1989/90:Ub202 av Birthe Sörestedt och Börje Nilsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett aktivare
brottsförebyggande arbete i skolan.
1989/90:Ub203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett förändrat arbetssätt med ett utökat elevinflytande och
medansvar,
11. att riksdagen hos regeringen begär ett program för att ta till vara
invandrarbarnens språkkunskaper.
1989/90:Ub205 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utarbetande av en basstandard för skolmåltider,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att varje skola bör utarbeta en plan för skolmåltidsverksamheten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att elevvården bör ha det övergripande ansvaret för skolmåltiderna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärarnas tjänstgöring i samband med skolmåltiderna.
1989/90:Ub206 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av läroplanen vad gäller antalet hemkunskapstimmar i
grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av sammanhängande undervisning/arbetspass för
hemkunskapslektionerna i grundskolan.
1989/90:Ub209 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att med förtur se
över innehållet i ämnet maskinskrivning i grundskolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att överväga en
ny ämnesbeteckning på ämnet maskinskrivning, förslagsvis ord- och
textbehandling.
1989/90:Ub210 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan,
2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att verka för att
varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en kontinuerlig
trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens förmåga att klara
sig i trafiken.
1989/90:Ub213 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av gymnastik och
gymnastikbetygets betydelse.
1989/90:Ub220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sjukhusskolan.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So227.
1989/90:Ub222 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av anvisningar och
riktlinjer för lärare så att elever med dyslexi får likvärdig hjälp, bedömning
och betygsättning över hela landet.
1989/90:Ub223 av Anita Jönsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ge behörighet för rytmiklärare, 160 p, att undervisa
i musik på grundskolans låg- och mellanstadium,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av behörighetsdispens för undervisning i musik på
grundskolans låg- och mellanstadium för rytmiklärare utbildade i den treåriga
rytmiklärarutbildningen vid Stiftelsen Svenska Dalcrozeseminariet och
musikhögskolan i Malmö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att inrätta tjänster i musik på grundskolans låg- och
mellanstadium.
1989/90:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevers och föräldrars rätt till val av skola.
1989/90:Ub226 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheter till kompletteringsutbildning efter årskurs 9,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på förkunskaper för de olika gymnasielinjerna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om anpassad studiegång,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuella studieplaner.
1989/90:Ub227 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i läroplanen markera de enskilda ämnenas ställning så att varje
ämne har en egen kursplan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att garantera eleverna rätt till viss minsta undervisningstid i
varje enskilt ämne.
1989/90:Ub232 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att barn i Sverige fr.o.m. läsåret 1993/94 skall
börja skolan det år de fyller sex,
2. att riksdagen beslutar att möjlighet skall finnas för elever och
föräldrar att senarelägga skolstarten ett år,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan, timplan och
kursplan för grundskolan i enlighet med vad som i motionen anförts,
5. att riksdagen beslutar att fortbildning för i första hand lågstadiets
lärare skall organiseras i enlighet med vad som i motionen anförts,
6. att riksdagen beslutar att möjligheter till vidareutbildning skapas för
förskollärare och barnskötare i enlighet med vad som i motionen anförts,
7. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet med tidigarelagd skolstart
får påbörjas fr.o.m. läsåret 1991/92,
8. att riksdagen beslutar att möjligheter till kompletteringsutbildning
efter genomgången grundskola skall erbjudas senast från den tidpunkt då de
första eleverna lämnar den reformerade grundskolan.
1989/90:Ub239 av Erkki Tammenoksa och Sylvia Pettersson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ämnet bild i den nya kursplanen i svenska.
1989/90:Ub240 av Berit Oscarsson och Grethe Lundblad (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av ett utökat och fördjupat nordiskt stoff i våra läromedel.
1989/90:Ub242 av Sonja Rembo (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en sådan översyn av
grundskolans läroplan att skolans undervisning i realiteten kommer att motsvara
de krav på kristendomsundervisningens innehåll som anges i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om sådana åtgärder att
grundutbildning och fortbildning av lärare ges ett sådant innehåll att lärare
med undervisningsskyldighet i religionskunskap får möjlighet att skaffa sig
erforderliga kunskaper i kristendom.
1989/90:Ub244 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en redovisning av bildämnet i överensstämmelse med vad som
anförts i motionen.
1989/90:Ub249 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ämnet barnkunskap och om bättre tjänstekonstruktion för lärare i
ämnet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffande av betyget i barnkunskap.
1989/90:Ub251 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande översyn av läroplanerna i syfte att utveckla skolans
kulturuppgifter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande användningen av de kulturmedel som ställs till skolans
förfogande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande kulturdagar i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr255.
1989/90:Ub252 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolpolitikens
inriktning.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi304.
1989/90:Ub254 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betygssystemet inom komvux/grundvux.
1989/90:Ub256 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att miljöundervisningen stärks i grund- och gymnasieskolan.
1989/90:Ub257 av Ulla Tillander och Karin Israelsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beslut om sänkt skolpliktsålder.
1989/90:Ub260 av Birgit Henriksson och Göran Ericsson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag med syftet att återinföra betyg i
ordning och uppförande inom grundskolan.
1989/90:Ub265 av Barbro Sandberg och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
delad klass i ämnet bild på grundskolans högstadium.
1989/90:Ub266 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frivilliga standardprov och frivilliga centrala prov,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om betygsfri antagning till
gymnasieskolan i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betygsfri grundskola.
1989/90:Ub267 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att med ändring av sitt tidigare beslut återinföra
en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom Komvux (Grundvux).
1989/90:Ub268 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikkunskap i
skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T424.
1989/90:Ub272 av Sten Andersson i Malmö och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheterna för och innehållet i
ett schemalagt ämne kallat etik.
1989/90:Ub274 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
kartläggning av arbetsförhållandena i skolorna.
1989/90:Ub280 av Lars Sundin och Karin Söder (fp, c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till ändrade regler för rätten att åtnjuta
hemspråksundervisning enligt i motionen angivna linjer.
1989/90:Ub281 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ingenjörstitel för
studerande efter treårig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium
i Stockholm.
1989/90:Ub285 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplanen för
grundskolan i syfte att bereda eleverna fler timmar i hemkunskap,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemkunskapens betydelse för ökad jämställdhet.
1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas
17. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betydelsen av skolans miljöundervisning.
1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativkurserna i grundskolans högstadium,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning för att se över situationen för de elever som har de
största svårigheterna i skolan i syfte att förbättra deras möjligheter samt att
se över användningen av den anpassade studiegången i syfte att minska
användningen av denna åtgärd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring i skollagen avseende skolmåltider,
28. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildämnets karaktär och betydelse,
29. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bildämnet
skall utvecklas och stärkas i grundskola och gymnasieskola i enlighet med vad
som i motionen anförts.
1989/90:Ub318 av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot problem i undervisningen av social och psykosocial
natur.
1989/90:Ub319 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det kristna
budskapets ställning inom ämnet religionskunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav för
lärare i läroämnet religionskunskap,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan utbildning och
fortbildning för lärare i religionskunskap att de goda förutsättningarna i Lgr
80 kan uppnås.
1989/90:Ub320 av Ingvar Eriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad
utbildning i elementär naturkunskap inom skolan m.m.
1989/90:Ub321 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en friare grundskola.
1989/90:Ub322 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade valmöjligheter i språkstudierna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om språkundervisning i sammanhållna kurser.
1989/90:Ub328 av Berith Eriksson och Ylva Johansson (vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att utvidga PUFF-verksamheten.
1989/90:Ub329 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bildämnet i grundskolan och på gymnasiet.
1989/90:Ub330 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
införande av miljövård som specifikt ämne i grund- och gymnasieskolan.
1989/90:Ub331 av Erkki Tammenoksa och Lahja Exner (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finska gymnasielinjer i Stockholm,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemspråksundervisning i finska för finlandssvenska barn.
1989/90:Ub333 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen har sagts om behovet av
utvidgad och förbättrad utbildning för barn och ungdomar i massmediakunskap.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.
1989/90:Ub335 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsarbetet
i skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A816.
1989/90:Ub339 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på
skolan.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo250.
1989/90:Ub512 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas (delvis) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
jämställdhet i utbildningen.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A802.
1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolans främsta uppgift, överordnad alla andra uppgifter, skall
vara att förmedla goda kunskaper och färdigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skolan skall ge varje elev möjlighet att utvecklas optimalt, i
enlighet med sina förutsättningar,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för
grundskolan i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en tidigarelagd skolstart i enlighet med vad i
motionen anförts,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt betygssystem i sådan
tid att det kan börja tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 i enlighet med vad i
motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frihet i val av skola,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om större möjligheter för eleverna att påverka studiernas innehåll,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om minskad reglering av skolans verksamhet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillämpning av bestämmelserna rörande tidigare skolstart,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att lokalt införa betyg.
1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en lokal styrelse på skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försök på
frivillig basis med ett praktikår införs i åk 8 och åk 9 och att andra
försök-projekt stimuleras,
4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att miljökunskap införs som ett obligatoriskt ämne från
förskolan till och med högskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om olika försök med årskurslös undervisning och intagning av 7-åringar
höst och vår,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barn med fysiska, psykiska och sociala handikapp,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betyg i grundskolan, i gymnasiet och i vuxenutbildningen,
10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
bildämnets och övriga estetiska ämnens betydelse måste stärkas i grund- och
gymnasieskolan,
11. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hushållning och konsumentkunskap.
1989/90:Ub806 av Maja Bäckström och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att idrottslärarna skall leda låg- och mellanstadiebarnen i ämnet
idrott.
1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolplikt från sex års ålder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målen för skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökade möjligheter för skolor inom det allmänna skolväsendet att
skapa en särskild ämnesprofil,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föräldrars och elevers utökade rätt att välja skola inom det
allmänna skolsystemet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att också ett ordinarie ämne på timplanen kan läsas som
fördjupningskurs inom ramen för tillvalstiden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behoven av att komplettera allmän och särskild kurs med också andra
former av grupperingar för individualisering,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elevers rätt till sina lektioner,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala ledningsorgan (skolråd),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om individuellt utformad studiegång,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jubileumsaktiviteter i samband med firandet av 150-årsminnet av
beslutet om allmän folkskola.
1989/90:Ub815 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av etiska levnadsregler i förskolans pedagogiska program och
i skolans läroplan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av grundskolans läromedel i etik och moral,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av grundskolans undervisning i etik och moral,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av lärarnas fortbildning och fortbildningsmedlen i ämnet
etik och moral,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av undervisningen i ämnet etik och moral för blivande
lärare, förskollärare och fritidspedagoger.
1989/90:Ub823 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämställdhet i utbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kampanj för att rekrytera kvinnliga skolledare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolöverstyrelsens roll för jämställdhetsarbetet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av jämställdhetsansvariga vid varje länsskolnämnd.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A815.
1989/90:Ub824 av Karl Erik Olsson och Pär Granstedt (c) vari yrkas (delvis)
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att i olika
utbildningssammanhang föra in undervisning i etiska frågeställningar.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K257.
1989/90:Ub826 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kampanj för att rekrytera fler kvinnliga skolledare.
Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.
1989/90:U425 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser till skolan för fredsfostran.
1989/90:So459 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt moment i skolans undervisning.
Utskottet
Under den allmänna motionstiden år 1990 väcktes ett stort antal motioner om
grundskolan m.m. De motioner som behandlas i detta betänkande har grupperats
under sex underrubriker, nämligen Vissa skolpolitiska principer, Vissa
särskilda läroplansfrågor i grundskolan m.m., Betygsfrågor, Lärarfrågor,
Jämställdhetsfrågor och Tidigare under mandatperioden behandlade frågor i
övrigt.
Vissa skolpolitiska principer
I motionerna 1989/90:Ub801 (m) och 1989/90:Ub807 (fp) föreslås att
kunskapsmålet skall vara det överordnade målet i skolan (yrkande 1 resp.
yrkande 2). Enligt den förstnämnda motionen skall skolan också ge alla elever
möjlighet att utvecklas optimalt i enlighet med sina förutsättningar (yrkande
2). Enligt samma motion bör den nu gällande läroplanen för grundskolan skrivas
om och riksdagen hos regeringen begära förslag till ny läroplan för grundskolan
(yrkande 3). I motion 1989/90:Ub226 (m) yrkande 5 och i de båda tidigare nämnda
motionerna framförs vidare ett antal förslag till en mera individualiserad
undervisning och vidgade möjligheter för eleverna att påverka studiernas
innehåll bl.a. genom en individuellt utformad studiegång (motion 1989/90:Ub801
yrkande 8 och motion 1989/90:Ub807 yrkandena 8, 9 och 14). Enligt motion
1989/90:Ub227 (m) yrkande 1 är det väsentligt att markera de enskilda ämnenas
ställning i läroplanen för grundskolan. Varje ämne bör därför ha en egen
kursplan. I sistnämnda motion (yrkande 2) och i motion 1989/90:Ub807 (yrkande
10) sägs att eleverna bör garanteras rätt till viss minsta undervisningstid i
varje enskilt ämne. Enligt motion 1989/90:Ub807 (yrkande 4) bör det vara en
rätt för föräldrar och elever att kunna välja skola, inte bara att kunna välja
en fristående skola med enskild huvudman utan även att kunna välja skola inom
det allmänna skolväsendet. En utökad rätt att välja skola skulle påverka
skolutvecklingen i en positiv riktning och främja en utveckling mot
profilering, anser motionärerna (yrkande 3). Liknande yrkanden framförs i
motionerna 1989/90:Ub801 yrkande 7 och 1989/90:Ub225 (m) yrkande 1. En minskad
reglering av skolans verksamhet förordas i motion 1989/90:Ub801 yrkande 9 och
slutligen understryks i motion 1989/90:Ub252 (m) vikten av kvalitet i
undervisningen.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.
Riksdagen har tidigare under denna mandatperiod behandlat ett stort antal
frågor om skolans utveckling och styrning, bl.a. frågor om skolans mål, olika
valalternativ inom skolan, tidsanvändningen i skolan, rätten att välja skola
och skolans profilering. Utskottet erinrar om vad utskottet våren 1989 anfört i
dessa ärenden (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95).
Regeringen har den 11 oktober 1990 förelagt riksdagen proposition 1990/91:18
om ansvaret för skolan. Regeringens förslag innebär bl.a. att staten skall ange
mål och riktlinjer som är nationellt giltiga. I skollagen skall anges
grundläggande mål för utbildningen. Grundläggande demokratiska värderingar,
aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö
skall prägla all utbildning. Vidare skall mål och riktlinjer för utbildningen
anges i läroplaner för de olika skolformerna. I propositionen aviseras en ny
utformning av läroplanen för grundskolan. Läroplanerna för skolan, som primärt
skall rikta sig till lärare och skolledare, skall vara klara och tydliga.
Riksdagen kommer att senare under hösten 1990 ta ställning till regeringens
proposition om ansvaret för skolan och de motioner som väckts med anledning av
denna proposition.
Innehållet i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan var inte känt för
de motionärer som väckte de nu aktuella motionerna. Utan att i sak ha bedömt
något av de enskilda yrkandena hänvisar utskottet till sina tidigare uttalanden
i betänkande 1988/89:UbU7 om skolans utveckling och styrning samt till vad som
i övrigt anförts i det föregående. Härmed avstyrks motionerna 1989/90:Ub225
yrkande 1, 1989/90:Ub226 yrkande 5, 1989/90:Ub227, 1989/90:Ub252,
1989/90:Ub801 yrkandena 1, 2, 3, 7, 8 och 9 samt 1989/90:Ub807 yrkandena 2,
3, 4, 8, 9, 10 och 14.
Vissa särskilda läroplansfrågor i grundskolan m.m.
Enligt motionerna 1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 28 och 29, 1989/90:Ub804 (mp)
yrkande 10 och 1989/90:Ub329 (mp) yrkande 1 (samtliga delvis) bör ämnet
bild i grundskolan utvecklas och stärkas. I motion 1989/90:Ub265 (fp)
framförs önskemål om delad klass i bildämnet på grundskolans högstadium. I
motion 1989/90:Ub244 (fp) begärs en översyn av bildämnet i skola och
lärarutbildning. Vidare begärs en redovisning av hur bildämnet förstärkts i
skolan under de senaste åren samt skolöverstyrelsens (SÖs) och universitets-
och högskoleämbetets (UHÄs) syn på bildämnets roll i skolan resp.
lärarutbildningen.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
När det gäller bildämnets utveckling under de senaste åren hänvisar utskottet
till sitt betänkande 1988/89:UbU2 (s. 4 f). I SÖs sammanfattande redovisning av
granskningen av skola och vuxenutbildning 1988/89 (R
89:45/Rapporter--planering, uppföljning, utvärdering) har SÖ i sina slutsatser
påtalat att bl.a. ämnet bild kräver en annan läromedelsuppsättning än de flesta
andra skolämnen och att elevers skapande verksamhet innebär att material
förbrukas och behöver förnyas. SÖ vill uppmärksamma kommunerna på behovet av
anslag för material i bl.a. ämnet bild. I SÖs anslagsframställning för
budgetåret 1990/91 resp. 1991/92 redovisas bl.a. det utvecklingsarbete inom
bildämnet som för närvarande pågår. Däri framkommer även SÖs syn på bildens
och olika bildmediers roll i människors liv. SÖ har bedömt det som angeläget
att göra en översyn av kursplanen för ämnet bild och har inlett ett
förberedande arbete.
När det gäller UHÄs syn på bildämnets roll i lärarutbildningen vill utskottet
hänvisa till utbildningsplanen för grundskollärarlinjen (fastställd
1988-05-31), i vilken det under avsnittet Mål, karaktär och allmän inriktning
slås fast följande.
Utbildningen skall stärka de studerandes kunskaper om den egna kulturen så
att de kan se sin egen kultur i förhållande till andra. De studerande skall som
lärare föra vårt kulturarv vidare. Utbildningen skall stimulera till en
fortlöpande kontakt med kulturell verksamhet och vilja att medverka i skolans
del av samhällets insatser på kulturområdet för att på så sätt bidra till att
förverkliga samhällets kulturpolitiska mål. För den blivande läraren är det
nödvändigt att utveckla förmågan att använda uttrycksmedlen ord, ljud, bild,
form, rörelse och drama för att skapa en god barn- och ungdomskultur.
Utskottet erinrar om högskoleförordningens bestämmelser om att det för en
allmän utbildningslinje skall finnas en lokal utbildningsplan vid varje
läroanstalt som anordnar linjen och att denna utbildningsplan fastställs av
linjenämnden (3 kap. 13--15 §§ högskoleförordningen). För kurs som ingår i
allmän utbildningslinje vid en läroanstalt skall vidare finnas en kursplan, som
likaså fastställs av linjenämnden (3 kap. 20--22 §§ högskoleförordningen).
Utskottet vill slutligen erinra om den kommande översynen av läroplanen för
grundskolan som aviseras i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1989/90:Ub244, 1989/90:Ub265,
1989/90:Ub317 yrkandena 28 och 29 (båda delvis), 1989/90:Ub329 yrkande 1 delvis
och 1989/90:Ub804 yrkande 10 delvis.
I ett antal motioner behandlas ämnet religionskunskap och undervisningen i
etik.
I motionerna 1989/90:Ub242 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub319 (m)
yrkande 1 anförs att det kristna inslaget i såväl skolans undervisning i ämnet
religionskunskap som lärarutbildningen och fortbildningen av lärare bör
förstärkas. I den sistnämnda motionen framförs förslag om skärpta
förkunskapskrav för lärare i ämnet religionskunskap (yrkande 2) och en
förbättrad fortbildning för lärare i religionskunskap (yrkande 3).
Behovet av etiska levnadsregler i skolans läroplan och i förskolans
pedagogiska program understryks i motion 1989/90:Ub815 (fp) yrkande 1. För
grundskolans del begär motionärerna en översyn av läromedlen i etik och moral
(yrkande 2) och av undervisningen (yrkande 3). Vidare begärs översyn av
lärarnas fortbildning och fortbildningsmedlen på området (yrkande 4) och av den
grundläggande utbildningen av lärare, förskollärare och fritidspedagoger när
det gäller etik och moral (yrkande 5). I motion 1989/90:U824 (c) begärs
åtgärder för att i olika utbildningssammanhang föra in undervisning i etiska
frågeställningar. Motion 1989/90:Ub272 (m) behandlar narkotikamissbruket.
Enligt motionärerna bör vi omedelbart satsa på undervisning i skolorna om
droger. Ett sådan ämne skulle man eventuellt kunna kalla etik.
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
När det gäller ämnet religionskunskap har utskottet tidigare under
mandatperioden behandlat likalydande motionsyrkanden. Utskottet erinrar bl.a.
om sitt betänkande 1988/89:UbU2 (s. 6--8), i vilket utskottet hänvisade till
vissa länsskolnämnders uppdrag att granska undervisningen i orienteringsämnena
i grundskolan inom ramen för den nationella utvärderingen. SÖ har i sin rapport
(Granskningen av skola och vuxenutbildning 1988/89, R 89:45
Rapporter--planering, uppföljning, utvärdering) bl.a. pekat på att ämnet
geografi på mellanstadiet fått oproportionerligt mycket tid på bekostnad av
andra ämnen. I synnerhet har detta gällt ämnet religionskunskap. Utskottet
erinrar ånyo om bestämmelserna i läroplanen för grundskolan i vad gäller
antalet lektioner i religionskunskap. Utskottet utgår från att skolorna följer
gällande bestämmelser och att skolmyndigheterna i sin tillsyn av skolväsendet i
fortsättningen ser till att ämnet religionskunskap får sin berättigade andel av
det totala timtalet för orienteringsämnena.
När det gäller undervisningen i etik har likartade yrkanden behandlats av
utskottet under de fyra senaste riksmötena (UbU 1986/87:2 s. 8--9, UbU
1987/88:4 s. 4, 1988/89:UbU2 s. 7 och 1989/90:UbU1 s. 15). I den nu gällande
läroplanen för grundskolan står under rubriken Skolans mål bl.a. följande (s.
17--19):
Skolan skall fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall påverka
och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis grundläggande
värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk, vardaglig handling.
Skolan skall därför utveckla sådana egenskaper hos eleverna som kan bära upp
och förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande
mellan människorna. Att väcka respekt för sanning och rätt, för människans
egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig
integritet är en huvuduppgift för skolan.
Detta innebär bl.a. att skolan skall fostra eleverna till insikt om att ingen
människa får utsättas för förtryck och att ingen med problem och svårigheter
får lämnas åt sitt öde. Var och en har ett ansvar för att försöka minska andra
människors smärta, lidande och förnedring.
-- -- --
Skolan skall söka grundlägga solidaritet med eftersatta grupper inom och utom
landet. Den skall aktivt verka för att invandrarna i vårt land innefattas i
samhällsgemenskapen. Den skall också grundlägga en vilja att söka fredliga
lösningar av konflikter. Det betyder att skolan skall sträva efter att ge
eleverna en förmåga att leva sig in i och förstå hur andra människor har det
och en vilja att handla med också deras bästa för ögonen.
-- -- --
Barn måste få bearbeta moraliska problem och normkonflikter och även ta
ansvar för att lösa sådana problem i konkreta vardagssituationer. I våra
gemensamma, grundläggande värderingar ryms många problem och konflikter.
Kollisioner mellan mål och verklighet bör inte döljas bakom utslätande
formuleringar. Frågor om konflikter, deras orsaker och lösningar skall lyftas
fram i samtal och diskussioner i många sammanhang. Skolan skall aktivt påverka
barnen att ta ställning i dessa frågor.
I den nu gällande läroplanen för gymnasieskolan föreskrivs också (avsnittet
Mål och riktlinjer, Lgy 70 s. 22) att eleverna måste bli fullt medvetna om
innebörden av begrepp som rättvisa, ärlighet, hänsyn, tolerans och solidaritet
samt konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter. Etik är vidare en
viktig del av ämnet religionskunskap både i grundskolan och gymnasieskolan,
vilket utskottet tidigare flera gånger har påpekat. Utskottet finner det
självklart att den etiska fostran och undervisningen i etik kommmer att
tillmätas minst lika stor vikt i den översyn av läroplanerna för grundskolan,
gymnasieskolan och vuxenutbildningen som aviseras i proposition 1990/91:18 (s.
24) som den tillmäts i de nuvarande läroplanerna. Det ingår i den statliga
skoladministrationens tillsynsansvar att uppmärksamma hur skolan förverkligar
läroplanerna i viktiga avseenden, till vilka den etiska fostran självklart hör.
Utskottet förutsätter att berörd tillsynsmyndighet vid behov påtalar brister
och föreslår de åtgärder som kan vara påkallade.
Socialstyrelsen har fastställt ett pedagogiskt program för förskolan i form
av allmänna råd (Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3). Enligt utskottets
mening ger detta program uttryck för vilja att fostra barnen i samma riktning
som förespråkas i motion 1989/90:Ub815.
Ett läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne, en ämnesgrupp eller
ett kursmoment enligt gällande läroplan och är ägnat att ge fasthet och
sammanhang i studierna skall fastställas som basläromedel. Statens institut för
läromedel ansvarar för fastställandet och skall, om det är fråga om läromedel i
samhällsorienterande ämnen (till vilka religionskunskap hör), före
fastställandet granska om läromedlet behandlar sitt ämnesområde på ett sakligt
och allsidigt sätt och även i övrigt stämmer överens med mål och riktlinjer i
läroplanen. Om väsentliga moment i ett ämne är utelämnade brukar detta påtalas
av institutets granskare. Utskottet förutsätter att eventuella brister hos
läromedlen i religionskunskap -- t.ex. om etikmomenten är utelämnade -- blir
påtalade genom denna granskning och avhjälps innan läromedlen blir fastställda
som basläromedel.
Grundutbildningen av lärare styrs, som tidigare nämnts, bl.a. av centrala
utbildningsplaner fastställda av universitets- och högskoleämbetet. Den
centrala utbildningsplanen för grundskollärarlinjen, som är relaterad till den
nuvarande läroplanen för grundskolan, föreskriver att utbildningen skall göra
de studerande medvetna om skolans fostrande uppgifter, varför etiska och
moraliska frågor bör få en central plats. Enligt vad utskottet erfarit
omarbetas för närvarande de centrala utbildningsplanerna för förskollärar- och
fritidspedagoglinjerna. Utskottet utgår från att detta sker med beaktande bl.a.
av det pedagogiska program som numera finns fastställt för förskolan.
I det tioåriga fortbildningsprogram för grundskolans lärare, som riksdagen
antog riktlinjer för vid 1987/88 års riksmöte (UbU 1987/88:12 s. 10--13, rskr.
203), är för högstadielärarnas del ämnesinriktad fortbildning i
samhällsorienterande ämnen ett prioriterat område. Många lärare, som undervisar
i samhällsorienterande ämnen, saknar utbildning i religionskunskap, en brist
som de därmed får möjlighet att avhjälpa. Det är enligt utskottets mening
angeläget att alla lärare som undervisar i religionskunskap har adekvat
utbildning för detta. Även i den fortbildning som skall utveckla den allmänna
och specialpedagogiska kompetensen hos alla lärare i grundskolan bör enligt
utskottets mening den etiska fostran kunna behandlas.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1989/90:Ub242, 1989/90:Ub272, 1989/90:Ub319, 1989/90:Ub815 och
1989/90:Ub824 delvis.
I fem motioner, nämligen 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 4 delvis, 1989/90:Ub310
(c) yrkande 17 delvis, 1989/90:Ub256 (s) delvis, 1989/90:Ub320 (m) och
1989/90:Ub330 (s) delvis, finns förslag om en allmän förstärkning och
förbättring av miljöundervisningen i grundskolan. I motionerna
1989/90:Ub804 och 1989/90:Ub330 föreslås att miljökunskap införs som ett
obligatoriskt ämne.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Regeringen har i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10)
ingående behandlat undervisningen i miljöfrågor såväl i grundskolan,
gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning som i grundläggande
högskoleutbildning. Även i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil.
10) togs miljöundervisningen i skolan upp (s. 30 f). Föredragande statsrådet
hänvisade bl.a. till den för utbildningsdepartementet och miljö- och
energidepartementet gemensamma arbetsgrupp, som lagt fram ett förslag till
handlingsprogram för miljöundervisningen i bl.a. grundskolan.
Utskottet vill slutligen hänvisa till proposition 1990/91:18 om ansvaret för
skolan. Frågan om respekt för vår gemensamma miljö upptas i förslaget till ny
skollag (1 kap. 2 §). Föredragande statsrådet anför vidare i detta sammanhang
att frågor som rör vårt förhållande till miljön skall tas upp i kursplanerna
för olika ämnen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1989/90:Ub256 delvis, 1989/90:Ub310 yrkande 17 delvis,
1989/90:Ub320, 1989/90:Ub330 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 4 delvis.
I motion 1989/90:Ub209 (fp) begärs att SÖ får i uppdrag att se över
innehållet i maskinskrivning i grundskolan (yrkande 1). Vidare föreslås att
beteckningen maskinskrivning ändras till ord- och textbehandling (yrkande 2).
Utskottet behandlade liknande yrkanden i betänkandet 1988/89:UbU2 (s. 13
f). Utskottet har erfarit att SÖ utarbetat ett servicematerial (S 89:16) Att
skriva med skrivmaskin och dator. Mot denna bakgrund finner utskottet att
motionärernas yrkanden i stort är tillgodosedda, varför motion 1989/90:Ub209
avstyrks.
Undervisningen i massmediekunskap tas upp i två motioner. Enligt motion
1989/90:Ub239 (s) bör kursplanen för ämnet bild ses över med anledning av att
massmediekunskap försvunnit som särskilt huvudmoment i kursplanen för svenska,
vilken ändrades år 1988. I motion 1989/90:Ub333 (mp) pekas på vikten av att
barn och ungdomar får utbildning i massmediekunskap, så att de kan genomskåda
budskapen och lär sig att leva inom de gränser som naturen sätter.
Utskottet konstaterar att massmediekunskap enligt läroplanen för grundskolan
ingår i ämnet samhällskunskap. I den nya kursplanen för svenska ingår under
huvudmomentet Språkorientering bl.a. studier av språk som verktyg för
information och påverkan, t.ex. i massmedier och reklam. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub239
och 1989/90:Ub333.
I motion 1989/90:Ub203 (c) yrkande 11 föreslås att riksdagen hos regeringen
begär ett program för att på ett systematiskt sätt ta till vara
invandrarelevernas språkkunskaper i samhället.
Utskottet vill erinra om att SÖ på uppdrag av regeringen utarbetat ett
handlingsprogram för skolans internationalisering (SÖs anslagsframställning för
budgetåret 1989/90, del I, sammanfattning s. 38--52). Förutom att lägga fram
konkreta förslag med utgångspunkt i läroplanerna för att stärka skolans
internationalisering och öka den internationella inriktningen i olika ämnen och
ämnesgrupper har SÖ gjort en översiktlig kartläggning av verksamheter av
internationaliserande karaktär inom skolans ram under senare år.
I 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100, bil. 10, s. 35--38)
behandlades internationaliseringen av ungdomsskolan på grundval av SÖs
handlingsprogram. Föredragande statsrådet konstaterade bl.a. att Sverige i dag
är ett mångkulturellt samhälle och att praktiskt taget alla lärare kommer i
kontakt med elever som är invandrare eller har invandrarbakgrund. Detta kräver,
fortsatte föredragande statsrådet, insikt om och förståelse för invandrarnas
ursprungsländer. För arbetet med internationalisering är det därför viktigt att
se invandrareleverna som en tillgång. Föredragande statsrådet uttryckte vidare
sin tillfredsställelse över att man på bl.a. statens invandrarverks initiativ
startat försök för att pröva hur invandrarelever kan medverka i undervisningen
med de erfarenheter de bär med sig.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub203 yrkande 11. Utskottet utgår från att frågor om
ungdomsskolans internationalisering och därmed också invandrarelevernas
språkkunskaper kommer att beröras i det fortsatta reformarbetet när det gäller
grundskolan och gymnasieskolan.
I motion 1989/90:Ub328 (vpk) framförs förslag om en utökning av pedagogisk
utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever. Enligt motionärerna bör
ytterligare kommuner utöver de 14 kommuner som hittills medverkat få delta i
utvecklingsverksamheten.
Utskottet hänvisar till förordningen (SÖ-FS 1986:7) om pedagogisk
utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever. Skolöverstyrelsen (SÖ) beslutar
om de närmare villkoren för och omfattningen av utvecklingsverksamheten.
Regeringen har i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan lagt fram
förslag om ett förändrat statsbidragssystem för skolan. Riksdagen kommer inom
kort att ta ställning till regeringens förslag. Mot denna bakgrund finner
utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd
i detta ärende, varför motion 1989/90:Ub328 avstyrks.
I motion 1989/90:Ub331 (s) yrkande 1 begärs att försöksverksamheten med
finska gymnasielinjer i Stockholm skall permanentas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Försöksverksamhet med en finskspråkig utbildning i gymnasieskolan i Stockholm
har pågått i tolv år och har utvärderats av institutionen för internationell
pedagogik vid universitetet i Stockholm (Elever som deltagit i finskspråkig
utbildning i gymnasieskolan i Stockholm. En utvärderingsrapport till
skolöverstyrelsen, 1989:84). Enligt rapporten har den finskspråkiga
utbildningen stärkt elevernas självförtroende och deras finska identitet samt
ökat kunskaperna i finska och svenska. En stor del av eleverna har gått vidare
till högre utbildning. Ett stort antal av eleverna anser att de haft nytta av
tvåspråkighet i utbildning och arbete. Med hänvisning till att riksdagen under
våren 1991 kommer att behandla förslag om gymnasieskolans förändring finner
utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att nu vidta någon särskild
åtgärd i den aktualiserade frågan, varför motion 1989/90:Ub331 yrkande 1
avstyrks.
I motion 1989/90:U425 (vpk) yrkande 11 om fredspolitiken inför 1990-talet
föreslås att skolans resurser för att genomföra läroplanens intentioner
beträffande fredsfostran skall förstärkas.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
SÖ har som nyss redovisats på regeringens uppdrag utarbetat ett
handlingsprogram för skolans internationalisering. Sedan budgetåret 1988/89
utgår särskilda statliga medel för fredsundervisningen i skolan. Bl.a. utgår
stöd till pilotprojekt för att utveckla metoder för undervisning i
internationell förståelse och fredsfrågor. Under innevarande budgetår uppgår de
statliga medlen för insatser inom undervisning för internationell förståelse
till 1 250 000 kr.
Utskottet finner ingen anledning att föreslå riksdagen att nu göra något
uttalande i denna fråga, varför motion 1989/90:U425 yrkande 11 avstyrks.
I motion 1989/90:Ub240 (s) begärs ett uttalande av riksdagen för att
understryka vikten av ett utökat och fördjupat nordiskt stoff i skolans
läromedel.
Riksdagen har vid många tillfällen uttalat sig om vikten av det nordiska
samarbetet, bl.a. vid föregående riksmöte om nordiskt samarbete inom
forskningen (1989/90:UU20, rskr. 332). Utskottet har inhämtat att det i
februari 1991 planeras en konferens i Norge i Föreningen Nordens regi för att
initiera bättre läromedel när det gäller Norden. Frågan huruvida kunskaper om
Norden bör ges en mer framträdande plats än hittills i skolans undervisning på
skilda stadier får övervägas i det förestående arbetet med översyn av
läroplanerna för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är
däremot enligt utskottets mening inte riksdagens sak att ge direkta anvisningar
om läromedlens utformning. Den ordning som finns för granskning av om
läromedlen motsvarar läroplanerna bör användas också när det gäller frågan om
nordiskt stoff.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub240.
Motion 1989/90:Ub251 (c) tar upp frågor om kultur i skolan. Enligt
yrkande 1 bör läroplanerna ses över i syfte att utveckla skolans
kulturuppgifter. I yrkande 2 begärs en utvärdering av användningen av de
särskilda medlen för kulturverksamhet i skolorna. Vidare bör i princip minst en
kulturdag per läsår anordnas på alla stadier på samma sätt som man ordnar
friluftsdagar (yrkande 3).
Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.
I proposition 1990/91:18 som kommer att behandlas av riksdagen senare under
detta riksmöte föreslås en genomgripande omdaning av statsbidragssystemet.
Utskottet anser mot denna bakgrund inte att någon särskild utvärdering av
stimulansbidraget för kultur i skolan är påkallad.
Den möjlighet som med dagens regler finns att i stället för en av de
föreskrivna friluftsdagarna anordna en kulturdag är enligt utskottets liksom
motionärernas mening värdefull och bör tas till vara. Eftersom möjligheten
redan finns är något uttalande av riksdagen enligt utskottets mening inte
behövligt.
I proposition 1990/91:18 aviserar regeringen sin avsikt att under våren 1991
återkomma till frågan om läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.
Utskottet anser därför inte att riksdagen nu behöver göra något uttalande om
översyn av läroplanerna.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1989/90:Ub251.
I motion 1989/90:Ub203 (c) yrkande 2 betonas vikten av en mer
individualiserad undervisning, ett förändrat arbetssätt och ett utökat
elevinflytande och medansvar i skolan.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Riksdagen behandlade under riksmötet 1988/89 ett stort antal frågor om
skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). Bl.a.
behandlades frågor om elevers och föräldrars inflytande i skolan (bet. s.
29--33). Riksdagen har vidare fattat beslut (prop. 1989/90:61, bet. UbU28,
rskr. 240) om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet. När det gäller motionärernas
förslag om ett förändrat arbetssätt i grundskolan som förutsättning för ett
ökat elevinflytande hänvisar utskottet till den av regeringen aviserade
översynen av läroplanen för grundskolan och till regeringens förslag i
proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan när det gäller grundläggande mål
och riktlinjer för skolan.
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att
riksdagen nu gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1989/90:Ub203
yrkande 2, varför den avstyrks.
Enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 3 bör försök göras med praktikår i
grundskolan i årskurs 8 eller årskurs 9. Syftet är att eleverna under
handledning skall få ansvara för, planera och sköta viss samhällsservice.
Enligt utskottets uppfattning finns det för närvarande goda möjligheter för
eleverna i grundskolan att bl.a. genom den praktiska arbetslivsorienteringen
få kontakt med samhället utanför skolan. SÖ har redovisat en kartläggning och
analys av skola--arbetslivsfrågorna (Skolans arbetslivskontakter. Nuläge och
utvecklingsmöjligheter. R 90:1/Rapporter--planering, uppföljning, utvärdering).
Med hänvisning till dels SÖs utvecklingsarbete, dels aviserad läroplansöversyn
finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild
åtgärd i denna fråga, varför motion 1989/90:Ub804 yrkande 3 avstyrks.
Frågan om särskild undervisning på sjukhus tas upp i motion 1989/90:Ub220
(fp) yrkande 2. Enligt motionärerna är det av stor betydelse att denna
undervisning fungerar bra speciellt för de elever som ofta måste vårdas på
sjukhus. Statsmakterna bör enligt motionärerna göra en översyn av
undervisningen på sjukhus.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
På uppdrag av regeringen har SÖ gjort en översyn av den särskilda
undervisningen på sjukhus och den 4 april 1989 avgivit en rapport till
regeringen (Undervisning av barn och ungdomar på sjukhus och på skolor knutna
till barnpsykiatriska avdelningar eller kliniker). SÖ konstaterar att den
särskilda undervisningen på sjukhus i stort fungerar bra men att vissa brister
föreligger när det gäller undervisning för vissa elever på specialavdelningar
m.m. samt elever i gymnasieskolan. Enligt vad utskottet erfarit har SÖ vidtagit
vissa åtgärder för att informera berörda om undervisningen på sjukhus. SÖ
kommer vidare att följa upp påtalade brister. Mot denna bakgrund finner
utskottet att motionärernas yrkande i stort är tillgodosett, varför motion
1989/90:Ub220 yrkande 2 avstyrks.
Enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 6 bör elever med handikapp i
möjligaste mån integreras i den vanliga skolan.
Utskottet hänvisar till riksdagens behandling av proposition 1983/84:27 om
åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. (UbU
1983/84:8, rskr. 112). Det är betydelsefullt, framhölls det i sammanhanget, att
de handikappade eleverna ges möjlighet till delaktighet i samhället i stort.
Därmed avsågs även skolan.
Utskottet finner att motionärernas yrkande är tillgodosett, varför motion
1989/90:Ub804 yrkande 6 avstyrks.
I motionerna 1989/90:Ub801 yrkande 4 och 1989/90:Ub232 yrkande 1 (båda m)
konstateras beträffande barns skolstart m.m. att Sverige och övriga
nordiska länder har en internationellt sett sen sådan. Motionärerna föreslår
att barn i Sverige fr.o.m. läsåret 1993/94 skall börja skolan det år de fyller
sex år. Enligt motionärerna leder en tidigare skolstart till en bättre
utveckling för barnen när det gäller kunskaper, personlighet och social mognad.
Barns mognad är dock inte knuten till en viss ålder. En tidigarelagd skolstart
bör därför förenas med rätt för vårdnadshavarna att uppskjuta skolstarten för
sitt barn, om detta passar barnet bättre (yrkandena 14 resp. 2). Motionärerna
anser vidare att lågstadiet bör vara årskurslöst och organiseras flexibelt så
att eleverna får utvecklas i sin egen takt och får tillräckligt med tid att
befästa kunskaper och färdigheter. En tidigarelagd skolstart bör enligt
motionärerna inte innebära en generell förlängning av den sammanlagda skoltiden
om nio grundskoleår. I motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 1 föreslås däremot en
förlängning av tiden i grundskolan från nio till tio år genom införande av
skolstart vid sex års ålder. Detta ger bl.a. mer tid för inlärning av
baskunskaper i grundskolan, och förutsättningar skapas för en mjukare övergång
från förskola till skola. Enligt motion 1989/90:Ub257 (c) är det nu hög tid att
riksdagen fattar ett principbeslut om en tidigarelagd skolstart. Skolan bör ta
till vara den tid i barnens utveckling då de är särskilt receptiva och
motiverade. Vidare föreslås i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 5 att barnen
liksom i dag skall börja skolan det år de fyller sju år men att intagningen bör
ske både höst och vår. Vårdnadshavarna bör i samråd med lärarna besluta när det
är lämpligt för barnet att börja skolan. Enligt motionärerna bör skolan
organiseras i årskurslösa stadier med olika former av åldersblandad
undervisning.
Som en konsekvens av en tidigare skolstart bör, enligt motion 1989/90:Ub232,
läroplan för grundskolan (Lgr 80) ses över (yrkande 4). Lågstadiets lärare bör
erbjudas fortbildning i bl.a. utvecklingspsykologi och metodik (yrkande 5), och
möjligheter till vidareutbildning bör skapas för förskollärare och barnskötare
(yrkande 6). Försöksverksamhet med tidigare skolstart bör inledas läsåret
1991/92 (yrkande 7). Slutligen föreslår motionärerna att eleverna skall ges
möjlighet till ett kompletterande studieår efter grundskolan (yrkande 8).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt 3 kap. 8 § skollagen (1987:1100) får på begäran av ett barns
vårdnadshavare skolstyrelsen i barnets hemkommun tillåta att barnet redan
höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år börjar i grundskolan eller
i en motsvarande skola för barn med vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas
endast om barnet är moget för skolgång. Önskar vårdnadshavarna att barnet skall
börja skolgången det kalenderår, när barnet fyller sex år, skall barnet samma
år anmälas vid inskrivningsförrättningen. Enligt 6 kap. 2 §
grundskoleförordningen (1988:655) beslutar skolstyrelsen om tid och sätt för
inskrivning.
Utskottet vill härtill lägga följande. Regeringen har i skrivelse 1990/91:50
till riksdagen anmält att den avser vidta åtgärder så att barn skall ha rätt
att börja i skolan vid sex års ålder. Skolstarten skall således kunna variera
utifrån vårdnadshavarnas önskemål och med hänsyn till barnets mognad.
Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1989/90:Ub232 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6, 7 och 8,
1989/90:Ub257, 1989/90:Ub801 yrkandena 4 och 14, 1989/90:Ub804 yrkande 5 och
1989/90:Ub807 yrkande 1.
Enligt motion 1989/90:Ub321 (mp) yrkande 1 bör skolplikten ges ett nytt
innehåll. Det väsentliga är att alla människor har samma odelade rätt till
kunskaper och information, anför motionärerna. Genom utbyggnad av bl.a.
grundvux kan studerande erbjudas betydligt friare och effektivare studieformer.
Därmed skulle också skolplikten avseende hela högstadietiden kunna mjukas upp.
Under riksmötet 1985/86 beslutade riksdagen (prop. 1985/86:10, bet. UbU6,
rskr. 39) om en ny skollag på grundval av skolförfattningsutredningens
delbetänkande (DsU 1981:4 Skollagen). Den nya lagen ersatte såväl 1962 års
skollag som bestämmelserna om undervisning i 1967 års omsorgslag. Bestämmelser
om skolplikten finns i 3 kap. 1--21 §§ skollagen (SFS 1985:1100, senaste
ändring 1989:256).
Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att nu ändra
uppfattning i fråga om skolplikten, varför utskottet avstyrker motion
1989/90:Ub321 yrkande 1.
Ett antal motioner tar upp vissa andra särskilda läroplansfrågor. I
motion 1989/90:Ub249 (fp) yrkande 1 föreslås en förstärkning av ämnet
barnkunskap och ett breddat ämnesinnehåll. I motionerna 1989/90:Ub206 (c)
yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub285 (s) yrkandena 1 och 2 begärs bl.a. ett
utökat antal veckotimmar i ämnet hemkunskap. Betydelsen av hushållning och
konsumentkunskap betonas i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 11, och vidare bör
hälsofostran enligt motion 1989/90:So459 (fp) yrkande 7 vara ett obligatoriskt
moment i skolans undervisning. Trafikantutbildningen i skolan tas upp i
motionerna 1989/90:Ub210 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub268 (m).
Slutligen bör skolans brottsförebyggande arbete bl.a. markeras tydligare i
läroplanerna enligt motion 1989/90:Ub202 (s).
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Som redovisats i det föregående aviseras i proposition 1990/91:18 en översyn
av läroplanen för grundskolan. Utskottet finner det mot denna bakgrund inte
påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna
1989/90:Ub202, 1989/90:Ub206 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub210, 1989/90:Ub249
yrkande 1, 1989/90:Ub268, 1989/90:Ub285, 1989/90:Ub804 yrkande 11 samt
1989/90:So459 yrkande 7, varför de avstyrks.
I motion 1989/90:Ub339 (c) om en levande och fungerande storstadsmiljö anförs
bl.a. att skolan bör vara en centralpunkt i storstadens närmiljö och att ett
program för upprustning av såväl skolbyggnader som skolmiljö bör tas fram.
En kartläggning av arbetsförhållandena i skolan bör genomföras enligt motion
1989/90:Ub274 (c).
På grundval av förslag i nyssnämnda proposition kommer riksdagen inom kort
att behandla frågan om stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön
i skolorna.
Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att
riksdagen nu gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna
1989/90:Ub274 och 1989/90:Ub339, varför de avstyrks.
I motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 24 föreslås att regeringen får i uppdrag
att genomföra vissa aktiviteter år 1992 med anledning av 150-årsminnet av
beslut om allmän folkskola.
Utskottet behandlade ett liknande yrkande under föregående riksmöte.
Utskottet har erfarit att SÖ fortsätter sitt planeringsarbete rörande ett
firande av folkskolans 150-årsjubileum. En projektgrupp har tillsatts med
företrädare för SÖ, länsskolnämnderna, berörda fackliga organisationer,
Riksförbundet Hem och skola samt Svenska kommunförbundet. Företrädare för
utbildningsdepartementet skall också medverka i projektgruppens arbete.
Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkande i stort är
tillgodosett, varför motion 1989/90:Ub807 yrkande 24 avstyrks.
I motion 1989/90:Ub281 (s) aktualiseras en ingenjörstitel för studerande
som slutfört treårig teknisk påbyggnadsutbildning i gymnasieskolan i
Stockholm. Ifrågavarande utbildning har ersatt den ingenjörsutbildning som
tidigare bedrevs vid Stockholms tekniska institut (STI). Enligt motionärerna är
det rimligt att en elev som genomgått denna utbildning med fullständig
studiekurs skall få kallas "ingenjör".
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280) att en ny
tvåårig ingenjörsutbildning inrättas inom den statliga högskolan som
försöksverksamhet. Denna utbildning skall ersätta och förstärka den utbildning
som nu ges inom årskurs 4 av gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje. I
förordningen (UHÄ-FS 1989:22) om försöksverksamhet med ingenjörsutbildning
finns i 8 § bestämmelser om utbildningsbevis. I universitets- och
högskoleämbetets föreskrifter (UHÄ-FS 1989:23) till denna förordning framgår
att till utbildningsbeviset över genomgången sådan utbildning skall knytas
examensbenämningen ingenjörsexamen.
Riksdagen kommer senare att ta ställning till dels en permanentning av den
tvååriga ingenjörsutbildningen inom den statliga högskolan, dels den tekniska
utbildningen i gymnasieskolan. Den aktuella utbildningens ställning i
utbildningssystemet liksom examensfrågan bör kunna behandlas i detta
sammanhang. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandet anser
utskottet inte nu vara påkallat, varför motion 1989/90:Ub281 avstyrks.
Betygsfrågor
I ett stort antal motioner framförs förslag i fråga om betyg i grundskola,
gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. I motion 1989/90:Ub801 (m) begärs
förslag till ett nytt betygssystem som redovisar elevernas kunskaper och
färdigheter. Enligt motionärerna behöver betygsfrågan inte utredas ytterligare.
Ett nytt betygssystem bör kunna tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 (yrkande
5). Genom lokala beslut bör betyg utöver dem som skall ges enligt läroplanen
kunna sättas (yrkande 15). I motionerna 1989/90:Ub254 (m) yrkande 3 och
1989/90:Ub267 (fp) yrkande 4 föreslås att samma betygssystem som gäller i
grundskola och gymnasieskola skall tillämpas inom kommunal vuxenutbildning.
Enligt motion 1989/90:Ub266 (vpk) bör grundskolan göras betygsfri (yrkande 3).
Motionärerna begär hos regeringen förslag om en betygsfri intagning till
gymnasieskolan (yrkande 2). Även i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 9 föreslås
att betyg inte skall sättas i grundskolan. Såväl i gymnasieskolan som inom
kommunal vuxenutbildning bör bedömningen "godkänd" och "icke godkänd"
tillämpas. Enligt motion 1989/90:Ub260 (m) bör betyg i ordning och uppförande i
grundskolan återinföras. Slutligen framförs i motionerna 1989/90:Ub249 yrkande
2 och 1989/90:Ub213 (båda fp) vissa förslag om betygsättningen i enskilda ämnen
(barnkunskap resp. idrott).
Alternativkurserna på grundskolans högstadium behandlas i två motioner. I
motion 1989/90:Ub322 (m) yrkandena 1 och 2 understryks vikten av alternativa
kurser i språk. Sådana kurser bör förutom i engelska finnas även i tyska och
franska. I motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande 2 föreslås däremot att
alternativkurserna på grundskolans högstadium skall avskaffas. Enligt motion
1989/90:Ub226 (m) om valmöjligheter på högstadiet bör det finnas möjligheter
att korrigera ett val eller förbättra kunskaperna i ett ämne genom en
kompletteringsutbildning (yrkande 2). Krav på förkunskaper bör vidare införas
för de olika gymnasielinjerna (yrkande 3).
Behovet av anvisningar och riktlinjer för lärare vid bedömningen av elever
med dyslexi påtalas i motion 1989/90:Ub222 (s). Slutligen föreslås i motion
1989/90:Ub266 (vpk) yrkande 1 att samtliga standardprov och centrala prov skall
vara frivilliga.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Riksdagen har under föregående riksmöte (1989/90:UbU4, rskr. 41) behandlat
betygsfrågor på skolområdet. Inom utbildningsdepartementet har en expertgrupp
gjort en analys av betygens betydelse i grundskolan och gymnasieskolan och
lämnat vissa förslag i (Ds 1990:60) Betygens effekter på undervisningen. I
proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan anmäler föredragande statsrådet
(s. 102) att han anser det nödvändigt att bedöma de sammantagna konsekvenserna
av en förändring av betygssystemet såväl för skolan och högskolan som för
arbetslivet. Regeringen har den 25 oktober 1990 tillkallat en parlamentarisk
beredning för att utreda förutsättningarna för att införa ett nytt betygssystem
i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Mot denna
bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning ingen anledning att riksdagen
nu gör något särskilt uttalande med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden.
Utskottet avstyrker således motionerna 1989/90:Ub213, 1989/90:Ub222,
1989/90:Ub226 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ub249 yrkande 2, 1989/90:Ub254
yrkande 3, 1989/90:Ub260, 1989/90:Ub266, 1989/90:Ub267 yrkande 4,
1989/90:Ub317 yrkande 2, 1989/90:Ub322, 1989/90:Ub801 yrkandena 5 och 15 samt
1989/90:Ub804 yrkande 9.
Lärarfrågor
Motion 1989/90:Ub223 (s) gäller lärare i musik på grundskolans låg- och
mellanstadier. Rytmiklärare med fyraårig utbildning bör vara behörig att
undervisa i musik på dessa stadier (yrkande 1), medan rytmiklärare med äldre,
treårig utbildning bör ges behörighetsdispens för sådan undervisning (yrkande
2). Vidare sägs att det bör inrättas lärartjänster i musik på dessa stadier
(yrkande 3). I motion 1989/90:Ub806 (s) yrkande 2 begärs ett uttalande om att
idrottslärarna skall leda låg- och mellanstadiebarnen i ämnet idrott.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.
Enligt nu gällande bestämmelser är rytmiklärare med fyraårig utbildning på
musiklärarlinjen behörig till tjänst som lärare i musik i grundskolan och
gymnasieskolan, om i utbildningen ingått en tillvalskurs om 50 poäng inriktad
mot grundskola/gymnasieskola eller om den kompletterats med en kurs om 40 poäng
i klassmetodik med praktik (skolförordningen, bil. 1 p. 6.6 och 6.7 samt bil. 2
p. 150.4 och 150.5).
Tjänsterna som lärare i musik resp. idrott i grundskolan är inte förbehållna
högstadiet utan kan användas även på låg- och mellanstadierna om rektor bedömer
det möjligt och lämpligt.
Frågan om på vilket sätt statsmakterna i fortsättningen skall reglera
behörighetsvillkoren för kommunalt anställda lärare tas upp i proposition
1990/91:18 om ansvaret för skolan. Innan riksdagen har tagit ställning till
förslagen där är det inte meningsfullt att ta upp detaljfrågor om behörighet
avseende enskilda ämnen och utbildningslinjer.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub223 och 1989/90:Ub806 yrkande 2.
I motion 1989/90:Ub318 (vpk) yrkande 6 begärs åtgärder mot problem i
undervisningen av social och psykosocial natur. Enligt motionärerna saknas
det i skolorna resurser att hantera svårare problem av dessa slag.
Utskottet avstyrkte vid förra riksmötet ett liknande yrkande (1989/90:UbU1 s.
13--14). Genom riksdagens beslut (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) om
skolans utveckling och styrning hade, enligt utskottets mening, grunden lagts
för en utveckling mot en ytterligare decentralisering av ansvar och
beslutanderätt från central till lokal nivå. Efter riksdagens beslut i december
1989 (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) om kommunalt huvudmannaskap för
lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer har regeringen nu
i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan lagt fram förslag om en mål-
och resultatorienterad styrning av skolan med bl.a. ett förändrat
statsbidragssystem som inte styr organisationen av skolverksamheten i kommunen.
Kommunerna har redan i dag det fulla ansvaret för att organisera och finansiera
såväl elevvård som personalvård i skolan och således även för att lösa de
problem som motionärerna avser. Utskottet anser att ett bifall till motionen
skulle stå i strid med den decentraliseringssträvan som riksdagen vid de två
senaste riksmötena har bejakat och som förs vidare i den sist nämnda
propositionen. Riksdagen bör således avslå motion 1989/90:Ub318 yrkande 6.
Jämställdhetsfrågor
I motionerna 1989/90:Ub823 (c) yrkande 2 och 1989/90:Ub826 (c) yrkande 1
påtalas vikten av att fler kvinnor blir skolledare. Enligt motionärerna bör en
bred kampanj igångsättas för rekrytering av kvinnliga skolledare.
Kampanjen skulle också syfta till att stimulera, informera och bygga upp
kvinnors självförtroende att ta chefstjänster.
Utskottet behandlade ett motsvarande yrkande vid föregående riksmöte
(1989/90:UbU6 s. 7). Den kraftiga ökning av andelen kvinnor bland både rektorer
och studierektorer, som skett under 1980-talet och som utskottet redovisade
förra året, har fortsatt. Enligt statistiska centralbyrån (U60 SM 8901) var år
1989 andelen kvinnor bland rektorerna 15,4 %, en ökning med 1,2 procentenheter
sedan föregående år och med 6,7 procentenheter sedan 1980. Andelen kvinnor
bland studierektorerna var år 1989 33,9 %, en ökning med 1,6 procentenheter
sedan 1988 och med 9,3 procentenheter sedan 1980. Inom den statliga
skolledarutbildningen har på riksnivå upprättats ett fungerande nätverk av
kvinnliga studierektorer. Dessa planerar nu att på regional nivå skapa nätverk
för att stimulera andra kvinnliga studierektorer att vilja bli rektorer. I
rekryteringsutbildningen för skolledare är nu nästan 50 % kvinnor, och av de
nytillsatta skolledarna är cirka 40 % kvinnor -- främst studierektorer.
Utskottet finner att den angelägna ökningen av andelen kvinnor bland
skolledarna har visat sig vara på god väg med hjälp av de metoder som redan
används. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna
1989/90:Ub823 yrkande 2 och 1989/90:Ub826 yrkande 1.
I motionerna 1989/90:Ub335 (m), 1989/90:Ub512 (fp) delvis och 1989/90:Ub823
(c) yrkandena 1, 3 och 4 tas en rad andra jämställdhetsfrågor upp, som även
behandlades vid föregående riksmöte (1989/90:UbU6, rskr. 54).
Utskottet hänvisar till vad som anfördes i nämnda betänkande. Riksdagen bör
således avslå motionerna 1989/90:Ub335, 1989/90:Ub512 delvis och 1989/90:Ub823
yrkandena 1, 3 och 4.
Tidigare under mandatperioden behandlade frågor i övrigt
Slutligen tar utskottet upp övriga frågor som behandlats tidigare under
mandatperioden. Motionsyrkandena redovisas i nedanstående tablå, av vilken även
framgår i vilket betänkande ifrågavarande ärende tidigare behandlats av
utskottet.
Ämnesområde/motion Tidigare utskottsbehandling
Skolmåltider
1989/90:Ub205 (c) yrk. 1-4 1988/89:UbU4 s. 7, 1989/90:UbU1 s. 16
1989/90:Ub317 (vpk) yrk. 8 1988/89:UbU4 s. 7, 1989/90:UbU1 s. 16
Anpassad studiegång
1989/90:Ub226 (m) yrk. 4 1988/89:UbU4 s. 12, 1989/90:UbU1 s. 15
1989/90:Ub317 (vpk) yrk. 6 1988/89:UbU4 s. 12, 1989/90:UbU1 s. 15
Lokala skolledningsorgan
1989/90:Ub804 (mp) yrk. 1 1988/89:UbU7 s. 30 ff
1989/90:Ub807 (fp) yrk. 12 1988/89:UbU7 s. 30 ff
Hemspråksundervisning
1989/90:Ub280 (fp, c) 1988/89:UbU2 s. 10 f
1989/90:Ub331 (s) yrk. 2 1988/89:UbU2 s. 10 f
Utskottet anser att de skäl som utskottet under de senaste riksmötena anfört
för sina ställningstaganden när det gäller liknande yrkanden som de här
redovisade fortfarande är giltiga.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
samtliga i tablån upptagna motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub205,
1989/90:Ub226 yrkande 4, 1989/90:Ub280, 1989/90:Ub317 yrkandena 6 och 8,
1989/90:Ub331 yrkande 2, 1989/90:Ub804 yrkande 1 och 1989/90:Ub807 yrkande
12.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande vissa skolpolitiska principer
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub225 yrkande 1, 1989/90:Ub226
yrkande 5, 1989/90:Ub227, 1989/90:Ub252, 1989/90:Ub801 yrkandena 1, 2, 3, 7,
8 och 9 samt 1989/90:Ub807 yrkandena 2, 3, 4, 8, 9, 10 och 14,
2. beträffande ämnet bild
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub244, 1989/90:Ub265, 1989/90:Ub317
yrkandena 28 och 29 (båda delvis), 1989/90:Ub329 yrkande 1 delvis och
1989/90:Ub804 yrkande 10 delvis,
3. beträffande ämnet religionskunskap och undervisningen i etik
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub242, 1989/90:Ub272, 1989/90:Ub319,
1989/90:Ub815 och 1989/90:Ub824 delvis,
4. beträffande miljöundervisningen i grundskolan
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub256 delvis, 1989/90:Ub310 yrkande
17 delvis, 1989/90:Ub320, 1989/90:Ub330 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 4
delvis,
5. beträffande maskinskrivning i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub209,
6. beträffande massmediekunskap
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub239 och 1989/90:Ub333,
7. beträffande program för att ta till vara invandrarelevernas
språkkunskaper
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub203 yrkande 11,
8. beträffande pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub328,
9. beträffande finska gymnasielinjer i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub331 yrkande 1,
10. beträffande resurser för fredsfostran
att riksdagen avslår motion 1989/90:U425 yrkande 11,
11. beträffande nordiskt stoff i skolans läromedel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub240,
12. beträffande kultur i skolan
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub251,
14. beträffande praktikår i grundskolan
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 3,
15. beträffande särskild undervisning på sjukhus
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub220 yrkande 2,
16. beträffande elever med handikapp
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 6,
17. beträffande barns skolstart m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub232 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6, 7 och
8, 1989/90:Ub257, 1989/90:Ub801 yrkandena 4 och 14, 1989/90:Ub804 yrkande 5 och
1989/90:Ub807 yrkande 1,
18. beträffande omvärdering av skolplikten
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub321 yrkande 1,
19. beträffande vissa andra särskilda läroplansfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub202, 1989/90:Ub206 yrkandena 1 och
2, 1989/90:Ub210, 1989/90:Ub249 yrkande 1, 1989/90:Ub268, 1989/90:Ub285,
1989/90:Ub804 yrkande 11 delvis samt 1989/90:So459 yrkande 7,
20. beträffande program för upprustning av såväl skolbyggnader som
skolmiljö
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub274 och 1989/90:Ub339,
21. beträffande 150-årsminnet av beslut om allmän folkskola
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub807 yrkande 24,
22. beträffande ingenjörstitel för studerande som slutfört treårig teknisk
påbyggnadsutbildning i gymnasieskolan i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub281,
23. beträffande betygsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub213, 1989/90:Ub222, 1989/90:Ub226
yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ub249 yrkande 2, 1989/90:Ub254 yrkande 3,
1989/90:Ub260, 1989/90:Ub266, 1989/90:Ub267 yrkande 4, 1989/90:Ub317 yrkande
2, 1989/90:Ub322, 1989/90:Ub801 yrkandena 5 och 15 samt 1989/90:Ub804
yrkande 9,
24. beträffande lärare i musik och idrott på grundskolans låg- och
mellanstadier
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub223 och 1989/90:Ub806 yrkande 2,
25. beträffande åtgärder mot problem i undervisningen av social och
psykosocial natur
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub318 yrkande 6,
26. beträffande kampanj för rekrytering av kvinnliga skolledare
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub823 yrkande 2 och 1989/90:Ub826
yrkande 1,
27. beträffande övriga jämställdhetsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub335, 1989/90:Ub512 delvis och
1989/90:Ub823 yrkandena 1, 3 och 4,
28. beträffande tidigare under mandatperioden behandlade frågor i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub205, 1989/90:Ub226 yrkande 4,
1989/90:Ub280, 1989/90:Ub317 yrkandena 6 och 8, 1989/90:Ub331 yrkande 2,
1989/90:Ub804 yrkande 1 och 1989/90:Ub807 yrkande 12.
Stockholm den 6 november 1990
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),
Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars
Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v),
Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Claes
Roxbergh (mp).
Särskilda yttranden
1. Vissa skolpolitiska principer (mom. 1)
Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carl-Johan
Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anför:
Riksdagen kommer med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för
skolan jämte motioner att behandla dels frågor som gäller grundläggande mål och
riktlinjer för skolan, utformningen av läroplaner och val av skola, dels ett
stort antal andra skolfrågor. I propositionen aviseras också en översyn av
läroplanen för grundskolan.
Mot denna bakgrund har vi avstått från att i detta betänkande yrka bifall
till våra yrkanden rörande vissa skolpolitiska principer. Vi avser återkomma
till frågorna i utbildningsutskottets betänkande om ansvaret för skolan
(1990/91:UbU4). Vi står dock fast vid de ståndpunkter som moderata
samlingspartiet och folkpartiet tidigare framfört vid riksdagens behandling av
skolans utveckling och styrning. I vad avser här berörda frågor hänvisar vi
således till våra gemensamma reservationer 1, 7, 22, 23 och 25 till
utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.
2. Ämnet bild (mom. 2)
Björn Samuelson (v) anför:
Jag hänvisar till den uppfattning som framförs i motion 1989/90:Ub317
yrkandena 28 och 29. Vidare hänvisar jag till att regeringen har aviserat en
översyn av läroplanen för grundskolan.
3. Ämnet bild (mom. 2)
Claes Roxbergh (mp) anför:
Jag hänvisar till den uppfattning som framförs i motionerna 1989/90:Ub329
yrkande 1 och 1989/90:Ub804 yrkande 10. Vidare hänvisar jag till att regeringen
har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.
4. Miljöundervisningen i grundskolan (mom. 4)
Claes Roxbergh (mp) anför:
Jag hänvisar till dels den uppfattning som framförs i motion 1989/90:Ub804
yrkande 4 beträffande miljökunskap som ett obligatoriskt ämne i grundskolan,
dels att regeringen har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.
5. Program för att ta till vara invandrarelevernas språkkunskaper (mom. 7)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
Med hänvisning till att regeringen i proposition 1990/91:18 om ansvaret för
skolan har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan och att riksdagen
under våren 1991 kommer att behandla regeringens förslag om gymnasieskolans
förändring avstår vi från att yrka bifall till yrkande 11 i motion
1989/90:Ub203.
6. Pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever (mom. 8)
Björn Samuelson (v) anför:
Jag hänvisar till att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till
förslag om ett nytt statsbidragssystem för skolan. Jag står dock fast vid den
uppfattning som framförts i motion 1989/90:Ub328.
7. Individualiserad undervisning (mom. 13)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
Vi står fast vid de ståndpunkter centern framfört i motion 1989/90:Ub203
yrkande 2 om ett förändrat arbetssätt med ett utökat elevinflytande och
medansvar i skolan men hänvisar till den i proposition 1990/91:18 aviserade
översynen av läroplanen för grundskolan.
8. Praktikår i grundskolan (mom. 14)
Claes Roxbergh (mp) anför:
Med hänvisning till att regeringen aviserat en översyn av läroplanen för
grundskolan avstår jag från att yrka bifall till yrkande 3 i motion
1989/90:Ub804. Miljöpartiet de gröna håller dock fast vid den ståndpunkt som
uttrycks i motion 1989/90:Ub804 yrkande 3.
9. Barns skolstart m.m. (mom. 17)
Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa frågor beträffande barns
skolstart. Vi hänvisar till tidigare anmälda uppfattningar i dessa frågor vilka
framgår dels av reservation 1 till utbildningsutskottets betänkande
1989/90:UbU3, dels av motion 1989/90:Ub232 yrkandena 1 och 7.
10. Barns skolstart m.m. (mom. 17)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa frågor beträffande barns
skolstart. Vi hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i dessa frågor, vilken
framgår av reservation 2 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU3.
11. Hälsofostran (mom. 19)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
När det gäller frågan om hälsofostran som ett obligatoriskt moment i skolans
undervisning hänvisar vi till dels den uppfattning som framförs i motion
1989/90:So459 yrkande 7, dels att regeringen har aviserat en översyn av
läroplanen för grundskolan.
12. Ämnet hemkunskap (mom. 19)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
Riksdagen har under de senaste två riksmötena behandlat vissa frågor inom
ämnet hemkunskap i grundskolan. Vi hänvisar till dels tidigare anmäld
uppfattning i dessa frågor, vilken framgår av reservation 1 till
utbildningsutskottets betänkande UbU 1987/88:7, dels att regeringen har
aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.
13. Hushållning och konsumentkunskap (mom. 19)
Claes Roxbergh (mp) anför:
När det gäller frågor om hushållning och konsumentkunskap i skolans
undervisning hänvisar jag till dels den uppfattning som framförs i motion
1989/90:Ub804 yrkande 11, dels att regeringen har aviserat en översyn av
läroplanen för grundskolan.
14. Program för upprustning av såväl skolbyggnader som skolmiljö (mom. 20)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
När det gäller vårt yrkande om satsningar på skolan i storstadsmiljön
hänvisar vi till att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till förslag
om stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna med
anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan.
Mot denna bakgrund avstår vi från att nu yrka bifall till vårt yrkande.
15. Betygsfrågor (mom. 23)
Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat vissa betygsfrågor på
skolområdet. Vi hänvisar till dels tidigare anmälda uppfattningar i dessa
frågor, vilka framgår av reservationerna 1 och 3 till utbildningsutskottets
betänkande 1989/90:UbU4, dels de uppfattningar som framförs i motionerna
1989/90:Ub801 yrkandena 5 och 15 samt 1989/90:Ub322 yrkandena 1 och 2.
16. Betygsfrågor (mom. 23)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat vissa betygsfrågor på
skolområdet. När det gäller betyg i kommunal och statlig vuxenutbildning
hänvisar vi till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av
reservation 3 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU4. Vi står fast
vid de ståndpunkter folkpartiet tidigare framfört i betygsfrågan i övrigt. Vi
finner det positivt att betygssystemet nu blir föremål för en parlamentarisk
beredning.
17. Betygsfrågor (mom. 23)
Björn Samuelson (v) anför:
Vänsterpartiet håller fast vid sin uppfattning, som uttrycks i motionerna
1989/90:Ub266 yrkandena 1, 2 och 3 samt 1989/90:Ub317 yrkande 2. Jag har
emellertid inget emot att betygssystemet nu blir föremål för en parlamentarisk
beredning.
18. Betygsfrågor (mom. 23)
Claes Roxbergh (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna håller fast vid sin uppfattning, som uttrycks i motion
1989/90:Ub804 yrkande 9 delvis. Jag har emellertid inget emot att betygsfrågan
nu blir föremål för en parlamentarisk beredning.
19. Betygsfrågor (mom. 23)
Birger Hagård (m) anför:
Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa betygsfrågor på
skolområdet. När det gäller betyg i ordning och uppförande inom grundskolan
hänvisar jag till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av
reservation 2 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU4.
20. Åtgärder mot problem i undervisningen av social och psykosocial natur
(mom. 25)
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller åtgärder mot problem i undervisningen av social och
psykosocial natur hänvisar jag till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga,
vilken framgår av reservation 3 till utbildningsutskottets betänkande
1989/90:UbU1.
21. Anpassad studiegång (mom. 28)
Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:
Riksdagen har under de två senaste riksmötena behandlat frågan om anpassad
studiegång. Vi hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken
framgår av reservation 5 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU4.
22. Lokala skolledningsorgan (mom. 28)
Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:
När det gäller frågan om lokala skolledningsorgan för skolan hänvisar vi till
tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 17
till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.
23. Skolmåltider (mom. 28)
Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:
När det gäller frågan om skolmåltider hänvisar vi till tidigare redovisad
uppfattning, vilken framgår av reservation 2 till utbildningsutskottets
betänkande 1988/89:UbU4.
24. Skolmåltider (mom. 28)
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller frågan om skolmåltider hänvisar jag till tidigare redovisad
uppfattning, vilken framgår av reservation 3 till utbildningsutskottets
betänkande 1988/89:UbU4.
25. Anpassad studiegång (mom. 28)
Björn Samuelson (v) anför:
När det gäller frågan om anpassad studiegång i grundskolan hänvisar jag till
tidigare redovisad uppfattning, vilken framgår av reservation 5 till
utbildningsutskottets betänkande UbU 1987/88:3.
26. Lokala ledningsorgan (mom. 28)
Claes Roxbergh (mp) anför:
När det gäller frågan om lokala ledningsorgan för skolan hänvisar jag till
tidigare anmäld uppfattning, vilken framgår av reservation 19 till
utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.