Trafikutskottets betänkande
1990/91:TU26

Vägväsende m.m.


Innehåll

1990/91
TU26

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringsförslag om
vägväsende i årets budgetproposition och i proposition
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt -- den s.k.
tillväxtpropositionen -- samt ca 250 motionsyrkanden som väckts
under den allmänna motionstiden i år och med anledning av
sistnämnda proposition.
Förslagen i budgetpropositionen avser främst
medelsanvisningar för olika vägändamål för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker alla dessa förslag. Det innebär
medelsanvisningar enligt följande.

Vägverket: Ämbetsverksuppgifter              8 661 000 kr.
Drift och underhåll av statliga vägar    6 125 900 000 kr.
Byggande av riksvägar                    1 588 270 000 kr.
Byggande av länstrafikanläggningar       1 073 519 000 kr.
Bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar                           811 400 000 kr.
Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar                             629 600 000 kr.
Vägverket: Särskilda bärighetshöjande
åtgärder                                   724 700 000 kr.
Summa                                   10 962 050 000 kr.

Vidare förordar utskottet -- med anledning av ett förslag i
tillväxtpropositionen -- att 500 milj.kr. från ett nytt anslag
för investeringar i trafikens infrastruktur skall kunna användas
som statlig delfinansiering för ett kompletterande
bärighetsprogram.
Riksdagen har tidigare beslutat att det skall vara möjligt
att avgiftsbelägga nya vägar, dvs. vägar byggda efter den 1 juli
1988. Nu tillstyrker utskottet förslag i tillväxtpropositionen
att avgiftsuttag skall kunna förekomma även på äldre vägar och
att avgift skall kunna tas ut på den befintliga bron över
Svinesund redan fr.o.m. det att arbetet på en ny bro över sundet
inleds.
Vidare tillstyrker utskottet ett förslag i
tillväxtpropositionen om en förändrad vägplaneringsprocess.
Förslaget innebär bl.a. att ett särskilt gemensamt nationellt
vägnät skall pekas ut och ges en särställning vid det framtida
planeringsarbetet.
Som vanligt i vägbetänkandena behandlar utskottet ett mycket
stort antal motionsyrkanden med krav på åtgärder från riksdagens
sida i syfte att gynna ett visst län genom att
vägbyggnadsprojekt tidigareläggs inom ramen för vägplaneringen
eller genom att länet i fråga tillförs ökade medel för
vägändamål. Samtliga dessa yrkanden, vilkas antal i år
överstiger 100, avstyrks med hänvisning till den ordning som
gäller för vägplaneringen och med framhållande av att riksdagen
varken kan eller bör avgöra de berörda frågorna.
Utskottet tillstyrker också ett förslag i
tillväxtpropositionen om en omorganisation av vägverket.
Förslaget innebär bl.a. att antalet regionala enheter minskar
kraftigt och att verket självt skall kunna bestämma om dessas
antal och lokalisering. Bortemot 40 motionsyrkanden med krav på
att riksdagen skall bestämma om lokaliseringen avstyrks.
Till betänkandet har fogats 46 reservationer. De frågor som
reservationerna avser samt de partigrupper som har avgett
reservationerna framgår översiktligt i avsnittet Hemställan i
utskottets yttrande (s. 58--65).
Till betänkandet har vidare fogats två särskilda yttranden.
Propositionerna
Proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:87 under avsnitt 5.
Kommunikationer och infrastruktur, såvitt här är i fråga (s.
244--247),
15. (delvis) att riksdagen godkänner inriktningen av
investeringsplaneringen vid vägverket resp. banverket (avsnitt
5.3.2 och 5.3.3, s. 84--89),
16. att riksdagen godkänner principer att det politiska och
ekonomiska ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt
enskilda vägarna skall överföras till kommunerna (avsnitt 5.3.2,
s. 84--88),
18. att riksdagen godkänner inriktningen av vägverkets
framtida organisation (avsnitt 5.4.1, s. 91--93),
19. att riksdagen godkänner att vägverkets lån i
riksgäldskontoret överförs till Vägverkets Investerings AB
(avsnitt 5.4.2, s. 93--94),
20. att riksdagen godkänner den förordade principen för
avgiftsuttag på befintliga vägar (avsnitt 5.5, s. 94--100),
21. att riksdagen godkänner förslaget till principer för
byggande av ny bro över Svinesund (avsnitt 5.5, s. 94--100),
22. att riksdagen godkänner att också andra väganordningar
än själva vägen får lånefinansieras (avsnitt 5.5, s. 94--100),
23. att riksdagen godkänner att medel ur infrastrukturfonden
får användas för vägförstärkningar i enlighet med vad i
propositionen har anförts (avsnitt 5.5, s. 94--100).
SJÄTTE HUVUDTITELN
Proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) bilaga8
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8
(kommunikationsdepartementet) under avsnitt B. Vägväsende m.m.
(s. 27--54)
1. att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga
vägverket att inom en ram på 20000000 kr. besluta om
förskottering av väginvesteringar i enlighet med vad i
propositionen har anförts (s. 27--45),
2. att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga
vägverket att ta upp lån i riksgäldskontoret även för icke
avgiftsfinansierade objekt i enlighet med vad i propositionen
har anförts (s. 27--45),
3. att riksdagen tar del av vad i propositionen i övrigt
anförts om vägväsendet m.m. (s. 27--45),
4. att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 8661000
kr. (punkt B1., s. 46),
5. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
6125900000 kr. (punkt B2., s. 46--49),
6. att riksdagen medger att regeringen vid behov när allmän
väg, för vilken staten är väghållare, övergår till enskild
väghållning får låta vägverket överföra medel motsvarande
gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslag B6. Bidrag
till drift och byggande av enskilda vägar (punkt B2., s.
46--49),
7. att riksdagen medger att regeringen vid ändringar i
väghållningsansvaret får överföra medel mellan anslaget B2.
och anslaget B5. Bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar (punkt B2., s. 46--49),
8. att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och
byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i
enlighet med vad i propositionen har anförts (punkt B2., s.
46--49),
9. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts
om användningen av anslaget för tilläggsbidrag till drift av
kommunala vägar och gator (punkt B2., s. 46--49),
10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
användning av anslaget för anskaffning av utrustning för
hastighetsövervakning (punkt B2., s. 46--49),
11. att riksdagen godkänner att regeringen får göra den
slutliga fördelningen på vägverkets anslag av den besparing som
i propositionen förordats (punkt B2., s. 46--49),
12. att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 1588270000 kr.
(punkt B3., s. 49--50),
13. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
användningen av anslaget för att täcka kapitalkostnader för
utbyggnader av väg E6 som motorväg på delen
Stenungsund--Ljungskile (punkt B3., s. 49--50),
14. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om
en ny bro över Ångermanälven (punkt B3., s. 49--50),
15. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1073519000 kr. (punkt B4., s. 51--52),
16. att riksdagen medger att investeringar i stomjärnvägar
som är betingade av lokal och regional trafik till 100% skall
kunna belasta anslaget för byggande av länstrafikanläggningar
(punkt B4., s. 51--52),
17. att riksdagen till Bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 811400000 kr. (punkt B5., s.
52--53),
18. att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 629600000 kr. (punkt B6., s. 53),
19. att riksdagen till Vägverket: Särskilda bärighetshöjande
åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag
på 724700000 kr. (punkt B7., s. 53--54).

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87
Näringspolitik för tillväxt
1990/91:T11 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
regeringen bör uppdra åt sjöfartsverket att göra en ekonomisk
analys av förutsättningarna för en utbyggnad av Södertälje
kanal.
1990/91:T13 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av huvudkontoret för
vägverkets västra region till Vänersborg.
1990/91:T14 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen til känna vad i motionen anförts
om arbetsresor över riksgränsen vid Svinesund.
1990/91:T17 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vägverkets förslag till ny organisation.
1990/91:T20 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionindelningen av vägverket och
inrättandet av ett regionkontor i Mälardalen (Eskilstuna).
1990/91:T22 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Mellanregionens regionkontors lokalisering
till Gävle.
1990/91:T29 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att länsstyrelserna skall ges
möjlighet att lämna synpunkter innan beslut fattas av regeringen
om ett särskilt gemensamt vägnät,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vägverkets produktionsroll bör
skiljas från myndighets/beställarrollen, organiseras från
företagsekonomiska utgångspunkter samt ges möjligheterna till
konkurrens från andra företag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vägverkets
myndighets/beställarroll bör utformas från samhällsekonomiska
utgångspunkter så att vägverket inom detta område blir beredande
inför regeringens och länsstyrelsernas beslut samt att
vägverkets regionala indelning bör ha sin tyngdpunkt i den
länsvisa representationen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen särskilt bör följa
effektivitetsutvecklingen inom vägverkets produktionsdel,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att länsstyrelserna bör bemyndigas att
fastställa arbetsplaner när det gäller länsvägsobjekt.
1990/91:T31 av Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Jönköping som lokaliseringsort vid en förändrad organisation
inom vägverket.
1990/91:T32 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av vägverkets regionkontor i
Västsverige.
1990/91:T35 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om vägavgifter,
9. att riksdagen beslutar att vägverkets ansvar för
fördelningen av länstrafikanslag på järnvägsområdet skall
överlåtas på banverket,
10. att riksdagen beslutar att i enlighet med vad som
anförts i motionen de högsta tillåtna drivaxel- och boggitrycken
skall sänkas till 1988 års nivå.
1990/91:T40 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att vägverkets bolagiserade affärsverksamhet bör ses över i
enlighet med vad som anförts i motionen,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att utveckla vägsystemets
naturliga egenskap som finmaskigt transportsystem,
33. att riksdagen avslår regeringens förslag till
ytterligare bärighetsprogram, dvs. utbyggnader av vägar och
broar i syfte att höja den högsta tillåtna vikten för lastbilar.
1990/91:T42 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lokalisering av vägverkets regionkontor i västra regionen.
1990/91:T44 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vägverkets nya organisation
Gotland tillförs den östra regionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär att vägverket må
beakta vad i motionen anförts om inlemmande av Gotland i svenska
trafiknätet.
1990/91:T58 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Bergslagen bör få utgöra en egen
vägmyndighetsregion.
1990/91:T60 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
8. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vägverkets organisation,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om planeringen
av vägnätet i dess helhet i enlighet med vad som i motionen
anförts,
10. att riksdagen -- vid avslag på yrkande 9 -- som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
väginvesteringarnas inriktning och ytterligare vägstråk av
nationell betydelse,
11. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:87 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överförandet av det politiska och ekonomiska
ansvaret för de statskommunala och enskilda vägarna till
kommunerna,
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N32.
1990/91:T62 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen avslår regeringens förslag att det skall
vara möjligt att ta ut avgifter på redan befintliga vägar,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag till principer
för ny bro över Svinesund vad avser förslaget att tillåta uttag
av avgifter på redan befintlig bro för att finansiera byggandet
av en ny bro.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N34.
1990/91:T63 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att nuvarande organisation med
länsvisa vägförvaltningar bibehålls,
4. att riksdagen, om yrkande 3 avslås, beslutar att en
region för vägverkets verksamhet inrättas för sydöstra Sverige i
enlighet med motionens förslag och att denna regionala myndighet
lokaliseras till Karlskrona.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N35.
1990/91:T64 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lokaliseringen av regionkontoren
inom vägverkets nya organisation bör beslutas av riksdagen,
3. att riksdagen beslutar att Karlstad skall vara huvudort
inom en region i vägverkets organisation.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N36.
1990/91:T65 av Birger Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:N37 anförts om val av Västerås som huvudort
för vägverkets östra region.
1990/91:T68 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att en öppningsbar bro skall
byggas i Södertälje.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:N44.
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:90 En god
livsmiljö
1990/91:T79 av Viola Claesson och Jan Strömdahl (båda v) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att högsta tillåtna drivaxel- och
boggitryck för tunga godstransportfordon på landsväg successivt
skall sänkas i enlighet med motion 1990/91:Jo114.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
1991
1990/91:T202 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar
1000000000 kr. till förstärkning av bärighet och
beläggning av grusvägar enligt de riktlinjer som anges i
motionen,
4. att riksdagen till B2. Drift och underhåll av statliga
vägar budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 500000000 kr. förhöjt anslag på
6125000000 kr. varvid förhöjningen fördelas till de
ändamål som anges i motionen.
1990/91:T206 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar öka anslaget till cykelbanor till
130000000 kr. enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:T207 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
9. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar
för budgetåret 1991/92 anslår 6425900000 kr.,
10. att riksdagen till Byggande av riksvägar för budgetåret
1991/92 anslår 488270000 kr.,
11. att riksdagen beslutar att inga ytterligare motorvägar
skall byggas,
18. att riksdagen beslutar att vägfordons maximala längd
skall sänkas från nuvarande 24 meter till 18 meter till senast
år 1994,
19. att riksdagen beslutar att vägfordons maximala vikt
skall sänkas till 40 ton till senast år 1994,
20. att riksdagen beslutar att det s.k. bärighetsprogrammet
avvecklas med omgående verkan,
1990/91:T209 av Per Westerberg (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
överföra ansvaret för utbyggnaden av Europavägarna till
vägverket centralt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tidigareläggning av väginvesteringar
med hjälp av vägavgifter.
1990/91:T210 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts angående åtgärder för att komma
till rätta med bil- och tågpåkörningar av ren i bl.a.
Norrbottens län.
1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kringfartsleder,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om målsättningen för drift och underhåll
av vägar,
25. att riksdagen till Drift och underhåll av statliga vägar
för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 1408000000 kr. förhöjt
reservationsanslag på 7533900000 kr.,
26. att riksdagen till Bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 403600000 kr.
förhöjt reservationsanslag på 1215000000 kr.,
27. att riksdagen till Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 188400000 kr. förhöjt
reservationsanslag på 818000000 kr. avseende verksamheten
under år 1992.
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen till B6. Bidrag till drift och byggande
av enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 80000000 kr.
förhöjt anslag på 709 000 000 kr.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om program för modernisering och
uppgradering av det befintliga vägnätet,
7. att riksdagen till B4. Byggande av
länstrafikanläggningar för budgetåret 1991/92 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 260000000 kr.
förhöjt anslag om 1333519000 kr. varvid förhöjningen
fördelas till delanslagen Länsjärnvägar,
Kollektivtrafikanläggningar, Miljövänliga trafikmedel och
Cykelleder med de belopp som anges i motionen.
1990/91:T220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om väg- och broavgifter.
1990/91:T231 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
6. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om
obligatoriska miljökonsekvensanalyser inbegripande bl.a. en
alternativ järnvägsutbyggnad vid alla större väg- och
flygplatsinvesteringar.
1990/91:T234 av Annika Åhnberg m.fl. (v, fp, c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbyggnad av trafiksystemet
i Södertäljeregionen.
1990/91:T235 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av väganslag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om principer för tung godstrafik.
1990/91:T238 av Roy Ottosson och Eva Goës (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det olämpliga med att bygga en ny
E4-bro över Ångermanälven,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det olämpliga i att bygga en högbro
över Sundsvallsfjärden m.m.
1990/91:T239 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beredskapsanslagen för vägbyggandet.
1990/91:T245 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga vägverkets
länsramar för länstrafikanläggningsanslagen till regeringen.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A504.
1990/91:T248 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att beräknad
nyttoavkastning av vägobjekt skall vara styrande för ordningen
över landet.
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen under punkt B4. Byggande av
länstrafikanläggningar beslutar anslå 1,5 miljarder kronor för
budgetåret 1991/92,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att förslaget om att bilda ett dotterbolag till vägverket i
likhet med förslaget om "Vägfinansiering AB" inte skall
genomföras,
9. att riksdagen under punkt B3. Byggande av riksvägar i
förhållande till regeringens förslag minskar anslaget till
miljard kronor, dvs. med 588,27 milj.kr., för budgetåret
1991/92,
10. att riksdagen under punkt B7. Särskilda
bärighetshöjande åtgärder beslutar att anslaget skall upphöra
fr.o.m. budgetåret 1991/92 samt att regeringens förslag om 724,7
milj.kr. avslås,
11. att riksdagen beslutar om ett särskilt engångsanslag på
724,7 milj.kr. till de mest nedslitna och trafikfarliga vägarna
i enlighet med motionens förslag.
1990/91:T250 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp)
vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om E4-brons i Södertälje betydelse för
sjöfarten i Mälaren.
1990/91:T253 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de positiva effekter på miljö- och
bullerområdena som byggande av kringfartsleder ger,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den s.k. infrastrukturutredningens
förslag om finansiering av vägnätet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avgiftsfinansiering av Österleden och
andra vägar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om näringslivets beredvillighet att ta
ansvar för större vägprojekt.
1990/91:T258 av Hans Leghammar (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stoppa motorvägsbygget.
1990/91:T261 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att i motion 1990/91:A491 anförts om nödvändigheten av ett
upprustningsprogram för beläggning och förstärkning av
grusvägnätet.
1990/91:T267 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande intensifierad satsning på
kringfartsleder,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljökonsekvensanalyser och
koncessionsprövning av vägbyggen.
1990/91:T301 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari
yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lämpliga
finansieringsformer för i första hand bro över Sunninge sund.
1990/91:T303 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att de regionalpolitiska skäl som i
motionen framhållits angående lokalisering av statlig verksamhet
till Kalmar län beaktas vid beslut om lokaliseringsort för
vägmyndighetsregionen.
1990/91:T305 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om återställande av bron över
Södertälje kanal.
1990/91:T306 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om valet av Västerås som huvudort för vägverkets regionkontor i
östra regionen.
1990/91:T307 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kravet på att bron över Södertälje kanal snarast återställs
till en segelfri höjd av 42 meter.
1990/91:T308 av Bertil Danielsson och Anders G Högmark (båda
m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avvisa vägverkets förslag om
regionindelning av sin verksamhet.
1990/91:T312 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om lokalisering av ett av vägverkets regionkontor till Västerås.
1990/91:T314 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att landsbygdens vägar skall prioriteras,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för
upprustning och beläggning av grusvägar.
3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 1 miljard
kronor till förstärkning av bärighet och beläggning av
grusvägar, varav 100 milj.kr. avsätts för Jönköpings och
Kronobergs län.
1990/91:T317 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vägverkets regionsindelning, där
Värmlands, Örebro och Kopparbergs län får utgöra en region,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regionskontoret i denna region
placeras i Karlstad.
1990/91:T320 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär att en statlig
förhandlare tillsätts för att avhjälpa de miljöproblem som E4s
sträckning genom Sundsvall medför,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att vägverkets regionkontor bör placeras i Härnösand.
1990/91:T323 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vägverkets förslag till ny regional organisation.
1990/91:T327 av Görel Thurdin och Per-Ola Eriksson (båda c)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att 15§ väglagen ändras så att
miljökonsekvensanalysen skall göras i samband med
lokaliseringsarbetet,
2. att riksdagen beslutar att vägverket ges möjlighet till
förtida inlösen genom lånefinansiering så fort lagakraftvunnen
plan finns,
3. att riksdagen beslutar att i 30 och 31§§ väglagen
gällande vägrätt tas in krav på markägarens rätt till egen skörd
och egen avverkning.
1990/91:T328 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Östersund som lämpligaste lokaliseringsort för ett
regionkontor för södra Norrland i en ny regionindelning för
vägverket.
1990/91:T330 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avvisa vägverkets förslag om
regionindelning av sin verksamhet.
1990/91:T333 av Lars-Ove Hagberg och Bertil Måbrink (båda v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att några statliga resurser till
Bergslagsdiagonalen inte kan komma i fråga.
1990/91:T334 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att vägverkets
nuvarande organisation bibehålls.
1990/91:T335 av Rolf Kenneryd och Ivar Franzén (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts med anledning av förslag till förändrad
organisation av vägverket.
1990/91:T336 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att den norra regionens huvudkontor förläggs till Skellefteå.
1990/91:T340 av Stig Bertilsson och Arne Andersson i Ljung
(båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om Vänersborg som
placeringsort för statens vägverks regionkontor/huvudkontor för
Region Väst.
1990/91:T341 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att vägsalt skall användas endast på stora genomfartsvägar.
1990/91:T342 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
trafiksäkerhetsverket och vägverket bör få i uppdrag att utreda
frågan om övergång från metalldubb till miljödubb.
1990/91:T344 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
samverkan vad gäller vissa resurser för vägunderhåll i Malmöhus
län i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:T345 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre villkor för cykeltrafik.
1990/91:T347 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Marianne
Andersson i Vårgårda (båda c) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att Bengtsfors, Dals Eds och Åmåls
kommuner i Älvsborgs län även skall omfattas av anslaget B7.
Särskilda bärighetshöjande åtgärder.
1990/91:T348 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en indelning av vägverket i sju
regioner,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en av vägverkets regioner skall utgöras av Värmlands, Örebro
och Kopparbergs län och att Karlstad skall vara huvudort i denna
region,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att förslag om eventuell regionförändring skall föreläggas
riksdagen för beslut.
1990/91:T349 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya finansieringsformer för byggande,
drift och underhåll i vägnätet.
1990/91:T350 av Ingegerd Elm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Jönköping som lokaliseringsort för ett
regionkontor inom vägverket.
1990/91:T351 av Hugo Andersson och Anders Svärd (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om säkerheten för personal vid vägarbete.
1990/91:T353 av Viola Claesson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att höja anslaget till
cykelbefrämjande åtgärder till 50000000 kr.,
2. att riksdagen begär att regeringen redovisar de positiva
ekonomiska konsekvenser som ökat cyklande innebär för samhället
och individen.
1990/91:T354 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att vid vägverkets förestående
förändrade regionindelning lokalisera regionkontoret för den
västsvenska regionen till Vänersborg.
1990/91:T355 av Ragnhild Pohanka och Paul Ciszuk (båda mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att en utredning tillsätts för att fastställa
ersättningsnivån för miljöstörningar enligt vad som anförts i
motionen.
1990/91:T357 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge, att
vägverket vid förskottering från kommun eller företag av kostnad
för väg- eller broprojekt inom stödområdet också skall medge att
ersättning för räntekostnaden utgår fram till att projektet
inlöses,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda brofonder.
1990/91:T361 av Rosa Östh (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
program för upprustning och beläggning av grusvägar,
2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar
1000000000 kr. till förstärkning av bärighet och
beläggning av grusvägar,
3. att riksdagen till drift och underhåll av statliga vägar
för 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 500000000 kr. förhöjt anslag,
4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 80000000 kr.
förhöjt anslag till drift och byggande av enskilda vägar.
1990/91:T362 av Görel Bohlin och Jan Sandberg (båda m) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att den statliga väghållningens
finansiering läggs om från anslagsfinansiering till
avgiftsfinansiering enligt de principer som redovisats ovan samt
att vägverket i samband därmed ombildas till affärsverk,
2. att riksdagen begär att regeringen redovisar ett förslag
till finansiell omläggning för den kommunala väg- och
gatuhållningen,
3. att riksdagen beslutar om en låneram om 5000000000
kr. för investeringar i statsvägnätet i avvaktan på att den
finansiella omläggningen hinner införas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att vägverket ges möjlighet att förutom hos riksgäldskontoret
också ta upp lån på den allmänna kapitalmarknaden.
1990/91:T363 av Viola Claesson (v) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Bergslagsdiagonalen inte skall få byggas.
1990/91:T364 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommande lokalisering av en
regionstyrelse inom vägverket till Härnösand i
Sundsvallsområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regionstyrelsernas sammansättning.
1990/91:T365 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vägverkets regionindelning i sydöstra
Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Kalmar bör bli huvudet i en
sydostregion.
1990/91:T366 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist
(båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör godkänna
förslag till avtal om Eksjö kommuns förskottering av norra delen
av bygge av Rv 32 förbi Eksjö.
1990/91:T367 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om särskilt anslag på 40000000 kr. till utbyggnaden av
spårvägen i Norrköping.
1990/91:T368 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)
vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statsbidrag till enskilda vägar.
1990/91:T373 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
placering i Borås av regionkontoret för statens vägverk i den
västra regionen.
1990/91:T374 av Jan Jennehag (v) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lokalisering av vägverkets regionkontor för Mellannorrland till
Härnösand.
1990/91:T375 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot användning av dubbdäck i
södra Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försök för att begränsa
saltanvändningen på vägarna.
1990/91:T378 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att vid vägverkets förestående
förändrade regionindelning lokalisera regionkontoret för den
västsvenska regionen till Vänersborg.
1990/91:T412 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot vissa typer av däcksdubb,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återhållsamhet med saltning av
vintervägar.
1990/91:T428 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att vägverket får i uppdrag att utreda
möjligheten att informera allmänheten via skyltar på
viltstängsel.
1990/91:T508 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen till Byggande av länstrafikanläggningar för
budgetåret 1991/92 anslår 1617000000 kr.,
17. att riksdagen beslutar att anslagen för länsvägar och
länsjärnvägar skall skiljas åt i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1990/91:T635 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att den segelfria höjden i
Södertälje kanal är 42 meter.
1990/91:T647 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Södertälje kanal.
Vissa motioner och motionsyrkanden om flerårsplaner och
fördelningsplaner m.m.
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87
Näringspolitik för tillväxt
1990/91:T9 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Lars
Ahlmark (båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att en lösning
av Uppsalas E4-förbifart bör läggas till de högst prioriterade
projekten.
1990/91:T12 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående betydelsen av att medel anvisas för utbyggnad av E4
inom Uppsala län.
1990/91:T16 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Bergslagsdiagonalen skall höra till det
s.k. särskilda vägnätet.
1990/91:T21 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för
väginvesteringar i Värmland av E18 och de övriga vägar som i
motionen angetts.
1990/91:T27 av Bertil Danielsson och Nils Fredrik Aurelius
(båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om väginvesteringar i Kalmar
län.
1990/91:T41 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en satsning på vägar i Västerbotten.
1990/91:T44 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att vägverket får i
uppdrag att planera och genomföra förstärkning och beläggning av
det gotländska vägnätet.
1990/91:T47 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upprustning av det lokala vägnätet i
Halland.
1990/91:T55 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överföra 10 milj.kr. för
fortlöpande underhåll till vägverket i Gävleborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att som engångsinsats anslå 20
milj.kr. för eftersatt underhåll i Gävleborg genom omfördelning.
1990/91:T63 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att de s.k. LTA-anslagen för
Blekinge län skall uppgå till 310 000000 kr.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N35.
1990/91:T65 av Birger Andersson (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:N37 anförts om snara standardförbättringar
av den strategiska vägen "Räta linjen" för att förbättra
trafiksituationen i Stockholmsområdet.
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
1991
1990/91:T204 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att inom av riksdagen beslutat anslag för väginvesteringar
tilldela Värmland anslag i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1990/91:T208 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om investeringar i vägnätet i
Västmanlands län.
1990/91:T209 av Per Westerberg (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den fortsatta upprustningen av E3
och avlastningen av den tunga trafiken norrifrån genom
Stockholm.
1990/91:T212 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motion 1990/91:A418 anförts om behovet av ökade väg-
och järnvägsinvesteringar och andra infrastrukturella satsningar
i Kristianstads län.
1990/91:T213 av Lennart Brunander (c) om kommunikationerna i
Sjuhäradsbygden vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A419 anförts om underhåll, förbättringar
och beläggning av mindre vägar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A419 anförts om färdigbyggande av R 41,
sträckan Kinna--Berghem.
1990/91:T217 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) om förbättrat
vägunderhåll i Skåne vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om den trafikpolitiska utvecklingen
i Skåne.
1990/91:T226 av Berit Löfstedt och Maj-Inger Klingvall (båda
s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om medel för offensiva och
framtidsinriktade infrastrukturstärkande insatser i
Östergötland.
1990/91:T227 av Bo Finnkvist (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i
Värmland, bl.a. NKlJ-banan och väg 62.
1990/91:T228 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
infrastruktursatsningar på kommunikationsområdet i Norrbottens
län.
1990/91:T237 av Rune Berglund m.fl. (s) om kommunikationerna i
Jämtlands län vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande fortsatta regionalpolitiska
prioriteringar i fördelningen av vägmedel över landet.
1990/91:T238 av Roy Ottosson och Eva Goës (mp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av förbättrade vägar i
Västernorrlands län.
1990/91:T239 av Ulla Orring (fp) om kommunikationerna i
Västerbotten vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av att en ny planerings- och beräkningsmodell införs så
att Västerbotten skall få erforderliga medel för underhåll,
beläggningar och utveckling av länets vägar samt för
brobyggande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade anslag till E79 och E4 samt
till länsvägar inkl. grusvägnätet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att vägarna E79 och riksväg 88 bör ingå i ett nationellt
stamvägnät.
1990/91:T242 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) om
infrastrukturen inom kommunikationsområdet för Gävleborgs län
vari yrkas
7. att riksdagen beslutar att sträckan Lilltjära--Skog, väg
83, tidigareläggs och att anslaget utökas med 45000000 kr.,
8. att riksdagen beslutar att det statliga vägnätet
förstärks med 42000000 kr. för att genomföra ovan nämnda
projekt,
9. att anslaget för statskommunala vägar och förstärkning av
broar ökas med 30000000 kr. för att tidigarelägga ovan
nämnda projekt,
10. att bro över Hasselsundet byggs enligt tidigare
riksdagsbeslut.
1990/91:T246 av Karin Israelsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rättvisa väganslag till vägnätet i
södra Lappland.
1990/91:T248 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Stockholms län skall tilldelas sin
rättmätiga andel av väganslagen.
1990/91:T250 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp)
om  infrastrukturen i Uppsala län vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av E18,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om standarden på E4.
1990/91:T255 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade väganslag till
Värmland.
1990/91:T256 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare
satsningar på kommunikationer i Blekinge län.
1990/91:T263 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
vägverket beaktar vad i motion 1990/91:A495 anförts om vägnätet
i Skåne vid prioriteringen av väginvesteringar.
1990/91:T264 av Bo Lundgren m.fl. (m) om Skånelänens
kommunikationer vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
omfördelning av väganslagen enligt vad som anförts i motionen.
1990/91:T266 av Tom Heyman och Sonja Rembo (båda m) om
trafikproblem i Göteborgsområdet vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av E6 till full
motorvägsstandard på hela sträckan,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av ringleden.
1990/91:T270 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A501 anförts om åtgärder för vägar och
kollektivtrafik i Norrbottens län.
1990/91:T301 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av Europaväg 6 genom
Bohuslän till motorväg, fram till riksgränsen Sverige--Norge,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skyndsam igångsättning av etapp 2,
delen Ljungskile--Torp, innebärande bro över Sunninge sund.
1990/91:T302 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
anvisar 100 milj.kr. för förstärkning och beläggning av
grusvägar i Västerbottens län under budgetåret 1991/92.
1990/91:T304 av Karin Falkmer och Birgit Henriksson (båda m)
om  utbyggnad av vägnätet i Västmanland vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ökning av väganslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en upprustning av vägnätet i
Västmanland.
1990/91:T309 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att snabbt fullfölja upprustningen av
vägförbindelsen Norrköping--Västerås--Gävle, den "Räta linjen".
1990/91:T310 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av väginvesteringar i södra Sverige
för att ge förutsättningar för en bättre näringspolitisk balans
inom regionen.
1990/91:T311 av Birger Andersson (c) om vägnätet i
Västmanlands län vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för
upprustning av länets riksvägar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare medel för
upprustning av länets länsvägar och andra
länstrafikanläggningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare statliga medel till
enskilda vägar.
1990/91:T313 av Marianne Andersson i Gislaved och Nils Nordh
(båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att förverkliga
förbifarterna på riksväg 26 genom Gislaved och Smålandsstenar.
1990/91:T315 av Birgitta Johansson och Håkan Strömberg (båda
s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av upprustning vad
gäller väg 49 och väg 195.
1990/91:T316 av Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) om
vägarna i Skaraborgs län vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beläggning av samtliga grusvägar i
Skaraborgs län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslagsbehovet för enskilda vägar.
1990/91:T318 av Anders Svärd m.fl. (c, m, fp, v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att riksvägarna 50 och 60 intas i
stamvägnätet och byggs ut som delar av en planerad "Inlandsväg".
1990/91:T319 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) om
vägarna i Bohuslän vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationernas betydelse för
samhällsutveckling och sysselsättning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på angivna vägprojekt.
1990/91:T320 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Västernorrlands läns regionalpolitiska
behov av bättre vägar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts beträffande Västernorrlands läns låga
beläggning av vägarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av åtgärder mot eftersläpningen av underhållet av länets
vägar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser på E4 genom Västernorrland.
1990/91:T321 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en tidigare byggstart för riksväg 41 Berghem--Kinna
än den ordinarie planens.
1990/91:T322 av Marianne Andersson i Vårgårda och Bengt
Kindbom (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om byggande av
länsväg 181.
1990/91:T324 av Rosa-Lill Wåhlstedt och Bo Finnkvist (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om genomförande av vägobjekt på väg
E18.
1990/91:T325 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av upprustning av vägarna i Kalmar län.
1990/91:T326 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fördelningen av medel vad gäller vägunderhåll till landets olika
län, med beaktande av speciella behov av politisk styrning till
län som Västernorrlands län.
1990/91:T329 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ny vägförbindelse benämnd
Bergslagsdiagonalen.
1990/91:T331 av Arne Andersson i Ljung och Stig Bertilsson
(båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om färdigställande av länsväg
181.
1990/91:T332 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gångbro vid fjällägenhet i Saarikoski.
1990/91:T337 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att vägverket får i uppdrag att planera och
genomföra förstärkning och beläggning av det gotländska
vägnätet.
1990/91:T338 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (båda fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av upprustning av
vägnätet i västra Värmland och Dalsland.
1990/91:T339 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en bättre vägförbindelse mellan E 3 och Landvetterflygplatsen.
1990/91:T343 av Lars Sundin och Elver Jonsson (båda fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av en annan fördelning av medel för
upprustning och vidmakthållande av grusvägarna i Älvsborgs län.
1990/91:T346 av Sonia Karlsson och Torsten Karlsson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om riksväg 50s stora betydelse som
nordsydlig länk i det nationella transportsystemet.
1990/91:T347 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Marianne
Andersson i Vårgårda (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om väganslagens storlek till Älvsborgs
län.
1990/91:T349 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om byggande av riksvägar och
länstrafikanläggningar i Värmlands län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslagen för drift och underhåll av de
allmänna vägarna i Värmlands län.
1990/91:T352 av Alf Egnerfors m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vägutbyggnaden i Södermanlands län.
1990/91:T356 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för att förbättra vägförhållandena i Älvsborgs län.
1990/91:T357 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 anvisa
ett extra anslag om 200000000 kr. för underhåll och
upprustning av vägnätet i Jämtlands län.
1990/91:T358 av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson
(båda fp) om vägväsendet i Jönköpings län vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av en mångdubbling av
väginvesteringarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av en satsning på riksväg 26.
1990/91:T359 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en snar utbyggnad av Europaväg 18 på
sträckan Köping--Arboga.
1990/91:T360 av Inge Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
infrastruktursatsningar i Östergötlands län.
1990/91:T361 av Rosa Östh (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilldelning av medel till vägnätet i
Uppsala län.
1990/91:T368 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) om
extra väganslag till Kalmar län vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den orättvisa fördelningen över landet
av väganslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare 100 milj.kr. i
särskilda väganslag för upprustning av länets riks-, läns- och
enskilda vägar.
1990/91:T369 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder så att
Dackeleden kommer till stånd som genomfartsled
Växjö--Målilla--Linköping senast 1995 i linje med vad som
anförts i motionen.
1990/91:T370 av Lars De Geer (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att en plan för vägnätets
avsedda utbyggnad i Västerdalälvens dalgång mellan Vansbro och
Sälen snarast bör upprättas.
1990/91:T371 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motion 1990/91:A475 anförts om infrastrukturella
satsningar i Kronoberg.
1990/91:T372 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
utbyggnaden av riksväg 41.
1990/91:T376 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist (båda
fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning av länsvägnätet i
Östergötland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tvärförbindelse på sträckan
Kinda--Åtvidaberg--Valdemarsvik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riksväg 50,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbifart vid Söderköping.
1990/91:T377 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en upprustning av vägnätet i Roslagen.
1990/91:T379 av Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett
"vägpaket" för Västernorrlands län i syfte att nå en med övriga
landet jämförbar vägstandard.
1990/91:T380 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motion 1990/91:Sk436 anförts om behovet av ökade
anslag till vägförbättringar och vägbyggnationer i Värmland.
1990/91:T708 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av väganslag till Stockholms
län.
1990/91:T807 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motion 1990/91:A478 anförts om infrastrukturella
satsningar i form av vägar och AXE-system inom regionen
Österlen.
1990/91:T812 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp)
vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kommunikationerna i Örebro län.

Utskottet

1 Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet förslag av regeringen
om vägväsende i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och i
proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt samt
motioner om vägväsende som väckts under den allmänna
motionstiden innevarande år och med anledning av den sistnämnda
propositionen. Hänvisningar till de båda propositionerna sker i
det följande med beteckningarna "budgetpropositionen" resp.
"tillväxtpropositionen".
2 Vägnätet
Det svenska väg- och gatunätet omfattar enligt
budgetpropositionen ca 415000 km. Vägnätet består av allmänna
och enskilda vägar samt tätorternas gator. Det allmänna vägnätet
omfattar omkring 104300 km. Av dessa sköter staten genom
vägverket väghållningen på omkring 98200 km statliga vägar.
Väghållningen för resterande 6100 km -- de s.k.
statskommunvägarna -- sköts av de kommuner som har förordnats
till egna väghållare.
Det allmänna vägnätet kompletteras av kommunala vägar och
gator -- omkring 29400 km -- samt av en mängd enskilda vägar
vilkas sammanlagda längd har uppskattats till omkring 210000
km. Av de enskilda vägarna får omkring 72500 km statliga
bidrag.
Det allmänna vägnätet är uppdelat i riksvägar och länsvägar.
Riksvägnätet uppgår för närvarande till omkring 13800 km och
länsvägnätet till omkring 84400 km. Vissa riksvägar är
utmärkta som Europavägar i enlighet med 1950 års deklaration om
Europavägar.
3 Målen för vägpolitiken
Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut är det övergripande
målet för samhällets trafikpolitik att "erbjuda medborgarna och
näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker
och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga
samhällsekonomiska kostnad" (prop. 1987/88:50, bet. TU13, rskr.
159). Vägpolitiken skall syfta till att förverkliga det målet.
För att möjliggöra detta har sex delmål lagts fast. Dessa skall
vara vägledande i beslutsprocessen bl.a. för hur de resurser som
anvisas till väghållningen bör fördelas.
Det första delmålet är att ansvaret för väghållningen skall
vara lämpligt avgränsat. Detta är en förutsättning för att de
framtida kraven på en effektiv och rättvis vägpolitik skall
kunna mötas. Staten bör därvid ha ett avgörande ansvar för den
övergripande vägplaneringen, medan kommunerna och
trafikhuvudmännen bör svara för lokala och i viss mån även
regionala bedömningar.
Det andra delmålet är att vägkapitalet måste säkras. De
medel som anvisas till drift av vägarna skall så långt möjligt
användas till att upprätthålla standarden på vägnätet.
Det tredje delmålet är att åstadkomma en god miljö. Därför
skall miljöintressena beaktas på ett tidigt stadium av den
planerings- och projekteringsprocess som föregår vägbyggen.
Det fjärde delmålet är att trafiksäkerheten måste
förbättras. Bra vägar är ett verksamt sätt att begränsa antalet
olyckor i trafiken.
Det femte delmålet är att vägnätet skall bidra till ett
effektivt resursutnyttjande. Goda kommunikationer har en
strategisk betydelse för näringslivets utveckling i en ort eller
region.
Det sjätte delmålet är att säkerställa en tillfredsställande
vägstandard i landets alla delar även på det lågtrafikerade
vägnätet. För den regionala utvecklingen och förnyelsen är
vägplaneringen ett viktigt instrument.
4 Investeringsplanering
Av tradition är planeringsprocessen vad gäller byggande av
vägar decentraliserad. Enligt nuvarande ordning sker
byggandet i enlighet med tioåriga planer som revideras vart
tredje år. Planen för byggande av riksvägar fastställs av
vägverket, medan planerna för byggande av
länstrafikanläggningar, dvs. bl.a. länsvägar, fastställs av
resp. länsstyrelse. För att länsstyrelsen skall få fastställa
planen för byggande av länstrafikanläggningar och vägverket få
fastställa planen för byggande av riksvägar krävs att
länsstyrelsen och vägverket är överens om innehållet i planen. I
annat fall beslutar regeringen om fastställelse.
Riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 innebar att samma
investeringsplaneringssystem som tidigare använts för
väginvesteringar också skall användas för investeringar i
länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar.
Upprättandet av planen för byggande av riksvägar och av
planerna för byggande av länstrafikanläggningar sker i samråd
med företrädare för bl.a. länsstyrelserna, vägverket,
trafikhuvudmännen, banverket och statens järnvägar. I planerna
anges byggnadsföretagen i ordning efter angelägenhetsgrad. Vid
byggandet skall den fastställda prioriteringen i huvudsak
följas.
Regeringen anger planeringsramar som vägverket har att
beakta vid upprättande av riksvägsplanen. Vägverket anger
planeringsramar som länsstyrelserna har att beakta vid
upprättande av planerna för länstrafikanläggningar.
Planeringsramarna utgår från de av riksdagen fastställda målen
för vägpolitiken och anger den medelstilldelning som kan
påräknas för de olika ändamål som planerna omfattar.
I budgetpropositionen framhåller föredragande
departementschefen att han finner kritik som riktats mot
nuvarande planeringssystem berättigad och att han därför i annat
sammanhang avser föreslå regeringen vissa förändringar i
systemet.
I tillväxtpropositionen framhåller regeringen att den i
dagens planeringssystem alltför starka fokuseringen på objekt
inte på ett tillfredsställande sätt tar hänsyn till alla
samhällsekonomiska aspekter. Nuvarande planeringsprocess
påverkar också prioriteringen på ett ibland icke önskvärt sätt,
eftersom den enbart lyfter fram de enskilda investeringsobjekten
och inte fullständigt tar sikte på vägnätens funktion, standard
och servicegrad.
En förändrad vägplaneringsprocess bör -- framhåller
regeringen -- baseras på en systemsyn i planeringen av vägnätet
i syfte att tillgodose de samhällsekonomiska aspekterna. Skälet
härtill är att lokala, regionala och nationella transporter i
allt högre grad utnyttjar gemensamma länkar i vägnätet.
Investeringar i en väglänk i ett län påverkar
transporteffektiviteten i och mellan andra regioner i landet.
Dessa systemeffekter måste fångas upp i ett nytt
planeringssystem. Ett sådant system bör vila på ett
samhällsekonomiskt synsätt och ett stärkt politiskt inflytande
och utgå från principerna för marknadsorientering, ett hos
vägverket sammanhållet ansvar för det statliga vägnätet, nya
finansieringsformer samt att statsmakterna har ett övergripande
ansvar för infrastrukturen och de uppgifter av
myndighetskaraktär som erfordras. Till grund för den långsiktiga
planeringen för drift, underhåll och utveckling av det statliga
vägnätet bör ligga en starkare politisk styrning genom mer
utvecklade regeringsdirektiv inför varje planeringsomgång.
Dessa  bör utifrån bl.a. tillväxt- och fördelningspolitiska
strävanden ange målen för den statliga väghållningen och de
vägtjänster som  skall erbjudas.
Vägverket har i rapporten Gemensamma vägar angivit ett
nationellt gemensamt vägnät som är av särskild betydelse för
landets ekonomiska tillväxt. Riksvägarna E3, E4 och E6 hör
till de vägar som enligt verket bör ingå i ett sådant nät.
Regeringen framhåller att ett nationellt gemensamt vägnät bör
tillmätas en särställning vid det framtida arbetet med
planering. Den exakta utbredningen och avgränsningen av detta
vägnät säger sig dock regeringen inte för närvarande vara beredd
att ta ställning till. Det bör vara en uppgift för vägverket att
-- efter ytterligare studier och överväganden -- för regeringen
föreslå de vägar som bör ingå i detta särskilt utpekade vägnät.
1988 års trafikpolitiska beslut innefattar emellertid -- betonar
regeringen -- flera delmål än den ekonomiska tillväxten. Det
nationellt gemensamma vägnätet kan därför behöva kompletteras
med stråk och förbindelser som är av betydelse för att öka
landsdelars tillgänglighet till andra marknader och regioner.
Förslaget till förändrad planeringsprocess innebär i korthet
att regeringen utfärdar direktiv för vägverkets långsiktiga
planering för drift och underhåll av och investeringar i det
statliga vägnätet med en starkare betoning av de politiska
prioriteringarna än vad som för närvarande är fallet. Vägverket
genomför planeringen i en aktiv dialog med brukare och
intressenter och tar fram det underlag som krävs för att planera
åtgärderna i vägsystemet. Härvid skall verket bl.a. beakta den
samordnande roll som länsstyrelserna har i resp. län
beträffande frågor som rör befolknings- arbetsmarknads- och
näringslivsutveckling m.m. och de därmed sammanhängande
transport- och trafikbehoven. Planeringen resulterar i en
nationell och flera regionala visioner som är inbördes avstämda.
Vägverket överlämnar till regeringen för godkännande ett förslag
till ett nationellt program för riksvägarna med angivande av de
vägar som bedöms ha särskild betydelse för landets ekonomiska
tillväxt och välfärdsutveckling samt de kompletterande faktorer
som enligt regeringens direktiv bör påverka detta vägnäts
omfattning och funktion.
Den nuvarande planeringsprocessen kännetecknas -- fortsätter
regeringen -- av en decentraliserad prioriteringsprocess, som
innebär att man på regional och lokal nivå gör avvägningar
mellan olika investeringar i transportsystemet. Detta inslag i
planeringsprocessen bör bibehållas inom ramen för ett utvecklat
planeringssystem. Samordningen mellan länen har dock i en del
fall varit bristfällig vid prioriteringar av förbindelser som
rör flera län. Det behövs därför i ökad omfattning planering för
infrastrukturinvesteringar som griper över flera län.
Regionala program bör enligt regeringen upprättas för större
sammanhängande geografiska områden. Starka skäl talar för att
knyta planeringsprocessen för de regionala programmen till de
regioner som vägverket angivit i ett förslag till ny
organisation. Detta intresse måste emellertid avvägas mot bl.a.
länsstyrelsernas ansvar för anslaget för byggande av
länstrafikanläggningar. De av vägverket upprättade regionala
programmen kan enligt regeringens bedömning utgöra ett fullgott
underlag för länsstyrelsernas prioriteringar inom ramen för
planeringen av länstrafikanläggningar. Regeringen är dock inte
beredd att biträda ett förslag av vägverket om en fullständig
planering på regional nivå. Nuvarande ordning för byggande av
länstrafikanläggningar bör gälla även fortsättningsvis.
Avslutningsvis framhåller regeringen att den omläggning av
planeringsprocessen som sålunda förordas ökar utrymmet för
politisk styrning från riksdagens och regeringens sida samt
möjligheterna till målstyrning.
I motion T60 (c) framhålls (yrkande 9) att regeringens förslag
om en förändrad planeringsprocess innebär en risk för att
möjligheterna till utveckling och tillväxt, i alla delar av
landet, minskar. Det blir helt enkelt mindre resurser kvar för
de vägar som inte kommer att ingå i det nationellt gemensamma
vägnätet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med mer
preciserade förslag om det framtida planeringssystemet för
vägnätet i dess helhet.
I motion T40 (mp) framhålls (yrkande 32) att regeringen
pläderar för vägutbyggnader enligt Scanlink-konceptet, dvs. en
storsatsning på ett fåtal stora vägar för att underlätta främst
långväga godstrafik på väg. Därmed försöker man ge vägsystemet
de egenskaper som järnvägssystemet redan har. I stället bör
järnvägssystemet byggas ut så att huvuddelen av det långväga
godset kan transporteras på järnväg. Vägsatsningarna bör i
stället gå ut på att förbättra vägsystemets naturliga
förutsättningar. Det är vägarna som utgör det naturliga
finmaskiga systemet för de många små, kortväga och spridda
transporterna. Det är också hos de mindre och medelstora vägarna
man i dag finner de många bristerna såväl vad gäller underhåll
som vägstandard.
I motion T29 (s) behandlas länsstyrelsernas roll i
vägplaneringsprocessen. Motionärerna framhåller (yrkande 1) att
länsstyrelserna skall ges möjlighet att lämna synpunkter innan
beslut fattas av regeringen om ett särskilt gemensamt vägnät. I
motionen betonas vidare (yrkande 5) att länsstyrelserna bör
bemyndigas att fastställa arbetsplaner när det gäller vägobjekt.
I motion T209 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om att överföra ansvaret för utbyggnaden av
Europavägarna till vägverket centralt.
Utskottet finner det för sin del vara en riktig tanke att låta
vägplaneringen omfattas av en systemsyn och att peka ut ett
nationellt gemensamt vägnät av särskild betydelse för landets
ekonomiska tillväxt och välfärdsutveckling. Vidare delar
utskottet regeringens uppfattning att det bör vara en uppgift
för vägverket att inom ramen för ett förslag till program för
riksvägar föreslå regeringen de vägar som bör ingå i ett sådant
vägnät. Målen för vägpolitiken enligt 1988 års trafikpolitiska
beslut ligger emellertid enligt utskottets mening fast. Detta
innebär bl.a., som också regeringen framhåller, att det
nationellt gemensamma vägnätet kan behöva kompletteras med stråk
och förbindelser som är av betydelse för att öka landsdelars
tillgänglighet till andra marknader och regioner. Det innebär
vidare att en tillfredsställande vägstandard skall säkerställas
i alla delar av landet, även på det lågtrafikerade vägnätet. Med
det sagda avstyrker utskottet motionerna T40 (mp) yrkande 32 och
T60 (c) yrkande 9. Syftet med motion T209 (m) torde genom
utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Motionen bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks
följaktligen.
I tillväxtpropositionen framhålls, som nämnts, att nuvarande
inslag i planeringsprocessen, som innebär att man på lokal och
regional nivå gör avvägningar mellan olika investeringar i
transportsystemet, bör bibehållas. Utskottet delar denna
uppfattning. Vidare ansluter sig utskottet till den av
regeringen uttalade uppfattningen att nuvarande ordning för
byggande av länstrafikanläggningar bör gälla även
fortsättningsvis. Denna ordning innebär, som också nämnts, att
det är länsstyrelsen som fastställer investeringsplanen för
länstrafikanläggningar. Det sagda synes ägnat att tillgodose
syftet med yrkandena 1 och 5 i motion T29 (s), varför utskottet
avstyrker ett bifall till dessa yrkanden.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner den i
tillväxtpropositionen föreslagna inriktningen av
investeringsplaneringen vid vägverket. Vidare förordar utskottet
att riksdagen lämnar utan erinran vad i budgetpropositionen
anförts om vägväsendet m.m.
I motion T60 (c) begärs också (yrkande 10) att riksdagen --
vid avslag på yrkande 9, som utskottet just har behandlat -- som
sin mening skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om väginvesteringarnas inriktning och ytterligare vägstråk av
nationell betydelse. Motionärerna framhåller att -- om deras
förslag att regeringen skall återkomma med mer preciserade
förslag till det framtida planeringssystemet inte vinner bifall
-- propositionen måste kompletteras med ytterligare vägar utöver
de redan utpekade. Sådana vägar är en s.k. inlandsväg, med
sträckning Göteborg--Karesuando, och en s.k. sydsvensk
inlandsled mellan Linköping och Malmö. Även E18 och E75 bör
inräknas bland de vägar som är av nationell betydelse.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i samband med
behandlingen av motionsyrkandena om ett gemensamt nationellt
vägnät avstyrks det nu aktuella motionsyrkandet.
I motion T248 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
beräknad nyttoavkastning av vägobjekt skall vara styrande
för ordningen över landet.
Motionsyrkandet syftar till att Stockholmsregionen skall få
en större del av väganslagen. Målen för vägpolitiken innebär att
en avvägning måste göras mellan olika mål. Avvägningen görs inom
ramen för den ordning för investeringsplanering, som för
närvarande gäller, och som kommer att gälla, om riksdagen
bifaller regeringens av utskottet tillstyrkta förslag. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet torde därför
inte vara erforderlig, varför detsamma avstyrks.
I motion T267 (fp) framhålls att lokala miljökonflikter ofta
uppkommer i samband med vägbyggen. Trafikleder och vägar
riskerar att dras på ett sätt som står i strid mot viktiga
naturvårdsintressen. Motionärerna anser att miljökraven måste
väga tyngre än för närvarande vid vägbyggen och att dessa bör
prövas enligt miljöskyddslagen. En allsidig belysning och
miljökonsekvensbeskrivning är viktig för att vägbyggen skall
kunna utföras på ett för miljön acceptabelt sätt. Yrkandet är
att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljökonsekvensanalyser och
koncessionsprövning av vägbyggen.
Med anledning av detta motionsyrkande vill utskottet till en
början erinra om att det enligt 4 § väglagen (1971:478) vid
väghållning skall tas tillbörlig hänsyn till enskilda intressen
och till allmänna intressen, såsom trafiksäkerhet, miljöskydd,
naturvård och kulturmiljövård. Vidare gäller enligt 3 a § att
lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. skall
tillämpas vid prövning av ärenden enligt väglagen. För byggande
av väg gäller enligt 15 § att en arbetsplan skall upprättas.
Planen skall -- enligt en ändring år 1987 av 15 § -- bl.a.
innehålla en miljökonsekvensbeskrivning med redovisning av det
planerade byggets förväntade miljöeffekter samt förslag till
erforderliga skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått som
behövs för att förebygga störningar eller andra olägenheter från
trafiken. I proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö
framhåller regeringen att vägverket skall ta en ökad miljöhänsyn
vid framtida investeringar och verka för att
miljökonsekvensbeskrivningar i ett tidigt skede kommer in i
vägplanering och vägprojektering. Innan vägbyggnadsobjekt tas
med i investeringsplanerna bör de ha genomgått en förstudie,
innehållande en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning. Även
frågan om koncessionsprövning enligt miljöskyddslagen (1969:387)
behandlas i propositionen om en god livsmiljö. Regeringen
hänvisar till vad den anfört om att en
miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas innan en väg får tas
upp i en flerårsplan och framhåller att detta innebär ett ökat
hänsynstagande till miljöaspekter. Med hänsyn härtill och till
att regeringen har tillsatt en utredning med uppgift att se över
miljöskyddslagstiftningen (dir. 1989:32) och att överväga även
denna fråga, finner regeringen att det för närvarande inte finns
skäl att föreslå en obligatiorisk prövning av vägar enligt
miljöskyddslagen. Det bör i stället ankomma på kommittén att
överväga frågan.
Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på riksdagens
beslut med anledning av propositionen om en god livsmiljö finner
utskottet syftet med motionsyrkandet i huvudsak tillgodosett.
Detta bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och
avstyrks följaktligen.
I motion T327 (c) behandlas frågan om fastighetsägares rätt
till ersättning vid byggande av allmänna vägar. Enligt 55 §
väglagen gäller principen att en fastighetsägare är berättigad
att av väghållaren få intrångsersättning och annan ersättning
till följd av vägens byggande eller begagnande. Väghållarens
ersättningsskyldighet uppkommer när denne erhållit vägrätt.
Vägrätt i sin tur uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk
mark för väg med stöd av en upprättad och, i fall då så behövs,
en fastställd arbetsplan. Motionärerna vill att vägverket skall
kunna åläggas inlösa en fastighet, som berörs av ett vägbygge,
redan innan en arbetsplan upprättats eller fastställts.
Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande erinra om
riksdagens beslut att medge att vägbyggnadsanslagen får användas
för förtida fastighetsinlösen inom områden med fastställd
vägarbets- eller detaljplan (prop. 1989/90:25 bil. 5, bet. TU12,
rskr. 70). I beslutet framhålls att den omständigheten att en
arbetsplan för allmän väg har fastställts inte i och för sig
innebär att det inträder någon ersättningsskyldighet för
väghållaren. De fastighetsägare och andra
ersättningsberättigade, vilkas egendomar berörs, har enligt
väglagen rätt till ersättning först när vägarbetena har
påbörjats. I de flesta fall fungerar denna ordning
tillfredsställande, men fall uppkommer då fastighetsägare av
olika skäl i förväg vill avyttra en fastighet inom området för
en fastställd arbetsplan. Det kan då vara svårt att hitta
köpare, eftersom fastigheten senare kan komma att lösas in i ett
vägbygge. Om vägobjektet är lågt prioriterat i
investeringsplanen eller inte alls finns med, har vägverket inte
någon rättslig möjlighet att tillgodose ett krav på inlösen.
Denna ordning ändrades sålunda genom det nämnda
riksdagsbeslutet. Att gå längre än så och föreskriva en rätt för
fastighetsägare till ersättning redan innan en arbetsplan
fastställts är utskottet inte för sin del berett att förorda. En
sådan ordning synes utskottet kunna medföra avsevärda
svårigheter att avgöra i vilket skede av planeringsprocessen
rätten till inlösen skulle inträda. Med den ordning som nu
gäller kan denna rätt tidigast uppkomma i samband med att
arbetsplanen fastställs. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.
I motion T327 (c) föreslås vidare vissa ändringar i
väglagen. Motionärerna vill (yrkande 1) att 15 § ändras så att
den föreskriver att miljökonsekvensanalysen skall göras i
samband med lokaliseringsarbetet. Motionärerna framhåller också
(yrkande 3) att 30 och 31 §§ väglagen, vari regleras vägrättens
rättsverkningar, skall ändras så att markägarens rätt till egen
skörd och avverkning säkerställs.
Vad först gäller kravet på en miljökonsekvensanalys i samband
med lokaliseringsarbetet för en väg hänvisar utskottet till vad
det anfört med anledning av det ovan behandlade yrkandet i
motion T267 (fp). Härav följer att syftet med yrkande 1 i nu
aktuell motion torde få anses tillgodosett. Det yrkandet
avstyrks följaktligen. Motionärernas krav att en markägare skall
ha rätt till egen skörd och avverkning, i samband med att marken
tas i anspråk för vägändamål, tillgodoses enligt vad utskottet
erfarit i all rimlig utsträckning. En regel som skulle villkora
byggstarten av vägföretag till en viss avverknings- eller
skördeperiod torde medföra betydande svårigheter för en
rationell produktion av nya vägar. Väglagens ersättningsregler
innebär att markägare kompenseras för den skada de åsamkas. Av
det anförda följer att även yrkande 3 i motion T327 (c)
avstyrks.
Motion T355 (mp) gäller ersättning för trafikstörningar.
Vid byggande av nya trafikleder -- framhåller motionärerna --
skapas  ofta besvärande störningar i form av buller och avgaser
för bebyggelse som finns i närheten av den nya leden.
Bebyggelsen måste eventuellt anpassas och bullerdämpande
åtgärder vidtas utöver de bullerplank och vallar som samhället
bekostar. T.ex. måste kanske isolerande fönster sättas in. Det
är därför rimligt att fastighetsägare och hyresgäster
kompenseras för den olägenhet som den nya leden innebär.
Härigenom kommer den samhällsskada som leden medför att konkret
belasta kalkylen för vägbygget och inte endast vara en fiktiv
siffra som kan bortses från.
Frågor av det slag som behandlas i motionen regleras i viss
utsträckning i miljöskadelagen (1986:225). Av den tidigare
nämnda propositionen om en god livsmiljö framgår att kommittén
om översyn av miljöskyddslagstiftningen (miljöskyddskommittén
1989:04) avses behandla frågor som rör civilrättsliga regler om
ersättning för miljöskador. I avvaktan på resultatet av
kommitténs arbete är utskottet inte berett att förorda någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionen, varför densamma
avstyrks.
I motion T231 (mp) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
hos regeringen begär förslag om obligatoriska
miljökonsekvensanalyser inbegripande en alternativ
järnvägsutbyggnad vid alla större väginvesteringar.
Utskottet erinrar om att riksdagens trafikpolitiska beslut
år 1988 bl.a. innebar att transportsystemet skall utvecklas så
att en god miljö och hushållningen med naturresurser främjas.
Det finns emellertid -- betonades det i beslutet -- ingen
anledning att från statens sida ingripa i företagens val av
transportlösningar. Kundernas krav måste få styras av de
fördelar som de olika transportalternativen kan erbjuda (prop.
1987/88:50, bet. TU13, rskr. 159 och bet. TU17, rskr. 246).
Utskottet finner inte skäl att ompröva beslutet och avstyrker
motionsyrkandet.
5 Vägväsendets finansiering
5.1 Finansiering vid sidan av statsbudgeten
Byggande och drift av allmänna vägar, liksom av kommunala
vägar och gator, finansieras i princip med allmänna medel. I
budgetpropositionen fördelas anslagen till vägväsendet på sju
anslag. De medelsanvisningar som föreslås omfattar totalt
10962050000 kr.
Riksdagen har vid ett flertal tillfällen tidigare uttalat
att det inte är möjligt att över statsbudgeten tillgodose de
stora behov som finns inom väghållningen. Det framtida arbetet
måste därför inriktas på att finna kompletterande
finansieringsformer.
Riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 innebar att
möjligheter skapades att avgiftsbelägga nya vägar, dvs. vägar
byggda efter den 1 juli 1988. Dessutom skapades möjlighet för
intressenter, t.ex. kommuner och företag, att via förskottering
av medel bidra till att genomföra vägobjekt som eljest inte
skulle kunna förverkligas inom rimlig tid. De förskotterade
medlen skall betalas tillbaka när medel finns tillgängliga inom
de ordinarie anslagen.
I budgetpropositionen framhålls att det för närvarande inte
finns något objekt som finansieras med avgifter. Möjligheterna
till förskottering har däremot utnyttjats i viss utsträckning.
I budgetpropositionen erinras vidare om riksdagens beslut år
1990 att ge vägverket rätt att ta upp lån i riksgäldskontoret
eller ställa borgen för delägda bolag (prop. 1989/90:88 bil. 2,
bet. TU27, rskr. 325). Syftet med beslutet var att stimulera
privat medfinansiering av väghållningen. Objekt vars byggkostnad
understiger 100 milj.kr. får finansieras genom kredit i
riksgäldskontoret. Krediten skall åtebetalas med de avgifter som
uppbärs från projektet. Beslutet innebär vidare att vägverket
ges rätt att gå in som delägare i bolag samt att ta i anspråk
anslagsmedel för att teckna aktier i sådana bolag.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att vägverket nu
skall ges möjlighet att ta upp lån i riksgäldskontoret även för
vissa investeringar som inte skall finansieras med avgifter. Det
finns för närvarande -- framhåller departementschefen -- ett
antal objekt för vilka en lånefinansiering även utan avgifter är
samhällsekonomiskt lönsam. De investeringar det gäller är
ersättande av färjor med broar. Räntor på och amorteringar av
medel som vägverket lånar för sådana investeringar skall
återbetalas med inbesparade driftsmedel. Den totala låneramen
för denna typ av lånefinansierade objekt bör tills vidare uppgå
till 200 milj.kr. Denna nya möjlighet till lånenfinasiering får
inte medföra en minskad strävan att realisera
avgiftsfinansierade objekt.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens sålunda återgivna
förslag och tillstyrker att riksdagen godkänner att regeringen
får bemyndiga vägverket att ta upp lån i riksgäldskontoret
även för icke avgiftsfinansierade objekt i enlighet med vad
som anförts i budgetpropositionen.
Vidare tillstyrker utskott ett förslag i
tillväxtpropositionen om överföring av vägverkets lån i
riksgäldskontoret till Väginvest AB.
Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut gäller att samtliga
beslut om förskottering från t.ex. kommuner och företag av medel
för väginvesteringar skall underställas regeringens prövning. I
budgetpropositionen framhålls att förskotteringsförfarandet i
allt väsentligt har kommit att bli rutinärenden. Regeringen
föreslår mot den bakgrunden att vägverket självt får besluta om
förskotteringsärenden i vilka verkets åtaganden inte överskrider
20 milj.kr.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som i
budgetpropositionen anförts om att regeringen skall få bemyndiga
vägverket att inom en ram av 20 milj.kr. besluta om
förskottering av väginvesteringar.
1988 års trafikpolitiska beslut, som gjorde det möjligt att
helt eller delvis finansiera vägbyggnadsobjekt med avgifter från
trafikanterna, kompletterades år 1990 med ett beslut som gav
vägverket rätt att -- inom vissa ramar -- ta upp lån i
riksgäldskontoret eller ställa borgen för delägda bolag. Vidare
fick vägverket rätt att ta i anspråk anslagsmedel för att teckna
aktier i bolag för avgiftsbelagda objekt (prop. 1989/90:88 bil.
2, bet. TU27, rskr. 325). Ett av syftena med beslutet var att
stimulera privat medfinansiering av väghållningen. Regeringen
föreslår nu att de bemyndiganden riksdagen givit regeringen att
tillåta vägverket att lånefinansiera väginvesteringar även
bör kunna omfatta andra väganordningar än själva vägen.
Utskottet tillstyrker detta förslag.
I tillväxtpropositionen framhålls att det är angeläget att få
till stånd en ny bro på E6 över Svinesund i Göteborgs och
Bohus län med anslutande vägsträckningar. Ett projekt härför
föreligger och omfattar sträckan mellan Ingedal i Norge och
Hogdal i Sverige. Finansiering av objektet avses helt ske med
intäkter från vägavgifter. Den svenska delen kan påbörjas under
hösten 1993. Ett svenskt och ett norskt bolag kan låna upp medel
på kapitalmarknaden och ges rätt att ta ut de avgifter av
vägtrafiken över Svinesund som krävs för att täcka
investeringens kostnader.
En förutsättning för avgiftsfinansieringen är dock --
betonar regeringen -- att en sådan kan ske på både den planerade
och den befintliga bron över Svinesund. Den avsedda
finansieringen förutsätter vidare att avgiften på den befintliga
bron kan tas ut redan fr.o.m. det att arbetet på den nya bron
inleds. Riksdagens trafikpolitiska beslut medger inte att redan
befintliga vägar avgiftsbeläggs eller att avgifter tas ut redan
i samband med att ett projekt beslutas. För detta krävs därför
riksdagens medgivande i varje enskilt fall. Regeringen anser att
ett principiellt godkännande av en sådan finansieringsmodell nu
bör lämnas av riksdagen. Regeringen bör därefter återkomma till
riksdagen endast med förslag om det enskilda fallet. Vidare
avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till
hur en avgiftsfinansiering av förbindelsen över Svinesund skall
utformas mer i detalj.
I motion T62 (m) yrkas avslag på regeringens förslag om
avgiftsuttag på befintliga vägar.
I motion T35 (v) yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag om vägavgifter. Regeringens förslag innebär --  säger
motionärerna -- att vägavgifter skall tillföras
infrastrukturfonden och användas för att finansiera nya
motorvägsprojekt. Motionärerna ställer sig avvisande till
vägavgifter över huvud taget under åberopande av att nya
motorvägar inte behövs, att nya vägar alstrar ytterligare
biltrafik och av att ett system med vägavgifter för motorvägar
medför risker för att många bilister väljer ett kostnadsfritt
och trafikfarligare alternativ.
Utskottet finner det för sin del angeläget att den planerade
bron över Svinesund kommer till stånd. Med hänsyn till de
förutsättningar som enligt tillväxtpropositionen föreligger för
att projektet skall kunna genomföras finner sig utskottet också
kunna godta regeringens förslag att avgifter på den befintliga
bron tas ut redan fr.o.m. det att arbetet inleds på den nya
bron. Regeringens förslag innebär inte -- vill utskottet
framhålla -- att vägavgifter skall tillföras en
infrastrukturfond. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag att riksdagen godkänner den i
tillväxtpropositionen förordade principen för avgiftsuttag på
befintliga vägar och avstyrker motionsyrkandena. Det bör dock
understrykas att regeringen har att underställa riksdagen frågor
om avgiftsuttag på befintliga vägar i varje enskilt fall.
Av det anförda följer vidare att utskottet tillstyrker
regeringens förslag till principer för byggande av en ny bro
över Svinesund och avstyrker motionerna T35 (v) yrkande 2 i
motsvarande del och T62 (m) yrkande 10, vari begärs att
riksdagen avslår regeringens förslag.
I motion T14 (c) framhålls att de som arbetspendlar över
Svinesundsbron bör slippa betala broavgifter.
Enligt utskottets mening bör i princip alla som använder en
avgiftsbelagd väg eller bro betala avgift. Utskottet förutsätter
att undantag från eller modifieringar av denna princip kommer
att övervägas men är inte nu berett att förorda riktlinjer för
sådana överväganden. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.
Utskottet övergår nu till att behandla vissa förslag om
vägväsendets finansiering från den allmänna motionstiden i
januari innevarande år.
I motion T209 (m) framhålls att vägverket har begränsade
anslag och att det finns anledning att snabbt ta fram
möjligheter att tidigarelägga väginvesteringar genom att
avgiftsbelägga vägar under några år. Detta ger dessutom en
ekonomisk indikation på vilka väginvesteringar som är
försvarbara att tidigarelägga.
I motion T220 (fp) framhålls att det allmänna har ett
grundläggande ansvar för infrastrukturen men att detta inte
hindrar att marknadsmekanismer utnyttjas för att få denna så
effektiv och konsumentanpassad som möjligt. Därför är t.ex.
avgiftsfinansiering tänkbar för vissa vägar och broar.
I motionerna T249 (v), T349 (s) och T253 (m) behandlas
förslag i betänkandet Finansiering av vägar och järnvägar
(SOU:1990:86), avgivet i oktober 1990 av IF-utredningen
(infrastrukturfinansieringsutredningen). Utredningen föreslår
att en infrastrukturfond skall tillföras ett kapital på 20
miljarder kronor att investeras i vägar och järnvägar. Detta
kapital skall skapas genom att televerket omvandlas till ett
börsnoterat aktiebolag. Vidare föreslår utredningen att ett
företag med namnet Vägfinansiering AB bildas av staten som
självständigt dotterbolag till vägverket. Bolaget tillförs ett
kapital på initialt 5 miljarder kronor från infrastrukturfonden.
Ytterligare kapital lånas upp på den öppna kapitalmarknaden.
Vidare tillförs bolaget medel genom att en viss avgift tas ut
som en del av bensinpriset och betalas oavkortat och direkt till
bolaget.
I v-motionen framhålls att utredningens förslag inte får
genomföras.
I m-motionen framhålls (yrkande 13) att utredningens förslag
förtjänar ytterligare överväganden.
I motion T349 (s) säger sig motionärerna förutsätta att
IF-utredningens förslag om nya finansieringsformer för byggande
och drift av vägar genomförs med beaktande av miljö- och
regionalpolitiska aspekter.
I motion T253 (m) framhålls också (yrkande 14) att
möjligheten att finansiera nya vägprojekt genom trafikavgifter
snarast bör utnyttjas för att Österleden skall kunna komma till
stånd.
I samma motion betonas vidare (yrkande 15) att näringslivets
uttalade beredvillighet att ta ansvar för större vägprojekt bör
tas till vara.
I motion T301 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om lämpliga finansieringsformer för i första hand en bro
över Sunninge sund i Bohuslän.
I motion T362 (m) framhålls (yrkande 1) att en omläggning
mot en marknadsmässig finansiering av väghållningen bör
genomföras. En del av de nuvarande skatteintäkterna från
vägtrafiken -- minst motsvarande nuvarande anslagsnivå till
väghållningen -- bör omvandlas till avgifter som förs direkt
till denna.
I motion T362 (m) yrkas vidare (yrkande 3) att riksdagen
beslutar om en låneram om 5000 milj.kr. för investeringar i
statsvägnätet i avvaktan på att den av motionärerna föreslagna
finansiella omläggningen hinner genomföras.
I samma motion framhålls också (yrkande 4) att vägverket bör
ha möjlighet att ta upp lån inte bara hos riksgäldskontoret utan
också på den allmänna kapitalmarknaden.
Vad först gäller de motionsyrkanden som innebär att
avgiftsfinansiering skall kunna användas för att nya vägprojekt
skall kunna genomföras erinrar utskottet om riksdagens
trafikpolitiska beslut år 1988, som bl.a. hade just denna
innebörd. Syftet med motionerna T209 (m) yrkande 2, T220 (fp)
yrkande 2, T253 (m) yrkande 14 och T301 (fp) yrkande 3 torde
därför få anses tillgodosett. Utskottet avstyrker följaktligen
dessa yrkanden.
Utskottet har i sitt betänkande 1990/91:TU24 om trafikens
infrastruktur ställt sig bakom tanken att staten och andra
intressenter -- inte minst näringslivet -- gemensamt skall kunna
svara för finansieringen av infrastruktursatsningar inom bl.a.
vägväsendet. Härigenom torde syftet även med yrkande 15 i motion
T253 (m) få anses tillgodosett, varför ett bifall till detta
yrkande avstyrks.
Vad beträffar IF-utredningens förslag om finansering av
vägväsendet är utskottet för sin del inte nu berett att förorda
avsteg från principen att en specialdestinering av statens
inkomster -- såsom t.ex. skatteintäkterna från vägtrafiken --
till vissa ändamål, exempelvis väginvesteringar, skall undvikas.
Frågan om televerkets associationsform avser utskottet att
behandla i ett betänkande om telekommunikationer senare i vår.
Med det nu sagda avstyrker utskottet motionerna T253 yrkande 13
och T362 yrkande 1. Syftet med motion T249 (v) yrkande 7 torde
genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Även
det yrkandet avstyrks följaktligen. Av utskottets
ställningstagande följer vidare att motionerna T349 (s) yrkande
2 och T362 (m) yrkande 3 avstyrks.
Vägverkets behov av upplåning synes utskottet bli
tillgodosett på mest ändamålsenliga sätt av riksgäldskontoret,
varför skäl saknas att hänvisa verket till den allmänna
kapitalmarknaden. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 4
i motion T362 (m).
Frågan om ränta på förskotterade medel för
väginvesteringar behandlas i motion T357 (c). Motionären vill
att ersättning för räntekostnaden skall kunna utgå till kommuner
eller företag, när dessa förskotterar kostnaden för väg- eller
broprojekt inom stödområdet. Om en sådan ersättning inte
beviljas, innebär det enligt motionären en risk för en fortsatt
koncentration av vägbyggen till områden utanför stödområdet.
1988 års trafikpolitiska beslut, varigenom regeringen gavs
möjlighet att godkänna förskottsfinansiering av
väginvesteringar, innebär att en sådan finansiering endast bör
kunna komma i fråga när den som finansierar har så stor nytta av
objektets tillkomst att någon förräntning på insatt kapital
normalt inte erfordras. En ordning med ränteutbetalningar skulle
enligt utskottets mening innebära negativa konsekvenser för den
medelstilldelning som kan användas för själva vägbyggandet.
Härtill kommer att den sannolikt skulle bli administrativt
betungande. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion T366 (fp) framhålls att Eksjö kommun är berett att
förskottera 20 milj.kr. för att snabbt få till stånd en del av
en förbifart för Eksjö. Förslag till avtal i frågan har
upprättats. Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna att avtalet bör godkännas.
1988 års trafikpolitiska beslut innebär, som nämnts, att det
är regeringen som har att från fall till fall besluta om
förskottsfinansiering skall medges. Något sådant
riksdagsuttalande som begärs i motionen bör sålunda inte komma i
fråga, varför motionen avstyrks.
5.2 Anslagsfrågor m.m.
5.2.1B1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
budgetpropositionen att riksdagen till Vägverket:
Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 8661000 kr.
5.2.2B2. Drift och underhåll av statliga vägar
Från anslaget betalas vägverkets kostnader för drift och
underhåll av statliga vägar och verkets räntekostnader för
kredit i riksgäldskontoret för köp av vissa
omsättningstillgångar. Vidare betalas från anslaget vägverkets
räntekostnader för kredit i riksgäldskontoret för inköp av
anläggningstillgångar.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 6125,9
milj.kr. för nästa budgetår.
I motionerna T202 (c) och T361 (c) yrkas att riksdagen under
anslaget anvisar ett belopp som med 500 milj.kr. överstiger det
belopp som regeringen föreslagit. Anslagsökningen bör enligt
motionärerna främst användas för underhåll av länsvägarna.
I motion T207 (mp) yrkas att riksdagen under anslaget
anvisar 300 milj.kr. utöver det belopp som regeringen
föreslagit, eller 6425,9 milj.kr.
I motion T211 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 1408 milj.kr.
förhöjt belopp på 7533,9 milj.kr.
I sitt betänkande 1990/91:TU24 om trafikens infrastruktur, som
är dagtecknat den 7 maj 1991, framhåller utskottet att en
kraftig ökning av vägunderhållet är angelägen. Om erforderliga
underhållsinsatser inte genomförs, försvåras -- betonas det i
betänkandet -- framkomligheten på vägarna för näringslivet,
kollektivtrafiken och enskilda trafikanter. Detta leder till
försämrade tillväxtmöjligheter, lägre trafiksäkerhet och större
miljöproblem.
Utskottet är emellertid inte nu berett att föreslå en ökning
av medelsanvisningen för drift och underhåll av statliga vägar.
Regeringen bör i kommande budgetproposition föreslå en
ökning av anslagen för vägunderhåll.
Med det anförda avstyrks motionsyrkandena, medan regeringens
förslag tillstyrks.
I motionerna T202 (c), T314 (c) och T361 (c) yrkas att
riksdagen för nästa budgetår anvisar 1000 milj.kr. till
förstärkning av bärighet och beläggning av grusvägar inom ramen
för ett tioårsprogram. Enligt den andra av dessa tre motioner
bör 100 milj.kr. av den begärda medelsanvisningen avsättas för
Jönköpings och Kronobergs län. I motionerna T261 (c), T314 (c)
och T361 (c) framhålls att regeringen bör förelägga riksdagen
ett förslag till tioårsprogram för upprustning och beläggning
av grusvägar. I motion 314 (c) framhålls vidare att
landsbygdens vägar bör prioriteras vid investeringsplaneringen.
Utskottet hänvisar till vad det just anfört om att regeringen
i kommande budgetproposition bör föreslå en ökning av anslagen
för vägunderhåll. Vidare vill utskottet fästa uppmärksamheten på
ett förslag i tillväxtpropositionen, som utskottet återkommer
till i det följande, att 500 milj.kr. av statliga medel skall
kunna användas som statlig delfinansiering till komplettering av
de medel som anvisas från anslaget för särskilda
bärighetshöjande åtgärder. Förslaget motiveras bl.a. med en
hänvisning till det av riksdagen fastställda vägpolitiska målet
att en tillfredsställande vägstandard i landets alla delar
skall säkerställas, även på det lågtrafikerade vägnätet.
Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att i huvudsak
tillgodose syftet med de motionsyrkanden som nu är i fråga.
Dessa bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd och
avstyrks följaktligen.
I motion T249 (v) yrkas att riksdagen beslutar om ett särskilt
engångsanslag på 724,7 milj.kr. att användas för de mest
nedslitna och trafikfarliga vägarna i glesbygdsområden, där
järnväg inte utgör ett alternativ. Ansvaret för fördelningen
till resp. vägar bör åläggas kommunikationsdepartementet.
Vad utskottet anfört med anledning av motionsyrkandena om ett
tioårsprogram för upprustning och beläggning av grusvägar gäller
även det motionsyrkande som nu är i fråga, varför detsamma
avstyrks.
I motion 211 (m) framhålls att målsättningen för drift och
underhåll av vägar bör vara att upprätthålla nuvarande vägars
tekniska standard samt att återföra kraftigt förslitna delar av
vägnätet till en godtagbar standard.
Utskottet har i sin redogörelse för vägpolitikens mål enligt
1988 års trafikpolitiska beslut erinrat om att ett av delmålen
är att vägkapitalet skall säkras. De medel som anvisas till
drift och underhåll av vägarna skall så långt möjligt användas
till att upprätthålla standarden på vägnätet. Utskottet har, som
nämnts, i sitt betänkande 1990/91:TU24 framhållit att regeringen
i kommande budgetproposition bör föreslå en ökning av anslagen
för vägunderhåll. Med det anförda torde syftet med
motionsyrkandet få anses tillgodosett, varför ett bifall till
detsamma avstyrks.
I budgetpropositionen framhålls att det i samband med att
statliga vägar byggs och öppnas för trafik ofta förekommer att
vägen i den gamla sträckningen dras in från allmänt underhåll.
Väghållningen av sådana vägar får som regel övertas av enskilda.
Dessa vägar uppfyller ofta fordringarna för att få statsbidrag
till enskild väghållning. I de fall vägverket saknar medel under
anslaget B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
för detta ändamål bör det även under nästa budgetår vara möjligt
för vägverket att besluta om överföring av medel motsvarande
gällande statsbidrag till anslag B6.
Utskottet tillstyrker att riksdagen medger sådan
överföring av medel mellan anslagen B2. och B6. som
sålunda förordas.
I budgetpropositionen framhålls vidare att vägverket på
regeringens uppdrag genomfört en översyn av antalet väghållande
kommuner. Resultatet av översynen är att antalet väghållande
kommuner ökat från 110 vid årsskiftet 1989-90 till ca 200 vid
årsskiftet 1991-92. Då det är svårt att fullt ut förutse
omfattningen av denna och kommande ändringar i
väghållningsansvaret, bör regeringen även för budgetåret 1991/92
inhämta riksdagens bemyndigande att vid ändringar i
väghållningsansvaret få överföra medel mellan anslag B2. Drift
och underhåll av statliga vägar och anslag B5. Bidrag till
drift och underhåll av statskommunvägar.
Utskottet tillstyrker att riksdagen medger sådan
överföring av medel mellan anslagen B2. och B5. som
sålunda förordas.
I syfte att effektivisera väghållningen och underlätta
planeringen bör vägverket enligt budgetpropositionen ha
möjlighet att göra mindre justeringar under ett enskilt år
mellan drift- och byggandeanslagen för väghållningen. Utskottet
tillstyrker att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift-
och byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i
enlighet med det anförda.
Vidare tillstyrker utskottet förslaget i budgetpropositionen
att riksdagen godkänner vad som däri anförts om användningen av
anslaget B2. Drift och underhåll av statliga vägar under
budgetåret 1991/92 för tilläggsbidrag till drift av kommunala
vägar och gator.
I budgetpropositionen betonar departementschefen att en
förutsättning för en effektiv väghållning är att gällande
hastighetsbestämmelser respekteras. Både från trafiksäkerhets-
och miljösynpunkt skulle påtagliga förbättringar uppnås om
trafikanterna följde gällande hastighetsgränser. Mot denna
bakgrund föreslås att medel för anskaffning av utrustning för
automatisk hastighetsövervakning även fortsättningsvis ställs
till rikspolisstyrelsens förfogande. 5 milj.kr. av anslaget bör
beräknas för inköpen i fråga.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad i
budgetpropositionen sålunda anförts.
5.2.3B3. Byggande av riksvägar
Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av
riksvägar samt lämnas bidrag till byggande av sådana
statskommunvägar som är riksvägar. Från anslaget betalas vidare
vägverkets ränteutgifter för kredit i riksgäldskontoret för
utbyggnad av väg E6, delen Stenungsund--Ljungskile.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 1588,27
milj.kr. för nästa budgetår.
I motion T207 (mp) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
ett 1100 milj.kr. lägre belopp än regeringen föreslagit, dvs.
488,27 milj.kr.
I motion T249 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
ett 588,27 milj.kr. lägre belopp än regeringen föreslagit, dvs.
1000 milj.kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandena.
Departementschefen erinrar om att riksdagen i maj 1987
beslutade att godkänna att en kredit inrättades i
riksgäldskontoret för finansiering av utbyggnader av väg E6
som motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile och att
kapitalkostnaden år 1987 skulle få belasta anslaget (prop.
1986/87:100 bil. 8, bet. TU19, rskr. 235). Utbyggnaden av väg
E6 mellan Stenungsund och Ljungskile pågår. Kapitalkostnaden
för krediten beräknas under år 1992 uppgå till 120 milj.kr. och
bör enligt budgetpropositionen få belasta anslaget för nästa
budgetår.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad i
budgetpropositionen sålunda anförts om användningen av anslaget.
Av budgetpropositionen framgår vidare att regeringen avser att
låta använda ca 15 milj.kr. från anslaget för utrednings- och
utvecklingsverksamhet omfattande en ny bro över
Ångermanälven. Kostnaden härför beräknas till ca 2 miljarder
kronor. I tillväxtpropositionen framhålls att det är angeläget
att vägverket i sitt fortsatta utredningsarbete överväger
möjligheterna att helt eller delvis avgiftsfinansiera bl.a. en
ny bro över Ångermanälven vid Veda. En sådan bro skulle medföra
att väg E4 förkortas med 8,5 km och att den kan upplåtas för
trafik enligt EG-anpassade viktbestämmelser. Den nya bron ger
enligt vägverket vägnätet större flexibilitet, säkerhet och
effektivitet för näringsliv och befolkning i norra Sverige.
I motion T238 (mp) framhålls att en ny E4-bro över
Ångermanälven inte bör uppföras. Motionärerna befarar att en ny
bro skulle medföra en icke önskvärd ökning av bilismen och
överföring av gods från järnväg till väg.
Enligt utskottets mening bör riksdagen lämna utan erinran
vad som i budgetpropositionen anförts om en ny bro över
Ångermanälven. Av detta ställningstagande följer att
motionsyrkandet avstyrks.
I fem motioner framhålls att vissa väg- eller brobyggen
inte bör planeras eller fullföljas.
Sålunda yrkas i motion T207 (mp) att riksdagen beslutar att
inga ytterligare motorvägar skall byggas.
I motion T238 (mp) framhålls att en högbro över
Sundsvallsfjärden inte bör uppföras.
I motion T258 (mp) framhålls att pågående motorvägsbygge i
Halland bör stoppas.
I motion T333 (v) framhålls att några statliga resurser till
den s.k. Bergslagsdiagonalen inte bör komma i fråga.
I motion T363 (v) yrkas att riksdagen beslutar att
Bergslagsdiagonalen inte skall få byggas.
Utskottet har i det föregående redogjort för nuvarande
planeringsprocess för vägväsendet och tillstyrkt regeringens
förslag om förändringar av denna. Frågorna om en högbro över
Sundsvallsfjärden och byggande av den s.k. Bergslagsdiagonalen
kommer att behandlas inom ramen för planeringsprocessen.
Motorvägar byggs och kommer att byggas -- förutsätter utskottet
-- i syfte att utveckla trafikens infrastruktur till främjande
av samhällets ekonomiska tillväxt samt med beaktande inte minst
av trafiksäkerhets- och framkomlighetsskäl, något som torde vara
gynnsamt även från miljösynpunkt. Pågående motorvägsbygge i
Halland har beslutats i laga ordning. Utskottet ser inga skäl
att stoppa bygget. Med det sagda avstyrks motionsyrkandena.
I motion T320 (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
att en statlig förhandlare tillsätts för att avhjälpa de
miljöproblem som E4:s sträckning genom Sundsvall medför.
I tillväxtpropositionen framhålls att vägverket i sitt
fortsatta utredningsarbete särskilt bör överväga möjligheten att
helt eller delvis avgiftsfinansiera en 17 km lång utbyggnad till
motorväg av väg E4, omfattande även en bro över
Sundsvallsfjärden, för att komma till rätta med Sundsvalls
vägtrafikproblem. I avvaktan på resultatet av vägverkets
utredningsarbete avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motionerna T68 (fp), T250 (fp), T305 (m), T307 (fp), T635
(s) och T647 (m) uttalas önskemål om att den del av bron på
E4 över Södertälje kanal, som rasade förra året, skall
återställas i sitt gamla skick och därmed ha en segelfri höjd av
42 meter.
Regeringen har den 18 april 1991 fattat ett beslut som
tillgodoser motionärernas önskan. Något riksdagens uttalande i
frågan är sålunda inte erforderligt, varför yrkandena härom
avstyrks.
Utskottet väljer att i detta sammanhang behandla motion T11
(m), vari framhålls att regeringen bör uppdra åt sjöfartsverket
att göra en ekonomisk analys av förutsättningarna för en
utbyggnad av Södertälje kanal. En utbyggnad skulle enligt
motionären innebära en förbättrad ekonomi för sjöfarten på
Mälaren och därmed underlätta etablering av ny verksamhet i
Bergslagen. En utbyggnad förutsätter självfallet -- betonar
motionären -- att kraven på fri passage enligt 1962 års
vattendom uppfylls.
Som utskottet nyligen framhållit i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1990/91:TU16 nämner sjöfartsverket i sin
treårsplan för åren 1991--1993 planer på en utbyggnad av
Södertälje kanal för att göra det möjligt för fartyg med en
dödvikt av 10000 ton, i stället för dagens 6000 ton, att
trafikera Mälaren. Ett genomförande av planerna bör enligt
verket diskuteras med den s.k. Mälarledskommittén. I avvaktan på
resultatet av sådana överläggningar avstyrker utskottet
motionen.
I motion T44 (c) föreslås att riksväg 73
Stockholm--Nynäshamn och riksväg 23 Växjö--Oskarshamn
förlängs till Visby. Att på detta sätt inlemma Gotland i det
svenska trafiknätet innebär -- framhåller motionären -- ett
nytänkande som inte minst har psykologisk betydelse för
turismen.
I det nämnda betänkandet 1990/91:TU16 förordade utskottet en
översyn av färjetrafiken på Gotland mot bakgrund inte minst av
dess betydelse för turismen på ön. Utskottet förutsätter att man
inom ramen för en sådan översyn även beaktar önskemål av  nu
aktuellt slag. I avvaktan härpå avstyrker utskottet
motionsyrkandet.
5.2.4B4. Byggande av länstrafikanläggningar
Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av
länsvägar och banverkets kostnader för investeringar i
länsjärnvägar. Vidare lämnas från anslaget bidrag till byggande
av sådana statskommunvägar som inte är riksvägar, till väg- och
gatuanläggningar, till spåranläggningar för kollektiv
persontrafik och till cykelleder. Från anslaget lämnas också
bidrag till kollektivtrafikåtgärder som främjar miljö,
energieffektivitet och samordning.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 1073,5
milj.kr. för nästa budgetår.
Departementschefen anger hur medelsförbrukningen under
anslaget i stort beräknas fördela sig för år 1992 enligt
följande sammanställning och framhåller att det är en uppgift
för regeringen att göra den slutliga fördelningen.

Investeringar i länstrafikanläggningar        966,5 milj.kr.
Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m.   87,0 milj.kr.
Bidrag till byggande av cykelleder             20,0 milj.kr.
Summa                                       1 073,5 milj.kr.

I motion T215 (c) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
1 333,5 milj.kr., vilket innebär en ökning med 260 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller
också att den inbördes fördelningen av dessa medel rör mycket
centrala politiska frågeställningar. Det är därför rimligt att
riksdagen får ta ställning till huvudinriktningen genom att
anslaget delas på specificerade delanslag. De ytterligare medel
som motionärerna vill tillföra anslaget bör i första hand
användas i syfte att förstärka miljöprofilen. Trafikhuvudmännen
måste få en rejäl chans att utveckla länsjärnvägarna.
I motion T249 (v) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
1500 milj.kr., vilket innebär en ökning med 426,5 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag.
I motion T508 (mp) yrkas att riksdagen under anslaget
anvisar
1617 milj.kr., vilket innebär en ökning med 543,5 milj.kr.
i förhållande till regeringens förslag. Vidare föreslås i
motionen att anslaget skall delas upp på fyra anslag enligt
följande.

Investeringar i länsjärnvägar                   700 milj.kr.
Investeringar i övriga länstrafikanläggningar   700 milj.kr.
Bidrag till byggande av cykelleder              130 milj.kr.
Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m.     87 milj.kr.
Summa                                         1 617 milj.kr.

I motion T353 (v) yrkas att riksdagen beslutar att höja
anslaget till cykelbefrämjande åtgärder till 50 milj.kr.
I motion T206 (mp) yrkas att riksdagen beslutar öka anslaget
till cykelbanor till 130 milj.kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning samt avstyrker motionsyrkandena om en ökning av
anslaget som helhet och om en ökning av den del av anslaget som
regeringen avser att använda för bidrag till byggande av
cykelleder.
1988 års trafikpolitiska beslut innebar bl.a. att den sedan
många år välutvecklade och decentraliserade planeringsprocessen
för byggande av allmänna vägar utvidgades till att omfatta även
investeringar i länsjärnvägar och kollektivtrafikanläggningar. I
beslutet framhölls att investeringar i väganläggningar resp.
kollektivtrafikanläggningar i viss mån är utbytbara och att det
bl.a. därför är viktigt att lokala och regionala anläggningar
för vägtrafik och kollektivtrafik prioriteras samordnat på
länsnivå. Den decentraliserade ordning som enligt
riksdagsbeslutet sålunda numera tillämpas för beslut om
investeringar inte bara i vägar utan också i länsjärnvägar och
kollektivtrafikanläggningar m.m. är enligt utskottets mening
mera ändamålsenlig än en centraliserad beslutsprocess. Det bör
framhållas att det i beslutet uttalades att spårbunden trafik
har betydande fördelar inte minst från miljösynpunkt och att
bidragssystemet för länstrafikanläggningar därför borde utformas
så att investeringar i sådan trafik kunde främjas. Utskottet är
för sin del inte berett att ompröva riksdagsbeslutet i fråga och
avstyrker motionsyrkandena om en uppdelning av anslaget för de
olika ändamål som motionärerna anger.
I motion T35 (v) yrkas att riksdagen beslutar att vägverkets
ansvar för fördelningen av länstrafikanslag på järnvägsområdet
skall överlåtas på banverket.
Frågan om att överföra handläggningen av länstrafikanslaget
från vägverket till någon annan myndighet behandlas i
budgetpropositionen. I remissyttranden över betänkandet (SOU
1990:4) Transportrådet har flera remissinstanser, däribland
banverket, framhållit att det bör vara ett i förhållande till
trafikgrenarna neutralt organ som fördelar medlen på de olika
länen. Självfallet ligger det mycket i detta, framhåller
departementschefen, som emellertid också konstaterar att de
remissinstanser som företräder de bidragsmottagande kommunerna
och trafikhuvudmännen funnit att vägverket hittills skött
uppgiften på ett tillfredsställande sätt. Departementschefens
överväganden leder honom till slutsatsen att vägverket även i
fortsättningen bör handlägga länstrafikanslaget. Utskottet gör
samma bedömning och avstyrker därför motionsyrkandet om att
banverket skall svara för fördelningen av länstrafikanslag på
järnvägsområdet.
I budgetpropositionen framhåller departementschefen att
investeringar i stomjärnvägsnätet, som i första hand är
betingade av lokal och regional trafik, för närvarande kan
bekostas till 50% via anslaget för byggande av
länstrafikanläggningar. Resterande andel får bekostas av resp.
region. Investeringar i länsjärnvägar kan till 100% bekostas
via anslaget till byggande av länstrafikanläggningar. Detta
förhållande kan enligt departementschefen medföra en mindre
ändamålsenlig användning av regionens resurser. Han anser därför
att investeringar i stomjärnvägar av det nämnda slaget inom
ramen för tillgängligt anslag till 100% bör kunna bekostas via
anslaget för byggande av länstrafikanläggningar.
Regeringens sålunda återgivna förslag stämmer enligt
utskottets mening väl överens med den i 1988 års trafikpolitiska
beslut uttalade målsättningen att bidragssystemet för
länstrafikanläggningar borde utformas så att investeringar i
spårbunden trafik kunde främjas. Utskottet tillstyrker
förslaget.
I motion T245 (fp) framhålls att länsstyrelserna bör ges rätt
att överklaga vägverkets planeringsramar för
länstrafikanslagen till regeringen.
Som utskottet framhållit under avsnitt 4 i detta betänkande,
Investeringsplanering, anger vägverket planeringsramar som
länsstyrelserna har att beakta vid upprättandet av
flerårsplanerna för länstrafikanläggningarna. I
planeringsramarna återfinns vägverkets bedömningar av den
medelstilldelning som resp. län kan förväntas erhålla under
planeringsperioden. Till grund för vägverkets bedömningar ligger
riktlinjer fastställda av statsmakterna. Målen för vägpolitiken,
sådana de fastställts av riksdagen, utgör de primära
riktlinjerna. Eftersom regeringen skall pröva frågan om
fastställelse av en flerårsplan i sådana fall då vägverket och
länsstyrelsen inte når enighet, kan regeringen sägas samtidigt
pröva i vad mån planen uppfyller de fastställda målen. Detsamma
gäller då ett beslut av vägverket eller länsstyrelsen om
fastställelse av en flerårsplan överklagas hos regeringen. Med
det anförda torde syftet med motionsyrkandet få anses
tillgodosett, varför utskottet avstyrker ett bifall till
detsamma.
I motion T345 (s) begärs bl.a. en ändring av reglerna om
statsbidrag till byggande av cykelleder. Motionärerna erinrar
om att statsbidrag kan utgå med 50% av anläggningskostnaden
och föreslår att det skall stå varje län fritt att bestämma
bidragsnivån. Med en högre flexibilitet i bidragsgivningen
skulle sannolikt de anslagna medlen ge ett bättre resultat än
vad som hittills varit fallet. Vidare vill motionärerna ha till
stånd någon form av allmänna föreskrifter i syfte att underlätta
för cyklister att medföra sina cyklar på allmänna färdmedel
såsom flyg, tåg, bussar och båtar.
Utskottet är för sin del inte nu berett att förorda den
begärda regeländringen. Enligt utskottets mening ankommer det på
berörda transportföretag att överväga vad som kan göras för att
tillgodose det sistnämnda önskemålet. Med det sagda avstyrks
motionen.
I motion T353 (v) aktualiseras åtgärder till främjande av
cykling. Motionärerna vill att regeringen redovisar de
positiva ekonomiska konsekvenser som ökat cyklande innebär för
samhället och individen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att cykling är
miljövänligt och "energisnålt" och att den kan vara nyttig för
både hälsa och humör. Det är därför värdefullt att kommunerna
stimuleras att bygga cykelleder genom det särskilda
statsbidraget härför. Utskottet ser också positivt på de
insatser till cyklismens främjande som, med visst statsbidrag,
utförs på frivillig väg. Någon sådan redovisning som
motionärerna begär kan emellertid utskottet inte finna
motiverad, varför yrkandet härom avstyrks.
I motion T357 (c) aktualiseras brobyggen över Vallsundet och
Rödösundet i Storsjön i Jämtland. Motionären framhåller att
färjorna över de båda sunden behöver repareras och inom kort
förnyas. Medel som vägverket avsätter för reparationerna och för
att skaffa nya färjor bör i stället avsättas till en fond att
användas vid de båda brobyggena.
Enligt vad utskottet erfarit har regeringen nyligen beslutat
att ge vägverket rätt att ta upp ett lån i riksgäldskontoret för
byggande av en avgiftsbelagd bro över Rödösundet. I det avtal om
projektet som vägverket träffat med berörda intressenter berörs
även möjligheterna att i en framtid kunna uppföra en bro över
Vallsundet. Med det sagda finner utskottet syftet med
motionsyrkandet i huvudsak tillgodosett, varför ett bifall till
detsamma avstyrks.
5.2.5B5. Bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar m.m.
Från anslaget lämnas driftbidrag till statskommunvägar samt
väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik m.m.
I budgetpropositionen föreslås en medelsanvisning på
811,4 milj.kr. för nästa budgetår.
I motion T211 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
1215 milj.kr., vilket innebär en ökning med 403,6 milj.kr. i
förhållande till regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandet.
I tillväxtpropositionen föreslås att det politiska och
ekonomiska ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt
enskilda vägarna överförs på kommunerna så snart detta är
praktiskt genomförbart. Regeringen avser att uppdra åt den
kommunalekonomiska kommittén (Fi 1990:04) att utarbeta förslag
till hur överföringen av bidragen på lämpligt sätt skall kunna
ske i ett framtida förändrat skatteutjämningssystem. I avvaktan
härpå finner regeringen ingen anledning att genomföra några
ändringar i nu gällande ordning.
I motion T60 (c) yrkas avslag på regeringens förslag och
framhålls att en överföring av ansvaret innebär en klar risk för
att staten småningom helt upphör med sitt ekonomiska engagemang
i statskommunvägarna och de enskilda vägarna.
I motion T362 (m) framhålls att regeringen bör låta utarbeta
ett förslag till finansiell omläggning av den kommunala väg- och
gatuhållningen. Omläggningen bör enligt motionärerna genomföras
enligt principer liknande dem som samma motionärer förordar för
den statliga väghållningen. Det innebär bl.a. att en del av de
nuvarande skatteintäkterna från vägtrafiken omvandlas till
avgifter som förs direkt till väghållningen.
Regeringen framhåller att planeringen och prioriteringen av
olika åtgärder på statskommunvägarna och på de enskilda vägarna
är av utpräglat lokal karaktär och att därför också hanteringen
av de ekonomiska medlen bör ske på lokal nivå. Utskottet delar
denna uppfattning. Vidare vidhåller utskottet att en
specialdestinering av statens inkomster -- såsom t.ex.
skatteintäkterna från vägtrafiken -- inte bör ske. Med det sagda
tillstyrks regeringens förslag och avstyrks motionsyrkandena.
5.2.6B6. Bidrag till drift och byggande av enskilda vägar
Från anslaget lämnas bidrag till drift och byggande av vissa
enskilda vägar.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 629,6 milj.kr.
för nästa budgetår.
I motion T211 (m) yrkas att riksdagen under anslaget anvisar
818 milj.kr., vilket innebär en ökning med 188,4 milj. i
förhållande till regeringens förslag.
I motionerna T215 (c) och T361 (c) yrkas att riksdagen under
anslaget anvisar 709,6 milj.kr., vilket innebär en ökning med
80 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionsyrkandena.
I motion T368 (c) behandlas bidragsnormerna för de enskilda
vägarna. Motionärerna är missnöjda med nuvarande normer och
vill ha en återgång till tidigare gällande bidragssystem.
Som utskottet framhållit avser regeringen att uppdra åt
kommunalekonomiska kommittén att utarbeta förslag till hur
överföringen av bidragen till de enskilda vägarna skall kunna
ske i ett framtida förändrat skatteutjämningssystem. I avvaktan
på resultatet av kommitténs arbete finner utskottet i likhet med
regeringen ingen anledning att genomföra några ändringar i nu
gällande ordning. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.
5.2.7B7. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande åtgärder
Riksdagen beslutade år 1987 om ett tioårigt
investeringsprogram för bärighetshöjningar på vissa delar av
vägnätet i syfte att så långt möjligt anpassa detta till den
standard som gäller inom EG (prop. 1986/87:100 bil. 8, bet.
TU19, rskr. 235). En sådan anpassning bedömdes vara av stor
betydelse för svenskt näringsliv, inte minst för den industri
som utnyttjar skogsråvaror. Kostnaden för programmet beräknades
till 5750 milj.kr. -- utöver ordinarie vägbyggnadsmedel -- i
1988 års prisnivå. För finansieringen beslutade riksdagen bl.a.
i april 1987 (prop. 1986/87:82, bet. SkU 35, rskr. 194) om en
höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar.
Åtgärderna enligt programmet skulle inriktas på huvudvägnätet --
riksvägar och länsvägar -- samt dessutom på övriga länsvägar i
de s.k. skogslänen, dvs. Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Investeringsprogrammet har gjort det möjligt att i en första
etapp höja de tillåtna fordonsvikterna på delar av vägnätet i
skogslänen och huvudvägarna i övrigt från 51,4 tons bruttovikt
till 56 tons bruttovikt, som gäller från den 1 april 1990.
Omkring år 1995 beräknas den maximalt tillåtna fordonsvikten
kunna höjas ytterligare till 60 tons bruttovikt, samtidigt som
det tillåtna boggitrycket kan höjas till 18 ton.
I budgetpropositionen föreslås en medelsanvisning på
724,7 milj.kr. för nästa budgetår.
I motion T249 (v) yrkas avslag på regeringens förslag till
medelsanvisning och att anslaget skall upphöra.
Även i motion T235 (v) motsätter man sig det särskilda
bärighetsprogrammet.
I motion T207 (mp) yrkas att riksdagen beslutar att det
särskilda bärighetsprogrammet avvecklas med omgående verkan.
Utskottet ser för sin del ingen anledning att ompröva 1987
års riksdagsbeslut. Regeringens anslagsberäkning har inte heller
givit utskottet anledning till erinran. Den i
budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen tillstyrks,
medan motionsyrkandena avstyrks.
När bärighetsprogrammets alla delar är genomförda omkring år
1997 kvarstår dock -- framhåller regeringen i
tillväxtpropositionen -- frågan om drivaxel- och boggitrycket
för  de tyngsta fordonen. I Sverige uppgår högsta tillåtna
drivaxeltryck för närvarande till 10 ton. Det högsta tillåtna
boggitrycket uppgår till 16 ton. Inom stora delar av Europa
tillåts 11,5 tons drivaxeltryck. Denna fråga har således stor
betydelse för anpassningen av den svenska transportmarknaden
till den som kommer att gälla inom EG. Om Sverige inte godtar
att utländska transportörer får trafikera svenska vägar med 11,5
tons drivaxeltryck, finns en påtaglig risk att EG inte tillåter
svenska transportörer att ha 11,5 tons drivaxeltryck inom EG.
Mot den angivna bakgrunden avser regeringen att ge vägverket i
uppdrag att utarbeta förslag till finansiering och genomförande
av 11,5 tons drivaxeltryck och 19 tons boggitryck för såväl den
nationella som den internationella trafiken.
I motionerna T35 (v) och T79 (v) framhålls att de högsta
tillåtna drivaxel- och boggitrycken bör sänkas till 1988 års
nivå.
I motion T207 (mp) yrkas att riksdagen beslutar att
vägfordons maximalt tillåtna längd och vikt skall sänkas till 18
meter resp. 40 ton senast år 1994.
Utskottet erinrar om 1988 års riksdagsbeslut om att svenska
åtgärder bör vidtas för att uppnå en gemensam europeisk
transportmarknad (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU21, rskr.
248). Det nämnda uppdraget till vägverket synes utskottet stå i
god överensstämmelse med detta beslut. Yrkandena i de v- och
mp-motioner som nu är i fråga innebär dock inte någon sådan
överensstämmelse. Utskottet är inte för sin del berett att
ompröva beslutet och avstyrker därför motionsyrkandena.
Det särskilda bärighetsprogrammet innehåller framför allt
åtgärder -- framhåller regeringen i tillväxtpropositionen  --
vilka eliminerar de hinder som de äldre och svaga broarna utgör.
Det är angeläget att bärighetsproblemen på främst de mindre
vägarna motverkas. Det är också viktigt att högre tillåtna
belastningar inte leder till att vägarnas standard försämras.
Därför bör det redan nu vara möjligt att öka omfattningen på
vägförstärkningarna inom ramen för ett kompletterande
bärighetsprogram. Härigenom kommer effekterna av det särskilda
bärighetsprogrammet att bättre tas till vara. Ett program bör
utformas av företrädare för en infrastrukturfond i samråd med
näringsliv och regionala intressenter i syfte att säkerställa en
hög kapacitet på sådana vägstråk som är av betydelse för
skogsindustrin. Syftet med samrådet skall vara att åstadkomma en
samfinansiering med dem som tillgodogör sig nyttan av dessa
åtgärder. 500 milj.kr. bör kunna tillföras ur
infrastrukturfonden som statlig delfinansiering.
I motion T40 (mp) yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag till kompletterande bärighetsprogram.
I sitt betänkande 1990/91:TU24 om trafikens infrastruktur
föreslår utskottet att ett anslag för investeringar i trafikens
infrastruktur ersätter den av regeringen föreslagna
infrastrukturfonden.
Om riksdagen bifaller utskottets förslag om ett anslag för
investeringar i trafikens infrastruktur har utskottet ingen
erinran mot att 500 milj.kr. av anslaget används på sätt som
föreslås i tillväxtpropositionen. Av detta ställningstagande
följer att motionsyrkandet avstyrks.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
I motion T347 (c) aktualiseras en ändrad geografisk
fördelning av medel för särskilda bärighetshöjande åtgärder.
Motionärerna vill att även Bengtsfors, Dals-Eds och Åmåls
kommuner i Älvsborgs län skall få del av anslaget.
Utskottet är inte för sin del berett att nu ompröva den
regionalpolitiska inriktning och avgränsning av de särskilda
bärighetshöjande åtgärderna som 1987 års riksdagsbeslut innebär.
Emellertid delar utskottet regeringens uppfattning att
bärighetsproblemen är särskilt påtagliga i bl.a. Älvsborgs
län och förutsätter därför att länet kommer att omfattas av
överväganden om åtgärder enligt det kompletterande
bärighetsprogrammet. Med det anförda torde syftet med
motionsyrkandet få anses tillgodosett. Detta bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.
6 Vägverkets organisation
I tillväxtpropositionen framhålls att en förändrad
planeringsprocess och ett genomförande av fler
avgiftsfinansierade projekt skapar väsentligt förbättrade
förutsättningar att också utveckla en effektiv och modernt
fungerande vägverksorganisation.
Regeringen föreslår att vägverket genomgår en omfattande
omorganisation och kraftigt minskar antalet regionala enheter.
En ny organisation bedöms kunna medföra besparingar på 300
milj.kr. De nya regionerna skall omfatta hela län. Den nya
organisationen delas under generaldirektören i en
produktionsdel, en del för myndighetsuppgifter samt en del för
affärsverksamhet. Dessa ledningsfunktioner med tillhörande
staber m.m. utgör vägverkets huvudkontor och skall vara
lokaliserade till Borlänge.
Myndighetsdelen svarar för vägverkets myndighetsutövning,
som omfattar den nya planeringsprocessen, övriga
myndighetsuppgifter samt beställningskontraktering av
produktion.  Under chefen för myndighetsdelen indelas
myndighetsorganisationen i vägmyndighetsregioner som var och en
leds av en vägdirektör. Regionledningarna är lokaliserade ute i
landet.
Produktionsdelen omfattar all väghållningsproduktion
(investeringar, underhåll, drift och kompletterande basservice).
Verksamheten bedrivs på basis av avtalade uppdrag med
finansiering från myndighetsdelen. Under chefen för
produktionsdelen indelas produktionsorganisationen i
produktionsområden. Huvudorter i produktionsområdena behöver
inte nödvändigtvis sammanfalla med regionhuvudorter.
Affärsverksamhetsdelen utgör en sammanhållande enhet för
verkets hel- och delägda bolag inom områdena kompletterande
produkter och tjänster, kunskapsexport samt finansiering.
Vägverkets styrelse bör enligt regeringen -- med beaktande
av behovet av regional balans -- avgöra valet av
etableringsorter.
I ett stort antal motioner uttalas önskemål om att vägverkets
nuvarande organisation skall behållas eller om att de regionala
huvudkontoren skall förläggas i ett visst län eller i en viss
kommun m.m.
Utskottet har för sin del ingen erinran mot den i
tillväxtpropositionen föreslagna inriktningen av vägverkets
framtida organisation. Utskottet finner det vara en riktig
tanke att indela myndighetsorganisationen i
vägmyndighetsregioner och produktionsorganisationen i
produktionsområden och har ingen erinran mot att vägverkets
styrelse bestämmer etableringsorterna. Utskottet vill dock
understryka vikten av att organisationsförändringarna sker med
omsorg för berörd personal och att valet av huvudorter görs med
beaktande av nödvändigheten av regional balans. I likhet med
regeringen anser utskottet att vägverkets förslag om en delning
av Hallands län mellan två regioner och om inrättande av
särskilda regionstyrelser inte bör genomföras. Med det sagda
tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker samtliga
de motionsyrkanden som nu är i fråga. De motioner och yrkanden
det gäller är följande:
T13 (s) yrkande 2 om lokalisering av ett regionkontor till
Vänersborg,
T17 (s) om att den föreslagna organisationen med sex stora
regioner bör omprövas och, i andra hand, att ett regionkontor
bör lokaliseras till Falun/Borlänge,
T20 (s) om uppdelningen i regioner och om att ett regionkontor
bör lokaliseras till Eskilstuna,
T22 (s) om lokalisering av ett regionkontor till Gävle,
T31 (c) om att Jönköping bör väljas som lokaliseringsort vid
en förändrad organisation inom vägverket,
T32 (s) om att ett regionkontor bör förläggas till Borås,
T42 (s) om lokalisering av ett regionkontor till Skaraborgs
län,
T44 (c) yrkande 2 om att Gotland skall tillföras den östra
regionen i vägverkets nya organisation,
T58 (s) yrkande 3 om att Bergslagen bör få utgöra en egen
vägmyndighetsregion,
T60 (c) yrkande 8 om vägverkets organisation,
T63 (c) yrkande 3 om att nuvarande organisation med
vägförvaltningar länsvis bör bibehållas samt andrahandsyrkandet
enligt yrkande 4 att Blekinge län bör bilda en region
tillsammans med övriga län i sydöstra Sverige och att
regionkontoret lokaliseras till Karlskrona,
T64 (s) yrkande 2 om att riksdagen bör besluta om
regionkontorens lokalisering och yrkande 3 om att ett
regionkontor bör lokaliseras till Karlstad,
T65 (c) yrkande 1 om att Västerås bör väljas som huvudort för
vägverkets östra region,
T303 (s) om att Kalmar län bör beaktas vid beslut om
lokaliseringsort för vägmyndighetsregionen,
T306 (fp) om att Västerås bör väljas som huvudort för
vägverkets östra region,
T308 (m) om att vägverkets förslag till regionindelning av sin
verksamhet bör avvisas,
T312 (m) om lokalisering av ett regionkontor till Västerås,
T317 (c, m, fp) yrkande 1 om att Värmlands, Örebro och
Kopparbergs län bör utgöra en region i den nya organisationen
och yrkande 2 om att regionkontoret i en sådan region
lokaliseras till Karlstad,
T320 (fp) yrkande 6 om att ett regionkontor bör placeras i
Härnösand,
T323 (c) om att Kronobergs, Kalmar och Blekinge län bildar en
region i vägverkets nya organisation och att regionkontoret i en
sådan region förläggs till Växjö,
T328 (c) om att Östersund bör väljas som lokaliseringsort för
ett regionkontor för södra Norrland i en ny regionindelning för
vägverket,
T330 (m) om att vägverkets förslag om regionindelning av sin
verksamhet bör avvisas,
T334 (c) om att vägverkets nuvarande organisation bör
bibehållas,
T336 (c) om att den norra regionens huvudkontor bör förläggas
till Skellefteå,
T340 (m) om att Vänersborg bör väljas som lokaliseringsort för
ett regionkontor i den västra regionen i vägverkets nya
organisation,
T348 (s) yrkande 1 om att vägverkets nya organisation bör
omfatta sju regioner,  yrkande 2 om att en av dessa regioner bör
utgöras av Värmlands, Örebro och Kopparbergs län med Karlstad
som lokaliseringsort för regionkontoret och yrkande 3 om att
förslag om en regionförändring bör föreläggas riksdagen för
beslut,
T350 (s) om att Jönköping bör väljas som lokaliseringsort för
ett regionkontor,
T354 (c) om att ett regionkontor bör lokaliseras till
Vänersborg,
T364 (c) yrkande 1 om att ett regionkontor bör förläggas till
Härnösand och yrkande 2 om vikten av en allsidig sammansättning
av regionstyrelser,
T365 (fp) yrkande 1 om att Kalmar, Blekinge och Gotlands län
bör bilda en sydostlig region i vägverkets nya organisation och
yrkande 2 om att regionkontoret i en sådan region bör
lokaliseras till Kalmar,
T373 (m) om att Borås bör väljas som lokaliseringsort för ett
regionkontor i den västra regionen i vägverkets nya
organisation,
T374 (v) om att ett regionkontor för Mellannorrland bör
lokaliseras till Härnösand,
T378 (c) om att ett regionkontor för en västsvensk region bör
lokaliseras till Vänersborg.
I motion 335 (c) framhålls att vägverkets förslag om en
delning av Hallands län mellan två regioner i den nya
organisationen inte bör genomföras. Vidare anser motionärerna
att en sammanslagning av vägverket och banverket bör
övervägas.
Som utskottet framhållit ovan delar det motionärernas
uppfattning att Hallands län inte bör delas mellan två regioner
i vägverkets nya organisation. Däremot kan utskottet inte
ansluta sig till uppfattningen att en sammanslagning av
vägverket och banverket bör övervägas endast tre år efter
beslutet om att skapa det sistnämnda verket och inför en
genomgripande omorganisation av det förstnämnda. Med det sagda
avstyrker utskottet motionen.
I budgetpropositionen framhåller departementschefen att han
vid medelsberäkningen för anslaget till Drift och underhåll av
statliga vägar tagit hänsyn till den besparing på 300 milj.kr.
som ett genomförande av omorganisationen av vägverket skulle
medföra. I avvaktan på särskild proposition i ämnet -- dvs.
tillväxtpropositionen -- bör besparingen kalkylmässigt redovisas
under det nämnda anslaget. Regeringen bör dock inhämta
riksdagens bemyndigande att senare göra den slutliga
fördelningen av besparingen.
Utskottet tillstyrker detta förslag.
I motion T29 (s) framhålls (yrkande 2) att vägverket bör kunna
välja mellan att självt svara för väghållningsproduktionen
eller att köpa härför erforderliga tjänster på entreprenad så
att konkurrensmöjligheter skapas. I motionen framhålls
vidare (yrkande 3) att vägverkets myndighets/beställarroll bör
utformas från samhällsekonomiska utgångspunkter så att vägverket
inom detta område blir beredande inför regeringens och
länsstyrelsernas beslut. I samma motion betonas också (yrkande
4) att regeringen särskilt bör följa effektivitetsutvecklingen
inom vägverkets produktionsdel.
Vägverket anlitar i betydande utsträckning entreprenörer för
väghållningsproduktionen. Verkets vägplanering sker med
utgångspunkt i samhällsekonomiska överväganden. Regeringen avses
i fortsättningen godkänna förslag av vägverket till program för
riksvägarna. Flerårsplanerna för länstrafikanläggningar
fastställs av länsstyrelserna efter beredning av bl.a.
vägverket. Någon ändring därvidlag föreslås inte i propositionen
eller av utskottet. Den föreslagna omorganisationen av vägverket
syftar till att öka verkets effektivitet. Utskottet förutsätter
att regeringen följer utvecklingen av hur man inom verket söker
nå det målet. Med hänvisning till det anförda finner utskottet
några sådana riksdagsuttalanden som begärs i motionen inte
erforderliga, varför yrkandena härom avstyrks.
I motion T40 (mp) begärs en översyn av vägverkets
bolagiserade affärsverksamhet. Motionärerna framhåller att
verksamheten bör säljas eller öppnas för insyn och direkt
politisk påverkan under demokratiska former.
Verksamhet i bolagsform bedrivs av vägverket genom Swedish
National Road Consulting AB (SweRoad) och AB Väginvest. SweRoad
tillkom med stöd av ett riksdagsbeslut år 1982 (prop.
1981/82:137, bet. TU29, rskr. 259). Bolaget bedriver
tjänsteexport och säljer svenskt kunnande om vägar, väghållning,
trafiksäkerhet och organiserande av väg- och trafikmyndigheter.
Verksamheten är huvudsakligen inriktad på u-länder och bedrivs i
stor utsträckning i samverkan med SIDA. SweRoad äger 40% av
aktierna i RST (Road Surface Tester) Sweden AB, som
utvecklat ett fordon för mätning med laserteknik av belagda
vägytors tillstånd. AB Väginvest har tillkommit med stöd av
riksdagens beslut år 1990 för att i första hand finansiera och
administrera verkets engagemang i väg- och broprojekt som
finansieras utan anslagsmedel. Utskottet är inte för sin del
berett att förorda någon omprövning av ifrågavarande
riksdagsbeslut eller någon sådan åtgärd som motionärerna
aktualiserar, varför motionsyrkandet avstyrks.
7 Motioner om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m.
Under rubriken ovan behandlar utskottet varje år ett mycket
stort antal motionsyrkanden, som alla har det gemensamt att de
innehåller krav på åtgärder vilkas genomförande sker inom ramen
för den investeringsplanering som sedan länge gäller inom
vägväsendet. Utskottet hänvisar varje år till denna ordning och
avstyrker mycket kortfattat motionsyrkandena under hänvisning
till att riksdagen varken kan eller bör ta ställning till frågor
om en viss väg bör byggas eller förbättras eller klassificeras
på visst sätt, eller om ett visst län skall gynnas på bekostnad
av andra län vid fördelningen av medel för väghållning.
Motionsyrkanden av ifrågavarande slag återkommer emellertid år
efter år och i ständigt växande antal. Utskottet ser med en viss
oro på denna utveckling, eftersom den innebär en risk för att
andra motioner om vägväsende inte får den mer ingående
behandling som de kan förtjäna, om utskottet skall kunna
fullgöra sin beredande uppgift inom rimlig tid.
Planeringsprocessen inom vägväsendet kommer att förändras,
om riksdagen antar de förslag härom som detta betänkande och
betänkande 1990/91:TU24 om trafikens infrastruktur innehåller.
Regeringen kommer att underställa riksdagen övergripande
riktlinjer för hur infrastrukturen skall utvecklas inom väg- och
järnvägssektorerna. Sådana riktlinjer kan komma att avse t.ex.
den geografiska inriktningen av investeringarna och underhållet,
frågor om infrastrukturens kvalitet samt hur olika nationella
och internationella intressen skall kunna tillgodoses.
Regeringen kommer att utfärda direktiv för vägverkets arbete med
ett nationellt program för riksvägarna. I ett sådant program bör
nuvarande alltför starka fokusering på enskilda objekt ersättas
av en systemsyn på planeringen av vägnätet. I programmet kommer
vissa vägar, som är  av särskild betydelse för landets
ekonomiska tillväxt och välfärdsutveckling, att tillmätas en
särställning. Programmet skall underställas regeringen för
godkännande.
Vid sidan av ett nationellt program för riksvägarna skall
även regionala program på systemnivå utarbetas. Nuvarande
ordning, som innebär att varje länsstyrelse fastställer en
flerårsplan för byggande av länstrafikanläggningar inom länet,
kommer dock att behållas.
Väghållningsproduktionen kommer i hög grad att bero av
möjligheterna att kunna finna en finansiering vid sidan av
statsbudgeten -- genom medverkan från berörda intressenter eller
genom vägavgifter.
I Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna kommer under
vissa förutsättningar statliga medel att ställas till förfogande
för ett snabbare genomförande av åtgärder än vad som är möjligt
inom ramen för nuvarande planeringsprocess. De åtgärder
utskottet främst syftar på är byggandet av ringleder eller
förbifarter o.d. i de tre storstadsområdena.
Av utskottets betänkande 1990/91:TU24 om trafikens
infrastruktur framgår att Norrlands inland, Dalarna, Värmland,
norra Dalsland och sydöstra Sverige bör tillföras en större del
än för närvarande av ordinarie anslag för bl.a. vägändamål.
Regeringen bör beakta detta -- framhålls det i betänkandet -- då
direktiven för nästa planeringsomgång fastställs.
De motioner som utskottet nu avser att behandla innehåller
alla krav på åtgärder vilkas genomförande sker inom ramen för
nuvarande planeringsprocess. Även om den processen förändras, på
sätt som anges ovan, ändras inte utskottets grundläggande
inställning att det inte ankommer på riksdagen att ta ställning
till krav av det slag som ifrågavarande motioner avser.
Riksdagen anvisar medel för olika vägändamål samt fastställer
riktlinjer för hur väghållningsproduktionen skall prioriteras
och finansieras vid sidan av statsbudgeten. Den mångfald av
beslut som krävs för att denna produktion skall kunna utföras så
rationellt som möjligt måste fattas inom den ram som riksdagen
sålunda anvisar av därtill kompetenta organ och varken kan eller
bör fattas av riksdagen själv.
Med det sagda avstyrker utskottet samtliga de motioner och
motionsyrkanden som förtecknats under rubriken Vissa motioner
och motionsyrkanden om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m.
på s. 16--24 i detta betänkande.
I motion T211 (m) framhålls att kringfartsleder har stor
betydelse för att trafikmiljön skall kunna utformas så att
trafikrytmen blir så jämn som möjligt och så att farliga
korsningar, kurvor och hinder undanröjs.
I motion T253 (m) framhålls att byggande av kringfartsleder
medför positiva miljöeffekter bl.a. genom minskat buller.
I motion T267 (fp) framhålls att bättre vägar har positiva
miljöeffekter. Transportvägar förkortas. Stadsmiljöer blir
renare, när trafiken leds effektivare runt centrala delar.
Trafiken flyter jämnare och utsläppen minskar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning men ser inget
behov av något sådant riksdagsuttalande som de begär. Byggande
av kringfartsleder bestäms inom ramen för den planeringsprocess
som utskottet redogjort för. Härtill kommer att kringfartsleder
kan komma att byggas i särskild ordning i de tre
storstadsregionerna. Med det sagda avstyrks motionsyrkandena.
I motion T215 (c) framhålls att ett program för
modernisering och uppgradering av det befintliga vägnätet
bör utarbetas.
Vägplaneringsprocessen syftar bl.a. till att tillgodose
önskemål av ifrågavarande slag. Någon riksdagens åtgärd bör inte
komma i fråga med anledning av motionsyrkandet, varför utskottet
avstyrker detsamma.
I motion T234 (v, fp, c) framhålls att ett sammanhängande väg-
och broprojekt måste genomföras för att lösa problemen med
Södertäljes trafiksystem. En sådan helhetslösning skulle
innebära att Jakobsdals trafikplats byggs ut, att Saltsjöbron
byggs samt att dessa anläggningar byggs samman med en trafikled.
Utskottet hänvisar till vad som anförts om
vägplaneringsprocessen och avstyrker motionsyrkandet.
I motion T235 (v) framhålls betydelsen av en rättvis
fördelning av väganslagen. Motionären framhåller att
glesbygden, med nedslitna och trafikfarliga vägar, måste
prioriteras på bekostnad av satsningar i storstadsområdena.
Fördelningen av väganslag sker inom ramen för
vägplaneringsprocessen. Denna tar sin utgångspunkt i de av
riksdagen fastställda målen för vägpolitiken. Ett av dessa mål
är att en tillfredsställande vägstandard i landets alla delar,
även på det lågtrafikerade vägnätet, skall säkerställas. Med det
sagda finner utskottet för sin del att något sådant
riksdagsuttalande som begärs i motionen inte bör komma i fråga,
varför yrkandet härom avstyrks.
I motion T367 (v) begärs ett särskilt anslag på 40 milj.kr.
till utbyggnad av spårvägen i Norrköping.
Utskottet hänvisar till den planeringsprocess som gäller för
länstrafikanläggningar och avstyrker motionen.
8 Övriga frågor
Enligt motionerna T341 (fp), T375 (fp) och 412 (mp) bör
saltanvändningen på vägarna minska. Till stöd för yrkandena
framhålls att saltningen vållar ett smutsigt väglag, försämrad
sikt och rostskador på bilarna.
Enligt vad utskottet erfarit finns det för närvarande inget
bra och billigt alternativ till saltning för halkbekämpning på
vintervägar. Vägverket har bedrivit en försöksverksamhet i några
län, där salt inte använts på vissa vägar. Försöken visade att
trafikolyckorna ökade, utom i Gotlands län. Utskottet
förutsätter att verket fortsätter sina ansträngningar att finna
ett bra alternativ till saltningen och att denna sker i en
omfattning som medför minsta möjliga olägenhet av det slag som
motionärerna avser, utan att trafiksäkerheten försämras. Med det
sagda avstyrks motionsyrkandena.
Frågor om användning av dubbdäck behandlas i tre motioner.
I motion T342 (fp) framhålls att trafiksäkerhetsverket (TSV)
och vägverket bör få i uppdrag att utreda frågan om övergång
från metalldubb till miljödubb.
I motion T375 (fp) framhålls att förbud mot användning av
dubbdäck bör gälla i södra Sverige.
I motion T412 (mp) framhålls att förbud bör införas mot
användning av vissa typer av däckdubbar.
Vägverket och TSV har redan ett uppdrag att utreda frågan om
användning av dubbdäck. Utredningsarbetet sker i samråd med
motsvarande myndigheter i övriga nordiska länder. I avvaktan på
resultatet av detta arbete avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motion T239 (fp) framhålls att beredskapsmedel bör
användas för upprustning av vägnätet i Västerbottens län.
Det ankommer på arbetsmarknadsverket att välja insatser
av beredskapsarbeten med hänsyn till lokala
sysselsättningsbehov, de arbetslösas ålder och utbildning m.fl.
faktorer. I enlighet med denna under lång tid tillämpade princip
avstyrker utskottet motionsyrkandet.
I motion T210 (m) begärs åtgärder för att minska antalet
bildödade renar i Norrbottens län.
Enligt vad utskottet erfarit är TSVs samordningsgrupp för
Norrbotten starkt engagerad i det av motionären aktualiserade
problemet. En broschyr med titeln Ren upplysning har tagits fram
med information till bilisterna om samernas speciella problem,
om vilka vägar som går genom betesområden, om renflyttningar
samt om bevakning av renhjordar m.m. Samerna förser också
sina renar med halsband utförda i ett ljusreflekterande
material. Vidare kan samerna själva -- utan myndighetsmedverkan
-- sätta upp varningsskyltar på tillfälligt särskilt riskfyllda
vägavsnitt. Varningar mot tillfälliga renanhopningar på eller
intill olika vägavsnitt meddelas i lokalradion. Utskottet delar
motionärens uppfattning att det är mycket angeläget att komma
till rätta med problemet och finner för sin del
samordningsgruppens insatser och fortsatta engagemang i frågan
väl ägnade att tillgodose det önskemålet. Någon riksdagens
åtgärd torde sålunda inte vara erforderlig, varför motionen, i
här berörd del, avstyrks.
Viltstängsel behandlas i motion T428 (m). Motionären
betonar det stora värdet av sådana stängsel utmed våra vägar men
framhåller att de utgör hinder för biltrafikanter och vandrare
som kan behöva komma över stängslet. För att lösa det problemet
ordnas här och var s.k. stättor eller andra
övergångsmöjligheter. Motionären vill att vägverket skall utreda
möjligheterna att genom skyltar på stängslen upplysa allmänheten
om var närmaste övergång finns.
Utskottet förutsätter att vägverket överväger vad som kan
göras för att minska olägenheterna i fråga. Något särskilt
uppdrag torde inte erfordras, varför motionen avstyrks.
Vägarbetares säkerhet behandlas i motion T351 (c).
Motionärerna framhåller att ansvarig arbetsledning måste ges
rätt att avgöra vilka metoder som bör användas vid olika slag av
arbeten för att t.ex. nedbringa passerande fordons hastighet.
Enligt vad utskottet erfarit har vägverket givit ut
anvisningar i frågan som är ägnade att tillgodose motionärernas
önskemål. Något riksdagens uttalande med anledning av motionen
synes sålunda inte erforderligt, varför densamma avstyrks.
Motion T344 (s) gäller samverkan av vissa resurser för
vägunderhåll i Malmöhus län. Motionären framhåller att de
regionala väg- och luftfartsmyndigheterna samt vissa större
kommuner i stor utsträckning använder samma slag av
kapitalkrävande maskiner. För vissa av dem är
kapacitetsutnyttjandet mycket lågt. Möjligheterna till en
samverkan av maskinresurser bör därför prövas.
Utskottet förutsätter att vägverket och luftfartsverket
bedriver sin verksamhet i så rationella former som möjligt och
att de därför också undersöker förutsättningarna för en sådan
samverkan som motionären aktualiserar. Något riksdagens
uttalande i frågan synes därför inte påkallat. Med det sagda
avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande en förändrad vägplaneringsprocess
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T29 yrkandena 1
och 5, 1990/91:T40 yrkande 32, 1990/91:T60 yrkande 9 och
1990/91:T209 yrkande 1 lämnar utan erinran vad i proposition
1990/91:100 bilaga 8 anförs om vägväsendet m.m. och godkänner
den i proposition 1990/91:87 föreslagna inriktningen av
investeringsplaneringen vid vägverket,
res. 1 (c)
res. 2 (v, mp)
2. beträffande ytterligare vägstråk av nationell
betydelse
att riksdagen avslår motion 1990/91:T60 yrkande 10,
res. 3 (c)
3. beträffande nyttoavkastning av vägobjekt
att riksdagen avslår motion 1990/91:T248 yrkande 2,
res. 4 (m)
4. beträffande miljökonsekvensanalyser och
koncessionsprövning av vägbyggen
att riksdagen avslår motion 1990/91:T267 yrkande 5,
5. beträffande fastighetsägares rätt till ersättning vid
byggande av allmänna vägar
att riksdagen avslår motion 1990/91:T327 yrkande 2,
res. 5 (c)
6. beträffande vissa ändringar i väglagen m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:T327 yrkandena 1 och 3,
7. beträffande ersättning för trafikstörningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:T355,
res. 6 (v, mp)
8. beträffande alternativ järnvägsutbyggnad vid större
väginvesteringar
att riksdagen avslår motion 1990/91:T231 yrkande 6 i denna
del,
res. 7 (v, mp)
9. beträffande lån i riksgäldskontoret för icke
avgiftsfinansierade projekt
att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket
att ta upp lån i riksgäldskontoret även för icke
avgiftsfinansierade objekt i enlighet med vad som anförs i
proposition 1990/91:100 bilaga 8,
10. beträffande vägverkets lån i riksgäldskontoret
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:87 godkänner att vägverkets lån i
riksgäldskontoret överförs till Vägverkets
Investeringsaktiebolag Väginvest,
11. beträffande förskottering av väginvesteringar
att riksdagen godkänner att regeringen får bemyndiga vägverket
att inom en ram av 20000000 kr. besluta om förskottering av
väginvesteringar i enlighet med vad som anförs i proposition
1990/91:100 bilaga 8,
12. beträffande lånefinansiering av vissa väganordningar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:87 godkänner att också andra väganordningar
än själva vägen får lånefinansieras,
13. beträffande avgiftsuttag på befintliga vägar
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T35 yrkande 2 i
denna del och 1990/91:T62 yrkande 9 godkänner den i proposition
1990/91:87 förordade principen härför,
res. 8 (m) -- delvis
res. 9 (v) -- delvis
14. beträffande principer för byggande av en ny bro över
Svinesund
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T35 yrkande 2 i
denna del och 1990/91:T62 yrkande 10 godkänner förslaget i
proposition 1990/91:87 härom,
res. 8 (m) -- delvis
res. 9 (v) -- delvis
15. beträffande arbetspendling över Svinesundsbron
att riksdagen avslår motion 1990/91:T14,
16. beträffande vissa förslag om vägväsendets finansiering
från den allmänna motionstiden
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T209 yrkande 2,
1990/91:T220 yrkande 2, 1990/91:T249 yrkande 7, 1990/91:T253
yrkandena 13--15, 1990/91:T301 yrkande 3, 1990/91:T349 yrkande 2
samt 1990/91:T362 yrkandena 1, 3 och 4,
res. 10 (m)
res. 11 (fp)
res. 12 (v)
17. beträffande ränta på förskotterade medel för
väginvesteringar
att riksdagen avslår motion 1990/91:T357 yrkande 2,
18. beträffande förbifart för Eksjö
att riksdagen avslår motion 1990/91:T366,
19. beträffande medelsanvisning för ämbetsverksuppgifter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 till Vägverket:
Ämbetsverksuppgifter m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på
8661000 kr.,
20. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av
statliga vägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna
1990/91:T202 yrkande 4, 1990/91:T207 yrkande 9, 1990/91:T211
yrkande 25 och 1990/91:T361 yrkande 3 till Drift och underhåll
av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 6125900000 kr.,
res. 13 (m)
res. 14 (c)
res. 15 (mp)
21. beträffande tioårsprogram för upprustning och
beläggning av grusvägar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T202 yrkande 3,
1990/91:T261 yrkande 1, 1990/91:T314 och 1990/91:T361 yrkandena
1 och 2,
res. 16 (c)
22. beträffande engångsanslag för nedslitna och
trafikfarliga vägar i glesbygdsområden
att riksdagen avslår motion 1990/91:T249 yrkande 11,
res. 17 (v)
23. beträffande målsättningen för drift och underhåll av
vägar
att riksdagen avslår motion 1990/91:T211 yrkande 7,
24. beträffande överföring av medel mellan anslagen B2.
och B6.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 medger att regeringen vid behov
när allmän väg, för vilken staten är väghållare, övergår till
enskild väghållning får låta vägverket överföra medel
motsvarande gällande statsbidrag mellan anslag B2. Drift och
underhåll av statliga vägar och anslag B6. Bidrag till drift
och byggande av enskilda vägar,
25. beträffande överföring av medel mellan anslagen B2.
och B5.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 medger att regeringen vid
ändringar i väghållningsansvaret får överföra medel mellan
anslag
B2. Drift och underhåll av statliga vägar och anslag
B5. Bidrag till drift och underhåll av statskommunvägar,
26. beträffande jämkning mellan drift- och
byggandeanslagen
att riksdagen godkänner att jämkning mellan drift- och
byggandeanslagen för den statliga väghållningen får ske i
enlighet med vad som anförs i proposition 1990/91:100 bilaga 8,
27. beträffande tilläggsbidrag till drift av kommunala
vägar och gator
att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8
anförs om användningen av anslaget B2. Drift och underhåll av
statliga vägar för tilläggsbidrag till drift av kommunala vägar
och gator,
28. beträffande anskaffning av utrustning för
hastighetsövervakning
att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8
anförs om användning av anslaget B2. Drift och underhåll av
statliga vägar för anskaffning av utrustning för
hastighetsövervakning,
res. 18 (m)
29. beträffande medelsanvisning för byggande av
riksvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna
1990/91:T207 yrkande 10 och 1990/91:T249 yrkande 9 till
Byggande av riksvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1588270000 kr.,
res. 19 (v, mp)
30. beträffande utbyggnader av väg E6 som motorväg på
delen Stenungsund--Ljungskile
att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8
anförs om användningen av anslaget B3. Byggande av riksvägar
för att täcka kapitalkostnader för utbyggnader av väg E6 som
motorväg på delen Stenungsund--Ljungskile,
31. beträffande ny bro över Ångermanälven
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T238 yrkande 6
lämnar utan erinran vad som i proposition 1990/91:100 bilaga 8
anförs härom,
res. 20 (v, mp)
32. beträffande vissa väg- eller brobyggen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T207 yrkande 11,
1990/91:T238 yrkande 7, 1990/91:T258 yrkande 1, 1990/91:T333 och
1990/91:T363,
res. 21 (v, mp)
33. beträffande väg E4:s sträckning genom Sundsvall
att riksdagen avslår motion 1990/91:T320 yrkande 4,
34. beträffande bron på väg E4 över Södertälje kanal
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T68 yrkande 2,
1990/91:T250 yrkande 5, 1990/91:T305, 1990/91:T307,
1990/91:T635 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 11,
35. beträffande utbyggnad av Södertälje kanal
att riksdagen avslår motion 1990/91:T11,
res. 22 (m)
36. beträffande riksväg 73 Stockholm--Nynäshamn m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:T44 yrkande 3,
37. beträffande medelsanvisning för byggande av
länstrafikanläggningar m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna
1990/91:T206 yrkande 1, 1990/91:T215 yrkande 7, 1990/91:T249
yrkande 4, 1990/91:T353 yrkande 1 och 1990/91:T508 yrkandena 4
och 17 till Byggande av länstrafikanläggningar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1073519000 kr.,
res. 23 (c)
res. 24 (v)
res. 25 (mp)
38. beträffande vägverkets ansvar för fördelningen av
länstrafikanslag
att riksdagen avslår motion 1990/91:T35 yrkande 9,
res. 26 (v)
39. beträffande investeringar i stomjärnvägsnätet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 medger att investeringar i
stomjärnvägar som är betingade av lokal och regional trafik till
100% skall kunna belasta anslaget för byggande av
länstrafikanläggningar,
40. beträffande vägverkets planeringsramar för
länstrafikanslagen
att riksdagen avslår motion 1990/91:T245 yrkande 3,
41. beträffande ändring av reglerna om statsbidrag till
byggande av cykelleder
att riksdagen avslår motion 1990/91:T345,
42. beträffande främjande av cykling
att riksdagen avslår motion 1990/91:T353 yrkande 2,
res. 27 (v)
43. beträffande brobyggen över Vallsundet och Rödösundet
att riksdagen avslår motion 1990/91:T357 yrkande 3,
44. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och
underhåll av statskommunvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motion
1990/91:T211 yrkande 26 till Bidrag till drift och underhåll
av statskommunvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 811400000 kr.,
res. 28 (m)
45. beträffande ansvaret för huvuddelen av
statskommunvägarna samt enskilda vägarna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:87 och med avslag på motionerna 1990/91:T60
yrkande 11 och 1990/91:T362 yrkande 2 godkänner principen att
det politiska och ekonomiska ansvaret för huvuddelen av
statskommunvägarna samt enskilda vägarna skall överföras till
kommunerna,
res. 29 (m)
res. 30 (c)
46. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och
byggande av enskilda vägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna
1990/91:T211 yrkande 27, 1990/91:T215 yrkande 5 och
1990/91:T361 yrkande 4 till Bidrag till drift och byggande
av enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 629600000 kr.,
res. 31 (m)
res. 32 (c)
47. beträffande bidragsnormerna för de enskilda vägarna
att riksdagen avslår motion 1990/91:T368 yrkande 3,
48. beträffande medelsanvisning för särskilda
bärighetshöjande åtgärder m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i
proposition 1990/91:100 bilaga 8 samt med avslag på motionerna
1990/91:T207 yrkande 20, 1990/91:T235 yrkande 4 och
1990/91:T249 yrkande 10 till Vägverket: Särskilda
bärighetshöjande åtgärder för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 724700000 kr.,
res. 33 (v, mp)
49. beträffande drivaxel- och boggitryck m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T35 yrkande 10,
1990/91:T79 yrkande 1 samt 1990/91:T207 yrkandena 18 och 19,
res. 34 (v, mp)
50. beträffande kompletterande bärighetsprogram
att riksdagen med anledning av förslaget i proposition
1990/91:87 om att medel ur en infrastrukturfond skall få
användas för vissa vägförstärkningar och med avslag på motion
1990/91:T40 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,
res. 35 (v, mp)
51. beträffande ändrad geografisk fördelning av medel för
särskilda bärighetshöjande åtgärder
att riksdagen avslår motion 1990/91:T347 yrkande 2,
52. beträffande inriktningen av vägverkets framtida
organisation
att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1990/91:T13 yrkande 2, 1990/91:T17,
1990/91:T20, 1990/91:T22, 1990/91:T31, 1990/91:T32,
1990/91:T42, 1990/91:T44 yrkande 2, 1990/91:T58 yrkande 3,
1990/91:T60 yrkande 8, 1990/91:T63 yrkandena 3 och 4,
1990/91:T64 yrkandena 2 och 3, 1990/91:T65 yrkande 1,
1990/91:T303, 1990/91:T306, 1990/91:T308, 1990/91:T312,
1990/91:T317, 1990/91:T320 yrkande 6, 1990/91:T323,
1990/91:T328, 1990/91:T330, 1990/91:T334, 1990/91:T336,
1990/91:T340, 1990/91:T348, 1990/91:T350, 1990/91:T354,
1990/91:T364, 1990/91:T365, 1990/91:T373, 1990/91:T374
och 1990/91:T378 godkänner vad som härom anförs i proposition
1990/91:87,
res. 36 (v)
53. beträffande sammanslagning av vägverket och banverket
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:T335,
54. beträffande slutlig fördelning av besparing till följd
av vägverkets omorganisation
att riksdagen godkänner att regeringen får göra den slutliga
fördelningen på vägverkets anslag av den besparing som förordas
i proposition 1990/91:100 bilaga 8,
55. beträffande konkurrensmöjligheter i
väghållningsproduktionen m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:T29 yrkandena 2--4,
56. beträffande översyn av vägverkets bolagiserade
affärsverksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:T40 yrkande 31,
res. 37 (mp)
57. beträffande flerårsplaner och fördelningsplaner inom
vägväsendet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T9, 1990/91:T12,
1990/91:T16, 1990/91:T21 yrkande 1, 1990/91:T27, 1990/91:T41
yrkande 2, 1990/91:T44 yrkande 1, 1990/91:T47, 1990/91:T55,
1990/91:T63 yrkande 1, 1990/91:T65 yrkande 2, 1990/91:T204
yrkande 1, 1990/91:T208 yrkande 2, 1990/91:T209 yrkande 6,
1990/91:T212 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T213 yrkandena 4 och
5, 1990/91:T217 i denna del, 1990/91:T226 i denna del,
1990/91:T227 i denna del, 1990/91:T228 i denna del,
1990/91:T237 yrkande 1, 1990/91:T238 yrkande 5, 1990/91:T239
yrkandena 2--4, 1990/91:T242 yrkandena 7--10, 1990/91:T246
yrkande 1, 1990/91:T248 yrkande 1, 1990/91:T250 yrkandena 3 och
4, 1990/91:T255 yrkande 1, 1990/91:T256 i denna del,
1990/91:T263 yrkande 1, 1990/91:T264 yrkande 2, 1990/91:T266
yrkandena 4 och 9, 1990/91:T270 yrkande 3, 1990/91:T301
yrkandena 1 och 2, 1990/91:T302, 1990/91:T304, 1990/91:T309,
1990/91:T310, 1990/91:T311, 1990/91:T313, 1990/91:T315,
1990/91:T316, 1990/91:T318, 1990/91:T319, 1990/91:T320
yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:T321, 1990/91:T322, 1990/91:T324,
1990/91:T325, 1990/91:T326, 1990/91:T329, 1990/91:T331,
1990/91:T332, 1990/91:T337, 1990/91:T338, 1990/91:T339,
1990/91:T343, 1990/91:T346, 1990/91:T347 yrkande 1,
1990/91:T349 yrkandena 1 och 3, 1990/91:T352, 1990/91:T356,
1990/91:T357 yrkande 1, 1990/91:T358, 1990/91:T359,
1990/91:T360, 1990/91:T361 yrkande 5, 1990/91:T368 yrkandena 1
och 2, 1990/91:T369, 1990/91:T370, 1990/91:T371 i denna del,
1990/91:T372, 1990/91:T376, 1990/91:T377, 1990/91:T379,
1990/91:T380, 1990/91:T708 yrkande 7, 1990/91:T807 i denna del
och 1990/91:T812 i denna del,
res. 38 (m) -- motiveringen
58. beträffande kringfartsleder
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T211 yrkande 6,
1990/91:T253 yrkande 12 och 1990/91:T267 yrkande 4,
res. 39 (m, fp)
59. beträffande program för modernisering av det
befintliga vägnätet
att riksdagen avslår motion 1990/91:T215 yrkande 6,
res. 40 (c)
60. beträffande Södertäljes trafiksystem
att riksdagen avslår motion 1990/91:T234 yrkande 1,
res. 41 (v)
61. beträffande rättvis fördelning av väganslagen m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:T235 yrkande 3,
res. 42 (v)
62. beträffande utbyggnad av spårvägen i Norrköping
att riksdagen avslår motion 1990/91:T367,
res. 43 (v)
63. beträffande saltanvändningen på vägarna
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T341, 1990/91:T375
yrkande 2 och 1990/91:T412 yrkande 20,
res. 44 (v, mp)
64. beträffande användning av dubbdäck
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T342, 1990/91:T375
yrkande 1 och 1990/91:T412 yrkande 19,
res. 45 (v, mp)
65. beträffande användning av beredskapsmedel för
upprustning av vägnätet i Västerbottens län
att riksdagen avslår motion 1990/91:T239 yrkande 5,
66. beträffande bildödade renar i Norrbottens län
att riksdagen avslår motion 1990/91:T210 i denna del,
67. beträffande viltstängsel
att riksdagen avslår motion 1990/91:T428,
68. beträffande vägarbetares säkerhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:T351,
res. 46 (c)
69. beträffande samverkan av vissa resurser för
vägunderhåll i Malmöhus län
att riksdagen avslår motion 1990/91:T344.
Stockholm den 14 maj 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle
Östrand (s), Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c),
Sven-Gösta Signell (s), Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s),
Rune Johansson (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i
Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson
(v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s) och Yngve Wernersson
(s).

Reservationer

Reservationer
1. En förändrad vägplaneringsprocess (mom.1)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "vägväsendet m.m."
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T60 (c) uttalade uppfattningen
att utpekandet av ett vägnät som ges en särställning i det
framtida planeringsarbetet inte är lämpligt. Som motionärerna
framhåller innebär regeringens förslag en risk för att
möjligheterna till utveckling och tillväxt försummas i vissa
delar av landet, eftersom mindre resurser blir kvar för det
övriga vägnätet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen
med mer preciserade förslag om det framtida planeringssystemet i
dess helhet.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T60
(c) yrkande 9 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Syftet med motionerna T40 (mp) yrkande 32 och T29 (s)
yrkandena 1 och 5 torde genom utskottets ställningstagande få
anses tillgodosett. Motion T209 (m) yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande en förändrad vägplaneringsprocess
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 9,
med anledning av vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs
om vägväsendet m.m. och den i proposition 1990/91:87 föreslagna
inriktningen av investeringsplaneringen vid vägverket samt
motionerna 1990/91:T29 (s) yrkandena 1 och 5 och 1990/91:T40
yrkande 32 samt med avslag på motion 1990/91:T209 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
2. En förändrad vägplaneringsprocess (mom.1)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "vägväsendet m.m."
bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag innebär en storsatsning på ett fåtal
stora vägar för att underlätta för främst långväga godstrafik på
väg. Därmed försöker man ge vägsystemet de egenskaper som
järnvägssystemet redan naturligt har. Enligt utskottets mening
bör järnvägssystemet i stället byggas ut så att huvuddelen av
det långväga godset kan transporteras på järnväg.
Vägsatsningarna bör gå ut på att förbättra vägsystemets
naturliga förutsättningar. Det är vägarna som utgör det
naturliga finmaskiga systemet för de många små, kortväga och
spridda transporterna. Det är också på de mindre och medelstora
vägarna man i dag finner de många bristerna vad gäller såväl
underhåll som standard.
Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att motion T40
yrkande 32 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Syftet med motionerna T60 (c) yrkande 9 och T29 (s)
yrkandena 1 och 5 torde genom utskottets ställningstagande få
anses tillgodosett. Motion T209 (m) yrkande 1 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande en förändrad vägplaneringsprocess
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T40 yrkande 32,
med anledning av vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs
om vägväsendet m.m. och den i proposition 1990/91:87 föreslagna
inriktningen av investeringsplaneringen vid vägverket samt
motionerna 1990/91:T29 (s) yrkandena 1 och 5 och 1990/91:T60
yrkande 9 samt med avslag på motion 1990/91:T209 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
3. Ytterligare vägstråk av nationell betydelse (mom.2)
Under förutsättning av avslag på reservation 1
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en inlandsväg
med sträckning Göteborg--Karesuando och en sydsvensk inlandsled
mellan Linköping och Malmö också är av nationell betydelse och
bör ingå i ett nationellt gemensamt vägnät. Den exakta
sträckningen av dessa vägar bör regeringen återkomma till
riksdagen med förslag om. Även E18 och E75 bör ingå i det
nationellt gemensamma vägnätet.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande ytterligare vägstråk av nationell
betydelse
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

4. Nyttoavkastning av vägobjekt (mom. 3)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Motionsyrkandet syftar" och slutar med "detsamma
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka betydelsen av att
samhällsekonomiska nyttoberäkningar blir styrande för
fördelningen av anslagsmedel för vägändamål så att de objekt
prioriteras som ger största nyttan. Detta synsätt överensstämmer
också med de riktlinjer som regeringen enligt
tillväxtpropositionen anser skall gälla och ger sammantaget
bästa samhällsekonomiska tillväxteffekter.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet
med motionsyrkandet torde få anses till godosett -- bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande nyttoavkastning av vägobjekt
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T248 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

5. Fastighetsägares rätt till ersättning vid byggande av
allmänna vägar (mom.5)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Riksdagens beslut år 1989 om förtida fastighetsinlösen
(prop. 1989/90:25 bil. 5, bet. TU12, rskr. 70) innebär att
vägbyggnadsanslagen i viss begränsad utsträckning får användas
för förtida fastighetsinlösen inom områden med fastställd
vägarbets- eller detaljplan. Med hänsyn till den avsevärda tid
som kan förflyta mellan beslut om expropriation och
fastställelse av vägarbets- eller detaljplan samt de olägenheter
sådan tidsutdräkt kan medföra för många fastighetsägare är det
enligt utskottets mening angeläget att möjligheterna till
förtida fastighetsinlösen utvidgas till att gälla så snart en
flerårsplan vunnit laga kraft. En förtida inlösen skulle kunna
finansieras genom att vägverket lånar de erforderliga medlen och
amorterar lånet genom intäkter från uthyrning av den berörda
fastigheten. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder
som erfordras för att uppfylla utskottets önskemål.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet
med yrkande 2 i motion T327 (c) torde få anses tillgodosett --
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande fastighetsägares rätt till ersättning vid
byggande av allmänna vägar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T327 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
6. Ersättning för trafikstörningar (mom.7)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Frågor av" och slutar med "densamma avstyrks"  bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
fastighetsägare och hyresgäster bör kunna få ersättning för
miljöstörningar i sådana fall som motionen avser och att en
utredning bör tillsättas för att lämna förslag om
ersättningsnivån.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionen
tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande ersättning för trafikstörningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T355 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
7. Alternativ järnvägsutbyggnad vid större väginvesteringar
(mom.8)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 33 slutar med
"avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör möjligheten att transportera på
järnväg tas i beaktande när miljökonsekvensanalyser görs av
större väginvesteringar. Om analysen visar att det bästa
samhällsekonomiska resultatet, med fullt beaktande av den totala
miljökostnaden, nås genom att en järnväg byggs i stället för den
planerade vägen bör järnvägsalternativet väljas. Regeringen bör
förelägga riksdagen förslag om obligatoriska
miljökonsekvensanalyser med den nu angivna inriktningen.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet i den del som nu är i fråga tillstyrks -- bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande alternativ järnvägsutbyggnad vid större
väginvesteringar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T231 yrkande 6 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
8. Avgiftsuttag på befintliga vägar (mom. 13) och principer
för byggande av en ny bro över Svinesund (mom. 14)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "regeringens
förslag" bort ha följande lydelse:
Avgifter för att färdas en viss sträcka på en viss väg eller
bro bör enligt utskottets mening endast få tas ut för att
finansiera just den sträckan eller vägen. Således bör det inte
förekomma avgifter på en väg för att finansiera en annan, inte
heller avgifter i förtid för att finansiera en framtida
investering i samma vägsträcka.
Med det sagda tillstyrker utskottet yrkande 9 i motion T62
(m) och avstyrker förslaget i tillväxtpropositionen att
riksdagen godkänner den däri förordade principen för
avgiftsuttag på befintliga vägar. Utskottets ställningstagande
innebär att syftet med motion T35 (v) yrkande 2, i den del som
nu är i fråga, torde få anses tillgodosett.
Av det anförda följer att utskottet också avstyrker
regeringens förslag till principer för byggande av en ny bro
över Svinesund och tillstyrker motion T62 (m) yrkande 10, vari
begärs att riksdagen avslår regeringens förslag. Detta
ställningstagande innebär att syftet med motion T35 (v) yrkande
2, i den del som nu är i fråga, torde få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 13 och 14 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande avgiftsuttag på befintliga vägar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T62 yrkande 9 och
med anledning av motion 1990/91:T35 yrkande 2 i denna del avslår
förslaget i proposition 1990/91:87 härom,
14. beträffande principer för byggande av en ny bro över
Svinesund
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T62 yrkande 10
och  med anledning av motion 1990/91:T35 yrkande 2 i denna del
avslår förslaget i proposition 1990/91:87 härom,
9. Avgiftsuttag på befintliga vägar (mom. 13) och principer
för byggande av en ny bro över Svinesund (mom.14)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "regeringens
förslag" bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag att det skall vara möjligt att ta ut
avgifter på befintliga vägar öppnar nya möjligheter att
finansiera nya motorvägsprojekt. Utskottet motsätter sig
byggandet av fler motorvägar och därmed också regeringens
förslag. Skälen härtill är följande: För det första behövs inte
fler motorvägar. För det andra alstrar nya vägar ytterligare
biltrafik. För det tredje motsätter sig utskottet ett system där
samhället tvingar bilister att välja färdväg antingen på en dyr
men snabb autostrada eller på omvägar som kommer att få allt
mindre anslag till upprustning. Därmed uppstår också en risk att
många kommer att "välja" den farliga gratisvägen.
Med det sagda tillstyrker utskottet motion T35 (v) yrkande
2, i den del som nu är i fråga, och avstyrker förslaget i
tillväxtpropositionen att riksdagen godkänner den däri förordade
principen för avgiftsuttag på befintliga vägar. Utskottets
ställningstagande innebär att syftet med motion T62 (m) yrkande
9 torde få anses tillgodosett.
Av det anförda följer att utskottet också avstyrker
regeringens förslag till principer för byggande av en ny bro
över Svinesund och tillstyrker motion T35 (v) yrkande 2, i den
del som nu är i fråga. Detta ställningstagande innebär att
syftet  med motion T62 (m) yrkande 10 torde få anses
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 13 och 14 bort ha
följande lydelser:
13. beträffande avgiftsuttag på befintliga vägar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T35 yrkande 2 i
denna del och med anledning av motion 1990/91:T62 yrkande 9
avslår förslaget i proposition 1990/91:87 härom,
14. beträffande principer för byggande av en ny bro över
Svinesund
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T35 yrkande 2 i
denna del och  med anledning av motion 1990/91:T62 yrkande 10
avslår förslaget i proposition 1990/91:87 härom,
10. Vissa förslag om vägväsendets finansiering från den
allmänna motionstiden (mom.16)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Vad först" och på s. 37 slutar med "motion T362 (m)"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T253 (m) uttalade uppfattningen
att man bör närmare överväga IF-utredningens förslag att
finansiera åtgärder inom vägväsendet genom en försäljning av
televerket.
Vidare anser utskottet att en omläggning mot en
marknadsmässig finansiering av väghållningen bör genomföras. Den
bör ske på så sätt att en del av de nuvarande skatteintäkterna
från vägtrafiken -- minst motsvarande nuvarande anslagsnivå till
väghållningen -- omvandlas till avgifter som förs direkt till
väghållningen. I avvaktan på att en sådan omläggning hinner
genomföras -- i enlighet med de riktlinjer som anges i motion
T362 (m) -- bör vägverket redan innevarande år ges möjlighet att
låna medel hos riksgäldskontoret och på den allmänna
kapitalmarknaden inom en ram av fem miljarder kronor.
Kapitaltjänstkostnaderna för denna upplåning bör finansieras via
intäkter från de nämnda avgifterna.
I avvaktan på omläggningen bör vidare möjligheten att
använda avgiftsfinansiering för nytillkommande vägprojekt, som
av statsfinansiella skäl inte kan genomföras med statliga
väganslag, snarast utnyttjas för att Österleden skall kunna
komma till stånd. Näringslivets uttalade beredvillighet att ta
ansvar för större vägprojekt bör också tas till vara.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T253 (m)
yrkandena 14 och 15 samt T362 (m) yrkandena 1, 3 och 4. Syftet
med motionerna T209 (m) yrkande 2, T220 (fp) yrkande 2, T253 (m)
yrkande 13, T301 (fp) yrkande 3 och T349 (s) yrkande 2 torde
genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Motion
T249 (v) yrkande 7 avstyrks.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande vissa förslag om vägväsendets finansiering
från den allmänna motionstiden
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T253
yrkandena 14 och 15 och 1990/91:T362 yrkandena 1, 3 och 4, med
anledning av motionerna 1990/91:T209 yrkande 2, 1990/91:T220
yrkande 2, 1990/91:T253 yrkande 13, 1990/91:T301 yrkande 3 och
1990/91:T349 yrkande 2 samt med avslag på motion 1990/91:T249
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
11. Vissa förslag om vägväsendets finansiering från den
allmänna motionstiden (mom.16)
Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Vad först" och på s. 37 slutar med "motion T362 (m)"
bort ha följande lydelse:
Utgångspunkt för utskottets ställningstagande i de frågor
som aktualiseras i motionerna är att det allmänna har ett
grundläggande ansvar för infrastrukturen. Detta hindrar
emellertid inte att marknadsmekanismer utnyttjas för att få
denna infrastruktur att fungera så effektivt och
konsumentanpassat som möjligt. Avgiftsfinansiering på vissa
vägar och broar, t.ex., är därför fullt tänkbar -- enligt
utskottets mening -- liksom annan finansiering vid sidan av
statsbudgeten i privat eller offentlig regi.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion T220 (fp)
yrkande 2. Genom detta ställningstagande torde syftet med
motionerna T209 (m) yrkande 2, T253 yrkandena 14 och 15 samt
T301 (fp) yrkande 3 få anses tillgodosett. Utskottet är inte för
närvarande berett att förorda sådana finansieringsformer som
avses i motionerna T253 (m) yrkande 13, T349 (s) yrkande 2 samt
T362 (m) yrkandena 1, 3 och 4, varför dessa yrkanden avstyrks.
Vidare avstyrker utskottet motion T249 (v) yrkande 7.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande vissa förslag om vägväsendets finansiering
från den allmänna motionstiden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T220 yrkande 2,
med anledning av motionerna 1990/91:T209 yrkande 2, 1990/91:T253
yrkandena 14 och 15 och 1990/91:T301 yrkande 3 samt med avslag
på motionerna 1990/91:T249 yrkande 7, 1990/91:T253 yrkande 13,
1990/91:T349 yrkande 2 och 1990/91:T362 yrkandena 1, 3 och 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
12. Vissa förslag om vägväsendets finansiering från den
allmänna motionstiden (mom.16)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Vad först" och på s. 37 slutar med "motion T362 (m)"
bort ha följande lydelse:
Förslagen i m- och fp-motionerna och även i s-motionen
innebär att finansieringen av vägväsendet görs beroende av en
ökad massbilism och därmed att Sverige fastnar i nuvarande
transportstruktur. Miljöhänsyn får inte tvingas ge efter för
motorvägsarkitekturen. Finansiering av vägväsendet bör enligt
utskottets mening ske endast med offentliga medel.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som torde tillgodose
syftet med motion T249 (v) yrkande 7 -- bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Samtliga övriga motionsyrkanden, som nu är i fråga,
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande vissa förslag om vägväsendets finansiering
från den allmänna motionstiden
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T249 yrkande 7
samt med avslag på motionerna 1990/91:T209 yrkande 2,
1990/91:T220 yrkande 2, 1990/91:T253 yrkandena 13--15,
1990/91:T301 yrkande 3, 1990/91:T349 yrkande 2 och 1990/91:T362
yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,
13. Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar
(mom.20)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Utskottet är" och slutar med "statliga vägar" bort
utgå.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Med det" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar vidare den i motion T211 (m) uttalade
uppfattningen att 7533,9 milj.kr. bör anvisas under anslaget
för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker således yrkande 25 i
nämnda motion. Detta ställningstagande innebär att syftet med de
övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av
statliga vägar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T211 yrkande 25
samt med anledning av regeringens förslag i proposition
1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T202 yrkande 4,
1990/91:T207 yrkande 9 och 1990/91:T361 yrkande 3 till Drift
och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 7533900000 kr.,
14. Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar
(mom.20)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Utskottet är" och slutar med "statliga vägar" bort
utgå.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Med det" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar vidare den i c-motionerna uttalade
uppfattningen att 6 125 milj.kr. bör anvisas under anslaget för
nästa budgetår och tillstyrker yrkandena härom. Vidare delar
utskottet motionärernas uppfattning att den höjning av anslaget
som deras förslag innebär i förhållande till regeringens förslag
främst bör användas för underhåll av länsvägarna. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande innebär att syftet med de övriga
motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses delvis
tillgodosett.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att syftet med
en rad motionsyrkanden -- som utskottet behandlar under rubriken
7 Motionsyrkanden om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m. --
torde få anses delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av
statliga vägar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T202 yrkande
4 och 1990/91:T361 yrkande 3 samt med anledning av regeringens
förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motionerna
1990/91:T207 yrkande 9 och 1990/91:T211 yrkande 25
dels till Drift och underhåll av statliga vägar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
6125000000 milj.kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
15. Medelsanvisning för drift och underhåll av statliga vägar
(mom.20)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Utskottet är" och slutar med "statliga vägar" bort
utgå.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Med det" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar vidare den i motion T207 (mp) uttalade
uppfattningen att 6425,9 milj.kr. bör anvisas under anslaget
för nästa budgetår. Yrkande 9 i nämnda motion tillstyrks
följaktligen.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med
c-yrkandena och m-yrkandet torde få anses tillgodosett resp.
delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande medelsanvisning för drift och underhåll av
statliga vägar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T207 yrkande 9
samt med anledning av regeringens förslag i proposition
1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T202 yrkande 4,
1990/91:T211 yrkande 25 och 1990/91:T361 yrkande 3 till Drift
och underhåll av statliga vägar för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 6 425 900 000 kr.,
16. Tioårsprogram för upprustning och beläggning av grusvägar
(mom.21)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
En betydande andel av det statliga vägnätet består av
grusvägar. Det är framför allt länsvägnätet som har svag
bärighet och saknar beläggning. Hela 3000 mil av sammanlagt
8000 mil länsvägar saknar beläggning. Det är enligt utskottets
mening angeläget att snabba förändringar snarast kan
åstadkommas. Redan gjorda investeringar för att höja broarnas
bärighet nödvändiggör en upprustning av de vägar som ansluter
till broarna. Utskottet anser att ett tioårigt
upprustningsprogram för beläggning och förstärkning av
grusvägnätet bör utarbetas och att 1000 milj.kr. bör anvisas
för ändamålet för nästa budgetår. Det bör ankomma på vägverket
att utarbeta tioårsprogrammet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T202 (c)
yrkande 3, T261 (c) yrkande 1, T314 (c) yrkande 2 samt T361 (c)
yrkandena 1 och 2. Syftet med motion T314 (c) yrkandena 1 och 3
torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att syftet med
en rad motionsyrkanden -- som utskottet behandlar under rubriken
7 Motionsyrkanden om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m. --
torde få anses delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande
lydelse:
21. beträffande tioårsprogram för upprustning och
beläggning av grusvägar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T202 yrkande
3, 1990/91:T261 yrkande 1, 1990/91:T314 yrkande 2 och
1990/91:T361 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av motion
1990/91:T314 yrkandena 1 och 3
dels till Upprustning och beläggning av grusvägar
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1000000000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
17. Engångsanslag för nedslitna och trafikfarliga vägar i
glesbygdsområden (mom.22)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Vad utskottet" och slutar med "detsamma avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt
v-motionen talar för ett engångsanslag på 724,7 milj.kr. att
användas för de mest nedslitna och trafikfarliga vägarna i
glesbygdsområden, där järnväg inte utgör ett alternativ. Medlen
bör fördelas av kommunikationsdepartementet och kunna avse även
andra vägar av ifrågavarande slag än grusvägar.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionsyrkandet.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande
lydelse:
22. beträffande engångsanslag för nedslitna och
trafikfarliga vägar i glesbygdsområden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 11
dels till Upprustning av nedslitna och trafikfarliga
vägar i glesbygdsområden för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 724700000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
18. Anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning
(mom.28)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner" och
slutar med "sålunda anförts" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör automatisk
hastighetsövervakning inte förekomma. Utskottet avstyrker därför
regeringens förslag att 5 milj.kr. av anslaget för drift och
underhåll av statliga vägar skall få användas för inköp av
utrustning för automatisk hastighetsövervakning.
dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande
lydelse:
28. beträffande anskaffning av utrustning för
hastighetsövervakning
att riksdagen avslår regeringens förslag om godkännande av vad
i proposition 1990/91:100 bilaga 8 anförs om användning av
anslaget B2. Drift och underhåll av statliga vägar för
anskaffning av utrustning för hastighetsövervakning,
19. Medelsanvisning för byggande av riksvägar (mom.29)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med
"avstyrker motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt
motionerna talar för att riksdagen bör minska anslaget i
förhållande till regeringens förslag. Den i mp-motionen
föreslagna medelsanvisningen synes utskottet väl avvägd och
tillstyrks följaktligen. Därmed torde syftet med yrkandet i
v-motionen få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande
lydelse:
29. beträffande medelsanvisning för byggande av
riksvägar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T207 yrkande 10
samt med anledning av regeringens förslag i proposition
1990/91:100 bilaga 8 och motion 1990/91:T249 yrkande 9 till
Byggande av riksvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 488270000 kr.,
20. Ny bro över Ångermanälven (mom.31)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
En ny bro över Ångermanälven skulle enligt utskottets mening
medföra en kraftig ökning av bilismen och en onödig överföring
av gods från järnväg till väg. Projektet är också mycket dyrbart
och skulle därigenom kunna hota andra betydligt mer angelägna
vägprojekt och vägförbättringar i Västernorrlands län. Utskottet
delar således motionärernas uppfattning om det olämpliga i att
bron kommer till stånd och avstyrker regeringens förslag. Genom
detta ställningstagande torde syftet med motionsyrkandet få
anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande
lydelse:
31. beträffande ny bro över Ångermanälven
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T238 yrkande 6
avslår förslaget härom i proposition 1990/91:100 bilaga 8,
21. Vissa väg- eller brobyggen (mom.32)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att inga
ytterligare motorvägar bör byggas, att någon högbro över
Sundsvallsfjärden inte bör uppföras, att pågående motorvägsbygge
i Halland bör stoppas och att den s.k. Bergslagsdiagonalen inte
bör byggas.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet
med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande
lydelse:
32. beträffande vissa väg- eller brobyggen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T207 yrkande
11, 1990/91:T238 yrkande 7, 1990/91:T258 yrkande 1, 1990/91:T333
och 1990/91:T363 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
22. Utbyggnad av Södertälje kanal (mom.35)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Som utskottet" och slutar med "utskottet motionen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget
att stärka sjöfartens roll på Mälaren och därmed underlätta
etablering av ny verksamhet i Mälaren. Även utskottet anser att
det skulle vara av värde att genomföra en samhällsekonomisk
beräkning av nyttan av en utökad kapacitet i Södertälje kanal.
Som motionären framhåller har en arbetsgrupp vid universitetet i
Göteborg nyligen gjort en begränsad analys av
trafikförutsättningarna för kanalen. Analysen bör enligt
utskottets mening fördjupas till att även omfatta effekterna av
en utökad tonnagekapacitet. Så bör ske genom att regeringen
uppdrar åt sjöfartsverket att göra en ekonomisk analys av
förutsättningarna för en utbyggnad av kanalen.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionen
tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande
lydelse:
35. beträffande utbyggnad av Södertälje kanal
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
23. Medelsanvisning för byggande av
länstrafikanläggningar m.m. (mom.37)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motionärerna
anger" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motion T215 (c) uttalade
uppfattningen att 1 333,52 milj.kr. -- eller 260 milj.kr. mer än
vad regeringen föreslagit -- bör anvisas under anslaget för
nästa budgetår.
Vidare finner även utskottet att den inbördes fördelningen
av medlen under anslaget rör centrala politiska
frågeställningar. Det är därför rimligt att riksdagen får ta
ställning till huvudinriktningen genom att anslaget delas på
specificerade delposter. Regeringen bör snarast möjligt
återkomma till riksdagen med förslag härom. Delposterna framgår
av tabellen nedan. Den ökning av anslaget som utskottet förordar
bör i första hand användas för att förstärka anslagets
miljöprofil och fördelas på de olika delposterna på sätt som
framgår av följande tabell:

1. Länsjärnvägar                  + 150 milj.kr.
2. Kollektivtrafikanläggningar    +  50 milj.kr.
3. Miljövänliga trafikmedel       +  50 milj.kr.
4. Cykelleder                     +  10 milj.kr.
Summa                               260 milj.kr.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion T215 (c) yrkande 7.
Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde
genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett eller
delvis tillgodosett.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande medelsanvisning för byggande av
länstrafikanläggningar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 7
samt med anledning av regeringens förslag i proposition
1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T206 yrkande 1,
1990/91:T249 yrkande 4, 1990/91:T353 yrkande 1 och 1990/91:T508
yrkandena 4 och 17
dels till Byggande av länstrafikanläggningar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1333519000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
24. Medelsanvisning för byggande av
länstrafikanläggningar m.m. (mom.37)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motionärerna
anger" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motion T249 (v) uttalade
uppfattningen att 1500 milj.kr. -- eller 426,5 milj.kr. mer än
vad regeringen föreslår -- bör anvisas under anslaget för nästa
budgetår.
Vidare anser utskottet att anslaget bör delas i väg- och
järnvägsanslag. Regeringen bör snarast möjligt förelägga
riksdagen förslag härom. Ansvaret för fördelningen till resp.
län bör flyttas över till ett sekretariat inom
kommunikationsdepartementet. Inom anslaget bör bidraget till
byggande av cykelleder höjas med 30 milj.kr. till 50 milj.kr.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion T249 (v)
yrkande 4. Syftet med motion T353 (v) yrkande 1 torde genom
utskottets ställningstagande få anses tillgodosett. Syftet med
samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde
likaledes få anses tillgodosett eller delvis tillgodosett.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande medelsanvisning för byggande av
länstrafikanläggningar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 4
samt med anledning av regeringens förslag i proposition
1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T206 yrkande 1,
1990/91:T215 yrkande 7, 1990/91:T353 yrkande 1 och 1990/91:T508
yrkandena 4 och 17
dels till Byggande av länstrafikanläggningar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1500000000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
25. Medelsanvisning för byggande av
länstrafikanläggningar m.m. (mom.37)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motionärerna
anger" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motion T508 (mp) uttalade
uppfattningen att 1617 milj.kr. -- eller 543,5 milj.kr. mer än
vad regeringen föreslår -- bör anvisas under anslaget för nästa
budgetår. Utskottet tillstyrker sålunda yrkande 4 i nämnda
motion.
Inom anslaget bör bidraget till byggande av cykelleder höjas
med 110 milj.kr. till 130 milj.kr.
Vidare anser utskottet att anslaget bör delas upp enligt
följande.

Investeringar i länsjärnvägar                  700 milj.kr.
Investeringar i övriga länstrafikanläggningar  700 milj.kr.
Bidrag till byggande av cykelleder             130 milj.kr.
Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m.    87 milj.kr.
Summa                                        1 617 milj.kr.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet
med motionerna T206 (mp) yrkande 1 och T508 (mp) yrkande 17
torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att syftet med samtliga
övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses helt
eller delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande medelsanvisning för byggande av
länstrafikanläggningar m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T508 yrkande 4
samt med anledning av regeringens förslag i proposition
1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T206 yrkande 1,
1990/91:T215 yrkande 7, 1990/91:T249 yrkande 4, 1990/91:T353
yrkande 1 och 1990/91:T508 yrkande 17
dels till Byggande av länstrafikanläggningar för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
1617000000 kr.,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
26. Vägverkets ansvar för fördelningen av
länstrafikanslag (mom.38)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Frågan om" och på s. 45 slutar med "på
järnvägsområdet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att handläggningen
av den del av länstrafikanslaget som används för länsjärnvägarna
bör överföras från vägverket till banverket.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som torde tillgodose
syftet med motionsyrkandet -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande
lydelse:
38. beträffande vägverkets ansvar för fördelningen av
länstrafikanslag
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T35 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
27. Främjande av cykling (mom.42)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "härom avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning om den
utomordentligt stora betydelsen av cykling i de olika avseenden
de anger. Åtgärder för att främja ett ökat cyklande i enlighet
med de förslag och riktlinjer som anges i motionen framstår även
enligt utskottets mening som angelägna. I likhet med
motionärerna anser vidare utskottet att det skulle vara
värdefullt att regeringen för riksdagen redovisar de positiva
ekonomiska konsekvenser som ökat cyklande innebär för samhället
och individen.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande
lydelse:
42. beträffande främjande av cykling
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T353 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
28. Medelsanvisning för bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar (mom.44)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motion T211 (m) uttalade
uppfattningen att 1 215 milj.kr. -- eller 403,6 milj.kr. mer än
vad regeringen föreslår -- bör anvisas under anslaget för nästa
budgetår. Yrkande 26 i nämnda motion tillstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande
lydelse:
44. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och
underhåll av statskommunvägar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T211 yrkande 26
och med anledning av regeringens förslag i proposition
1990/91:100 bilaga 8 till Bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 1215000000 kr.,
29. Ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt
enskilda vägarna (mom.45)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Regeringen framhåller" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion T362 (m) uttalade uppfattningen
att man bör söka åstadkomma en finansiell omläggning av den
kommunala väg- och gatuhållningen. Utgångspunkt i arbetet att
söka nå en sådan omläggning bör vara en strävan att omvandla en
del av de nuvarande skatteintäkterna från vägtrafiken till
avgifter som förs direkt till den kommunala väg- och
gatuhållningen. Det ankommer på regeringen att låta utarbeta ett
förslag till hur omläggningen skulle kunna genomföras.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Motion T60 (c) yrkande 11 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande
lydelse:
45. beträffande ansvaret för huvuddelen av
statskommunvägarna samt enskilda vägarna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T362 yrkande 2,
med anledning av regeringens förslag i proposition 1990/91:87 om
principen att det politiska och ekonomiska ansvaret för
huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna skall
överföras till kommunerna samt med avslag på motion 1990/91:T60
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
30. Ansvaret för huvuddelen av statskommunvägarna samt
enskilda vägarna (mom.45)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Regeringen framhåller" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan för sin del inte godta den överföring på
kommunerna av ansvaret för statskommunvägar och enskilda vägar
som regeringen förordar. Om en sådan överföring genomförs
innebär det en klar risk för att staten småningom helt upphör
med sitt ekonomiska engagemang för dessa vägar. Utskottet
avstyrker därför regeringens förslag.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Motion T362 (m) yrkande 2 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande
lydelse:
45. beträffande ansvaret för huvuddelen av
statskommunvägarna samt enskilda vägarna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 11
samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:87
om principen att det politiska och ekonomiska ansvaret för
huvuddelen av statskommunvägarna samt enskilda vägarna skall
överföras till kommunerna och på motion 1990/91:T362 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
31. Medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar (mom.46)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motion T211 (m) uttalade
uppfattningen att 818 milj.kr. -- eller 188,4 milj.kr. mer än
vad regeringen föreslår -- bör redovisas under anslaget för
nästa budgetår. Yrkande 27 i nämnda motion tillstyrks
följaktligen. Utskottets ställningstagande innebär att syftet
med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande
lydelse:
46. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och
byggande av enskilda vägar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T211 yrkande 27
samt med anledning av regeringens förslag i proposition
1990/91:100 bilaga 8 och motionerna 1990/91:T215 yrkande 5 och
1990/91:T361 yrkande 4 till Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 818000000 kr.,
32. Medelsanvisning för bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar (mom.46)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motionerna T215 (c) och
T361 (c) uttalade uppfattningen att 709 milj.kr. -- eller 80
milj.kr. mer än vad regeringen föreslår -- bör anvisas under
anslaget för nästa budgetår. Yrkandena 5 resp. 4 i nämnda
motioner tillstyrks följaktligen. Utskottets ställningstagande
innebär att syftet med motion T211 (m) yrkande 27 torde få anses
delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande
lydelse:
46. beträffande medelsanvisning för bidrag till drift och
byggande av enskilda vägar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T215 yrkande
5 och 1990/91:T361 yrkande 4 samt med anledning av regeringens
förslag i proposition 1990/91:100 bilaga 8 och motion
1990/91:T211 yrkande 27 till Bidrag till drift och byggande av
enskilda vägar för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 709000000 kr.,
33. Medelsanvisning för särskilda bärighetshöjande åtgärder
m.m. (mom.48)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s.48 börjar
med "Utskottet ser" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Bärighetspaketet är en ensidig satsning på att förbättra
lastbilstrafikens konkurrenskraft. Detta missgynnar den mer
miljöanpassade järnvägstrafiken, ökar belastningen på miljön och
leder till kraftigt ökat slitage av vägnätet i stora delar av
landet. Sammantaget medför detta ett stort slöseri med såväl
naturresurser som samhällets begränsade ekonomiska tillgångar.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringens
förslag till medelsanvisning bör avslås, att anslaget skall
upphöra och att det särskilda bärighetsprogrammet bör avvecklas
med omgående verkan. Motion T249 (v) yrkande 10 tillstyrks. Vad
utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med de övriga
motionsyrkanden som nu är i fråga torde få anses tillgodosett --
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande
lydelse:
48. beträffande medelsanvisning för särskilda
bärighetshöjande åtgärder m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 10
samt med anledning av motionerna 1990/91:T207 yrkande 20 och
1990/91:T235 yrkande 4
dels avslår regeringens förslag till medelsanvisning i
proposition 1990/91:100 bilaga 8,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,
34. Drivaxel- och boggitryck m.m. (mom.49)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "därför
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet motsätter sig en höjning av högsta tillåtna
drivaxel- och boggitryck från nuvarande 10 ton resp. 16 ton samt
anser att regeringen snarast möjligt bör utfärda bestämmelser
enligt vilka landsvägsfordons högsta tillåtna bruttovikt och
längd reduceras från nuvarande 56 ton resp. 24 meter till 40 ton
resp. 18 meter senast år 1994. Med sådana bestämmelser behövs
inte de bärighetshöjande åtgärderna och anslaget härför.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som torde tillgodose
syftet med motionsyrkandena -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande
lydelse:
49. beträffande drivaxel- och boggitryck m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T35 yrkande
10, 1990/91:T79 yrkande 1 samt 1990/91:T207 yrkandena 18 och 19
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
35. Kompletterande bärighetsprogram (mom.50)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Om riksdagen" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Utskottet motsätter sig bestämt ett fortsatt och utbyggt
bärighetsprogram i syfte att göra det möjligt att ytterligare
höja lastbilsvikterna. Skulle programmet genomföras medför det
en försämrad konkurrensförmåga för järnvägarna och en stor risk
för att transporter överförs från järnväg till väg. En sådan
utveckling är enligt utskottets mening helt oacceptabel.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet
med motionsyrkandet torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande
lydelse:
50. beträffande kompletterande bärighetsprogram
att riksdagen med anledning av förslaget i proposition
1990/91:87 om att medel ur en infrastrukturfond skall få
användas för vissa vägförstärkningar och motion 1990/91:T40
yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

36. Inriktningen av vägverkets framtida organisation
(mom.52)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Utskottet har" och på s. 51 slutar med "är
följande:" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik som framförs i flera av
motionerna mot regeringens förslag till organisationsmodell för
vägverket. Så som framhålls i motion T35 (v) innebär den
föreslagna omorganisationen en stor risk för att ett antal län
får svårt att hävda sina intressen i förhållande till
storstadsområdena. Dessutom riskerar de föreslagna
förändringarna att tvärtemot vad som påstås leda till ökad
byråkrati i stället för besparingar.
I den ovan nämnda motionen påtalas att vägverket har bildat
ett dotterbolag, Väginvest AB, som redan getts omfattande
befogenheter till engagemang i väg- och broprojekt. Syftet är
att bolaget skall leda uppbyggnaden av ett avgiftsfinansierat
vägsystem. Den förändrade planeringsprocess och organisation som
regeringen föreslår för vägverket bygger på avgiftsfinansiering.
Om regeringens ambitioner fullföljs innebär det dessutom att
den nya vägverksorganisationen kommer att kunna agera
självständigt i för samhället avgörande frågor, vilket innebär
att riksdagens demokratiska inflytande urholkas. Det är enligt
utskottets mening inte lämpligt att delegera de avgöranden till
vägverket, på affärsmässiga grunder, som regeringen föreslår.
Med tillväxtpropositionens förslag minskas utrymmet ytterligare
för en trafikpolitik med utgångspunkt i miljöhänsyn och
regionalpolitiskt ansvar.
Med det sagda avstyrker utskottet regeringens förslag om
inriktningen av vägverkets framtida organisation.
Nedan förtecknas ett antal motioner som gäller vägverkets
organisation. Utskottets ställningstagande innebär att bland
dessa tillstyrks motionerna T63 (c) yrkande 3, T308 (m), T330
(m) och T334 (c). Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med
dem torde dock få anses helt eller delvis tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande
lydelse:
52. beträffande inriktningen av vägverkets framtida
organisation
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T63 yrkande
3, 1990/91:T308, 1990/91:T330 och 1990/91:T334 avslår
regeringens förslag i proposition 1990/91:87 samt motionerna
1990/91:T13 yrkande 2, 1990/91:T17, 1990/91:T20,
1990/91:T22, 1990/91:T31, 1990/91:T32, 1990/91:T42,
1990/91:T44 yrkande 2, 1990/91:T58 yrkande 3, 1990/91:T60
yrkande 8, 1990/91:T63 yrkande 4, 1990/91:T64 yrkandena 2
och 3, 1990/91:T65 yrkande 1, 1990/91:T303, 1990/91:T306,
1990/91:T312, 1990/91:T317, 1990/91:T320 yrkande 6,
1990/91:T323, 1990/91:T328, 1990/91:T336, 1990/91:T340,
1990/91:T348, 1990/91:T350, 1990/91:T354, 1990/91:T364,
1990/91:T365, 1990/91:T373, 1990/91:T374 och
1990/91:T378,
37. Översyn av vägverkets bolagiserade affärsverksamhet
(mom.56)
Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Verksamhet i" och slutar med "motionsyrkandet
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att vägverkets
bolagiserade verksamhet bör ses över. I den mån det inte är av
starkt allmänt intresse med ett statligt ägande av dessa bolag
bör de säljas. I den mån ett starkt allmänt intresse faktiskt
finns bör verksamheten demokratiseras, dvs. öppnas för insyn och
direkt politisk påverkan under demokratiska former.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande
lydelse:
56. beträffande översyn av vägverkets bolagiserade
affärsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T40 yrkande 31
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
38. Flerårsplaner och fördelningsplaner inom vägväsendet m.m.
(mom.57) -- motiveringen
Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö (alla
m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med "Av
utskottets" och på s. 55 slutar med "planeringsomgång
fastställs" bort utgå.

39. Kringfartsleder (mom.58)
Rolf Clarkson (m), Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten
Andersson i Malmö (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55
börjar   med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Kringfartsleder förbi såväl större städer som mindre orter
ökar enligt utskottets mening effektiviteten i trafikföringen.
De är samtidigt en god miljöinvestering. Säkerheten för främst
oskyddade trafikanter förbättras avsevärt. Det kraftiga buller
som uppkommer i tätorter med reflekterande ljud och i samband
med ständiga accelerationer kan avskärmas och minskas.
Utsläppen minskar därför att fordon som kan framföras i
jämn hastighet förorenar väsentligt mindre än fordon som står
still med motorn i gång eller framförs i ryckig fart. Även
bränsleförbrukningen minskar i allmänhet vid jämn fart. Vägar
med bra kvalitet från trafiksäkerhetssynpunkt och dimensionerade
för aktuell trafikmängd innebär möjlighet till jämn hastighet
för trafiken. Jämn hastighet innebär inte nödvändigtvis hög
hastighet. Vägar som konstant är underdimensionerade och med
många hinder och upprepade hastighetsnedsättningar för ökad
trafiksäkerhet leder till en ojämn trafikrytm. Den ojämna
trafikrytmen leder till mer skadliga utsläpp, ökad
energiförbrukning och störande buller.
Att avstå från att bygga bra vägar i syfte att hindra trafik
skapar ökad irritation och minskad framkomlighet. I praktiken
innebär det att miljön försämras. Till detta kommer ökade
kostnader för transporter, minskad samhällsekonomisk
effektivitet och ökade trafikskador.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Därmed torde syftet med samtliga de
motionsyrkanden som nu är i fråga få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande
lydelse:
58. beträffande kringfartsleder
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T211 yrkande
6, 1990/91:T253 yrkande 12 och 1990/91:T267 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
40. Program för modernisering av det befintliga vägnätet
(mom.59)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55
börjar   med "Vägplaneringsprocessen syftar" och slutar med
"avstyrker detsamma" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att vägverket, vid
sidan av programmet för nybyggnad, bör utarbeta ett
moderniserings- och uppgraderingsprogram för vägar som inte inom
överskådlig tid kan bli föremål för nybyggnad. Inom ramen för
ett sådant program kan t.ex. stigningsfiler anläggas. Det är
också möjligt att genom målning och skyltning även av
vägsträckor utan stigning åstadkomma särskilda omkörningsfiler
på vissa sträckor. Om bilisterna vet att en säker
omkörningsmöjlighet finns inom rimligt avstånd, avvaktar de
flesta detta tillfälle. Säkerhet och framkomlighet kan också
förbättras genom att dubbla filer anläggs vid korsningar.
Programmet bör ha genomförts på riksvägnätet till år 2000.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande
lydelse:
59. beträffande program för modernisering av det
befintliga vägnätet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
41. Södertäljes trafiksystem (mom.60)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar    med "Utskottet hänvisar till vad" och slutar med
"avstyrker motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning om det angelägna i
att utan dröjsmål få till stånd de satsningar på infrastrukturen
i Södertälje kommun som anges i motionen.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande
lydelse:
60. beträffande Södertäljes trafiksystem
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T234 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
42. Rättvis fördelning av väganslagen m.m. (mom.61)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar med "Fördelningen av" och slutar med "härom avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Som motionären framhåller används i dag den absolut största
delen av väganslagen i storstadsområden och andra tätt befolkade
regioner. Detta är enligt utskottets mening oacceptabelt. Det
strider också mot det trafikpolitiska målet om en
tillfredsställande vägstandard i landets alla delar. Utskottet
anser att glesbygden, med nedslitna och trafikfarliga vägar, bör
prioriteras på bekostnad av satsningar i storstadsregionerna.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande
lydelse:
61. beträffande rättvis fördelning av väganslagen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T235 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,
43. Utbyggnad av spårvägen i Norrköping (mom.62)
Viola Claesson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar med "Utskottet hänvisar till den" och slutar med
"avstyrker motionen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är
utomordentligt angeläget att den spårvägsutbyggnad i Norrköping
som motionen avser kommer till stånd snarst möjligt. Ett
särskilt statsbidrag bör därför utgå för ändamålet. Det i
motionen föreslagna bidragsbeloppet, 40 milj.kr., synes väl
avvägt. Regeringen bör snarast förelägga riksdagen förslag om
ett särskilt anslag på detta belopp för utbyggnad av spårvägen i
Norrköping.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 62 bort ha följande
lydelse:
62. beträffande utbyggnad av spårvägen i Norrköping
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T367 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
44. Saltanvändningen på vägarna (mom.63)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar   med "Enligt vad" och slutar med "avstyrks
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt
motionerna talar för att saltningen på vägarna bör minska. Man
bör i stället enligt utskottets mening satsa på bättre
information samt sänkta hastighetsgränser i kombination med ökad
sandning.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion
T412 (mp) yrkande 20 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär
att syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde
få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande
lydelse:
63. beträffande saltanvändningen på vägarna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T412 yrkande 20
samt med anledning av motionerna 1990/91:T341 och
1990/91:T375 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,
45. Användning av dubbdäck (mom.64)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar   med "Vägverket och" och slutar med "utskottet
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Ståldubbar används flitigt i vinterdäck, eftersom de ger
bättre grepp på hala vägar. Dessvärre sliter dubben mycket på
vägbanan och bidrar också till att skapa ett smutsigt väglag.
Lättare dubbtyper finns numera som ger god halkbekämpning utan
att slita lika mycket på vägbanan som ståldubben. De sistnämnda
bör därför nu kunna förbjudas.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion
T412 (mp) yrkande 19 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär
att syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga torde
få anses tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande
lydelse:
64. beträffande användning av dubbdäck
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T412 yrkande 19
samt med anledning av motionerna 1990/91:T342 och 1990/91:T375
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,
46. Vägarbetares säkerhet (mom.68)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57
börjar   med "Enligt vad utskottet erfarit har" och slutar med
"densamma avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
angeläget att åtgärder av det slag som anges i motionen snarast
möjligt vidtas för att öka säkerheten för vägarbetare och annan
personal som deltar i vägarbeten.
Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att
motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 68 bort ha följande
lydelse:
68. beträffande vägarbetares säkerhet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T351 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,
Särskilda yttranden
Särskilda yttranden
1. Principer för byggande av en ny bro över Svinesund
(mom.14)
Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anför:
Behovet av infrastrukturinvesteringar är mycket omfattande. Vi
har för vår del pekat på möjligheten att finansiera en utökning
av dessa investeringar genom att ta i anspråk intäkter från
försäljning av statliga företag. En kompletterande möjlighet är
att utnyttja avgiftsfinansiering, i första hand i form av
avgifter på nya vägar och broar samt avgifter som införs av
miljöskäl i storstäderna. Regeringen föreslår i
tillväxtpropositionen att avgifter skall kunna tas ut även på
befintliga vägar. Vi vill inte utesluta att detta i
undantagsfall kan bli aktuellt. Vi har därför inte velat
motsätta oss förslaget. Vi förbehåller oss emellertid rätten att
pröva frågan från fall till fall och vill understyrka att en rad
hänsyn måste tas vid dessa bedömningar, inte minst situationen
för lokalbefolkningen vid pendling.
2. Principer för byggande av en ny bro över Svinesund
(mom.14)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anför:
För dem som arbetspendlar över Svinesundsbron finns ingen
rimlig alternativ väg. Vi förutsätter att en skyldighet att
betala avgift för att nyttja den befintliga och den nya bron
inte kommer att omfatta dessa pendlare.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionerna2
Proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt2
Proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) bilaga 83
Motionerna4
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87
Näringspolitik för tillväxt4
Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:90 En god
livsmiljö7
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
19917
Vissa motioner och motionsyrkanden om flerårsplaner och
fördelningsplaner m.m.16
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87
Näringspolitik för tillväxt16
Motioner framlagda under den allmänna motionstiden i januari
199117
Utskottet25
1 Inledning25
2 Vägnätet25
3 Målen för vägpolitiken25
4 Investeringsplanering26
5 Vägväsendets finansiering33
5.1 Finansiering vid sidan av statsbudgeten33
5.2 Anslagsfrågor m.m.38
5.2.1 B 1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter m.m.38
5.2.2 B 2. Drift och underhåll av statliga vägar38
5.2.3 B 3. Byggande av riksvägar40
5.2.4 B 4. Byggande av länstrafikanläggningar43
5.2.5 B 5. Bidrag till drift och underhåll av
statskommunvägar m.m.46
5.2.6 B 6. Bidrag till drift och byggande av enskilda
vägar47
5.2.7 B 7. Vägverket: Särskilda bärighetshöjande
åtgärder48
6 Vägverkets organisation50
7 Motioner om flerårsplaner och fördelningsplaner m.m.54
8 Övriga frågor56
Hemställan58
Reservationer66
Särskilda yttranden94