I detta betänkande behandlas i proposition 1990/91:100
(budgetpropositionen) bilaga 8, avsnittet F. Luftfart framförda
förslag om luftfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993
och om vissa anslag för budgetåret 1991/92 jämte förslag i
motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år.
I budgetpropositionen har föreslagits viss medelsanvisning
under anslaget Beredskap för civil luftfart för nästa budgetår.
Såsom förutskickas i budgetpropositionen återkommer emellertid
regeringen i den till försvarsutskottet hänvisade proposition
1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret under
budgetåret 1991/92 (s. 26--27) med slutligt förslag till
medelsanvisning under anslaget. Anslaget behandlas därför inte i
detta betänkande.
De förslag i budgetpropositionen som behandlas i betänkandet
avser inriktningen av luftfartsverkets verksamhet under perioden
1991--1993, resultat-, pris- och servicemål för verkets
verksamhet under perioden, verkets investeringar under perioden
samt viss ersättning till verket för tull- och
passkontrollsystemet vid Malmö--Sturup flygplats. Vidare
föreslår regeringen medelsanvisningar för nästa budgetår under
anslagen till bidrag till kommunala flygplatser m.m. och till
civil trafikflygarutbildning. Regeringen föreslår inte längre
någon medelsanvisning till ersättning för särskilda rabatter vid
flygtrafik på Gotland men pekar på att länsstyrelsen på Gotland
har vissa möjligheter att stödja utvecklingsprojekt inom
transportområdet.
Trafikutskottet tillstyrker regeringens förslag.
Med anledning av förslag i en s-motion och en m-motion
föreslår utskottet ett tillkännagivande om att
luftfartsinspektionen bör skiljas från luftfartsverket och
inrättas som en särskild myndighet. Utskottet föreslår att
motionsförslagen i övrigt skall avslås eller lämnas utan vidare
åtgärd av riksdagen -- i de flesta fallen med hänsyn till att i
motionsförslagen upptagna frågor nyligen har varit under
övervägande eller har uppmärksammats i utredningssammanhang
eller har aktualiserats hos luftfartsverket eller hos
regeringen.
Vid betänkandet har fogats elva reservationer. De frågor som
reservationerna avser samt de partigrupper som har avgett
reservationerna framgår översiktligt i avsnittet 8. Hemställan i
utskottets yttrande (s. 33--35).
Vidare har vid betänkandet fogats sju särskilda yttranden,
nämligen
av v-ledamoten om LFVs myndighetsuppgifter av trafikal
karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar (1),
av c-ledamöterna om inriktning mot minskning av luftfarten
(2),
av mp-ledamoten om luftfartsavgifter för trafik på Gotland
(3),
av m-ledamöterna om luftfartsverkets investeringar, såvitt
berör soliditetsmål (4),
av m- och fp-ledamöterna om anläggande av en tredje
landningsbana på Arlanda (5),
av mp-ledamoten om flygplats för Värmland (6) samt
av fp-ledamöterna om anläggande/utbyggnad av vissa
flygplatser m.m., såvitt avser flygplats för "Fyrstad" (7).
I anslutning till att utskottet senare under innevarande
riksmöte skall behandla vissa förslag propositionerna
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt och 1990/91:90 om en
god livsmiljö kommer utskottet att behandla förslag, som
framförts i motioner under den allmänna motionstiden i år, om
ökad konkurrens inom flyget och om huvudmannaskapet för
flygplatser resp. om flyget och miljön.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8
(kommunikationsdepartementet) i avsnitt F. Luftfart,
luftfartsverkets verksamhet m.m. under perioden 1991--1993 (s.
99--109),
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts
om inriktningen av luftfartsverkets verksamhet under perioden
1991--1993 (s. 99--105),
2. att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och
servicemål för luftfartsverkets verksamhet som har förordats i
propositionen för perioden 1991--1993 (s. 99--105),
3. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts
om luftfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån (s.
99--105),
4. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts
om ersättning till luftfartsverket för tull- och
passkontrollsystemet vid Sturup (s. 99--105).
5. att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
48500000 kr. (punkt F1., s. 106),
6. att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
14560000 kr. (punkt F2., s. 106--107),
7. att riksdagen till Civil trafikflygarutbildning för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
25400000 kr. (punkt F3., s. 107--108).
Vidare föreslår regeringen under rubriken F. Ersättning för
särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland (s. 108--109) att
riksdagen tar del av vad i propositionen har anförts rörande
regionalpolitiskt stöd till flygtrafik på Gotland.
Motionerna
1990/91:T204 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens ansvar för byggande av en ny
trafikflygplats.
1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
19. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om luftfartspolitiken.
1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen till stöd för flygtrafiken till Gotland
anvisar 14500000 kr.
1990/91:T218 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A428 anförts om stöd till Hultsfreds
flygplats.
1990/91:T225 av Viola Claesson och Jan Strömdahl (v) vari
yrkas 2. att riksdagen beslutar att inga
kapacitetshöjande utbyggnader av flygplatser sker inom de
snabbtågsförsörjda delarna av landet.
1990/91:T226 av Berit Löfstedt och Maj-Inger Klingvall (båda
s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för
offensiva och framtidsinriktade infrastrukturstärkande insatser
i Östergötland.
1990/91:T228 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas
(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av
infrastruktursatsningar på kommunikationsområdet i Norrbottens
län.
1990/91:T231 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
6. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om
obligatoriska miljökonsekvensanalyser inbegripande bl.a. en
alternativ järnvägsutbyggnad vid alla större väg- och
flygplatsinvesteringar.
1990/91:T236 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (båda mp) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att reguljärt flyg till och från Värmland avvecklas.
1990/91:T237 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av fortsatt statligt stöd till
flygverksamheten vid Svegs flygplats.
1990/91:T239 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en flygplats i Gunnarn för
reguljär trafik.
1990/91:T240 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (båda mp) vari
yrkas
4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Dalarnas flygplatser.
1990/91:T245 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motion 1990/91:A504 anförts om att regeringen skall
klargöra behovet av ytterligare kapacitet för flygtrafiken i
Stockholmsregionen.
1990/91:T247 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp)
vari yrkas
1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motion 1990/91:A474 anförts om betydelsen för
Älvsborgs län av allsidigt utvecklade kommunikationer och de
redovisade finansieringsmöjligheterna för att uppnå det.
1990/91:T248 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen noggrant bör följa
utvecklingen av Stockholms flygplatsfråga Arlanda/Bromma och ta
ett ökat ansvar för utvecklingen för dessa båda samverkande
statliga flygplatser.
1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
16. att riksdagen av miljöpolitiska skäl beslutar att inga
ytterligare miljardinvesteringar vid Arlanda och Landvetter, som
syftar till att främja fortsatt expansion av den inrikes och
utrikes flygtrafiken, skall medges,
17. att riksdagen beslutar att inga nya trafikflygplatser
skall få byggas i Syd- och Mellansverige om de planerats för att
underlätta ett ökat trafikutbud.
1990/91:T252 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen 1990/91:A766 anförts om att Bromma flygplats bör
bevaras.
1990/91:T260 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stödet till flygtrafik mellan
Gotland och fastlandet skall kvarstå oförändrat.
1990/91:T262 av Carl Frick och Eva Goës (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av sänkta landningsavgifter
för flyget till Gotland,
5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om indragningen av flygtrafikstöd
och transportstöd.
1990/91:T265 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari yrkas
(delvis) att riksdagen begär att regeringen i kommande
propositioner avseende anslag för infrastrukturen prioriterar
satsningar inom Mälardalen.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A497.
1990/91:T640 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (båda v) vari
yrkas 2. (delvis) att riksdagen beslutar att avslå
regeringens förslag att minska stödet till Gotlands
kommunikationer med 20500000 kr.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:N448.
1990/91:T645 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
3. att riksdagen till stöd till flygtrafiken till Gotland
anvisar 14500000 kr.
1990/91:T701 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte investera i en tredje
startbana på Arlanda liksom i motsvarande regionala
flygplatsutbyggnader,
7. att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser m.m.
för budgetåret 1991/92 anslår 8560000000 kr. och att
anslaget används i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att den allmänna inriktning av
luftfartens utveckling som förordats i motionen också skall vara
den inriktning som luftfartsverket skall ta in i sin treårsplan.
1990/91:T702 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behov av stöd till Hultsfreds flygplats.
1990/91:T703 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att luftfartsverket får i uppdrag att
utreda möjligheterna och villkoren för flygförbindelser med
Jokkmokk och Tornedalen.
1990/91:T704 av Lars Norberg och Kjell Dahlström (båda mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att länsstyrelsen i Östergötlands län och luftfartsverket
omedelbart bör upphöra med planeringen av en ny flygplats i
Östergötland.
1990/91:T705 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ekonomiskt stöd till Hultsfreds flygplats.
1990/91:T706 av Anders Castberger (fp) och Stig Bertilsson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten och betydelsen för den
regionala utvecklingen av ett kapacitetsstarkt reguljärt
flygsystem för Fyrstads-regionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den stora betydelsen från
miljösynpunkt av att ersätta nuvarande provisorium med en
permanent flygplats,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen skyndsamt överväger och
till riksdagen framlägger förslag med hänsyn till
flygplatsutredningens hemställan beträffande statens engagemang
i flygplatsägandet och möjligheterna till nya och alternativa
finansieringsformer.
1990/91:T707 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär utredning i syfte att
åstadkomma ett avskiljande av myndighetsfunktionen inkl.
flygsäkerhetstjänsten i luftfartsverket från den rörelsedrivande
delen i enlighet med vad som i motionen anförts och att därvid
den rörelsedrivande delen av verket skall ombildas till
aktiebolag,
3. att riksdagen begär förslag till särskilt
finansieringsbolag för luftfartsverket,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
separation av luftfartsinspektionen från luftfartsverket,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att tredje banan på Arlanda omgående bör påbörjas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till käna vad
i motionen anförts om avgiftssättningen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om luftfartsverkets möjligheter att
finansiera investeringar,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att affärsdrivande verksamhet vid flygplats bör ske på samma
villkor som gäller för affärsföretag och att kommersiella
satsningar skall finansieras på den öppna lånemarknaden,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att avgiften för luftvärdighetsbevis i samband med besiktning av
privatflygplan bör vara relaterad till den verkliga kostnaden,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Bromma flygplats bör vara kvar som en med Arlanda
samverkande flygplats.
1990/91:T708 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överväga en delning av
luftfartsverket med avseende på att skilja på affärsverksamhet
och myndighetsutövning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om effektiv kontroll av flygverksamheten,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överväga sanktioner för de
flygbolag och/eller ansvariga befäl som bryter mot anvisade
flygrutter.
1990/91:T709 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om statens särskilda ansvar för Svegs
flygplats.
1990/91:T711 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)
vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så
att Hultsfreds flygplats kan få del av det regionalpolitiska
stöd som utgår till vissa kommunala flygplatser under littera
F2. i budgetpropositionen,
2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i
denna del beslutar att till flygtrafiken till Gotland anvisa
14500000 kr.
Gällande riktlinjer för flygplatsorganisationen, m.m.
Övergripande riktlinjer och grundläggande bestämmelser
Riksdagen godkände år 1982 riktlinjer för den statliga
luftfartspolitiken (prop. 1981/82:98, bet. TU 28, rskr. 339).
Genom 1988 års trafikpolitiska beslut i vad beslutet avser
Luftfart (prop. 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet
s.294--330, bet. TU22, rskr. 249) -- i fortsättningen
benämnt enbart 1988 års trafikpolitiska beslut -- kompletterades
dessa riktlinjer.
Utgångspunkt för statens handlande på luftfartens område
skall -- liksom när det gäller andra trafikgrenar -- vara det
ursprungligen år 1979 formulerade och år 1988 kompletterade,
övergripande målet för samhällets trafikpolitik "att erbjuda
medborgarna och näringslivet i landets olika delar en
tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till
lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader".
Av kravet på att en samhällsekonomisk grundsyn skall vara
vägledande för handlandet har följt att luftfartspolitiken så
långt möjligt skall utformas så att den bidrar till ett
effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet och därmed
till måluppfyllelse inom olika samhällssektorer. De
samhällsekonomiska övervägandena skall samtidigt utgå från att
affärsverk och enskilda transportföretag i princip skall vara
effektiva enligt företagsekonomiska kriterier. En strävan skall
vara att en marginalkostnadsanpassad prissättning så långt
möjligt skall tillämpas, såväl av flygföretagen som svarar för
flygtrafiken som av luftfartsverket som svarar för basservice
för flygtrafiken. I 1988 års trafikpolitiska beslut preciserades
det övergripande målet för trafikpolitiken bl.a. på det sättet
att transportsystemet skall utvecklas i miljövänlig riktning.
Grundläggande bestämmelser om luftfarten har meddelats i
luftfartslagen (1957:297). Närmare bestämmelser har bl.a.
meddelats i luftfartsförordningen (1986:171).
Utformningen av våra bestämmelser om luftfarten har i stor
utsträckning baserats på internationella åtaganden som Sverige
har gjort genom tillträde till olika konventioner på luftfartens
område.
Gällande riktlinjer beträffande huvudmannaskapet för
flygplatser för civil luftfart
Enligt riktlinjer för luftfartsverkets verksamhet och
organisation som riksdagen godkände år 1967 (prop. 1967:57
s.43, bet. SU107, rskr. 267) skall luftfartsverket (LFV)
driva och förvalta statliga flygplatser för linjefart (i prop.
1967:57 kallade primärflygplatser). Även landsting, kommuner
eller enskilda intressenter skall enligt dessa riktlinjer kunna
anlägga, driva och förvalta flygplatser för linjefart (i
propositionen kallade sekundärflygplatser). Andra flygplatser än
sådana med linjefart bör enligt riktlinjerna även i
fortsättningen vara en angelägenhet för landsting, kommun eller
enskild intressent.
I 1982 års luftfartspolitiska beslut fastslogs att de
flygplatser som huvudsakligen betjänar allmänflyget inte heller
i fortsättningen bör vara en statlig angelägenhet utan en
angelägenhet för kommun, landsting eller enskild intressent
(prop. 1981/82:98 s.33--34).
I 1988 års trafikpolitiska beslut uttalades att det i princip
inte fanns någon anledning att ändra på den sålunda beslutade
ordningen för fördelning av ansvaret för flygplatser i vårt
land. Emellertid förutskickades överväganden om nya
organisationsformer för huvudmannaskap för flygplatser m.m. Med
stöd av bemyndigande av regeringen i mars 1989 tillkallade
kommunikationsministern därefter flygplatsutredningen (K
1989:01) med uppdrag att utreda frågor om former och principer
för huvudmannaskapet för flygplatser vilka ingår i
inrikesflygets primärnät. Utredningen avgav i juni 1990 sitt
betänkande (SOU 1990:55) Flygplats 2000 -- De svenska
flygplatserna i framtiden. En kortfattad redogörelse för
förslagen i betänkandet lämnas i det följande (s. 11--12).
Regeringens ställningstaganden till flygplatsutredningens
förslag i huvuddrag framläggs i proposition 1990/91:87 om
näringspolitik för tillväxt, vilken utskottet som redan nämnts
kommer att behandla senare under riksmötet.
Antalet flygplatser
Vid utgången av år 1989 fanns 213 av LFV registrerade
flygplatser för civil och militär luftfart. Av flygplatserna var
56 trafikflygplatser, dvs. de kan användas under s.k.
instrumentväderförhållanden.
På 42 av trafikflygplatserna bedrevs linjefart. LFV
förvaltade 14 statliga flygplatser för civil luftfart och drev
flygstationer för sådan luftfart på fem militära
flottiljflygplatser. Kommuner ägde 12 flygplatser och drev
flygstationer på tio militära flygplatser/övningsfält. Ett
enskilt företag ägde en trafikflygplats med linjefart
(Linköping-Saab flygplats).
I 1988 års trafikpolitiska beslut definierades när det gäller
flygtrafikförsörjningen ett primärnät, nämligen det
trafiknät som Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg
AB trafikerade i egen regi eller genom entreprenör med undantag
för "det inre Norrlandsnätet".
Vid tiden för 1988 års beslut bedrev -- med
Stockholm--Arlanda flygplats som "nav"-- SAS trafik på
flyglinjer till Malmö, Göteborg samt Luleå--Kiruna. Linjeflyg
bedrev med samma "nav" trafik på flyglinjer till Skellefteå,
Umeå, Örnsköldsvik, Kramfors, Sundsvall, Östersund, Borlänge,
Karlstad, Trollhättan, Jönköping, Halmstad, Ängelholm, Växjö,
Kristianstad, Ronneby, Kalmar och Visby. Det "inre
Norrlandsnätet" omfattade trafik som Swedair AB bedrev på linjen
Kiruna--Luleå för SAS räkning samt mellan Luleå, Skellefteå,
Umeå, Sundsvall och Östersund för Linjeflygs räkning.
Flygplatserna/flygstationerna för Borlänge (Dala Airport),
Kramfors, Kristianstad (Everöd), Trollhättan (Malöga) och Växjö
hade och har kommunala huvudmän. Bansystemen i Borlänge,
Kramfors och Kristianstad var och är militära. Flygplatserna och
flygstationerna för de övriga orterna drevs och drivs av
luftfartsverket. De av verket drivna Stockholm--Bromma och
Norrköpings flygplatser ingick år 1988 inte i primärnätet.
Som sekundärflyg har definierats trafik med flygplan med
en högsta tillåten startvikt på 15 ton (högsta tillåtna
startvikt för flygplan av typen SAAB-340 är ca 12,5 ton).
Luftfartsverkets uppgifter och organisation samt styrningen av
verket
Luftfartsverket har enligt verkets instruktion (1988:78) hand
om frågor som rör den civila luftfarten. Verkets huvuduppgifter
är att (1) främja utvecklingen av den civila luftfarten, (2)
driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart, (3)
utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, (4)
svara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart
samt (5) ombesörja beredskapsplanläggning för civila
flygtransporter.
Luftfartsverket och de företag där staten genom verket
direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande bildar
tillsammans en affärsverkskoncern.
Luftfartsverkets nuvarande organisation grundar sig på beslut
av riksdagen år 1984 (prop. 1984/85:25 bil. 4, bet. TU7, rskr.
98). I organisationen har myndighetsfunktioner och
rörelsedrivande funktioner avgränsats från varandra.
Myndighetsfunktionerna omfattar i huvudsak två
ärendegrupper, nämligen dels myndighetsfrågor av trafikal
karaktär, dvs. i huvudsak frågor om transportreglering,
transportförsörjning och transportplanering, som har handlagts
inom transport- och planeringsavdelningen, dels
flygsäkerhetsfrågor som har handlagts inom
luftfartsinspektionen. Per den 1 november 1990 lades till
transport- och planeringsavdelningen vissa ytterligare
myndighetsuppgifter och avdelningens benämning ändrades till
luftfartspolitiska avdelningen.
De rörelsedrivande verksamheterna omfattar driften av de 14
statliga flygplatserna för civil reguljär trafik,
flygstationerna för sådan trafik på fem militära flygplatser
samt ett 30-tal flygtrafiktjänstenheter för den civila och
militära luftfarten m.m.
För sina på flygtrafiken inriktade tjänster tar LFV ut
följande slag av avgifter, nämligen (1) landningsavgifter, (2)
passageraravgifter, (3) avgifter enligt tvådelad tariff -- som
består av en fast årsavgift och en rörlig trafikberoende avgift
och som avser i huvudsak SAS och Linjeflygs inrikes
passagerartrafik -- (4) undervägsavgifter, (5)
stationstjänstavgifter samt (6) hangar- och
parkeringsavgifter. Intäkterna av nu nämnda avgifter utgör LFVs
trafikintäkter.
Vid sidan av trafikintäkterna har LFV kommersiella intäkter.
Förutom den på ledningen av flygtrafiken m.m. inriktade
verksamheten driver nämligen LFV en rent kommersiell verksamhet
genom uthyrning av lokaler och utarrendering av mark,
upplåtelser av bilparkeringsplatser, flygtrafiktjänst åt
flygföretag m.m. Denna verksamhet inbringar
bilparkeringsavgifter, lokalhyror m.m.
Statsmakternas styrning av LFV skall enligt beslut av
riksdagen år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8 och prop.
1984/85:139, bet. TU26, rskr. 333) ske genom att statsmakterna
på grundval av rullande treårsplaner från verket skall fatta
beslut om inriktningen och omfattningen av LFVs verksamhet och
investeringar under de närmast följande tre verksamhetsåren.
Styrningen av verket skall vidare ske i högre grad genom att mål
för avkastning, service, produktivitet, prissättning och
soliditet samt strategier för verkets agerande på olika områden
fastläggs än genom styrning av medlen för att nå olika mål.
Härvid skall riksdagen ta ställning till de övergripande
frågorna och ange den huvudsakliga inriktningen av verksamheten.
Genom nämnda riksdagsbeslut år 1985 och genom riksdagsbeslut år
1987 (prop. 1986/87:100 bil.8, bet. TU25, rskr. 303) har LFV
fått vidgade befogenheter att besluta om investeringar och att
välja finansieringsform. LFV får sålunda besluta om
investeringar vilkas totalkostnad understiger 50 milj.kr. Samma
begränsning gäller för finansieringsavtal som verket kan träffa
med kommunala eller enskilda intressenter för särskilda
investeringsobjekt. Några ramar föreskrivs inte längre för
verket beträffande upplåning i riksgäldskontoret, leasing och
utnyttjande av rörelsemedel.
Från och med år 1991 har LFVs verksamhetsår ändrats till att
omfatta kalenderår från att tidigare ha omfattat tidsperioden
den 1 juli--den 30 juni påföljande år. Det sista verksamhetsåret
före ändringen förlängdes så att det omfattade tiden den 1 juli
1989--den 31 december 1990.
Resultatutjämning mellan flygplatser
De statliga civila flygplatserna (varmed också avses de
statliga flygstationerna för civil luftfart på militära
flygplatser) är kostnads- och intäktsmässigt integrerade i ett
sammanhållet system. De avgifter som fastställs för nyttjandet
av de olika flygplatserna har sålunda baserats på den samlade
kostnaden för driften av de flygplatser som staten har. Detta
innebär att lönsamma flygplatser lämnar bidrag till olönsamma
flygplatser och att sålunda en resultatutjämning sker mellan
flygplatserna.
Tidsbegränsad resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser
1988 års trafikpolitiska beslut innebar bl.a. att ett
tidsbegränsat system för resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser infördes. Enligt detta system får
kommunala flygplatser, som uppnår en trafikvolym i intervallet
100000--200000 passagerare per år i inrikes linjefart, ett
resultatutjämningsbidrag från LFV. Bidraget uppgår till 30
milj.kr., som fördelas till de kommunala flygplatserna över en
femårsperiod i direkt proportion till redovisad trafikvolym.
Bidraget avtrappas successivt från 8 milj.kr. budgetåret 1988/89
till 4 milj.kr. budgetåret 1992/93.
Flygplatsutredningens förslag
Flygplatsutredningen delar i sitt ovannämnda betänkande (SOU
1990:55) in de svenska flygplatserna med linjetrafik i ett
stomnät, till vilket utredningen hänför de flygplatser
(varmed här även avses statliga och kommunala flygstationer på
militära flygfält) som år 1988 var flygplatser i primärnätet
jämte Norrköpings flygplats -- dvs. 18 statliga och fem
kommunala flygplatser -- och i ett regionalt nät, till
vilket utredningen hänför övriga flygplatser med linjetrafik.
En flygplats skall av regeringen kunna hänföras till stomnätet,
när den har en trafikvolym på minst 100000 passagerare per år
i inrikes linjefart och är samhällsekonomiskt lönsam eller när
inordning i stomnätet bör ske av regionalpolitiska skäl.
Av flygplatserna i stomnätet betraktas Stockholm--Arlanda,
Göteborg--Landvetter, Malmö--Sturup samt Luleå flygplatser som
nationellt strategiska flygplatser. De bör enligt utredningen
även fortsättningsvis ägas helt och drivas av staten. En
bolagisering av dessa flygplatser bör enligt utredningen
övervägas.
För övriga flygplatser i stomnätet -- 14 statliga och fem
kommunala -- föreslår utredningen ett mellan staten, kommuner
och andra intressenter delat deltagande i ägande och drift.
Delägda fastighetsbolag föreslås bli ägare av flygplatserna
(flygstationerna på de militära flygfälten). Utredningen räknar
som troligt att staten kommer att vara majoritetsägare i
fastighetsbolagen på de nuvarande statliga flygplatserna och
kommuner i fastighetsbolagen på de nuvarande kommunala
flygplatserna.
För driften av flygplatserna föreslås delägda driftbolag
svara. Staten beräknas vara majoritetsägare i driftbolagen på de
14 statliga flygplatserna och kunna bli delägare i driftbolag på
de kommunala flygplatserna.
Flygvapnet förutsätts även i fortsättningen vara huvudman
för landningsbanor m.m. på de militära flygplatser som har
upplåtits för civil luftfart. Fastighetsbolagen på flygplatserna
föreslås överta luftfartsverkets avtal med flygvapnet angående
de militära flygfälten.
Utredningen föreslår att ett helstatligt centralt
förvaltningsbolag skall bildas för förvaltningen av statens
aktier i flygplatsbolagen. Luftfartsverket föreslås förvalta
aktierna i förvaltningsbolaget.
Utredningen föreslår att bonus skall utbetalas under en
övergångstid till alla flygplatser i stomnätet, från vilka
passagerare tillförs Arlanda -- utom till de tre "nationellt
strategiska" Landvetters, Sturups och Luleå flygplatser.
Flygtrafiken på det regionala nätet bör enligt utredningen
betraktas som kollektivtrafik och därigenom kunna komma i
åtnjutande av stöd från sjätte huvudtitelns anslag Byggande av
länstrafikanläggningar (det s.k. LTA-anslaget).
Översyn av affärsverken inom kommunikationsdepartementets
område
Under våren 1990 påbörjades inom regeringskansliet ett arbete
med att se över styrningen av affärsverken inom
kommunikationsdepartementets område, dvs. bl.a. luftfartsverket.
Översynen innefattar frågor om redovisning, ekonomisk styrning,
treårsplaner samt hur verkens redovisning av det
regionalpolitiska och sociala ansvaret skall utformas. Arbetet
skall bl.a. utmynna i en precisering av formerna för den
ägarmässiga resultatuppföljningen inom regeringskansliet.
Utskottet
I utskottets yttrande behandlas propositions- och
motionsförslagen i följande huvudavsnitt, nämligen Ändring av
organisationen för luftfartsverkets (LFVs) myndighetsfunktioner
och rörelsedrivande funktioner, m.m., Inriktningen av LFVs
verksamhet under perioden 1991--1993, Resultat-, pris- och
servicemål för LFVs verksamhet för perioden 1991--1993, LFVs
investeringar under perioden 1991--1993, Utbyggnad av
flygplatser, Finansiering av LFVs investeringar samt Vissa
anslagsfrågor m.m. I avsnittet Vissa anslagsfrågor m.m.
behandlas förslagen om ersättning till LFV för tull- och
passkontrollsystemet vid Sturup, om anslag till bidrag till
kommunala flygplatser och till civil trafikflygarutbildning samt
om ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland.
Utskottets ställningstaganden till propositions- och
motionsförslagen ställs samman i huvudavsnittet Hemställan.
Som nämnts i ett inledande avsnitt i betänkandet kommer
utskottet senare under riksmötet -- i samband med behandlingen
av vissa förslag i propositionerna 1990/91:87 om näringspolitik
för tillväxt och 1990/91:90 om en god livsmiljö -- att behandla
förslag som har framförts i motioner under den allmänna
motionstiden i år om ökad konkurrens inom flyget och om
huvudmannaskapet för flygplatser resp. om flyget och miljön.
1 Ändring av organisationen av luftfartsverkets (LFVs)
myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner, m.m.
LFVs myndighetsfunktioner omfattar, som redovisats i
inledningen till betänkandet, i huvudsak två ärendegrupper,
nämligen dels myndighetsfrågor av trafikal karaktär, dvs. i
huvudsak frågor om transportreglering, transportförsörjning och
transportplanering, dels flygsäkerhetsfrågor. Dessa frågor
handläggs vid LFVs huvudkontor inom luftfartspolitiska
avdelningen resp. luftfartsinspektionen. Luftfartsinspektionen
har också en distriktsorganisation.
1.1 Motionsförslag
I motion T707 (m) framförs två förslag om LFVs organisation. I
yrkande 1 begärs en utredning som bör syfta till att
myndighetsfunktionen i LFV inkl. flygsäkerhetstjänsten skall
avskiljas från den rörelsedrivande funktionen i verket och den
sistnämnda ombildas till aktiebolag. Vid en sådan uppdelning av
LFV kan enligt motionärerna kommuner, landsting och näringsliv
bilda aktiebolag som tar över huvudmannaskapet för de statliga
flygplatserna. I yrkande 5 i motionen begärs att
luftfartsinspektionen skall skiljas från luftfartsverket och bli
en särskild myndighet.
I motion T211 (m) begärs i del av yrkande 19 att den
kommersiella verksamheten vid LFV skall skiljas från
myndighetsutövningen.
I motion T708 (s) -- vari framförs olika förslag beträffande
Arlanda flygplats -- begärs i yrkande 16 att man skall överväga
en uppdelning av LFV på dels ett affärsverk för verkets
nuvarande affärsverksverksamhet, dels en ny luftfartsinspektion
för verkets myndighetsuppgifter.
1.2 Utskottets ställningstaganden
Utskottet har tidigare vid behandlingen av motionsförslag om
att myndighetsfunktionerna inom LFV skall avskiljas från de
rörelsedrivande framhållit följande (senast i betänkande
1989/90:TU25 (s.27--28).
Genom den år 1984 beslutade organisationen för LFV (för vilken
utskottet har redogjort i det föregående) har det skapats en
klarare avgränsning mellan verkets myndighetsfunktioner och
rörelsedrivande funktioner.
Det bör vara till fördel för luftfarten att
myndighetsfunktionerna på luftfartsområdet samt flygplats- och
flygtrafikledningsfunktionerna hålls samman i ett verk.
På grund av att samhälleliga krav ställs på LFV och
affärsverksformen medger anpassning till ändrade förhållanden --
i likhet med bolagsformen -- är affärsverksformen lämplig för
LFV.
Detta kan nu kompletteras med att den per den 1 november
1990 ändrade organisationen vid LFVs huvudkontor -- varigenom
till den tidigare transport- och planeringsavdelningen har lagts
ytterligare myndighetsuppgifter samtidigt som benämningen har
ändrats till luftfartspolitiska avdelningen -- innebär att
gränsdragningen mellan LFVs rörelsedrivande funktioner och
myndighetsfunktioner ytterligare har markerats. Vidare finns det
anledning att understryka att det är till fördel för
myndighetsfunktionerna att i resursavseende kunna repliera på de
rörelsedrivande funktionerna. Under hand har företrädare för
luftfartsinspektionen pekat på detta.
Några olägenheter med ett sammanhållet verk för ansvar och
utveckling av luftfarten som överväger de fördelar som är
förenade med nuvarande organisation finns enligt utskottets
mening inte. Man kan inte säga att den nuvarande
organisationsformen har varit till hinder för utvecklingen av
luftfarten i säkerhetsavseende m.m.
Passagerarflygets expansion har emellertid medfört en
successiv ökning av den rörelsedrivande verksamheten inom LFV --
såväl av verkets s.k. systemtjänster, dvs. sådana tjänster som
är en nödvändig och obligatorisk förutsättning för att en
flygtransport skall komma till stånd, som av verkets rent
kommersiella tjänster (parkeringstjänst, lokaluthyrning m.m.).
Allteftersom har LFV också utvidgat sitt tjänsteutbud till nya
områden. Som exempel härpå kan nämnas att LFV i konkurrens med
flygföretag numera åtar sig s.k. handling på flygplatserna.
I propositionen 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt
konstaterar också regeringen (s. 129) dels att affärsverken
arbetar på marknader där inslagen av konkurrens blir allt
större, dels att en internationalisering sker av de nationella
marknader där affärsverken bedriver sin verksamhet. Enligt
regeringen kräver detta utveckling och förnyelse av
affärsverken. Statens affärsverksamhet bör, anför regeringen,
ges en sådan organisationsform att ägarrollen kan utövas
ändamålsenligt och effektivt. De regelverk som i dag gäller för
redovisning och styrningen av affärsverken är, anför regeringen
vidare, i många fall otidsenliga och dåligt anpassade till
dagens affärsverksamhet, något som enligt regeringen i särskilt
hög grad gäller för de affärsverk som är utsatta för konkurrens.
Mot bl.a. denna bakgrund förordar regeringen att den pågående
översynen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets
område skall inriktas på att de affärsverk som arbetar i
konkurrens skall omvandlas till aktiebolag.
Regeringen anför vidare i propositionen (s. 197) att statens
ansvar för den nationella infrastrukturen även medger delägande
av andra intressenter i nuvarande statliga flygplatser och att
bolagisering av LFVs flygplatser kan övervägas som ett sätt att
bredda inflytande och ansvar och öka effektiviteten i
flygplatssystemet.
Frågan om LFVs framtida organisation har sålunda aktualiserats
både av regeringen och i motioner. Enligt utskottets mening har
utvecklingen också lett till att man måste överväga hur den
rörelsedrivande och kommersiella verksamhet som LFV bedriver,
arbetet med normer för och tillsyn av luftfarten i
säkerhetsavseende samt arbetet med transportreglering och
andra myndighetsuppgifter av trafikal karaktär bör vara
organiserade i framtiden.
Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för att man skiljer
luftfartsinspektionen från LFV och inrättar
luftfartsinspektionen som en särskild myndighet. Detta föreslås
också i motion T707 (m) yrkande 5 och kan sägas vara en del av
vad som föreslås i motion T708 (s) yrkande 16. Regeringen bör
redan under nästa budgetår återkomma till riksdagen med närmare
förslag i denna fråga. Ett avskiljande av luftfartsinspektionen
från LFV nu hindrar inte att man i ett längre perspektiv kan
tänka sig att i ett och samma verk sammanföra
luftfartsinspektionen med annat organ som arbetar med normer för
och har tillsyn över personal och materiel i säkerhetsavseende
på trafikområdet. Vad utskottet sålunda har anfört om inrättande
av luftfartsinspektionen som en särskild myndighet bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen förordar i proposition 1990/91:87 att den pågående
översynen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets
område när det gäller LFV i första hand skall inriktas mot att
uppnå större jämförbarhet mellan verk och aktiebolag (s. 135)
samt att LFV skall komplettera flygplatsutredningens förslag och
återkomma till regeringen med en samlad redovisning av förslag
till organisation och huvudmannaskap för flygplatser i
primärnätet med en genomförandeplan att föreläggas riksdagen.
Utskottet förutsätter att i dessa sammanhang frågorna om
organisationen av LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär
och av LFVs rörelsedrivande och kommersiella delar, vilka frågor
tas upp i de övriga här aktuella motionsförslagen, kommer att
övervägas. Utskottet är inte berett att nu ha en bestämd mening
om vad som bör bli resultatet av sådana överväganden men vill
framhålla att det är angeläget att överväganden kommer till
stånd.
Mot bakgrund av det anförda bör motionsförslagen i nu nämnda
frågor kunna lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.
2 Inriktningen av LFVs verksamhet under perioden 1991--1993
2.1 Förslag i budgetpropositionen
LFV anför i treårsplanen för perioden 1991--1993 att verkets
verksamhetsinriktning ligger fast vilket innebär att verket
skall ta sikte på att stärka flygtransportsektorns
konkurrensförmåga. Förutom en stor följsamhet i tjänsteutbudet
till förändrade behov eller möjligheter skall flygbolagen kunna
erbjudas förutsättningar för hög regularitet, korta markuppehåll
och smidig trafikavveckling utan att detta sker på bekostnad av
flygsäkerheten eller miljön.
Föredragande departementschefen godtar den av LFV föreslagna
allmänna inriktningen av verksamheten. Departementschefen
framhåller att LFVs verksamhet utformas i nära samarbete med
flygbolag, kommuner och andra berörda intressenter i fråga om
såväl inriktningen som omfattningen av service- och
investeringsåtgärder.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna
vad departementschefen sålunda har anfört om inriktningen av
LFVs verksamhet under treårsperioden.
2.2 Inriktning mot minskning av luftfarten av miljöhänsyn
I motion T701 (mp) yrkande 11 föreslås av miljöhänsyn att
luftfarten skall minskas och att detta skall vara den inriktning
som LFV skall ha för sin verksamhet. Enligt motionärerna är
inrikes flygtrafik motiverad endast på de verkligt långa
sträckorna, särskilt i glesbefolkade delar av vårt land, där
underlag för en effektiv järnvägstrafik saknas.
I betänkande 1989/90:TU25 (s. 30) avstyrkte utskottet ett
likartat yrkande. Utskottet erinrade om att riktlinjer för
fördelningen av trafikuppgifter mellan olika trafikgrenar --
flyg, järnvägstrafik, sjöfart och vägtrafik -- fastlades i 1988
års trafikpolitiska beslut. Tillräcklig anledning att vid
behandlingen av det aktuella motionsförslaget ompröva detta
beslut fanns enligt utskottets mening inte. Utskottet framhöll
emellertid att introduktionen av snabbtåg i början av 1990-talet
kunde beräknas komma att förstärka järnvägens
konkurrenssituation i förhållande till flyget. Med vad utskottet
sålunda anförde vill utskottet avstyrka även det nu aktuella
motionsyrkandet.
Det bör här även nämnas att regeringen i proposition
1990/91:90 om en god livsmiljö framhåller att det är angeläget
att utveckla transportsystemets infrastruktur i en miljövänlig
riktning. Lösningar med mindre miljöpåverkan skall enligt
regeringen ges ökad prioritet genom att kraven på
miljöeffektredovisningar skärps och att högre miljökrav kan
ställas vid byggande, underhåll och drift av infrastrukturen.
2.3 Inriktning mot kontroll av att färdtillstånd följs av
miljöhänsyn
I motion T708 (s) yrkande 17 begärs att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att det av miljöskäl är av
stor vikt för dem som bor i närheten av Arlanda flygplats att
flygplanen följer anvisade rutter för start och landning. I
yrkande 18 i motionen begär motionärerna att regeringen skall
överväga fråga om sanktioner för flygföretag och/eller
befälhavare på luftfartyg om anvisade rutter inte följs.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får enligt
6 kap. 2 § luftfartslagen meddela föreskrifter om flygvägar och
om luftrum, beträffande vilka särskild reglering skall finnas
för lufttrafiken, och enligt 8 kap. 2 § om flygvägar som
luftfartyg skall följa inom svenskt område. Enligt 65 §
luftfartsförordningen gäller att vid flygplatser, som används i
linjefart, luftrum skall finnas där kontroll av lufttrafiken är
ordnad (kontrollerat luftrum) samt att LFV bestämmer
omfattningen av sådana luftrum.
Med stöd av bemyndigande i luftfartslagstiftningen
fastställer regeringen på förslag av LFV trafikregler för
luftfart inom svenskt område. För närvarande gällande
"Trafikregler för luftfart -BCLT" fastställdes i mars 1990
(BCL=Bestämmelser för Civil Luftfart). Enligt trafikreglerna
skall färdtillstånd inhämtas innan flygning eller del av
flygning utförs som kontrollerad flygning. Luftfartyg som
framförs på en kontrollerad flygplats får inte "taxa" (köras på
marken) på manöverområdet utan färdtillstånd från
flygplatskontrollen och skall följa de instruktioner som detta
organ kan ge. Vidare skall luftfartyg -- med vissa undantag som
anges i trafikreglerna -- följa gällande färdplan. I
trafikreglerna anges åtgärder som skall vidtas vid ändringar av
färdplanen.
I 13 kap. luftfartslagen har meddelats bestämmelser om
ansvar för den som bryter mot trafikföreskrifter.
Enligt utskottets mening bör gällande trafikregler m.m. vara
tillräckliga för att tillgodose syftet med motionsyrkandena.
Något riksdagens initiativ med anledning av dessa synes därför
inte vara påkallat. De avstyrks således.
2.4 Inriktningen i övrigt av LFVs verksamhet under perioden
1991--1993
Utskottet har inte något att erinra mot vad som i
budgetpropositionen anförs om inriktningen av LFVs verksamhet
under perioden 1991--1993 i den mån det inte omfattas av vad
utskottet anfört ovan.
3 Resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet för
perioden 1991--1993
3.1 Gällande mål, m.m.
För innevarande treårsperiod, 1990/91--1992/93, har riksdagen
(prop. 1989/90:100, bilaga 8, bet. TU25, rskr. 284) godkänt
följande ekonomiska mål.
Avkastning på statskapitalet enligt fastställd
avkastningsränta skall inbetalas till staten.
Underförräntningen på statskapitalet skall vara återbetald med
260 milj.kr. under budgetåret 1990/91 och med 160 milj.kr. under
budgetåret 1991/92.
Avgiftshöjningar skall -- i avvaktan på pågående diskussioner
om en eliminering av begränsningar enligt det s.k.
SILA-protokollet --tills vidare till följd av protokollet
begränsas till att ligga något under den allmänna prisökningen.
Soliditeten, dvs. relationen mellan verkskapitalet och
balansomslutningen eller de totala tillgångarna, bör inte
understiga 45%.
Med begränsningar enligt det s.k. SILA-protokollet avses
följande.
Efter överläggningar mellan företrädare för staten och
Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA) -- genom vilket
bolag företrädesvis svenska industriföretag indirekt deltar i
SAS, Linjeflyg och Swedair -- om samarbetet inom den reguljära
luftfarten träffade parterna år 1983 en i ett protokoll
nedtecknad överenskommelse om principerna för det fortsatta
samarbetet. Enligt detta protokoll (prop. 1983/84:147 bil.2)
är parterna bl.a. överens om att, när LFV har nått balans mellan
intäkter och kostnader enligt en plan för resultatutjämning över
åren, kommunikationsdepartementet skall verka för att LFVs
taxehöjningar sker i långsammare takt och i genomsnitt
understiger den allmänna prisutvecklingen.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna de
resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet som
departementschefen förordar för perioden 1991--1993. Utskottet
redovisar nedan de mål, m.m. som sålunda förordas samt
motionsförslag med anknytning till de föreslagna målen.
3.2 Föreslagna resultatmål
Vid början av treårsperioden 1991--1993 beräknas LFVs
tillgångar uppgå till 5794 milj.kr. och verkskapitalet till
2271 milj.kr. (varav statskapital 1476 milj.kr.,
ackumulerade avsättningar 632 milj.kr. och balanserat överskott
163 milj.kr.). Till statsverket ej återbetald del av tidigare
underförräntning på det statliga kapitalet beräknas vid början
av treårsperioden uppgå till 299 milj.kr.
Departementschefen har inte något att erinra mot förslag av
LFV att verket till staten skall inbetala avkastning på
statskapitalet enligt fastställd avkastningsränta samt
återbetala underförräntningen på statskapitalet med 215 milj.kr.
under år 1991 samt med 84 milj.kr. som slutbetalning under år
1992.
3.3 Föreslaget prismål
Departementschefen förordar att -- i avvaktan på slutförande
av pågående diskussioner om en eliminering av begränsningar
enligt SILA-protokollet -- luftfartsavgifterna tills vidare till
följd av protokollet begränsas till att ligga något under den
allmänna prisökningen.
I anslutning till behandlingen av departementschefens
förslag om prismål behandlar utskottet nedan motionsförslag om
styrning av flygtrafiken genom differentiering av
luftfartsavgifterna, om luftfartsavgifterna för trafik på
Gotland samt om avgifterna för den årliga
luftvärdighetskontrollen av privatflygplan.
3.3.1 Styrning av flygtrafiken genom differentiering av
luftfartsavgifterna
I motion T707 (m) yrkande 9 föreslås att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna att flygtrafikströmmarna
bör styras tidsmässigt och geografiskt genom differentiering av
luftfartsavgifterna för att flygplatserna skall utnyttjas
bättre.
Såsom utskottet gjorde i betänkande 1989/90:TU25 (s. 32), vari
utskottet behandlade ett likartat motionsförslag, vill utskottet
peka på att differentiering av luftfartsavgifterna med hänsyn
till orter redan gäller. Landningsavgifterna är t.ex. högre på
Arlanda än på andra LFV-flygplatser. Som utskottet också gjorde
i betänkandet vill utskottet peka på att det i en inom LFV
utarbetad skrift om prissättning för att lösa
"flaskhalsproblem" (s.k. peak-pricing) bl.a. anförs
följande.
Peakproblemen löses oftast på administrativ väg, dvs. genom
förhandlingar med berörda kunder, via köer m.m. Ett alternativt
sätt att lösa peakproblemen är att utnyttja prissystemet. Genom
att sätta ett tillräckligt högt pris för att utnyttja "peaken"
(ett pris som alltså kan överstiga produktionskostnaden) kommer
endast de kunder att utnyttja "peaken" som har det starkaste
behovet, medan andra kunder flyttar till andra, billigare
tidpunkter. Därigenom uppnås alltså en jämnare efterfrågan på
kapacitetsutbudet. Även om peak-pricing har ett antal attraktiva
egenskaper jämfört med administrativa regleringar, kösystem m.m.
finns det också problem förknippade med denna typ av
prissättning. Av denna anledning rekommenderas inte generellt
att peak-pricing skall utnyttjas, men möjligheten bör i
varje enskilt fall prövas.
Redogörelsen för initiativ beträffande luftfartsavgifter kan
nu kompletteras med följande beträffande tilldelning av start-
och landningstider på flygplatser, s.k. slots.
Den år l989 tillkallade konkurrenskommittén (C1989:12) --
som har i uppdrag att utreda hur konkurrenspolitiken kan
ytterligare förstärkas -- avgav i juni 1990 delbetänkandet (SOU
1990:58) Konkurrens i inrikesflyget, vari kommittén föreslår
viss avreglering av inrikesflyget. Kommittén har däri bl.a.
behandlat frågan om slots, med hänsyn till den betydelse som
attraktiva sådana har i konkurrenshänseende och föreslagit vissa
åtgärder för att öka antalet tillgängliga slots på Arlanda (s.
166--167).
I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt
redovisar regeringen sina ställningstaganden till kommitténs
förslag. Regeringen förordar därvid ökad konkurrens i
inrikesflyget men lägger nu inte fram så långtgående förslag som
kommittén. När det gäller frågan om fördelningen av slots
hänvisar regeringen (s. 194) till att kapacitets- och
slotsfrågor är centrala problem i EGs pågående arbete för att
skapa en gemensam öppen flygmarknad i Europa. Regeringen
föreslår att nuvarande system skall bibehållas i avvaktan på nya
europeiska regler för slotsfördelning.
Det bör här slutligen nämnas att en (fr.o.m. den 1 november
1990) nyinrättad koncernstab för ekonomi- och finansfrågor inom
LFV bl.a. skall utveckla och följa upp prissättningsprinciper.
Mot bakgrund av den lämnade redogörelsen och i avvaktan på
utskottets kommande behandling av förslag i proposition
1990/91:87 bör motionsförslaget inte nu föranleda något
initiativ av riksdagen. Det kan således lämnas utan vidare
åtgärd.
3.3.2 Luftfartsavgifterna för trafik på Gotland
I motion T262 (mp) -- vari framförs en rad förslag som
genomförda skall gynna Gotland -- begärs i yrkande 3 sänkta
landningsavgifter för flyg på Gotland.
Utskottet är inte berett att nu tillstyrka förslaget men vill
erinra om att den påbörjade översynen av affärsverken inom
kommunikationsdepartementets område bl.a. skall omfatta
överväganden om hur verkens regionalpolitiska och sociala ansvar
skall utformas. Motionsförslaget avstyrks således.
3.3.3 Avgifterna för den årliga luftvärdighetskontrollen av
privatflygplan
Luftfartsinspektionen vid LFV, som har att utöva tillsynen
över säkerheten i den civila luftfarten, svarar för kontrollen
av luftvärdigheten hos luftfartyg. Efter en första kontroll av
luftvärdigheten övervakas denna årligen.
I motion T707 (m) yrkande 13 begärs att avgiften för
luftvärdighetsbevis i samband med besiktning av privatflygplan
skall vara relaterad till den verkliga kostnaden. Motionärerna
framhåller att någon egentlig besiktning inte äger rum utan görs
i form av en stickprovskontroll.
Senast i betänkande 1989/90:TU25 (s.33) avstyrkte utskottet
ett likartat motionsyrkande. Utskottet har pekat på att man inom
LFV har eftersträvat kostnadstäckning för hela
flygsäkerhetstjänsten, varvid såväl övertäckning som
undertäckning har förekommit bland de olika typerna av tjänster,
samt att en översyn av luftfartsinspektionens taxor har lett
till en ny taxa gällande fr.o.m. den 2januari 1989. Utskottet
har framhållit att man i översynsrapporten hade konstaterat att
en total kostnadsanpassning av taxorna inte var möjlig utan
dramatiska konsekvenser för det lätta privatflyget. Företrädare
för den tyngre luftfarten hade emellertid påtagit sig att stödja
den lätta luftfarten m.m. genom att acceptera "transfereringar"
i rimlig omfattning. Sammanfattningsvis har den nya taxan lett
till lägre kostnader för det lätta privatflyget, skolor och
utbildningsverksamhet, vilket utskottet har framhållit.
Övervägandena bakom den genomförda taxeändringen bör kunna
tillgodose syftet med motionsyrkandet, varför det inte bör
föranleda något initiativ av riksdagen. Det avstyrks således.
3.4 Soliditetsmål och produktivitetsmål
För beslut av riksdagen framläggs i årets budgetproposition
inte några förslag om soliditetsmål och mål för
produktivitetsförbättring för LFV. Härom får utskottet
emellertid anföra följande.
Som närmare kommer att redovisas i ett följande avsnitt om
LFVs investeringar har LFV anmält att soliditeten vid årsskiftet
1989-1990 beräknades ha sjunkit till 40% till följd bl.a. av
fördyringar av investeringar och att verket inte kan klara ett
soliditetsmål på 45% med den investeringsnivå som verket
föreslår för perioden 1991--1993. Departementschefen efterlyser
därför en kompletterande redovisning av LFV av ett
investeringsalternativ som förutsätter oförändrade ekonomiska
mål.
Som mål för produktivitetsförbättring under perioden
1991--1993 föreslår LFV 2% vilket innebär en sänkning jämfört
med gällande mål på 3%. Departementschefen godtar inte LFVs
förslag. Han konstaterar att det hittills använda måttet för
totalproduktivitet inte är heltäckande. Han anser att -- i
avvaktan på att LFV utvecklar ett mer komplett
produktivitetsmått -- krav på en produktivitetsförbättring på
3% bör gälla för treårsperioden.
3.5 Servicemål
I budgetpropositionens bilaga 8 redovisas på s.99--100 av
LFV föreslagna servicemål för verkets olika tjänster under
perioden 1991--1993. Departementschefen godtar de av LFV
föreslagna servicemålen.
3.6 Utskottets sammanfattande bedömning av föreslagna mål för
LFVs verksamhet
Med anledning av motionsförslag har utskottet i det föregående
redovisat sitt ställningstagande till prismål för LFV, såvitt
berör vissa avgifter till LFV.
När det gäller prismålet i övrigt samt resultat- och
servicemål för LFV för perioden 1991--1993 har utskottet inte
något att erinra mot vad som förordas i budgetpropositionen.
4 LFVs investeringar under perioden 1991--1993
För innevarande treårsperiod (budgetåren 1990/91--1992/93)
gäller att investeringsnivån är 3 600 milj.kr. i löpande priser.
Vidare gäller att LFV får besluta om investeringar med
totalkostnad under 50 milj.kr. och inom denna ram för särskilda
investeringsobjekt träffa finansieringsavtal med intressenter.
LFV föreslår för perioden 1991--1993 en investeringsnivå på
4700 milj.kr. (varav för Arlanda flygplats 2700 milj.kr.).
För år 1991 beräknas 1000 (600) milj.kr., för år 1992 1700
(900) milj.kr. och för år 1993 2000 (1 200) milj.kr. Förslaget
innebär för treårsperioden en ökning med 1100 milj.kr. i
förhållande till gällande nivå. Vidare föreslår LFV att verket
skall ges befogenhet att besluta om samtliga investeringar och
hur de skall finansieras inom ramen för en av statsmakterna
godkänd inriktning av investeringsverksamheten och med beaktande
av uppställda servicemål och ekonomiska mål.
LFV har som nämnts ovan anmält att soliditeten vid
årsskiftet 1989-1990 beräknades ha sjunkit till 40% till följd
bl.a. av fördyringar av investeringar och att verket inte kan
klara ett soliditetsmål på 45% med den investeringsnivå som
verket föreslår för perioden 1991--1993. LFV framhåller att
verket i princip har infört investeringsstopp och att
investeringsramen för år 1991 har skurits ned med ca 25%.
Departementschefen anför att för år 1991 finns -- inom ramen
för gällande mål och befogenheter -- ett investeringsutrymme på
200 milj.kr. Han är dock inte beredd att nu förorda ett
generellt sänkt soliditetsmål eller externa
finansieringslösningar i syfte att uppnå gällande soliditetsmål.
Han efterlyser därför en kompletterande redovisning från LFV av
ett investeringsalternativ som förutsätter oförändrade
ekonomiska mål. Detta alternativ bör enligt departementschefen
innefatta en nivå, inriktning och prioritering av
investeringarna samt rationaliseringsåtgärder i syfte att
kraftsamla verksamheten inom LFV mot de mest prioriterade
områdena och projekten. Det gäller enligt departementschefen
bl.a. planerad tredje landningsbana på Arlanda.
I avvaktan på förslag till åtgärder av LFV anger
departementschefen en planeringsram för investeringar för endast
åren 1991--1992 och på totalt 1200 milj.kr. Han anför att han
avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.
I budgetpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna
vad departementschefen sålunda har anfört om LFVs investeringar
under perioden 1991--1993 samt bemyndiga regeringen att besluta
om avvikelser därifrån.
Någon erinran mot propositionsförslaget har inte framförts i
motioner. Utskottet tillstyrker detsamma. Regeringen beräknas
senare under riksmötet återkomma till riksdagen med förslag
grundade på den från LFV begärda kompletterande redovisningen av
investeringsnivå m.m.
5 Utbyggnad av flygplatser
I detta avsnitt av betänkandet behandlar utskottet
motionsförslag om uttalande av riksdagen mot utbyggnad av
flygplatser, om anläggande av en tredje landningsbana på
Arlanda, om Bromma flygplats, om nya flygplatser för
Stockholmsregionen, Norrköpings- och Linköpingsområdena,
"Fyrstad" och Värmland, om utbyggnad av Västerås flygplats, om
ansvar för Gunnarns flygplats samt om anläggande av en
svensk-finsk flygplats vid Övertorneå.
5.1 Begäran om uttalanden av riksdagen mot utbyggnad av
flygplatser av miljöhänsyn
I motion T225 (v) yrkande 2 begärs att riksdagen skall besluta
att inga kapacitetshöjande utbyggnader av flygplatser skall få
ske inom de "snabbtågsförsörjda" delarna av vårt land och i
motion T249 (v) begärs dels i del av yrkande 16 att vid
Landvetters flygplats inga miljardinvesteringar skall medges som
syftar till att främja fortsatt expansion av den inrikes och den
utrikes flygtrafiken, dels i yrkande 17 att riksdagen skall
besluta att inga nya trafikflygplatser skall få byggas i Syd-
och Mellansverige om de har planerats för att underlätta ett
ökat trafikutbud. I motion T240 (mp) begärs i här aktuell del av
yrkande 4 att riksdagen skall uttala att den kommunala Mora
flygplats inte bör expandera med hänsyn till väntade satsningar
på snabbtåg mellan Mora och Stockholm. I motion T701 (mp) begärs
i del av yrkande 4 att kapacitetshöjande investeringar i
regionala flygplatser inte skall komma till stånd. Nu nämnda
motionsförslag motiveras med miljöskäl. Med sådan motivering
begärs i motion T231 (mp) i del av yrkande 6 att riksdagen skall
kräva att miljökonsekvensanalyser, i vilka frågan om
järnvägsutbyggnad som alternativ till flygplatsbyggande
övervägs, skall göras inför alla större
flygplatsinvesteringsprojekt.
I 1988 års trafikpolitiska beslut förordades att en
trafikpolitisk prövning av flygplatsinvesteringar skulle införas
och att nya flygplatsprojekt skulle prövas av koncessionsnämnden
för miljöskydd.
Därefter infördes den 1 januari 1989 i luftfartslagen krav
på att tillståndsprövningen beträffande allmänna flygplatser
skulle omfatta även investeringens lönsamhet och dess inverkan
på andra flygplatser i regionen (SFS 1988:1572). Prövningen görs
av LFV när det gäller icke-statliga flygplatsinvesteringar. När
det gäller statliga flygplatsinvesteringar ligger det i sakens
natur att en trafikpolitisk prövning föregår investeringsbeslut.
Den 1 juli 1989 infördes i den till miljöskyddslagen
(1969:387) knutna miljöskyddsförordningen (1981:574) krav på att
vid anläggande och -- under vissa förutsättningar -- vid ändring
av en flygplats med en nominell banlängd överstigande 1200
meter tillstånd skall sökas hos koncessionsnämnden för
miljöskydd. Vidare skall den som avser att ändra en sådan
flygplats i god tid dessförinnan underrätta miljö- och
hälsoskyddsnämnden i kommunen. Enligt uppgift i den till grund
för 1988 års trafikpolitiska beslut liggande propositionen
kräver inrikes och internordisk flygtrafik banor på mellan
1200 och 1800 meter och internationell trafik i övrigt med
jetflygplan normalt banor om minst 1800 meter. Det kan nämnas
att LFVs avsikt är att även de av LFVs flygplatser som inte
tidigare har prövats enligt miljöskyddslagstiftningen skall
prövas enligt denna.
Genom att prövningen av ansökningar om tillstånd att anlägga,
bygga ut eller bygga om flygplatser innefattar prövning av
projekten från både trafikpolitisk synpunkt och
miljöskyddssynpunkt torde de önskemål som ligger bakom här
aktuella motionsyrkanden kunna bli tillgodosedda. Yrkandena bör
därför inte föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks
följaktligen.
5.2 Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda
I motion T249 (v) begärs i del av yrkande 16 att inga
ytterligare miljardinvesteringar skall medges på Arlanda som
syftar till att främja en fortsatt expansion av den inrikes och
utrikes flygtrafiken, och i motion T701 (mp) begärs i del av
yrkande 4 att investering i en tredje landningsbana på Arlanda
inte skall ske. Båda motionsförslagen motiveras med miljöskäl.
I motionerna T211 (m) i del av yrkande 19, T265 (m) i del
av yrkandet samt i T707 (m) yrkande 8 begärs som angeläget
önskemål att en tredje landningsbana anläggs.
En tredje landningsbana på Arlanda beräknas i dagens
penningvärde kosta ca 2500 milj.kr. Utskottet ansåg vid
behandlingen i betänkande 1989/90:TU25 (s. 36) av likartade
motionsyrkanden att en tredje landningsbana på Arlanda är
angelägen för att tillgodose flygsäkerheten och miljökraven samt
för att möta ett ökat behov av kapacitet som följd av en önskad
avreglering av den inrikes flygmarknaden. Utskottet är av samma
mening nu. Motionsförslagen om att utskottet skall besluta att
en tredje landningsbana inte skall komma till stånd avstyrks
sålunda.
LFV ingav i maj 1990 till koncessionsnämnden för miljöskydd
ansökan om tillstånd för byggande av en tredje landningsbana.
Vidare beslöt regeringen i september 1990 att tillåtligheten av
en ny landningsbana enligt lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m. skall prövas. Beslut i de båda ärendena
väntas under första halvåret 1991. En ny landningsbana beräknas
tidigast kunna tas i bruk under år 1995. Utskottet anser att
denna tidsplan bör kunna godtas. Förslagen i m-motionerna bör
därför kunna lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.
5.3 Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen
Stockholm-Bromma flygplats som från början anlades av
Stockholms kommun togs i bruk för reguljär flygtrafik år 1936.
År 1947 övergick huvudmannaskapet för flygplatsen till
staten enligt avtal mellan staten och staden. Avtalet, som
godkändes av riksdagen (prop. 1946:378, bet. SU 306, rskr. 569),
innebar i huvudsak att staden till staten för en tid av 50 år,
räknad från den l januari 1947 till den 31 december 1996,
upplåter nyttjanderätten till Bromma flygplats att användas
såsom av staten förvaltad flygplats för allmänt bruk.
Bromma flygplats används numera huvudsakligen för affärs-
och privatflyg. Begränsad säsongmässig linjefart förekommer på
flygplatsen.
Utskottet har senast i betänkande 1989/90:TU25 (s.38)
uttalat att två flygplatser behövs i Stockholmsregionen.
I motionerna T248 (m) yrkande 4 motsätter sig motionärerna en
nedläggning av Bromma flygplats utan att det finns ett fullgott
alternativ till en city/affärsflygplats. I motionerna T252 (m)
yrkande 2, T265 (m) i del av yrkandet och T707 (m) yrkande 14
begärs att Bromma flygplats skall vara kvar.
I motion T245 (fp) yrkande 4 begärs -- med utgångspunkt i
att Bromma flygplats kommer att läggas ned -- att regeringen och
LFV skall göra klart att det behövs ytterligare kapacitet för
flygtrafiken på Stockholmsregionen och att denna kapacitet bör
lokaliseras till den södra delen av regionen.
I betänkande 1988/89:TU18 (s. 27) redogjorde utskottet för ett
kommunalt projekt som syftade till att en utbyggnad av
militärflygplatsen i Tullinge skulle ersätta Bromma men som på
grund av lokalt motstånd hade måst överges. Utskottet nämnde
också att inom Stockholms stad hade påbörjats en utredning om
olika alternativ för utnyttjande av marken på Bromma flygplats,
när avtalet med staten går ut år 1996. Denna utredning
redovisades i januari 1990 i en rapport kallad En utredning om
Brommafältets framtid. I rapporten föreslogs att
flygverksamheten på Bromma skulle läggas ned senast vid utgången
av år 1996 och att en ny stadsdel med ca 8000 bostäder samt
arbetsplatser och service skulle byggas på flygfältet. Vidare
föreslogs vissa åtgärder för omlokalisering av flygverksamheten
m.m. Rapporten jämte remissyttranden över den och utlåtande av
Stockholms kommunstyrelse behandlades av Stockholms
kommunfullmäktige den 29 oktober 1990.
Kommunfullmäktiges majoritet beslöt (1) att flygverksamheten
på Bromma flygplats skall upphöra och att området huvudsakligen
skall användas som bostadsområde, (2) att förhandlingar skall
upptas mellan Stockholms stad och staten om nedläggning senast
den 31 december 1996, (3) att uppdra åt kommunstyrelsens
planeringsberedning att ta initiativ till ett samarbete mellan
staden, LFV, flygklubbar och andra verksamhetsintressenter på
Bromma m.fl. för omlokalisering och evakuering av
flygverksamheten och därtill anslutna verksamheter samt (4) att
uppdra åt planeringsberedningen att upprätta ett
handlingsprogram för planering och genomförande av bebyggelse på
Brommafältet, varvid särskilt kompletteringen av infrastrukturen
skall belysas.
LFV har i skrivelse till regeringen i juni 1990 hävdat att
det är ett riksintresse för den civila luftfarten att det finns
två trafikflygplatser i Stockholmsregionen.
Förutskickade fortsatta kontakter mellan företrädare för
staden och staten i flygplatsfrågan har ännu inte formaliserats.
I avvaktan på resultat av sådana kontakter bör motionsförslagen
inte föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks
således.
Utskottet vill emellertid återigen framhålla att två
flygplatser behövs i Stockholmsregionen.
5.4 Ny flygplats i Östergötland
I Östergötlands län finns två trafikflygplatser -- den
statliga Norrköpings flygplats som har en landningsbana på
2200 meter och den enskilda Linköping-Saab flygplats som har
en landningsbana på drygt 2100 meter.
Sedan Linköpings och Norrköpings kommuner begärt att
länsstyrelsen i Östergötlands län skulle ta initiativ till att
utreda frågan om länets framtida flygplats tillsattes år 1989 en
kommitté med representanter för länsstyrelsen, LFV,
Östergötlands läns landsting, Linköpings, Norrköpings och
Söderköpings kommuner, Östergötlands kommunförbund och
Östsvenska handelskammaren för att utreda behovet,
lokaliseringen och finansieringen av en ny flygplats. I november
1990 framlade kommittén sin huvudrapport. I denna föreslås att
en regionflygplats för länet, "Gothia Airport", skall anläggas
nära Norsholm mellan Norrköping och Linköping. Till denna
flygplats, som föreslås tas i bruk år 2000, skall linjefart
överflyttas från Norrköpings och Linköping-Saab flygplatser.
I motion T704 (mp) begärs att riksdagen skall uttala att
länsstyrelsen i Östergötlands län och LFV omedelbart bör upphöra
med planeringen av en ny flygplats i Östergötland. Yrkandet
motiveras med miljöskäl.
I motion T226 (s) begärs i här aktuell del att riksdagen
skall uttala att det behövs en regionflygplats mellan de båda
städerna.
Att länsstyrelsen i Östergötlands län och LFV har deltagit i
utarbetandet av förslag om "Gothia Airport" innebär inte att
trafikpolitisk och miljöpolitisk prövning av projektet
föregrips. Sådan prövning skall som utskottet har redovisat i
det föregående göras enligt luftfarts- och
miljöskyddslagstiftningen.
Utskottet anser det naturligt att länsstyrelsen och LFV
deltar i planeringen av ett för en region så betydelsefullt
projekt som en ny regionflygplats innebär. Riksdagen bör därför
inte uttala sig mot länsstyrelsens och LFVs deltagande i
planeringen av "Gothia Airport". Förslaget i motion T704 (mp)
avstyrks därmed.
Kommittén har angett en rad omständigheter som talar för en ny
regionflygplats i Östergötland jämfört med bibehållande av
linjefart på de två befintliga flygplatserna i länet. Frågan om
en ny regionflygplats i Östergötland är emellertid -- som
utskottet framhållit tidigare vid behandlingen av ett
motionsyrkande som var likartat med yrkandet i motion T226 (s)
-- i första hand en fråga för lokala intressen. Någon anledning
för riksdagen att ta ett initiativ i frågan finns därför inte,
varför yrkandet i motion T226 (s) i här aktuell del avstyrks.
5.5 Ny flygplats för Värmland
I motion T236 (mp) yrkande 3 begärs att flygverksamheten på
Karlstads flygplats skall avvecklas. Motionärerna framhåller att
flygplatsen har dömts ut av koncessionsnämnden för miljöskydd.
I motion T204 (c, m, fp) begärs i yrkande 5 att staten skall
ta ett förstahandsansvar för nödvändiga investeringar i en ny
flygplats som ersättning för Karlstads flygplats.
I LFVs förra treårsplan anfördes att LFV, Karlstads kommun och
Värmlands läns landsting var överens om att bilda ett
flygplatsbolag för att i samverkan planera, projektera, anlägga
och driva en ny trafikflygplats i Mellerudstorp i Karlstads
kommun. I nu aktuell treårsplan anför LFV bl.a. att LFV,
kommunen och landstinget i ett samarbetsavtal har reglerat det
fortsatta arbetets uppläggning och att under år 1991
finansieringsfrågorna bör lösas i princip.
Fråga om anläggande av flygplatsen prövas för närvarande av
koncessionsnämnden för miljöskydd. Flygplatsen beräknas komma
att tas i bruk under år 1995.
Yrkandet i motion T236 (mp) kommer således att tillgodoses,
varför det inte bör föranleda något initiativ av riksdagen.
Utskottet avstyrker därmed detsamma.
Utskottet är inte berett att genom något uttalande föregripa
överväganden mellan LFV, kommunen och landstinget om
finansieringen av en ny flygplats för Värmland. Även yrkandet
härom avstyrks således.
5.6 Anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m.
5.6.1 Motionsförslag
Trollhättan--Vänersborgs flygplats (Malöga) drivs sedan år
1983 av Fyrstads Flygplats AB, som ägs av Trollhättans,
Uddevalla, Vänersborgs och Lysekils kommuner, "Fyrstad".
Linjefarten på flygplatsen har ökat kraftigt under senare år,
men flygplatsen har inte kapacitet att ta emot trafik med större
flygplan än SAAB 340 och motsvarande flygplanstyper.
Flygplatsbolaget önskar därför att en ny flygplats för
"Fyrstad", som har större kapacitet, skall anläggas i Skogaryd,
Vänersborgs kommun.
I motion T247 (fp) i del av yrkande 1 och i motion T706 (fp)
yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna betydelsen av ett kapacitetsstarkt
flygsystem för "Fyrstadsregionen". I motion T706 (fp, m) begärs
vidare att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad i motionen har anförts dels om den stora betydelse
från miljösynpunkt som ett ersättande av den nuvarande
flygplatsen med en ny har (yrkande 2), dels om att staten bör
lägga fram förslag med hänsyn till flygplatsutredningens förslag
beträffande statens engagemang i flygplatsägandet och
möjligheterna till nya och alternativa finansieringsformer
(yrkande 3).
Västerås-Hässlö flygplats är förlagd till en tidigare
militär flygplats. Västerås kommun driver numera flygplatsen.
I motion T265 (m) begärs i här aktuell del att Västerås
flygplats skall byggas ut.
Storumans kommun har medgivits att använda det militära
flygfältet i Gunnarn för civil luftfart.
I motion T239 (fp) yrkande ll begärs att staten skall
engagera sig i driften av flygplatsen.
5.6.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att anläggande eller utbyggande av
flygplatser för här aktuella orter eller områden i första hand
är kommunala angelägenheter. Flygplatsutredningen har inte
heller föreslagit att staten skall ta på sig ett vidgat ansvar
för kommunala flygplatser med undantag för att staten har
förutsatts kunna ingå som delägare i de av kommunerna på
majoritetsbasis ägda driftbolagen på kommunala
flygplatser/flygstationer.
Mot denna bakgrund bör de här aktuella motionsförslagen inte
föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks
följaktligen.
5.7 Stöd för anläggande av en svensk-finsk flygplats vid
Övertorneå
Övertorneå kommun och dess finska grannkommun Ylitornio
planerar att anlägga en gemensam flygplats i Aavasaksa på den
finska sidan av Torne älv, ca 4 kilometer från Övertorneå
samhälle. Kostnaden för flygplatsen beräknas till ca 44,5
milj.kr. Anläggningsarbetena avses påbörjas under våren 1991.
I motion T228 (s) anförs att diskussioner pågår om anläggande
av en svensk-finsk flygplats vid Övertorneå. Motionärerna begär
i här aktuell del av motionen att regeringen skall ta initiativ
för att påskynda projektet.
Övertorneå kommun har i framställning i oktober 1990 till
kommunikationsdepartementet anhållit om ekonomiskt stöd med 23
milj.kr. till flygplatsprojektet. Ylitornio kommun har gjort en
motsvarande framställning till det finländska
kommunikationsministeriet.
Flygplatsprojektet har sålunda redan aktualiserats inom
regeringskansliet, varför riksdagen kan lämna motionsyrkandet
utan vidare åtgärd. Det avstyrks därmed.
6 Finansiering av LFVs investeringar
För treårsperioden 1990/91--1992/93 gäller att LFV får
finansiera investeringar med avskrivningar och avsättningar,
bidrag från intressenter i anläggningar samt upplåning i
riksgäldskontoret intill ett belopp av 900 milj.kr.
LFV föreslår i treårsplanen för perioden 1991--1993, som
nämnts ovan, att verket skall ges befogenhet att besluta om
samtliga investeringar och hur de skall finansieras inom ramen
för en av statsmakterna godkänd inriktning av
investeringsverksamheten och med beaktande av uppställda
servicemål och ekonomiska mål.
Departementschefen biträder inte LFVs förslag. Med
utgångspunkt i en planeringsram för investeringar för åren
1991--1992 på 1200 milj.kr. som han tills vidare föreslår för
perioden beräknar han ett upplåningsbehov i riksgäldskontoret på
ca 250 milj.kr. för LFV och föreslår att LFV från samma konto i
riksgäldskontoret skall få disponera 40 milj.kr. för kortfristig
upplåning av likviditetsskäl.
I motion T707 (m) framförs tre yrkanden med förslag om sättet
för finansiering av LFVs investeringar.
I avvaktan på att den affärsdrivande funktionen i LFV -- i
enlighet med ett förslag av motionärerna -- ombildas till
aktiebolag och därefter kan finansiera sina investeringar på
samma sätt som sådana bolag bör enligt motionärerna ett
finansieringsbolag för LFV tillskapas (yrkande 3).
Motionärerna begär vidare att riksdagen skall uttala att en
ombildning av den rörelsedrivande verksamheten till aktiebolag
löser de finansieringsproblem som LFV för närvarande har
(yrkande 10).
Slutligen begär motionärerna att riksdagen skall uttala att
LFVs affärsdrivande verksamhet vid flygplatser bör ske på samma
villkor som gäller för affärsföretag och att kommersiella
satsningar skall finansieras på den öppna lånemarknaden (yrkande
12).
Utskottet har senast i betänkandet 1989/90:TU25 (s.40--41)
avstyrkt likartade motionsförslag. Utskottet har framhållit att
LFVs finansiella rörelsefrihet har ökats genom att verket får
fondera överskottsmedel och har möjlighet till upplåning genom
riksgäldskontoret, leasing och finansiering genom avtal med
kommunala och enskilda intressenter. Något särskilt
finansieringsbolag har mot denna bakgrund inte synts vara
erforderligt. Vidare har utskottet framhållit att upplåning
genom riksgäldskontoret torde kunna ske till lägre kostnad dels
genom att riksgäldskontorets speciella kompetens att låna upp
medel utnyttjas, dels genom att de "stordriftsfördelar" uppnås
som riksgäldskontorets medverkan torde innebära.
Riksdagen godkände i början av innevarande riksmöte riktlinjer
för riksgäldskontorets uppgifter inom statsskuldspolitiken och
den statliga finansförvaltningen (prop. 1990/91:29, bet. FiU4,
rskr. 38). Enligt dessa riktlinjer skall affärsverken ges
möjlighet att låna både via riksgäldskontoret och genom andra
långivare.
I proposition 1990/91:29 (s. 21) anförs bl.a. att
riksgäldskontoret även fortsättningsvis i kraft av kontorets
låga upplåningskostnader bör vara en central källa för
affärsverkens upplåning. Dessa bör dock inte enligt
propositionen vara exklusivt hänvisade till riksgäldskontoret
för sin upplåning. Relationerna mellan riksgäldskontoret och
affärsverken bör i stället bygga på frivillighet och ekonomiska
incitament, anförs det. Affärsverken bör således, anförs det
vidare, äga rätt att -- inom de ramar för den totala upplåningen
som anges av riksdagen och regeringen -- välja annan
upplåningsform än lån i riksgäldskontoret. Riktlinjerna för
affärsverkens lånefinansiering och placering av
överskottslikviditet skall enligt propositionen (s. 27)
förverkligas genom att riksdagen och regeringen beslutar om
regler för varje affärsverkskoncern för sig.
Vad sålunda har anförts i proposition 1990/91:29 bör kunna
tillgodose syftet med motionsyrkandena. Dessa bör således inte
föranleda något uttalande av riksdagen och kan således lämnas
utan någon riksdagens vidare åtgärd.
7 Vissa anslagsfrågor m.m.
7.1 Ersättning för tull- och passkontrollsystemet vid Sturup
Enligt lagen (1984:283) med vissa bestämmelser för
Scandinavian Airlines Systems (SAS) flygpassagerarterminal i
Malmö -- som SAS har inrättat för passagerare och gods, som
befordras direkt till eller från ett luftfartyg i internationell
trafik vid Köpenhamns lufthamn (Kastrup) -- får tull- och
passkontroll m.m. ske vid terminalen (prop. 1983/84:173, bet. TU
31, rskr. 335). Med stöd av bemyndigande i lagen har regeringen
i förordningen (1984:308) om ersättning för tull- och
passkontroll vid terminalen bl.a. föreskrivit att avgiften för
kontrollen skall vara 300000 kr. per kalendermånad och att
avgiften skall tas ut genom räkning från LFV.
För innevarande budgetår har regeringen bestämt att av
avgiften för helt år, 3600000 kr., LFV skall få behålla
675000 kr. medan återstoden, 2925000 kr., skall av LFV
inlevereras till staten. Under hand har inhämtats att LFVs andel
av avgiften utgör en kompensation för intäkter som verket annars
skulle ha haft från en motsvarande passagerartrafik mellan
Sturups flygplats och Kastrup.
Enligt departementschefen bör LFV med hänsyn till dagens
konkurrensbild inte i fortsättningen behålla någon del av
avgiften. Under hand har framhållits att ersättningen till LFV
inte anses förenlig med LFVs roll som kommersiellt företag.
Riksdagen föreslås godkänna vad som anförts i
budgetpropositionen om ersättningen.
Utskottet tillstyrker att så sker.
7.2 Medelsanvisning till bidrag till kommunala flygplatser,
m.m.
7.2.1 Medelsanvisning
Departementschefen anför att fråga om regional administration
av anslaget till bidrag till de kommunala flygplatserna bereds
inom regeringskansliet och att han avser att återkomma till
riksdagen i denna fråga i budgetpropositionen för budgetåret
1992/93.
För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsanvisning
under anslaget på 14560 000 kr. Av detta belopp föreslås
4000000 kr. skola användas för investeringar i flygplatser
och återstoden för drift av flygplatser.
I motion T701 (mp) -- i vilken motionärerna av miljöskäl
förordar en begränsning av luftfarten -- föreslås i yrkande 7
begränsning av medelsanvisningen till 8560000 kr. för nästa
budgetår och att bidrag endast skall ges för flygplatser i orter
som saknar möjlighet att få en utvecklad järnvägstrafik.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionsförslaget.
7.2.2 Bidrag till Hultsfreds flygplats
I motionerna T218 (c) yrkande 2, T702 (s), T705 (m) och T711
(c) yrkande 1 begärs att bidrag skall utgå till Hultsfreds
flygplats.
Anslaget Bidrag till kommunala flygplatser m.m. har inrättats
för att användas för regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för
kommunala flygplatser i skogslänen.
Då Hultsfred inte ligger i ett område som i
regionalpolitiskt sammanhang definieras som skogslän och
utskottet inte är berett förorda en utvidgning av bidragsområdet
avstyrker utskottet motionsförslagen.
7.2.3 Bidrag till flyg i Sveg, Jokkmokk och Tornedalen
År 1985 startades luftfart i regelbunden trafik mellan Sveg
och Arlanda. I Jokkmokk samt i Övertorneå och Pajala i
Tornedalen önskar kommunerna m.fl. lokala intressenter att civil
luftfart skall komma i gång.
I Jokkmokk finns ett militärt flygfält några mil söder om
samhället. Ett helikopterflygföretag har överenskommit med
Pajala kommun om att utveckla Pajalas flygförbindelser. På
längre sikt planerar kommunen att anlägga ett flygfält.
I motionerna T237 (s) yrkande 3 och T709 (c) yrkande l begärs
bidrag till flygverksamhet i Sveg.
I motion T703 (m) begärs att LFV skall undersöka möjligheter
och villkor för flygtrafik på Jokkmokk och Tornedalen.
Motionären synes önska någon form av regionalpolitiskt stöd för
att få i gång flygverksamhet i nämnda orter.
Från anslaget Bidrag till kommunala flygplatser m.m. har
bidrag under budgetåren 1987/88--1989/90 lämnats till att täcka
del av underskott för flyg till och från Sveg. Utskottet är inte
berett att föreslå att denna form av stöd till flygverksamhet i
Sveg återigen skall lämnas från anslaget; inte heller att stöd
från anslaget skall lämnas till eventuellt underskott för flyg
till och från Jokkmokk och Tornedalen. Anslaget är som nämnts
avsett för stöd till investeringar i och drift av flygplatser. I
detta avseende äger emellertid Sveg, Jokkmokk och kommunerna i
Tornedalen konkurrera om bidrag från anslaget.
Medlen under anslaget disponeras av LFV men beslut om bidrag
fattas av regeringen. Regeringen uppdrar varje år åt LFV att
underrätta huvudmännen för berörda flygplatser om anslaget för
att huvudmännen skall få tillfälle att ansöka om bidrag. LFV
lämnar sedan regeringen förslag om fördelningen av bidrag.
Utskottet anser sig inte böra föregripa prövning i denna ordning
genom att uttala att bidrag bör utgå till flygplatser i Sveg,
Jokkmokk och Tornedalen.
Här bör nämnas att länsstyrelserna i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län har upprättat och till
industridepartementet i februari i år överlämnat ett förslag
till program för särskilda infrastrukturåtgärder inom stödområde
1 avseende nio programområden. Inom programområdet
Kommunikationer föreslås bl.a. att förutsättningarna för nya och
okonventionella transportlösningar med hjälp av flyg bör utredas
och prövas. De kan enligt programförslaget avse användningen av
helikopterflyg som komplement till linjetrafik och utvecklingen
av s.k. lättcharter (grupper med upp till 50 personer).
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionsförslagen.
7.3 Medelsanvisning till civil trafikflygarutbildning
Utskottet tillstyrker förslag i propositionen att till civil
trafikflygarutbildning för nästa budgetår anvisas 25,4 milj.kr.
7.4 Förslag om ersättning för särskilda rabatter vid
flygtrafik på Gotland
Sedan budgetåret 1973/74 har ersättning för särskilda rabatter
vid flygtrafik på Gotland utgått. Till och med budgetåret
1986/87 utgick ersättning till Linjeflyg AB men har därefter
utgått även till annat flygföretag. Ersättningen har utgått från
ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln, som fr.o.m.
budgetåret 1987/88 varit benämnt Ersättning för särskilda
rabatter vid flygtrafik på Gotland. Under anslaget har under de
senaste budgetåren anvisats 14,5 milj.kr.
Av anslaget för budgetåret 1989/90 -- på 14,5 milj.kr. --
utbetalades till Linjeflyg för rabatter i flygtrafiken mellan
Arlanda och Visby 10004000 kr. avseende ca 345000
passagerare (motsvarande ca 29 kr. per passagerare) och till
AVIA Flygbolaget AB för rabatter i flygtrafiken mellan Kalmar
och Visby och mellan Norrköping och Visby 4496000 kr.
avseende ca 40000 passagerare (motsvarande ca 112 kr. per
passagerare).
Priserna -- med bortseende från minimipriser vid vissa turer
-- är för närvarande för flygresor mellan Arlanda och Visby 975
kr. för enkelbiljett och 1625 kr. för tur- och returbiljett
samt för flygresor mellan Kalmar eller Norrköping och Visby
1075 kr. resp. 1783 kr.
Departementschefen föreslår att anslag för här aktuellt
ändamål inte längre skall tas upp i statsbudgeten. Han motiverar
förslaget med att det utgör ett led i en åtstramning av statens
utgifter och att de lågprisavgångar som har utvecklats inom
inrikesflyget har lett till att rabatten successivt har minskat
i betydelse. Departementchefen pekar på att länsstyrelsen med
medel från anslaget för regionala utvecklingsinsatser under
tolfte huvudtiteln har möjlighet att stödja utvecklingsprojekt
även inom transportområdet.
Riksdagen bereds genom propositionen tillfälle att ta del av
vad departementschefen har anfört om regionalpolitiskt stöd till
flygtrafik på Gotland.
I sex motioner framförs yrkanden som sammanfattningsvis syftar
till att anslaget även skall föras upp på statsbudgeten för
nästa budgetår och med oförändrat belopp. Motionerna är T215 (c)
yrkande 9, T260 (s) yrkande 1, T262 (mp) i del av yrkande 5,
T640 (v) i del av yrkande 2, T645 (c) yrkande 3 samt T711 (c)
yrkande 2.
Utskottet är inte berett att stödja motionsförslagen. Liksom
departementschefen pekar utskottet på den möjlighet som finns
till stöd från anslaget för regionala utvecklingsinsatser.
Utskottet har sålunda inte något att erinra mot vad
departementschefen har anfört.
8 Hemställan
Utskottet hemställer
Luftfartsverkets (LFVs) organisation, verksamhet och ekonomi
m.m.
1. beträffande inrättande av luftfartsinspektionen som en
särskild myndighet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T707 yrkande
5 och 1990/91:T708 yrkande 16 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (s)
2. beträffande LFVs myndighetsuppgifter av trafikal
karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar
att riksdagen lämnar motionerna 1990/91:T211 yrkande 19 i
denna del, 1990/91:T707 yrkande 1 och 1990/91:T708 yrkande 16 i
denna del utan vidare åtgärd,
res. 2 (m, fp, c)
3. beträffande inriktning mot minskning av luftfarten
att riksdagen avslår motion 1990/91:T701 yrkande 11,
res. 3 (v, mp)
4. beträffande inriktning mot avvikelser från
färdtillstånd
att riksdagen avslår motion 1990/91:T708 yrkandena 17 och 18,
5. beträffande inriktningen av LFVs verksamhet
1991--1993
att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8
har förordats om inriktningen av luftfartsverkets verksamhet
under perioden 1991--1993, i den mån det inte omfattas av vad
utskottet hemställt ovan,
6. beträffande styrning av flygtrafiken genom
differentiering av luftfartsavgifterna
att riksdagen lämnar motion 1990/91:T707 yrkande 9 utan vidare
åtgärd,
7. beträffande luftfartsavgifter för trafik på Gotland
att riksdagen avslår motion 1990/91:T262 yrkande 3,
8. beträffande avgifter för luftvärdighetskontroll av
privatflygplan
att riksdagen avslår motion 1990/91:T707 yrkande 13,
9. beträffande mål för LFVs verksamhet
att riksdagen
a) godkänner i propositionen förordat prismål för
luftfartsverkets verksamhet för perioden 1991--1993, i den mån
det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,
b) godkänner i propositionen förordade resultat- och
servicemål för nämnda verksamhet,
10. beträffande LFVs investeringar
att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om
luftfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt
bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,
11. beträffande uttalande mot utbyggnad av flygplatser
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T225 yrkande 2,
1990/91:T231 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T240 yrkande 4,
såvitt avser Mora flygplats, 1990/91:T249 yrkande 16, såvitt
avser Landvetters flygplats, och yrkande 17 samt 1990/91:T701
yrkande 4, såvitt avser regionala flygplatsutbyggnader,
res. 4 (v, mp)
12. beträffande anläggande av en tredje landningsbana på
Arlanda
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T249 yrkande 16 i
denna del och 1990/91:T701 yrkande 4 i denna del samt lämnar
motionerna 1990/91:T211 yrkande 19 i denna del, 1990/91:T265 i
denna del och 1990/91:T707 yrkande 8 utan vidare åtgärd,
res. 5 (v, mp)
13. beträffande frågan om två flygplatser i
Stockholmsregionen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T245 yrkande 4,
1990/91:T248 yrkande 4, 1990/91:T252 yrkande 2, 1990/91:T265 i
denna del och 1990/91:T707 yrkande 14,
res. 6 (v, mp, motiveringen)
res. 7 (m, fp)
14. beträffande ny flygplats i Östergötland
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T226 i denna del och
1990/91:T704,
res. 8 (v, mp)
15. beträffande flygplats för Värmland
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T204 yrkande 5 och
1990/91:T236 yrkande 3,
16. beträffande anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T239 yrkande 11,
1990/91:T247 yrkande 1, såvitt avser flygplats för "Fyrstad",
1990/91:T265, såvitt avser utbyggnad av Västerås flygplats, och
1990/91:T706,
17. beträffande anläggande av en svensk-finsk flygplats
vid Övertorneå
att riksdagen avslår motion 1990/91:T228 i denna del,
18. beträffande finansiering genom ett finansieringsbolag
och på den öppna lånemarknaden
att riksdagen lämnar motion 1990/91:T707 yrkandena 3, 10 och
12 utan vidare åtgärd,
res. 9 (m, fp)
Vissa anslagsfrågor m.m.
19. beträffande viss ersättning för tull- och
passkontrollsystemet vid Sturups flygplats
att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om
ersättning till luftfartsverket för tull- och
passkontrollsystemet vid Sturup,
20. beträffande medel till bidrag till kommunala
flygplatser m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1990/91:T701 yrkande 7 till Bidrag till
kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 14 560 000 kr.,
res. 10 (v, mp)
21. beträffande bidrag till Hultsfreds flygplats
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T218 yrkande 2,
1990/91:T702, 1990/91:T705 och 1990/91:T711 yrkande 1,
22. beträffande bidrag till flyg i Sveg, Jokkmokk och
Tornedalen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T237 yrkande 3,
1990/91:T709 yrkande 1 och 1990/91:T703,
23. beträffande medel till civil trafikflygarutbildning
att riksdagen till Civil trafikflygarutbildning för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 25 400 000
kr.,
24. beträffande ersättning för särskilda rabatter vid
flygtrafik på Gotland
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T215 yrkande 9,
1990/91:T260 yrkande 1, 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del,
1990/91:T640 yrkande 2 i denna del, 1990/91:T645 (c) yrkande 3
samt 1990/91:T711 (c) yrkande 2 lämnar vad som har anförts i
propositionen om regionalpolitiskt stöd till flygtrafik på
Gotland utan erinran.
res. 11 (c, v)
Stockholm den 12 mars 1991
På trafikutskottets vägnar
Birger Rosqvist
Närvarande: Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Kenth
Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s),
Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s),
Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo
Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson
(mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s) och Tom Heyman (m).
Reservationer
1. Inrättande av luftfartsinspektionen som en särskild
myndighet (mom.1)
Birger Rosqvist, Olle Östrand, Sven-Gösta Signell, Margit
Sandéhn, Rune Johansson, Sten-Ove Sundström, Jarl Lander och
Yngve Wernersson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "till känna" bort
ha följande lydelse:
Utskottet är inte berett att nu begära att
luftfartsinspektionen skall avskiljas från LFV vilket föreslås i
motionerna T707 (m) yrkande 5 och kan sägas vara en del av vad
som föreslås i motion T708 (s) yrkande 16. Frågan kan dock
övervägas i samband med den pågående översynen av affärsverken
inom kommunikationsdepartementets område.
Vid överväganden i frågan måste emellertid beaktas följande.
1. Det är ett normalförhållande i världen att en
luftfartsmyndighet täcker hela luftfartsområdet. Beträffande
våra nordiska grannländer kan nämnas att Finland helt nyligen
har utrett sin organisation och infört just den svenska modellen
med en flygsäkerhetsavdelning som självständig del av ett i
övrigt affärsdrivande verk.
2. Sveriges internationella åtaganden gentemot den
internationella civila luftfartsorganisationen (International
Civil Aviation Organization, ICAO) fordrar samordnade insatser
och ställningstaganden som täcker alla aspekter på luftfart.
ICAO behandlar ofta i ett sammanhang teknik, miljöfrågor,
flygtrafikledning, flygoperationer utan att särskilja de
flygsäkerhetsmässiga delarna. En delning mellan LFV och
luftfartsinspektionen skulle försvåra och fördyra det
internationella arbetet för svenskt vidkommande.
3. Den administrativa och ekonomiska kopplingen av
luftfartsinspektionen till LFV är effektiv ur resurssynpunkt
genom att det egna administrativa maskineriet kan hållas litet
och genom att inspektionen har tillgång till resurserna hos ett
starkt affärsverk, vilket är särskilt viktigt i rörliga skeden
när stora krav ställs på myndighetsfunktionen.
4. Ett åtskiljande av verket och luftfartsinspektionen
skulle leda till behov av dubblerade resurser inom ett flertal
specialistområden. Exempelvis gäller detta navigationshjälpmedel
och visuella hjälpmedel.
5. Luftfartsinspektionens självständiga ställning definieras
klart genom att chefen för inspektionen är tillsatt direkt av
regeringen och är beslutande i flygsäkerhetsfrågor oberoende av
verkets ledning. Han är självständigt ansvarig för utgivning av
de säkerhetsbestämmelser som gäller för civil luftfart,
inkluderande flygtrafikledningstjänst samt anläggning och drift
av flygplatser, dvs. de verksamheter som LFV bedriver. Kraven
ställs på grundval av luftfartslagen och luftfartsförordningen
och styrs inte på något sätt av affärsverkets ledning.
6. Den ändring av ledningsfunktionerna inom LFV som nyligen
har genomförts innebär en klar markering av
myndighetsfunktionernas särställning. Dessa är inte längre
representerade i verkets ledningsgrupp, dvs. inte involverade i
verkets kommersiella verksamhet.
7. I samband med tidigare genomförda omorganisationer har
också luftfartsinspektionens ställning diskuterats internt inom
inspektionen. Resultatet härav har varit att man i allt
väsentligt har sett klara fördelar med nuvarande arrangemang.
Den kontakt som härigenom upprätthållits med flygtrafiktjänsten
och flygplatserna har upplevts som positiv för
tillsynsverksamheten och har inte medfört några svårigheter att
hävda inspektionens ståndpunkter. Den positiva inverkan som
verkets "luftfartsmiljö" innebär i kompetens- och
inspirationshänseende för inspektionens personal får inte
underskattas.
8. Luftfartsinspektionens åtgärder kan givetvis tänkas
påverkas negativt av inspektionens ställning. Inget konkret
exempel härpå har dock framlagts. I statens haverikommissions
haveri- och tillbudsutredningar har inte heller något dylikt
framkommit.
9. Det europeiska samarbetet på flygsäkerhetsområdet är inne
i en intensiv period. Samarbetsorganisationen JAA (Joint
Aviation Authority) består nu av alla EG- och EFTA-länders
luftfartsverk med resp. verks flygsäkerhetsmyndighet som aktiv
del.
Arbete med framtagning av gemensamma
flygsäkerhetsbestämmelser pågår i stor skala med Sverige som
aktiv deltagare. Sverige är representerat med en av de fem
ledamöterna i styrkommittén för JAA. Framtagna gemensamma
bestämmelser beräknas med all sannolikhet komma att antas som
EG-föreskrifter. Man är alltså på svensk sida i en position där
Sverige som EFTA-land har betydande möjligheter att påverka
utvecklingen på flygsäkerhetsområdet i hela EG-EFTA. Sveriges
ställning skulle starkt försvagas om man från svensk sida inte
framträder som ett samlat verk.
Härjämte måste beaktas att ett inrättande av
luftfartsinspektionen som en särskild myndighet ökar kostnaderna
jämfört med att inspektionen utgör del av ett verk.
Nämnda motionsförslag avstyrks således.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande inrättande av luftfartsinspektionen som en
särskild myndighet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T707 yrkande 5 och
1990/91:T708 yrkande 16 i denna del,
2. LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt
rörelsedrivande och kommersiella delar (mom.2)
Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m),
Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c)
och Tom Heyman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Regeringen förordar" och slutar med "av riksdagen"
bort ha följande lydelse:
Regeringen bör uppdra åt översynen av affärsverken inom
kommunikationsdepartementets område att -- såsom begärs i de
återstående av de här aktuella motionsförslagen -- överväga
frågan om organisation av LFVs myndighetsuppgifter av trafikal
karaktär med syfte att för dessa uppgifter skall inrättas en
särskild myndighet och frågan om organisationen av LFVs
rörelsedrivande och kommersiella delar med syfte att dessa skall
bolagiseras.
Vad utskottet sålunda har anfört om LFVs myndighetsuppgifter
av trafikal karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande LFVs myndighetsuppgifter av trafikal
karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T211 yrkande
19 i denna del, 1990/91:T707 yrkande 1 och 1990/91:T708 yrkande
16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Inriktning mot minskning av luftfarten (mom.3)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "I betänkande" och slutar med "av infrastrukturen"
bort ha följande lydelse:
Det angelägna i att av energi- och miljöhänsyn minska
flygtrafiken till förmån för energisnålare och miljövänligare
trafikgrenar kräver att LFVs verksamhet under den här aktuella
tidsperioden inriktas på att -- i överensstämmelse med
motionärernas mening -- inrikes flygtrafik skall förekomma
endast på de verkligt långa sträckorna, särskilt i glesbefolkade
delar av vårt land. LFVs nuvarande inriktning att främja
flygtrafik strider mot miljömålet, och därför måste inriktningen
ändras till förmån för miljön.
Vad utskottet sålunda har anfört om inriktning mot minskning
av luftfarten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande inriktning mot minskning av luftfarten
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T701 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Uttalande mot utbyggnad av flygplatser (mom.11)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "I 1988 års" och på s. 24 slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Det framstår som alltmer angeläget att flyget av miljö- och
energihänsyn inte skall tillåtas expandera utan det bör i
stället minskas. I de här aktuella motionsförslagen framförs en
rad bra förslag om hur man på olika sätt bör agera för att
begränsa flygtrafiken. Utskottet vill förorda förslagen och
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförs i motionsförslagen.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande uttalande mot utbyggnad av flygplatser
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T225 yrkande
2, 1990/91:T231 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T240 yrkande 4,
såvitt avser Mora flygplats, 1990/91:T249 yrkande 16, såvitt
avser Landvetters flygplats, och yrkande 17 samt 1990/91:T701
yrkande 4, såvitt avser regionala flygplatsutbyggnader, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda (mom.12)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "En tredje" och slutar med "av riksdagen" bort ha
följande lydelse:
Som framhålls i motionerna av v- och mp-ledamöterna bör
flyget inte expandera. En tredje landningsbana bör därför inte
anläggas på Arlanda och medel för en sådan bör inte tas med i
planeringsramen för LFVs investeringar. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Motionsförslagen av v- och
mp-ledamöterna tillstyrks sålunda. Förslagen i m-motionerna
avstyrks därmed.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande anläggande av en tredje landningsbana på
Arlanda
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T211 yrkande 19
i denna del, 1990/91:T265 i denna del och 1990/91:T707 yrkande 8
samt med bifall till motionerna 1990/91:T249 yrkande 16 i denna
del och 1990/91:T701 yrkande 4 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen (mom.13,
motiveringen)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Förutskickade
fortsatta" och slutar med "i Stockholmsregionen" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att en väsentlig del av persontrafiken bör
överföras till den mer energieffektiva och miljöanpassade
spårburna trafiken. Förutsättningarna för detta bedöms som
mycket goda i bl.a. Stockholmsregionen. Genom utbyggnad av
Arlandabanan, Mälarbanan, Svealandsbanan och ett antal projekt i
Stockholmsområdet torde det räcka med Arlanda som enda
trafikflygplats för linjetrafik i Stockholmsregionen.
Motionsförslagen avstyrks således.
7. Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen (mom.13)
Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö
(m), Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Förutskickade fortsatta" och slutar med "i
Stockholmsregionen" bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till att avtalet mellan staten och staden om
Bromma flygplats för statens del har godkänts av riksdagen krävs
enligt utskottets mening också godkännande av riksdagen för att
flygplatsen skall få läggas ned. Det räcker inte med att staden
beslutar att flygverksamheten på Bromma skall upphöra.
Följande omständigheter talar så starkt för att Bromma bör
vara kvar som flygplats att de bör vara avgörande för en slutlig
uppgörelse mellan staten och staden om Brommas framtid.
En andra flygplats i Stockholmsområdet bör vara så attraktiv
att den drar till sig den trafik den är avsedd för så att risken
för att det lätta flyget flyttar till Arlanda blir liten. Bromma
har denna egenskap. Den är en flygplats som efterfrågas av det
lätta flyget. Bromma fungerar sålunda avlastande för Arlanda,
och som samarbetande flygplatser fungerar Bromma och Arlanda bra
till fördel för såväl resenärer som flygföretag. Härtill bidrar
bl.a. det förhållandet att avståndet mellan Bromma och Arlanda
är jämförelsevis kort.
På Bromma krävs dock vissa investeringar, men
investeringsbehovet är dock avsevärt mindre än det skulle vara
om annat alternativ till en andra flygplats i Stockholmsområdet
blir aktuellt.
Stockholms kommunfullmäktige uttalade så sent som den 6
oktober 1986 att Bromma flygplats bör bevaras.
Bromma behövs och bör vara kvar som en med Arlanda
samverkande flygplats och bedöms av LFV som en riksangelägenhet.
Vad utskottet sålunda med anledning av de här aktuella
förslagen i motionerna T248 (m), T252 (m), T265 (m) och T707 (m)
har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
En ytterligare flygplats placerad i den södra regiondelen kan
på sikt bli aktuell. Förslaget i motion T245 (fp) bör dock inte
nu föranleda något initiativ av riksdagen. Det kan därför för
närvarande lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande frågan om två flygplatser i
Stockholmsregionen
att riksdagen lämnar motion T245 yrkande 4 utan vidare åtgärd
samt med bifall till motionerna 1990/91:T248 yrkande 4,
1990/91:T252 yrkande 2, 1990/91:T265 i denna del och
1990/91:T707 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
8. Ny flygplats i Östergötland (mom.14)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Att länsstyrelsen" och slutar med "del avstyrks"
bort ha följande lydelse:
I motion T704 (mp) anförs mycket tungt vägande miljöskäl för
att "Gothia Airport" inte bör komma till stånd. Från statens
sida bör man inte främja projektet. Länsstyrelsen i
Östergötlands län och LFV bör därför som föreslås i motionen
upphöra med att delta i planeringen av detsamma.
Vad utskottet sålunda med anledning av motion T704 (m) har
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion T226 (s)
i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande ny flygplats i Östergötland
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T226 i denna del
och med bifall till motion 1990/91:T704 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Finansiering genom ett finansieringsbolag och på den öppna
lånemarknaden (mom.18)
Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö
(m), Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet har" och på s. 30 slutar med "vidare
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär upplåning genom
riksgäldskontoret att LFV tvingas till en onödig och ineffektiv
hantering för att tillgodose sitt behov av lånemedel för
investeringar.
Som motionärerna framhåller uppnås den bästa ordningen för
finansiering när den rörelsedrivande verksamheten vid LFV har
brutits loss från den myndighetsutövande och ombildats till
aktiebolag. Då kan finansieringsbehovet för den sålunda
ombildade delen tillgodoses på det sätt som gäller för
aktiebolag. Utskottet vill understryka betydelsen av detta.
Intill dess den rörelsedrivande delen har ombildats till
aktiebolag bör dock LFV, såsom föreslås i motionen, ges
möjlighet att genom ett eget finansieringsbolag ta upp lån till
investeringar direkt på kapitalmarknaden på marknadsmässiga
villkor. Ett finansieringsbolag bör således bildas för LFV.
Förslag härom bör föreläggas riksdagen redan under nästa
budgetår.
Som motionärerna också föreslår bör satsningar på den
kommersiella serviceverksamheten för resenärerna finansieras
genom lån på den öppna lånemarknaden.
Vad utskottet sålunda har anfört om finansiering genom ett
finansieringsbolag och på den öppna lånemarknaden bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande
lydelse:
18. beträffande finansiering genom ett finansieringsbolag
och på den öppna lånemarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T707 yrkandena 3,
10 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
10. Medel till bidrag till kommunala flygplatser m.m.
(mom.20)
Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker
motionsförslaget" bort ha följande lydelse:
Såsom föreslås i motion T701 (mp) bör bidrag ges endast till
huvudmän för flygplatser i sådana orter, där möjlighet saknas
till en utvecklad järnvägstrafik. Av denna anledning kan
medelsanvisningen under anslaget begränsas såsom föreslås i
motionen.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande medel till bidrag till kommunala
flygplatser m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1990/91:T701 yrkande 7 till Bidrag till
kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 8 560 000 kr.,
11. Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på
Gotland (mom.24)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Utskottet är" och slutar med "har anfört" bort ha
följande lydelse:
Som på olika sätt framhålls i motionerna kan utvidgningen av
området för mervärdeskatt till turistresor och persontrafik
jämte indragningen av stödet till rabatter vid flygtrafik på
Gotland leda till minskat resande och därmed till en betydande
isolering av Gotland, som redan har problem och kan förväntas
få ökade problem i en väntad svagare konjunktur.
Som föreslås i motionsförslagen bör medel för här aktuellt
ändamål anvisas även för nästa budgetår och med oförändrat
belopp.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande ersättning för särskilda rabatter vid
flygtrafik på Gotland
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionerna 1990/91:T215 yrkande 9, 1990/91:T260
yrkande 1, 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T640
yrkande 2 i denna del, 1990/91:T645 yrkande 3 samt 1990/91:T711
yrkande 2 under sjätte huvudtiteln och littera F 4. till
Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14 500 000
kr.
Särskilda yttranden
1. LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt
rörelsedrivande och kommersiella delar (mom.2)
Viola Claesson (v) anför:
Jag ansluter mig till att motionsförslagen om LFVs
myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt rörelsedrivande
och kommersiella delar inte skall tillstyrkas utan bör lämnas
utan vidare åtgärd bl.a. därför att jag motsätter mig en
bolagisering av några av LFVs verksamheter. Företagsformen bör
oförändrat vara affärsverk.
2. Inriktning mot minskning av luftfarten (mom.3)
Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anför:
Vi vill framhålla att det är angeläget att utveckla
transportsystemets infrastruktur i en miljövänlig riktning.
Lösningar med mindre miljöpåverkan bör, som regeringen anför,
ges ökad prioritet genom att kraven på miljöeffektredovisningar
skärps och högre miljökrav ställs vid byggande, underhåll och
drift av infrastruktur.
3. Luftfartsavgifter för trafik på Gotland (mom.7)
Roy Ottosson (mp) anför:
I motion T262 (mp) föreslås sänkta landningsavgifter på Visby
flygplats av regionalpolitiska skäl. Miljöpartiet de gröna
föreslår en genomgripande reformering av landningsavgifter så
att de relateras till såväl miljökostnader som regionalpolitiska
förutsättningar. Det betyder att landningsavgifter generellt bör
höjas eftersom flyget i dag inte fullt ut betalar sina
miljökostnader. Flyget betalar inte heller den energiskatt som
träffar andra transportslag. Där miljömässigt bättre
trafikalternativ saknas bör dock landningsavgifterna vara
relativt låga. Det betyder att landningsavgifterna skall vara
lägre på Gotland och i stora delar av Norrland.
Förslag härom bör dock behandlas i sin helhet. Därför kan
jag inte biträda motionsförslaget om att sänka
landningsavgifterna enbart på Gotland utan hänsyn till andra
utsatta landsdelar och utan att flyget tar sitt fulla ansvar för
miljökostnaderna.
Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)
anför:
Den kompletterande redovisning av investeringsalternativ med
oförändrade ekonomiska mål som regeringen begär kan innebära
uppbromsning av investeringar som är väl motiverade och helt
nödvändiga och som bör göras snarast.
Vi vill erinra om att i reservation nr 18 vid betänkande
1989/90:TU25 -- i vilket betänkande bl.a. förslag om
soliditetsmål och investeringar för LFV för treårsperioden
1990/91--1992/93 behandlades -- m-reservanter förordade att
soliditetskravet skulle bestämmas till 40% för att LFV skulle
få ökat utrymme till upplåning för investeringar och därmed
ökning av investeringsramen.
Vi m-ledamöter vill även nu framhålla att en sänkning av
soliditetskravet för att öka utrymmet för upplåning även ökar
investeringsramen.
5. Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda (mom.12)
Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö
(m), Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anför:
Bristen på bankapacitet på Arlanda är redan akut. Det är
därför tillfredsställande att en tredje landningsbana ingår i
LFVs investeringsprogram. Vi vill framhålla det angelägna i
att anläggande av banan ges högsta prioritet.
6. Flygplats för Värmland (mom.15)
Roy Ottosson (mp) anför:
I motion T236 (mp) föreslås att den nuvarande flygplatsen i
Karlstad skall läggas ned av bl.a. miljöskäl. Mot detta har
utskottet inget att invända. Jag anser att detta skall ske genom
att bättre järnvägsförbindelser till bl.a. Göteborg, Oslo och
Stockholm öppnas. Någon utbyggnad av ny flygplats i närheten av
Karlstad anser jag då inte behövas. Motionärerna har samma
uppfattning.
7. Anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m., såvitt
avser flygplats för "Fyrstad" (mom.16)
Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anför:
Även om vi ansluter oss till utskottets mening att anläggande
av en flygplats för "Fyrstad" i första hand är en kommunal
angelägenhet, vill vi i samband med behandlingen av
motionsförslagen om stöd för flygplatsprojektet ändå framhålla
den stora betydelse -- inte minst för utvecklingen i den norra
delen av Älvsborgs län -- som en flygplats för "Fyrstad" kan få.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna3
Gällande riktlinjer för flygplatsorganisationen, m.m.7
Övergripande riktlinjer och grundläggande bestämmelser7
Gällande riktlinjer beträffande huvudmannaskapet för
flygplatser för civil luftfart8
Antalet flygplatser8
Luftfartsverkets uppgifter och organisation samt styrningen
av verket9
Resultatutjämning mellan flygplatser11
Tidsbegränsad resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser11
Flygplatsutredningens förslag 11
Översyn av affärsverken inom kommunikationsdepartementets
område12
Utskottet12
1 Ändring av organisationen av luftfartsverkets (LFVs)
myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner, m.m.13
1.1 Motionsförslag13
1.2 Utskottets ställningstaganden13
2 Inriktningen av LFVs verksamhet under perioden
1991--199316
2.1 Förslag i budgetpropositionen16
2.2 Inriktning mot minskning av luftfarten av
miljöhänsyn16
2.3 Inriktning mot kontroll av att färdtillstånd följs av
miljöhänsyn17
2.4 Inriktningen i övrigt av LFVs verksamhet under perioden
1991--199317
3 Resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet för
perioden 1991--199318
3.1 Gällande mål, m.m.18
3.2 Föreslagna resultatmål18
3.3 Föreslaget prismål19
3.3.1 Styrning av flygtrafiken genom differentiering av
luftfartsavgifterna19
3.3.2 Luftfartsavgifterna för trafik på Gotland20
3.3.3 Avgifterna för den årliga luftvärdighetskontrollen av
privatflygplan20
3.4 Soliditetsmål och produktivitetsmål21
3.5 Servicemål21
3.6 Utskottets sammanfattande bedömning av föreslagna mål
för LFVs verksamhet21
4 LFVs investeringar under perioden 1991--199322
5 Utbyggnad av flygplatser23
5.1 Begäran om uttalanden av riksdagen mot utbyggnad av
flygplatser av miljöhänsyn23
5.2 Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda24
5.3 Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen24
5.4 Ny flygplats i Östergötland26
5.5 Ny flygplats för Värmland27
5.6 Anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m.27
5.6.1 Motionsförslag27
5.6.2 Utskottets ställningstagande28
5.7 Stöd för anläggande av en svensk-finsk flygplats vid
Övertorneå28
6 Finansiering av LFVs investeringar28
7 Vissa anslagsfrågor m.m.30
7.1 Ersättning för tull- och passkontrollsystemet vid
Sturup30
7.2 Medelsanvisning till bidrag till kommunala flygplatser,
m.m.30
7.2.1 Medelsanvisning30
7.2.2 Bidrag till Hultsfreds flygplats31
7.2.3 Bidrag till flyg i Sveg, Jokkmokk och Tornedalen31
7.3 Medelsanvisning till civil trafikflygarutbildning32
7.4 Förslag om ersättning för särskilda rabatter vid
flygtrafik på Gotland32
8 Hemställan33
Reservationer36
Särskilda yttranden43