Utbildningsutskottets betänkande
1990/91:UBU10

Utrustningsbidrag m.m. på skolområdet


Innehåll

1990/91
UbU10


ÅTTONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1990/91:100 (utbildningsdepartementet)
under avsnitt B. Det offentliga skolväsendet punkterna B 17.
Bidrag till utrustning för gymnasier m.m., B 18.
Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i
skolorna och B 19. Utrustning för specialskolor m.m. jämte
motioner.

Propositionen

1. Bidrag till utrustning för gymnasier m.m.
Regeringen har under punkt B 17 (s. 107--108) föreslagit
31. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om
start- och kompletteringsbidrag för utrustning till
gymnasieskolan,
32. att riksdagen till Bidrag till utrustning för gymnasier
m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
107 427 000 kr.

2. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i
skolorna
Regeringen har under punkt B 18 (s. 108--109) föreslagit
33. att riksdagen till Stimulansbidrag till förbättringar av
den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 300 000 000 kr.

3. Utrustning för specialskolor m.m.
Regeringen har under punkt B 19 (s. 109--110) föreslagit
34. att riksdagen till Utrustning för specialskolor m.m. för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 486 000
kr.

Motionerna

1990/91:Ub208 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fördelning av anslag till förbättring av
arbetsmiljön i skolan.
1990/91:Ub251 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stimulansbidraget till
förbättringar av den fysiska miljön i skolorna schablonmässigt
fördelas direkt till kommunerna tillsammans med övriga bidrag.
1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelning av stimulansbidrag till
skolmiljön.
1990/91:Ub284 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att förbättra skolans miljö
för barnen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So474.
1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktlinjerna för stimulansbidraget
till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna.
1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen beslutar slå samman anslagen B 8 och B 18.
1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
18. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget Bidrag till
utrustning för gymnasieskolan m.m.,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas möjligheter att med den
av moderata samlingspartiet föreslagna skattereformen själva
finansiera förbättringar av den fysiska miljön i skolorna,
20. att riksdagen beslutar att från anslaget B 18.
Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i
skolorna till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer
samt fristående kurser överföra 300 000 000 kr. i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Utskottet

1. Bidrag till utrustning för gymnasier m.m.
Från anslaget utgår statsbidrag till anskaffning av
utrustning i gymnasieskolan. Bestämmelser om bidrag finns i
förordningen (1987:708) om statsbidrag till anskaffning av
utrustning i gymnasieskolan. Kommunerna har enligt
föreskrifterna rätt att i mån av medel få startbidrag och
kompletteringsbidrag till vissa särskilt utrustningskrävande
utbildningar i gymnasieskolan. Särskilda föreskrifter gäller i
fråga om statsbidrag till kostnader för datorutrustning och
programvara i gymnasieskolan. Efter beslut av regeringen i
varje särskilt fall kan särskilt verksamhetsstöd utgå för
utrustning till vissa lågfrekventa utbildningar i
gymnasieskolan liksom stöd för verksamheten vid tekniska centra
där gymnasieskolan medverkar.
Regeringen aviserar i budgetpropositionen sin avsikt att inom
kort framlägga en proposition om ny gymnasieskola. I denna
avser regeringen att återkomma till frågan om statsbidrag till
utrustning. Med tanke på den långa planeringstid som är
nödvändig för en förändring av den omfattning som regeringen
förutser kan en ny linjestruktur m.m. börja införas först
fr.o.m. läsåret 1992/93. I avvaktan på dessa förslag föreslås
nu inte någon utvidgning av försöksverksamheten med treåriga
yrkesinriktade studievägar. Regeringen anser det inte rimligt
att, året innan en reform skall börja genomföras, genom
statsbidrag till utrustning stimulera en kommun att anordna en
utbildning som senare kommer att förändras. Därför anser
regeringen att start- och kompletteringsbidrag inte skall utgå
läsåret 1991/92 för årskurs 1. Kompletteringsbidrag för redan
påbörjad verksamhet bör däremot enligt propositionen utgå på
samma sätt som innevarande år. I den nyligen framlagda
propositionen 1990/91:85 om gymnasieskolan och
vuxenutbildningen föreslår regeringen att det under perioden
1992/93--1997/98 skall utgå ett extra stimulansbidrag till
kommunerna till kompletterande inköp av utrustning. Därefter
skall det enligt nämnda proposition åligga huvudmännen att
ansvara för underhåll och nyinköp av utrustning.
Regeringen föreslår att riksdagen under Bidrag till
utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 107 427 000 kr.
I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 18 föreslås att detta
anslag avskaffas. Det bör enligt motionärerna vara kommunernas
uppgift att förse gymnasieskolan med den utrustning som krävs
för att bedriva en modern undervisning av hög kvalitet.
Motionärerna vill i detta hänseende jämställa gymnasieskolan
med grundskolan.
Riksdagen har behandlat och avslagit liknande yrkanden vid
varje riksmöte under senare år. Utskottet hänvisar till sina
tidigare ställningstaganden (senast i bet. 1989/90:UbU16 s. 5)
och vill tillägga följande. Frågan om kostnadsansvaret i en
förändrad gymnasieskola har tagits upp i den nyligen framlagda
propositionen om ny gymnasieskola m.m. Under 1991/92 kommer
detta anslag att huvudsakligen användas för fullföljande av
redan påbörjad utbildning. Start- och kompletteringsbidrag
avses ju inte utgå för årskurs 1.
Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen i budgetpropositionen, föreslår mot denna
bakgrund att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
och med avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 till Bidrag
till utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 107427000 kr. Utskottet
föreslår vidare att riksdagen samtidigt godkänner regeringens
förslag beträffande start- och kompletteringsbidrag för
utrustning till gymnasieskolan.
2. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i
skolorna
Med anledning av propositionen om kommunalt huvudmannaskap
för lärare m.fl. (prop. 1989/90:41, UbU9, rskr. 58) beslutade
riksdagen att som stimulansbidrag ställa till kommunernas
förfogande 300 milj.kr. per år i 1990 års prisläge under en
tioårsperiod för förbättringar av skolornas fysiska miljö. I
budgetpropositionen framläggs nu förslag om ett sådant bidrag
med det av riksdagen tidigare beslutade anslagsbeloppet.
I två motioner föreslås att detta bidrag avskaffas. Enligt
motion 1990/91:Ub824 (m) har kommunerna möjlighet att med den
av moderata samlingspartiet föreslagna skattereformen själva
finansiera förbättringar av den fysiska miljön i skolorna
(yrkande 19). Det av regeringen föreslagna beloppet 300
milj.kr. bör i stället användas för att finansiera
ämnesinriktad fortbildning av lärare och anvisas under anslaget
till lokala och individuella linjer samt fristående kurser inom
högskolan (yrkande 20). I motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 12
föreslås att detta anslag slås samman med anslaget Bidrag till
driften av det kommunala offentliga skolväsendet.
Utskottet anser att riksdagens tidigare beslut att inrätta
detta stimulansbidrag bör fullföljas. Utskottet föreslår därför
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub821 yrkande 12 och 1990/91:Ub824
yrkandena 19 och 20 till Stimulansbidrag till förbättringar av
den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 300 000 000 kr.
Med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för
skolan gav riksdagen på utskottets förslag till känna att
regeringen borde återkomma i budgetpropositionen med ett
förslag till fördelning av resurserna med den inriktning som
utskottet förordat (1990/91:UbU4 s. 58, rskr. 76). Utskottet
ansåg att statens ansvar för en likvärdig skola i landets alla
delar gör det motiverat att bidraget fördelas dit där de
största bristerna i den fysiska skolmiljön finns.
Fördelningen av stimulansbidraget borde därför göras med
ett bättre hänsynstagande till behoven av upprustning än vad
som föreslagits i nämnda proposition.
I budgetpropositionen förordas nu, mot bakgrund av att
situationen kan bedömas vara särskilt bekymmersam i
storstadslänen, att åtminstone under en femårsperiod en
förhållandevis större andel av stimulansbidraget fördelas till
kommunerna i storstadslänen. I övrigt bör bidraget enligt
regeringen fördelas på länsnivå i förhållande till antalet
elever i resp. län och beslut om fördelningen fattas av
länsstyrelsen.
I flera motioner diskuteras frågan om fördelningen av
bidraget. Risken för att kommuner som skött sig väl och lagt ut
stora summor på t.ex. mögelsanering missgynnas, medan andra
kommuner, som nonchalerat miljöproblemen, favoriseras genom
stimulansbidraget, framhålls i motionerna 1990/91:Ub208 (mp)
yrkande 5 och 1990/91:Ub251 (c). I sistnämnda motion föreslås
att bidraget fördelas schablonmässigt direkt till kommunerna,
utan medverkan av länsstyrelserna, eftersom alla kommuner har
behov av fysisk upprustning. I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande
17 föreslås att anslaget fördelas mellan länen i förhållande
till elevantalet i resp. län -- samma förslag som regeringen
framlade i proposition 1990/91:18 och som föranledde utskottets
ovan redovisade tillkännagivande. Enligt motionärerna kommer
även med en sådan fördelning en viss överkompensation att utgå
till storstadslänen. I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 16
framhålls vikten av flexibilitet i bedömningen av var behoven
av upprustning är störst. Mot den bakgrunden sägs det kunna bli
aktuellt att ompröva fördelningen av bidraget med betydligt
kortare intervall än fem år.
Enligt utskottets mening skall stimulansbidraget användas för
att stimulera avhjälpande av brister och kan inte ses som ett
medel att vare sig belöna eller bestraffa kommuner som skött
sitt ansvar för den fysiska skolmiljön mer eller mindre väl.
Det är behovet av åtgärder som skall avgöra vilka kommuner som
får del av bidraget. Genom kravet att en kommun för att få del
av stimulansbidraget skall satsa ett minst lika stort belopp av
kommunens egna medel markeras att ansvaret förblir kommunernas.
Utskottet konstaterade redan i sitt betänkande 1989/90:UbU9
(s. 7) att lokalerna på många håll, speciellt i vissa av
storstadsregionernas kommuner, är mycket dåliga. Regeringens
förslag att till att börja med tilldela storstadslänen en
förhållandevis större andel av stimulansbidraget ligger i linje
med detta. När länsstyrelserna fått pröva ansökningar från sina
kommuner under några år kommer det att finnas bättre underlag
för en bedömning av var behoven är störst. Utskottet utgår från
att regeringen kommer att följa frågan under de närmaste åren
och justera fördelningen mellan länen, om det visar sig
motiverat med hänsyn till de behov som ådagalagts.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251,
1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16.
Motion 1990/91:Ub284 (s) tar upp flera olika problem när det
gäller skolans miljö för barnen, bl.a. felaktiga bänkar och
stolar, som orsakar ryggproblem. Vidare framhålls vikten av att
både elever och skolpersonal får kunskaper om den nya
arbetsmiljölagen som trädde i kraft den 1 juli 1990 och som ger
eleverna en betydligt förstärkt ställning i arbetsmiljöarbetet.
Utskottet hänvisar dels till att ett stimulansbidrag nu
införs för förbättringar av den fysiska miljön i skolorna, dels
till att det enligt arbetsmiljölagen åligger huvudmannen för en
utbildning att se till att elevskyddsombud får den utbildning
och den ledighet som behövs för uppdraget (6 kap. 18 §). När
det gäller de anställda svarar arbetsgivare och arbetstagare
gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning
(6kap. 4 §). Med det anförda avstyrker utskottet motion
1990/91:Ub284.
3. Utrustning för specialskolor m.m.
Från anslaget betalas utgifter för läromedel, undervisnings-
och arbetsmaterial, inventarier m.m., bibliotek samt hörsel-
och talteknisk utrustning.
Utskottet, som inte har något att invända mot regeringens
medelsberäkning, föreslår att riksdagen till Utrustning för
specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 8 486 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer
Bidrag till utrustning för gymnasier m.m.
1. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Bidrag till
utrustning för gymnasier m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 till Bidrag till
utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 107 427 000 kr. samt godkänner vad
som i propositionen förordats om start- och
kompletteringsbidrag för utrustning till gymnasieskolan,
res. 1 (m)
Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i
skolorna
2. beträffande anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till
förbättringar av den fysiska miljön i skolorna
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med
avslag på motionerna 1990/91:Ub821 yrkande 12 och 1990/91:Ub824
yrkandena 19 och 20 till Stimulansbidrag till förbättringar
av den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr.,
res. 2 (m)
res. 3 (fp)
3. beträffande fördelningen av stimulansbidragen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 avslår
motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251,
1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16,
res. 2 (m)
res. 3 (fp)
res. 4 (c)
res. 5 (mp)
4. beträffande skolans miljö för barnen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub284,
Utrustning för specialskolor m.m.
5. beträffande anslagsbeloppet under Utrustning för
specialskolor m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till
Utrustning för specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 8 486 000 kr.
Stockholm den 14 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),
Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt
Silfverstrand (s), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m),
Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Carl-Johan Wilson
(fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v),
Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin
(m), Margitta Edgren (fp) och  Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Anslagsbeloppet m.m. under Bidrag till utrustning för
gymnasier m.m. (mom.1)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3
börjar med "Riksdagen har" och på s. 4 slutar med "till
gymnasieskolan" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det är kommunernas uppgift att förse
gymnasieskolan med den utrustning som behövs. Det finns inte
anledning att i detta hänseende behandla gymnasieskolan
annorlunda än grundskolan. Riksdagen bör därför med bifall till
motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 och med avslag på proposition
1990/91:100 besluta att detta anslag inte skall föras upp på
statsbudgeten budgetåret 1991/92.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Bidrag till
utrustning för gymnasier m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 18
och med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att detta
anslag inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret
1991/92,
2. Anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till förbättringar
av den fysiska miljön i skolorna m.m. (mom.2--3)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "300 000 000 kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att lokaler och arbetsmiljö är och skall vara
ett lokalt ansvar. Genom en sänkning av arbetsgivaravgifterna
med minst 4,5 procentenheter får kommunerna medel att
finansiera en förbättring av skolornas fysiska miljö. Det är
därför enligt utskottets mening angeläget att riksdagen
beslutar om en annan -- för lärarkåren mer angelägen --
användning av dessa 300 milj.kr. än att anvisa dem för ett
ändamål som bör finansieras på annat sätt.
Enligt utskottets mening är den ämnesinriktade fortbildningen
för lärare svårt eftersatt. Alla lärare bör erhålla ett
erbjudande om att genomgå en fortbildning om 20 poäng vart
tionde år. Den fria sektorn inom högskoleutbildningen bör öka.
De fristående kurserna skall i stor utsträckning kunna omfatta
ett utbud som vänder sig till lärare som söker fortbildning.
Sådan utbildning kan ske vid högskolan men den kan även i vissa
fall arrangeras som distansundervisning.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens
förslag att anvisa 300 milj.kr. för förbättringar av
arbetsmiljön. Enligt utskottets mening kan dessa medel mera
verksamt bidra till en god miljö i skolan genom att lärarna
till följd av en ämnesinriktad fortbildning blir bättre
skickade att fullgöra sin undervisning. De medel som regeringen
föreslagit under förevarande anslag bör därför i stället
tillföras anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt
fristående kurser.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1990/91:Ub313
yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av utskottets ställningstagande att det
föreslagna anslaget inte skall föras upp på statsbudgeten
budgetåret 1991/92 bör riksdagen avslå proposition 1990/91:100
i denna del samt motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5,
1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313
yrkande 16.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till
förbättringar av den fysiska miljön i skolorna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena
19 och 20, med anledning av motion 1990/91:Ub821 yrkande 12 och
med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att något anslag
Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i
skolorna inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret
1991/92,
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget
att riksdagen avslår proposition 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande
17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16,
3. Anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till förbättringar
av den fysiska miljön i skolorna m.m. (mom.2--3)
Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "300 000 000 kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det finns anledning att ha ett
särskilt stimulansbidrag av detta slag. Det av regeringen
föreslagna beloppet 300000000 kr. bör i stället tillföras
sektorsbidraget (anslaget B 8). Utskottet föreslår således att
riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 12, med
anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkandena 19 och 20 och med
avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att något anslag
Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i
skolorna inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret
1991/92.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1990/91:Ub313
yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av utskottets ställningstagande att det
föreslagna anslaget inte skall föras upp på statsbudgeten
budgetåret 1991/92 bör riksdagen avslå proposition 1990/91:100
i denna del samt motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5,
1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313
yrkande 16.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till
förbättringar av den fysiska miljön i skolorna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 12
samt med avslag på proposition 1990/91:100 och motion
1990/91:Ub824 yrkandena 19 och 20 beslutar att något anslag
Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i
skolorna inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret
1991/92, samt att riksdagen till Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag som med 300 milj.kr. överstiger
regeringens förslag,
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget
att riksdagen avslår proposition 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande
17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16,
4. Fördelningen av stimulansbidraget (mom.3)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Utskottet konstaterade" och slutar med
"1990/91:Ub313 yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterade redan i sitt betänkande 1989/90:UbU9
(s.7) att lokalerna på många håll, speciellt i vissa av
storstadsregionernas kommuner, är mycket dåliga. Därigenom att
elevantalet i dessa kommuner också är mycket större än i andra
kommuner kommer emellertid storstadskommunerna att
överkompenseras även med en fördelning som baseras på
elevantalet i resp. län. Det finns därför inte anledning att
som regeringen nu föreslår tilldela storstadslänen en
förhållandevis större andel av stimulansbidraget än som svarar
mot elevantalet.
Vad utskottet här anfört om storstadslänen bör riksdagen med
bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 17, med anledning av
proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna
1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251 och 1990/91:Ub313
yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande
17, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på
motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251 och
1990/91:Ub313 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om storstadslänen,
5. Fördelningen av stimulansbidraget (mom.3)
Claes Roxbergh (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1990/91:Ub313
yrkande 16" bort ha följande lydelse:
Det skulle kunna uppfattas som orättvist om kommuner som
nonchalerat elevernas arbetsmiljö uppmuntras genom detta
bidrag, medan de kommuner som skött sina åligganden och lagt ut
oerhörda summor på t.ex. mögelsanering inte fick någon del av
bidraget. Det är därför rimligt att delvis kompensera
kommunerna i den senare gruppen, om åtgärderna skett de senaste
åren. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1990/91:Ub208 yrkande 5 och med anledning av proposition
1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259
yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub208 yrkande 5
och med anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna
1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Skolans miljö för barnen (mom.4)
Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)
anför:
Vi hänvisar till reservation 2 i detta betänkande där vi tar
avstånd från inrättande av ett särskilt stimulansbidrag till
förbättringar av den fysiska miljön i skolorna.