696 yrkande
7,
10. beträffande högskoleutbildning i Nyköping
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub606,
11. beträffande antagning till högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 6 och
1990/91:Ub722 yrkande 14,
12. beträffande utredning om social snedrekrytering till
högskolan
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub714,
13. beträffande överföringar mellan anslag
att riksdagen bemyndigar regeringen att göra överföringar i
enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,
14. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub571, 1990/91:Ub696
yrkande 18 och 1990/91:Ub722 yrkande 15,
res. 6 (fp)
15. beträffande uppdragsutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 13,
16. beträffande lärarförsörjning på det tekniska området
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 13,
res. 7 (v)
D 1. Universitets- och högskoleämbetet
17. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkandena 24 och 25 till
Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 116515000 kr.,
res. 8 (m)
D 2. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna
18. beträffande lokalkostnader för externfinansierad
verksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub722 yrkande 6,
19. beträffande anslaget Lokalkostnader m.m. vid
högskoleenheterna
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2011598000 kr.,
D 3. Vissa tandvårdskostnader
20. beträffande anslaget Vissa tandvårdskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 65857000 kr.,
D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder
inom högskolan
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6
delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och
4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena
1 och 14,
res. 9 (m)
res. 10 (fp)
res. 11 (v)
22. beträffande resurser till NAMIC
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 15,
res. 12 (m, fp)
23. beträffande minskade medel till vissa ändamål
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub824 yrkandena 26 och 27,
res. 13 (m)
24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med
avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis,
1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, 1990/91:Ub823 yrkande 16 och
1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 78697000 kr.,
res. 14 (m) - villk. 9, 12 och 13
res. 15 (fp) - villk. 10 och 12
res. 16 (v) - villk. 11
25. beträffande redovisning av studieresultat inom
LADOK-systemet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub675,
Lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning
26. beträffande lokalförsörjning för högre utbildning och
forskning
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub55,
1990/91:Ub56, 1990/91:Ub57, 1990/91:Ub62, 1990/91:Ub63,
1990/91:Ub66 yrkande 2, 1990/91:Ub76 yrkande 8,
1990/91:Ub696 yrkande 10 och 1990/91:So475 utan erinran lägger
proposition 1990/91:100 till handlingarna,
27. beträffande ansvaret för högskolans lokalhållning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub532 och
1990/91:Ub696 yrkande 26,
res. 17 (fp)
res. 18 (m, c)
I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
28. beträffande anslaget Utrustningsnämnden för universitet
och högskolor
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14310000
kr.,
29. beträffande upphandling av utrustning inom högskolan
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub598,
I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m.
30. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning
och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,
31. beträffande anslaget Inredning och utrustning av lokaler
vid högskoleenheterna m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
670000000 kr.,
32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9,
1990/91:Ub693 yrkande 22, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och
1990/91:Ub824 yrkande 37.
res. 19 (m)
res. 20 (c)
res. 21 (v)
Stockholm den 9 april 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge
Hagberg (s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars
Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit
Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda
(c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist Petersen
(s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Margitta Edgren
(fp).
Reservationer
1. Högskolans ställning (mom.1)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 1990/91:Ub801"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att utgångspunkten
för all utbildning skall vara det fria sökandet efter kunskap.
Utskottet anser också i likhet med motionärerna att det
behovsorienterade synsättet varit alltför dominerande i svensk
utbildningspolitik sedan 1950-talet och att tyngdpunkten under
1990-talet systematiskt bör förskjutas till förmån för det fria
sökandet efter kunskap. Eftersom universiteten och högskolorna
är Sveriges främsta institutioner för vidmakthållande och
utveckling av kunskap är det enligt utskottets mening särskilt
viktigt att högskolan ges rimliga organisatoriska och
planeringsmässiga förutsättningar för att i högre grad än i dag
stå för det fria sökandet och förmedlandet av kunskap och ges
möjligheter att värna sitt oberoende och sin samhällskritiska
funktion. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att
universiteten, Karolinska institutet och de tekniska högskolorna
intar en särställning i högskolesystemet och att det är särskilt
viktigt att stärka deras självständighet.
Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att
regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om hur
universiteten, Karolinska institutet och de tekniska högskolorna
skall kunna ombildas till från staten fristående institutioner.
Regeringen bör överväga om stiftelseformen kan vara lämplig.
Vidare skall regeringen lämna förslag till hur de skall kunna
ges ekonomiska förutsättningar för verksamheten, varvid
regeringen bör beakta vad som anförts i motion 1990/91:Ub801
om grundfond och medelsanvisning som regleras i långfristiga
avtal.
De regionala högskolorna, vars huvudsakliga uppgift även i
framtiden kommer att vara utbildning, bör enligt utskottets
uppfattning tills vidare kvarstå som statliga myndigheter. De av
utskottet tillstyrkta förändringarna kommer att avsevärt minska
behovet av central administration. Utskottet tillstyrker därför
det i motion 1990/91:Ub801 föreslagna centrala
utbildningsverket, gemensamt för skolan och i första hand de
regionala högskolorna. Utbildningsverket skall ha ansvar för
viss övergripande planering och vissa tillsynsuppgifter. Vidare
bör en viktig uppgift för verket vara att stimulera samarbete
mellan olika utbildningsområden. Det centrala utbildningsverket
skall dock inte syssla med utvärderingen av skolans verksamhet,
då detta bör göras av ett från staten fristående institut.
Regeringen bör enligt utskottets uppfattning återkomma till
riksdagen med förslag om inrättande av ett centralt
utbildningsverk som ersätter UHÄ och det skolverk som riksdagen
nyligen fattat beslut om att inrätta den 1 juli 1991 (prop.
1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76).
Vad utskottet anfört om högskolans ställning m.m. bör
riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1 och
1990/91:Ub801 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande högskolans ställning
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub575 yrkande
1 och 1990/91:Ub801 samt med avslag på motion 1990/91:Ub722
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Högskolans styr- och anslagssystem m.m. (mom.2)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkandena 4 och 11"
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar visserligen att praktiskt taget samtliga
aspekter som tas upp i de här aktuella motionsyrkandena kommer
att belysas i det pågående beredningsarbetet inom
utbildningsdepartementet. Utskottet anser emellertid att de
förslag till förändringar av det tidigare beslutade styr- och
anslagssystemet som nu aviseras i proposition 1990/91:87 inte är
tillräckligt långtgående. Enligt utskottets mening bör de
förslag till förändringar som framförts i motionerna
1990/91:Ub722 och 1990/91:Ub77 ligga till grund för de
förändringar som bereds inom utbildningsdepartementet inför
nästa treåriga planeringsperiod för högskolan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2 samt
1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14 samt
1990/91:Ub696 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om förändringar av högskolans styr-
och anslagssystem.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande högskolans styr- och anslagssystem m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub77 yrkande
2 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub575 yrkandena 13
och 14 samt 1990/91:Ub696 yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Högskolans styr- och anslagssystem m.m. (mom.2)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkandena 4 och 11"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är nödvändigt att utveckla högskolans
arbetsformer och organisation. Utskottet utgår från att samtliga
aspekter som tas upp i de här aktuella motionsyrkandena kommer
att belysas i det pågående beredningsarbetet inom
utbildningsdepartementet. Vad gäller lokalkostnadsanslaget anser
utskottet emellertid att förändringar bör genomföras redan
fr.o.m. budgetåret 1991/92. Lokalkostnadsanslaget bör således få
disponeras av högskoleenheterna som dessutom själva bör få sköta
förhyrningen av lokaler.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2, 1990/91:Ub575
yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15 samt
1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om högskolans disposition av
lokalkostnadsanslaget och ansvar för förhyrning av lokaler.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande högskolans styr- och anslagssystem m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 1
och med avslag på motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2,
1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15
samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs (mom.4)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att -- i avvaktan på
resultatet av högskoleutredningens arbete med bl.a. vetenskaplig
grundkurs -- resurser bör anvisas för försöksverksamhet med
vetenskaplig grundkurs. Enligt utskottets mening bör grundkursen
omfatta 20 poäng och starta under år 1992 vid två universitet
och vid tre mindre eller medelstora högskolor.
Försöksverksamheten bör pågå under sex terminer och utvärderas
kontinuerligt. Riksdagen bör således med bifall till motion
1990/91:Ub693 yrkande 1 till ett nytt anslag Försöksverksamhet
med vetenskaplig grundkurs för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 10000000 kr.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande försöksverksamhet med vetenskaplig
grundkurs
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 1
till ett nytt anslag Försöksverksamhet med vetenskaplig
grundkurs för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 10000000 kr.,
5. En högskoleenhet på idrottens område (mom. 5)
Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "De fasta" och på s.14 slutar med "utskottet
anfört" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det behövs en samlad organisation för både
utbildning och forskning avseende fysisk fostran och idrott. Det
gäller ämnesområden som motorisk utveckling, friskvård,
skolgymnastik, olika former av idrott, friluftsliv m.m. Behovet
att utveckla idrottsämnet till ett eget vetenskapsområde är ett
viktigt motiv för fasta forskningsresurser vid den nya
högskolan. Strävan bör därför på sikt vara att sammanföra de
högre forskar- och lärartjänster som finns på området och
upprätta en idrottsvetenskaplig fakultet.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub703 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100
och motion 1990/91:Ub810 yrkande 3 samt med avslag på motion
1990/91:Ub537 dels beslutar inrätta idrottshögskolan i Stockholm
den 1 juli 1992, dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande en högskoleenhet på idrottens område
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub703 delvis, med
anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub810
yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Ub537 dels
beslutar inrätta idrottshögskolan i Stockholm den 1 juli 1992,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
6. Kårobligatoriet (mom.14)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 15 avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Frågan om konsekvenser av avskaffande av kårobligatoriet har
utretts på initiativ av utbildningsutskottet (1988/89:UbU5 s.
13--14). Utredaren påvisar att om obligatoriet avskaffas måste
val av studeranderepresentanter i olika organ anordnas av resp.
högskoleenhet, dvs. en statlig myndighet. Kostnaderna för detta
har av utredningen uppskattats till ca 10 milj.kr. För att
vidmakthålla den studerandefackliga verksamheten bedöms krävas
anslag i storleksordningen 35 milj.kr. Vidare kommer enligt
utredningen statliga insatser att krävas för att underhålla de
lokaler som nu finansieras med studenternas obligatoriska
kåravgifter. Härtill kommer kostnaderna för
studerandehälsovården om ca 10 milj.kr.
Utskottet delar de motionärers uppfattning som menar att
riksdagen redan nu skall fatta ett principbeslut om att avskaffa
kårobligatoriet. Enligt utskottets mening torde en övergångstid
om tre år vara lämplig för att införa ett nytt system för
studerandefacklig verksamhet och val av
studeranderepresentanter. Det ankommer enligt utskottets mening
på regeringen att närmare utforma de rättsliga och ekonomiska
förutsättningarna härför. Vad gäller frågan om
studerandehälsovårdens framtida organisation konstaterar
utskottet att detta är en mycket angelägen fråga som borde lösas
dessförinnan, men att det inte ankommer på utbildningsutskottet
att bereda den frågan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub722 yrkande 15, med anledning av motion 1990/91:Ub571
och med avslag på motion 1990/91:Ub696 yrkande 18 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avskaffandet
av kårobligatoriet.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub722 yrkande 15,
med anledning av motion 1990/91:Ub571 och med avslag på motion
1990/91:Ub696 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
7. Lärarförsörjning på det tekniska området (mom.16)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Enligt utskottets" och på s. 21 slutar med
"1990/91:Ub693 yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening krävs för att snabbt få fram
tillräckligt antal kvalificerade lärare till teknisk sektor i
högskolan ytterligare resurser utöver dem som redan anvisats av
regering och riksdag. Utskottet anser därför att riksdagen med
bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 13 redan budgetåret
1991/92 bör anvisa 4 milj.kr. som stimulansbidrag till bättre
lärarförsörjning på det tekniska området. Ett nytt anslag med
denna benämning bör ställas till UHÄs disposition.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande lärarförsörjning på det tekniska området
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 13
till ett nytt anslag Stimulansbidrag till bättre
lärarförsörjning på det tekniska området för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 4000000 kr.,
8. Anslaget Universitets- och högskoleämbetet (mom.17)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "på 116515000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att anslagsbeloppet
till UHÄ bör reduceras dels med 6 milj.kr. med hänvisning till
förordad minskning av den centrala antagningen, dels med
8811000 kr. genom att resurserna för forskning om högskolan
överförs till anslaget E4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub824 yrkandena 24 och 25 samt med anledning av
proposition 1990/91:100 till Universitets- och högskoleämbetet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
(116515000 kr. -- 6000000 kr. -- 8811000 kr. =)
101704000 kr.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena
24 och 25 samt med anledning av proposition 1990/91:100 till
Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 101704000 kr.,
9. Ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan
(mom.21)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Beträffande de" och slutar med "yrkandena 1 och 14"
bort ha följande lydelse:
Förutom de resurser som kommer att krävas för det svenska
deltagandet i ERASMUS-programmet enligt det avtal som inom kort
kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, bör enligt
utskottets mening ytterligare 12 milj.kr. anvisas under
budgetåret 1991/92 för att förbereda den svenska högskolan för
ett deltagande i ERASMUS-utbytet fr.o.m. läsåret 1992/93.
Utskottet delar den mening som framförs i motion 1990/91:Ub575
att ett sådant förberedelsearbete bl.a. bör omfatta framtagning
av ett kursutbud på åtminstone engelska, tyska och franska, ett
program för språkträning av lärare, intensifierat lärarutbyte
med utländska universitet och högskolor samt olika åtgärder för
att underlätta utbytesstudenternas sociala anpassning i Sverige.
Övriga önskemål om resurser för olika
internationaliseringssträvanden bör enligt utskottets mening --
i den mån de inte avser internationella avtal -- anstå till den
samlade bedömning av olika angelägna resurstillskott som kommer
att göras våren 1993 inför nästa treåriga planeringsperiod för
högskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub575 yrkande 15 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkandena 2
och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823
yrkandena 1 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om resurser för förberedelsearbete inför ett
svenskt deltagande i ERASMUS-programmet.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder
inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 15
samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6
delvis, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696
yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan
(mom.21)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Beträffande de" och slutar med "yrkandena 1 och 14"
bort ha följande lydelse:
Förutom de resurser som kommer att krävas för det svenska
deltagandet i ERASMUS-programmet enligt det avtal som inom kort
kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, bör enligt
utskottets mening ytterligare 10 milj.kr. anvisas under
budgetåret 1991/92 för att förbättra språkprogrammet inom
högskolan. Utskottet delar nämligen den uppfattning som framförs
i motion 1990/91:Ub823 att möjligheter till språkundervisning
för alla studerande inom varje längre utbildningslinje är en
nödvändig förutsättning för att en termins studier utomlands
skall ge optimalt utbyte. Uppläggningen av den frivilliga
språkundervisningen inom olika utbildningslinjer bör enligt
utskottets mening beslutas av dem som lokalt är ansvariga för
resp. utbildningslinjer.
Övriga önskemål om resurser för olika
internationaliseringssträvanden bör enligt utskottets mening --
i den mån de inte avser internationella avtal -- anstå till den
samlade bedömning av olika angelägna resurstillskott som kommer
att göras våren 1993 inför nästa treåriga planeringsperiod för
högskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub823 yrkande 14 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15,
1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17
samt 1990/91:Ub823 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om resurser för språkutbildning på
alla längre utbildningslinjer.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder
inom högskolan
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 14
samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6
delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och
4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan
(mom.21)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Beträffande de" och slutar med "yrkandena 1 och 14"
bort ha följande lydelse:
Förutom de resurser som kommer att krävas för det svenska
deltagandet i ERASMUS-programmet enligt det avtal som inom kort
kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, bör enligt
utskottets mening ytterligare 50 milj.kr. anvisas under
budgetåret 1991/92 för att skapa kunskap och förståelse för
globala förhållanden och skeenden. Utskottet delar den
uppfattning som framförs i motion 1990/91:Ub66 att dessa medel
skall anvisas till internationaliseringsprojekt som riktar sig
mot ökat utbyte med utvecklingsländerna och andra länder som
inte av tradition haft ett utbyte med Sverige. Utskottet anser i
likhet med motionärerna bakom motion 1990/91:Ub693 att av dessa
medel bör ca 10 milj.kr. anvisas till lärarutbildningarna.
Övriga önskemål om resurser för olika
internationaliseringssträvanden bör enligt utskottets mening --
i den mån de inte avser internationella avtal -- anstå till den
samlade bedömning av olika angelägna resurstillskott som kommer
att göras våren 1993 inför nästa treåriga planeringsperiod för
högskolan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis
samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 5,
1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkande 2,
1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ytterligare resurser för internationaliseringsåtgärder inom
högskolan.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder
inom högskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande
6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 5, 1990/91:Ub575 yrkande 15,
1990/91:Ub693 yrkande 2, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt
1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
12. Resurser till NAMIC (mom.22)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Ulf Melin (m) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "1990/91:Ub823
yrkande 15" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas bedömning att verksamheten vid
NAMIC som permanentades den 1 juli 1990 är viktig för att främja
och underlätta utbytet inom högskola och skola mellan Sverige
och andra länder. Utskottet anser således att den av svenska
institutet begärda anslagsförstärkningen om 600000 kr. för
verksamheten vid NAMIC skall göras.
Vad utskottet anfört om ytterligare resurser för NAMIC bör
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 15 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande resurser till NAMIC
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Minskade medel till vissa ändamål (mom.23)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkandena 26 och 27"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av
regeringen föreslagna resursförstärkningen om 13,5 milj.kr. för
utveckling m.m. av centrala och lokala datorsystem för antagning
till högskolan skall avvisas. Utskottet anser nämligen att
antagningssystemet till högskolan kan ändras och förenklas,
vilket redovisats tidigare i detta betänkande (jfr särskilt
yttrande 3).
Vad gäller den föreslagna besparingen på den anslagspost som
står till regeringens disposition kan utskottet konstatera att
en del av dessa medel är bundna till vissa utbetalningar, varav
den största avser avtalet med BONUS om kostnader för kopiering
inom högskoleområdet. För budgetåret 1991/92 torde kostnaden för
BONUS-avtalet kunna uppskattas till ca 6 milj.kr. Utskottet
anser att det dock bör vara möjligt att göra en besparing om ca
6 milj.kr. av den i motionen föreslagna besparingen om 12
milj.kr. på denna anslagspost.
Av de sammanlagda besparingarna om 19,5 milj.kr. som förordas
av utskottet bör 12 milj.kr. tillföras anslagsposten till UHÄs
disposition för internationaliseringsåtgärder i enlighet med vad
som tidigare anförts i detta betänkande (jfr reservation 8).
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub824 yrkande 26 och med anledning av yrkande 27 i samma
motion som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om besparingar och omföringar inom ifrågavarande anslag.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande minskade medel till vissa ändamål
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 26
och med anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkande 27 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
(mom.24)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 9, 12 och
13
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "i
budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om
ytterligare 12 milj.kr. till internationaliseringsåtgärder inom
högskolan, 0,6 milj.kr. till NAMIC och besparingar om sammanlagt
19,5 milj.kr. föreslår utskottet att riksdagen med anledning av
proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub823 yrkande 16
och 1990/91:Ub824 yrkande 28 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis
till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (78697 000 kr. +
12000000 kr. + 600000 kr. -- 19500000 kr. =)
71797000 kr.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 samt
motionerna 1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28
samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och
1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis till Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 71797000 kr.,
15. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
(mom.24)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och 12
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "i
budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört, bl.a. om
ytterligare 10 milj.kr. till språkutbildning inom längre
utbildningslinjer och 0,6 milj.kr. till NAMIC, föreslår
utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100
och motion 1990/91:Ub823 yrkande 16 samt med avslag på
motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693
yrkande 4 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på (78697 000 kr. +
10000000 kr. + 600000 kr. =) 89 297000 kr.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och
motion 1990/91:Ub823 yrkande 16 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis
och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 89297000 kr.,
16. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
(mom.24)
Under förutsättning av bifall till reservation 11
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "i
budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört, bl.a. om
ytterligare 50 milj.kr. till UHÄs disposition för
internationaliseringsåtgärder inom högskolan, föreslår utskottet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6
delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, med anledning av
proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa
särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på (78697 000 kr. +
50000000 kr. =) 128697000 kr.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande
6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, med anledning av
proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna
1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 128697000 kr.,
17. Ansvaret för högskolans lokalhållning (mom.27)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet som" och slutar med "1990/91:Ub696 yrkande
26" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion
1990/91:Ub532 att det finns brister i statens sätt att sköta
fastighetsfrågor. Att byggnadsstyrelsen har ansvar för
högskolans lokaler medför i många fall onödig byråkrati och
försvårar skötseln av fastigheterna.
Enligt utskottets mening är det önskvärt att ansvaret för
lokalfrågorna läggs på resp. högskoleenhet. Utskottet anser
emellertid att det först vore värdefullt att få pröva detta i
form av den försöksverksamhet som motionärerna föreslår. Vad
utskottet anfört om försöksverksamhet vid universitetet i
Göteborg bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub532 och
med anledning av motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
27. beträffande ansvaret för högskolans lokalhållning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub532 och med
anledning av motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet
vid universitetet i Göteborg,
18. Ansvaret för högskolans lokalhållning (mom.27)
Larz Johansson (c), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Ulf Melin (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet som" och slutar med "1990/91:Ub696 yrkande
26" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, med hänvisning till att utbildningsministern
i proposition 1990/91:87 (s. 46) anmäler sin avsikt att låta
lokalkostnaderna ingå i anslagen till grundläggande
högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning fr.o.m.
budgetåret 1993/94, att det i detta sammanhang vore befogat att
också se över ansvaret för högskolans lokalförsörjning.
Utskottet anser således att konsekvenserna av ett
decentraliserat lokalförsörjningsansvar för såväl högskolan som
byggnadsstyrelsen bör utredas. Enligt utskottets mening bör
frågan utredas inom ramen för det beredningsarbete som pågår
inom utbildningsdepartementet inför nästa treåriga
planeringsperiod för högskolan. Riksdagen bör med bifall till
motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 och med anledning av motion
1990/91:Ub532 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
27. beträffande ansvaret för högskolans lokalhållning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub696 yrkande 26
och med anledning av motion 1990/91:Ub532 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Ytterligare anslag till utrustning m.m. (mom.32)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "I avvaktan" och slutar med "1990/91:Ub824 yrkande
37" bort ha följande lydelse:
I avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att en
större engångsanvisning bör göras redan budgetåret 1991/92 för
att tillgodose i första hand grundutbildningens behov av
utrustning, då stora svårigheter föreligger att få donationer
för sådana ändamål.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub824 yrkande 37 samt med anledning av motionerna
1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub693 yrkande 22 och
1990/91:Ub696 yrkande 9 bör anvisa 500 milj.kr. under ett nytt
anslag, benämnt Utrustning till grundutbildning m.m. för
budgetåret 1991/92. Detta anslag bör fördelas på högskoleenheter
av UHÄ.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 37
samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9,
1990/91:Ub693 yrkande 22 och 1990/91:Ub696 yrkande 9 till ett
nytt anslag Utrustning till grundutbildning m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 500
000000 kr.
20. Ytterligare anslag till utrustning m.m. (mom.32)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "1990/91:Ub824
yrkande 37" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen som framförs i motionerna
1990/91:Ub696 och 1990/91:Ub76 att riksdagen redan budgetåret
1991/92 bör anslå ytterligare resurser för
ersättningsanskaffning av inredning, utrustning för
grundutbildning och basutrustning för forskning. Utskottet anser
att 500 milj.kr. bör anvisas på ett anslag som ställs till UHÄs
disposition för fördelning på högskolans grundutbildnings- och
fakultetsanslag. Inför nästa års budgetproposition bör UHÄ lämna
förslag om fördelning av motsvarande belopp på ifrågavarande
verksamhetsanslag.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9 och 1990/91:Ub696 yrkande 9
samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub693 yrkande 22 och
1990/91:Ub824 yrkande 37 bör anvisa 500 milj.kr. under ett
nytt anslag, benämnt Utrustning m.m. för högskolan.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub76 yrkande
9 och 1990/91:Ub696 yrkande 9 samt med anledning av motionerna
1990/91:Ub693 yrkande 22 och 1990/91:Ub824 yrkande 37 till ett
nytt anslag Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 500 000000 kr.
21. Ytterligare anslag till utrustning m.m. (mom.32)
Björn Samuelson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "I avvaktan" och slutar med "1990/91:Ub824 yrkande
37" bort ha följande lydelse:
I avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att
ytterligare resurser bör tillföras för utrustning och lokaler
redan budgetåret 1991/92 för att i första hand tillgodose dels
det uppdämda behovet av utrustning m.m. i högskolan, dels
utrustning till de utökningar av grundutbildningen som utskottet
senare under detta riksmöte kommer att förorda i sitt betänkande
1990/91:UbU12. Utskottet anser att 150 milj.kr. bör anvisas på
ett anslag som ställs till UHÄs disposition för fördelning på
högskoleenheter för de angivna ändamålen.
Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Ub693 yrkande 22 samt med anledning av motionerna
1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och
1990/91:Ub824 yrkande 37 bör anvisa 150 milj.kr. under ett nytt
anslag, benämnt Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret
1991/92.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 22
samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9,
1990/91:Ub696 yrkande 9 och 1990/91:Ub824 yrkande 37 till ett
nytt anslag Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 150 000000 kr.
Särskilda yttranden
1. Högskolans ställning (mom. 1)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:
Vi hänvisar till vår reservation i finansutskottets betänkande
1990/91:FiU20 om löntagarfondernas avskaffande och till att vi
anser att fondernas pengar till viss del skall användas till
försöksverksamhet med fristående högskolor i enlighet med vår
partimotion 1990/91:Ub722 yrkande 2.
2. Ytterligare högskoleenheter (mom. 9)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anför:
Vi hänvisar till dels vår reservation 6 beträffande inrättande
av ytterligare högskoleenheter av viss karaktär i utskottets
betänkande 1988/89:UbU18 (rskr. 194), dels vår reservation 6
beträffande inrättande av nya högskoleenheter i utskottets
betänkande 1989/90:UbU18 (rskr. 228).
3. Antagning till högskolan (mom. 11)
Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Vi hänvisar dels till våra reservationer 2, 3, 6, 9, 10, 12,
14, 16, 17 och 19 i utskottets betänkande 1987/88:32 om urval
m.m. till högskoleutbildning (rskr. 330), dels till vår
reservation 8 beträffande vissa antagningsfrågor i utskottets
betänkande 1989/90:UbU18 (rskr. 228).
4. Antagning till högskolan (mom. 11)
Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:
Vi hänvisar dels till våra reservationer 2, 4, 6, 9, 17, 19
och 20 i utskottets betänkande 1987/88:32 om urval m.m. till
högskoleutbildning (rskr. 330), dels till vår reservation 9
beträffande vissa antagningsfrågor i utskottets betänkande
1989/90:UbU18 (rskr. 228).
5. Lokalkostnader för externfinansierad verksamhet (mom. 18)
Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),
Ulf Melin (m) och Margitta Edgren (fp) anför:
Vi hänvisar till vår reservation 46 beträffande kompensation
för lokalkostnader i utskottets betänkande 1989/90:UbU25 (rskr.
328).